Stress i förskolan- Fyra förskollärares erfarenheter kring stress i förskolan bland de minsta barnen

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Stress i förskolan-

Fyra förskollärares erfarenheter kring

stress i förskolan bland de minsta barnen

Stress in preschool

-Four preschool teachers experiences about

stress among the youngest children

Jessica Johansson

Förskollärarexamen 210hp

Datum 2018-09-07

Examinator: Linda Palla Handledare: Hilma Holm

1

Förord

Då jag själv har två biologiska barn samt två bonusbarn i åldrarna 2 – 10 år så känner jag igen mig själv när jag läser om föräldrar som stressar för att få ihop livspusslet. Som förälder vill man att barnen ska ha lagom korta dagar på förskolan, ha bra aktiviteter och umgås så mycket som möjligt med dem.

På förskolan råder idag en tuff och stressig miljö för både vuxna och barn.

Och eftersom det är barn och förskola som jag brinner för så var mitt val enkelt när det var dags för mig att välja ett ämne till mitt examensarbete. Jag ville ta reda på vilka erfarenheter förskollärare har kring stress i förskolan.

Genom arbetets gång har jag haft min handledare Hilma Holm som stöd och kunnat bolla idéer med och på hemfronten min man Jimmy och min mamma Marie. Jag tackar er alla för att ni tagit er tiden att läsa mitt arbete och stöttat mig. Ett speciellt tack till dig Jimmy som tröstat mig när jag kört fast och som hindrat mig från att kasta datorn i poolen!! Och även till dig mamma som fått sena sms från mig om frågor kring engelska texter jag läst när jag skrivit detta arbete!!

2

Abstract

Syftet med detta arbete är att undersöka förskollärares erfarenheter kring stress i förskolan. Många barn idag spenderar från 1 års ålder stora delar av sin vakna tid på förskolan (Broberg, Broberg & Hagström, 2012) och media hör vi talas om problemet med stora barngrupper i förskolan som skapar stress för både barn och förskolepersonal (Skolverket, 2016).

Studien är kvalitativ med intervju som metod. Mitt underlag består av fyra intervjuer med fyra förskollärare som alla arbetar på småbarnsavdelningar på två olika förskolor. Efter

intervjuerna har jag sammanställt samt analyserat den empiri jag fått in.

Min undersökning utgår från ett sociokulturellt perspektiv detta genom en beskrivning av hur omgivningen påverkar barnen. Vidare besvaras studiens två forskningsfrågor där

förskollärarna beskriver på vilka sätt de upplever stress på förskolan samt på vilket sätt beskriver förskollärarna att de arbetar för att förebygga stress i barngrupperna.

I resultatet framkom det att deltagarna upplevde stress i sitt arbete. De arbetar förebyggande kring detta, de nämner alla vikten av trygghet hos de minsta barnen och arbetar aktivt med att skapa en trygghet hos barnen.

Nyckelord: barn, förskollärare, hälsa, ohälsa, stress

3 Innehåll

Stress i förskolan- ... 0

Förord ... 1

Syfte och frågeställning ... 5

2 Begreppsdefinition ... 6

2.1 Stress ... 6

Teoretiskt perspektiv ... 7

3 Litteraturgenomgång ... 8

3.1 Barn och stress... 8

3.2 Stress i förskolan ... 8

3.3 Vad kan vi göra för att förebygga stress i förskolan ... 9

3.4 Konsekvenser vid långvarig stress hos barn ... 9

4 Metod och genomförande ... 10

4.1 Metodval ... 10 4.2 Urval ... 10 4.3 Bakgrunds bild ... 11 4.4 Genomförandet ... 11 4.5 Bearbetning ... 12 4.6 Etiska överväganden ... 12

5 Resultat och analys ... 13

5.1 Erfarenheter kring stress på förskolan ... 13

5.2 Stress och barn... 14

5.3 Förebyggandet av stress i barngruppen ... 15

5.4 Städning ... 16

5.5 Sovstunder ... 16

5.6 Utomhuslek ... 17

5.7 Matsituationen ... 17

5.8 Hämtning och lämning ... 18

6 Diskussion ... 19

6.1 Metoddiskussion ... 20

6.2 Resultatdiskussion ... 20

6.3 Vilken stress upplever förskollärarna i sitt arbete? ... 20

6.4 Hur arbetar förskollärarna för att förebygga stress i barngrupperna? ... 21

Slutord och förslag till forskning ... 23

Referenser ... 24

Bilaga 1 ... 26

4

Inledning

Det lilla barnet i dagens samhälle spenderar vanligen flertalet av sina vakna timmar på förskolan från 1 års ålder (Broberg, Broberg & Hagström, 2012).

Förskolan är en plats där barnen ska tillgodoses med barnens anknytningsbeteende vid aktiviteter för att på så sätt skapa trygghet (Broberg, Broberg & Hagström, 2012).

Bruce och Riddersporre (2012) menar att tryggheten är den mest viktiga faktor för att barnen ska kunna utvecklas och lära. De menar att när ett barn blir stressat och otryggt så tappar barnet viljan och förmågan att lära. Genom att förskolepersonal är lyhörda på barnens signaler så skapar förskolan barn som är mottagliga för nya intryck (Bruce & Riddersporre, 2012). Peter Währborg (2009) som är professor i beteendemedicin menar att barns stress tycks spela en stor roll för att utveckla sjukdomar i det vuxna livet.

I media talas det om de stora barngrupperna som ett problem och enligt skolverket (2016) är den optimala barngruppen för barn 1 - 3 år sex till tolv barn och barn i åldrarna 4 - 5 år, nio till femton barn. Skolverket menar dock att detta riktmärke är svår att hålla. De senaste mätningarna ligger på 15,3 barn per barngrupp (Skolverket, 2018).

Sven Persson och Ingegerd Tallberg Broman (2018) menar i sin rapport ”Nationellt uppdrag-lokala förutsättningar” att det inte endast är de stora barngrupperna i förskolan som skapar stress. I sin rapport tar Persson och Tallberg Broman upp faktorer som utgör hot som kan skapa höga stressnivåer. Faktorer som hög personalomsättning, dåliga lokaler, lönenivåer, planeringstid, personaltäthet samt barngruppernas storlek (Persson 2005a, s.4). Persson menar att de två sistnämnda är av särskild vikt för de mindre barnen.

Jag har valt att fokusera på förskollärares erfarenheter kring stress i förskolan, då det är deras ansvar att skapa trygghet och en bra miljö som utvecklar barnen. Vår läroplan för förskolan säger att ” Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen” (Skolverket, 2016).

