Internet of Things på Teknikprogrammet

Kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp Examinator: Peter Bengtsson 2017-01-11 Handledare: Per-Eskil Persson

Examensarbete i teknik

Internet of Things på

Teknikprogrammet

Internet of Things at the Technology Programme

Tatjana Hrnjez

Institutionen för natur-miljö-samhälle

2

Sammanfattning

Att förvärva och tillämpa kunskaper i teknik är av vital betydelse för det tekniskt kom-plexa samhället vi lever i och inte minst för utbildningsväsendet som ett av dess funda-ment. Kompetens inom teknik har dessutom en central roll för ett lands ekonomi och dess arbetsmarknad. Den är nödvändig för att kunna ta ställning till många, såväl samhälleliga som vardagliga och individuella beslut. Att besitta kunskapen i den tekniska utvecklingen är också en självklar rättighet i ett grundläggande demokratiskt sammanhang. Och att skolan skall vara uppdaterad i den globala tekniska utvecklingen och tidigt etablera sina kontakter med företag och aktörer utanför skolan är viktigt av flera olika anledningar. Dels för att eleverna skall få förståelse för hur och vad företag arbetar med och vad som krävs för att ta sig dit och dels för att säkerställa att alla oavsett socioekonomisk bakgrund ska känna till om de olika möjligheterna som finns tillgängliga på arbetsmarknaden.

Internet of Things (IoT) är det senaste högaktuella som händer inom den digitala teknik-utvecklingen. Det är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att allt från in-frastruktur, fordon och hushållsmaskiner till bohag samt levande varelser (inklusive män-niskor), utrustas med små inbyggda sensorer och datorer och på så sätt kopplas upp i ett virtuellt kommunicerande nätverk. Det talas mycket om smarta hem och smarta städer i sammanhanget. 61 procent av de svenska företagen säger sig arbeta med IoT, 50 miljarder enheter beräknas med hjälp av IoT vara uppkopplade i världen år 2020. Den omfattande digitaliseringen innebär ett paradigmskifte som kommer att påverka hela industrin och samhället, inte minst skolan. Frågan är förberedd skolan är för den senaste stora digitala utmaningen och mer specifikt hur det ser ut på teknikprogrammet. Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program där eleven efter erhållen examen skall ha tillräckliga kunskaper för att bli behörig till högskolestudier.

Arbetet har som utgångspunkt haft följande frågeställning:

3

Arbetets metodik bygger på en kvalitativ studie byggd på semistrukturerade intervjuer med tekniklärare och rektorer på några teknikprogram. De ganska svaga resultaten av kartläggningen är bekräftade och diskuterade med några relevanta forskare och andra vik-tiga aktörer inom skolvärlden. Detta både för att förstå problemets natur och hitta förklar-ningen till det oroväckande läget men också för att förstå vilka möjligheter som finns inom forskningsramar.

Nyckelord: gymnasieskolan, teknik, teknikämne, Lgr11, Internet of Things,

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5

2. Syfte och frågeställning ... 8

2.1.Syfte ... 8

2.2 Frågeställningar ... 8

3. Teori ... 9

4. Tidigare forskning ... 12

5. Metod och genomförande ... 17

5.1 Metod ... 17

5.2. Genomförande ... 18

5.3 Etiska aspekter ... 19

6. Resultatredovisning och analys ... 20

6.1. Teorianalys ... 20

6.2. Läroplanen för teknikprogrammet ... 21

6.3. Lärarna på teknikprogrammet ... 21

6.4. Intervjuer med forskare ... 24

6.5. Intervjuer med andra skolaktörer ... 25

7. Diskussion och slutsats ... 26

7.1. Teori ... 27 7.2. Läroplan ... 27 7.3. Tekniklärarna ... 28 7.4. Forskarna ... 28 7.5. Avslutande ord ... 29 8. Referenser ... 30 Bilaga 1 ... 33 Bilaga 2 ... 34

5

1.

Inledning

Genom en mängd tekniska lösningar har människan byggt upp ett samhälle där kunskaper om och inom teknik är helt avgörande för vår existens, allt från storskaliga och för sam-hället centrala system som vatten- och avloppssystemen, elsystemet, transportsystemet, matproduktionen och boendet till tidningar, tv, sociala medier, bloggar och andra IT-fö-reteelse. Att förvärva kunskaper i teknik har därför blivit en viktig demokratifråga. Den kunskapen är nödvändig för att kunna ta ställning till många, såväl samhälleliga som var-dagliga och individuella beslut. Kompetens inom teknik har dessutom en central bety-delse för ett lands ekonomi och dess arbetsmarknad. Och den tekniska utvecklingen ver-kar vara på konstant frammarsch och så gott som ostoppbar.

Internet of Things (IoT) är det senaste och hetaste som händer inom den tekniska

ut-vecklingen. Den brukar också kallas sakernas internet på svenska. Det är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att maskiner, infrastruktur, fordon, hushålls -apparater, kläder och många andra saker samt levande varelser (inklusive människor), utrustas med små inbyggda sensorer och datorer och på så sätt kopplas upp i ett virtuellt kommunicerande nätverk. 61 procent av de svenska företagen säger sig arbeta med IoT, 50 miljarder enheter beräknas med hjälp av IoT vara uppkopplade i världen år 2020 (Ericsson 2016; Vinnova, 2016).

6

Figur 1: Ericssons prognos om tillväxt av uppkopplade enheter

Jonas Wallberg, ordförande för IoT Sverige efterlyste en innovationskultur inom hög-skolan och Ulf Weibahr, Industrial Machinery Leader, uppmanade svensk industri att inte vänta (Underhåll och Driftsäkerhet, 2016). Men vad har IoT egentligen för plats i skolan, specifikt på gymnasiets teknikprogram där framtida teknikforskare skolas? Den frågan försökte jag besvara i detta arbete. Under min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) närvarade jag elevernas gymnasiearbete i teknik där många roliga tekniska lös-ningar höll på att utvecklas. Ett projekt handlade just om Internet of Things byggt med Arduino (Arduino, 2016) - efter varje brevinkast i en postlåda skulle ett tweet med-delande postas på det egna kontot. Det var det arbetet som väckte mitt intresse och undran om hur det ser ut på teknikprogram på andra skolor. Min hypotes var att det händer enormt mycket och det var det jag ville kartlägga. Min uppsats skulle tjäna som en unik referens i IoTs ”state of the art” på teknikprogrammet. Men min hypotes blev tyvärr inte bekräftad, det fanns knappast några spår av IoT. Jag har också utrett möjliga orsaker till varför det inte föreligger mer av 21:a århundradets teknik (Pedagog Norrköping Teknik, 2016), som Internet of Things, på teknikprogrammet genom intervjuer med några viktiga aktörer innanför och utanför skolan. Att tek-nikprogrammet skall hänga med i den tekniska utvecklingen känns som en självklarhet. Dels för att eleverna skall få förståelse för med vad företag arbetar med och vad som

7

krävs för att ta sig dit. Det skapar en känsla av meningsfullhet för den yngre genera-tionen – att bli delaktig och lyssnad till ökar motivation. Tekniken ger också en unik möjlighet "att begripa genom att gripa", att använda alla sinnen för att förstå.

