Den färglösa kommunalskatten : En undersökning om kommunala skattepolitiska skillnader

Den färglösa kommunalskatten

En undersökning om kommunala skattepolitiska skillnader

Författare: Georg Lagerstedt Örsbäcken och Sofie Larsson (Födelsedatum – 961121 och 940215)

Höstterminen 2019

Uppsats, kandidatkurs 15,0 hp Ämne: Nationalekonomi

Handelshögskolan vid Örebro universitet Handledare: Anders Gustafsson Examinator: Anders Lunander

Abstract

A majority of Swedish municipalities stand before major economic challenges. Beside comprehensive savings and efficiency improvements, higher tax rates may be relevant for the local governments. But to what extent does party colour influence tax rates policies? Does party ideology matter or can the Swedish parties be identified with the well-known median voter theorem? To sort out that issue this thesis compiled relevant data for all 290 municipalities and made regressions with a fixed effects model. Our results show that there is a significant distinction between blue and red local governments tax rates. Red municipalities have a 0.030-0.040 percentage higher tax rate than blue municipalities. But in the context of Swedish municipalities and local economies this difference is minimal. The actual monetary sum of a 0.030-0.040 increase or decrease of a tax rate has a very little effect on local budgets. As a conclusion we therefore confirm the median voter

Förord

Vi vill rikta varma tack till vår handledare Anders Gustafsson som med sin kunskap varit till stor hjälp och väglett oss genom uppsatsens gång. Att ha genomfört denna uppsats har vid tillfällen varit slitsamt men även mycket spännande och gett oss kunskap att bära med oss livet ut. Ett tack riktas även till de nära och kära i vår närhet som gett feedback och konstruktiv kritik.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1. Syfte & frågeställning... 2

2. Tidigare forskning ... 2 3. Teoretiskt ramverk ... 5 4. Data ... 9 5. Empirisk modell ... 12 5.1. Fixed-effects-modellen ... 12 5.2. Random effects ... 13

5.3. Fixed-effects eller Random-effects? ... 14

5.4. Hausman-test ... 15 6. Resultat ... 16 7. Diskussion ... 18 8. Problem ... 20 9. Vidare forskning ... 21 10. Slutord ... 23 Referenser ... 24

1

1. Inledning

“Dyster prognos för kommunernas ekonomi” lyder rubriken på en artikel som beskriver framtidens ekonomiska situation för svenska kommuner (Sellin, 2019). Denna rubrik är dessvärre inte unik i sitt slag. En allt äldre befolkning och hög migration är bara några områden som ställer stora ekonomiska krav på kommunerna (Öberg, Morin, 2016). Det kommuner kallar för Krokodilgapet är en graf som illustrerar framtida intäkter och kostnader. Gapet visar att utgifterna ökar mer än intäkterna med tiden (se figur nedan). Sveriges kommuner och regioner, SKR, (före detta Sveriges

kommuner och landsting, SKL) betonar att besparingar och effektiviseringar kommer vara ett

faktum framöver för att täppa igen gapet. Bland annat behöver kommunerna arbeta mycket med effektivisering av verksamheter och implementering av mer digital teknik. Utöver dessa områden kan även ökade skattesatser bli aktuellt för att få in mer pengar till den kommunala kassan. Flera kommuner har idag redan höjt skattenivån och fler är påväg att göra detsamma (Allen, 2019). I undersökningar går det att utläsa att väljare som röstar blått är mer negativa till skattehöjningar medan röda väljare är mer positiva till högre skatter (Bastani, Waldenström 2019). Som folkvald representant från ett politiskt parti behöver väljarnas preferenser uppfyllas för fortsatt förtroende för att leda samhället. Att inte bedriva den politik som väljarna utger sig vilja ha kan i demokratiska val straffa partiet. Med tanke på de tuffa kostnadsutmaningar som väntar och det stora budgetarbete som kommuner behöver bedriva kommer höjda skattenivåer vara ett alternativ. Genom de undersökningar som gjorts på väljarnas syn på skatter finns det tydliga skillnader. Finns samma skillnader mellan partierna? Eller är benägenheten att höja skatten oberoende av politisk färg? Genom att sammanställa data från samtliga 290 kommuner kommer denna uppsats undersöka huruvida val av skattesatsnivå är beroende av politisk färg. Med hjälp av uppsatsen kan även framtida prediktioner göras kring benägenheten att förändra kommunalskatten inom de olika blocken.

2

Figur 1. Krokodilgapet

1.1. Syfte & frågeställning

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur beroende valet av kommunal skattesatsnivå är av färgen på det politiska styret. Detta kan ge en förklaring om eventuella skillnader i skattenivå mellan olika politiska styren. Vilket i sin tur kan besvara om valet av att rösta på en politisk färg spelar roll för kommunalskattens nivå. Frågeställningen för uppsatsen är: Spelar styrande politisk färg roll vid

val av kommunal skattesatsnivå?

2. Tidigare forskning

Tidigare forskning slår fast att politiska ideologier är ett mycket svårfångat område. Förutom att det innefattar statsvetenskapliga områden berör det också i stora drag psykologiska såväl som sociologiska områden. Själva definitionen av en politisk ideologi kan också tänkas variera. En huvudsaklig ingrediens är ändock att ideologier fungerar som ett ramverk för att tolka den sociala världen. Flera forskare skulle troligen kunna ställa sig bakom den definition som sociologen Talcott Parsons (1951) ger om ideologier;

Ideologier är ett delat ramverk av mentala modeller som grupper av individer innehar som både ger en tolkning av omgivningen och en uppfattning om hur omgivningen ska struktureras.

Det som sedan avgör karaktären av en ideologi spåras till de delade värderingar och åsikter som en grupp individer förespråkar. Generellt ger ideologier en uppfattning om hur människors liv ska levas och hur samhället ska styras (Knight, 2006).