5

Syfte och frågeställning

Syftet med detta arbete är att undersöka förskollärarnas erfarenheter av stress i förskolan. • På vilka sätt beskriver förskollärarna att de upplever stress på förskolan?

• På vilka sätt beskriver förskollärarna att de arbetar för att förebygga stress i barngrupperna?

6

2 Begreppsdefinition

2.1 Stress

Nationalencyklopedin (2018) förklarar stress som en anpassningsreaktion som finns i människans organsystem och som vi inte kan styra över. En reaktion av stress utlöses av fysiska och psykiska påfrestningar. Försvarsreaktionerna som finns vid stress framkallas av hormonerna adrenalin och kortisol samt från av det sympatiska nervsystemet (Ekman et al, 2002). Stress framkallas när kraven överstiger personens förmåga (Ekman et al, 2002). Att känna en oförmåga att ha kontroll över situationen ger en ökad kortisolnivå som kan ge känslan av hjälplöshet, utmattning och ovisshet (Ekman et al, 2002).

Stressforskaren Ulf Lundberg och journalisten Görel Wentz (2004) skriver att genombrottet för forskning om stress kom på 1960 och 1970 talet. Redan på den tiden sade forskning att det höga tempot i samhället skulle komma att tänja på gränserna över människors anpassningsförmåga. Idag används begreppet stress i meningar som ”att ha för mycket att göra, vara orolig eller osäker” (Assadi & Skansén, 2000).

Stress beskrivs av arbetsmiljöverket (2010) med orden hög belastning, jäkt och tidsbrist. Stressforskaren Lennart Levi (2001) beskriver stress i biologiska termer som en reaktion som sker i kroppen när den utsätts för påfrestningar eller för höga krav. Ett adrenalin skapas i kroppen som ett ”bränsle” för att skärpa sinnena och förbättra prestationsförmågan för stunden (Levi, 2001). Hur länge denna process varar är individuellt beroende på hur stresstålig personen är (Levi, 2001).

Stress kan beskrivas som en anpassningsreaktion som biologiskt finns i människan och utlöses av en psykisk påfrestning. Denna påfrestning ökar i samhället och frågan är vad det ger för konsekvenser på lång och kort sikt.

7

Teoretiskt perspektiv

Det sociokulturella perspektivet

Jag har valt att belysa det sociokulturella perspektivet i detta arbete som enligt Vygotskijs (1978) teorier grundar sig i det sociala samspelet. Psykologen och forskaren Lev Vygotskij föddes den 5 november 1896. Vygotskij ansåg att lärandet mellan barn och vuxna är betydelsefullt då barn lär sig via samspel. Vygotskij talade om vikten av att barn är delaktiga i gemensamma aktiviteter då det gynnar barnens lärande.

I det sociokulturella perspektivet sker lärandet i samspel med andra. Socialt samspel innebär förmågan att umgås och samspela med andra människor, att tolka kroppsspråk, ansiktsuttryck och att kunna dela sina känslor och tankar med andra (Vygotskij, 1978).

Säljö (2000) professor i pedagogisk psykologi menar att det är via vuxna som barnen lär sig de grundläggande reglerna inom samspel, alltså barnen skapar ett lärande tillsammans med en vuxen. Säljö menar också att inom det sociokulturella perspektivet är samspel och interaktioner mellan människor en central utgångspunkt för att individen ska kunna utvecklas och lära. Barnen lär sig stressa när de kommer till byte av aktiviteter på förskolan, som påskyndning av påklädning och avklädning. Stressen blir en vardag och barnen kommer in i en ond cirkel att skynda sig (Säljö, 2000).

Det sociokulturella perspektivet känns relevant att välja i min studie, då jag genom denna utgångspunkt har fått ett stöd med att synliggöra studiens syfte, som är att undersöka förskollärarnas erfarenheter av stress på förskolan. Samspel har en centralfunktion när det kommer till att förebygga stress (Säljö, 2000).

8

3 Litteraturgenomgång

I detta kapitel kommer jag att använda mig av forskning och teori som jag anser är relevant för min studie. Jag har fokuserat på forskning och teori kring stress och barn, förebyggandet av stress i förskolan samt förskollärare och stress.

3.1 Barn och stress

Währborg (2002) skriver att forskning idag talar om att barn blir stressade och att denna stress har en betydande roll för deras vuxna liv. Detta stärker Lundberg och Wentz (2004) menar att det är redan i barndomen som prägeln för stresstålighet sätts. Forskning kring barn och stress är begränsad då det är först under de senaste åren som forskare upptäckt att barn blir stressade. Borelius och Bloom (2002) skriver att barn behöver ses som enskilda individer där vissa tåler mer stress än andra. Forskare menar även enligt Währborg (2002) att forskning om barn och stress är aningen svår då blodprov kan behöva tas vilket kan skapa en stressig situation för barnet. Detta har gjort att forskare på senare tid försöker lösgöra problemets beståndsdelar för att försöka hitta en orsak till stressen hos ett barn.

3.2 Stress i förskolan

Währborg (2002) menar att en stressande faktor i förskolan är de alltför höga bullernivåerna. Sjödin (2012) har gjort en studie kring bullernivån i förskolorna. Studiens resultat visar att det dagligen sker en påverkan av de höga ljudnivåerna i förskolan, en negativ påverkan kring de höga ljudnivåerna är att förskollärarna känner en tung trötthet. Ljudet som förskollärarna anser vara mest påfrestande i studien är barns högljudda lekar. Då speciellt i våldsamma lekar, som krigslekar. Lekar som lego och dockor innefattar en betydligt lägre ljudnivå (Sjödin, 2012). Williams, Sheridan och Pramling Samuelsson (2014) har forskat om betydelsen av stora barngrupper i förskolan. De menar att en konsekvens av de stora barngrupperna blir att barnens inlärning och utveckling av färdigheter minskar om barnen inte får det utrymmet som de är i behov av. De skriver även om att de stora barngrupperna i sin tur leder till att förskollärarna känner en stress och otillräcklighet när de inte hinner uppmärksamma varje enskilt barn. Storleken på barngrupperna har ökat sen 90 talet medan antalet förskollärare har minskat skriver Lidholt et al (2009). Detta har gjort att förskollärarna påverkas negativt genom att känna en otillräcklighet, en oro att inte kunna tillgodose små barns behov utifrån deras individuella utveckling (Lidholt et al, 2009). Ett vanligt problem är att planering och reflektion inte hinns med i samma utsträckning som det hade behövts, vilket leder till att förskollärarna inte känner

9

att de kan utföra sitt arbete utefter läroplanen (Lidholt et al, 2009) vilket skapar ännu en känsla av stress för förskollärarna.