8

2.

Syfte och frågeställning

Med utgångspunkten i att Internet of Things är ett av 21:a århundradets viktigaste och nyaste teknikområden som enligt de flesta prognoser (se till exempel Ericsson 2016, Vinnova 2016) kommer att påverka samhället och inte minst skola i omfattande ut-sträckning de kommande åren, så har jag valt att undersöka hur begreppet och tekniken bakom det behandlas på skolans tekniska program där framtida teknikforskare utbildas.

2.1. Syfte

Jag har undersökt hur Internet of Things behandlas på teknikprogrammet på några gymnasieskolor och analyserat möjliga förklaringar till sakernas tillstånd. Också ge-nom analysen av ett urval från den omfattande forskningen ige-nom området har jag un-dersökt vilka utvecklingsmöjligheter som forskningen öppnar för Internet of Things i skolan.

2.2 Frågeställningar

För att kunna förklara syfte med uppsatsen formulerades några frågeställningar som är centrala i arbetet:

Vilket utrymme ger läroplanen och ämnesplanen för teknikprogrammet åt IoT? Hur enligt tekniklärarna behandlas Internet of Things på teknikprogrammet? Hur skulle tekniklärarna vilja att det behandlas och vilka är möjliga orsaker

enligt dem att det inte är så?

Vad är enligt forskarna möjlig förklarning att det inte finns mer av det 21:a århundradets teknik som IoT på teknikprogrammet?

Hur ser några relevanta skolaktörer på möjliga orsaker att det inte finns mer IoT på teknikprogrammet?

9

3.

Teori

Det finns ett antal teorier som försöker adressera teknik i det här sammanhanget och som tenderar att vara associerade med disciplinerna såsom vetenskapliga och tekniska studier (STS, Science and Technology studies) och kommunikationsvetenskap. Oftast försöker de teorierna att förklara förhållandet mellan teknik och samhälle och lyfta frågor om inverkan, autonomi och teleonomy (Wiki, 2016).

STS eller vetenskapliga och tekniska studier är studier av hur sociala, politiska och kulturella värden påverkar vetenskaplig forskning och teknisk innovation samt hur dessa i sin tur påverka samhället, politik och kultur. Liksom de flesta tvärvetenskapliga program, har STS uppstått ur sammanflödet av olika discipliner och disciplinära del-områden, som alla hade under 1960 eller 1970-tal utvecklat ett tidstypiskt intresse i att se vetenskap och teknik som socialt inbäddade företeelser. De viktigaste disciplinära komponenterna i STS bildades oberoende av varandra med början på 1960-talet och utvecklas separat långt in på 1980-talet, även om Ludwik Fleck monografi (1935)

Ge-nesis och utveckling av ett vetenskapligt faktum inkluderade många av STS centrala

teman. På 1970-talet grundade Elting E. Morison STS-programmet vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), som tjänade som en första modell. År 2011 kunde man räkna upp till 111 STS program. (Wiki, 2016)

Sociopolitiska faktorer och teknik är sammanflätade och så gott som oskiljbara från varandra. Sociala strukturer och politik påverkar vilken teknisk forskning som bedrivs. Jag tar fram två högst relevanta exempel från Woodhouses bok In The Future of

Tech-nological Civilization (Woodhouse, 2014) om två tekniska fenomen som har präglat

människan som mest de senaste 20 år.

Mobiltelefonteknik tillkom i början av 1920 efter framsteg som gjordes i radioteknik. Ingenjörer vid Bell Laboratories, forsknings- och utvecklingsavdelning av AT&T upp-täckte att mastern kan sända och ta emot signaler till och från många håll. Uppupp-täckten av Bell Labs revolutionerade möjligheterna för mobiltelefontekniksforskning och ut-veckling. Första generationens mobiltelefoner skapades och såldes av Motorola och deras telefon var endast avsedd för användning i bilar. Andra generationens mobiltele-fonfunktioner gick över till den digitala tekniken. Telefoner var snabbare och hade

10

förbättrade kommunikationsmöjligheter för kunderna samtidigt var dem också slan-kare och vägde mindre så att teknologiskt framsteg ökade kundtillfredsställelse över-lag. Tredje generationens teknik förändrade sättet hur människor interagerar med andra. Där kunden hade nu tillgång till wifi, sms och andra applikationer. Mobiltelefo-ner går nu in i den fjärde geMobiltelefo-nerationen. Cellulära mobiltelefoMobiltelefo-ner har revolutioMobiltelefo-nerat sättet människor umgås och kommunicerar i syfte att bejaka den urbana livsföringen. Människor har påverkat utvecklingen av denna teknik genom att kräva funktioner som större skärmar, touch kapacitet och internettillgänglighet.

Ett annat tekniskt fenomen är internet som uppstod på grund av omfattande forskning om ARPANET mellan olika universitet, företag, och ARPA (Advanced Research Pro-jects Agency), ett organ inom USAs försvarsdepartement. Forskare teoretiserade ett nätverk av datorer som är anslutna till varandra. Datakapacitet bidrog till utvecklingen och skapandet av moderna dator eller laptop. Internet har blivit en naturlig del av var-dags- och näringslivet till en sådan grad att FN ser det idag som en grundläggande mänsklig rättighet. Internet växer obönhörligt och förvandlas till ett verktyg där allt fler tjänster och objekt flyttas till, till exempel internetbanker. Det har drastiskt föränd-rat sättet hur de flesta människors vardagsvanor ser ut.

Inom pedagogiken insisterade redan den amerikanske filosofen, psykologen och peda-gogen John Dewey (1859-1952) på att skolan var en form av miniatyrsamhälle och att undervisningen borde ta sin utgångspunkt i barnens egna tidigare erfarenheter som i hög grad kommer från deras hemmiljö. Samhällsutvecklingen i sig ställer krav på en ny pedagogik, menar Dewey. Vetenskapen och forskningen är, enligt honom, källor till progressiv samhällsförändring och det undersökande arbetssättet borde tidigt ut -vecklas hos ungdom. Enligt honom skall konstant utbyte ske mellan skolan och verksamheter utanför såsom universitet, industri, forskning, bibliotek, museer . En lärare som är uppbunden av centrala läroplansmål och betygskriterier kommer att få stora svårigheter att stödja en elevs kunskapsprocess, om vi skall tro Dewey (Forssell, 2011). Han skriver också om några grundläggande drivkrafter i den mänskliga utvecklingen såsom ”sociala instinkten” som hör samman med den språkliga, ”instinkten att tillverka”, viljan att göra saker, att konstruera något, ”instinkten att undersöka” och den expressiva, konstnärliga instinkten (Dewey, 1956).

