Fakulteten för lärande och samhälle.
Självständigt arbete i fördjupningsämnet
(Samhällsorientering och)
15 högskolepoäng, grundnivå
Varierad undervisning och dess påverkan
på elevers kunskapsinhämtning.
Various teachings and its’s impact on pupils learning
aqcuisition.
Isak Huynh
Linn Bengtsson
(Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 4-6, 240 högskolepoäng)
(Självständigt arbete i samhällsorientering och lärande) Handledare: Ange handledare 21-01-12
Examinator: Laid Bouakaz Handledare: Nils Andersson
Förord
I arbetet med kunskapsöversikten har vi delat upp arbetet likvärdigt mellan oss. Vi har sökt efter olika vetenskapliga artiklar och när vi funnit något har vi gemensamt läst dem då olika personer har olika synvinklar på samma innehåll. Innehållet har vi därefter gemensamt granskat och bearbetat för att få fram forskningen och studierna som vi presenterar i resultatet. Under hela arbetet har vi diskuterat och kommit med konstruktiv kritik till varandra för att vår kunskapsöversikt skall bli så gedigen och genomarbetad som möjligt. Vi har till största delen träffats och diskuterat tankar och funderingar kring vår kunskapsöversikt.
Sammandrag/abstract
I vår kunskapsöversikt har vi arbetat kring frågeställningen “Vilka argument finns det för att en varierad undervisning skapar goda förutsättningar för lärande och utveckling i religionsundervisningen?” Samt belyses motargument som finns och som pekar på att den varierande undervisningen kan utgöra ett hinder för kunskapsinhämtningen. I informationssökandet om kunskapsöversikten har vi sökt på olika databaser och nyckelord för att få fram så stort urval av artiklar, rapporter och avhandlingar som möjligt.
Syftet med vår text är att belysa hur forskning förhåller sig till varierad undervisning, vilken inverkan det har på elever i och utanför svårigheter samt vilken påverkan digitaliseringen har på den varierade undervisningen och i huvudsak på
religionsundervisningen. Vi lyfter utifrån vår frågeställning fram för- och nackdelar för att synliggöra den varierade undervisningens betydelse i skolverksamheten. Arbetet kring variation i undervisningen är något som både läroplanen och forskning pekar på stärker eleverna samtidigt som det vid bristfällig användning och undervisning kan vara lika destruktivt som konstruktivt. Vår tolkning är därför att ett varierat arbetssätt inte är något som bara läraren ska ansvara för. Det åligger även i skolledningen och det organisatoriska verksamheternas ansvar att se till så att en varierad undervisning får chansen att framträda i klassrummen. Med vår kunskapsöversikt kring
fördjupningsämnet i åtanke hoppas vi kunna främja vikten av variation i skolverksamheten och för lärarprofessionen.
Nyckelord
Konkret material, kunskapsinhämtande, lärare, multimodalt lärande, organisatoriska, religionsundervisning, utveckling.
Innehållsförteckning
1. Inledning1. Inledning och bakgrund………..5
2. Syfte och frågeställning 2.1 Syfte………...………..6 2.2 Frågeställning……….………..6 3. Metod 3.1 Sökprocess………...………7 3.2 Avgränsningar………..7 4. Resultat 4.1 Presentation av huvudkällor……….9
4.2 Lärarnas ämneskunskaper för elevernas kunskapsinhämtning i en varierad religionsundervisning……….11
4.3 Betydelsen av variation för elevernas kunskapsinhämtande i religionsundervisningen……….12
4.4 Hur bidrar digitalisering till variation i religionsundervisningen?...15
4.5 Variationens betydelse för elever med funktionsvariation/särskilda behov………...17
4.6 Skolverkets syn på variation i undervisningen……….……20
5. Slutsats och diskussion 5.1 Slutsats…..………....…..21
5.2 Diskussion………..………21
6. Referenslista……….25
1. Inledning och bakgrund
Med vår kunskapsöversikt vill vi öka vår förståelse för hur variationen i undervisningen både kan skapa möjligheter men också medföra svårigheter för eleverna i
undervisningen. Beroende på hur lärare väljer att lägga upp sin undervisning kan detta spela stor roll för elevernas intresse, fortsatt lärande, utveckling och
kunskapsinhämtande. Som religonskunskapslärare står man inför många utmaningar då man står inför valet av hur man ska lägga upp sin didaktiska undervisning för att fånga och intressera alla elever. Således är det av vikt att göra det intressant för så många som möjligt. För att uppfylla det kan undervisningen varieras för att ge eleverna ett lustfyllt lärande. Nilsson (2014:1794) menar att ju mer fördjupade kunskaper lärare har om ämnet desto mer kan undervisningen varieras utifrån sin elevgrupp.
Utbildningen ska vara lustfylld och ge eleverna en utbildning av högsta kvalitet så att de känner en längtan efter ett fortsatt lärande. Eleverna skall ges rätt förutsättningar för ett fortsatt lärande och en fortsatt utbildning (Skolverket, 2019:15).
För att ge eleverna en god inställning till utbildningen, det vill säga en positiv relation där eleverna fångas och har ett intresse av det skolverksamheten för med sig, i så tidig ålder som möjligt är det väsentligt att göra skolan och dess undervisningsstoff intressant. Det genom att undervisningen sker under varierande arbetsformer, vilket också kommer få eleverna att utvecklas därefter. En varierad undervisning innebär att undervisningsstoffet eller innehållet som lärs ut sker under olika och växlande arbetsformer (Dunlap,
1984:41).
I vår kunskapsöversikt behandlar vi inte enbart den varierande undervisningens positiva sidor utan även dess negativa inverkan och problematiserar i viss mån
Syfte och frågeställning
2.1 Syfte
Genom vår kunskapsöversikt vill vi inspirera och göra verksamma lärare och
lärarstudenter uppmärksamma på vilken påverkan variation har på undervisningen och elevernas lärprocess. Syftet med vår kunskapsöversikt blir således att väcka tankar och belysa betydelsen av en varierad undervisning. Genom att lyfta fördelar samt nackdelar kring om en varierad undervisning kan vara utvecklande och skapa förutsättningar för lärandet uppfyller vi syftet med arbetet.
Samtidigt undersöker vi den varierande undervisningen och vilka svårigheter det kan skapa för eleverna. Frågeställningen diskuteras med hjälp av olika artiklar, rapporter och avhandlingar hur den varierande undervisningen kan skapa en motsatt påverkan eller leda till konsekvenser på lärandet. Som nämnt vill vi belysa hur den varierade undervisningen kan inspirera lärarstudenter och andra i verksamheten och indikerar på hur en variation i undervisningen kan skapa svårigheter för elevernas fortsatta lärande.