3.3 Vad kan vi göra för att förebygga stress i förskolan

Det finns saker som vi i förskolan kan göra för att underlätta stressen i förskolan. Sjödin (2012) har kommit fram till att ljudnivåerna i förskolan kan minskas genom mindre barngrupper. Även förskollärarnas trötthet och stress kan minskas vid mindre barngrupper menar Sjödin (2012). Währborg (2009) menar att barn återhämtar sig genom sömn. Detta kan vara svårt för förskollärarna att påverka, men genom att skapa en förutsättning för de barn som ska sova att få göra det i lugn och ro ger dem en chans för återhämtning menar Währborg (2009).

Williams, Sherdian & Pramling Samuelsson (2015) skriver att en strategi vid stora barngrupper är att dela in och arbeta med barnen i smågrupper, för att minska stressen. De menar att förskollärarna inte kan påverka de stora barngrupperna men att arbetslaget kan planera utifrån de förutsättningar som finns. Att planera barngrupperna, omorganisera och diskutera hur man kan arbeta i en stor barngrupp för att verksamheten ska nå läroplanens mål (Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson, 2015).

Währborg (2009) skriver att en av de mest vanliga orsakerna till att ett barn kan känna stress är känslomässiga separationer, då i synnerhet hos de mindre barnen där det lilla barnet vare dag behöver skiljas från sin förälder för en dag på förskolan. Men även när barnet introduceras inför ny personal såsom vikarier eller nyanställningar. Enligt Währborg (2009) kan stressen genom detta minskas om förskolan utser en anknytningsperson till varje barn, därmed skapas det ett tryggt stöd för barnet.

3.4 Konsekvenser vid långvarig stress hos barn

Konsekvenserna som kan uppstå vid långvarig stress är individuellt. Det kan påverka både hälsa och välmående. Detta kan visa sig genom olika former såsom att minnet sviker, koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter men även genom oro, ångest och nedstämdhet samt fysiologiska stressreaktioner. Dessa former kan sedan ge kroppsliga skador i exempelvis hjärt- och kärls problematik, skador på skelettet samt att muskulaturen försämras (Levi, 2005). Långvarig stress försvårar kroppens förmåga för återhämtning. Risken för att drabbas av diabetes, kronisk smärta, sömnsvårigheter, utmattningssyndrom och depression är högre när kroppen utsätts för långvarig stress (Levi, 2005).

10

4 Metod och genomförande

I detta kapitel redogör jag för och problematiserar den metod jag använt mig av för att samla in mitt material till min empiriska studie. Jag kommer att börja med att motivera mitt val av metod för att sedan diskutera det empiriska materialet. Jag kommer att benämna varför just detta material är intressant. Jag kommer redogöra hur analysprocessen har gått till.

4.1 Metodval

Jag har valt att använda mig av en kvalitativ studie då det genom denna metod möjliggör att få en fördjupad förståelse över fenomenet stress i förskolan (Alvehus, 2013). Trost (2010) skriver att det som utmärker en kvalitativ intervju är att frågorna är enkla och raka, men att intervjuaren får intressanta och beskrivande svar.

Trost (2010) anser också att forskaren bör använda sig av en kvalitativ metod när forskaren vill ta reda på hur människor resonerar eller reagerar.

Gunvor Løkken och Frode Søbstad (1995) menar att en kvalitativ metod syftar till att bygga upp en förståelse kring ett fenomen snarare än att slutgiltigt förklara det.

En kvalitativ undersökning innebär enligt Patel och Davidson (2003) att som forskare går man in med färdiga frågor att behandla under intervjuns gång och beroende på vilka svar som ges så ställer intervjuaren relevanta följdfrågor. Jag upptäckte vid mina intervjuer att detta var ett bra val eftersom jag hade frågorna klara kunde jag snabbt ställa följdfrågor beroende på var deras svar ledde mig. Jag valde att använda mig av slutna frågor och öppna frågor, vilket enligt Bryman (2011) har för och nackdelar. Fördelen med öppna frågor är att informanten får utrymme att besvara frågan utifrån sitt perspektiv och på så sätt öppnar upp för ett bredare svar. Nackdelen med öppna frågor är att svaren kan bli längre och svårare att bearbeta än en sluten fråga (Bryman, 2011).

Jag valde att studien skulle ha flertalet öppna frågor då jag inte ville begränsa svaren utan låta förskollärarna besvara frågorna utifrån sina egna ord.

4.2 Urval

Jag valde att kontakta två förskolor varav den ena ligger inne i en stad och den andra ligger i en liten by med få invånare. Jag vet sedan tidigare att den ena förskolan har stora barngrupper och personal med flertalet sjukskrivningar och dessa sjukskrivningar beror på stress. Jag vet även att den andra förskolan är en mindre förskola som ligger vid stranden där man arbetar nära

11

naturen, på denna förskola arbetar och föreläser förskolechefen om psykisk ohälsa. Mitt urval av förskolor var därmed ett strategiskt val, något Alvehus (2013) menar är när forskaren medvetet väljer ett urval som har erfarenhet eller information gällande studiens syfte eller frågeställningar. Genom att välja två helt olika förskolor som ser olika ut fick jag en djupare inblick i hur olika förskollärares och barns erfarenheter kan se ut. I mitt material ser jag skillnader men även likheter över hur förskolorna arbetar för att förebygga stress hos barn och personal men jag kommer inte att göra en jämförande studie på grund av begränsat material.

4.3 Bakgrundsbild

Förskollärarna på de två förskolorna har arbetat på förskolan i mellan 1,5 – 4 år och de arbetar på småbarnsavdelningar allihop. Förskolorna ser annorlunda ut och förskola 1 är en stor förskola som ligger inne i en storstad med 7 avdelningar. Barnantalet på avdelningarna ligger på mellan 23 - 26 barn och på avdelningen där Marie och Mathilda arbetar så finns det 23 inskrivna 1 - 3 åriga barn. Förskolan har 23 anställda varav 7 av dessa är förskollärare. Förskolan har sedan några år tillbaka kämpat med personal som blivit långtidssjukskrivna på grund av utbrändhet. Förskolan tätort där Viktoria och Anna arbetar har endast 2 avdelningar varav den ena är en småbarnsavdelning med 12 inskrivna barn och en syskonavdelning med 16 inskrivna barn. Det finns totalt 8 personal som arbetar på förskolan varav 5 stycken är förskollärare. Förskolan tätort har inte haft någon personal som blivit långtidssjukskriven.

