Utveckling av storblockssystem för trähus
Camilla Andersson
Civilingenjörsexamen Arkitektur
EXAMENSARBETE
UTVECKLING AV STORBLOCKSSYSTEM FÖR TRÄHUS
Camilla Andersson Luleå 2011 Avdelningen för Byggkonstruktion och ‐produktion Institutionen för Samhällsbyggnad och naturresurser
FÖRORD
FÖRORD
Detta examensarbete avslutar min utbildning till Civilingenjör inom arkitektur vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet är utfört under sommaren och hösten 2011 på uppdrag av Lundqvist Trävaru AB i Öjebyn, Piteå. Det har varit ett intressant och lärorikt arbete som jag tror att jag kommer att ha nytta av i framtiden.
Jag vill framföra ett stort tack till min handledare och examinator Helena Johnsson på Luleå tekniska universitet för alla goda råd och vägledning under arbetets gång. Jag vill även tacka Lundqvist Trävaru AB för möjligheten att ha fått genomföra detta examensarbete och ett särskilt tack till Samuel Holmström för ditt engagemang och de givande diskussioner vi haft.
Slutligen vill jag tacka min familj och mina vänner som ställt upp stöttat mig på alla sätt och vis under hela utbildningens gång. Piteå, oktober 2011 Camilla Andersson
SAMMANFATTNING
SAMMANFATTNING
Stora förändringar har skett inom byggandet i Sverige, industrialiseringen av samhället har lett till att allt fler människor flyttat in till städerna, vilket i sin tur har lett till ett allt större bostadsbehov. På senare tid har kraven på produktivitet, effektivare materialadministration och CAD‐projektering ökat, vilket har medfört en större förtillverkning av allt fler bygg‐ och installationskomponenter. Det har i sin tur lett till att ett nytt industriellt byggande med större variationsmöjligheter har utvecklats.Detta examensarbete är utfört åt Lundqvist Trävaru AB, som är ett litet familjeägt industriellt företag som tillverkar ytterväggelement i trä, men som vill öka sin omsättning och konkurrenskraft genom att även börja tillverka större väggelement som är mer färdigställda. Syftet med arbetet är att i samarbete med Lundqvist Trävaru utveckla ett storblockssystem för modulbyggande av fritidshus. Målet är att utforma ett antal väggblock som företagets kunder sedan kan kombinera ihop på valfritt sätt till en färdig byggnad.
Utifrån att ha studerat ett antal fritidshustillverkare i Sverige samt företagets främsta konkurrenter har ett antal gemensamma och attraktiva byggnadsdrag kunnat sammanställas. Dessa har sedan tillsammans med företagets önskemål legat till grund för framtagningen av väggblocken till storblockssystemet.
Totalt har 40 stycken väggblock i fyra olika storlekar tagits fram. Förutom väggblockens utseende gällande storlek, fönster‐ och dörrplaceringar har även blockens uppbyggnad bestämts, dess U‐värde och materialåtgång beräknats samt regelritningar för de olika väggblocken konstruerats. Ett antal exempel på möjliga planlösningar har även ritats upp och lösningar för hur blocken monteras ihop med varandra och i hörnen har fastställts.
De slutsatser som kan dras är att detta storblocksystem är flexibelt så att väldigt många olika planlösningar går att framställa. De modulmått som valts följer Lundqvist Trävarus önskemål för att passa in i deras befintliga system och de följer även måtten på många av de möbler och den fasta inredning som säljs idag, vilket underlättar för att få en god arkitektonisk utformning av planlösningen till fritidshusen.
ABSTRACT
ABSTRACT
Major changes have occurred within the construction industry in Sweden, the industrialization of society has led to more and more people moving into the cities, which in turn has led to an increased need for housing. Recently, demands for productivity, more efficient material management and CAD design have increased, which has resulted in additional prefabrication of a growing number of construction and installation components. This in turn has led to a new industrial construction with larger variation possibilities have been developed.This master’s thesis is rendered for Lundqvist Trävaru AB, which is a small family‐owned industrial company which manufactures exterior wall elements made of wood, but who wants to increase their turnover and competitiveness, by also producing larger wall elements that are more complete. The aim of this work is to, in collaboration with Lundqvist Trävaru, develop a wall element system for modular building of holiday houses. The goal is to design a number of wall elements that customers can then put together in any way to obtain a complete building.
From studying a number of holiday house manufactures in Sweden and the company’s main competitors, a number of common and attractive architectural features have been compiled. These have, together with the company’s wishes, been the basis for the production of wall elements for the wall element system.
A total of 40 pieces of wall elements in four different sizes have been developed. In addition to the wall elements appearance in size, window and door placements, the elements structure have also been determined, the U‐value and material consumption calculated and beam drawings for the various wall elements been constructed. A number of possible floor
plans have also been drawn up and instructions on how the elements are assembled, connected and how corners are created have been established. The conclusions drawn are that this wall element system is flexible so that many different floor plans can be produced. The module dimensions were chosen based on Lundqvist Trävarus requests to fit into their existing systems and they also fit the dimensions of many of the furnishings and the fixed fittings that are sold today, which makes it easier to get a good architectural design of the floor plan to the holiday houses.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD ... I SAMMANFATTNING ... III ABSTRACT ... V INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... VII 1 INLEDNING ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Företagsbeskrivning ... 2 1.3 Syfte och forskningsfråga ... 3 1.4 Avgränsningar ... 3 2 METOD ... 5 2.1 Tillvägagångssätt ... 5 2.2 Informationsinsamling ... 6 2.2.1 Litteraturstudie ... 6 2.2.2 Marknadsanalys ... 7 2.3 Väggblock ... 7 2.3.1 Modularisering ... 7 2.3.2 Konstruktion ... 8 3 TEORI ... 9 3.1 Industriellt byggande ... 9 3.1.1 Definition ... 10 3.1.2 Processfokus ... 10 3.2 Modularisering ... 11 3.2.1 Modulindelning ... 12 3.2.2 Fördelar med modulindelning ... 13 3.2.3 Nackdelar med modulindelning ... 14
4 KONTEXT ... 17 4.1 Kravbild ... 17 4.2 Konkurrenter ... 19 5 RESULTAT OCH ANALYS ... 21 5.1 Väggblock ... 21 5.1.1 Modularisering ... 21 5.1.2 Exempel väggblock ... 22 5.1.3 Exempel planlösning ... 25 5.2 Konstruktion ... 26 5.2.1 Uppbyggnad ... 26 5.2.2 Regelritningar ... 27 5.2.3 Ihopmontering och hörnlösning ... 30 5.2.4 U‐värde ... 32 5.2.5 Materialåtgång ... 32 5.3 Analys ... 35 5.3.1 Väggblock ... 35 5.3.2 Konstruktion ... 37 6 DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 39 6.1 Diskussion ... 39 6.2 Slutsatser ... 40 6.3 Förslag på fortsatt arbete ... 41 REFERENSER ... 43 BILAGOR BILAGA 1 ‐ Väggblock som ingår i storblockssystemet i skala 1:50 BILAGA 2 ‐ Exempel på olika planlösningar i skala 1:100 BILAGA 3 ‐ Regelritningar till väggblock som ingår i storblockssystemet i skala 1:50 BILAGA 4 ‐ U‐värdeberäkningar BILAGA 5 ‐ Materialåtgång för väggblock som ingår i storblockssystemet
INLEDNING
1
INLEDNING
Detta kapitel beskriver bakgrunden till examensarbetet och presenterar dess syfte och avgränsningar. 1.1 BakgrundStora förändringar skedde inom byggandet i Sverige under 1800‐talets andra hälft. Industrialiseringen av samhället ledde till att många människor flyttade in till städerna, vilket i sin tur medförde ett stort bostadsbehov. Detta stora bostadsbehov satte igång en intensiv byggverksamhet i städerna. På 1950‐talet rådde det återigen bostadsbrist i Sverige trots att det byggdes fler och fler bostäder per år. För att lösa bostadsbristen fastställde regeringen i början av 1960‐talet det så kallade miljonprogrammet, en miljon nya bostäder skulle byggas under en tioårsperiod. Det var under den här tiden det började talas om byggandets industrialisering. Byggprojekten utformades för serieproduktion av likartade byggnader och byggelement förtillverkades i fabriker och monterades sedan på plats. Efter miljonprogrammet upphörde de stora byggprojekten och efter 1980‐talet blev byggnaderna mer individuellt utformade. Därefter ökade kraven på produktivitet, effektivare materialadministration och CAD‐projektering, vilket medfört en större förtillverkning av allt fler bygg‐ och installationskomponenter. I och med det har det nya industriella byggandet med större variationsmöjligheter utvecklats. (Nordstrand, 2008).