3 Politiska partier kan därför ses som organiserade sammanslutningar där ideologier får sina utryck. Utav att endast analysera svenska politiska partier går det att utläsa olika ideologiska grunder. Vanligtvis kan partier utifrån sin politiska ideologi karaktäriseras av en höger-vänster skala. Vad som anses innefattas i höger respektive vänster kan skilja beroende på vilka politiska kontexter som analyseras. Exempelvis brukar kollektiva värderingar karaktäriseras som vänster med individualistiska värderingar som höger (Jost, Federico och Napier, 2009). Att förstå politiska ideologier kan ses som en viktig del för att förstå hur samhällen och kulturer formas. Tre centrala ideologier som samhällen kan kopplas till är liberalism, konservatism och socialism. Det råder ingen tvekan om att dessa tre ideologier bygger på fundamentala skillnader om hur omgivningen ska tolkas (Kymlicka, 2002). Utifrån de politiska läror som uppkommit kan flertalet av de politiska partier runt om i världen såväl som i Sverige kopplas till en ideologi. Forskning lyfter fram att politiska partier vilar på en ideologisk grundsyn som sedan i praktiken omvandlas till real politik. Socialistiska partier menar exempelvis att staten ska ha en central roll vid fördelning av kapital mellan invånare. Ekonomisk såväl som social jämlikhet är viktigt enligt socialismen (Kymlicka, 2002). I praktiken har det exempelvis inneburit höga skattesatser. Liberala partier som vilar på en individualistisk grund förespråkar motsatsen till socialism. Tron på individens frihet implicerar liten statlig inblandning i människors vardagsliv vilket bådat för lägre skattesatser (Angelopoulosa, Economides, Kammasc, 2012). Konservativa partier är oftast förespråkare av liberala ekonomiska idéer och tror på kollektiv social sammanhållning. Därför framhålls ofta liten statlig ekonomisk inblandning och mer statlig social inblandning (Boix, 1998) (Rudolph, 2009). Beroende på styrande politiska ideologier i länder går det att se märkbara skillnader mellan de stater som styrts av individualistiska kontra kollektiva tankar. Utöver globala ideologiska samhällsskillnader visar också tidigare forskning att ideologiska skillnader även finns inom länder. Forskning fastslår att politisk ideologi kan förklara politiska skillnader mellan ledande politiska partier (Solé-Ollé, Viladecans-Marsal, 2013) (Abbott, Jones, 2014) (Herwartz, Theilen, 2017). Detta gäller även Sverige där ideologi visats ha en viktig roll för vilken typ av ekonomisk politik som förespråkas. Forskning visar att ideologi till exempel kan förklara skillnader i val av skattesatser och storlek på offentlig konsumtion (Pettersson-Lidbom, 2008) (Sjögren, Hägerdal, 2011) (Angelopoulos, Economides, Kammas, 2009). Mikael Elinder och Henrik Jordahl (2013) undersöker i sin forskning huruvida styrande politisk färg kan förklara skillnader hos kommuner som väljer att lägga ut delar av kommunala verksamheter på entreprenad. Jordahl och Elinder (2013) använder data från samtliga svenska kommuner mellan åren 1998–2006 och gör en regressionsanalys där politisk färg ges som en dummyvariabel. Regressionsanalysen visar att politisk färg har en betydande roll och kan förklara skillnader mellan kommunernas val att lägga verksamheter på entreprenad.

4 Per Pettersson-Lidbom (2008) finner bland annat i sin forskning att politisk färg har en viktig roll i att förklara ekonomiska skillnader på kommunal nivå. Pettersson-Lidbom använder en

regression-discontinuity-design och har samlat data från svenska kommuner mellan åren 1974–

1994 för att kontrollera om politisk färg bland annat kan förklara skillnader mellan kommunala skattesatser. I den regressionsanalys som görs inkluderar Pettersson-Lidbom bland annat andelen äldre och yngre samt inkomstnivå inom kommunerna som förklarande variabler. Att specifikt undersöka politiska ideologiska skillnader genom att analysera skattesatser är tämligen vanligt förekommande i forskning. Givet att det finns andra politiska frågor som karaktäriserar partiers politiska ideologier anses skattesatser vara grundläggande uttryck för politisk åskådning (Eckhard, s.2, 2010) (Lozza, Kastlunger, Tagliabue, Kirchler, s.52, 2013).

Trots att viss forskning påvisat tydliga skillnader mellan partier och dess politik finns det även forskning som visat det motsatta. Det är inte alltid självklart att det finns en tydlig ideologisk koppling till förd politik och därtill ekonomiska policys. I ett fungerande demokratiskt valsystem konkurrerar partier om väljarna. En del forskning vittnar om att det finns en konflikt mellan huruvida partier med deras representanter väljer att driva politik med grund i partiets ideologi alternativt att bedriva politik som är strategiskt för att maximera antalet väljare vid val (Levitt, 1996). Till skillnad mot de undersökningar som tidigare presenterats där ideologisk grund har en betydande roll över partipolitik finns det även forskning som visar det motsatta. Bland annat visar Erik Lakomaa och Martin Korpi (2014) med samma metod och variabler som Pettersson-Lidbom (2008) att skattenivåer inte är beroende av vilken politisk färg som styr. Skillnaden mellan dessa två undersökningar tycks bottna i de olika tillvägagångssätten att definiera kommuners styren med politisk färg. Likt Lakomaa och Korpi (2014) finns även ytterligare forskning som visar att ekonomiska skillnader, som partiernas ideologier framhåller, i praktiken har setts vara minimala. Christian Bjørnskov och Niklas Potrafke (2013) redogör för hur de två ledande amerikanska partiernas ideologiska grunder påverkar politiken. Skatter, arbetsmarknadspolitik och statens storlek är områden som behandlas. Genom att kontrollera för politisk färg och inkludera olika förklarande variabler, som anses relevanta i en amerikansk kontext, i regressionsanalyser finner Bjørnskov och Potrafke att skillnaderna mellan partiernas politik är liten. Det kan således finnas bevis för att partier tar avstånd från ideologisk politik för att istället bedriva strategisk politik. Detta har även en inverkan på samhällets ekonomiska utveckling. Vad partier framför utåt gentemot väljarna behöver inte nödvändigtvis överensstämma med vad som politiskt faktiskt bedrivs. Trots skiften i politiskt ledarskap kvarstår en oberoende ideologisk ekonomisk politik som ämnar att tilltala största delen av befolkningen (Weglarz, 2016).

5 En studie som gjorts på enskilda senatorer i USA finner att det finns en konflikt mellan att bedriva politik utifrån partiets ideologi alternativt att bedriva politik som tilltalar den stora massan. Forskning visar även att partier exempelvis väljer att anpassa sin syn på tullar utifrån inhemsk folklig opinion (Dhingra, 2014). En väljare kan således rösta på det parti som är minst dåligt, det parti står dem närmast politiskt utifrån ett givet urval. Det är genom denna tes som forskning finner förekomsten av strategisk politik (Rowley, s.105, 1984). En välkänd teori som belyser detta perspektiv är Medianväljarteoremet.

3. Teoretiskt ramverk

Medianväljarteoremet har sin ursprungliga inspiration från Harold Hotellings teori om spatial konkurrens som sedan lades fram av Black (1958) och Downs (1957) som en teori för att förstå politisk konkurrens. Teoremet fick sitt stora genomslag under 70-talet och har sedan dess använts flitigt och även fått utstå mycket kritik. Kritiken har främst handlat om att teoremet förenklar verkligheten med de antaganden som görs (Holcombe, 1989). Medianväljarteoremet är från början främst riktat till att förklara fenomen inom majoritära valsystem med två politiska konkurrenter. Däremot har teoremet använts under andra valsystem med fler partier och där det kan tänkas finnas politiska block. Likt som Pettersson-Lidbom (2008) betonar i sin forskning bör inte medianväljarteoremet anses vara exklusivt för majoritära valsystem. Martin Osborne (1995) menar att politisk konvergens vid politisk konkurrens bör ske oavsett valsystem och oberoende av antalet block eller kandidater. Detta innefattar därav det svenska valsystemet. Att genom teoremet förutsäga politiska beteenden krävs det att det går att klassificera en typ av väljare som medianen. Något som kan anses abstrakt. Marco Portmann och David Stadelmann (2013) prövar teoremet i sin studie genom en fixed-effects-modell och finner att politiker i olika utsträckningar inom olika områden kan välja att följa medianväljaren. Studien diskuterar även ett grundläggande antagande som Downs och Black bygger teoremet på, vilket är att människor innehar