4.4 Genomförandet

Jag stämde träff med förskollärarna via mejl. Eftersom de allihop arbetar på en småbarnsavdelning så passade det bra att jag kom under vilan. Klockan 12 kom jag till den första förskolan och vi bestämde då att jag skulle få en timme med varje förskollärare vilket passade bra för jag trodde inte att de skulle ge mig så pass mycket tid. Jag förklarade ännu en gång att allt material jag får kommer att vara konfidentiellt samt endast användas i samband med min studie för att sedan förstöras när min uppsats är klar och godkänd. Jag hade förberett frågor med stöttning av min handledare på Malmöuniversitet. Mina frågor bestod av både öppna frågor och slutna frågor och jag upplevde att den första förskolan jag var på gav mig tiden jag behövde för att anteckna och spela in intervjun med hjälp av min Ipad. När jag kom hem satte jag mig och sammanfattade de båda intervjuerna. Två dagar senare var det dags för den andra förskolan vilket även den gick bra, jag lade upp samma strategi som jag gjort vid de två första intervjuerna att spela in under hela intervjuerna och anteckna samtidigt. Även detta tillfälle gav

12

mig mycket material att arbeta med. När jag gjort intervjuerna kände jag att jag hade tillräckligt med material för att kunna besvara mina frågor.

4.5 Bearbetning

När jag utformade frågorna till mina intervjuer utgick jag från mitt syfte och mina frågeställningar. Detta gjorde jag för att det skulle vara lättare för mig att sammanfatta senare. Jag hade innan intervjuerna bestämt mig för att lyfta fram stress bland små barn och ta reda på vilka erfarenheter förskollärarna har när det kommer till stress i sitt arbete på förskolorna. Under mina intervjuer har jag fört anteckningar längs hela intervjun samt spelat in samtalen på min ipad för att minimera risken att missa något. Detta sätt gjorde att jag sedan kunnat lyssna på intervjuerna samtidigt som jag läst anteckningarna vilket fungerat bra.

Denscombe (2000) menar att ljudupptagning ger en permanent och tillförlitlig dokumentation kring vad som sagts under intervjun.

Efter att jag gjort de två första intervjuerna började jag bearbeta allt material jag fått in. Jag sammanfattade de båda intervjuerna och skrev ner skillnader och likheter. Efter besöket på den andra förskolan kände jag att jag fått mycket material att arbeta med.

När jag sammanställde intervjusvaren valde jag att kategorisera resultatet efter situationerna, som lyftes fram under intervjuerna. Situationerna beskriver jag i resultat och analysdelen. Genom att dela in mina svar i olika situationer blev det lättare för mig att sammanställa mina svar.

4.6 Etiska överväganden

Genom studiens gång har jag tagit hänsyn till de etiska principer som föreskrivits av vetenskapsrådet (2002). Det första av de fyra huvudkraven är informationskravet. Informanterna informerades om min studie via ett mejl (se bilaga 1) där studiens syfte och planering beskrevs. Det andra kravet är samtyckeskravet, vilket innebär att samtyckesblanketter skickades tillbaka till mig där de skrev på att de godkände. Det tredje är konfidentialitetskravet och innebär att jag informerade förskollärarna om att allt kommer att vara anonymt samt även att ingen obehörig har tillgång till data och kan identifiera personerna som deltar. Det fjärde är

nyttjandekravet vilket innebar att jag informerade om att jag endast kommer att använda det

insamlade materialet i syfte med studien. Efter att studien är gjord kommer allt digitalt material raderas och materialet i pappersform kommer att förstöras

13

5 Resultat och analys

I detta kapitel kommer jag att redovisa den empiri jag samlat in samt skriva en kort analys efter varje avsnitt. De fyra förskollärarna arbetar i två olika kommuner varav den ena förskolan ligger i en stad och den andra ligger i en mindre tätort. Jag kommer att kalla den ena förskolan för förskolan stad och den andra för förskolan tätort. Jag kommer att skriva en analys i slutet av denna del där jag kopplar mina intervjuer till det sociokulturella perspektivet.

Förskollärarnas namn är fingerade.

Jag besökte förskolan stad först och där intervjuade jag två förskollärare som jag valt att kalla för Marie och Mathilda. Därefter intervjuade jag två förskollärare på förskolan tätort där jag gett förskollärarna namnen Viktoria och Anna.

5.1 Erfarenheter kring stress på förskolan

När jag frågar förskollärarna vad det kan bero på att sjukskrivningarna inom förskolläraryrket blivit omtalat under senare år så svarar de att de tror att detta beror på stress. En känsla att inte vara tillräcklig i sitt arbete, de alltför stora barngrupperna skapar en inre stress att det inte hinns med att vara med varje barn.

Även att chefen ställer för höga krav på pappersarbete vilken i sin tur leder till att personalen inte hinner vara med barnen utan får stänga in sig vid datorn. Prestationskrav, vilket de alla fyra känner igen sig i, att man vill så mycket men det finns så lite tid.

Även personalbrist är en stor faktor då det kan vara svårt att få in samma vikarie varje dag vilken skapar en rubbning i det pedagogiska arbetet och i sin tur leder detta till att man som förskollärare känner sig otillräcklig.

Marie och Mathilda berättar om att det är stora problem på deras förskola med sjukskrivningar. Marie: Vi har just nu 2 arbetskollegor som är sjukskrivna som gått in i väggen. Den ena är förskollärare och den andra är barnskötare. Vi fick in vikarier för dessa två. Och nu är dem också sjukskrivna, just på denna avdelning är det tuffa barn och ett tufft klimat. Ja, om personalen mår så dåligt och ändå har möjlighet att gå ifrån hur mår barnen då kan jag undra säger hon.

Mathilda: Ibland är det så stressigt så man känner att man får stänga in sig på toaletten några minuter för att andas. Jag kan känna att jag vill så mycket, men tiden räcker inte till. Och teorin fungerar inte i praktiken. Jag har nog väldigt höga krav på mig själv.

14

På förskolan tätort berättar Viktoria och Anna att de har en chef som föreläser i psykisk ohälsa och arbetar aktivt mot denna fråga.

Viktoria: Vi har en lyhörd ledning måste jag säga. Vår chef är stöttande och lyssnar och sätter in resurser om det behövs. Sen är det klart att man ibland känner sig stressad och det hade varit skönt om pappersarbete hade minskat, vi är ju där trots allt för barnens skull.

Anna: Vi har inte så mycket personal som slutar och börjar hos oss så det har gjort att vi jobbat ihop oss och täcker upp och stöttar när det behövs.

Förskollärarna pratar om att de hade önskat att få gå på yoga eller mindfulnessövningar under arbetstid för att komma ner i varv.

Personalen jag intervjuat är medvetna om den stress som råder i förskolan och arbetar aktivt med att förebygga den.

Stressen varierar på de båda förskolorna men de berättar alla fyra att de känner av stress på sina avdelningar.