11

Deweys pedagogik har ofta alldeles förenklat betecknats som ”learning by doing”. Själv använde han inte det uttrycket annat än i förbigående. Det är inte genom att göra vad som helst man lär sig. Poängen i hans pedagogiska teori är se handlandet som ett led i en oändlig kedja bestående av flera moment: avsikt–planering-handling-reflektion-bedömning av resultat-ny avsikt och vidare.

12

4.

Tidigare forskning

Det bedrivs idag en hel del framstående forskning om IoT som verktyg för framtida lä-rande. Den forskningen visar snarare på möjligheter än sakernas tillstånd i svenska gym-nasieskolor. Intervjuer och samtal med några av framstående forskare på MAH, Lunds universitet, Chalmers och Luleå universitet har gett djupare insyn i framtida möjligheter för IoT i skolan.

Rapporter från Open University Innovation och The New Media Consortium Horizon har pekats ut av ett flertal forskare som det mest relevanta som pågår inom forskningen i det framtida digitala lärandet (Johnson at al 2014, Adams Becker, S. at al 2016 och Sharples at al, 2012, 2013, 2014, 2015).

Likaså Daniel Spikol med en grupp forskare tar upp i sin rapport (Spikol et al, 2016) nya pedagogiska trender som event-based learning (projekt som sträcker sig över egna sko-lans gränser) och students as makers (bygga sina egna projekt) för att nämna några.

Händelsebaserad inlärning (event-based learning) är precis det Deweys menar när han säger att skolan skall vara en form av miniatyrsamhälle och att undervisningen skall ta sin utgångspunkt i barnens egna tidigare erfarenheter som i hög grad skall komma från deras hemmiljö. Händelser som formar våra personliga historier - födslar, bröllop, begravningar, religiösa och andra helgdagar - är vad vi mest minns senare i livet. I skolor, kan de viktiga datumen ge praktiska krokar att hänga lektioner på. När vi lär oss om vårt land eller en framstående person, vet vi att vi är gör det samtidigt som tusentals andra och vi kan dra nytta av de tillgängliga resurserna. Med hjälp av den nya tekniken öppnar händelsebaserad inlärning för enorma möjligheter. Fjärrstyrda laborationer möjliggör projekt som sträcker sig över egna skolans gränser och som lätt kan involvera företags tekniska resurser i utbildningen.

The New Media Consortium (NMC) Horizon (2014)-serien har kartlagt trender, teknolo-gier och utmaningar för den europeiska skolan över en femårsperiod (2014-2019), se Fi-gur 2.

13

Figur 2: Översikt av teknologier och utmaningar för den europeiska skolan över femårs period (2014-2019) enligt NMC

Med mer än 12 års forskning och tillhörande publikationer, kan det betraktas som värl-dens längsta forskning av nya tekniktrender i utbildning. Sex teknologier belysta av Ho-rizon Project Europa expertpanel som i deras tycke har potential att främja verkliga för-ändringar i utbildningen, i synnerhet utvecklingen av progressiv pedagogik och inlär-ningsstrategier är följande: molntjänster (cloud computing), tablettanvändning (tablet

computing), spel och spelifiering (games and gamification), mobilt lärande (mobile le-arning), personaliserat lärande (personalised learning) och virtuella och fjärrlaboratorier

(virtual and remote laboratories). Figur 3 visar deras bedömning av trender, teknologier och utmaningar i europeiska skolor inom närmaste 5 år.

14

Figur 3: Trender, teknologier och utmaningar i europeiska skolor inom närmaste 5 år, enligt NMC

De har också kartlagt en mängd konkretiseringsexempel i form av länkar. Molntjänster och virtuella labb pekar specifikt på IoTs tongivande, oersättliga roll i den digitaliserade skolan.

En annan grupp forskare på Institute of Educational Technology vid The Open University ger ut årliga rapporter under namnet Innovativ pedagogik (Innovating Pedagogy 2012, 2013, 2014, 2015) baserade på nya rön från ledande forskningsprojekt, samtal med fors-kare, bloggar, samt publicerat och opublicerat material inom 21:a talets pedagogik. De utforskar nya former av undervisning, lärande och bedömning för att kunna vägleda både lärare och politiska beslutsfattare. Det är en mängd av nya pedagogiska tekniker man tar upp i de fyra hittills utgivna rapporter, från Massiv open social learning (MOOC), Bring

your own device (BYOD) till quantified self och wearables och analyserar deras tänkbara

effekter på inlärning. Också deras rapporter visar IoTs starka position i skolan inom en överskådlig framtid.

15

Digitaliseringskomission har på uppdrag av regeringen gett ut en rad rapporter om di -gitaliseringens vikt och genomslagskraft (Digitalkomissionen, 2016). I rapporten En

digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13)

sägs det att antalet svenska forskningsprojekt inom IT och lärande är begränsat och att det finns behov av att stärka den svenska kunskapsbasen (s. 22, SOU 2014:13). FoU-medel anslås i syfte att stärka den kunskapen (ibid.). Verket för innovationssystem (Vinnova) ges i uppdrag att stödja etableringen av testbäddar för framtidens lärande, samt fördela FoU-medel för att driva fram nyskapande digitala läromedel och under-visningsformer. I rapporten Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens

möjligheter (SOU 2015:65) ger Kristina Höök en överblick över IoTs stora påverkan

på samhället och jämför den med påverkan elektricitetens uppfinnande hade en gång i tiden. Två av de sju åtgärderna som hon föreslår för att bemöta det högdigitaliserade samhället är Innovativ tillväxt i skola och näringsliv och Spetskompetens på våra högskolor och i vår forskning (ibid.).