2.2 Frågeställning
Frågeställningen över kunskapsöversikten är “Vilka argument finns det för att en varierad undervisning skapar goda förutsättningar för lärande och utveckling i
religionsundervisningen?” Detta problematiseras genom att det finns motargument som pekar på att en varierad undervisning kan ha motsatt effekt på kunskapsinhämtningen.
3. Metod
3.1 Sökprocess
Vi har valt att fördjupa oss i arbetet genom läsning av vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar. För att söka information har vi använt oss av databaserna swepub, ERIC via EBSCO, Education research complete (ERC), Science direct samt Google Scholar som ett komplement till våra sökningar. I databaserna har vi sedan utgått från olika sökord såsom “development”, “differentiation”, “religious education” “school”, “teaching methods”, “multimodality and teaching” och “variation”. De olika sökorden har vi kombinerat med varandra genom exempelvis “teaching methods in school” eller “variation in religious education” och därav fått fram olika resultat. Källorna vi fått fram har vi gemensamt bearbetat och granskat för att begränsa och förhålla oss till vårt kunskapsområde.
3.2 Avgränsningar
Inför kunskapsöversikten har vi valt att inte avgränsa våra sökningar till några specifika år eller utgivningsdatum utan valt att ta med alla publiceringsårtal då forskning om
varierande undervisningen är ett begränsat sökområde. Det har resulterat i att vi istället varit allt mer kritiska till artiklar och rapporter vi läst då ämnets relevans kan ha avtagit med åren. De källor vi använt oss av har berört de flesta årskurserna i grundskolan, då vår kunskapsöversikt berör ämnet religion i årskurs 4-6 har vi tillämpat den forskning vi funnit på vår aktuella pedagogik. Sökområdet kring ämnet vi fördjupar oss i är begränsat, därav har vi använt oss av vetenskapliga artiklar som berör andra samhällsorienterade samt andra ämnen och satt det i relation till det relevanta ämnet religion.
4. Resultat
4.1 Presentation av huvudkällor
Eftersom sökområdet kring vår frågeställning varit begränsat har vi valt att välja ett brett urval av källor. Nedan presenterar vi de källor som har haft störst betydelse för
kunskapsöversikten. Vi har valt att inte presentera alla källor utan de som har haft störst betydelse och som samtidigt tar upp för att översiktligt bidra till en förståelse för vår kunskapsöversikt. Presentationen av källorna föreligger för att underlätta för läsaren och består av vetenskapliga artiklar, studier och akademiska tidskrifter.
Peter Bergströms, Isa Jahnkes och Eva Mårell-Olssons studie i texten Variations of
Symbolic Power and Control in the One-to-One Computing Classroom: Swedish Teachers' Enacted Didactical Design Decisions belyser de utmaningar och förmåner som kan uppstå i den
digitaliserade skolmiljön i ett varierat klassrum. Studien har gjorts i 23 olika klassrum där lärarna blivit inspelade och observerade och fokus har legat på betydelsen av lärarnas förhållningssätt till digitaliseringen och hur kommunikationen mellan elev och lärare bidrar till variation i undervisningen. Utifrån den studien har vi kunnat problematisera och diskutera de olika för- och nackdelar som uppstår när digitalisering och variation möts i skolmiljön.
Using task variation to motivate handicapped students- 1987. Lee Kern Dunlap och Glen Dunlap presenterar i sin akademiska tidskrift vikten av en varierad undervisning, undersökningen baserades på elever med autismspektrumtillståndet och nedsatt
intellektuell förmåga. De tar upp tre olika undervisningsmetoder där två av dem baseras på en varierande undervisning och belyser även vad det kan få för konsekvenser på elever både i och utanför svårigheter. Denna tidskrift har varit till stor hjälp för oss då vi i vår kunskapsöversikt lyfter hur en varierande undervisning kan underlätta för elever i svårigheter samt vad lärare ska ha i åtanke för att det ska fungera.
Evaluating the Impact of the Hampshire Agreed Syllabus: "Living Difference" on Teaching and Learning in Religious Education- 2010. KathrineWedells akademiska tidskrift belyser hur religionsundervisningen kan anpassas och varieras för att fylla elevernas behov genom en modell som hon kallar för living differences. Tjugo lärare i Hampshire i Storbritannien
använde sig av living differences intervjuades för att ge en bild av hur living differences har påverkat deras undervisning. Utifrån modellen har vi kunnat belysa betydelsen av variation i klassrummet och vilken inverkan det har på elevernas utbildning.
Digitalization and school leadership: on the complexity of leading for digitalization in school är en
vetenskaplig artikel där Marcia Håkansson Lindqvistoch Fanny Pettersson främjar och belyser vad som krävs för att det ska digitaliseringen ska fungera i skolan. Fokus ligger på betydelsen av skolledarnas kompetens inom ämnet och hur det speglar sig i
skolverksamheten. Artikeln har bidragit till en förståelse om hur stor roll det administrativa har i att den digitaliserade skolmiljön ska fungera.
The Use of Teaching Materials in Religious Education in Sweden: A Quantitative Analysis of Swedish Religious Education Teachers' Reported Use of Teaching Materials in RE Classrooms- 2020.
Maximilian Broberg belyser hur användandet av läromedlet tar mer respektive mindre plats i religionsundervisningen beroende på hur lärare väljer att planera och lägga upp sina lektioner. Broberg menar att ju mer pålästa och kunniga lärare är inom sitt undervisningsområde desto mer fördjupade lektioner kan de genomföra och således variera sitt underhåll i allt större utsträckning. Brobergs kvantitativa undersökning baseras på 1292 religionslärare och vad de anser att läroböcker gör med eleverna. Han undersöker hur undervisningen kan varieras beroende på valet av läromedel. Brobergs tidskrift har varit viktig i vår kunskapsöversikt då vi belyser hur användandet av olika läromedel har betydelse för elevernas fortsatta lärande och kunskapsinhämtning.
Teaching Aids a Special Pedagogy Tool of Brain Development in School Children, Interest and Academic Achievement to Enhance Future Technology- 2015. Chamberlain Joseph Owhejero
klargör betydelsen av konkret och multimodalt material och dess effekt på
skolundervisningen. Han menar att olika undervisningsmetoder har olika stor inverkan på elever och deras kunskapsinhämtning. Owhejero utförde en undersökning på totalt tio skolor för att avgöra om olika undervisningsmetoder hade en påverkan på elevernas utveckling i skolkontexter. Med hjälp av Owhejeros undersökning vill vi belysa hur ett multimodalt lärande kan öka elevernas motivation och fortsatta utveckling.
4.2 Lärarnas ämneskunskapers betydelse för elevernas
kunskapsinhämtning i en varierad religionsundervisning
För att kunskapsinhämtningen skall bli så effektiv som möjligt menar Jafrilie och Zaver (2019) att lärare är väl pålästa och har adekvata ämneskunskaper för attreligionsundervisningen skall ge eleverna rätt förutsättningar att lyckas. De menar även att lärare måste ha kunskap om vilka redskap och modeller som ger eleverna de rätta verktygen att inhämta stoffet (Jafrilie & Zaver 2019).