5.2 Stress och barn

Samtliga förskollärare anser att om de vuxna känner sig stressade så smittar detta av sig på hela barngruppen, genom att exempelvis om en pedagog stressat springer runt och letar efter något så kan detta leda till att barnen blir uppjagade och även dem börjar springa runt.

Viktoria: Ja, man märker ganska snabbt om en personal är på dåligt humör så blir det lätt stök i barngruppen. Man märker ju att barnen har lätt för att läsa av oss vuxna och varandra såklart. Ibland när jag är stressad så drar vissa barn sig undan medan vissa försöker vara mig till lags i vad jag än säger. Och då får jag så dåligt samvete och rycker upp mig.

Marie: Det är viktigt att vi i personalen försöker hålla oss lugna för barnens skull. Anna: Det som är bra är om man arbetar med en person som känner en ut och innan för då kan man stötta och hjälpa till att lugna ner varandra. Man kan komma långt på att ha en god kommunikation i ett arbetslag.

Vidare pratar de om att de stora barngrupperna är ett stort problem just nu. Att ha 23 stycken 1 – 3 åriga barn är för många för att barnen ska kunna få den trygghet som de behöver för att växa upp till trygga individer. Idag har flertalet barn långa dagar och den mest vanliga tiden som barnen går är att de lämnas klockan 7 på morgonen och hämtas klockan 17 på eftermiddagen.

15

När jag frågar om de ser en påverkan av långa dagar hos barnen så säger alla att måndag och tisdag så ser de ingen påverkan men när mitten av veckan är nådd så börjar barnen bli trötta och gnälliga. Detta kan vara en stor utmaning när aktiviteter ska genomföras.

Anna: På andra arbetsplatser brukar det vara bra stämning på fredagar men på en småbarnsavdelning så är det mest gnäll och skrik säger hon och skrattar. Sen har inte barn samma tidsuppfattning som vi vuxna har så de känner kanske inte av att dagarna är långa men det blir väldigt trötta.

Mathilda: De blir väldigt trötta men man märker även av att det blir svårare och svårare att säga hejdå till mamma och pappa ju längre in i veckan vi kommer. Det är skillnaden på våra 15 timmars barn som för det mesta är glada och bara tycker att det är roligt att komma till förskolan och leka.

Marie: Det är på fredagar vi passar på att göra något extra kul som att pyssla eller låta barnen leka med fingerfärg. Dock ingen aktivitet som kräver så mycket av barnen utan något enkelt som vi vet att de tycker om att göra. Detta gör vi för att många av barnen är väldigt gnälliga på fredagar.

Viktoria: Jovisst märker man av att barnen är stressade av långa dagar. Många av barnen frågar efter mamma och pappa, och vill helt sitta i famnen fler gånger under dagen när de kommer på att de saknar mamma och pappa.

De berättar att ingen dag är den andra lik och är hela personalstyrkan på plats så minskar det stressen på avdelningen. De märker skillnad på barnen om där är lite barn eller om hela barngruppen är samlad. Därför vill de aktivt arbeta för mindre barngrupper i förskolan.

Samtliga förskollärare använder ord som stök, stora barngrupper, gnäll och trötthet när de beskriver barnens reaktion på stress när det kommer till de minsta barnen som inte har förmågan att själv uttrycka sina känslor.

Förskollärarnas erfarenheter av stress hos barnen visar sig genom att de blir trötta, denna trötthet menar förskollärarna beror på långa dagar där barnen kommer klockan 7 på morgonen och går hem klockan 17 på kvällen.

5.3 Förebyggandet av stress i barngruppen

De fyra förskollärarna jag intervjuat var alla eniga om att stressen i förskolan behöver minskas och de arbetar alla med detta dagligen. Jag har valt att dela in detta avsnitt i olika situationer nedan där jag kommer beskriva de fyra förskollärarnas erfarenheter av stress.

16

5.4 Städning

Alla är de eniga om att barn ska lära sig att hålla iordning och att barn leker bättre och lugnare lekar när inte leksaker ligger utspridda överallt. Därför har de som regel att innan ett barn tar fram en ny leksak så ska det barnet lekte med tidigare plockas undan.

Viktoria och Anna: Det spelar egentligen ingen roll om barnen hinner städa eller inte innan samling, världen går inte under om det helt enkelt hålls en samling utan att vi städat. Just detta med att avbryta barnens aktiviteter för att städa upplever vi ofta att barnen tycker är jobbigt. Huvudsaken är ju att det blir städat i slutet av dagen.

Marie och Mathilda: Vi städar alltid innan varje måltid för annars upplever vi att barnen ramla över sakerna senare och ja det är en inarbetad rutin vi har som går av sig själv. Men absolut skapar det stress och ibland konflikter när barnen måste städa. Vi försöker dock göra det till en rolig lek och berömmer barnen i efterhand när allt är uppstädat.

Förskolorna arbetar olika kring sina rutiner förskolan stad menar att städning är en faktor som gör att stressen minskas i barngruppen, medan förskolan tätort tycker att städning är ännu en faktor som skapar stress. Förskolan tätort berättar att det försöker göra städningen till en rolig aktivitet.

5.5 Sovstunder

Samtliga förskollärare låter de barn med långa dagar få sova så länge de behöver, trots att föräldrar ber dom att väcka barnen. De har rutiner kring de olika sysslorna som nattning, dukning och läsning. På så sätt vet barnen vem som gör vad just den veckan vilket också skapar ett lugnare klimat.

Anna och Mathilda: Ja, säger en förälder till oss att väcka deras 2 åriga barn efter en timmes vila och vi vet att barnet har svårt att klara dagen på så lite sömn så låter vi barnet få sova färdigt. Och det är ingen av föräldrarna som klagar att barnen varit vakna länge under kvällen sen. Kanske behöver de bara en timmes vila hemma, men på förskolan i en tuff och stressig miljö så är det skillnad helt enkelt.

Anna och Viktoria: Vi tycker att barnen är så pass små att dem bör sova tills de vaknar för att orka med dagen. Har haft föräldrar som varit med en dag på förskolan som skojat om att de behöver gå och vila redan på förmiddagen. Det är tufft att vara aktiv på förskolan hela dagen för ett litet barn. Vi låter dessutom de större barnen vila på varsin madrass till en saga. Det är viktigt även för de barn som inte sover att varva ner.

17

Kring vilan har personalen på de båda förskolorna rutiner för personalen, dessa rutiner har skapats för att barnen ska veta vem som gör vad, vilket dem upplever skapar ett lugnare klimat. Båda förskolorna låter barnen sova så länge de behöver.