Peter Parnes är professor på Luleå tekniska universitet där han bland annat jobbar med forskning runt IT i skolan samt nya interaktionsformer med datorer. Han är också vis-ionär som har drivit många innovativa företag som Marratech (köpt av Google 2007), Parnes Labs, Bollen Labs och Luleå Makerspace och är en populär föreläsare. Han utnämndes maj 2015 till årets IT-Norrbottning för sitt engagemang i att öka ungas och särskilt de unga tjejernas intresse för IT och programmering. Han deltar som sakkunnig i den pågående revisionen av grundskolans och gymnasiets läroplaner där bland annat översyn av programmeringsämnena i gymnasiet utförs. Han har forskat och skrivit mycket om digitalisering och IKT i skolan (Peter Parnes, 2016a). I en intervju (Honkplease, 2016) är Parnes väldigt kritiskt mot tempot som digitaliseringen i svensk skola sker med:

Vi har en massa idrotts- och sportföreningar för att lära sig sport i all dess former och vi har olika sällskapsföreningar men vi har väldigt få där det handlar om att bygga teoretisk kunskap och hands-on kunskap inom IT. (Parnes, 2016b)

Internet of Things ger också en unik möjlighet för det som Parnes vill se mer av i svensk skola, nämligen ’från idé till prototyp’-konceptet (Parnes, 2016). Det bjuder på möjlighet

16

att jobba i projekt och ämnesöverskridande – det omfattar så många moment från mate-matik, HW och SW programmering, html programmering, matemate-matik, språk, analys, ent-reprenörskap, projektplanering. En annan viktig aspekt som Parnes tar upp och jobbar aktivt med är jämställdhet inom IT-industrin - den redan låga andelen aktiva kvinnor sjunker och den andelen kvinnor som läser IT-relaterade program på universitetsnivå är under 10 %. Hur speglar dagens skola denna utveckling och hur kan vi få flera tjejer att bli aktiva producenter från idé till prototyp med hjälp av modern teknik?

17

5.

Metod och genomförande

5.1 Metod

Arbetets metod bygger på kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer med tekniklärare och rektorer på några teknikprogram, två forskare på Malmö Högskola och några andra viktiga aktörer inom skolvärlden, inklusive Skolverket.

I kvalitativa studier utgår man från att verkligheten kan uppfattas på många olika sätt och att det följaktligen inte finns en absolut och objektiv sanning. Den används också med fördel i ett explorativt syfte dvs. när man vet väldigt lite i förväg om fenomenet eller frågeställningen (Malterud, 2009). Forskning som använder kvalitativa metoder är mesta-dels inspirerad av hermeneutik, fenomenologi och/eller de konstruktivistiska riktningarna (Brinkkjaer, 2013). Kvalitativa studier omfattar ofta ett litet antal personer, men försöker i gengäld undersöka dessa desto djupare – ”the less is more” (Mc Cracken, 1988). Så man kan varken generalisera eller använda siffror för att belysa sina påståenden när man an-vänder sig av en kvalitativ undersökning. Forskningsprocessen är induktiv, dvs. man utgår inte ifrån en teori som man försöker härleda hypoteser (som i den deduktiva processen) från utan man försöker härleda slutsatser på basis av sina iakttagelser och data. Metoden är därför mer ”subjektiv” än till exempel ett experiment (även om varje experiment är påverkad av subjektet). I övrigt är processen densamma som i kvantitativa studier - man startar även här med litteratursökningar för att kunna lägga ut forskningsfronten och lära sig mer om vad som redan är känt om den ställda frågan, man samlar och analyserar data, sammanställer resultat samt diskuterar dem i ljuset av vad som tidigare var känt.

Tekniklärarna och rektorer på fyra teknikprogram har blivit ombedda att beskriva hur deras arbete med IoT ser ut, när det började och hur deras samarbete med företag och eventuella andra aktörer ser ut. De skulle också beskriva alla avslutade och pågående projekt som på något sätt involverar IoT. Underlag till intervjufrågor med lärare och rek-torer på skolor finns i Bilaga 1.

18

5.2. Genomförande

Det första man måste bestämma sig för är ett förhållningssätt till det man ska observera. Eftersom min relation till mitt undersökningsobjekt är relativt neutral så skulle mitt förhållningssätt kunna kallas för fenomenologiskt. En fenomenologisk utgångspunkt beskriver arbetssättet som fördomsfritt, reflexivt och neutralt i relation till objektet (Vetenskapsmetodik, 2016). Jag valde fyra teknikprogram efter närhetsprincipen, nå-got som skulle möjliggöra och underlätta flera träffar för fördjupningsintervjuer. På en av skolorna gjorde jag min VFU, två av dem var kommunala, två privata, ett mail (Bilaga 1) skickades till rektorer som vidarebefordrade det till relevanta tekniklärare. Re -sponsen var 100 % och kommunikationen med lärarna var väldigt öppen.

Efter genomförda intervjuer på teknikprogrammen på de fyra skolorna hade jag ett väldigt otillfredsställande resultat i mina händer – på en skola pågick ett IoT gymnasiearbete, andra skolor hade inga spår av IoT alls. Det var ett överraskande dystert resultat som behövde vidareanalyseras. Om jag valde andra skolor, skulle det se annorlunda ut? Vad tycker lärarna själva om resultat? Finns det någon förklarning till ”the state of the art” i läroplanen? Hur ser den tekniska kompetensen och intresset hos lärarna och hur påverkar det resultat? Hur ser det ut på andra ställen i Sverige? Skiljer det sig mellan städerna och landet och mellan olika län? Hur ser det ut i resten av Europa? Vad säger forskningen om möjligheterna till IoT i skolvärlden? Jag fortsatte på Malmö högskola där jag träffade två framstående forskare inom området. Jag presenterade mina resultat och ville diskutera möjliga orsaker till den svaga närvaron av IoT på teknikprogrammet. Jag ville också veta vilka möjligheter forskningen inom området bjuder på. Också om fenomenet var typiskt för Sverige och om det var annorlunda i andra länder, framför allt de europeiska. Underlag till intervjufrågor med forskare och andra relevanta aktörer, inklusive Skolverket, finns i Bilaga 2. Eftersom det är semistrukturerade intervjuer som det handlar om då kommer jag under analysen att göra en detaljerad redovisning av både innehållet och slutsatsen. Kort sammanfattat så har båda forskarna bekräftat sakernas tillstånd. En av dem har för-sett mig med en kontaktlista med relevanta kontakter från Skolverket, AV media, Arduino, Två Science Centrum, Dojo som jag har gjort intervjuer med. Resultatet disku-teras i kapitlet Resultatredovisning och analys.

19

5.3 Etiska aspekter

Enligt Vetenskapsrådet (2002) kan individskyddskravet konkretiseras i fyra allmänna krav på forskningen - informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Arbetet uppfyller informationskravet i och med att alla tillfrågade blev informerade om forskningsuppgiftens syfte och form. Samtyckeskrav är uppfyllt i och med att deltagarna har själva bestämt över sin medverkan. Frågan om konfidentialitet har ett nära samband med frågan om offentlighet och sekretess. Alla skol- och intervjuades namn är fiktiva. Uppgifter insamlade om enskilda personer kommer endast att användas för forskningsändamål för att uppfylla nyttjandekrav.