En förutsättning i lärarnas arbete för att variera undervisningen är det Nilsson (2014:1795) kallar för PCK, det vill säga pedagogical content knowledge eller
pedagogiska ämneskunskaper. Genom att pedagoger och lärare har en gedigen kunskap om ämnesinnehållet blir det lättare för dem att variera sin undervisning genom
exempelvis olika aktiviteter, jämförelser och övningar så att eleverna kan greppa och förstå uppgifterna. Nilsson (2014:1795) menar att när lärare varierar sin undervisning genom multipla instruktioner och strategier blir ämnet mer tillgängligt för eleverna och deras kunskapsinhämtning. Broberg (2020:47) belyser hur betydelsefull lärarnas
ämneskunskaper är för elevernas fortsatta utveckling, Brobergs forskning pekar på att lärare med mindre erfarenheter använder sig av läroböcker i större utsträckning än lärare med mer erfarenheter. Forskning visar således på att lärare med en högre utbildning och kunskap kring ämnet är mindre fästa vid läroböckerna, detta i sin tur skapar en variation beroende på hur väl breddad kunskap lärarna har. Broberg (2020:51) menar dock att en korrelation mellan lägre ämneskunskaper och användning av läroböcker inte är så tydlig utan att det kan vara en orsak till att läroböcker används i större utsträckning.
Jafrilie och Zaver (2019:99) nämner en modell som baseras på tre steg som
religionsundervisningen alltid utgår ifrån och som kan varieras beroende på hur den läggs upp. Det vanligaste perspektivet i modellen är att religionsundervisningen utgår från det historiska perspektivet, det vill säga att man undervisar om religion utifrån historia och religionens ursprung. Den andra är det litterära perspektivet där man utgår från
berättelser för att undervisa om ämnet. Det tredje och sista perspektivet är det där man utgår från elevernas egna erfarenheter och tidigare kunskaper. Detta kan liknas vid läroplanens tre olika perspektiv som baseras på det historiska-, etiska- och internationella perspektivet. Genom att använda dessa perspektiv gynnar man elevernas
kunskapsinhämtning då undervisningen läggs upp på olika sätt beroende på vilken förmåga som skall uppfyllas. Jafrilie och Zaver (2019:99) problematiserar samtidigt användandet av modellen då lärarna använder det perspektiv de är bekväma med, det resulterar i att religionsundervisningen inte blir konstruktiv för eleverna då de anser att religionsundervisningen lärs in isolerat från de andra perspektiven.
4.3 Betydelsen av variation för elevernas
kunskapsinhämtande i religionsundervisningen.
För att göra religionsundervisningen så varierad och effektiv som möjligt menar Wedell (2010:47-151) att ett tillvägagångssätt är det hon kallar för ”Living differences”, en lärandemetod där man fokuserar på detaljerna i religionsundervisningen istället för att lägga ned viktig tid på det stora innehållet. Living differences delas upp i fem olika förmågor; kommunicera kring ämnet, tillämpa ämnet på elevernas egna erfarenheter, undersöka mänskliga och religiösa erfarenheter genom att studera nyckelbegrepp inom de olika arbetsområdena, kontextualisera de olika levnadsvillkoren, identifiera olika frågor som uppstår och evaluera eller utvärdera svaren.
Living differences syftar till att till exempel jämföra olika levnadsvillkor mellan de olika religionerna utifrån de fem förmågorna. Att använda sig av den modellen menar Wedell (2010:153-154) på kommer främja elevernas kunskapsinhämtning i
religionsundervisningen, då det är ett varierat arbetssätt med olika inslag och områden att utforska religionsundervisningen och som kommer väcka intresse och motivation hos eleverna samtidigt som det kopplas till redan inlärd kunskap. Detta bygger vidare på Nilssons (2014:1795) teorier om elevernas kunskapsinhämtning. Det är nödvändigt att undervisa om olika förmågor i interaktion med andra.
Erümit (2020:1013-1017) menar att olika elever har olika sätt att lära, för att lärandet skall vara så konstruktivt som möjligt är det således väsentligt att det sker under varierande undervisningsformer.
Ohwojero (2015:92) belyser vikten av att använda sig av hjälpmedel i undervisningen. Han menar att när lärare använder sig av en multimodal undervisningsmetod underlättar det elevernas lärandeprocess samtidigt som det
motiverar dem att lära. Ohwojero (2015:92-100) betonar vikten av hjälpmedlet då det gör att eleverna utvecklas kognitivt och intellektuellt. Hjälpmedlet kan vara i form av konkret material såsom bilder, filmklipp och faktiskt material. Ohwojero (2015:100) påpekar genom sin undersökning att eleverna främjas av ett varierat arbetssätt och av att använda sig av olika läromedel och metoder, således rekommenderar de lärare att använda sig av olika hjälpmedel när man står inför valet att välja rätt undervisningsmaterial för att utöka elevernas motivation, utveckling och berikade framgång i skolkontexter.
Ivic (2016:66) förespråkar ett modernt tillvägagångssätt där kunskapsförmedlingen sker i varierande processer och strategin ligger i att elevernas kompetenser och intressen får främjas. Sådana strategier kan innefatta problemlösningar, informationsförmedling mellan eleverna och att eleverna får skapa egna tolkningar av skolarbetet. I interaktion mellan lärare och elev, får eleverna chansen att påverka och ha inflytande över sitt eget lärande. Kolesnikova (2015:52) menar att den moderna undervisningsmetoden ger eleverna chansen att fördjupa sig i sitt eget lärande, eleverna blir således aktiva kunskapsinhämtare genom att medverka i diskussioner och samarbetsövningar utan begränsningar.
Ivic (2016:66) skriver att den traditionella undervisningen hindrar elever från att utveckla sitt kritiska och framtida tänkande och att den moderna undervisningen bidrar till att eleverna främjar sin förmåga att utveckla det. Hon belyser att barn är nyfikna från det att de föds och sätter genast igång med att utforska omvärlden. Som lärare bör man därför främja variationen i skolarbetet. I religionsundervisningen kan man låta eleverna
undersöka de olika religionerna och vad de olika religionerna har för grund. Genom att eleverna diskuterar och lyssnar på varandra bidrar detta därmed till en nyfikenhet och ett kritiskt tänkande hos eleverna. Ett skolarbete som utgår från denna teori kommer fungera som stöttning för eleverna och deras lärandeprocess.
Det är även viktigt att man som lärare noggrant planerar sin religionsundervisning och ser till så att lärandet blir en aktiv process och att eleverna tar ansvar över sitt eget
lärande, skriver Ivic (2016:67). För att få eleverna att göra det borde man som lärare lägga stor vikt vid val och aktiviteter som leder till möjligheten att utforska, tänka och
kombinera kunskapsstrategier för att främja variationen och således väcka intresse hos eleverna (Erümit,2020:1017).