6

Figur 2. Single-peaked-preferenser

Grafen ovan illustrerar preferenser hos en individ. Preferenserna är transitiva vilket innebär att en person kan göra en strikt rangordning av dem. Downs och Black använder denna utgångspunkt för att förklara hur väljare handlar i val. Låt säga att a1, a2, a3 och a4 representerar olika nivåer skattesatser. I grafen väljer individ A att stötta den skattesats som uppfyller största del av preferenserna. Därav skulle individ A i första hand välja skattesats a2, sedan a3, a1 och till sist a4. Exempelvis kan skattesats a2 karaktäriseras som svagt rött och skattesats a3 som svagt blått, medan skattesatserna a1 samt a4 är starkt röda respektive blåa. En annan individ med single-peaked preferenser som identifierar sig som märkbart röd skulle således kunna rangordna skattesatserna numeriskt a1 ≻ a2 ≻ a3 ≻ a4, medan en blå individ skulle ha en motsatt rangordning a4 ≻ a3 ≻ a2 ≻ a1. Att uppmärksamma är att de två mittersta skattesatserna antingen a2 samt a3 alltid är att föredra framför någon av ytterligheterna. Ett ytterligare antagande som medianväljarteoremet bygger på är att väljare är jämt fördelade över ett politiskt spektra. Om tre individer med vardera olika kombinationer av preferenserna läggs till får vi grafen nedan.

7

Figur 3. Single-peaked-preferenser

Eftersom det råder transitivitet mellan individernas preferenser kommer individerna vid överläggning troligtvis landa i en ny skattesats i mitten mellan 2 och 3. Detta för att tillfredsställa majoriteten av preferenserna givet de utgångspunkter som finns. Med grund i att politiska partier vill vinna val och är medvetna om folkets politiska preferenser förutspår därför medianväljarteoremet att partier kommer att bedriva snarlik/identisk politik för att maximera antalet röster. Som en alternativ beskrivande illustration kommer partierna i grafen nedan följaktligen bedriva en politik som ligger närmast medianen, individ 3’s preferenser.

8 Då teoremet används för att förklara fenomen i samhället kan individer i detta fall även anses representera grupper/kollektiv. Teoremet gör även ytterligare antaganden, exempelvis att partierna har information om väljarnas preferenser, att väljarna har full information om partiernas ställningstagande och att alla röstberättigade röstar (Rowley, s.105, 1984). För en mer bildlig uppfattning om den teoretiska grunden illustreras tanken bakom ideologiska skillnader och medianväljarteoremet i de två nedanstående figurerna. De två prickarna i figurerna representerar två olika politiska block. Skalan som prickarna befinner sig på kan ses som ett intervall där de röda nyanserna längst till vänster ses som en kontrast till de blåa nyanserna till höger. Exempelvis, ju längre en prick befinner sig till vänster på skalan desto mer indikerar det på hur vänster partiet står ideologiskt. Prickarnas färger kan tänkas visa det egna ideologiska epitetet blocken identifierar sig med.

Figur 5. Ideologisk placering

I figuren illustreras en tydlig politisk distinktion mellan blocken. Den politik som förespråkas inom det blåa respektive röda blocket har tydliga ideologiska skillnader. Kopplat till uppsatsens frågeställning och området kring skatter skulle ett resultat i enlighet med det ideologiska perspektivet visa att blåa kommuner har låga skatter medan röda kommuner har höga skatter. Skillnaderna mellan kommunerna kan tänkas vara betydande.

9 I Figur 6 illustreras två politiska block i enlighet med medianväljarteoremet. De båda blocken befinner sig i mitten, på nästan samma placering. I mitten av skalan är intervallets färger obefintliga och ges som vitt. Detta visar således att skillnaderna mellan blockens politik är obefintlig, alternativt mycket liten. Inom denna uppsats borde resultatet i sådana fall visa att kommunalskatten inte skiljer mellan blocken eller att skillnaden är obetydligt liten.

Det är med bakgrund i tidigare forskning och teori som redogjorts för som denna undersökning kommer behandla huruvida politisk färg spelar roll för skattesatsnivån. Det kan finnas en tydlig koppling mellan ideologi och förd politik där skillnaderna mellan kommunalskatterna kan anses stora. Alternativt är skillnaderna minimala eller obefintliga, vilket därav ger belägg för att vad partierna säger utåt till väljarna inte är detsamma som vad som i praktiken görs.

4. Data

Sverige är idag indelat i 290 olika kommuner. Indelningen har sett likadan ut sedan 2003 då Knivsta bröt sig ut till att bli en egen kommun från Uppsala kommun (SCB 2016), innan dess fanns 289 kommuner i Sverige.

Som kommun finns lagstadgat ansvar att erbjuda invånare vissa tjänster. Däri innefattas bland annat skola, äldreomsorg och socialtjänst. Då svenska kommuner även har ansvar för finansiering av dessa områden krävs det att kommunmedborgarna bidrar med skatt.En kommun skulle i praktiken därav inte kunna välja att sänka skattesatsen till obefintliga nivåer eftersom kommunen enligt lag måste tillhandahålla en viss nivå av service som kräver finansiering. I ett försök att förklara hur politisk färg spelar roll för den kommunala skattesatsen tas det även hänsyn till vissa förklarande variabler som kan tänkas ha en påverkan på skattesatsen. De variabler som inkluderas i analysen specificeras i nedan tabell med deskriptiv statistik.

10

Tabell 1. Deskriptiv statistik för de förklarande variablerna.

Variabel Obs. Medelvärde Standard-

avvikelse Min. Max. Sysselsättningsgrad, andel 5 214 0,46 0,03 0,32 0,56 Folkmängd, antal 5 216 32 309,71 64 033,5 2421 949 761 Utjämningsbidrag/utjämnings-avgift, kr/invånare 5 213 633,84 2412,81 -5214 13 196 Medelålder, år 5 214 42,60 2,53 35.7 49.7 Medianinkomst, tkr 5 214 219,48 36,47 140,2 383.8 Regionalskatt, procent 5 213 10,58 0,91 0 12.27 Kostnader, kr/invånare 5 213 -53 268,72 12 119,44 -113 193 -27 300

Andel äldre, andel 5 214 0,21 0,04 0,08 0,34

Andel yngre, andel 5 214 0,24 0,03 0,16 0,31

Enligt lag är det ej tillåtet för kommuner att ha kostnader högre än intäkterna och om underskott uppstår måste detta regleras inom tre år (Kommunallag (2017:725)). Kommuner kan därmed tänkas finna incitament för en högre skattesats för att öka intäkterna. Stora utgifter kan bland annat bero på en ogynnsam åldersfördelning i kommunen. En hög andel äldre personer kan bidra till högre kostnader i form av äldreomsorg, därav är det intressant att undersöka fördelningen av äldre. Även en hög andel yngre i kommunen kan bidra till ökade kostnader, då i form av exempelvis barnomsorg och skola. För att räkna på detta används variablerna medelålder, andel äldre och

andel yngre där andel äldre är andelen av befolkningen över 65 år och andel yngre är andelen av

befolkningen som är 19 år eller yngre. Dessa tre variabler används ej samtidigt, i den ena regressionen används endast medelålder och i den andra används andel äldre samt andel yngre. Detta för att undvika problem med multikorrelation som kan uppstå om alla tre används i samma regression. En hög sysselsättningsgrad kan tänkas påverka kommunens ekonomi positivt då fler är med och bidrar med skatt. Om antalet arbetsföra medborgare är lågt i förhållande till de som behöver försörjas kan en högre nivå av skatt behövas. På liknande sätt antas medianinkomsten påverka skatteintäkterna. En kommun med höginkomsttagare kan tänkas klara finansieringen med en lägre skattesats då den faktiska skatteintäkten blir högre om invånarna har höga inkomster.

