Från utbildning till yrke
En kvalitativ studie angående tre nyexaminerade
grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshems
upplevelser i arbetet.
Författare: Johan Andersson, Dino
Sabanovic
Handledare: Kajsa Higgins Examinator: Pernilla
Granklint-Enochson
Termin: VT15
Abstract
From education to professional
Syftet med undersökningen är att ta reda på hur tre nyexaminerade grundlärare med inriktining mot arbete i fritidshem upplever första tiden i arbetet. Uppsatsen behandlar frågeställningarna: På vilket sätt uppfattar de nyexaminerade lärarna mot fritidshem att utbildningens innehåll har haft betydelse för yrkesutövandet inom skola respektive fritidshem? Hur upplever de nyexaminerade lärarna mot fritidshem att deras utbildningskompetenser tas tillvara av skola och fritidshem? och Vad finns det för villkor i verksamheten som begränsar eller möjliggör lärarna mot fritidshems egna förväntningar i arbetet? Undersökningen består av kvalitativa intervjuer från tre grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Resultatet visar att utbildningens teoretiska och praktiska innehåll till stor del bidragit att ge en grund för de nyexaminerade lärarna mot fritidshem i yrkesutövandet. Undersökningen visar också att de tre lärarna mot fritidshems utbildningskompetenser tas tillvara utefter skolans behov och förutsättningar. Slutligen visar undersökningens resultat att lärarna mot fritidshems förväntningar och arbete påverkas av flera olika faktorer som exempelvis hur övrig personal och skolledningen bemöter de nyexaminerade lärarna mot fritidshem.
Nyckelord:
Fritidspedagog, grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, utbildning, utbildningskompetenser, förväntningarInnehållsförteckning
1.0 INLEDNING ... 1
1.1BEGREPPSFÖRKLARING . ... 1
1.2 SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
1.3 HISTORIK ... 2
1.4 AKADEMISK YRKESUTBILDNING, YRKESKOMPETENS ... 3
2.0 TIDIGARE FORSKNING ... 4
2.1 Fritidspedagogens olika funktioner och roller i skolan och fritidshem ... 4
2.2 Förändringar i yrkesrollen ... 6
2.3 Fritidspedagogens kompetens ... 7
2.4 En internationell utblick om lärarna mot fritidshem och fritidshem 8 2.5 Sammanfattning av tidigare forskning. ... 8
3.0 TEORETISKT RAMVERK ... 9 3.1 Ramfaktoriteorin ... 9 3.2 Verksamhetsteorin ... 9 4.0 METOD ... 11 4.1 Fenomenografi ... 11 4.2 Kvalitativ forskning ... 11 4.3 Intervjuer ... 11 4.4 Urval ... 12 4.5 Genomförande ... 12 4.6 METODKRITIK ... 13 4.6.1 Trovärdighet ... 13 4.6.2Tillförlitlighet ... 13 4.6.3 Överförbarhet ... 13 4.7 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 13
4.8 BEARBETNING AV DATAINSAMLING ... 14
5.0 RESULTAT ... 15
5.1 Utbildningens betydelse för yrkesutövandet ... 15
5.2 Utbildningskompetenser ... 16
5.3 Förväntningar i arbetet utifrån utbildningen ... 17
5.4 SAMMANFATTNING AV RESULTAT ... 18
6.0 ANALYS ... 19
6.1 Utbildningens betydelse för yrkesutövandet ... 19
6.2 Skolan och fritidshemmets användning av utbildningskompetenser ... 19
6.3 Villkor i verksamheten som påverkar lärarna mot fritidshems arbete ... 20
7.0 DISKUSSION ... 21
7.1 Diskussion kring undersökningen ... 21
7.2 Metoddiskussion ... 23
7.3 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 24
8.0 REFERENSER ... 25
9.0 BILAGA A ... I
1 Inledning
Fritidspedagogernas yrkesroll har utmanats på flera olika sätt bland annat i samband med föreningen mellan skola och fritidshem. Utbildningen har systematiskt förändrats vilket innebär att de verksamma inom yrkesrollen idag har olika utbildningar, titlar och behörigheter. I dåvarande regeringsproposition (2009) beskrivs den tidigare fritidspedagogutbildningen som diffus angående vad fritidspedagogen hade för behörigheter och uppgifter i skola och fritidshem. Sedan ett år tillbaka har lärare mot fritidshem examinerats enligt en nyare examensordning och vårt intresse riktar sig mot dessa nyutexaminerade lärare och deras arbetsuppgifter och förväntningar. Vi vill undersöka hur den nya yrkesrollen uppfattas av ovan nämnda personalkategori. Vi är intresserade av att veta hur dessa lärare ser på sina arbetsuppgifter och på vilket sätt de uppfattar att utbildning och arbete svarar upp mot varandra.
För att ge en liten introduktion från tidigare forskning beskriver Haglund (2004) bland annat i sin studie som riktar in sig mot fritidspedagoger att en av fritidspedagogens primära arbetsuppgifter är att vidga elevernas sociala kompetens och utgå ifrån ett helhetsperspektiv på elevernas lärande och utveckling. Andersson (2013) beskriver nedan under rubriken Fritidspedagogens olika funktioner och roller i skolan och
fritidshem fyra stycken yrkesidentiteter som bestäms beroende på vilket innehåll
fritidspedagogen arbetar med inom skola och fritidshem, resonemanget visar att yrkesrollen är komplex. Eftersom majoriteten av tidigare forskning i ämnet är av äldre karaktär så aktualiseras behovet av att undersöka och få mer klarhet över vad de nya yrkesutövarna med utbildningen lärare mot fritidshem har för uppfattningar om utbildningens betydelse för yrkesutövandet, hur egna utbildningskompetensen bemöts samt hur förväntningarna inom yrket har påverkats.
År 2009 lade regeringen fram en proposition angående förändringar i lärarutbildningen och som en följd av detta tillsattes 2011 en ny lärarutbildning som bland annat skulle utbilda blivande grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. De nyexaminerade lärarna mot fritidshem har nu våren 2015 varit verksamma ungefär ett år. Statens offentliga utredningar (2013) behandlar effekterna av olika förändringar inom skolan från nya styrdokument till nya lärarutbildningar. Utredningen fastslår att eftersom flera förändringar är gjorda under olika tidpunkter kan det ta tid innan det går att se samband och effekter mellan reformer och resultat (SOU:2013:30).
1.1 Begreppsförklaring
Vid de tillfällen som vi anger begreppet fritidspedagog relateras detta till den titel som tidigare utbildningar gav lärare verksamma i fritidshem. Begreppen grundlärare med
inriktning mot arbete i fritidshem eller lärare mot fritidshem används då vi syftar på den
1.2 Syfte/frågeställningar
Studiens övergripande syfte kommer att baseras på att studera hur tre nyexaminerade lärare mot fritidshem uppfattar sin första tid i arbetet. Studiens mer ingående syfte är att undersöka på vilket sätt dessa lärarna mot fritidshem känner att utbildningens innehåll har för betydelse det arbete de utför, hur de uppfattar att den nya utbildningen tas tillvara på de aktuella arbetsplatserna, samt vad som påverkar deras egna förväntningar i arbetet.
Följande frågeställningar är gällande:
På vilket sätt uppfattar de nyexaminerade lärarna mot fritidshem att utbildningens innehåll har haft betydelse för yrkesutövandet inom skola respektive fritidshem?
Hur upplever de nyexaminerade lärarna mot fritidshem att deras utbildningskompetenser tas tillvara av skola och fritidshem?
Vad finns det för villkor i verksamheten som begränsar eller möjliggör lärarna mot fritidshems egna förväntningar i arbetet?