Ivic (2016:66) menar att varierad undervisning ibland kan försvinna i skolverksamheten; något som kan bero på att tiden inte räcker till, att man arbetar med eller i en
skolverksamhet där traditionell undervisningsstil råder eller att kunskapen kring hur elever påverkas av varierad undervisning inte finns.
Enligt Westwood (refererad i Kolesnikova, 2016:52) är det inte så enkelt att säga att variation i undervisningen ger eleverna rätt verktyg att lyckas utan att det beror på en rad olika faktorer. För att den utvalda lärandemetoden skall facilitera elevernas lärande måste den vara anpassad till mottagarens förutsättningar, behov samt vilken förmåga man vill att eleverna skall uppfylla. Det är inte alltid i variationen som lärandet uppstår utan det är även hur mottagaren tar emot innehållet. Har man en grupp som fungerar bra med läroböcker och utvecklar sitt lärande utifrån det menar Broberg (2020:52) att det kan bli problematiskt att ändra på undervisningen. Broberg (2020:52) redogör vikten av de didaktiska frågorna varför och för vem som viktiga i planeringen av undervisningen. Upplever pedagogen att eleverna lär sig som bäst av laborativt material och religiösa artefakter är detta ett sätt att genomföra undervisningen, menar Broberg (2020:52). Samtidigt som ett multimodalt lärande skall ske, menar Jayoung och Yaoungjaoo (2016:323) att den undervisningsmetod som fungerar och kan varieras i
religionsundervisningen inte alltid går att tillämpa på resterande ämnen eller i elever. De menar att en viss försiktighet måste äga rum där lärare känner och vet vad som krävs för att stötta eleverna i kunskapsinhämtningen. En kontextualisering kring arbetet,
multimodala lärandet och elevgrupp måste förekomma.
Kolesnikova (2016:51-56) redogör för att det moderna respektive traditionella undervisningsmetoderna har sina styrkor och svagheter men att de två
undervisningsmetoderna inte skall sättas i kontrast mot varandra. Hon menar att olika förmågor kräver olika undervisningsmetoder.
4.4 Hur bidrar digitalisering till variation i
religionsundervisningen?
Håkansson, Lindqvist och Pettersson (2019:219) menar att ett snabbt paradigmskifte har skett i samhället som har lett till att skolan och utbildningen blivit mer digitaliserat. Det är något som utmanar lärare att anpassa sin undervisning efter det rådande samhället vi lever i. Bergström, Jahnke och Olsson (2019:39) beskriver begreppet 1-till-1 undervisning vilket innebär att i dagens klassrum har eleverna oftast varsin ipad eller laptop. Att en stor del av eleverna har tillgång till det bidrar till att tekniska hjälpmedel används i skolverksamheten. De digitala redskapen skapar intresse, engagemang och öppnar upp för fler möjligheter för eleverna (Bergström, Jahnke, Olsson, 2019:40).
Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ (Skolverket, 2019:7).
Med detta citat i åtanke är det viktigt att implementera en varierad digitaliserad
undervisning vilket förbereder eleverna på den komplexa verklighet de står inför i ett allt mer digitaliserat samhälle. Det är bestämt att tekniska hjälpmedel ska användas i skolan för att söka information och att eleverna ska använda sig av det i skolarbetet för att det ska vara kunskapsfrämjande. Bergströms, Jahnkes och Olssons (2019:40-42) forskning betonar vikten av variation i undervisningen och effekten det har på lärandet och elevernas utveckling. Har man som lärare chansen att använda sig av digitalisering i skolan har man möjlighet att få en mer varierad undervisning. Bergström, Jahnke och Olsson (2019:47-48) beskriver hur den digitaliserade undervisningen skapar variation genom att eleverna får ett allt större inflytande över undervisningen. Till följd av att undervisningen kopplas till det digitaliserade perspektivet intresserar det eleverna eftersom de känner sig trygga med de digitala hjälpmedel och redskap de tillhandahålls.
Ohwojero (2015:93) menar att digitaliseringen förbättrar lärandet och variationen av undervisningen på grundskolenivå då det sker under olika lärandeformer. Han menar att när lärandet presenteras och undervisas på olika tillvägagångssätt med hjälp av olika interaktiva hjälpmedel, som till exempel visuellt och auditivt stöd, faciliterar man elevernas kognitiva utveckling samtidigt som man motiverar dem i lärandet.
Att en digitaliserad undervisning enbart skapar ett positivt sammanhang är enligt
Bergström, Jahnke och Olsson (2019: 48-49) inte är helt korrekt. Ska man som lärare låta eleverna använda sig av datorer och iPads i skolarbetet är det viktigt att det sker under kontrollerade och strukturerade omständigheter för att den varierade undervisningen där tekniska hjälpmedel används ska få förutsättningar att fungera på bäst sätt.
Motargumenten styrks av Broberg (2020:46) då han menar att det finns en stor variation av innehåll i undervisningen, denna variation ställer krav på att eleverna söker efter information på egen hand genom exempelvis internet eller andra källor. Detta gör att eleverna själva måste förhålla sig kritiskt till ämnet när det är lärarnas uppgift att se till att rätt innehåll väljs ut. Bergström, Jahnke och Olsson (2019:40) menar att ämnesinnehållet och informationen måste struktureras upp för att vara konstruktivt. Det går alltså inte att ge eleverna materialet och tro att de själva ska bilda sig en uppfattning om världen och vad som är rätt utan dessa fakta måste tillsammans med lärare bearbetas för att ge eleverna rätt förutsättningar att förstå innehållet.
Dirckinck-Holmfeld et al. (2019:63-69) menar att den digitaliserade undervisningen gör att eleverna blir sedda som reaktiva ting som bara skall ta emot information utan att veta varför eller hur de ska göra med den. Därför krävs det, som Bergström, Jahnke och Olsson (2019:40) belyser att undervisningen är strukturerad för att eleverna ska förstå hur och varför de ska använda informationen.
Håkansson, Lindqvistoch Pettersson (2019:218-230) påpekar att lärares och
skolledningens gedigna kunskap om hjälpmedel är en nyckelfaktor för att en digitaliserad undervisning skall fungera.
Håkansson, Lindqvist och Pettersson (2019:218-230) menar också att de som är
verksamma inom skolan generellt har för ytlig kompetens kring digitalisering, vilket i sin tur leder till att eleverna blir drabbade. Stagnerar lärarnas pedagogik avstannar även elevernas förmåga att inhämta kunskap (Bergström, Jahnke & Olsson, 2019:48-49). Samtidigt belyser Jayoung och Youngjoo (2016:304) detta i sin undersökning om hur
multimodalt lärande påverkar elevernas kunskapsinhämtning. De menar att den främsta svårigheten med det multimodala lärandet och den digitala undervisningen är att lärarnas kompetens och administrationens stöd inte är tillräckligt för att underlätta elevernas kunskapsinhämtning.