5.6 Utomhuslek

På förskolan tätort arbetar pedagogerna mycket utomhus med barngruppen då de känner att stressen och den höga ljudnivån minskas när barnen kommer ut, medan på förskolan stad så känner dem att det är mer stress att klä på alla barnen och vara ute än vad det ger barnen. de säger att detta kan bero på att förskolan ligger i en stad och att barnen inte är vana att vara utomhus utan har svårt att röra sig i overaller, regnkläder och stövlar.

Mathilda och Marie: Åh ja påklädningen är en stressgivande situation, det är ren ångest när man sitter där och ska ta på alla barnen samtidigt. Och barnen blir varma och irriterade över att få vänta så nä det är inte ofta vi går ut. Ofta gör vi så att för att minska stressen så går en personal ut med några barn och det funkar bra.

Viktoria och Anna: Klart att det kan bli stressigt när en grupp barn vill ha hjälp samtidigt. Men vi vet ju att så fort vi kommer ut så blir det lugnare för barnen och de får röra på sig och ljudnivån blir inte lika hög längre.

När jag frågade förskollärarna om utomhuslek så berättade Mathilda och Marie att de ser utomhuslek som en stressande faktor medan Viktoria och Anna berättar att ljudnivån sjunker och att det blir lugnare i barngruppen vid utelek. När barnen har utomhuslek är leken för det mesta fri lek berättar förskollärarna. I förskolan stad berättar personalen att barnen har svårt att röra sig i tjocka overaller och regnkläder. Detta tolkar jag som att barnen i förskolan tätort är vana vid att vara ute i både förskola och i hemmet, medan i förskolan stad så är utomhuslek något som är skrämmande och stressande för barnen. Eller kan det vara så att utemiljön på förskolan stad inte är anpassad för de minsta barnen, och att det tillsammans med stora och klumpiga ytterkläder gör så att barnen inte känner sig trygga att vara utomhus?

5.7 Matsituationen

På avdelningarna arbetas det aktivt med att erhålla en gemytlig matsituation där ingen behöver stressa i sig maten och där barnen väntar tills alla ätit upp innan de får gå ifrån. Detta är en utmaning under lunchen då barnen är små och de är trötta och gnälliga.

Viktoria och Anna: Som vuxen vid matbordet får man försöka berätta roliga saker för barnen, prata om vad vi gjort under dagen. Fånga deras intressen helt enkelt och det är

18

tufft ibland speciellt till lunchen när barnen är väldigt trötta efter en förmiddag full av lek och aktiviteter. Finns där ett barn som verkligen inte orkar vara vaken så får barnet äta när hen sovit klart.

Marie: Barnen har fasta platser och sitter och äter med samma pedagog varje dag vilket skapar en trygghet hos dem. Barn behöver ju trygghet, kontinuitet och rutiner för att känna sig trygga. Vi sitter i olika rum och äter också så då blir ljudnivån inte så hög. Mathilda: Visst kan matsituationen ibland vara stressig speciellt om vi har ett nytt barn som inte vill vara med och äta utan skriker sig igenom måltiden. Detta påverkar ju hela barngruppen. Vi försöker lösa det genom att barnen får sitta i famnen och äta eller ger barnet lite havrekuddar att plocka med.

5.8 Hämtning och lämning

Eftersom barnen är så pass små så är föräldrakontakten viktig och de tycker alla att den kontakten fungerar bra överlag. Förskollärarnas erfarenheter kring hämtning och lämning är att vissa föräldrar är stressade när de lämnar på morgonen vilket kan påverka barnet att få svårt att släppa föräldern och säga hejdå, när de sedan kommer för att hämta barnet så är de stressade för att de ska iväg på aktiviteter med äldre syskon. Det är inte ofta som föräldrarna kommer tidigare för att hämta sitt barn eller har en mor eller farförälder som hämtar utan barnen är på förskolan cirka 10 timmar per dag fem dagar i veckan berättar förskollärarna. Vissa barn får svårt mot slutet av veckan att säga hejdå till sin förälder. Förskollärarna är eniga om att en personal alltid möter upp barn och föräldrar när de kommer och att barnet får komma in i en trygg famn när de lämnas.

Analys och koppling det till sociokulturella perspektivet

Förskollärarna nämner de stora barngrupperna, tidsbristen och den höga arbetsbelastningen kring administration dessa faktorer har de inte möjlighet att själv påverka. Trots detta så är det stor skillnad i hur många som är sjukskrivna på de två förskolorna. Kan det vara så att de har ett mer förebyggande arbete kring stress på den ena förskolan? Förskollärarna berättar att de stora barngrupperna påverkar kvalitén av det pedagogiska uppdraget som de har att utföra negativt. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv så skriver Säljö (2000) att miljön där barnen befinner sig påverkar deras utveckling och lärande. Jag tolkar detta som att det innebär att om barnen vistas i en fysisk miljö som är stressande så kan detta bidra till att barnens utveckling och lärande hämmas.

19

Förskollärarna arbetar förebyggande kring stressen på förskolan genom att vidhålla rutiner, de arbetar för att ljudnivån ska minskas och de låter barnen sova så länge de behöver, då de upplever att barnen klarar eftermiddagen bättre.

Den största skillnaden jag ser i deras arbete med att försöka minska stressen när jag sammanställer mina svar är att förskolan tätort upplever att stressnivån sjunker genom att vara utomhus, något som förskolan stad menar skapar en större stress hos barnen. Även detta tolkar jag som att det är miljön som påverkar barnens utveckling och lärande (Säljö, 2000). Min upplevelse när jag tittade runt på förskolornas gårdar var att förskolan tätorts gård inbjöd till lek, den var liten och utformad för mindre barn. Medan förskolan stads gård var stor och alla 7 avdelningarna var ute på gården tillsammans varje dag vilket kan upplevas som skrämmande för de mindre barnen. En annan sak som jag lade märke till när jag besökte de två olika gårdarna var att på förskolan tätort så var personalen med barnen i deras lek, medan förskolan stads personal stod i grupper och pratade medan barnen fick aktivera sig själv.

Genom att hålla på rutiner som förskolan tätort gör så blir en rutin som städning en naturlig del av vardagen, en rutin som barnen kommer att ha med sig genom livet. Säljö (2000) menar att det är vuxna som lär barnen regler genom samspel.

Något jag också ser i min sammanfattning är att förskollärarna inte följer alla regler och rutiner de satt upp. Detta tror jag kan orsaka en stress hos barnen, då det är mindre barn som behöver veta vilka regler de har att förhålla sig till.