Byggbranschen är idag till antal dominerad av mindre, ofta familjeägda, företag och den präglas av stark konkurrens vilket har lett till ett krav på allt kortare genomförandetider (Viklund, 2010). Lundqvist Trävaru AB är
ett litet familjeägt industriellt företag som tillverkar ytterväggelement i trä men som vill öka sin omsättning och konkurrenskraft genom att även börja tillverka större väggelement som är mer färdigställda, vilket kommer att förkorta tiden på byggplatsen ytterligare. I första hand kommer dessa väggelement att utformas för fritidshus. Kraven på ett fritidshus skiljer sig från ett permanenthus gällande energi och handikappanpassning. Fritidshus behöver inte uppfylla energikraven som ställs i Boverkets byggregler (BBR 18, BFS 2011:6) för nybyggda enfamiljshus, fritidshus behöver inte heller vara handikappanpassade. Eftersom det blir allt populärare att flytta in permanent i sitt fritidshus, efter mer eller mindre omfattande renoveringsjobb, är det bra om väggblocken är anpassningsbara. Då det ska byggas ett nytt fritidshus är det ofta billigare att anpassa det direkt till ett permanentboende än att göra åtgärderna i efterhand.
Väggblocken kommer att byggas i trä. Fördelen med trähus är att de går snabbt att värma upp, vilket lämpar sig extra bra för ett fritidshus. De kommer även att levereras som en byggsats vilket både gör att det går snabbare att få en tät byggnad jämfört med ett lösvirkeshus och det är i regel också billigare än att bygga sitt hus med lösvirke.
1.2 Företagsbeskrivning
Lundqvist Trävaru AB är ett familjeföretag som grundades 1936 och har varit verksamma inom byggbranschen sedan dess. Företaget började som ett snickeri som tillverkade möbler men övergick sedan till att vara ett sågverk och hyvleri, och i början av 2000‐talet började de tillverka de lättmonterade byggsatser som företaget idag levererar till hela Sverige. Byggsatserna bygger på ett flexibelt modulsystem, ett så kallat småblockssystem som gör det enkelt och prisvärt att bygga till exempel garage, fritidshus, stall och carportar. Grunden till modulsystemet är 1,20 meter breda väggblock där höjden på blocken går att anpassa från 2,0‐4,8 meter. Kunden får själv utforma sin byggnad och välja var väggblocken med fönster‐ och dörröppningar ska placeras, taklutningen på byggnaden och välja mellan fyra olika paneler.
Lundqvist Trävaru AB är ett växande företag med en vision att fördubbla sin omsättning inom tre år. I och med expansionen så planerar de även att införa ett storblockssystem med bredare väggblock som kan tillverkas parallellt med småblocken.
INLEDNING
1.3 Syfte och forskningsfråga
Syftet med examensarbetet är att i samarbete med Lundqvist Trävaru utveckla ett storblockssystem för modulbyggande av trähus. Till att börja med kommer storblockssystemet att utvecklas för fritidshus.
Storblocksystemet kommer att ha bredare väggblock än småblockssystemet och de kommer även att vara mer färdigställda. Fönster och dörrar monteras i fabriken och även isolering och gips på insidan så att kunden får en färdig vägg och inte bara ett ytterskal. Storblockssystemet ska även vara anpassat efter småblockssystemet på så sätt att bredden på blocken är jämt delbar med 0,6 för att företaget på så sätt kan använda sig av samma takstolar till båda systemen.
Ett antal väggblock ska utformas som kunden sedan kan kombinera på valfritt sätt till en färdig byggnad. Det ska vara ett standardiserat system som kan kombineras på många olika sätt för att uppnå hög flexibilitet utan att minska produktionseffektiviteten i fabriken.
Forskningsfråga
Hur ska modulmåtten väljas så att en god arkitektonisk utformning i planlösningen för fritidshus kan säkerställas?
1.4 Avgränsningar
Examensarbetet utförs åt Lundqvist Trävaru AB i Öjebyn, Piteå. Vissa tekniska lösningar kommer därför att vara anpassade efter Lundqvist Trävarus befintliga lösningar.
I examensarbetet ska ett antal väggblock anpassade främst för fritidshus i Sverige tas fram. Avgränsningen till fritidshus är gjord på grund av att företaget vill att storblockssystemet ska utvecklas för fritidshus till att börja med. Arbetet omfattar endast väggblocken som ska tillverkas i trä och till att börja med vara avsedda för enplanshus. Bjälklag, tak och gavelspetsar ingår inte i detta arbete. Likaså lämnas produktionen av väggblocken utanför arbetets begränsningar.
Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng vilket motsvarar 20 veckors heltidsstudier.
METOD
2
METOD
I detta kapitel beskrivs tillvägagångssättet för hur examensarbetet har genomförts.