4.5 Variationens betydelse för elever i och utanför
svårigheter
Dunlap och Dunlap (1987:16) menar att en varierad undervisning gör eleverna mer motiverade, gladare och entusiastiska till ämnet och att en varierad undervisning
faciliterar lärandet. Genom att använda ett varierat arbetssätt i klassrummet bidrar detta till ett inkluderande klassrum där alla elever får chansen att utvecklas och läras utifrån sina förutsättningar Dunlap och Dunlap (1987:17).
Dunlap (1984:41-43) jämför tre olika undervisningsmetoder och dess betydelse för elevernas kunskapsinhämtning. Den första metoden kallar Dunlap för ”constant task condition”, här baseras uppgifterna på en enformig undervisning där uppgifterna som presenteras för eleverna är monotona och inlärningsstoffet detsamma. Denna metod övas in instrumentellt tills eleven klarar av momentet eller ämnet utan vidare begrundan, när färdigheten bemästras får eleverna en paus eller belöning för prestationen.
Att använda sig av den instrumentella undervisningen där eleverna kortsiktigt tar sig an informationen menar Dunlap (1984:41-43) inte kommer fungera på lång sikt. Dunlap (1984:61) menar att denna inlärningsmetod har en svag inverkan på eleverna samtidigt som deras inlärning sker under långsammare omständigheter.
Den andra metoden som Dunlap använder kallar han för ”varied acquistion task”. Denna metod bygger på nytt innehåll och eleverna presenteras för helt nya uppgifter och instruktioner. Till skillnad från föregående metod varierar uppgifterna i varied acquisition task från gång till gång. Denna metod kan ses som en utveckling av constant task då den efter introduktionen av innehållet ses som en constant task. Den tredje och sista metod som Dunlap och Dunlap (1987:18) använder sig av i sin forskning kallar han för task variation maintencance. Här presenterar Dunlap nytt innehåll för eleverna vilket bygger på redan inlärd kunskap. Den nya kunskapen byggs på en stadig grund, vilket har byggts upp av eleverna vid ett tidigare skede. Metoden kring en varierad undervisning som
baseras på redan inlärd men även ny kunskap visade sig vara mest effektiv för eleverna med funktionsvariation. Det som problematiseras med ”task variation maintenance” är att det är tidskrävande för pedagogerna. Detta innebär att planeringen av undervisning tar längre tid än när pedagoger lägger upp sin planering på ett standardiserat sätt. Dunlap (1984:62) menar han att den konstanta övningsformen är bättre för uppgifter som inte är en allt för stor kognitiv utmaning för eleverna.
Nilsson (2014:1798) menar precis som Dunlap och Dunlap (1987) att när nytt undervisningsstoff varieras samtidigt som redan inlärda aspekter hålls konstanta sker lärandet i störst utsträckning. Ett exempel Nilsson (2014;1798) nämner är att det inte går att lära om växthuseffekten om man inte har kunskaper om koldioxid, precis som att det inte blir meningsfullt att undervisa om molekyler utan kunskaper om atomer.
Weber & Thorpe (1992:77-85) utförde samma undersökning som Dunlap och Dunlap (1987) under idrottslektioner och de menade att task variation maintenance var den metod som visade på bäst resultat bland eleverna. Svårigheterna bland eleverna minskade då de bara behövde fokusera på uppgiften i ett par minuter, jämfört med constant task där eleverna var tvungna att fokusera tills övningen var inlärd.
Även om Weber & Thorpes (1992:77-85) undersökning utfördes under en idrottslektion är deras teorier relevanta och genomförbara på religionsundervisningen.
Undersökningens klargör att en undervisningsform som bygger på redan inlärd kunskap samtidigt som nytt innehåll lärs ut är väsentlig för elevernas kunskapsinhämtande. När undervisningen baseras på denna metod uppenbaras elevernas svårigheter inte lika stor grad jämfört med undervisning som enbart baseras på konstanta övningsuppgifter.
Tamm (2019:3135) redogör för att elever med autismspektrumtillstånd behöver ta in information på olika sätt för att lära sig och utvecklas. Förhåller man sig till de olika sätten att arbeta på och stötta eleverna med autismspektrumtillståndet och andra svårigheter kommer det hjälpa eleverna att slutföra uppgifter och nå de krav som finns, något som kan ofta upplevs vara en svårighet av de elever som har en diagnos. Således menar Tamm (2019:3131) att de varierande arbetssätten skapar förutsättningar för eleverna att uppnå samt slutföra uppgifterna. Wedell (2010:154) menar att varierad religionsundervisning har skapat möjligheter för de elever som tidigare inte uppnådde målen till att uppnå målen. Det för att lärandet inte längre endast utgår från läroböckerna
utan för att religionsundervisningen blivit allt mer multimodalt. Den multimodala undervisningen baseras på att tala, lyssna, diskutera, dramatisera och arbeta
ämnesöverskridande med ämnet. Wedell (2010:154) menar även att detta skapar ett personligt lärande vilket ger eleverna en betydelsefull, meningsfull och kontextbaserad utveckling då de kopplar lärandet till egna upplevda erfarenheter. Wedell (2010:154) menar även att religionsundervisningen blir betydelsefull för eleverna genom användning av konkret material då religionskunskap lätt blir ett abstrakt ämne.
Ser man som religionslärare till att ha ett varierat arbetssätt kommer det underlätta för eleverna i svårigheter men även de elever som befinner sig utanför svårigheterna. Genom att arbeta på det sätt som Dunlap & Dunlap (1987:17-19) förespråkar kan man förebygga att elevens diagnos synliggörs i undervisningen.
Hodges (2020:2) studie lägger stort fokus på de elever som befinner sig i den yngre målgruppen. Hodges menar att det är i den unga åldern det krävs stor pedagogisk insats för att det ska göra skillnad i deras utveckling. Många elever menar på att undervisning där man ser till skillnader som finns i klassrummet saknas, därav måste en variation i undervisningen bli aktuell för att alla elevers olika sätt att lära sig ska uppmärksammas och på så sätt bidra till att kunskapsinhämtningen främjas. Då det är i den unga åldern man som lärare har största chans att påverka elevernas utveckling är det viktigt att läraren arbetar med variation från första klass. När en undervisning med olika sätt som att se, höra och göra sker i klassrummet kommer de olika skillnader som finns tillgodoses och eleverna kommer beroende på vilket sätt de lär sig lättast på få chansen att ta till sig av lärandet. Hodges (2020:6) menar att variation är något som förbättrats och utveckling de senaste åren, detta tack vare den breda mångfalden av aktiviteter och involvering i undervisningen.