20

6.

Resultatredovisning och analys

Intresset till att skriva detta arbete väcktes under min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där två elever höll på ett intressant gymnasiearbete inom Internet of Things (efter varje brevinkast i postlådan skulle en uppdatering på egna Twitter-konto ske). Eftersom jag själv arbetar på ett telekomföretag som så många andra satsar hårt på IoT-utvecklingen tyckte jag att det skulle vara intressant och givande att undersöka hur IoT behandlas på teknikprogrammet på några skolor där framtida civilingenjörer och tek-nikforskare utbildas. Som jag känner till så har ingen annan gjort denna kartläggning tidigare och därmed upplevde jag att mitt arbete skulle ha ett unikt värde. Det skulle tjäna som en referens och idékälla till alla som vill ge sig i den intressanta och outfors-kade IoT världen. Tyvärr visade det sig att arbetet istället blev en analys av möjliga orsaker till varför flera inte har gett sig in i att undersöka och jobba med IoT. Svaren på den frågan är varken entydiga eller enkla. Orsaker kan finnas i ämnesplanen, hos enskilda lärares intresse och skolledningen samt hos huvudmannen som avsätter både lärarens tid och ekonomi.

Redovisning och analys bygger i huvudsak på teorianalys, tolkning av läroplanen för teknikprogrammet, intervjuer med tre tekniklärare, en hel teknikarbetsgrupp på en av sko-lorna, en rektor, fem forskare från fyra olika universitet i Sverige och två relevanta skolaktörer.

6.1. Teorianalys

Forskningen om IoT som verktyg för lärande visar på enorma möjligheter och tillämpningsområden. Med utgångspunkt i Deweys pedagogiska teori där undervis-ningen skall ta sin utgångspunkt i barnens egna tidigare erfarenheter och där tänkandet behöver handens kraft så ser jag några av de nya pedagogiska trender som event-based

learning, students as makers, virtual and remote laboratories som speciellt lämpade

för IoT projekt som innefattar allt idé till prototyp och som sätter i praktiken tanken om ”learning by doing”. Forskarna är mer bekymrade och sysselsatta med integritetsfrågor än på brist på nya idéer inom IoT som verktyg i skolan. Att ta skolan närmare de externa aktörer som universitet och företag är någonting som jag ser som en stor och viktig utmaning.

21

6.2. Läroplanen för teknikprogrammet

Teknikprogrammet erbjuder fem inriktningar: design och produktutveckling, informat-ions- och medieteknik, produktionsteknik, samhällsbyggande och miljö och teknikveten-skap. Med 400 poäng inom programfördjupningen, individuella val 200 poäng och gym-nasiearbetes 100 poäng finns det stora möjligheter för både skolor och huvudmän att pro-filera teknikprogrammet. Internet of Things nämns inte explicit i läroplanen men å andra sidan är det mycket som har lämnats åt lärarens tolkning av vad som är ny teknik och

teknisk utveckling. ”Utbildningen ska ge förståelse av hur teknisk utveckling och sam-hällsutveckling ömsesidigt har påverkat och påverkar varandra. Den ska också förklara

hur dåtidens teknik har påverkat vår tid och hur vår tids teknik kan komma att påverka

framtiden.” eller att ”Utbildningen ska uppmuntra eleverna att utveckla nya och kreativa

lösningar för att skapa och möta förändringar.” och ” Teknikprogrammet handlar om går-dagens, dagens och framtidens teknik. Eleverna ska få träna sig i att tänka nytt, utifrån

framtidens behov av teknik, och i att ta fram teknik som bidrar till ett långsiktigt hållbart

samhälle. Detta innebär också att entreprenörskap är en viktig del i utbildningen” (Skol-verket, 2011).

En annan viktig aspekt är att även om teknik är genusneutral så har teknikutveckling ofta drivits av män. Därför är viktigt att utbildningen ska utgå från både kvinnors och mäns erfarenheter i förhållande till teknik och Internet of Things med sin enorma användnings-bredd har en stor potential att locka fler tjejer till teknikens värld.

Jag skulle påstå att läroplanen och ämnesplanen varken uppmuntrar till att man jobbar med Internet of Things och andra framtida tekniker eller hindrar ifrån det. Denna litet för generella inställning till det experimenterade och innovativa inom teknikens värld gynnar de lärarna som vågar, vill och avsätter tid för att experimentera, är min slutsats efter in-tervjuer med några lärare. Om man inte har det behovet och den tiden så finns inget som tvingar en till det.

6.3. Lärarna på teknikprogrammet

Med teknikläraren på gymnasieskolan Aulan där jag gjorde min 20 veckor långa VFU har jag haft många och ingående diskussioner om teknikens plats och värde i skolan, specifikt 21:a århundradets teknik som IoT. Han har civilingenjörsutbildning i sin ut-bildningsbakgrund och är en stor teknikentusiast. Förutom många pågående projekt

22

med elever i skolan har han flera egna tekniska projekt på gång utanför arbetstiderna, bland annat inom IoT. Han tycker att ämnesplanerna inom teknikprogrammet ger tillräckligt mycket utrymme för att inkludera det senaste inom teknikutvecklingen. Design, webteknik, programmering, mekatronik och speciellt gymnasiearbete är lämpliga både till delar av och till IoT hands-on (från idé till prototyp) arbete. Det är just gymnasiearbete med IoT i en av hans klasser som sådde ett frö till detta arbete. Men han är också medveten om att det inte händer lika mycket på andra skolor eftersom det inte är hans första arbetsplats. Enligt honom så finns det flera anledningar att läget är så trist. Att lärarna inte får tillräckligt tid för kompetensutveckling, vilket i hans fall betyder många timmar utanför arbetstid, anger han som det absolut största hindret att inte flera kan och vill ägna mer tid åt att våga experimentera med ny teknik och lära sig mer. Att skolledning och kommunens huvudman inte alltid är medvetna om tekni-kens och digitaliserings betydelse för samhälle och inte alltid villiga att ekonomiskt stödja nya idéer är också en annan anledning. Att få kollegor på sin arbetsplats att våga experimentera med ny teknik är inte alltid lätt och självklart men att jobba med ny teknik med ett helt arbetslag är både lättare och roligare. Det kommer att visa sig under intervjuer med andra skolor och deras tekniklärare att det han gör är snarare unikt än sakernas tillstånd.