11 Sverige har ett kommunalt kostnadsutjämningssystem som finns för att jämna ut de ekonomiska skillnader som finns mellan kommunerna. Dessa skillnader kan bland annat grunda sig i geografiska och socioekonomiska förutsättningar. Utjämningssystemet består av fem olika delar; inkomstutjämningen, kostnadsutjämningen, strukturbidraget, införandebidraget och regleringsposten. Den största delen av utjämningssystemet finansieras av staten medan en liten del består av bidrag som de kommuner med hög skattekraft får betala till övriga kommuner med sämre skattekraft. De bidragstagande kommunerna är i majoritet gentemot de som betalar till utjämningssystemet. Vi har därför valt att ha med variabeln utjämningsbidrag/utjämningsavgift då den påverkar kommunens finansiering och kan tänkas ha en inverkan på val av skattesats.

Därtill väljer vi även att inkludera den regionala skattesatsnivån. Trots att kommuner och

regioner ansvarar för olika samhällsområden finns det ömsesidigt samarbete mellan dessa instanser. Skatten som betalas till regioner/landsting motsvarar ungefär en tredjedel av den totala procentuella skattenivån inklusive kommunalskatten. Exempelvis har Mönsterås kommun ett totalt skattetryck på 32,78 procent där 21,41 procent är kommunalskatt och 11,37 procent är regionskatt (SCB, 2019). Att inkludera regionskatten som en variabel i vår analys kan tänkas vara viktig ifall politiska partier ser kommunalskatten som en del av det totala skattetrycket. De partier som exempelvis eftersträvar låga skatter skulle hypotetiskt vilja ha en låg kommunalskatt om den regionala är hög för att minska det totala skattetrycket.

Tabell 2. Deskriptiv statistik för den beroende variabeln, kommunal skattesats

Variabel Obs Medelvärde Standardavvikelse Min Max Kommunalskatt, procent 5 195 21,42 1,17 16,18 23,9

Not: Gotland ej medräknad på grund av att Gotland agerar både kommun och region och därmed inte har någon enskild kommunalskatt.

I vår empiriska analys används kommunal skattesats som beroende variabel och de tidigare beskrivna förklarande variablerna med färg som en dummyvariabel för att kontrollera för hur politisk färg påverkar val av skattesats. I vår regressionsanalys har vi valt att koda rött styre = 0, blått styre = 1 och blocköverskridande styre = 2.

12 För att kontrollera för politisk färg behövs en legitim indelning av vardera politiskt parti. Därav har vi valt att använda en etablerad indelning gjord av SKR som också används på SKRs hemsida för att karaktärisera partier utifrån färg. Färgen på styret i kommunerna har delats in i röd, blå och blocköverskridande. Ett styre som är blått inkluderar ett eller flera av de borgerliga partierna, Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna. Ett rött styre består av antingen Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet, alternativt båda två. Blocköverskridande styren innefattar en blandning mellan dessa två block. SKR har valt att inte inkludera miljöpartiet i något av blocken då SKR menar att partiet både kan stödja ett rött eller ett blått styre. (SKR 2014) Då det endast finns en kommun sedan 2014 som haft annat styre utöver de definierade ovan har dessa observationer exkluderats från analysen då det kan tänkas ge felaktiga eller otillräckliga resultat på grund av fåtal observationer.

För att besvara frågeställningen och uppnå uppsatsens syfte har data sammanställts som en panel för alla de 290 svenska kommunerna med ett tidsintervall som sträcker sig från år 2000 fram till 2017, vilket då inkluderar 5 olika valperioder under 17 år. Datan är sammanställd i Microsoft Excel 16.32. Som en del i att säkerställa uppsatsens reliabilitet är all data hämtad från den svenska myndigheten Statistiska Centralbyrån (SCB) samt från medlemsorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

5. Empirisk modell

I detta stycke förklaras och motiveras uppsatsens metod. Två olika typer av modeller som kan vara lämpliga att använda till analyser av paneldata är random-effects-modellen (RE) och

fixed-effects-modellen (FE). Nedan förklaras var och en av modellerna och sedan följer en motivering för vald

modell. Alla beräkningar har utförts i Stata/SE 15.1.

5.1. Fixed-effects-modellen

Med de variabler vi valt att ha med kommer fixed-effects-modellen som skattas att definieras som följande:

𝑦𝑖𝑡= 𝛽1𝑀𝑒𝑑𝑒𝑙å𝑙𝑑𝑒𝑟𝑖𝑡+ 𝛽2𝑆𝑦𝑠𝑠𝑒𝑙𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑔𝑟𝑎𝑑𝑖𝑡 + 𝛽3𝐹𝑜𝑙𝑘𝑚ä𝑛𝑔𝑑𝑖𝑡

+ 𝛽4𝑈𝑡𝑗ä𝑚𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑏𝑖𝑑𝑟𝑎𝑔/𝑎𝑣𝑔𝑖𝑓𝑡𝑖𝑡+ 𝛽5𝑀𝑒𝑑𝑖𝑎𝑛𝑖𝑛𝑘𝑜𝑚𝑠𝑡𝑖𝑡+ 𝛽6𝑅𝑒𝑔𝑖𝑜𝑛𝑠𝑘𝑎𝑡𝑡𝑖𝑡

13 Där:

𝑡 = 1, 2..., T

𝑦𝑖𝑡 = skattesats i kommun i vid tidsperiod t ai = kommunspecifikt intercept

𝑢_𝑖𝑡 = felterm

I denna modell tilldelas varje kommun ett eget kommunspecifikt intercept, ai, vilket innebär att

denna modell kan fånga upp kommunspecifika skillnader i egenskaper som påverkar den beroende variabeln (skattesatsen). Interceptet saknar dock ett tidsspecifikt index vilket indikerar att den endast varierar mellan kommunerna och ej över tid, interceptet är således fixerat över tid.

Då FE-modellen tillåter godtycklig korrelation mellan ai och de förklarande variablerna för alla

tidsperioder kontrollerar den för att en kommuns egenskaper antingen kan påverka den beroende eller förklarande variabeln (Wooldridge, 2013). Detta är anledningen till antagandet av korrelation mellan feltermen och de förklarande variablerna. FE-modellen tar bort effekten av de tidsinvarianta egenskaperna vilket gör att effekten av de förklarande variablerna kan bedömas korrekt (Torres-Reyna 2007).

I FE-modellen antas att de tidsvarierande variablerna är unika för varje kommun och att de inte korrelerar med andra kommuners egenskaper. Eftersom varje kommun är unik kommer de kommunspecifika intercepten och feltermer inte att korrelera med andra kommuners intercept och feltermer.