2.1 Tillvägagångssätt
Examensarbetet inleddes med en beskrivning av dess bakgrund, syfte och forskningsfråga. Avgränsningar sattes upp för att tydliggöra arbetets gränser så att en rimlig omfattning av arbetet kunde hållas. Därefter gjordes en övergripande planering av examensarbetet, se Figur 2.1. En tidplan med de ingående arbetsmomenten samt tidsåtgången för respektive moment upprättades för att underlätta arbetet.
När planeringen av arbetet var klar gjordes en litteraturstudie för att få mer bakgrundsinformation och inhämta kunskap rörande ämnet. Även konkurrenter studerades och ett antal fritidshustillverkare i hela landet för att hitta gemensamma och attraktiva drag hos de fritidshus som byggs idag. Själva arbetet med modularisering för att hitta bra mått och utseende på väggblocken pågick till en början parallellt med studerandet av olika fritidshustillverkare i Sverige. Därefter när ett antal väggblock tagits fram bestämdes väggblockens uppbyggnad och dess U‐värde räknades ut. Regelritningar för blocken togs fram och lösningar för hur väggblocken ska fästas ihop med varandra och i hörnen fastställdes. Den mängd material som går åt för att tillverka varje väggblock har också räknats ut för vart och ett av blocken. Slutligen sammanställdes examensarbetet i denna skriftliga rapport.
Figur 2.1 Examensarbetets upplägg. 2.2 Informationsinsamling 2.2.1 Litteraturstudie
Litteraturstudien har inledningsvis gjorts för att skaffa grundläggande kunskaper inom området och dels för att skaffa djupare kunskaper om framförallt modularisering och industriellt byggande. Den kunskap som inhämtats kommer främst från böcker och forskningsrapporter. För att
METOD finna relevant litteratur har sökningar utförts via Luleå universitetsbiblioteks databaser och internet. De sökord som använts har bland annat varit: industriellt byggande, modularisering, modulindelning, prefabricerade byggsystem, storblock, modularity och building system. Referenslistor från forskningsrapporter och liknande examensarbeten har även granskats för att identifiera användbara originalkällor.
2.2.2 Marknadsanalys
För att få en bild av hur marknaden för fritidshus ser ut i dagsläget har en konkurrentanalys gjorts. Där har Lundqvist Trävarus fem största konkurrenter granskats. Även andra fritidshustillverkare i landet har studerats för att få en uppfattning om vad som är attraktivt i branschen idag och för att hitta gemensamma drag hos fritidshusen som tilltalar konsumenterna.
2.3 Väggblock
2.3.1 Modularisering
För att hitta lämpliga storleksmått på väggblocken till storblockssystemet och även bra fönster‐ och dörrplaceringar har först och främst ett antal planlösningar på olika typer av fritidshus studerats. Önskemålen från Lundqvist Trävaru om att blocken ska vara anpassade efter deras befintliga takstolsbredder har också följts.
När ett första förslag på ett antal väggblock tagits fram testades det om det gick att ”bygga” några slumpmässigt utvalda planlösningar från olika konkurrenter. Därefter gjordes vissa justeringar gällande storlek och placeringar på fönster‐ och dörröppningar och vissa väggblock valdes bort och några nya kom till. Samma process utfördes på nytt några gånger tills antalet väggblock och mindre passbitar som tagits fram kunde bygga de flesta planlösningar från konkurrenterna som testades.
Därefter sattes även några egna planlösningar ihop och för att få tillfredsställande mått på de olika rummen, som kök, badrum och sovrum, användes möbleringsmått och annan nödvändig information från Arkitektens handbok (Bodin et al, 2011).
2.3.2 Konstruktion Blockens uppbyggnad, bestående av väggtjocklek och material, har tagits fram i samråd med företaget. Även ritningar över reglarnas placeringar för respektive block har ritats upp. Väggblocken är först och främst anpassade för fritidshus, men vissa delar har även anpassats för att i framtiden kunna användas till mer permanenta bostäder. Det gäller bredden på fönster‐ och dörröppningar och även tjockleken på väggblocken. Antalet panelbrädor av företagets olika paneltyper har räknats ut för varje väggblock för att det ska stämma bra i skarvarna av blocken. Lösningar för hur väggblocken fästs ihop med varandra och hörnlösningar har diskuterats och tagits fram tillsammans med Lundqvist Trävaru.
U‐värdeberäkningar har också gjorts, dels på väggblocken i standardutförande och dels efter att de tilläggsisolerats så de blivit lite tjockare. Till sist har materialåtgången för varje block räknats ut och sammanställts i tabeller för vart och ett av de olika väggblocken.
TEORI
3
TEORI
I detta kapitel presenteras kortfattat den teori som är relevant för examensarbetet. Här beskrivs vad industriellt byggande är och vad modularisering innebär.
3.1 Industriellt byggande
Industriellt byggande innebär att större delen av byggandet sker i en fabrik och sedan transporteras till byggplatsen där det monteras på plats. Eftersom prefabriceringen sker i en sluten miljö är tillverkningen oberoende av yttre påverkan som till exempel väder. Det innebär att själva arbetet på byggplatsen blir betydligt kortare vid industriellt byggande än vid traditionellt byggande.
Vid industriellt byggande används standardiserade komponenter, arbetsmetoder och byggsystem vilket minskar riskerna att göra fel och tidsfaktorn blir både kortare och mer förutsägbar (Johnsson et al, 2011). Med specialiserade kunskaper från liknande projekt skapas bättre förutsättningar för både planering och utförande.
Industriellt byggande innebär att äga, förvalta och utveckla ett väldefinierat prefabricerat byggsystem. Genom ett tidigt engagemang och kontroll över händelserna i byggprocessen, från planering och upphandling till byggande och montage, erbjuder det industriella byggföretaget detta i en standardiserad byggprocess. Tack vare den standardiserade processen med repetition i utförandet och ständig erfarenhetsåterföring kan det industriella byggföretaget även hantera unika byggprojekt (Johnsson et al, 2011).
I och med industrialiseringen av byggandet så kom arkitektens roll att förändras. En av de största förändringarna var att inom industriellt byggande så visste man inte säkert i förväg var byggnaden skulle placeras så chansen att inspireras av platsen förlorades (Johnsson et al, 2011). Det finns även en skillnad mellan hur arkitekter och ingenjörer ser på standardisering. Arkitekter vill att standarden ska främja variation i lösningarna medan ingenjörer tenderar att återanvända en standardlösning om och om igen för att spara arbetstid (Johnsson et al, 2011).
Byggnader förändras nästan alltid under sin livstid och nyckeln för att lyckas med ett industrialiserat byggsystem är att redan i utformningen av byggsystemet planera för framtida ändringar (Johnsson et al, 2011).