1.3 Historik
Eftersom pedagogutbildningar har reformerats åtskilliga gånger följer här en tillbakablick på lärarexaminas förändringar i takt med skolpolitiska beslut. Nyexaminerade studenter från den nya utbildningen 2011 för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshems uppfattningar om den första tiden inom arbetet ligger till grund för vår studie. Därmed vill vi lyfta fram en bakgrund av utbildningen. Fritidspedagogens arbete och utbildning har kommit att förändras under årens gång. Ett första försök att inrätta en utbildning för personalen som verkade för barnsomsorgs- verksamheten var i Norrköping år 1964. Fritidspedagogerna utbildades tillsammans med de förskolelärarna (Hansen, 1999). Fritidspedagogutbildningen var i början av 1960-talet en yrkesutbildning, och senare en högskoleutbildning i samband med högskolereformen av lärarhögskolorna som trädde i kraft i mitten av 1970-talet (Hansen, 1999). Från 1970-talets mitt omfattade utbildningen fem terminer som motsvarade en tvåårig utbildning. På 1980-talet blev utbildningen två och ett halvt år (Hippinen, 2002).
I början av 1990-talet skedde det radikala förändringar både i fritidspedagogyrket och i utbildningens innehåll (Andersson, 2013). Samtidigt som fritidshemmets verksamhet med dess personal integrerades i skolan startade en ny fritidspedagogutbildning som blev treårig. År 2001 kom en ny utbildningsreform som innebar att alla typer lärarstudenter läste flera moment tillsammans. En gemensam kunskapsbas skulle då underlätta en flexibel och kontinuerlig samverkan mellan skolan och fritidshemmet. Utbildningen förlängdes till tre och ett halvt år (Andersson, 2013).
Efter åtta år kom ytterligare en reform om lärarutbildningen. Den nya utbildningen är treårig med ett halvårs ämnesstudier i praktiska-estetiska ämnen. Vilket ger lärare mot fritidshem behörighet att undervisa inom ämnena i förskoleklass samt årskurserna 1-6
1.4 Akademisk yrkesutbildning, yrkeskompetens
En av studiens riktlinjer behandlar frågan på vilket sätt utbildningens innehåll har haft betydelse i yrkesutövandet för de nyexaminerade lärarna mot fritidshem. Nedan följer en förklaring över vad en akademisk yrkesutbildning har för syfte samt vad yrkeskompetens innebär.
Selander (2006) menar att en akademisk yrkesutbildning avser att ge studenter färdigheter och kompetenser för ett kommande yrke. En akademisk utbildning ska ge studenter olika teoretiska modeller och kunskaper som kan appliceras i verkligheten. Vidare förklaras att en akademisk yrkesutbildning inte bara fokuserar på att ge kommande yrkesutövare en särskild inriktad kunskapsbas utan också en mer generell kunskapsbas. Detta har i avseende att ge yrkesutövarna en grund för situationer men även förändringar som uppstår i verkligheten. En akademisk yrkesutbildning har också som mål att ge informella kunskaper angående vad man har för förhållningssätt till sig själv och omgivningen.
Selander (2006) tar upp att begreppet yrkeskompetens är mångfacetterat. En yrkeskompetens kan handla om allt från teoretiska kunskaper till praktiska erfarenheter. Yrkeskompetens innefattar både formella respektive informella aspekter. Formell yrkeskompetens förklaras som tydliga och riktiga kunskaper utifrån vilket yrke man tillämpar. Exempelvis lärare inom olika skolämnen bör vara kompetent och ha en kunskapsbas kring ämnen. Informell yrkeskompetens beskrivs som mer flexibel där man som lärare är konstruktiv och ser olika lösningar problem som uppstår.
2 Tidigare forskning
För att visa en bild av det mångfacetterade yrket följer tidigare forskning angående fritidspedagogens olika roller och funktioner i skolans verksamhet.
2.1 Fritidspedagogens olika funktioner och roller i skolan och fritidshem
Calander (1999) förklarar i sin avhandling att vid 1990-talet slut fanns en pedagogisk vision att undervisningen skulle centreras kring elevens individuella behov och intresse. Fritidspedagogen framställdes som en resurs för att underlätta klasslärarens arbete. Samtidigt förespråkades det också under denna tid att dela klasser och där fritidspedagogen och klassläraren hade ansvar för respektive halvklass. Däremot har förhållningssättet och synsätt på pedagogik medfört komplikationer mellan lärare och fritidspedagoger. Vidare diskuteras att dessa komplikationer har föranlett att fritidspedagogen antingen accepterar sin yrkesroll i skolan som värdefullt arbete genom att tillföra eleverna trygghet och omsorg eller att marginalisera sig från skolans arbete och traditioner.Samma författare menar att fritidspedagoger ofta låter sig styras av lärarna. Lönenivå, utbildningskapital, uppdrag, styrdokument, ansvarsområden och undervisningens art bidrar alla på olika sätt till en potentiell förklaring till fritidspedagogernas till synes lägre status jämfört med lärarna. Fortsättningsvis menar Calander (1999) att fritidspedagoger som accepterar rollen som hjälplärare får ett större erkännande och att fritidspedagogernas uppgifter inom yrket är till stor del beroende av grundskolans organisation. Han skriver även att integreringen mellan skola och fritidshemmet har haft en negativ inverkan på fritidspedagogens roll och funktion.
Haglund (2004) skriver i sin studie som baserades på intervjuer med fritidspedagoger angående deras arbete under skoltiden. Studiens resultat visar tre sorters definitioner av fritidspedagogens verksamhetslagda arbete, nämligen efterföljaren, assistenten och
förnyaren. Efterföljaren beskrivs som att fritidspedagogen har applicerat den mer
skolspecifika innehållet i fritidshemmet och lämnat sitt huvudsakliga sociala arbete med eleverna. Arbetet med eleverna blir mer ämnesspecificerade på fritidshemmet och dessutom en förlängd skoldag för eleverna. Fritidspedagogen får en högre status från skolans omgivning genom detta sätt att arbeta på. Assistenten blir en extra resurs till klassläraren i klassrummet. Det förklaras med att yrkesrollen i denna benämning innebär att man bör anpassa sig utifrån vad klassläraren uttrycker att fritidspedagogen ska genomföra. Förnyaren blir en del av skolans verksamhetsarbete. Denna roll får acceptans från lärarna genom att fritidspedagogen blir en tillhörighet i skolan.
Förnyaren byter identitet beroende på vilken verksamhet som hen är verksam i.
Fritidspedagogen arbetar på ett sätt i skolan och på ett annat sätt i fritidshemmet (Haglund, a.a). Studien betonar dock att oavsett hur fritidspedagogen använder sin roll som förnyare så behåller fritidspedagogen sitt sociala utvecklingsprocessarbete med eleverna, samtidigt som skolans ämneskunskaper integreras i arbetet.
En annan aspekt Haglund (2004) lyfter fram är att han ser fritidspedagogens centrala arbetsuppgifter att parallellt hjälpa till med skolans traditionella arbete att också samtidigt utveckla elevernas sociala relationer. Det finns en syn på att skolans arbete med eleverna är det som står högst i rang och detta kan göra att skola och fritidshem distanseras från varandra. Fritidspedagogens uppdrag är att vara fostrare och vidga elevernas emotionella och sociala kompetenser. Fritidspedagogen blir en grundpelare till att sociala relationer mellan elever fortskrids och utvecklas vidare. För att befästa sin professionella yrkesroll visa studien att fritidspedagogen undviker skolans klassrumsarbete. Skolan och klassrummets regler blir en kontrast till fritidspedagogen yrkesroll. Genom att betrakta skola och fritidshem som två skilda pedagogiska verksamheter blir fritidspedagogen enligt Haglund (2004) mer respekterad och synliggjord i sitt arbete med eleverna. Han menar att fritidspedagogens arbete under skolans tid kännetecknas av en holistisk syn på hur två olika lärandeperspektiv integreras med varandra. Fritidspedagogens arbete med skolans traditionellt teoretiska kunskapsinnehåll leder enligt studien till en statushöjning för fritidspedagogen. Trots fritidspedagogens statushöjning går det dock inte att överskrida lärarnas position. I en nyligen genomförd studie beskriver Andersson (2013) fyra yrkesidentiteter och menar att fritidspedagogerna intar ett förhållningssätt över vad man har för arbetsuppgifter i skola och fritidshem. Den första yrkesidentiteten är Backupläraren som beskrivs utifrån två perspektiv. Det ena innebär att fritidspedagogen undervisar i skolämnen och att fritidshemmets tid blir underprioriterat eftersom skolämnets planeringstid tar mycket plats. Det andra att backupläraren intar en hjälplärarroll till klassläraren som delger uppgifter till fritidspedagogen. Sammanfattningsvis så arbetar backupläraren mer mot det skolinriktade förhållningssättet. Den andra beskrivna yrkesidentiteten är läraren med social kompetens som betyder att fritidspedagogerna använder sin professionalitet att arbeta för att främja elevers allsidiga kontakter över hela skoldagen. Yrkesidentiteten upplevs som värdefull av alla berörda parter som skolledning, lärare och vårdnadshavare under skolans tid men upplevs som otydlig i fritidshemmet. Summeringen kring denna yrkesidentitet sammanfattas som att fritidspedagogens profession och sociala arbete med eleverna får ett accepterande under skolans tid men att yrkesrollens funktion fortfarande är okänd för respektive parter i fritidshemmets tid. Den tredje yrkesidentiteten förklarar Andersson (2013) som den
skolkompletterande fritidspedagogen. Med detta menas att fritidspedagogen på olika vis
applicerar skolämnen till fritidshemmets verksamhet. Den fjärde yrkesidentiteten, den
traditionella fritidspedagogen kännetecknas enligt författaren ur ett mer nostalgiskt
perspektiv på hur fritidspedagogen arbetar. Arbetet beskrivs genom helhetsperspektivet med elevers lärande och utveckling, värdegrundsfrågor och social utveckling som trygghet och självkänsla.