5.2. Random effects

Random-effects-modellen definieras som följande:

𝑦𝑖𝑡= 𝛽1𝑀𝑒𝑑𝑒𝑙å𝑙𝑑𝑒𝑟𝑖𝑡+ 𝛽2𝑆𝑦𝑠𝑠𝑒𝑙𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑔𝑟𝑎𝑑𝑖𝑡 + 𝛽3𝐹𝑜𝑙𝑘𝑚ä𝑛𝑔𝑑𝑖𝑡

+ 𝛽4𝑈𝑡𝑗ä𝑚𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑏𝑖𝑑𝑟𝑎𝑔/𝑎𝑣𝑔𝑖𝑓𝑡𝑖𝑡+ 𝛽5𝑀𝑒𝑑𝑖𝑎𝑛𝑖𝑛𝑘𝑜𝑚𝑠𝑡𝑖𝑡+ 𝛽6𝑅𝑒𝑔𝑖𝑜𝑛𝑠𝑘𝑎𝑡𝑡𝑖𝑡

+ 𝛽7𝐾𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟𝑖𝑡+ 𝐷1𝐵𝑙å + 𝐷2𝐵𝑙𝑜𝑐𝑘ö𝑣𝑒𝑟𝑠𝑘𝑟𝑖𝑑𝑎𝑛𝑑𝑒 + 𝑎 + 𝑤𝑖𝑡

Där:

𝑡 = 1, 2..., T

𝑦𝑖𝑡= skattesats i kommun i vid tidsperiod t

𝑎 = intercept

14 Det som skiljer FE-modellen och RE-modellen åt är bland annat feltermen som består av två komponenter, där 𝑤_𝑖𝑡 är summan av 𝜀𝑖och 𝑢𝑖, som fångar upp variationer både inom och mellan

kommunerna. I FE-modellen så tilldelas varje kommun ett eget fixerat intercept medan i RE-modellen så representerar interceptet medelvärdet för alla kommuners intercept och feltermen 𝜀_𝑖

representerar den slumpmässiga avvikelsen mellan det individuella interceptet från detta medelvärde.

I FE-modellen vill vi att 𝑎_𝑖 är så litet som möjligt eftersom vi tror att 𝑎_𝑖 korrelerar med en eller flera av de förklarande variablerna i modellen. Men i RE-modellen antas variationen mellan kommunerna vara slumpmässig och okorrelerad med alla de förklarande variablerna i alla tidsperioder. (Wooldridge)

Ett antagande som måste vara uppfyllt för att random-effects ska vara effektivt är att 𝜀_𝑖 antas vara en slumpmässig dragning av en större population, i denna analys så är detta antagande inte uppfyllt då alla 290 kommuner i Sverige är inkluderade och dessa är därmed inte slumpmässigt utvalda.

5.3. Fixed-effects eller Random-effects?

För att RE-modellen ska ge effektiva estimat får inte 𝜀_𝑖 korrelera med några av våra förklarande variabler, det kan dock antas att de kommer korrelera med varandra då det inte är troligt att alla förklarande variabler är slumpmässiga. Exempelvis är det inte en slump vilken kommun som människor väljer att bosätta sig i. Som ovan nämnt kan inte de 290 kommunerna i studien antas vara slumpmässiga eftersom alla kommuner i Sverige är inkluderade. Med detta i åtanke bör fixed-effects-modellen vara mer tillförlitlig, för att testa vilken modell som är lämpligast att använda kan man utföra ett Hausman-test som testar för korrelationen mellan feltermen och de förklarande variablerna, resultatet från detta test kan ses nedan.

Judge et al. har presenterat vissa riktlinjer som kan observeras för att välja mellan RE- och FE-modellen. Bland annat går det att kolla på antalet observationer, om N är stort och T är litet kan estimaten skilja sig väsentligt åt mellan de två modellerna. Om kommunerna därtill inte antas vara slumpmässigt dragna från ett större urval bör fixed-effects-modellen användas. I detta fall är antalet kommuner (N) väsentligt större än antalet observerade år (T) (290 kommuner respektive 17 år) och kommunerna kan inte ses som slumpmässigt dragna ur ett större urval. Detta indikerar på att FE-modellen är att föredra. (Gujarati och Porter, 2009)

15

5.4. Hausman-test

Ett viktigt antagande för användandet av Random-effects är att feltermen inte får korrelera med resterande förklarande variabler, detta för att RE-modellen ska ge tillförlitliga estimat. För kontrollera detta kan ett Hausman-test göras. En förkastning av noll-hypotesen i Hausman-testet innebär att RE-antagandena inte är uppfyllda och att en FE-modell är att föredra. Ifall man inte lyckas med att förkasta noll-hypotesen i Hausman-testet innebär detta att RE och FE-estimaten är lika till den grad att de förväntas ge liknande resultat, då bör istället RE-modellen användas eftersom den är effektivare (Wooldridge 2013).

Tabell 3. Resultat av Hausman-test

Chi2 491,61

Prob > Chi2 0,0000

Enligt resultaten i Tabell 3 kan det avläsas att P-värdet är 0,0000. Detta innebär att sannolikheten att erhålla en minst lika extrem teststatistika som den observerade, trots att noll-hypotesen skulle vara sann, är lika med 0,0000. Därmed kan noll-hypotesen förkastas. Detta indikerar att FE-modellen är att föredra vilket även stämmer överens med tidigare antaganden.

16

6. Resultat

Tabell 4. Estimerade effekter utifrån regressionsanalys.

Variabel (1) (2) Andel äldre -0,031 (5,30)** Andel yngre -0,037 (4,49)** Medelålder 0,061 (7,11)** Andel sysselsatta -0,012 -0,021 (3,43)** (5,44)** Folkmängd -0,000 -0,000 (5,16)** (7,65)** Utjämningsbidrag/avgift -0,000 -0,000 (4,90)** (5,45)** Medianinkomst -0,000 0,001 (0,99) (2,31)* Regionskatt 0,009 0,010 (0,67) (0,77) Kostnader -0,000 -0,000 (10,10)** (11,41)** Blått styre -0,030 -0,040 (2,24)* (2,95)** Blocköverskridande styre -0,005 -0,017 (0,33) (1,23) Konstant 18,947 23,089 (49,19)** (58,65)** R2 0,24 0,24 N 5 213 5 213

17 Tabell 1, modell 1 visar de estimerade effekterna som medelålder, andel sysselsatta, folkmängd, utjämningsbidrag/avgift, medianinkomst, regionskatt, kostnader och styre har på den beroende variabeln kommunal skattesats. Tabell 1, modell 2 visar de estimerade effekterna för samma variabler som i modell 1, men där är medelålder utbytt mot andel yngre samt andel äldre. Ett negativt värde på estimaten indikerar att en ökning i dessa variabler skulle innebära en minskning av kommunala skattesatsen.

Modell 1

Om medelåldern ökar med ett år beräknas skattesatsen öka med i genomsnitt 0,061 procentenheter. En ökning av sysselsättningsgraden på en procentenhet förväntas minska skattesatsen med i genomsnitt 0,012 procentenheter. Folkmängd och utjämningsbidrag/avgift förväntas inte påverka skattesatsen nämnvärt då dessa estimat ligger på 0,000 och har ett signifikant värde. Det är däremot svårt att göra legitima analyser av medianinkomst då den estimerade effekten inte är signifikant, den är dock skattad till 0,000 vilket innebär att den troligen inte påverkar skattesatsen nämnvärt. Ett icke-signifikant estimat innebär att noll-hypotesen inte kan förkastas, dvs att det inte kan uteslutas att estimatet är lika med noll. Men eftersom värdet redan är i närheten av noll kan det antas att det inte har en speciellt stor påverkan på vår beroende variabel skattesats. Även regionalskatt har ett värde nära noll (0,009) och är ej signifikant, därmed kan det inte heller uteslutas att denna variabel är lika med noll.