Inom det industriella träbyggandet finns det olika hög prefabriceringsgrad, allt från mindre element till färdiga volymer som innehåller i princip en färdig lägenhet. Oavsett om det är enbart väggmoduler eller hela volymer som prefabriceras kan vissa kundvärden ökas genom en industriell produktion. Det kan till exempel vara mervärden gällande hög precision i möten mellan olika material både interiört som exteriört, att ytfinish kan garanteras i högre utsträckning och att detaljer som arkitekten gestaltar kan garanteras i en högre noggrannhet jämfört med på en regnig eller snöig byggplats (Johnsson et al, 2011).
3.1.1 Definition
Industriellt byggande utvecklas hela tiden vilket innebär att definitionen av industriellt byggande skiljer sig en aning mellan olika litteratur beroende på när den är skriven. Enligt Johnsson et al. (2011) kan industriellt bostadsbyggande definieras på följande sätt:
”Industriellt bostadsbyggande innebär en välutvecklad byggprocess med en genomtänkt organisation för effektiv styrning, beredning och kontroll av ingående aktiviteter, flöden, resurser och resultat med användning av högförädlade komponenter med syfte att skapa maximalt värde för kunderna”.
3.1.2 Processfokus
Industriellt byggande är byggande som handlar om repetition och standardisering. Det är byggande som har organiserats för att repeteras och där fokus ligger mer på processerna än på själva projektet (Johnsson et al, 2011). Det industriella byggandet lyfts fram för att öka effektiviteten
TEORI inom byggbranschen, genom en effektiv produktion vill man skapa individuellt utformade hus (Stehn et al, 2008). Det är viktigt att hus passar in i sin omgivning och kan anpassas till den kringliggande miljön, därför vill man skapa industriella processer som producerar hus på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt utan att själva husen blir standardiserade (Stehn et al, 2008).
Det industriella byggandet gör det effektivt att arbeta med standardisering och automatisering av rutinarbete. Det skapar stabila och standardiserade processer som är grunden för ständig förbättring och utveckling (Johnsson et al, 2011). Om arbetsmoment utförs på olika sätt kan det vara svårt att avgöra vilket sätt som är mest effektivt. Standardiserade processer, som alla inom företaget känner till, ger bra förutsättningar för att hela tiden effektivisera och utveckla företagets processtänkande och på så sätt förbättra byggprocessen.
Processfokuseringen inom det industriella byggandet innebär att det industriella byggföretaget även kommer att skilja sig organisatoriskt från ett klassiskt byggföretag. Verksamheten i det industriella byggföretaget är organiserad runt den kontinuerliga produktionsprocessen så det krävs en välanpassad organisation för planering och kontroll av aktiviteter och flöden för att gynna värdeskapande och minska väntetider (Stehn et al, 2008).
3.2 Modularisering
Modularisering är ett systematiskt sätt att bygga upp en produkt av komponenter (moduler) som kan sättas ihop på olika sätt för att skapa olika produktvarianter (Hellström, 2005). Ett modulsystem är sammansatt av olika enheter som är designade var för sig men som ändå kan interagera med varandra och fungera tillsammans som en helhet. Det innebär att i ett modulariserat utbud kan kunden sammanställa den färdiga produkten precis som han eller hon vill ha den utifrån de delkomponenter som ingår i utbudet (Blomberg & Jonsson, 2006).
Modularisering är idag ett nyckelbegrepp inom tillverkningsindustrin för att minska komplexiteten och samtidigt möta den ökande efterfrågan på kundanpassning (Jensen et al, 2008). För att lyckas med kundanpassning måste produkterna vara uppbyggda i moduler och byggsystemet måste ha ett utvecklat konfigureringsverktyg som stödjer kundanpassning. Modularisering är en metod som används inom många olika industrier för
att förenkla och minimera antalet delkomponenter men samtidigt behålla produktionseffektiviteten och möjligheten att kundanpassa produkterna. Standardiserade och rationaliserade produktstrukturer gör det möjligt att skräddarsy flexibla lösningar, vilket skapar variation utan att ha ett överflöd av komponentvarianter (Jensen, 2010).
En modulbaserad produkt har en ”en‐till‐en” överensstämmelse mellan modul och funktion. Den är uppbyggd av moduler som kan monteras till varandra på ett förutbestämt sätt, vilket möjliggör att modulerna går att byta ut var för sig om det skulle behövas utan att hela produkten måste bytas ut (Hjalmarsson & Jonsson, 2010). Detta lägger en tyngdpunkt på utbytbarhet men i vissa produkter kan det vara svårt att göra allt utbytbart. Då kan fokus istället läggas på att försöka integrera en gemensam arkitektur, så att samtliga komponenter är uppbyggda på samma sätt men inte är utbytbara. Det frångår visserligen utbytbarhetsprincipen men ger istället andra fördelar såsom att produktion och montering standardiseras (Hjalmarsson & Jonsson, 2010). Erfarenheter visar att företag kan korta ner utvecklingstider, öka antalet produktvarianter, snabbt införliva nya teknologier och reducera kostnader för utveckling och produktion om de på ett systematiskt sätt använder sig av modulkonceptet (Hjalmarsson & Jonsson, 2010).
3.2.1 Modulindelning
Det finns många sätt att modulindela en produkt på, därför är det viktigt att fokusera på själva syftet med modulindelningen. Enligt Erixon et al (1994) kan modulindelning definieras enligt följande:
”Modulindelning = indelning av en produkt i byggblock (moduler) med fastställda gränssnitt, driven av valda, företagsspecifika skäl.”
Det räcker inte bara med att modulindela produkten för att få maximala positiva effekter i företaget. Modulindelningen måste utnyttjas på rätt sätt för att få ut så mycket som möjligt av förändringen och skapa de fördelar och effekter som företaget eftersträvar (Erixon et al, 1994).
Erixon et al (1994) har utarbetat en arbetsgång för modulindelning som de kallar för MDF (Modular Function Deployment) och som består av följande fem steg:
TEORI 1. Stäm av kundförväntningar och konkurrensläge för produkten, dvs. gör en Quality Function Deployment – QFD, där modulindelning sätts som förutsatt produktegenskap.
2. Upprätta en funktionsstruktur och välj tekniska lösningar med utgångspunkt från uppställda tillverkningsmål. 3. Identifiera möjliga moduler med hjälp av Modul‐ Indikations‐ Matris – MIM. 4. Utvärdera. 5. Förbättra på modulnivå.
Följs dessa steg finns stora möjligheter att lyckas med en rätt utnyttjad modulindelning. Varje enskilt företag får givetvis anpassa stegen efter sina specifika utgångspunkter och på ett rationellt sätt välja den modulindelning som passar bäst för dem. Erfarenheter har visat att många positiva effekter kan uppnås med en bra modulindelning, bland annat förkortas ledtiden för produktframtagningen genom att parallella produktutvecklingsmöjligheter möjliggörs i och med modulindelningen (Nyström, 2008).