Förskollärarna berättar att de kan se en reaktion hos barnen om de själv har en dålig dag eller är stressade. De beskriver att det blir mer stök i gruppen. Säljö (2000) skriver att när barn upplever stress så kan en reaktion vara att de reagerar med aggression eller frustation. Barn handlar efter hur de uppfattar att situationen kräver från dem (Säljö, 2000). Förskollärarna nämner också att de upplever att kommunikationen är ett viktigt verktyg för att förebygga stress på förskolan. Säljö (2000) menar att interaktion och samspel mellan människor är centrala utgångspunkter för individens utveckling och lärande.

20

6 Diskussion

I detta kapitel kommer jag att diskutera och problematisera studiens metod och resultat. Min studie visade att de fyra förskollärarnas erfarenheter kring stress i förskolan är ett vanligt förekommande. Jag kommer nu att besvara mina två frågor genom att koppla dem till studiens syfte som är att undersöka förskollärares erfarenheter av stress i förskolan, samt mitt resultat och avsluta med att ge förslag till fortsatt forskning.

6.1 Metoddiskussion

Jag valde att utföra en kvalitativ undersökning med hjälp av både öppna och slutna frågor. När jag konkret ville ta reda på en specifik information var frågan sluten, men för att få förskollärarnas egna erfarenheter och få ut så mycket som möjligt av svaren valde jag även öppna frågor. Mitt val har gett både positiva och negativa konsekvenser. Det negativa för mig har varit att sammanställningen av de öppna frågorna mynnades ut i spretiga svar som tog dagar att sammanställa men det positiva genom dessa öppna frågor var att jag fick deras tankar och utryck av situationen. Hade jag endast haft slutna frågor så hade jag troligtvis inte fått ut samma rikliga information som jag fick genom öppna frågor. Att jag valde att spela in mina intervjuer samtidigt som jag antecknade gjorde att jag kunde koppla av under intervjuerna då jag visste att jag hade tillgång till intervjuerna senare.

6.2 Resultatdiskussion

För att underlätta för läsaren har jag valt att dela in denna del utifrån mina två frågor. Jag kommer att sammanfatta och diskutera mitt material samt koppla till litteraturen.

6.3 På vilka sätt beskriver förskollärarna att de upplever stress på

förskolan?

Barngrupperna upplevs som för stora vilket skapar en stress att inte hinna med alla barnen varje dag, vilket skapar ett prestationskrav.

Williams, Sheridan och Pramling Samuelsson (2015) har forskat kring de stora barngruppernas betydelse. Resultatet som de fått fram visar på att förskollärarna känner sig otillräckliga då de inte hinner möta varje barn under sina dagar på förskolan. Det blev tydligt i mina intervjuer att förskollärarna jag intervjuat känner av stressen att inte ha tid för varje barn.

21

Tiden för det pedagogiska uppdraget räcker inte till. Förskollärarnas erfarenhet är att detta varit ett problem under flera års tid. Det är för hög administrativ belastning i förhållande till arbetstiden. Förskollärarna beskriver erfarenheter av överkrav vilket Levi (2005) anser är den största faktorn för stress i dagens arbetsliv. De beskriver att de vill så mycket i sitt yrke men att tid och ork inte finns till. Lidholt et al (2009) styrker detta och menar att det idag inte finns tid för planering och reflektion i den utsträckning som hade behövts. Vilket skapar en stress hos förskollärarna att kunna utföra sitt pedagogiska uppdrag (Lidholt et al, 2009). Det ser trots allt ganska olika ut på de båda förskolorna.

Förskollärarnas syn på hur de minsta barnen påverkas av stress är att de kan se en reaktion på barnen av de långa dagarna. Barnen blir tröttare ju längre veckan går, det skapas konflikter, de blir gnälliga och sover längre stunder. De tror att detta kan bero på långa dagar, höga ljudnivåer eller stora barngrupper. Levi (2004) menar ett en konsekvens av stress kan vara att sömnbehovet ökas. Och detta styrker Währborg (2009) enligt mig då Währborg menar att små barns återhämtningsprocess sker i deras sömn. Och eftersom barnen har långa dagar och utefter förskollärarnas erfarenheter kring hur barnen blir allt tröttare och mer gnälliga i mitten av veckan, så ser jag en koppling genom att när det börjar närma sig mitten av veckan så precis som Levi (2004) skriver, så börjar barnen bli stressade och sömnbehovet ökar och barnen sover längre stunder och återhämtar sig för att sedan få en förutsättning att lära och utvecklas igen.

6.4 På vilket sätt beskriver förskollärarna att de arbetar för att

förebygga stress i barngrupperna?

När jag sammanställer mina svar ser jag att de fyra förskollärarna arbetar aktivt för att förebygga stress på förskolorna de arbetar på. De försöker tänka på sitt eget förhållningssätt när de vistas bland barnen.

Förskollärarna arbetar efter att ha tydliga rutiner kring matsituationen och vilan. De delar in barngruppen i mindre grupper inför matsituationen. Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson (2015) menar att genom att dela in barnen i mindre grupper så minskas stressnivån. På de båda förskolorna låter man barnen sova så länge barnet behöver, detta har jag valt att skriva om i frågan ovan. På förskolan tätort är barngruppen utomhus en stor del av dagen då de menar att barngruppen blir lugnare när de får leka fritt i utomhusmiljö. Förskolan stad menar att de till största delen av dagen är inomhus då barnen blir stressade och osäkra när de ska vara utomhus.

22

När barnen kommer på morgonen så är det alltid en personal som möter upp barnet för att skapa en trygghet för barnet. De beskriver att barnen får svårt att säga hejdå till mamma och pappa i slutet av veckan och då menar de att det är viktigt att barnet känner att det har en trygg famn att sätta sig i en stund efter avskedet från mamma eller pappa. Under inskolningen utser de båda förskolorna en anknytningsperson för att på så sätt skapa en trygghet (Währborg, 2009).

23

Slutord och förslag till forskning

Syftet med detta arbete har varit att undersöka förskollärarnas erfarenheter av stress i förskolan. Jag har använt mig av att göra fyra stycken intervjuer med en kvalitativ metod på samtliga, på två förskolor i två olika kommuner för att få se skillnader och likheter. Förskolorna ser till utseendet olika ut men tankesättet var mer lika än jag trodde.

Det är för stora barngrupper idag och dessa behöver minskas för att barnen ska få den tid med oss vuxna att utvecklas i enlighet med förskolans uppdrag. Personal i förskolan ska få tiden att få utmana och utveckla barnen utan att känna sig psykiskt trötta.

Förskollärarna behöver avlastning när det gäller administrativa uppgifter och istället få tid för planering, reflektion och administrativt arbete.