Den variabel som är mest intressant i förhållande till vår frågeställning är färg på styre. Som kan avläsas i modell 1 är effekten av ett blått styre signifikant och innebär att en blått styrd kommun i genomsnitt har en skattesats på 0,030 procentenheter lägre jämfört med en likadan rött styrd kommun. Det går även att avläsa att variabeln som indikerar blocköverskridande styre inte är signifikant och därmed kan inga slutsatser dras kring hur denna variabel påverkar skattesatsen.

Modellen har ett R2 på 0,24 vilket innebär att de förklarande variablerna i modellen beskriver

förändring i skattesats till 24 procent.

18

Modell 2

I denna modell är medelålder utbytt mot andel äldre samt andel yngre. I modell 1 ses en ökande medelålder öka skattesatsen, men i modell 2 syns en ökning på en procentenhet av andel äldre minska skattesatsen med i genomsnitt 0,031 procentenhet. En ökning av en procentenhet av andel yngre förväntas minska skattesatsen med i genomsnitt 0,037 procentenheter. En ökad sysselsättningsgrad förväntas minska skattesatsen även i denna modell, en ökning av en procentenhet skulle minska skattesatsen med i genomsnitt 0,021 procentenheter. Likt modell 1 förväntas folkmängd och utjämningsbidrag/avgift inte påverka skattesatsen nämnvärt då dessa estimat ligger på 0,000 och har ett signifikant värde. Medianinkomst är i denna modell signifikant på fem procents nivå och en ökning av medianinkomsten på 1000 kr förväntas öka skattesatsen med i genomsnitt 0,001 procentenheter. Regionskatten är inte signifikant i denna modell heller och nollhypotesen att estimatet är lika med noll kan inte förkastas.

Modell 2 har liknande siffror för blått styre som modell 1. En blått styrd kommun förväntas sänka skatten med i genomsnitt 0,040 procentenheter jämfört med en likadan rött styrd kommun. Även i denna modell är estimatet för blått styre signifikant medan den estimerade effekten för blocköverskridande styre inte är signifikant och därmed kan inte några slutsatser dras om dess effekt på skattesatsen utifrån denna modell.

Även denna modell har ett R2 på 0,24 vilket innebär att de förklarande variablerna i modellen

beskriver förändring i skattesats till 24 procent.

7. Diskussion

Efter att ha sammanställt data och genomfört våra två regressionsanalyser fick vi intressanta resultat. Majoriteten av de förklarande variablerna var signifikanta, dock hade de en relativt liten påverkan på vår beroende variabel skattesats. Den skattade inverkan som de förklarande variablerna hade låg mellan -0,037 och 0,061 procentenheter, vilket kan anses lågt. De resultat som redovisats visar även att skattesatsen inte påverkas nämnvärt av färg på styre, en blått styrd kommun har i genomsnitt 0,030–0,040 procentenheter lägre skatt jämfört med en likadan kommun med rött styre. Detta skulle i praktiken betyda att en person med en bruttolön på 30 000 kr i månaden skulle betala mellan 9 och 12 kr mindre i skatt per månad om denne bosatte sig i en blå kommun istället för en röd.

19 Förklaringsgraden, R2 skattades till 0,24 i båda modellerna och innebär att de valda variablerna

förklarar variansen i kommunal skattesats till 24 procent. Detta är relativt lågt och innebär att många andra faktorer spelar in i kommuners val av skattesatsnivå. Exempelvis behöver kommuner förhålla sig till vissa lagar och regler, vilka effekterna av är svåra att mäta i denna typ av analys. Det går också att anta att det inte är någon slump hur olika kommuner ser ut kring befolkning och inkomstnivå.

Som tidigare nämnts ses en förändring i kommunalskatten på 0,03–0,04 procentenheter som låg. När förändringar i skattenivån sker innefattar det oftast större belopp. Den genomsnittliga förändringen i kommunal skattesats under den undersökta perioden ligger på 0,36 procentenheter. Det är endast vid 81 tillfällen som den kommunala skattesatsen förändrats med mindre än 0,1 procentenheter respektive 44 tillfällen som skatten förändrats med mindre än 0,05 procentenheter. Detta indikerar att en skillnad på 0,03–0,04 procentenheter kan tolkas som liten och relativt ovanlig. Med grund i detta och den genomförda regressionsanalysen kan frågeställningen, Spelar

styrande politisk färg roll vid val av kommunal skattesatsnivå?, besvaras. Det kan antas att politisk

färg inte spelar någon roll för skattesatsnivån och de politiska partierna kan tänkas vara i enlighet med medianväljarteoremet som illustreras i bilden nedan.

I kontrast till undersökningen som Pettersson-Lidbom (2008) genomförde där stora skillnader mellan blåa och röda kommuner identifierades är skillnaderna i vårt resultat mycket mindre. Pettersson-Lidbom fann att det skilde mellan 1,1 och 1,4 procent i kommunalskatt mellan röda och blåa kommuner. I den undersökning som gjordes av Lakomaa och Korpi (2014) bekräftades Pettersson-Lidboms resultat gällande skillnader mellan politisk färg och offentliga utgifter men inte gällande skatter. Lakomaa och Korpi använde samma data och metod i sina beräkningar som Pettersson-Lidbom men klassade kommunernas färg på olika sätt. Där Pettersson-Lidbom definierade kommuners färg genom att se till totala andelen röster som gått till röda eller blå partier använde Lakomaa och Korpi en metod likt vår där det faktiska kommunala styret definierades med färg.

20 Det växande krokodilgapet svenska kommuner står inför innebär stora utmaningar för kommunal ekonomi. Utöver att kommuner kommer att försöka effektivisera verksamheter genom besparingar och nytänkande kan skattehöjningar bli aktuellt. Utifrån denna uppsats ses det att skillnaderna mellan röda och blåa kommuners skattesatser är minimala, detta kan implicera att benägenheten att förändra skattesatsen även är oberoende av politisk färg. Att därav anta att röda kommuner i större utsträckning skulle vara mer villiga att höja skatten kan ifrågasättas. I arbetet kring att stänga krokodilgapet kan blåa och röda kommuner därför påstås vara lika benägna att höja skatten för att få mer pengar till kommunkassan.

8. Problem

Likt samtliga undersökningar finns det potentiella brister som kan ha påverkat resultatet. En tänkbar brist i denna uppsats är urvalet av variabler. Det finns troligen fler variabler utöver de som berörs i denna undersökning som kan tänkas ha en inverkan på nivån av skattesatser. Därtill kan användningen av variablerna ses som förenklad.

Som setts i tidigare analys behöver inte en äldre befolkning innebära högre skatt, vilket man skulle kunna tänka sig om man förknippar äldre med vård och omsorg. I uppsatsens analys räknas äldre som 65+ år och alla inom det spannet är inte i behov av vård. De som inte är sjuka behöver inte nyttja mycket av välfärden och har under sitt liv bidragit till kommunen med arbete och skattebetalning om denne bor kvar i samma kommun. Därav kan statistiken visa att andelen äldre är stor men att skattesatsen fortfarande är relativt låg. För att vidare förklara hur befolkningsfördelningen påverkar skatten skulle en än mer detaljerad indelning kunna användas. Exempelvis genom att ha med en variabel för andel äldre som är i behov av äldreomsorg, då just en åldrande befolkning ses som en stor kostnadsutmaning för kommunerna (Wallenskog, 2019).