3.2.2 Fördelar med modulindelning
En modulbaserad produkt underlättar successiv utveckling genom att monteringssystemet kan brytas ner i hanterbara komponenter som kan utvecklas oberoende av varandra (Erixon et al, 1994). Modulindelningen av produkten kan göras utifrån en mängd olika aspekter bland annat strategi, utveckling, inköp, tillverkning, eftermarknad, design och teknologi. Valet av modulindelning påverkar hur väl modulernas olika egenskaper kan tillvaratas (Erixon et al, 1994). De moduler som sannolikt kommer att leva länge och inte ändras, så kallade ”carry overs”, kan även användas vid nästa produktgeneration (Nyström, 2008). Dessa kan på sikt gynna företaget genom dess långa livslängd. Genom modulbaserad produktion kan produktvariationen ökas och få en snabbare teknisk utveckling. Historiskt sett har det funnits två sätt att se på tillverkning, antingen som standardiserad masstillverkning eller som få skräddarsydda produkter (Hjalmarsson & Jonsson, 2010). Modulbaserad produktion kan däremot ses som en masstillverkning av skräddarsydda produkter. Produkter som byggs upp av en modulbaserad konstruktion
produktionssystemet (Hjalmarsson & Jonsson, 2010). Utformas dessutom produktionsarkitekturen så att komponenter som förmodas få en stor teknologisk utveckling utgör egna moduler kan dessa enkelt utvecklas och ersätta de gamla utan att hela produkten behöver göras om.
På samma sätt som komponenter som antas utvecklas tekniskt kan utgöra egna moduler kan även komponenter som är känsliga för trender och stilförändringar utgöra egna moduler. Det gör att de blir enkla att omdesigna och på så vis kan en produkt enkelt moderniseras.
Modulindelningen kan även ge ekonomiska fördelar och underlätta reparationer. Produktionskostnaderna reduceras generellt genom att komponenterna delas in efter funktion i en produktarkitektur som kan användas gemensamt till flera produktmodeller eller återanvändas i framtida konstruktioner (Hjalmarsson & Jonsson, 2010). Genom att använda gemensamma komponenter till flera produktmodeller sänks utvecklingskostnaderna för nya produktvarianter. Det minskar även antalet komponenter vilket i sin tur minskar produktionskostnaderna och lagerhållningskostnader (Hjalmarsson & Jonsson, 2010). Reparationer utförs även enklare i och med modulindelningen, det är ofta enkelt att byta ut en modul utan att påverka resten av systemet.
Genom att testa varje enskild modul innan de monteras ihop till en färdig produkt minskas risken för att bygga in fel och hela produkten slipper demonteras om det skulle uppstå problem. Om dessutom antalet komponenter minskats genom modulindelningen kan det tillsammans med allt större erfarenheter om processen i regel minska kvalitetsbrister i produktionen (Hjalmarsson & Jonsson, 2010).
3.2.3 Nackdelar med modulindelning
Modulbaserad produktion lämpar sig inte för alla företag. Om ett företag endast producerar en liten mängd produkter och inte har så många varianter på dessa kan det vara olönsamt med omfattande konstruktionsarbete (Hjalmarsson & Jonsson, 2010). En integrerad produkt kan också helt enkelt vara bättre i vissa fall.
3.2.4 Modulindelning inom byggande
Redan på 700‐talet restes byggnader i Japan med förtillverkade delar som följde en måttstandard, ett pelar‐balk‐system med standardiserat regelavstånd som det var enkelt att prefabricera väggpartier till (Johnsson et al, 2011). Men denna utveckling av förtillverkning inom husbyggande
TEORI överfördes inte till västvärlden förrän på 1700‐talet då industrialiseringen av samhället och även byggindustrin satte igång. Innan dess planerades, utformades och byggdes byggnader av en och samma person och det användes bara lokala byggnadsmaterial (Johnsson et al, 2011). Timmerstugor kan anses som ett tidigt koncept till prefabricering eftersom de gick att demontera och flytta, men idag avses oftast hus byggda av plan‐ eller volymelement när det pratas om prefabricering (Johnsson et al, 2011).
Industrialiseringen hade mest framgång när det gällde själva byggnadskomponenterna och industrialiseringen byggde främst på standardisering (Johnsson et al, 2011). Standardisering skapar ett gemensamt sätt att arbeta och gör att antalet varianter hålls nere och på så sätt blir kvaliteten på de standardiserade komponenterna högre.
Ett modulsystem för ritningar hade under en tid utvecklats och 1946 var den första versionen tillgänglig, modulen hade valts till 1M = 100 mm (Johnsson et al, 2011; Nordstrand, 2008). Syftet med modulsystemet var att underlätta byggnadsarbetet på plats vid placering och montage av element och att förenkla utformningen av byggnaderna genom att rationalisera valen av mått. Man kom överens om att en våning skulle vara 27M eller 28M hög som standard och att bjälklag som minst skulle vara 3M (Johnsson et al, 2011). Även standardiserade mått av hela väggelement utvecklades.
Standardisering inom byggandet ska sträva efter att variationen blir hållbar över tiden. Dessa modulmått kan inte alltid erbjuda den variation som arkitekter önskar, ibland saknar modulsystemet helt enkelt det mått som ger den bästa utformningen. Därför är det viktigt att inte följa modulmåtten i alla lägen, ibland måste utformningen få råda över systemet för annars finns det en risk att standardiseringen blir ett hinder för variation och kundfokus (Johnsson et al, 2011).
För att avgöra om det industriella företaget kan producera det beställaren önskar så besvarar företaget kundens förfrågningar med en offert. För att förenkla framtagningen av en kundspecifik produkt så översätts kundens önskemål till krav på respektive modul i offertarbetet. Genom att sedan tolka dessa krav kan detaljerade produktpriser fås ut och företaget kan avgöra om något specifikt konstruktionsarbete måste utföras (Nyström, 2008). Utifrån ett och samma ritnings‐ och beräkningsunderlag kan på så sätt kundunika ritningsunderlag skapas, pris räknas fram och kopplingen till produktionen blir även förenklad. Ur detta får företaget direkt fram om
det är möjligt att tillverka denna order och kan lämna besked till kunden (Nyström, 2008).
KONTEXT
4
KONTEXT
Detta kapitel presenterar den kravbild som följts vid framtagningen av storblockssystemet och även den rådande omgivningen i form av de gemensamma byggnadsdrag som hittats och en konkurrentanalys.