Min studie har inte tagit upp hur barnen upplever stress och genom att intervjua barnen om hur de upplever sin tid på förskolan, så tror att forskaren hade fått intressanta svar. Den har inte heller tagit upp hur förskolechefen ser på stressen på förskolan och även detta hade varit intressant att veta.

För att knyta an till det sociokulturella perspektivet Vygotskij (1978) så tolkar jag detta som att barn lär genom interaktion och delaktighet. Detta tolkar jag som att han menar att det mänskliga samspelet spelar en ytterst viktig roll för både utveckling och lärande. Detta medför som jag tolkar det, att barn lär av människor i sin omgivning, då även stress. Med det sagt så menar jag att om vi lyfter händelser i förskolan och reflekterar över vårt arbetssätt och kommunicerar med våra kollegor så kan vi på sikt få ner stressnivån.

Jag kommer att ta med mig detta arbete livet ut och vara uppmärksam på stressfaktorer i mitt arbete som blivande förskollärare.

24

Referenser

Ahmad, Abdulbaghi, Ekman, Rolf & Arnetz, Bengt B. (2002). Stress: molekylerna, individen,

organisationen, samhället. 1. uppl. Stockholm: Liber

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Arbetsmiljöverket (2002). Ohälsa och negativ stress i ett arbetsliv i förändring: ett underlag

för tillsynsarbete. Solna: Arbetsmiljöverket.

Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Myndigheten för skolutveckling & Socialstyrelsen (2010). Bullret bort! En liten bok om god ljudnivå i förskolan. Västerås: Edita Västra Aros Assadi, Abdolkarim & Skansén, Jan (2000). Stresshandboken: lär dig förstå och hantera din

stress. Lund: Studentlitteratur

Borelius, M. & Bloom, M. (2002). Motboken. Stockholm: Bonnier fakta.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur

Kihlbom, Magnus (2003). Om små barns behov och utveckling: nyare

utvecklingspsykologiska och neurologiska rön. Stockholm: myndigheten för skolutveckling.

Kihlbom, Magnus, Lidholt, Birgitta & Niss, Gunilla (2009). Förskola för de allra minsta: på

gott och ont. Stockholm: Carlsson

Levi, Lennart (2001). Stress och hälsa Stockholm: Skandia.

http://www.lennartlevi.se/dokument/stress_o_halsa.pdf (2018-05-29)

Levi, Lennart (2004). Det sjuka Sverige – en utmaning för läkarkåren! Läkartidningen, 101(18), ss. 1624 - 1628. http://www.lennartlevi.se/dokument/ll_lakartidn.pdf (2018-05-29). Levi, Lennart (2005). Stress - en översikt: internationella och folkhälsoperspektiv.. Stress :

individen, samhället, organisationen, molekylerna.

Lundberg, U. & Wentz, G. (2004). Stressad hjärna, stressad kropp – om sambanden mellan

psykisk stress och kroppslig ohälsa. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Lpfö98, reviderad (2016). Läroplanen för förskolan. Stockholm: Skolverket.

Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Porsman Reimhult, Camilla (2000). Lär dig hantera stress. Farsta: SISU idrottsböcker Sjödin, Fredrik (2012). Noise in the preschool [Elektronisk resurs] health and preventive

25

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-61442

Skolverket, (2010). Barndomens förändrade villkor. Förutsättningar för barns lärande i en ny

tid. Stockholm: Skolverket.

Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv Stockholm: Nordstedts Trost, Jan (2005) Kvalitativa intervjuer 3. Uppl. Lund Studentlitteratur

Vygotskij, Lev Semenovič (1978). Mind in society: the development of higher psychological

processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.

Williams, Pia, Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid (2015). Gruppstorlekens

betydelse för barns möjligheter att lära och utvecklas i förskolan (Resultatdialog 2015).

Vetenskapsrådet.

Währborg, Peter (2002) Stress och den nya ohälsan Stockholm: natur och kultur

Währborg, Peter (2009). Stress och den nya ohälsan. 2., [rev. och utök.] utg. Stockholm: Natur och kultur

Elektroniska källor

https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/snabbfakta-1.120821 https://www.ne.se/sök/?t=uppslagsverk&q=stress

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer- inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på:

http://www.ibl.liu.se/student/bvg/filarkiv/1.77549/Forskningsetiska_principer_fix.pdf

Vetenskapsrådet (2014) Sheridan,S.; Williams, P. & Samuelsson, I. (2014). ”Group size and organisational conditions for children´s learning in preschool: a teachers perspective”. Educational Research, 56(4), 379 - 397.

26

Bilaga 1

Hej!

Mitt namn är Jessica Johansson, jag är 34 år och läser nu termin 6 på

förskollärare program på Malmö högskola.

Det är nu dags för mig att skriva mitt examensarbete och något som ligger mig

varmt om hjärtat är hur vi ska få ner den stressiga miljön i förskolan. Jag har

därför valt att forska kring detta i mitt arbete.

Jag tänkte nu fråga er om det finns möjlighet att jag får komma till er förskola

och intervjua er kring ämnet stress.

Allt kommer naturligtvis vara anonymt, allt material kommer endast att

användas i studiens syfte och materialet jag får in kommer att raderas och

förstöras när mitt examensarbete är klart och godkänt.

Vore tacksam om ni velat mejla mig för att bestämma en dag att ses!

Hoppas att ni har tid att ställa upp, och jag ser fram emot att höra era tankar

kring stress.

Med vänlig hälsning

Jessica Johansson

27

Bilaga 2

Intervjufrågor till en förskollärare Bakgrundsinformation

1. Hur länge har du arbetat som förskollärare? 2. Hur länge har du arbetat på denna förskola?

3. I din utbildning till förskollärare vad fick du lära dig där angående inskolning och vikten av att skapa en trygg anknytning till barn och föräldrar?

4. Hur ser förskolan ut? Hur många grupper finns? Hur många arbetar här? 5. Vilka barn går på avdelningen? småbarnsavdelning Låg, medel eller hög

inkomsttagare?

Inskolning på er avdelning

1. Hur ser inskolningarna ut på avdelningen? Hur förbereder ni er inför dem? 2. Utgår ni ifrån en speciell metod när ni skolan in

Stress i dagens samhälle

1. Upplever ni att föräldrarna har tid att ge barnet tiden som behövs för att en inskolning ska bli så bra som möjligt? Har barnen på er avdelning långa dagar? Om ja, ser ni en påverkan på barnen av långa dagar

2. Känns föräldrarna stressade vid lämning och hämtning

3. Känner du dig stressad på din arbetsplats? Om ja, hur brukar du agera för att stressa ner?

4. Känner du att föräldrarna på avdelningen och känner stress i att ha fina kläder? De senaste leksakerna? Fina bilar? Fina hem? Osv.