21 I enlighet med medianväljarteoremet bygger denna uppsats på antagandet om att individer innehar

single-peaked-preferenser. Ideologiska skillnader mellan politiska block har sedan valts att

analyseras utifrån skattesatsnivån. På liknande sätt har även tidigare forskning gått tillväga då skattesatsnivåer ses som ett legitimt mått på att undersöka ideologiers betydelse. Men i fråga om hur människor röstar i kommunala val går det att ifrågasätta om antagandet om att människor röstar enligt single-peaked-preferenser utifrån ett ideologiskt perspektiv stämmer. När det gäller kommunval kan det finnas andra lokala frågor som för medborgarna är mer avgörande vid val av representanter till kommuner än vad skattefrågan är. Att undersöka ideologins betydelse på kommunal nivå utifrån denna metod kan därmed anses problematiskt.

I samband med 2019 års regeringsbildning valde Liberalerna och Centerpartiet att ge passivt stöd till en rödgrön regering. Även om partierna i den dåvarande alliansen fortfarande ser möjliga framtida samarbeten går det dock att hävda att alliansen idag inte existerar (Clason, 2019). Detta nya politiska läge ändrar den traditionella blockstrukturen som denna uppsats använt sig av. Den indelning som användes för att beskriva färgen på styren kan i ett nutida perspektiv ses som inaktuell.

Det går även att kritisera tidsintervallet i denna uppsats, i en mer omfattande studie skulle ett längre tidsperspektiv kunnat ansetts möjligt. Men eftersom partier med tiden utvecklas och ändrar sin politik ansågs det aktuellt att analysera partierna utifrån ett senare tidsperspektiv.

9. Vidare forskning

Utöver de variabler som behandlades i denna uppsats skulle andra faktorer möjligtvis tänkas ha en inverkan på skattesatsnivån, exempelvis kommunens geografiska storlek och spridning av invånare. Detta ska enligt det kommunala utjämningssystemet regleras genom bidrag till kommuner med ogynnsamma förutsättningar, men kritik finns mot detta system och Riksrevisionen (2019) anser att utjämningssystemet inte helt täcker upp för alla olikheter som finns mellan kommunerna. Att ha detta i beaktande och även behandla demografi och befolkningsspridning skulle kunna precisera resultatet ytterligare.

22 Därutöver rekommenderar vi att vidare forskning använder en mer avancerad metod för att kunna isolera resultatet mot eventuella endogena skillnader som inte ges av slumpen. Spridningen av exempelvis friska välmående äldre medborgare torde inte vara slumpmässig hos kommunerna.

Vidare ser vi även att forskning kompletterar detta kvantitativa resultat med en kvalitativ metod. Detta för att finna ytterligare belägg kring medianväljarteoremet och distinktionen mellan vad partier utåt mot väljarna utger sig att vara och vad partiet i praktiken sedan gör. Intervjuer eller textanalyser kan vara lämpliga komplement. Det kan nämligen finnas underliggande budskap som inte når fram vid kvantitativ metod men som gör det med kvalitativ. Därtill kan det även vara intressant att analysera de svenska partierna från ett längre tidsintervall. Signifikansen av medianväljarteoremet skulle exempelvis inte vara lika tydligt. Istället skulle det kunna gå att se tydliga skillnader och kopplingar av ekonomisk politik till partiers respektive ideologi.

I denna uppsats behandlades svenska kommuner. Liknande undersökning vore även intressant att göra på en andra beslutsfattande nivåer, exempelvis regioner. Det skulle eventuellt finnas skillnader mellan kommuner och regioner där distinktionen mellan vad partier utåt mot väljarna utger sig att vara och vad partiet i praktiken sedan gör är olika. Denna undersökning verifierar medianväljarteoremet på kommunal nivå, huruvida det kan överstämma på regional och även på nationell nivå vore intressant att vidare undersöka. Beroende på resultat och slutsats inom dessa studier skapas möjligheten för fler intressanta frågeställningar att besvara.

De resultat som bevisats i denna uppsats tyder på att skillnader mellan blåa och röda kommuner är liten, enligt vår analys skulle det innebära att en blå kommun har 0,03–0,04 procentenheter lägre skattesats jämfört med en likadan röd kommun. Men som tidigare diskuterats innebär detta en väldigt liten skillnad i praktiken, en kommun förändrar sällan skatten med sådana små nivåer. Med grund i tidigare resultat kan det därmed antas att det inte bör ske en förändring av skattenivån bara för att ett skifte i styrande färg sker i kommunen. Det vore dock intressant att vidare undersöka detta genom att se till hur benägna kommuner är att sänka/höja skatten i samband med ett skifte mellan rött/blått styre. Genom att undersöka flera faktorer som kan tänkas påverka hur politiker väljer att hantera skattefrågan, exempelvis genom att se till vallöften och tidigare styrens förändring av skattesats. Vid ett byte från exempelvis rött till blått styre, där det tidigare röda styret genomfört en skattehöjning, kan skattesatsen tänkas lämnas oförändrad när det blåa styret träder in. Det motsatta kan även gälla för skiften från blått till rött styrda kommuner. Ett blått styre kan tänkas sänka skatten och när ett rött styre sedan tar över lämnas skatten även då oförändrad.

23

10.

Slutord

Med hjälp av denna uppsats hoppas vi bidragit till en ökad förståelse kring hur politisk färg påverkar den kommunala skattenivån. Då färg på styret visats ha en minimal inverkan på kommunalskatten kan vi fastslå att valet av parti inte har stor inverkan på skattesatsnivån. Då flertalet svenska kommuner står inför stora kostnadsutmaningar är en lösning för att öka

intäkterna i kommunerna skattehöjningar. Med stöd i denna uppsats bör dock inte färg på styret i kommunen påverka skattesatsnivån för att tackla detta problem.

24

Referenser

Abbott, Andrew. Jones, Philip. (2014). ‘Leaning Against an Open Door’: Ideology and the

cyclicality of public expenditure. Journal of Policy Modeling. Volume 36, Issue 6. Sida 957-969.

ISSN 0161-8938. https://doi.org/10.1016/j.jpolmod.2014.09.003.

Alexander, J. (2015). The Major Ideologies of Liberalism, Socialism and Conservatism. Political Studies, 63(5), 980–994. https://doi.org/10.1111/1467-9248.12136

Allen, Axel. (2019). SKL: 90-tal kommuner riskerar ekonomiskt underskott i år. svt.se

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/skl-samre-ekonomi-i-majoriteten-av-kommuner

Bastani, Spencer. Waldenström, Daniel. (2019). Vad styr svenskarnas attityder till skatter? Nationalekonomi.se

https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/47-4-sbdw.pdf

Berkowitz, P. (2009). Constitutional conservatism. Policy Review, sida 3-23. http://ezproxy.its.uu.se/login?url=https://search-proquest.com.

Bjørnskov, Christian. Potrafke, Niklas. (2013). The size and scope of government in the US

states: does party ideology matter?. Department of Economics and Business, Aarhus University,

Aarhus V, Denmark.