På teknikprogrammet i skolan Balaga har både hela tekniklärarteamet och rektorn varit involverade i diskussionen om nödvändighet av kunskaper om IoTs. Svar på alla mina intervjufrågor var nej - IoT var inte nämnt på teknikprogrammet och det fanns inget samarbete med några externa aktörer. Men de ville veta varför jag tyckte att det var viktigt och de ville att jag kommer till skolan och presenterar både min kartläggning av andra skolor och möjligheter som finns inom området. Mina argument som vi dis-kuterade:

Styrdokumentet är väldigt allmänt och generellt i sin målbeskrivning för tek-nikprogrammet och man kan tolka det godtyckligt men å andra sidan lämnar det utrymme för kreativt och innovativt tänkande, till exempel: ” Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk ut-veckling [..] Det tekniska kunskapsområdet hanterar både befintlig teknik och utveckling av ny teknik. [..]Utbildningen ska uppmuntra eleverna att utveckla

23

nya och kreativa lösningar för att skapa och möta förändringar.”

(Styrdoku-ment, 2016)

Att jobba med den senaste tekniken är en demokratifråga, man skall få chans att kunna vara med och påverka det som har eller kommer att ha så pass stor inverkan på våra liv

Jobba med IoT bejakar det innovativa tänkandet (från idé till prototyp) som är svårt att väckas till liv och upprätthållas inom den ordinära utbildningen. IoT som paraply bjuder på mången möjlighet att jobba i projekt och

ämnesö-verskridande – det omfattar så många moment från HW och SW programme-ring, html programmeprogramme-ring, matematik, språk, analys, entreprenörskap, projekt-planering.

De flesta lärarna höll med mina argument men utryckte viss skepsis när det gäller vägen från vision till praktisk tillämpning i klassrummet. De konstaterar också att mycket tid går åt att uppfylla vad som står i kraven i läroplanen och att väldigt mycket är isolerat till enstaka moment som inte sätts i ett större perspektiv. En av lärarna uttryckte det så:

IoT är ett intressant fenomen, men det är såvitt jag förstår bara en applika-tion av olika teknikområden. Att ta upp IoT skulle passa bra i en all-mänt teknikorienterade kurs, men om man ska studera IoT ur ett tekniskt perspektiv får man börja med radiokommunikation, signalöverföring, nät-verk, protokoll, programmering och sådant. De flesta av våra kurser tar väl upp grunderna inom olika sådana teknikområden, och IoT kan ibland tjäna som exempel på en applikation av detta. Men det är nog inte så att IoT av egen kraft har någon given plats i teknikutbildningen på gymnasiet. Därav det svaga intresset bland lärarna, gissar jag. Personligen går jag dock gärna på en föreläsning ifall tillfälle ges. Kanske något för en KU-dag? (Mail konversation, 2016-10-15)

Teknikprogrammet på skolan Cevitas var av ett särskilt intresse för min undersökning, man skrev i tidningar om deras framgångsrika projekt från ifjol inom IoT med Arduino som var dokumenterat i en stor rapport som jag läste med stort intresse. När jag slutli-gen kom i kontakt med rektor så fick jag ett trist besked – i somras gick skolan islutli-genom sin största personalomsättning på länge, ingen av de tekniklärarna var kvar och just tekniken har blivit ”ett sorgebarn” på skolan. Rektorn var också nytillträdd och fick

24

inga dokumenterade spår efter det utförda projektet. Han hade inte heller någon upp-fattning om hur det borde se ut.

En tekniklärare på fjärde skolan Dionis svarade bara att det inte fanns något IoT arbete på skolan men hade ” ingen kvalificerad uppfattning om orsakerna”.

6.4. Intervjuer med forskare

Alla fem forskare jag har pratat med är djupt involverade i forskning kring IoT som verk-tyg för framtida lärande, och alla har haft djup och långvarig kontakt med många skolor i Sverige och utomlands. När jag har presenterat resultat från kartläggningen var ingen av dem särskilt förvånad. Bilden överensstämde med deras uppfattning och beprövad erfa-renhet. Anledningar till sakernas tillstånd skiljer sig något mellan dem. Tre av dem angav tid för utveckling av lärarnas kompetens som en definitiv orsak till att det inte finns mer av 21: a århundradens teknik på teknikprogrammet.

En av forskarna konstaterade att han flera gånger slogs av hur lärarna vill lösa allt själva för att uppfylla vad som står i kraven i läroplanen. Väldigt mycket är isolerat till enstaka saker som inte sätts i ett större perspektiv. Han tycker att det är viktigare att lära sig olika mer generiska förmågor som att kunna planera sitt arbete, kreativitet, kommunikation, gå från idé till prototyp, entreprenörskap med mera. Gällande programmering och IoT så pågår det en översyn av programmeringsämnena i gymnasiet just nu och han är utvärde-rare åt Skolverket.

En av forskarna presenterade för mig erfarenheter av samarbete mellan Arduino och hundratals skolor i Spanien där även lärarna som inte hade teknisk kompentens fick ut-bildning genom Arduinos CTC program (Arduino CTC, 2016) och lyckades genomföra många projekt med sina elever. Han är den enda av de fyra tillfrågade som inte tyckte att höjning av lärarnas teknikkompetens var viktig argument till varför det inte finns flera IoT projekt i svenska skolor. I stället tycker han att lärarnas intresse för teknik och avsatt tid väger tyngre.

25

6.5. Intervjuer med andra skolaktörer

En omfattande intervju är gjord med en av ansvariga för AV Media, den instans som har väldigt mycket samarbete med skolor både när det gäller utlåning av teknisk media till skolor, utbildningar för skolpersonal, workshops och annat samarbete. Hans bild är att skolorna är väldigt intresserade av ny teknik, de lånar mycket material till förskolor och grundskolor, han är medveten om många pågående tekniska hands-on projekt med många företag och andra externa aktörer men han säger att gymnasiet uppfattas som en separat värld och de nästan inte har några beställningar eller samarbete med dem. Han hade så mycket intressant att berätta om pågående projekt i grundskolan där han har försett mig med många intressanta länkar, tyvärr inga om gymnasieskolan.

26

7.

Diskussion och slutsats

Syftet med arbetet är att kartlägga hur Internet of Things, som en av de framstående 21:a århundradens teknik, behandlas på teknikprogrammet i några skolor genom att svara på följande frågor:

Vilket utrymme ger läroplanen och ämnesplanen för teknikprogrammet åt IoT? Hur enligt tekniklärarna behandlas Internet of Things på teknikprogrammet? Hur skulle tekniklärarna vilja att det behandlades och vilka är möjliga orsaker

att det inte är så?

Vad är enligt forskarna möjlig orsak att det inte finns mer av den framtida tek-niker som IoT på teknikprogrammet?