4.1 Kravbild
Som nämnts tidigare behöver inte fritidshus vara handikappanpassade eller uppfylla energikraven som ställs i Boverkets byggregler för nybyggda hus. Det ställs alltså inte lika höga krav på fritidshus eftersom det inte räknas som en permanent bostad. Det finns ändå ett antal krav från konsumenterna som ska köpa sig ett fritidshus. Dessa krav kan visserligen variera ganska mycket från person till person så det kan vara svårt att uppfylla allas krav.
Vid framtagandet av detta storblockssystem har därför så många krav som möjligt funnits i åtanke för att systemet sedan ska kunna användas av så många konsumenter som möjligt. Utifrån att ha studerat fritidshus som säljs på marknaden idag har vissa gemensamma drag på byggnaderna upptäckts. Dels gällande utseende men även gällande rumsutformning och funktioner, det vill säga om det till exempel finns kök och badrum i fritidshuset och hur rummen är placerade i förhållande till varandra. Med hänsyn till detta har fönster‐ och dörrplaceringar gjorts på väggblocken och till viss del har även modulmåtten valts efter detta. Modulmåtten på väggblocken följer även de önskemål som ställts från Lundqvist Trävaru för att de ska passa in i deras befintliga system med de takstolsbredder de har.
De gemensamma drag som upptäckts och legat till grund vid framtagningen av väggblocken till storblockssystemet är:
• Block med altandörr och två stora fönster, alternativt en dörr och ett fönster.
• Block med ett fönster på mitten.
• Block med fönster på vänster sida och block med fönster på höger sida, sitter ofta på gavlarna, likaså med dörr.
• Block med ett vanligt fönster och ett mindre bredvid (till exempel om blocket avdelas av en innervägg och det är en toalett vid det mindre fönstret). • Block helt täckt, utan varken fönster eller dörr. • Block med fyra fönster. • Block med tre fönster och en dörr. • Block med två fönster på mitten. • Block med tre fönster. • Block med två fönster, ett ytterst på varje sida. • Block med ett fönster på ena sidan och en dörr på andra.
• Gavel med dörr på mitten och två fönster på vardera sidan om dörren, täcker hela gaveln på huset (blir då flera väggblock).
• Block med två fönster på ena sidan.
• Block med entrédörr, enkel eller dubbel, med smala fönster på var sida om dörren.
Även ett antal attraktiva byggnadsdelar och detaljer har lagts märke till som eventuellt skulle kunna användas som tillval till storblockssytemet. Det mest påtagliga är spröjsade fönster, burspråk och dubbeldörrar. Väggblocken är utformade i första hand för fritidshus men har även anpassats efter Boverkets byggregler gällande handikappanpassning. Alla dörröppningar är en meter breda för att väggblocken ska kunna användas till permanenta handikappanpassade bostäder. Tjockleken på väggblocken är också anpassningsbar, det går enkelt att tilläggsisolera blocken för att
KONTEXT kunna uppfylla högre energikrav. Dock kan det komma att påverka vissa av blockens placering vid utformningen av en planlösning. Görs väggblocken alltför tjocka kan de som har fönster‐ eller dörröppningar nära kanterna inte placeras i hörnen.
4.2 Konkurrenter
För att få en uppfattning om vad som finns på marknaden idag har en konkurrentanalys gjorts. Lundqvist Trävarus fem främsta konkurrenter har undersökts för att få en inblick i vad de erbjuder marknaden och vad de använder sig av för byggsystem.
Lövångers Bygg bygger garage, carportar, maskinhallar, stall och stugor.
Deras byggsystem är väldigt likt Lundqvist Trävarus nuvarande småblockssystem, de bygger med småblock som är 1,20 meter breda. De erbjuder även olika tillval att komplettera leveransen med i form av isoleringspaket, grundpaket samt yttertak. Levererar till hela Sverige och har även börjat etablera sig på en internationell marknad. Priset på frakten beror på leveransavstånd. (http://www.lovangersbygg.se/)
Björklidenhus bygger hus, de har 31 olika husmodeller i både modern
och traditionell stil. De använder sig av ett storblockssystem där fönster och dörrar monteras på plats i fabriken. De levererar fraktfritt inom Sverige, men levererar bara från Skåne till Sundsvall. (http://www.bjorklidenhus.se/)
Skidstahus bygger villor, fritidshus och fjällstugor. De har en mängd
färdiga modeller men kan även modifiera dem efter personliga önskemål. De levererar ytterväggarna i färdiga block med fönstren monterade. Levererar fraktfritt inom Sverige. (http://www.skidstahus.se/)
Hudikhus bygger fritidshus, funkishus, småstugor, garage och carports.
De har en mängd färdiga modeller och diverse tillval som går att göra. Tillvalen till fritidshusen är bland annat tilläggsisolering, burspråk och takkupor. Det går även att förlänga eller förkorta husen och göra ändringar i planlösningen. Ytterväggarna till fritidshusen levereras i småblock bestående av 1,20 eller 0,60 meters moduler med fönstren monterade, men de tillverkar även större väggblock som är 2,40 meter breda, till bland annat funkishusen. Levererar fraktfritt inom Sverige. (http://www.hudikhus.se/)
CA‐boden bygger stugor, friggebodar och fritidshus. De har fem typserier
och storlekar från 6‐120 m2. De har ett antal tillval, bland annat sovloft, altaner, extra fönster och målning. Ytterväggarna levereras i väggblock som finns i bredder om 0,30 meter, 0,60 meter, 1,20 meter och 2,40 meter. De olika väggblocken kan placeras på valfri plats för att kunden ska kunna skapa en stuga med sin egen prägel. Priset på frakten beror på stugans storlek. (http://www.caboden.se/)
Tabell 4.1 Konkurretanalys. (http://www.allabolag.se/)
Företag Omsättning Antal
anställda Årets resultat 2010 Vinstmarginal Lundqvist Trävaru AB 11,5 Mkr 8 st 1 168 Tkr 13,30 % Lövångers Bygg 23,7 Mkr 11 st 2 649 Tkr 14,52 % Björklidenhus 114,1 Mkr 49 st ‐3 256 Tkr ‐2,55 % Skidstahus 148,8 Mkr 53 st 2 869 Tkr 3,69 % Hudikhus 35,2 Mkr 9 st 3 091 Tkr 11,94 % CA‐Boden 13,2 Mkr 12 st 1 Tkr 0,68 % Ur konkurrentanalysen framgår det att det finns några företag som redan bygger med storblock. Så för att öka sin konkurrenskraft och uppfylla visionen om att dubbla omsättningen är det ett bra alternativ för Lundqvist Trävaru att satsa på storblocken. Ingen av de ovan nämnda konkurrenterna använder sig dock av det system som Lundqvist Trävaru planerar att göra, det vill säga att istället för att ha färdiga husmodeller ha ett färdigt utbud av väggblock som kunden kan välja fritt mellan och bygga ihop till sitt eget hus. Eftersom ingen annan använder sig av det systemet på marknaden idag har Lundqvist Trävaru stora chanser att med hjälp av det ta ett kliv förbi flera av sina konkurrenter.