Clason, Sofia. (2019). Ebba Busch Thor: Alliansen kommer inte återuppstå. expressen.se.

https://www.expressen.se/nyheter/almedalen/ebba-busch-thor-alliansen-kommer-inte-ateruppsta/

Downs, Anthony. (1957). An economic Theory of Democracy. New York: Harper.

Eckhard, Janeba. (2010) : Political Ideology and Tax Competition:

Experimental Evidence, Beiträge zur Jahrestagung des Vereins für Socialpolitik 2010: Ökonomie der Familie - Session: Public Economics: How do individuals vote and behave?, No. E18-V2,

25 Elinder, Mikael. Jordahl, Henrik. (2013). Political preferences and public sector outsourcing. European Journal of Political Economy, Volume 30. Pages 43-57, ISSN 0176-2680,

https://doi.org/10.1016/j.ejpoleco.2013.01.003.

Gujarati, Damodar N och Porter, Dawn C . (2009). Basic Econometrics. 5:e uppl. New York: McGraw-Hill Education.

Herwartz, Helmut. Bernd, Theilen. (2017). Ideology and redistribution through public spending.

European Journal of Political Economy. Volume 46. Sida 74-90. ISSN 0176-2680.

https://doi.org/10.1016/j.ejpoleco.2016.11.002.

Holcombe, Randall G. The Median Voter Model in Public Choice Theory. (1989). Vol. 61, No. 2, pp. 115-125. Springer

Knight, Kathleen. (2006). The American Political Science Review. Vol. 100, No. 4, Thematic Issue on the Evolution of Political Science, in Recognition of the Centennial of the Review. Sida 619-626

Konstantinos Angelopoulos, George Economides, Pantelis Kammas. (2012). Does cabinet

ideology matter for the structure of tax policies?. European Journal of Political Economy,

Volume 28, Issue 4. Sida 620-635, ISSN 0176-2680, https://doi.org/10.1016/j.ejpoleco.2012.06.002.

Kymlicka, W. (2002). Contemporary Political Philosophy – An Introduction. (2:nd ed.) Oxford: Oxford University Press.

Lakomaa, Erik. Korpi, Martin. (2014). Bloc-party Politics and Economic Outcomes. What Are

the Effects of Local Parties? Department of Marketing & Strategy, Stockholm School of

Economics Institute for Economic and Business History Research, Stockholm School of Economics.

Levitt, Steven. (1996). How Do Senators Vote? Disentangling the Role of Voter Preferences,

Party Affiliation, and Senator Ideology. The American Economic Review, Vol. 86, No. 3. pp.

26 Lozza, Edoardo. Kastlunger, Barbara. Tagliabue, Semira. Kirchler, Erich. (2013). The

Relationship Between Political Ideology and Attitudes Toward Tax Compliance: The Case of Italian Taxpayers. Journal of Social and Political Psychology. Vol. 1(1), 51–73,

doi:10.5964/jspp.v1i1.108. Published (VoR): 2013-09-04.

Neumann, M., & Srbljinovic, A. (2013). Essays on political actors and attitudes: Do they

constitute distributed reflexivity? part 1: Median voter theorem vs. competence fields. European

Quarterly of Political Attitudes and Mentalities, 2(2). Sida 9-17.

Parsons T. (1951). The Social System. New York: Free Press

Pettersson-Lidbom, Per. (2008). Do Parties Matter for Economic Outcomes? A

Regression-Discontinuity Approach. Journal of the European Economic Association. Vol. 6, No. 5, sida

1037-1056.

Portmann, Marco. Stadelmann, David. (2013). Testing the Median Voter Model and Moving

Beyond its Limits: Do Characteristics of Politicians Matter? Center for Research in Economics,

Management and the Arts.

Riksrevisionen. 2019. Större omfördelning behövs inom det kommunala utjämningssystemet.

https://www.riksrevisionen.se/om-riksrevisionen/kommunikation-och-media/nyhetsarkiv/2019-10-

24-storre-omfordelning-behovs-inom-det-kommunala-utjamningssystemet.html?fbclid=IwAR0GXzgkXeBn1bd2IJ7DjqjJpk70Lz04zxYmJ6WY24C6edYw

_JqL91AOCTk (Hämtad 2020-01-04)

Rowley, Charles K. (1984). The Relevance of the Median Voter Theorem. Zeitschrift für die gesamte Staatswissenschaft / Journal of Institutional and Theoretical Economics, Bd. 140, H. 1., The New Institutional Economics: A Symposium. pp. 104-126

SFS 2017:725. Kommunallag. Stockholm: Finansdepartementet.

SKR. (2014). Skl analys av politiskt styre i kommuner och landsting 1994–2014.

https://skr.se/download/18.430f8b0b145ac911ed685c71/1400077066331/skl-analys-politiskt-styre-i-kommuner-landsting-1994-2014.pdf

27 SCB. (2016). Ändringar i kommunindelningen efter 1974.

https://www.scb.se/contentassets/6a74a52b28994e2bbe23dcdd6754987c/kommunandringar1974-.pdf

SCB. (2019). Totala kommunala skattesatser 2020, kommunvis. SCB.se

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/offentlig-ekonomi/finanser-for-den- kommunala-sektorn/kommunalskatterna/pong/tabell-och-diagram/totala-kommunala-skattesatser-2020-kommunvis/

Sellin, Barbro. (2019). Dyster prognos för kommunernas ekonomi. svt.se

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/dyster-prognos-for-kommunernas-ekonomi

Solé-Ollé, Albert. Viladecans-Marsal, Elisabet. (2013). Do political parties matter for local land

use policies?. Journal of Urban Economics. Volume 78. Sida 42-56. ISSN 0094-1190.

https://doi.org/10.1016/j.jue.2013.07.003.

Sjögren, Joakim. Hägerdal, Erik. (2011). Finns det blockpolitiska skillnader i kommunal

skattepolitik? Statistiska Institutionen vid Uppsala Universitet.

Thomas J. Rudolph. (2009). Political Trust, Ideology, and Public Support for Tax Cuts. The

Public Opinion Quarterly. Vol. 73, No. 1, pp. 144-158. Published by: Oxford University Press on

behalf of the American Association for Public Opinion Research Stable URL: https://www.jstor.org/stable/25548067

Torres-Reyna, Oscar. (2007). Panel Data Analysis Fixed and Random Effects using Stata. Princeton University. https://www.princeton.edu/~otorres/Panel101.pdf (Hämtad 2019-11-03)

Vännäs kommun. (2019). Budget och verksamhetsplan 2020-2021, plan 2022. Vännäs.se.

https://www.vannas.se/Sve/Filarkiv/Kommun%20Politik/Budget/Budget%20%202020-2021%20plan%202022%20beslutad%20KF%202019-06-10.pdf

Wallenskog, Annika. 2019. Kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. SKR.

https://skr.se/tjanster/merfranskr/bloggarfranskr/ekonomibloggen/artiklar/kostnadernaokarsnabba reanintakterna.28287.html (Hämtad 2020-01-04)

28 Weglarz, Gary. (2016). Republicans vs Democrats: Two Neoliberal War Parties With the same

Economic and Foreign Policies. Centre de recherche sur la mondialisation (CRM).

https://www.mondialisation.ca/republicans-vs-democrats-two-neoliberal-war-parties-with-the-same-economic-and-foreign-policies/5558341

Wooldridge, Jeffrey M. (2013). Introductory Econometrics: A Modern Approach. 5:e uppl. Cengage Learning.