Dunlap (1984:61-62) menar att lärare och deras planerineringstid går förlorad när de hela tiden skall basera inlärningen på tidigare inlärda kunskaper. Detta är dock en kortsiktig syn på lärandet då eleverna främjas av detta sätt av lärande då schemabrytande eller distraherande moment minskas från elevernas sida samtidigt som större uppgifter som kräver en kognitiv reflektion blir allt mer utvecklade.
Med en allt för varierad undervisning kan detta skapa för stor tankspriddhet hos eleverna. Tamm (2019:3131) menar att för att elever skall lyckas med en akademisk framgång krävs det att de väljer rätt strategi för varje lärandeprocess. För elever med
diagnos kan detta vara en svårighet då eleverna har svårt att anpassa sig efter vilken strategi som skall användas vid varje sammanhang eftersom upplägget kring uppgifterna skiljer sig från gång till gång.
4.6 Skolverkets syn på variation i undervisningen.
I Skolverket (2020:2) står det att elevernas lärande gynnas av variation och att
tillgängligheten av den kunskap som lärs ut breddas i ett varierat klassrum. Att eleverna får ta del av en varierad undervisning resulterar i att fler blir införstådda i vad som lärs ut och på det viset kommer studieron öka i klassrummet.
“Genom att lära genom skapande arbete och kreativa handlingar där sinne, tanke och känsla involveras, kan motivation skapas och lärande fördjupas.” (Skolverket, 2020:2).
Variation i undervisningen är således något som Skolverket förespråkar och menar att det kommer bidra positivt till elevernas lärande. Med variation syftar Skolverket (2020:2) på att eleverna ska få instruktioner muntligt, skriftligt, individuellt, i grupp och inspelat så att de får chansen att blicka tillbaka samt att eleverna får en aktiv roll i
instruktionsförmedlingen. Samtidigt förtydligar läroplanen att eleverna skall undervisas genom olika uttrycksformer för att inhämta kunskapen utifrån sina behov och
förutsättningar (Skolverket, 2019:6).
För mycket variation problematiseras däremot av Nilsson (2014:1806-1808) som menar att för mycket variation kan förvirra eleverna och leda till sämre resultat då det lärs ut på flera olika sätt. Eleverna som har lätt för att lära tappar intresse när läraren ständigt framför samma sak på olika sätt. Det för att om man ska förmedla samma innehåll ett flertal gånger på olika sätt kan resultera i att de elever som förstod första gången tappar fokus. Skolverket (2020:2) menar även att liknande strukturer och förhållningssätt är viktigt inom skolverksamheter och att man samarbetar med andra lärare som verkar inom skolan. När det finns en sammanhållning i det kollegiala menar Skolverket (2020:2) således kommer att öka elevernas chans att nå målen. Skolverket (2020:2) menar dock på att för att variation i skolarbetet ska få så bra utgång som möjligt krävs det noggrann planering.
5. Diskussion och slutsats
5.1 Slutsats
I vår kunskapsöversikt har många frågor kring variation och hur det integreras i undervisningen för att ge eleverna bäst förutsättningar att lyckas och nå framgång i skolan väckts.
Efter att ha läst och bearbetat texter om våra frågeställningar blir vår slutsats att varierade arbetsformer är väsentliga i skolverksamheten då forskning indikerar på att det skapar ett större intresse hos eleverna.
Utifrån den forskning vi belyst har det framkommit att för att variation i undervisningen skall vara så konstruktivt och få stor positiv inverkan på elever i och utanför svårigheter är det väsentligt att det sker under kontrollerade arbetsformer, genom en noggrann planering och rätt kompetenser.
Det är viktigt att både lärare och elever får det rätta stödet för att användandet av det digitala med variation i åtanke ska bidra till en utveckling hos eleverna, det största ansvaret för att det ska ske åligger skolledningen.
För att ett varierande arbetssätt och en varierad undervisning skall få så stor positiv påverkan på eleverna menar vi att ett engagemang måste finnas från lärare och andra verksamma vuxna i skolans diskurser. Det krävs därav även ett samspel i arbetslaget och att skolledningen ser till att det finns tid för att det ska ske.
Variation i skolverksamheten kräver ett stort engagemang från lärarnas sida för att det ska få en betydande roll i elevernas utveckling samtidigt som det åligger skolledningens ansvar att fördela resurserna så att undervisningen baseras på en varierande
undervisning.
5.2 Diskussion
Genom att undervisningen utgår från elevernas förutsättningar och behov vill betydelsen av variation lyftas i undervisningen,
Genom att undervisningen utgår från elevernas förutsättningar och behov vill vi lyfta betydelsen av variation i undervisning och hur det kan vara avgörande för elevernas kunskapsinhämtande och fortsatta lärande.
Utifrån resultaten variation i undervisningen, variation i den digitaliserade undervisning och variationens betydelse för elever med funktionsvariation och särskilda behov kommer vi föra en diskussion där vi presenterar de källor och vetenskapliga artiklar vi läst. För att stärka argumenten kring vår frågeställning kommer vi lyfta fördelar och nackdelar som uppstår när lärare använder sig av varierad undervisning i skolan med fokus på ämnet religionskunskap.
Utifrån kunskapsöversikten har förståelsen kring elevers kunskapsinhämtning främjas genom olika undervisningssätt och stilar ökat.
Utgår man från Wedells (2010:151-154) living differences där hon delar upp helheten i beståndsdelar kan man dela upp sin egen religionsundervisning på liknande sätt för att variera den. Detta kan exempelvis gå till på det sätt att undervisningen fokuserar på en speciell ritual eller levnadsregler som sker inom inriktningen snarare än att arbeta med det generella i religionen.
Som Erümit (2020) skriver i sin forskning så lär sig olika elever på olika sätt. En varierad undervisning kommer således innebära en större kunskapsutveckling hos eleverna både i och utanför svårigheter.
Undervisningen i religion blir ofta väldigt abstrakt men genom ett konkret och kontextuellt lärande blir det lättare för pedagoger att förklara abstrakta religiösa
sakrament såsom till exempel treenigheten och bönen. Att variera ämnet genom att knyta ämnet till elevernas erfarenheter, se hur andra gör och dramatisera frågorna kan man göra lärandet mer varierat och betydelsefullt för eleverna.
Vår tanke är att religionsundervisningen ska vara varierad och att eleverna ska få se, höra, röra och känna på undervisningen, detta för att lärandet ska bli mer konkretiserat för eleverna. När lärandet blir konkret blir det ett stöd för elever med funktionsvariation då de kan ha svårigheter när det kommer till det abstrakta tänkandet.
Nilsson (2014) lyfter med PCK också viktigt, en fördjupad ämneskunskap kring ämnet för att undervisa ämnet på många olika tillvägagångssätt och göra det intressant för eleverna samtidigt som det sker en kunskapsinhämtning.