2.2 Förändringar i yrkesrollen
Fritidspedagogens yrkesroll har under en tid förändrats i takt med yttre faktorer som har påverkat yrkets innehåll. Då vi behandlar yrkets arbetsuppgifter anger vi nedan de förändringar som påverkat yrkesrollen.
Andersson (2013) utvecklar i sin avhandling hur fritidspedagogers och fritidshemmets förutsättningar förändrades i slutet av 1990-talet då verksamhetens huvudansvar övergick från socialstyrelsen till utbildningssektorn. Vidare förklaras också att skolans individcentrerade satsning från 1990-talets början gjorde att fritidspedagogerna utnyttjades mer ur ett resurssyfte för klassläraren. Allt eftersom fritidshemmets verksamhet flyttade in till skolans lokaler och sammanhang så möjliggjorde yrket enligt Andersson (2013) ett arbete mellan två verksamheter som skulle frambringa en samlad skoldag för eleverna.
Hippinen (2002) beskriver att fritidshemmet blev en pedagogisk verksamhet och ingick därmed i en integrering med skolan respektive förskoleklass för att utforma ett livslångt lärande som skulle generera en helhetssyn på elevers lärande och utveckling. Yrkets arbetsuppgifter skulle fortskrida att prägla elevernas omsorg. Fritidspedagogens arbete kännetecknades som att arbetet i fritidshemmet innehöll en kombination av barnomsorg i relation till pedagogik som innefattade praktiskt och skapande lärande. Fritidspedagogen blev då en inspirerande karaktär som startade upp och erbjöd eleverna goda repertoarer av olika lekar.
I relation till fritidshemmets och fritidspedagogernas intåg i skolans miljöer så har detta lett till att resurserna för att bedriva verksamheten har begränsats samtidigt som yrkesgruppen har underprioriterats. Fritidsfritidspedagogyrket förutsätter idag ett mer flexibelt förhållningssätt eftersom yttre ramar begränsar fritidspedagogens arbete såsom fördelningen av skolans lokaler, större barngrupper i verksamheten, samt nya rutiner i arbetet olika arbetslag under skoltiden. Dessutom ställs ökade dokumentations- och utvärderingskrav på fritidsläraren (Andersson, 2013)
Calander (1999) belyser att fritidspedagogernas yrkesidentitet har utvecklats mot ett mer skoltraditionellt perspektiv. Fritidspedagogen tillskrivs en roll som innehåller kompetens i praktiskt-estetiska ämnen men verkar även inom ramen för skolans mer teoretiska innehåll. Rekreations- och omsorgstanken försvagas samtidigt som fritidspedagogen snarare närmar sig lärarens uppgifter men mer betraktad som en hjälplärare. Andersson (2013) har en liknande teori som beskriver fritidspedagogernas uppgifter utifrån ett nyare och bredare perspektiv. Yrkesrollen uttrycks i studien med att yrkesutövarna har ansvar för arbete med skolans datorer, tematisk rast verksamhet men även arbete med halvklasser med innehåll av skapande verksamhet som inkluderar drama, rörelse och musik.
Andersson (2013) förklarar att i dagens arbete på skolor och fritidshem poängteras vikten av att fritidspedagogens ska ha en helhetssyn över elevernas samlade skoldag. Vidare resonerar samma författare kring den nya lärarutbildningen ”grundlärare med inriktning i arbete mot fritidshem” och menar att intentionen är att helhetssynen ska göra det möjligt att se elevernas samlande skoldag ur ett lärandeperspektiv innefattande både ämneskunskaper, värdegrundfrågor och sociala relationer och inte endast arbete med att vidga elevernas sociala kompetens.
2.3
Fritidspedagogens kompetens
En av våra frågeställningar i arbetet behandlar lärare mot fritidshems utbildningskompetens. Således ges en återblick i hur tidigare forskning beskriver fritidspedagogens kompetens.
Hansen (1999) beskriver i en kvalitativ studie om lärares uppfattningar om fritidspedagogens medverkande under skoltiden. Studien visar att lärarna tyckte att fritidspedagogerna kunde bemästra de praktiskt estetiska aktiviteterna mycket bättre än lärarna själva. Författaren menar att det finns en positiv inställning från lärarnas sida till att fritidspedagogen tillför de mer konventionellt teoretiska ämnena fler praktiska inslag. I studien framkom att det fanns olikheter mellan de olika yrkesgrupperna vad det gällde arbetet elevernas kunskapsberikande. Medan lärarna arbetade mer med en formell inlärning så menade de intervjuade lärarna att fritidspedagogen verbaliserade och skapade kunskaper tillsammans med eleverna.
Hansen (1999) förklarar också inom vilka huvudområden fritidspedagogens kompetenser uttrycks. Kunskapen kring stöd, hjälp och omsorg i verksamhetens vardag, stöd för barns utveckling inom den sociala utvecklingen och stöd för barns lärande. Inom första kompetensramen belyses fritidspedagogens kompetens att kunna uppfatta elevens behov och intresse och kunna ge stöd och trygghet i vardagen under den tiden elevens föräldrar respektive vårdnadshavare arbetar eller studerar. I studiens resultat framkommer också att fritidspedagogens kompetens i den sociala utvecklingen handlar om att eleverna ska bli trygga i sig själva och klara av vardagliga saker. Fritidspedagogens kompetenser lyfts även fram i arbetet med elevernas relationskapande då konflikthantering ständigt uppstår under skolan och fritidshemmets tid. Inom tredje kompetensen med stöd för barns lärande benämns bland annat att fritidspedagogens kompentens i de mer praktiskt-estetiska ämnena gör att fritidspedagogen kan ge mer stöd till eleverna.
I Anderssons (2013) nyare forskningsstudie framhålls fritidspedagogens kompetens på samma sätt som i Hansens (1999) studie att de centrala yrkesspecifika aspekterna kännetecknas av att vara kompetent med att främja elevers sociala utveckling, arbeta grupporienterat samt stötta eleverna för att skapa en trygghet i sig själva och i omgivningen kring dem. Kompetens med att arbeta med elevers relationer, både mellan eleverna och mellan elev och vuxna betonas enligt Andersson (2013) som väsentlig. Fritidspedagogens ämneskompetenser inom de praktiskt-estetiska ämnena beskrivs och kännetecknas av att kunna planera, genomföra och följa upp undervisningen. I studien framkommer det också att kompetensen karakteriseras av fritidspedagogens växelspel mellan två pedagogiska verksamheter där flexibilitet och att kunna lite av allt möjligt har en central roll (Andersson, 2013).