Hur ser några andra relevanta skolaktörer på möjliga orsaker att det inte finns mer IoT på teknikprogrammet?

Analysen av de svaren jag fick på ovanstående frågor ger inget entydigt svar på orsaken till varför inte flera tekniklärare vågar ge sig på de framtida teknikernas outforskade värld. Eftersom alla tillfrågade förutom pedagogisk- också har civilingenjörsutbildning i sin ut-bildningsbakgrund så kan man med stor säkerhet utesluta lärarnas kompetens och teknik-intresse. Pågående forskning bjuder på många möjligheter. Läroplanen öppnar också möjligheten att upp ny teknik i undervisningen även om Internet of Things nämns överhuvudtaget inte där. Forskningen visar på enorma möjligheter. Publikationer jag refererar till i tidigare forskning är fulla inte bara med visioner och möjligheter utan också av redan beprövad erfarenhet från olika skolor.

Att involvera till exempel autentiska vetenskapliga verktyg och metoder såsom fjärrstyrda teleskop eller laboratorieförsök kan stödja vetenskapligt och undersökande arbetssätt, för-bättra begreppsförståelse och öka motivationen. En avlägsen labb typiskt består av en apparat eller utrustning, robotarmar och kameror som ger utsikt över experimentet man utför. Fjärrlabbsystem kan minska deltagandesvårigheter genom att tillhandahålla använ-darvänliga webbgränssnitt, studiematerial samt fortbildning för lärare.

Förkroppsligad lärande (embodied learning) är ett annat exempel som involverar själv-kännedom av hur kroppen interagerar med en verklig eller simulerad värld för att stödja inlärningsprocessen. När man lär sig en ny sport är fysisk rörelse en självklar del av in-lärningsprocessen. I förkroppsligat lärande är målet att kropp och själ samverkar så att

27

fysisk respons och agerande förstärker inlärningsprocessen. Teknik som stödjer detta in-kluderar bärbara sensorer som samlar personliga fysikaliska och biologiska data, visuell system som spårar rörelser och mobilt enheter som svarar på tippning eller rörelse. Detta tillvägagångssätt kan tillämpas till utforskandet av fysiska aspekter såsom friktion, acce-leration och kraft eller att undersöka simulerade situationer såsom strukturen av moleky-ler.

Det var bara två exempel på hur Internet of Things ger en ideal plattform för de som vill jobba i verkliga projekt och ämnesöverskridande. Ändå så har det inte lyckats att få fäste i svensk skola än. Jag diskuterar de möjliga orsakerna från de svaren som olika aktörer försett mig med.

7.1. Teori

Att jobba med IoT projekt i skolan skulle vara att förverkliga Deweys tankar och teorier i klassen – att sätta handlandet i en kontext som ger mening och delaktighet. Att lära sig genom att prova sig fram, reflektera men också prova den teori man har lärt sig. Forskningen ger också nästan oändliga exempel på både verktyg och beprövad erfarenhet från skolan. IoT projekt som sätter igång hela kedjan från tanke och idé till produkten ger känslan av meningsfullhet som ofta saknas när man försöker förmedla kunskap som inte berör elevernas erfarenheter.

7.2. Läroplan

Eftersom Internet of Things är ett brett begrepp som knyter ihop många moment från idé (innovation),projektplanering och entreprenörskap, språk, analys, matematikberäkningar, hardware och software programmering, html programmering så täcker man mycket av det i olika teknikkurser utan att IoT nånsin nämns i skolan. Det är helhetsbilden av den som fattas i läroplanerna. Å andra sidan lämnar läroplanen stort utrymme åt tekniklärarna själva att välja vilken ny teknik de skall jobba med, åtminstone i vissa tekniska ämne som programmering, mekatronik och gymnasiearbete. Jag ser inte läroplanen som en blocke-rande faktor för att jobba med IoT men inte heller som uppmuntblocke-rande och speciellt inte som bindande. Den enda läraren som jobbar med IoT bland de intervjuade gör det inte för att det står eller inte står i läroplanen utan för att han själv tycker att det är viktigt och roligt att jobba med ny teknik. Eftersom jag själv har behörighet att undervisa i matematik

28

måste jag notera den stora skillnaden mellan matematikens och teknikens tolkningsbredd och strikthet i ämnesplanen.

7.3. Tekniklärarna

De tekniklärarna jag har pratat med har alla civilingenjörsutbildning och har jobbat några år i skolan. Det är upp till var och en att följa upp den teknikutvecklingen i omvärlden och ta det till skolan. De är alla överens att brist på avsatt tid till kompe -tenshöjning och experimentmöjligheter är en viktig anledning att man inte experimen-terar mer med den senaste tekniken. Den läraren som gör det, spenderar många timmar utanför ordinarie arbetstid och tycker inte att det är hållbart i längden. Att få kollegor med sig, jobba i projekt och ämnesöverskridande är en utmaning, många är inte redo eller helt enkelt inte har möjlighet att offra sin fritid för att hinna med det. Alla inter-vjuade tycker att det skulle vara roligt att jobba ämnesöverskridande och i projekt med Internet of Things. En av skolorna har bett mig att hålla en presentation på skolan om IoT projekt på andra skolor och om möjligheterna som finns inom forskningen och industrin. Så jag skulle påstå att stort intresse och nyfikenhet finns hos lärarna. Kon-takter mellan skolor och andra aktörer (Arduino, olika Science Centrum, Dojo, stora företag som Ericsson, Axis, Fingerprint) har funnits inom andra projekt och teknikom-rådet. En av lärarna berättar om några mindre lyckade exempel på samarbete med stora företag. Varför de var misslyckade berodde enligt honom på att företag inte visste riktigt vad deras roll i de projekten var och att de inte tog hand om eleverna på rätt sätt. Jag hade en förutfattad mening, en hypotes, att ointresse hos lärarna måste ha varit en stor anledning till att teknikundervisning känns som gammaldags och stel utan några spår av 21:a århundradets teknik. Nu efter de utförda intervjuerna tycker jag inte längre att den hypotesen håller.

7.4. Forskarna

Forskarna ser möjligheter som nästan är oändliga. De är snarare bekymrade med frågor som personlig integritet, syftet med alla de mätningarna och de stora samlade data-mängderna i den nya digitaliserade uppkopplade världen. Samarbete med förskolor och grundskolor genom olika hands-on projekt finns det många exempel på men just gym-nasiet är en värld för sig, tyckte många som jag pratade med. Några enstaka projekt är

29

dock dokumenterade de senaste åren. De pekar på enorma möjligheter när det kommer till samarbete med företag där man kan utnyttja fjärrstyrda laborationer till exempel. Många har pekat på att det har varit en stor och lyckad satsning på världsnivå på pro -grammeringen de senaste åren och då kan IoT och andra 21:a århundradets tekniker hamna i fokus inom rimlig tid. Några tycker att eftersom Sverige länge har varit ett tekniskt ledande land att den bilden lever kvar hos många och därför ser man inte den nya verkligheten som inte är lika ljus och smickrande.