Jafrilie och Zaver (2019:99) presenterar ett system där religionsämnet presenteras ur det historiska och litterära perspektivet samt där elevernas egna erfarenheter och kunskaper synliggörs. Utifrån dessa perspektiv blir undervisningen stimulerande och varierande för eleverna. Undervisas bara en förmåga blir just den förmågan en isolerad
resultera i en undervisning som är tagen ur sin kontext. Att förhålla sig till den breda variationen och ha alla förmågor i åtanke i sin planerade undervisning blir därav aktuellt då det kan gå från en varierad undervisning där elevernas kunskapsinhämtning främjas till en negativ påverkan på lärandet.
För att elevernas undervisning ska bli så varierad som möjligt är vår tanke att den digitaliserade undervisning ska få ta plats i klassrummen. Att eleverna får använda sig av digitala verktyg menar Bergström, Jahnke och Olsson (2019:40) kommer skapa
engagemang och intresse hos eleverna.
Den digitaliserade undervisningen kan utformas genom att undervisningen presenteras med hjälp av digitala redskap. Det kan även vara så att eleverna får arbeta med sina digitala hjälpmedel när dem skall besvara olika frågor kring religion, etik och livsfrågor, samtidigt som det sker under kontrollerade kontexter. Exempel på hur detta kan
användas på ett adekvat sätt i undervisningen och med de rätta strukturerna för eleverna är att presentera och prata om stoffet genom Google classroom, Quizlet, Kahoot, inläsninstjänst och Bingel.
Läroplanen präglas av konformitet av samhället, det vill säga att när samhället blir mer digitaliserat blir även läroplanen det. Vi anser därför digitaliseringen som väsentlig i skolan och att det bör i samverkan med variation användas för att förbereda eleverna inför det digitaliserade samhället som råder. Det största problemet som enligt
Håkansson, Lindqvist och Pettersson (2019:201) kan uppstå med just digitalisering åligger inte lärarna eller pedagogerna utan det administrativa stödet. Vår tolkning är således att det blir en organisatorisk fråga, där den administrativa stöttningen har störst påverkan kring huruvida digitalisering blir en god bidragande faktor till den varierade undervisningen. Skolverket (2020:2) styrker detta genom att skriva att ett gemensamt förhållningssätt och gemensam struktur är viktigt om variationen ska bidra till att eleverna når målen, något som åligger skolledningens uppdrag att möjliggöra.
Att hela tiden förhålla sig till en varierad undervisning uppfattar vi som ett bra stöd för elever i och utanför svårigheter. Enligt Tamm (2019:3131) är en bidragande faktor till huruvida eleverna lyckas slutföra uppgifterna och nå kraven. En problematisering som kan lyftas kring den varierade undervisningen är att eleverna kan ha svårt att ställa om till de “nya” sättet att lära sig på. Tamm (2019:3131) menar att detta kan vara svårt för elever i svårigheter då upplägget de hunnit vänja sig vid ändras från dag till dag. Det är därför
viktigt att man som lärare planerar sin undervisning noggrant och förbereder eleverna för att den varierade undervisningen ska bli produktiv i klassrummet.
Dunlap (1984:41-64) menar att den varierande undervisningen tar längre och tid kräver ett större engagemang från pedagogerna.
Skolverket (2020:2) lyfter betydelsen av variation i skolan men menar också att för att det ska ge goda resultat krävs det noggrann planering. Det för att om man ska förmedla samma innehåll ett flertal gånger på olika sätt kan det resultera i att de elever som förstod första gången tappar fokus. Att man som lärare hittar en balans där det fungerar för alla kräver eftertanke och struktur. Det blir således väsentligt att lärarna har kunskaper och erfarenheter kring ämnesinnehållet för att kunna variera sin undervisning i så stor mån som möjligt.
Vi vill återigen belysa det administrativa inflytandet på skolverksamheten; finns det inte tillräckligt med tid och resurser att få ihop en planering och tid för reflektion där variationen ger eleverna förutsättningarna att lyckas brister vår ideologi om variation i undervisning.
En tanke som lyftes under arbetets gång var även hur stor påverkan det kollegiala har på att variationen i klassrummet ska ge eleverna rätt redskap att lyckas. Finns inte ett samarbete mellan de olika lärarna kan eleverna få det svårt att ställa in sig på vilket undervisningssätt som råder i skolan. Precis som vi vill belysa det organisatoriska och administrativa inflytandet på skolan vill vi även trycka på betydelsen av samarbetet inom arbetslaget och skolledningen. Finns det en gemensam bild av hur variation ser ut i undervisningen blir det lättare för eleverna att anamma detta samtidigt som det skapar en trygghet hos eleverna då de vet att lärarna i de olika ämnena arbetar på samma
6. Referenslista
Bergström, P., Mårell-Olsson, E. and Jahnke, I. (2019) ‘Variations of Symbolic Power and Control in the One-to-One Computing Classroom: Swedish Teachers’ Enacted Didactical Design Decisions’, Scandinavian Journal of Educational Research, 63(1), pp. 38–52. doi: 10.1080/00313831.2017.1324902.
Broberg, M. (2020) ‘The Use of Teaching Materials in Religious Education in Sweden: A Quantitative Analysis of Swedish Religious Education Teachers’ Reported Use of Teaching Materials in RE Classrooms’, British Journal of Religious Education, 42(1), pp. 45– 55. Available at:
https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1237955&login.asp&site=e host-live&scope=site (Accessed: 16 December 2020).
Choi, J. and Yi, Y. (2016) ‘Teachers’ Integration of Multimodality into Classroom
Practices for English Language Learners’, TESOL Journal, 7(2), pp. 304–327. Available at:
https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1101123&login.asp&site=e host-live&scope=site (Accessed: 16 December 2020).
Erümit, A. K. (2020) ‘Effects of Different Teaching Approaches on Programming Skills’, Education and Information Technologies, 25(2), pp. 1013–1037. Available at: https://search-
ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1247118&login.asp&site=e host-live&scope=site (Accessed: 16 December 2020).
Dirckinck-Holmfeld, L. et al. (2019) ‘Modes of Teacher Participation in the Digitalization of School’, Designs for Learning, 11(1), pp. 63–71. doi: 10.16993/dfl.109.
Dunlap, G (1984) ‘The influence of task variation and maintenance tasks on the learning and affect of autistic children’
https://www-sciencedirect-com.proxy.mau.se/science/article/pii/0022096584900572?via%3Dihub pp 41-64 (Accessed: 16 December 2020).
Dunlap, L. K. and Dunlap, G. (1987) ‘Using Task Variation to Motivate Handicapped Students’, Teaching Exceptional Children, 19(3), pp. 16–19. Available at: https://search-
ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ350772&login.asp&site=eh ost-live&scope=site (Accessed: 15 December 2020).