2.4 En internationell utblick om lärarna mot fritidshem och fritidshem.
För att synliggöra lärare mot fritidshem, dess utbildning och verksamhet från något annat land så kommer en liten blick hur det ser ut i de skandinaviska länderna Norge, Danmark och Finland men även hur det ser ut i USA.Det bedrivs fritidshemsverksamhet i de nordiska länderna Danmark, Norge och Finland. Danmark och Norges fritidshem har ett gemensamt namn som kallas ”skolefritidsordning” och är den verksamhet som mest liknar den i Sverige när det gäller bedrivandet av morgon- respektive eftermiddagsfritids. Ländernas olika pedagogutbildningar och kompetenser varierar i hög grad. Sett till Danmarks pedagogutbildning för de som arbetar i fritidshem så finns det en högskoleutbildning där man kan välja tre olika inriktningar mot något praktisk-estetiskt ämne. Dessa är hälsa med kropp och rörelse, skapande med musik och drama samt hantverk som ingriper slöjd, natur och teknik. I Norge finns det ingen pedagogutbildning som riktar in sig mot fritidshemmet. Det finns bara en liten andel av personalen som har någon form av lärare eller förskolelärare examen, annars ställs det inga krav på att personalen ska ha någon pedagogexamen, utan det viktigaste är att den som är ansvarig för fritidsverksamheten har en högskolekompetens (Andersson, 2012).
Finlands fritidsverksamhet liknar den i Norge och det ställs inte heller specifika pedagogiska krav på personalens kompetens. Till skillnad från Danmark och Norges fritidshemsverksamhet som har sina huvudmän i utbildningsdepartementet så bedrivs fritidsverksamheten i Finland även kallat ”eftis” ideellt av olika föreningar respektive församlingar och kommunen i vissa områden. Det finns ingen koppling till skola och pedagogik, men verksamhetens visioner är lik de övriga nordiska länders fritidshem genom att eleverna erbjuds varierad meningsfull fritid med lek och kreativa inslag. I Finland finns det inte heller en utbildning gällande personal anställd vid i ”eftis” verksamheten, utan de som arbetar där är oftast utbildade i några andra yrken (Hedtröm, 2012)
Andersson (2012) förklarar i artikeln att både i Danmark och i Norges pågår en debatt på vilket sätt styrdokumenten för skola och fritidshem ska förändras på vilket sätt verksamheterna ska integreras. Även här finns ett förflutet sedan 1970-talet att man ville integrera fritidshemmet med skolan, något som kan jämföras med Sveriges integreringsprocesser på 1980-talet (Calander 1999).
I U.S.A. finns det något som kallas afterschool- programs och det är pedagogiska verksamheter som närmast efterliknar det vi har i Sverige, Danmark och Norge. Mycket av det pedagogiska arbetet i afterschool- programs ligger i att bedriva skapande och kreativa verksamheter då eleverna får testa på olika praktiska moment. Det ska även vara ett komplement till skolan. Det erbjuds också läxhjälp under verksamheten
2.5 Sammanfattning av tidigare forskning
Den tidigare forskningen som har behandlats visar komplixiteten inom yrkesprofessionen då yrket innefattar varierande arbetsuppgifter utefter vad man har för roll i skolan och fritidshemmet. Tidigare forskning redogör också att det finns olika yttre faktorer som påverkar arbetsuppgifterna. De kompetenser som lyfts fram hos fritidspedagoger är arbetet med praktiskt/estetiska ämnen och den sociala kompetensen.
3 Teoretiskt ramverk
I det teoretiska ramverket kommer ramfaktorteorin och verksamhetsteorin presenteras för att utgöra ett underlag för undersökningen.
3.1 Ramfaktoriteorin
Ramfaktorteorin figur 1 är en teori som försöker beskriva sambanden mellan vad det finns för kontextuella möjligheter och att yttre och inre förutsättningar renderar till att ge utspel på vad det blir för implikationer i resultatet (Lindblad, Linde & Naeslund, 1999). För att belysa något exempel så beskriver Lindblad m.fl.(1999) Dahllöfs resonemang kring en modell som kallas den enkla ramfaktorteorin. Den nedanstående figuren utgör grunden för ramfaktorteorin. Teorin kan användas för att kunna se följderna av politiska beslut angående utbildning och undervisning. Flera yttre faktorer utgör ramar och har alltså betydelse för processen och därmed resultatet.
Figur 1. Enkla ramfaktorteorin ( Lindblad m.fl., 1999 s.98)
I anslutning till vår undersökning vill vi koppla samman ramfaktorteorin med vårt syfte. Vi vill förstå vilka ramar och förutsättningar utbildningens utformning utgör för lärarna i fritidshem och vilka specifika och betydelsefulla kunskaper de med sig i processen samt vad detta leder till för resultat. Ramfaktorteorin kommer även användas för att se hur olika förutsättningar påverkar hur skolan och fritidshemmet tar tillvara lärarna mot fritidshems utbildningskompetenser.
3.2 Verksamhetsteorin
Yrjö Engeström (2003) har skapat en förlängd verksamhetssystematisk modell Figur 2 som utgår ifrån psykologen Lev Vygotskijs (1896-1934) anknytning till verksamhetsteorin.
Verktyg
Subjekt Objekt Resultat
Regler Gemenskap Arbetsdelning
Figur 2. Engeströms verksamhetsteori (Knutagård, 2003 s.145)
Knutagård (2003) anger ett exempel inom skolans verksamhet för att visa hur Yrjö Engeströms verksamhetssystematiska figur kan fungera. Som subjekt kan man se läraren och som objekt eleven. Verktygen kan liknas vid de läromedel som används och gemenskapen som övrig personal. Arbetsdelningen utgör faktorer som just arbetsfördelning samt maktaspekten som infinner sig inom skolans organisation. Reglerna utgör ytterligare en faktor som påverkar resultatet och ramarna för övriga beståndsdelar. Modellens olika fundament påverkas av varandra och befinner sig därmed under dynamiska förändringsprocesser. Förändras en av figurens innehållsobjekt så kan det påverka de övriga.
Liknande ramfaktorteorin kan man i Engeströms modell se hur olika externa och interna ramar och faktorer påverkar det slutgiltiga resultatet men även processen i föregående led. I anslutning till vår frågeställning angående de nyexaminerade lärarna mot fritidshems upplevelser över vad det är för villkor som gör att förväntningar på yrket påverkas kan modellen komma till användning. Eftersom flera faktorer påverkar varandra kommer även de nyexaminerade lärarna att beröras på olika sätt beroende av vilken kontext de befinner sig i.
4 Metod
Metoddelen innehåller underrubrikerna fenomenografi, kvalitativ forskning, intervjuer, urval och genomförande. Metodkapitlet innefattar även en metodkritisk del som består av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet. Slutligen behandlas forskningetiska överväganden samt avsnittet bearbetning av datainsamling.
4.1 Fenomenografi
Vår undersökningsmetod baserades på en fenomenografisk ansats. Med fenomenografi som undersökningsmetod menar Marton och Booth (2012) att kunna uppfatta och se hur andra personer ser likartade fenomen men även se variationer över hur olika personer betraktar fenomenet. Vår undersökning riktar in sig på att se hur nyexaminerade lärare mot fritidshem uppfattar att deras utbildningskompetenser och förväntningar påverkas utifrån utbildningens innehåll i skola och fritidshem, således anser vi undersökningsmetoden som väsentlig.
4.2 Kvalitativ forskning
Enligt Denscombe (2011) används främst kvalitativ forskning inom samhällsvetenskapen för att förstå samhällets sociala fenomen. Dahlgren och Johansson (2015) menar att med kvalitativa metoder försöker forskaren få djupare insikter över informantens upplevelser och uppfattningar angående något. Vidare beskrivs angående kvalitativ forskning att det finns olika metoder man kan använda sig av exempelvis dokumentation, intervjuer och observation. Vi valde att använda oss av besöksintervjuer som metod för att få en djupare insikt om lärarna mot fritidshems uppfattningar angående kompatibiliteten mellan utbildning och arbete men även förväntningar inom yrket.