RESULTAT OCH ANALYS
5
RESULTAT OCH ANALYS
I detta kapitel presenteras resultatet. Här visas väggblockens uppbyggnad och konstruktion samt exempel på planlösningar. Hur väggblocken monteras ihop samt dess U‐värde presenteras också. Kapitlet avslutas med en analys av resultatet.
5.1 Väggblock
Totalt har 40 stycken väggblock i fyra olika storlekar tagits fram. Varje block som inte är symmetriskt finns även spegelvänt för att kunderna till exempel ska kunna välja om de vill ha fönstret på höger eller vänster sida om dörren. Två specialblock har gjorts för att kunna sätta ihop en husgavel med en dörr på mitten och två fönster på var sida om dörren. Även fyra förslag på alternativa entréer har gjorts, till exempel med dubbeldörrar eller en dörr med smala fönster på sidorna.
5.1.1 Modularisering
De modulmått som valts på väggblocken är 4,80 meter, 2,40 meter, 1,20 meter och 0,60 meter. Majoriteten av väggblocken är 4,80 meter breda och sedan finns det några väggblock av de mindre storlekarna. Det allra minsta väggblocket som är 0,60 meter brett fungerar mest som en passbit om det skulle behövas. Höjden på blocken har valts till ca 2,40 meter. Väggblockens totala höjd blir 2,463 meter eftersom panelen kommer sticka ned en bit under syllen. Höjden är ett mått som är relativt enkelt att ändra så ingen större vikt lades på att fastslå ett specifikt mått från början. För att kunna fastställa materialåtgången till blocken valdes senare mått
på panelbrädor och reglar efter företagets önskemål. Detta beskrivs mer senare då materialåtgången till väggblocken presenteras.
Fönstrens storlekar har i samråd med Lundqvist Trävaru valts till två olika storlekar, 10x12 och 6x8 (ca 1000x1200 mm och 600x800 mm). Alla dörrar är en meter breda på grund av eventuell handikappanpassning och eftersom de flesta fönster även är en meter breda så blir de flesta öppningar i blocken lika breda, vilket underlättar i produktionen. Fönster och dörrar som sitter tätt ihop har gemensamma foder, alla fönster‐ och dörrfoder är 120 mm breda. På de väggblock som har endast en dörr eller ett fönster på ena sidan av blocket är dörren/fönstret placerat 0,90 meter in från kanten till skillnad från de block som har dörr eller fönster på var sida av blocket, där de ofta är placerade 0,60 meter in från blockets kant. Det större måttet har valts för att dessa väggblock har en tendens att sitta i anslutning till en husknut och då behövs det lite mer plats för att inte fönstret eller dörren ska hamna alldeles i hörnet när väggblocken monteras ihop. 5.1.2 Exempel väggblock Nedan visas några av de olika väggblock som ingår i storblockssystemet. I Figur 5.1 visas exempel på väggblock som är 4,80 meter breda. Där syns det som nämnts ovan att på de väggblock som har endast en dörr på ena sidan sitter dörren 0,90 meter in från kanten och block som har ett fönster på var sida av blocket, där sitter de 0,60 meter in från kanten. I Figur 5.2 visas exempel på väggblock som är 2,40 meter och 1,20 meter breda samt passbiten som är 0,60 meter bred. I Figur 5.3 visas de två specialblocken, 4,80 respektive 2,40 meter, som tillsammans med ett 1,20 meters block kan sättas ihop till en husgavel. Figur 5.4 visar ett exempel på en alternativ entré med dubbeldörrar. Alla block som ingår i storblockssystemet finns i Bilaga 1.
RESULTAT OCH ANALYS Figur 5.1 Väggblock 4,80 meter breda. Figur 5.2 Väggblock 2,40 meter, 1,20 meter och 0,60 meter breda.
!"##$%&'()*+,-)./0/1)$1/23+
4(3%3)567-!"##$%&'()*+,-)./0/1)$1/23+
4(3%3)567-!"##$%&'()*+,-)./0/1)$1/23+
4(3%3)567-!"##$%&'()*+,-)./0/1)$1/23+
4(3%3)567-!"##$%&'()5+*-)./0/1)$1/23+
4(3%3)567-!"##$%&'()-+8-)./0/1
4(3%3)567-!"##$%&'()*+,-)./0/1)$1/23+
4(3%3)567-!"##$%&'()5+*-)./0/1)$1/23+
4(3%3)567-!"##$%&'()-+8-)./0/1
4(3%3)567- Utveckling av storblockssystem för trähus
Figur 5.3 Två specialblock, 4,80 och 2,40 meter, och ett 1,20 meters block ihopsatta till en husgavel. Figur 5.4 Exempel på alternativ entré med dubbeldörrar.
!"##$%&'()*+,-)./0/1)$1/23+
4(3%3)567-
!"##$%&'()*+,-)./0/1)$1/23+
4(3%3)567-!"##$%&'()5+*-)./0/1)$1/23+
4(3%3)567-
!"##$%&'()-+8-)./0/1
4(3%3)567-!"##$%&'()5+*-)./0/1)$1/23+
4(3%3)567-!"##$%&'()-+8-)./0/1
4(3%3)567-!"#$%#&'%(')*+%,-..-'/&+01'.)&&'2-3#&
4522/&+01'6789'$#.#:';'<769'$#.#:';'=7<9'$#.#:7
,1-&-'=>?9
!"#$%&'#()'*$&#%+$%
,-../"012*3456*7$#$%*/%$8'4
92'"'*:;<6
RESULTAT OCH ANALYS 25 5.1.3 Exempel planlösning Nedan följer några exempel på olika planlösningar som går att bygga med det framtagna storblockssystemet. Figur 5.7 visar en planlösning där ett burspråk har lagts till i planlösningen och även det är byggt av de väggblock som ingår i systemet. Totalt har femton olika planlösningar ritats upp, både tagna från konkurrenter och egenritade, de återfinns skalenliga i Bilaga 2. Figur 5.5 Planlösning med byggarea 42,3 m2. Figur 5.6 Planlösning med byggarea 74,5 m2. G G K/F G G TM G G K/F TM K/F G G Byggarea 18,8 m2 1:100 Byggarea 30,8 m2 1:100 Byggarea 42,3 m2 1:100 Byggarea 53,8 m2 1:100 Byggarea 48,1 m2 1:100 G G G K/F G Byggarea 74,5 m2 1:100
!"#$%#&'%(')&*+,'%&,-&./-*-0,1
/+,&,'23244
Utveckling av storblockssystem för trähus Figur 5.7 Planlösning med byggarea 91,2 m2. 5.2 Konstruktion
Väggblocken ska tillverkas i trä och totalt behövs 30 stycken olika regelritningar för att konstruera de 40 väggblocken. 5.2.1 Uppbyggnad Väggblockens uppbyggnad utifrån och in: Panel 22mm Spikläkt 28x70mm cc600 Vindskydd, duk Stående reglar 145x45mm cc600 Mineralullsisolering 145mm Ångspärr, plastfolie Gipsskiva 13mm Total väggtjocklek: 208 mm. Figur 5.8 Väggblock i genomskärning, F K SK G G G G TM G G G TS TM G G K/F G G G G G G Byggarea 91,2 m2 1:100 Byggarea 89,8 m2 1:100 Väggblockens uppbyggnad Panel 22mm Spikläkt 28x70mm cc600 Luftspalt 28mm Vindskydd Stående reglar 145x45mm cc600 Mineralullsisolering 145mm Ångspärr Gipsskiva 13mm Utsida Insida
RESULTAT OCH ANALYS Väggblocken har kompletterats med en liggande regel överst, som är 45x170 mm. Detta för att många block har flera fönster i bredd och behöver då extra stöd för att bära upp takstolarna. I och med att en sådan liggande regel placeras överst på varje block behövs inte lika stor hänsyn tas vid takstolsplaceringen.