Hodges, A. et al. (2020) ‘School participation: The shared perspectives of parents and educators of primary school students on the autism spectrum’, Research in Developmental
Disabilities, 97, p. N.PAG. doi: 10.1016/j.ridd.2019.103550.
Håkansson Lindqvist, M. and Pettersson, F. (2019) ‘Digitalization and school leadership: on the complexity of leading for digitalization in school’, International Journal of Information & Learning Technology, 36(3), pp. 218–230. doi: 10.1108/IJILT-11-2018-0126.
Ivic, S. (2016) ‘Frequency of Applying Different Teaching Strategies and Social Teaching Methods in Primary Schools’, Journal of Education and Practice, 7(33), pp. 66–71. Available at:
https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1122875&login.asp&site=e host-live&scope=site (Accessed: 16 December 2020).
Jafralie, S. and Zaver, A. (2019) ‘Teaching Religious Education: The Ethics and Religious Culture Program as Case Study’, FIRE: Forum for International Research in Education, 5(1), pp. 89–106. Available at:
https://search-ebscohost- com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1207617&site=ehost-live&scope=site (Accessed: 28 December 2020)
Kolesnikova, I. V. (2016) ‘Combined Teaching Method: An Experimental Study’, World Journal of Education, 6(6), pp. 51–59. Available at:
https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1157657&login.asp&site=e host-live&scope=site (Accessed: 16 December 2020).
Nilsson, P. (2014) ‘When Teaching Makes a Difference: Developing Science Teachers’ Pedagogical Content Knowledge through Learning Study’, International Journal of Science Education, 36(11), pp. 1794–1814. Available at:
https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1031477&login.asp&site=e host-live&scope=site (Accessed: 18 December 2020).
Ohwojero, C. J. (2015) ‘Teaching Aids a Special Pedagogy Tool of Brain Development in School Children, Interest and Academic Achievement to Enhance Future Technology’, Journal of Education and Practice, 6(29), pp. 92–101. Available at: https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1081258&login.asp&site=e host-live&scope=site (Accessed: 16 December 2020).
Skolverket [Elektronisk resurs]. (2019). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/ pp 1-304 Hämtad 16/12-20
Skolverket
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/for-mycket-variation-blir-svart-for-elever hämtad 16/12-20
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-studiero/oka-studieron-med-tillganglig-undervisning Hämtad 16/12-20
Tamm, L. et al. (2020) ‘Academic Needs in Middle School: Perspectives of Parents and Youth with Autism’, Journal of Autism and Developmental Disorders, 50(9), pp. 3126–3139. Available at:
https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1264075&login.asp&site=e host-live&scope=site (Accessed: 16 December 2020).
Weber, R. C. and Thorpe, J. (1992) ‘Teaching Children with Autism through Task Variation in Physical Education’, Exceptional Children, 59(1), pp. 77–86. Available at:
https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ452864&login.asp&site=eh ost-live&scope=site (Accessed: 16 December 2020).
Wedell, K. (2010) ‘Evaluating the Impact of the Hampshire Agreed Syllabus: “Living Difference” on Teaching and Learning in Religious Education’, British Journal of Religious Education, 32(2), pp. 147–161. Available at:
https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ879998&login.asp&site=eh ost-live&scope=site (Accessed: 16 December 2020).
7. Bilagor
Datu m Databa s Sökord Begränsninga r (år, peer-review…) Antal träffa r Valda artiklar (utifrån relevans för frågeställning ) Författare (egen kolumn) Tex: 12/11 Ebsco “variation” or “didactic” and “pedagogy” 2012, peer review 110 3 16/11 EBSCO Differentiatio n RELIGIOUS education 2010-2013 3 1 Kathrine Wedell, 2010 16/11 Ebsco Differentiatio n in the classroom 2006-2020 168 1 Johnsen Susan K, 2020 16/11 Swepub religious variation 2005-2008 7 1 Jenny Berglund, 200817/11 education resarch complete teaching methods and variation 1987-2020 701 1 Peter Bergström, Eva Mårell-Olsson and Isa
Jahnke,2019 17/11 EBSCO Variation teaching methods 1997 26 1
Chaffee, Steven H.; And Others 17/11 EBSCO-HOST “variation teaching methods” 1911-2020 4846 kolla igenom sidan en gång till, finns många bra artiklar. MINST EN, DUNLAP 15:e resultatet med Dunlap, 19/11 EBSCO -HOST “Variation teaching methods” and “elementary school” 431 23/11 Ebsco-host teaching methods variation and education 1909-2020smart text searching 5902, 1 Eason, Linda J.; And Others 23/11 Ebsco host constant tasks and pedagogy or teaching or teaching strategies or teaching methods 1990-1992 26 1 Weber, Robert C
23/11 Science
direct.com task variation, Dunlap
1984 2
1
Dunlap, 1984, hittat den tack vare nämnd i många andra artiklar. 24/11 education research complete digitalization school 2010-2020 peer reviewed 28 2 Dircnick-Holmfeld Marcia Håkansson Lindqvist, Fanny Pettersson
26/11 ebsco -eric teaching religious education 1965-2020 109 1 Broberg, Maximilian 26/11 ebsco diagnosis in school 2010-2020 301 1 sam, twyla 26/11 ebsco autism in school 2019-2020 497 1 Tamm, Leanne
26/11 ebsco host task variation and education and disabilities 1976-2020 13 1 Dunlap Lee Kern och Glen (1987)
30/11 ebsco disability student school 2018-2029 3.586 Första sidan School participation : The shared perspectives of parents and educators of primary school students on the autism spectrum Hodges (2019) 1/12 eric via ebsco different teaching methods 1954-2020 498 Ivic Sonja, 2016 2/12 eric via ebsco “different teaching methods” 1966-2020 166
7/12 eric via ebsco different teaching methods and childs development 1967-2020, peer reviewed 3 Ohwojero, Chamberlain Joseph 7/12 eric via ebsco teaching methods or teaching approaches or teaching strategies or instruction and “different teaching strategies” 1971-2020 peer reviewed 51 1 Kolesnikova, Iryna V, 2016
14/12 Eric via ebsco multimodality and teaching and education 1982-2020 peer reviewd 180 2 Anna Lena Godhe, Petra Magnusson. Choi, Jayoung; Yi, Youngjoo 14/12 eric via ebsco “different teaching methods” and scratch 1966-2020 18 1 Ali Kürşat Erümit 17/12 eric via ebsco concrete teaching and autism Gaige Rao 2006 18/12 Eric via ebsco When Teaching Makes a Difference: Developing Science Teachers' Pedagogical Content Knowledge through Learning Study
(Hittat genom skolverket)
2014-2020 1 1 Pernilla Nilsson 28/12 ebcso host religious education 1965-2020 peer reviewed. 4,186
Jafralie, Sabrina; Zaver, Arzina