4.3 Intervjuer
Denscombe (2011) benämner intervjuer som den mest väsentliga metoden inom forskningen när det gäller att få ett helhetsperspektiv av åsikter, uppfattningar och insikter från respondenten. Dimenäs (2007) menar att med en intervju är syftet att ett vanligt samtal men att samtalet ska präglas av undersökningens huvudsakliga tema. Enligt Denscombe (2011) innebär den semistrukturerade intervjun att den innehåller en mängd bestämda frågor som en informant ska besvara samtidigt som intervjun ska kännetecknas av öppenhet med relaterade följdfrågor. Vi valde att utgå från en intervjuguide (se bilaga A) och en semistruktuerad intervju. Det är viktigt att intervjuguiden utgår från undersökningens frågeställningar dock ska inte frågeställningarna vara vanliga intervjufrågor (Dimenäs, 2007).
4.4 Urval
Eftersom studiens huvudsyfte är att ta reda på läraren mot fritidshems uppfattningar, åsikter och insikter angående sitt yrke inom skola och fritidshem bestod urvalet av tre personer vid benämning F1, F2 och F3. Alla har gått lärarutbildningen grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem och nu är yrkesverksamma. F1 arbetar som elevassistent på förmiddagarna och på fritidshemmet på eftermiddagarna. F2 arbetar enbart som idrottslärare för mellanstadiet. F3 arbetar som både idrotts- och musiklärare på förmiddagarna och fritidshem på eftermiddagen. Genom att intervjua adekvata personer som är aktuella inom ämnet menar Denscombe (2011) att man kan få tillförlitlig information. Informanterna arbetade på tre olika kommunala skolor i tre olika kommuner i södra Sverige.
4.5 Genomförande
Innan intervjuerna genomfördes skickade vi ut informationsbrev (Bilaga B) till våra tre intervjupersoner. Vi informerade att vi ville möta dem och informera om vår undersökning och hur den skulle gå till. Denscombe (2011) beskriver just första introduktionen som viktig för att väcka informanternas intresse, där han benämner två begrepp som tillit och god relation som ytterst väsentliga för att en intervju ska bli så tillförlitlig som möjligt. I våra tre intervjuer upplevde vi klimatet som öppet och vänligt. Alla tre besöksintervjuerna genomfördes i avskilda rum där vi tillsammans med informanten kunde prata ömsesidigt utan att bli störda. Vi hade tillgång till anteckningsmaterial och inspelningsprogram via två datorer vid intervjuerna för att kvalitetssäkra datainsamlingen. Denscombe (2011) benämner att en kvalitativ forskningsmetod som intervjuer bör säkerhetsställas genom dokumentation, inspelning och lagring. Vi använde oss av våra förberedda intervjufrågor och informanterna besvarade dem i möjligaste mån. Vissa frågor i intervjuerna fick vi utveckla för att informanterna skulle få de mer preciserade. Detta gav informanterna en mer vidgad förståelse för frågan samtidigt som vi bjöds in till djupare diskussion. Lantz (2014) menar vidare kring hur att besöksintervjuer ger möjligheter till mer flexibilitet för intervjuaren att utveckla sina etablerade frågor till mer konkreta för informanterna. I en av intervjuerna förstod inte informanten frågan riktigt och vi fick vinkla frågan utifrån vårt syfte. Denscombe (2011) påpekar att en flexibel intervjuare kan tillsammans med informanten resonera sig fram till djupare tankar och följdfrågor av värde för resultatet. Vi som intervjuade tillhandahöll ett neutralt och respektfullt förhållningssätt till informanterna för att våra egna värderingar inte skulle påverka respondentens svar. Detta betonar Denscombe (2011) är viktigt att intervjuaren måste tillhandahålla ett professionellt och neutralt förhållningssätt till informanten. Intervjuaren uppmanas att vara uppmärksam och lyssna vad respondenten besitter för information inom ämnet.
4.6 Metodkritik
4.6.1 Trovärdighet
För att få en klarhet i kvalitativa undersökningen så gäller det att införskaffa sig en trovärdighet i studien. Denscombe (2011) hänvisar till två grundläggande principer för att en studie ska uppfylla en god trovärdighet. Den första innebär att informationen ska innehålla precision och den andra att forskningsfrågan är relevant. Eftersom studiens metod utgörs av intervjuer som är konstruerade utifrån syftet och frågeställningarna, så har vi försökt att nå en så god trovärdighet som möjligt. Denscombe (2011) menar att det inte finns någon direkt garanti för att få en så träffbar trovärdighet som möjligt.
4.6.2 Tillförlitlighet
Det finns en tillförlitlighet i studien då vi som intervjuare har beaktat intervjumetoden och informanterna har besvarat intervjuerna i bästa möjliga och seriösa mån. Denscombe (2011) talar just om hur den personliga identiteten kan påverka utfallet på hur informanterna besvarar intervjun. Han beskriver att personen som intervjuar kan ha inverkan på vad, hur och på vilket sätt informanterna kommer att delge information. I intervjuerna har vi utgått ifrån att informanterna har tagit oss seriöst. Två av lärarna mot fritidshem har vi haft kontakt med då vi tidigare haft praktik (VFU) på skolorna. Dimenäs (2007) betonar att man måste bortse från vetskapen om vilka personerna är när man intervjuar dem.
4.6.3 Överförbarhet
Denscombe (2011) menar att överförbarheten gällande en studie handlar om att kunna överföra forskningens resultat till andra liknande situationer. Allwood & Eriksson (2010) beskriver att vetenskapliga rapporter och studier ska basera sig på beprövade sanningar, men att det finns olika nivåer på hur överförbarheten kommer till uttryck. Eftersom vi endast intervjuat tre lärare mot fritidshem så har vi enbart fått ta del av deras åsikter och uppfattningar. Detta innebär att en generalisering blir omöjlig då studiens omfattning är begränsad. Studien är dock av allmängiltigt intresse.
4.7 Forskningsetiska överväganden
När forskningsstudier genomförs av olika arter ska man bland annat försvara och respektera forskningsobjektets legitimitet (Vetenskapsrådet, 2002). Följande väsentliga krav lyfts fram från Vetenskapsrådet (2002) vid genomförande av undersökningar:
Informationskravet innebär att informanten ska få information angående forskningens
syfte. Informationsflödet för den gällande studien ska vara preciserad och detaljerad för forskningsobjektet.
Samtyckeskravet handlar om att deltagare i forskningsstudien ska fått avgöra själva om
de vill medverka. De ska alltså själva ta ställning till om de vill medverka utan yttre påverkan. Den medverkande har även rätt till att avbryta aktuell undersökning.
Konfidentialitetskravet står för att de uppgifter som kan vara av känslig karaktär för
informanten ska behandlas på ett korrekt sätt för att utomstående inte ska kunna ta del av uppgifterna.
Nyttjandekravet är det krav som beskriver att insamlad information endast används till
forskningens syfte. Uppgifterna får alltså inte användas till andra ändamål.
4.8 Bearbetning av datainsamling
Efter intervjuerna gjorde vi en transkribering av de inspelade intervjuerna och gick igenom anteckningarna från samtliga intervjuer. Det gäller att bli förtrogen med sin datainsamling genom att under upprepande tillfällen gå igenom data försiktigt för att säkerhetsställa det som sades under intervjuerna. Back och Berterö (2015) betonar att när man transkriberar sina intervjuer så är det vårt talspråk som ska skrivas ner så preciserat som möjligt. Det vi fick uppleva från våra transkriberingar var att det förekom mumlande i olika moment vilket gjorde så vi inte riktigt hörde vad respondenten egentligen sade. Därför fick vi spola ljudinspelning upprepade tillfällen för att höra vad respondenten sade. Denscombe (2011) lägger även till den negativa aspekten med bearbetandet av inspelning av intervju genom argumentationen att den verbala kontakten med intervjuaren inte existerar längre, utan forskaren själv måste sätta sig in hur informantens attribut visade sig under vissa frågor i efterhand.