7.5. Avslutande ord

Avslutningsvis ges mitt svar på arbetets frågeställning: Hur behandlas Internet of Things på teknikprogrammet på några utvalda gymnasieskolor? Arbetet visar på att det finns alldeles för lite 21:a århundrandets teknik så som IoT på teknikprogrammet i svenska gymnasieskolor. Läroplanen lämnar för stort utrymme åt lärarnas fria tolk-ning av vad ny teknik är, hur man skall jobba med den och i vilken utsträcktolk-ning. Skol-ledningars och huvudmannens förståelse, prioriteringar och beslut om teknikundervis-ningen och digitaliseringen av skolan är avgörande för den framtida utvecklingen, sär-skilt när det gäller lärarnas avsatta tid, satsningar på lärarnas tekniska kompetens samt samarbete med företag och andra externa aktörer. Lärarna själva har visat stort intresse i att jobba med den senaste tekniken men de känner sig antigen låsta i att uppfylla alla mål i läroplanen eller helt enkelt inte vågar eller inte har tillräckligt med tid att ge sig i den okända världen som ny teknik öppnar för.

Jag håller helt och hållet med Peter Parnes när han säger: ”Om jag fick bestämma över skolan så skulle jag göra undervisningen ämnesövergripande och årsövergripande. [..] Sen ska vi arbeta med moderna verktyg. Skapa ett lärande för ett modernt samhälle och vad samhället kommer att behöva i framtiden.” (Peter Parnes, 2016), det är precis så jag ser mitt framtida jobb som tekniklärare – en coach i ett stort ämnesöverskridande Internet of Things projekt (smart hem, smart gata, smart stad eller liknande) där tio-talselever och lärare i flera ämnen jobbar tillsammans från idé till prototyp, där även huvudman är involverad och intresserad av resultat och där man under projektets gång har samarbete med många externa aktörer, från företag till Science centrum.

30

8.

Referenser

Adams Becker, S., Freeman, A., Giesinger Hall, C., Cummins, M., and Yuhnke, B. (2016). NMC/CoSN Horizon Report: 2016 K-12 Edition. Austin, Texas: The New

Me-dia Consortium.

Arduino CTC (2016). Hämtad 2016-11-29 från:

https://www.arduino.cc/en/Main/CTCprogram

Brinkkjaer U, Höyen M (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Studentlitteratur

Dewey, J. (1956). The School and Society. London:The University of Chicago Press

Digitalkomissionen. Hämtad 2016-11-29 från:

https://digitaliseringskommissionen.se/rapport/

Ericsson (2016). Hämtad 2016-11-29 från:

http://www.ericsson.com/res/docs/whitepapers/wp_iot.pdf

Forssell A. (2011), Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB

Johnson, L., Adams Becker, S., Estrada, V., Freeman, A., Kampylis, P., Vuorikari, R., and Punie, Y. (2014). Horizon Report Europe: 2014 Schools Edition. Luxembourg: Publications Office of the European Union, & Austin, Texas: The New Media Consor-tium.

Materud, K. (2009). Kvalitativ metod i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.

Mc Cracken G. (1988) . The long interview. Qualitative Research Methods 13.London: Sage Publications.

Pedagog Norrköping Teknik (2016). Sökes: tekniklärares åsikter om 21:a århundandets

kompetenser. Hämtad 2016-11-29 från:

http://pedagog-norrkoping-teknik.blogspot.se/2016/03/sokes-tekniklarares-asikter-om-21a.html

31

Parnes, Peter (2016b), En skola där du kan prova nya ideér, Tillgänglig:

http://honkplease.com/en-skola-dar-du-far-prova-dina-ideer/

Sharples, M., McAndrew, P., Weller, M., Ferguson, R., FitzGerald, E., Hirst, T., Mor, Y., Gaved, M. and Whitelock, D. (2012). Innovating Pedagogy 2012: Open University

Innovation Report 1. Milton Keynes: The Open University.

Sharples, M., McAndrew, P., Weller, M., Ferguson, R., FitzGerald, E., Hirst, T., and Gaved, M. (2013). Innovating Pedagogy 2013: Open University Innovation Report 2. Milton Keynes: The Open University.

Sharples, M., Adams, A., Ferguson, R., Gaved, M., McAndrew, P., Rienties, B., Weller, M., & Whitelock, D. (2014). Innovating Pedagogy 2014: Open University Innovation

Report 3. Milton Keynes: The Open University.

Sharples, M., Adams, A., Alozie, N., Ferguson, R., FitzGerald, E., Gaved, M., McAn-drew, P., Means, B., Remold, J., Rienties, B., Roschelle, J., Vogt, K., Whitelock, D. & Yarnall, L. (2015). Innovating Pedagogy 2015: Open University Innovation Report 4. Milton Keynes: The Open University.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gym-nasieskolan. (LGY11). Stockholm: Skolverket.

Spikol Daniel et al. (2016), Knowledge-based Technology for Professional

Develop-ment in the Construction Industry, MAH. Tillgänglig:

https://mah.itslearning.com/data/719/101533/July_13_Final_Report_release_01.docx

Underhåll och Driftsäkerhet (2016). Hämtad 2016-11-29 från:

http://www.uochd.se/nyheter/internet-of-things-mjukvarorna-ger-mojligheter/

Vetenskapsmetodik (2016), Hämtad 2016-11-29 från:

https://ping-pong.ki.se/public/pp/public_courses/course05887/published/1289756281091/resourc eId/3959718/content/infoweb/node-2610658/vetenskapsmetodik.pdf

32

Vetenskapsrådet (2002), Hämtad 2016-11-29 från::

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wiki, hämtad 2016-11-20 från https://en.wikipedia.org/wiki/Theories_of_technology

33

Bilaga 1

1. När introducerades begrepp Internet of Things i teknikämnet i er skola?

2. Hur ser samarbete med stora företag ut? Beskriv avslutade och pågående projekt.

3. Har ni samarbete med universitetet när det kommer till IoT? Beskriv avslutade och

pågående projekt.

4. Konkret IoT arbete inom teknikämnet, hur ser det ut (denna fråga är kärnan i intervju

34

Bilaga 2

1. Vad tror du är möjliga orsaker till det svaga intresset till IoT som den framstående 21-a århundradets teknologi inom svensk gymnasiet?