Väggblocken går även att göra tjockare genom att tilläggsisolera på insidan. Det skulle sänka blockens U‐värde men det kommer att påverka vissa blocks placeringsmöjligheter. Om väggblocken exempelvis skulle tilläggsisoleras med liggande 45x45 mm reglar och 45 mm mineralull skulle väggblockens totala tjocklek bli 253 mm. Det skulle medföra att de block som har fyra öppningar, till exempel en dörr och tre fönster, inte kan placeras i vissa hörn utan att fodret behöver kapas. Skulle väggblockens tjocklek ökas ytterligare skulle blocken med fyra öppningar inte alls kunna placeras i vissa hörn. Då måste antingen ett annat väggblock väljas eller alternativt måste byggnaden förlängas med exempelvis ett 0,60 meters väggblock. Som exempel har väggblocken i planlösningen i Figur 5.7 ovan gjorts 45 mm tjockare och Figur 5.9 visar att det blir problem både vid dörren och burspråket. Dörren hamnar väldigt nära hörnet så dörrfodret får inte plats och fönstren i burspråket ryms inte utan överlappar hörnen. Figur 5.9 Tjockare väggblock. 5.2.2 Regelritningar Till de 40 väggblocken behövs totalt 30 stycken regelritningar i och med att alla block som även finns som spegelvända bara har en regelritning
F K SK G G G G G G G TS
28 visas regelritningarna till de väggblock som visas i Figur 5.1 och Figur 5.2. På regelritningarna ses väggblocken både framifrån och uppifrån. Uppifrån är även panelen illustrerad. Alla regelritningar återfinns i Bilaga 3. Figur 5.10 Regelritningar väggblock 4,80 meter breda. Figur 5.11 Regelritningar väggblock 2,40 meter, 1,20 meter och 0,60 meter breda.
!"#"$%&'(&(#)%*+,##-$./0*1234*5"'"%*-%"6)2
70)$)*89:4
!"#"$%&'(&(#)%*+,##-$./0*1234*5"'"%*-%"6)2
70)$)*89:4
!"#"$%&'(&(#)%*+,##-$./0*1234*5"'"%*-%"6)2
70)$)*89:4
!"#"$%&'(&(#)%*+,##-$./0*1234*5"'"%*-%"6)2
70)$)*89:4
!"#"$%&'(&(#)%*+,##-$./0*1234*5"'"%*-%"6)2
70)$)*89:4
!"#"$%&'(&(#)%*+,##-$./0*8214*./;*42<4*5"'"%*-%"6)2
70)$)*89:4
!"#"$%&'(&(#)%*+,##-$./0*1234*5"'"%*-%"6)2 70)$)*89:4 !"#"$%&'(&(#)%*+,##-$./0*8214*./;*42<4*5"'"%*-%"6)2 70)$)*89:4RESULTAT OCH ANALYS Reglarna sitter på avståndet cc600 och är 45 mm breda. För att blocken ska bli exakt 4,80 meter, 2,40 meter, 1,20 meter och 0,60 meter breda är de yttersta reglarna inflyttade 22,5 mm på varje sida, annars hade varje väggblock blivit 45 mm bredare. De block som inte har någon stående regel för en dörr eller ett fönster närmare kanten än 600 mm har fått en extra stående regel 100 mm från den yttersta regeln på varje kant, visas som streckad i Figur 5.10 och Figur 5.11. Detta för att gipsskivorna på väggblocken inte ska bukta ut vid tryck om de är placerade i ett hörn på byggnaden.
Lundqvist Trävaru har fyra olika paneltyper till sina väggblock, standardpanel, lockpanel, ribbpanel och liggande panel. Den liggande panelen levereras löst i dagsläget så att det inte ska bli tydliga skarvar efter varje väggblock men till storblockssystemet skulle den eventuellt kunna spikas på plats beroende på husets utformning. De övriga paneltyperna visas i Figur 5.12, standardpanelen är även illustrerad på regelritningarna. För att täcka väggblocken helt går det av standardpanelen åt 36 panelbrädor för 4,80 meters blocken, 18 panelbrädor för 2,40 meters blocken, 9 panelbrädor för 1,20 meters blocken och 4,5 panelbrädor för 0,60 meters blocket. 4,5 panelbrädor på ett block fungerar om blocket placeras i ett hörn för då är det enkelt att kapa den yttersta panelbrädan men om blocket skulle hamna mellan två andra block blir det problem. Då får man antingen sätta fyra panelbrädor på blocket med 9‐10 mm i avstånd mellan dem eller alternativt lämna blocket utan panel och sedan vid montering fördela ut panelen jämt på det och de närliggande väggblocken. De två andra paneltyperna, lockpanel och ribbpanel, fungerar bra på alla block med ett jämt antal panelbrädor. För lockpanelen går det åt 24 bottenpanelbrädor för 4,80 meters blocken, 12 för 2,40 meters blocken, 6 för 1,20 meters blocken och 3 för 0,60 meters blocket, plus lika många lockbrädor för varje block. För ribbpanelen går det åt 32 bottenpanelbrädor för 4,80 meters blocken, 16 för 2,40 meters blocken, 8 för 1,20 meters blocken och 4 för 0,60 meters blocket, plus lika många ribbor för varje block även här. På regelritningarna syns det även att spikläkten är indragen på varje sida av väggblocken och den yttersta panelbrädan på varje sida är omonterad på blocken, detta för att underlätta ihopmonteringen av väggblocken.