Vi arbetade sedan utifrån en fenomenografisk analysmodell där vi analyserade den relevanta datainsamlingen från alla tre intervjuerna och sedan strukturerade dessa utifrån våra frågeställningar. Dahlgren och Johansson (2015) beskriver analysen i sju steg som först innebär att bli ense med datainsamlingen genom att läsa intervjusvaren från intervjuguiden. Steg två förklarar de att man gör en kondensation som innebär att se de olika svaren från samma intervjufrågor. Detta gjorde vi genom att läsa på våra egna datorer och klippa ut gemensamma resonemang. Steg tre innebär att börja jämföra liknelser och se variationen mellan olika de olika uppfattningarna i svaren från intervjufrågorna. Steg 4 innebär att samla in och gruppera den nuvarande datainsamlingen som vart intressant i relation till arbetets syfte/ frågeställningar. Under steg fem menar Dahlgren och Johansson (2015) att det är nu datainsamlingen ska kategoriseras. Vi använde oss av våra huvudfrågeställningar som huvudkategorier för att underlätta för oss själva samt för utomstående läsare. Eftersom vi använde oss av våra huvudfrågor som huvudkategorier så underlättade det för oss att i steg 6 sortera in olika underkategorier. Sista steget innebar att granska empirin och se om den kunde involveras i någon av de andra huvudkategorierna.
5 Resultat
Resultatet redovisas utifrån vårt syfte och frågeställningar i tre huvudkategorier vilka är:
Utbildningens betydelse för yrkesutövandet, Utbildningskompetenser och Vilket sätt förväntningar utifrån utbildningen påverkas i arbetet.
F1: Elevassistent, lärare i fritidshem F2: Idrottslärare
F3: Idrotts- och musiklärare, lärare i fritidshem
5.1 Utbildningens betydelse för yrkesutövandet
Underkategorierna består av Teori och praktik, VFU och Ytterligare väsentliga
utbildningsmoment.
Teori och praktik
Alla tre lärarna mot fritidshem betonar att det teoretiska innehållet i utbildningen utgör en god grund för att kunna förstå och utföra yrket då de ansåg att teorin var något man kunde gå tillbaks till och ta hjälp av vid behov. En av lärarna poängterar att viktiga lärdomar under utbildningen är utvecklad reflektionsförmåga och styrkan i att kunna förstå olika lärande teorier och uttrycker följande: ”Jag jobbade som lärare lite innan
jag började studera och då körde man aktiviteterna utan att veta varför” (F2). Lärarna
mot fritidshem lyfter även fram kritiska resonemang kring det teoretiska innehållet i utbildningen och betonar att teorin och verkligheten inte alltid samspelar: ”För
verkligheten är ju ofta annorlunda än vad det står i böckerna…” (F3)
VFU
Alla tre lärarna mot fritidshem anser att praktiken i utbildningen (VFU) var det mest givande momentet i utbildningen då de utvecklades både som individer men även inom yrkesprofessionen samt testa att utföra yrket. En av respondenterna uttalade sig på följande sätt: ”Praktiken gav också såklart väldigt mycket när man fick planera och
genomföra lekar med eleverna och sen hantera konflikthantering, man lärde sig de mesta just hur man skapar sin egen ledarroll” (F1)
Ytterligare väsentliga utbildningsmoment
Lärarna mot fritidshem förklarar också att de praktiskt/estetiska ämnet som de har studerat har gett en god grund för yrkesutövandet. Framförallt betonar lärarna mot fritidshem att samspelet mellan praktiska och teoretiska moment inom ämnesstudierna medför förståelse och kunskap. Övriga moment som lärarna mot fritidshem anser som givande i utbildningens innehåll är kurserna där specialpedagogik behandlades då lärarna mot fritidshem fick en annan förståelse kring barn med särskilda behov. En av dem uttrycker: ”Jag tycker den gav mest för då fick man se elever utifrån ett annat
Seminarierna och diskussionerna som fördes under hela utbildningen lyftes också fram som viktiga inslag inför yrkesutövandet. Respondenten anser att yrkeslivet innehåller många diskussioner kring verksamheten och ser därför en stor poäng i att ha diskuterat olika problem tillsammans med andra under utbildningen. Diskussionerna gav även kritiska och reflekterande insikter över olika pedagogiska situationer. Lärarna mot fritidshem lyfter fram att utbildningen medverkande till en mognadsprocess hos de nyexaminerade då de ansåg att den teoretiska grunden de fått från utbildningen har gett de en trygghet i arbetet: ”Jag känner att jag har blivit mognare som människa på sättet
jag är på…så är det ju att man känner sig trygg i det man gör och sen har liksom en grund att stå på från utbildningen” ( F1)
5.2 Utbildningskompetenser
Underrubrikerna som presenteras är Väsentliga kompetenser enligt de nyexaminderade
lärarna mot fritidshem, Skolan och fritidshemmets tillvaratagande av utbildningskompetenser och Yttre förutsättningars påverkan.
Väsentliga kompetenser enligt de nyexaminerade lärarna mot fritidshem
Lärarna mot fritidshem anser att de kompetenser som kännetecknar yrket är många. De ingriper bland annat att vara tillgänglig för eleverna, vara innovativ genom att skapa och utveckla lustfyllda praktiska aktiviteter som skapar trygghet och trivsel som leder till social utveckling för eleverna såväl i skolan som i fritidshemmet. De menar att en viktig grund är att skapa förutsättningar för att eleverna ska kunna umgås och trivas tillsammans. Att vara tillgänglig för eleverna anses också vara en viktig färdighet. Övriga kompetenser som innefattar yrkesrollen enligt lärarna mot fritidshem är flexibilitet och att skapa förutsättningar för individutveckling. Även att arbeta med konflikthantering mellan elever är en kompetens som lärarna mot fritidshem betonar. Skolan och fritidshemmets tillvaratagande av utbildningskompetenser
Alla tre lärarna mot fritidshem uttrycker att de har en stor nytta av sina praktiskt estetiska ämnen då de både undervisar i sina ämnen men också har användning av sina ämneskunskaper i andra praktiska moment i arbetet i skolan och fritidshemmet. Enligt lärarna mot fritidshem så anser de sig kunna förstå de teoretiska ämnena och kan arbeta med dem på ett praktiskt sätt.
”I fritids har jag ju musik- varje vecka när vi sjunger i kör och spelar gitarr så där använder jag det mycket. Och sen är det ju självklart i mina ämnen som jag använder den men mycket mer…jag försöker ändå se, jag är resurs i matte med och då försöker jag tänka på ett, mer åt det hållet och lära ut matte på, inte genom att spela gitarr kanske just men att se musik i eller matte i musiken om man säger så eller idrotten och försöka få eleverna att tänka på ett annat sätt än bara ett plus ett...”(F3)
Utomhusaktiviteter samt skolornas friluftsdagar är något som lärarna mot fritidshem F2 och F3 är ansvariga för. F1 arbetar under förmiddagarna som elevassistent och belyser betydelsen av kompetensen från kursen inom specialpedagogik.
Yttre förutsättningars påverkan
Lärarna mot fritidshem har under sin första tid i arbetet stött på olika villkor som gör att möjligheterna att arbeta under goda omständigheter att bedriva god pedagogisk undervisning har begränsats på olika sätt. Faktorer som lyfts fram av lärarna är att lokalerna inte är optimala för ändamålet. Andra faktorer som påpekas är den bristande kommunikationen mellan lärare och olika arbetslag, som utgör en otydlig fördelning av skolans material. Några lärare mot fritidshem upplever också vissa bristande kunskaper hos skolledningen, lärarna och elevernas vårdnadshavare angående fritidshemmets verksamhet.
”Ja fritidsdelen prioriteras sist, vi kommer sist i mål när det gäller lokaler och ekonomiskt med pengar och så. Vi får lite anpassa oss efter skolans värld så vi hamnar sist i mål. Och likadant med de praktiska ämnena eller estetiska ämnena där har vi inte de, vad ska man säga…vi hamnar sist där med för det prioriteras inte lika mycket som de teoretiska ämnena. Så det är både fritids och de praktiskt-estetiska ämnena.” (F3)
Några av lärarna mot fritidshem betonar att arbetsstrukturen under skolans tid ger konsekvenser på fritidshemmet. Aspekter som lyfts fram är schemat och omställningstiden mellan skolan och fritidshemmets verksamhet. En ytterligare aspekt som en lärare mot fritidshem lyfter fram kring skolans arbetsfördelning är behovet att ibland behöva vikariera i olika klasser och ämnen. En av lärarna tycker annorlunda och beskriver planeringstiden i positiv bemärkelse och menar att det finns god planeringstid för bedrivandet av pedagogisk verksamhet.
”Jo för fritids tillhör ju också skolan och de har även skolledningen… rektorerna betonar liksom att det är en pedagogisk verksamhet lika mycket som skolan på förmiddagen för de eleverna som går i lågstadiet framförallt…så då är det ju viktigt med att få kunna planera lite olika saker på fritids.” (F1)
5.3 Förväntningar i arbetet utifrån utbildningen
Underrubriker som nedan följer är Egna förväntingar samt Bemötande och tålamod Egna förväntningar
Alla lärarna mot fritidshem beskriver att förväntningarna som de har målat upp under utbildningens gång har förverkligats till stor del. Förväntningarna innebär för de nyexaminerade lärarna mot fritidshem att de skulle bära ansvaret för sina respektive ämnen som de har studerat. De strävar efter att arbeta med fritidshemmets fundament vad det gäller att skapa trygghet, social gemenskap och individutveckling i verksamheten. Lärarna mot fritidshem anser även att yrket är inspirerande och spännande då de arbetar med tjänster som motsvarar de ämnen och uppgifter som de själva har sökt och varit intresserade av.
Bemötande och tålamod
Lärarna mot fritidshem förklarar bland annat att det inte ställs för höga krav från skolledningen eftersom de är nyexaminerade. Det handlar snarare om att de tillåts bli bekväma i sin ledarroll och göra ett bra och gediget arbete som möjligt. Några av lärarna mot fritidshem lyfter fram att trivsel och bemötande inom skolorganisationen är betydelsefulla faktorer som har effekt på lärarna mot fritidshems förväntningar inför arbetet. En av lärarna säger:
”Det som påverkar mest det är ju hur rektorn hanterar saker och ting och hur man är som personalstyrka och hur man fungerar tillsammans med de andra i arbetslaget som lärare och så. Och vad skolan har för riktlinjer och mål och krav så får man ju anpassa sig utefter det också.” (F3)
En av lärarna mot fritidshem beskriver komplexiteten med läraryrket och menar att man aldrig blir färdig som lärare utan säger att man ständigt måste anpassa sig till olika situationer. Lärarna mot fritidshem poängterar att situationen som nyexaminerad och att komma in i arbetslivet är speciell. Saker och ting måste ta sin tid för att det ska förverkligas. En av lärarna mot fritidshem uttrycker det på följande sätt:
”…man måste ha tålamod och inse att det tar tid, man vill ju som ny inte ändra allt för mycket i början, man jobbar tillsammans med arbetslaget nu och ser lite vad de tycker och tänker och sen får vi se, men sen så måste man våga tar för sig också och de känner jag att har gjort men det tar tid.” (F1)
5.4 Sammanfattning av resultat
Lärarna mot fritidshem lyfter fram att viktiga inslag i utbildningens innehåll var praktiken (VFU), det valbara praktiskt/estetiska ämnet, kurserna som behandlade lärandeteorier, specialpedagogik och konflikthantering. De genomgående diskussionerna och seminarierna under hela utbildningen är också en betydande faktor från utbildningen som lärarna mot fritidshem har användning av i nuvarande yrke. Resultatet visar även en viss kritisk vinkel då lärarna mot fritidshem ifrågasätter teoretiska resonemangs verklighetsanknytning. Sammantaget beskriver lärarna mot fritidshem utbildningen som en mognadsprocess.
De kompetenser som resultatet beskriver handlar om att lärare mot fritidshem ska kunna skapa aktiviteter som leder till individutveckling hos eleverna. Deras kunnande inom sina praktiskt/estetiska ämne tillvaratas av skolan respektive fritidshemmet genom att de får arbeta med ämnet i olika undervisnings- och resurssammanhang.
Lärarna mot fritidshem visar ett antal olika yttre förutsättningar som påverkar undervisningsmöjligheterna i positiv och negativ bemärkelse. Faktorerna handlar om ekonomiska förutsättningar, schemaläggning, planeringstid och övrig personals kunskap om fritidsläraryrket.
De förväntningar som lärarna mot fritidshem hade handlar sammanfattningsvis om att göra ett så gediget arbete som möjligt utifrån de tjänster som respektive respondent arbetar inom. De faktorer som i sin tur påverkar förverkligandet av lärarna mot
fritidshems förväntningar är skolans mål och riktlinjer samt övrig personals bemötande och samarbete.
6 Analys
I analysen kommer vi beskriva hur vi tolkar resultatet i relation till ramfaktorteorin, verksamhetsteorin och tidigare forskningsartiklar.
6.1 Utbildningens betydelse för yrkesutövandet
Resultatet visar att lärarna mot fritidshem menar att utbildningen har gett dem både praktiska och teoretiska kunskaper i praktiskt/estetiska ämnen, specialpedagogik, lärandeteorier, konflikthantering och genom seminarium/diskussioner under hela utbildningen. Genom ramfaktorteorin kan vi tolka det som att förutsättningar från utbildningens utformning skapar specifika och betydelsefulla kunskaper för lärarna mot fritidshem som de tar med sig till praktiken. De intervjuade lärarna poängterar att en processutveckling sker vid varje praktiktillfälle (VFU) genom att de får erfarenheter från olika former av situationer och får utföra olika praktiska planeringar vilket ger dem förståelse för verksamheten. Selander (2006) menar att de yrkeskompetenser en akademisk yrkesutbildning ger består av mångsidiga kunskaper. Yrkeskompetenser innehåller såväl teoretiska kunskaper som praktiska erfarenheter i en akademisk yrkesutbildning. Han beskriver att de formella kunskaperna får man inom en utbildning. Informella kompetenser är de erfarenheter som man får inom sitt yrke. Vi tolkar det som att utbildningens olika innehåll har erbjudit de nyexaminerade lärarna mot fritidshem formella kunskaper under utbildningens gång som de sedan har fått praktisera och gett vidare erfarenheter under VFU-perioderna. Vi tolkar det även som att utbildningen har gett lärarna mot fritidshem informella kunskaper eftersom de betonar att praktiken har gett de goda erfarenheter och kompetenser. Avslutningsvis menar vi att utbildningens innehåll har medfört att lärarna mot fritidshem känner en trygghet och mognad i yrkesutövandet.
6.2 Skolan och fritidshemmets användning av utbildningskompetenser
Resultatet visar ett antal olika förutsättningar som påverkar undervisningen på olika sätt. Faktorer som nämndes är skolans behov av tjänster, materialtillgång, lokaler, schemaläggning, planeringstid, ekonomi, vikariat och skolledningens samt lärarnas kunskap om yrket. Lärarna mot fritidshem beskriver faktorerna i både positiv och negativ bemärkelse men menar samstämt att de påverkar undervisningen och hur deras utbildningskompetenser tas tillvara. Det framgår tydligt av resultatet att respondenternas tjänster är utformade på olika sätt utefter skolornas olika behov då respondenterna arbetar som; idrottslärare, elevassistent/lärare i fritidshem och idrottslärare/musiklärare/lärare i fritidshem samt att de används till varierande arbetsuppgifter efter olika behov som uppstår på skolorna. Detta stämmer med ramfaktorteorin som innebär att skolor har ramar för hur deras undervisning kan bedrivas. De behov som skolan eftersöker utnyttjas i processen och lärarna mot fritidshems utbildningskompetenser används utifrån de förutsättningar skolans ramar tillåter. De former av utbildningskompetenser som respondenterna dessutom nämner som tas tillvara är kunskaper inom de praktiskt-estetiska ämnena, specialpedagogik och friluftsliv samt inom de åtskilda arbetsuppgifter som tjänsterna innehåller.Tidigare forskning beskriver komplexiteten inom yrket där exempelvis Andersson (2013) visar olika fritidspedagogers yrkesidentiteter som arbetar utifrån olika utgångspunkter. Haglund (2004) beskriver i sin tur olika yrkesroller som intas av fritidspedagoger. De tre lärarna mot fritidshem har liknande uppfattningar angående yrkets viktiga beståndsdelar och arbetsuppgifter men samtidigt ser deras tjänster och därmed arbetsuppgifter olika ut. Den tolkning vi gör är att utbildningskompetensernas tillvaratagande beror till stor del på vad skolan och fritidshemmen har för behov och förutsättningar. Vi tolkar dessutom situationen angående lärarna mot fritidshems olikartade arbetsuppgifter som en bidragande orsak till yrkets komplexitet vilket i sin tur leder till att yrket upplevs som diffust.
6.3 Villkor i verksamheten som påverkar lärarna mot fritidshems arbete
Resultatet visar i relation till verksamhetsteorin att arbetsuppgifterna (Arbetsdelning, se figur2 s.21) är en viktig del för att förväntningarna ska uppfyllas. Förväntningarna påverkas även av skolans intentioner (Riktlinjer och mål) då lärarna mot fritidshem måste förhålla sig till dem. En av förväntningarna som skolledningen (Övrig personal) har på lärarna mot fritidshem är att visa engagemang för eleverna i arbetet. En annan bärande aspekt som har påverkan på hur lärarna mot fritidshems förväntningar är hur andra lärare (Övrig personal) bemöter lärarna mot fritidshem. Trivseln och samarbetet i arbetslaget (Övrig personal) påverkar på vilket sätt lärarna mot fritidshems förväntningar i arbetet gestaltas. Slutligen beskrivs även hur skolledningen (Övrig personal) hanterar lärarna mot fritidshems förutsättningar gällande exempelvis verksamhetens ekonomi och lokaler. Resultatet visar också hur (läromedel/material) påverkar hur förväntningarna i arbetet utvecklas. Andersson (2013) benämner att yttre förutsättningar som ekonomi, lokaler och material påverkar lärarna mot fritidshem arbete. Enligt vår tolkning påverkar även personalen och skolledningens inställning lärarna mot fritidshems arbete. Vi tolkar även att lärarna mot fritidshems arbete därmed tenderar att följa de traditionella mönster som redan finns på de respektive skolorna och att detta sedan ger utslag både i positiva och negativa bemärkelser. Genom en positiv skolledning och personalgrupp så påverkar det de nyexaminerades förväntningar och sin tur deras utbildningskompetenser. Det kan också betyda att ju smidigare och enklare de nyexaminerade kommer in i arbetslaget och skolan desto större möjligheter har de att påverka sina egna idéer i arbetet.
Läromedel/ material
Nyexaminderade Eleven Resultat
Lärare
Skolans riktlinjer/mål Övrig personal Arbetsdelning
Figur 2 (Knutagård 2003 s.145) applicerad till skolans verksamhet av Knutagård, vi har lagt till nyexaminerade lärare i vår tolkning.
7 Diskussion
I diskussionskapitlet kommer vi föra diskussioner kring analysen, pedagogiska implikationer och vår metod.
7.1 Diskussion kring undersökningen
Under hela arbetsgången har vårt fokus legat på våra tre forskningsfrågeställningar där en av dem är på vilket sätt de nyexaminerade lärarna mot fritidshem upplever att den nya lärarutbildningens innehåll har haft för betydelse i yrkesutövandet. Analysen utifrån frågeställningen visar att respondenterna är eniga om vissa aspekter angående utbildningens innehåll. Lärarna mot fritidshem anser i studien att utbildningen ger de förberedande kunskaper inom teoretiska respektive praktiska infallsvinklar. Ser vi utifrån Selanders (2006) resonemang att en akademisk yrkesutbildning har i syfte att ge studenter närliggande kunskaper och kompetenser kring de specifika områdena så visar vårt resultat att den nya lärarutbildningens innehåll har haft en stärkande inverkan för lärarna mot fritidshems yrkesroll i arbetet.
Frågeställningen angående utbildningens betydelse för yrkesutövandet kan ses ur ett kritiskt perspektiv då de nyexaminerade lärarna mot fritidshem bara beskriver några få beståndsdelar inom hela utbildningen som har varit betydelsefulla i arbetet. Selander (2006) påpekar att en akademisk yrkesutbildning ska erbjuda verklighetsnära kunskaper som förbereder kommande yrkesutövare. De nyexaminerade lärarna mot fritidshem beskriver i studien att vissa delar av de teoretiska utgångspunkterna inte avspeglar verkligheten. Utifrån frågeställningen förväntade vi oss möjligtvis flera olika moment i utbildningens innehåll som hade upplevts som yrkesrelevant för de nyexaminerade lärarna. Samtidigt kan man även ha i beaktande att lärarna mot fritidshem berättade om de moment i utbildningen som de ansåg vara mest relevanta utifrån sina tjänster. Eftersom lärarna mot fritidshems arbeten ser olika ut så menar respondenterna att olika kompetenser och kunskaper är aktuella för just deras tjänst. En av de intervjuade lärarna
säger att kunskaper i specialpedagogik är viktigt eftersom mycket av arbetet har varit att vara elevassistent under skolans förmiddags tid.
Vi kan också från resultatet märka att grundlärarna med inriktning mot arbete i fritidshem upplever att de praktiskt/estetiska kunskaperna från utbildningens innehåll är de mest betydande utbildningsvinsterna i arbetet på skolan respektive fritidshemmen. I tidigare forskning har vi förklarat vad som varit kännetecknade för tidigare yrkesprofessionen fritidspedagogers kompetenser i skolan och fritidshemmet. Både Calander (1999) och Hansen (1999) betonar de praktiskt/estetiska kunskaperna som betydande då man kan använda sina kompetenser till kreativa inslag i teoretiska ämnen. Vår tolkning är att de nya lärarna mot fritidshem samt tidigare utbildade fritidspedagoger har likartade arbetsuppgifter och förmågor. Man kan föra ett kritiskt resonemang angående den nya utbildningens utformning om det inte ska vara fler praktiska och skapande inslag i utbildningen då studien visar att de praktiskt/estetiska ämnena utgör en viktig grund för yrkesprofessionen grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem.
Frågeställningen angående hur skolan tar tillvara lärare mot fritidshems utbildningskompetenser kan ses på två olika sätt. Ett av sätten innebär att skolorna eftersöker en tjänst som måste fyllas upp. Eftersom lärarna mot fritidshem är kompetenta inom praktiskt-estetiska ämnen och fritidspedagogik samt andra utbildningsmoment medför det att skolledningen ger lärarna mot fritidshem en tjänst som de har kvalifikationer för. Det andra sättet man kan se hur utbildningskompetensen tas tillvara är under hela verksamhetens gång. Förutsättningarna som uppstår under arbetets gång på skola och fritidshem för lärarna mot fritidshem gör att deras utbildningskompetenser används i specifika situationer, exempelvis utomhusaktiviteter och friluftsdagar.
Situationen går att se från två olika infallsvinklar där den ena kan uppfattas som ett problem och den andra som en stor möjlighet. Problemet med komplexiteten i yrket är att kunskapen angående en lärare mot fritidshems yrkesuppgifter inom skolan kan bli diffus. Möjligheten som utbildningen ger de nyexaminerade lärarna mot fritidshem är att de utefter eget intresse och skolans behov kan använda sin kompetens och arbeta på olika sätt. En av respondenterna arbetar enbart som idrottslärare vilket visar hur man kan använda sina kompetenser och välja tjänst efter eget intresse. Sammanfattningsvis kan enligt vår undersökning en tjänst för en utbildad lärare inom fritidshem innehålla olika arbetsuppgifter vilket därmed bidrar till att yrket blir komplext till för- och nackdel.
Vår tredje frågeställning behandlar vilka villkor som påverkar lärarna mot fritidshems egna förväntningar i arbetet. Det som framkommer ur resultatet är att respondenterna betonar påverkan från övriga kollegor och skolledning. Det som vi vill föra fram i diskussionen är att genom detta mönster kan nyexaminerade lärare mot fritidshems förväntningar och utbildningskompetenser hämmas eller stödjas beroende på vilket klimat som råder på den skola eller det fritidshem man arbetar på. Respondenterna beskriver att som nyexaminerad bör man ha tålamod med vilka idéer och förväntningar man har på arbetet. En primär aspekt är att vara ödmjuk och integrera sig med övriga i arbetslaget. Vi menar att man inte får vara för återhållsam som nyexaminerad lärare mot fritidshem för det kan påverka hela yrkessituationen och de förväntningar man har på arbetet även i ett längre perspektiv.
