I tidens smak. Om kungliga miljöer i Danmark, Norge och Sverige under empiren

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Göran Alm

Title

I tidens smak.

Issue

17–18

Year of Publication

1989

Pages

91–102

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

I

tidens

smak

Om

_{kungliga miljöer i}

_{Danmark, Norge och}

_Sverige

under

_empiren

av

Göran Alm

Denna_{uppsatsavserattmed hävdvunnastilkritis¬} ka medel_{jämföraetturvalnordiskakungamiljöer,} allafrån_{tidigt 1800-tal.I dedanskaochnorska hu¬}

vudstäderna, Köpenhamnoch Kristiania,byggdes

nyakungaresidens.FörSveriges delvardettaej ak¬

tuellt och vårt lands förnämsta_kungliga

empirin-redningar återfinns framförallt i det lilla lustslottet

Rosendal._{Självfallet ställdes heltandra kravpå in¬}

redningar av representationsrum i ett kungaresi¬

densän_{på salongeroch kabinett iettlitet lustslott} i_{lantligmiljö.Fråganärdärförberättigadomjäm¬} förelseravdet_slagsomhäravsesäradekvata. För

den_{stiljämförandeundersökningsomhär skallge¬}

nomföras,saknar reservationeravdennatypdock

helt och hålletsitt _{berättigande. Ser} manpå äldre lustslottsbyggnader som Kina slott på Drottning¬ holm eller Gustav Ill:s_{paviljong på Haga, så}ärdet

allmänt accepterat attinredningarna där tillhördet

mestexklusivasom_{Sverige kan uppvisa i respekti¬} ve_{epok. Rosendal kan ocksåutantvekanjämstäl¬}

las med de äldre_exemplen.

Köpenhamn

Det danska _{kungaslottet Christiansborgs brand} 1794 ochden_{engelska flottans bombardemangav} staden1807_{utgörettpar avskälentillattdettidiga} 1800-talet_{utgörenlivligochtillsininriktning} klas-sicerande _{byggnadsperiod i Köpenhamns arkitek¬} turhistoria. Staden fickett_{nyttDom- och Rådhus,}

kungaslottet återuppfördes och en ny domkyrka byggdesförattgenågra exempel. Dessatrenämn¬ da_byggnaderharenochsammaarkitekt_nämligen

Christian Fredrik Hansen.Hansarkitekturärbåde

självständigoch prägladavdansktradition. 1754,

sammaårsom Stockholms slott stod_{inflyttnings¬}

klart, kallades den franske arkitekten Nicolas-HenriJardin tillDanmark.Hankomattvändaden

danska smaken bort från traditionelltyskinfluens

motenklart fransk_{nyklassicistisk inriktning.} Jar-dinselev ochmest_{betydande efterföljare, blev}

Ca-parFriedrichHarsdorff.Som lärare vid den dans¬

ka konstakademien kom Harsdorffatt undervisa den unge C F Hansen. En klar orientering mot Frankrike kom _{följaktligenatt prägla dennes ut¬}

bildning. Den traditionella studieresan gick över Tyskland till Italien. Hansen fick därigenom en

synnerligen god kunskap om antiken och dess

formvärld. Renässansarkitekterna studerades

självfallet också medstor entusiasm och Palladio

och_{Vignolaframträdersomdestoraförebilderna.} Hemresantill Danmark 1784vetman_mycketlitet

om, menförmodligen gick den viaParis där

Han-seni så fall hade_{goda möjligheter}attstudera den

radikala arkitektur somvuxit fram redan förere¬

volutionen.

Densvenske_{tecknaren, konstfilosofen och gre¬}

ven Carl_{August Ehrensvärdberättar iett brev till} Louis Masreliez — påbörjat i Bologna 25 april

1782—omettsammanträffande med CFHansen:

”Härärendansksom_{jag råkat, arkitekt,hållerav}

antikstil,komponerar,sätterkolonnerutanbaser, gör beskedliga planer, flitig. Få si om ej Köpen¬

hamn blir grannareänStockholm isammapropor¬ tion danskenärbättreän_{Tempelmann. Dennaar¬} kitekten har_{jag sitt i Rom länge, han har fåtten}

plats i fäderneslandetoch ska hem.”^

Redan _{under sin studieresa kom Hansen}att ut¬

nämnas till _{”Landsbygmester” i Holstein. Sina} första årtionden som utövande arkitekt verkade han alltså iNordtysklandmedHamburg och

Aal-tonasomhuvudorter. _{Mångaavuppdragsgivarna}

var _{tyskar varför Hansens arkitektur självfallet} ficken_tyskaccent.

det_{nyaChristiansborg. Viskallhär nöjaossmed}

attnärmare studera fasadenutmot_{Slottsplatsen.} Förutom källaren omfattade _byggnaden tre hela våningar och tvåhalvvåningar(enmezzanin ochen

attika). Trerisaliter rytmiseradeden 21 fönsterax¬

lar _{långa fasaden. Mittrisaliten hadeenhög} mur-liknandesockel,somfördesupptill huvudvåning¬ en. Muren var bortsett från de rusticerade hörn¬

partierna helt slät ochportenintill slottsvalvet sak¬

nade _{omfattning. En kontrast till dennastramhet}

utgjorde åtta skulpturförseddanischer och en in-skriptionsplatta. Ovanpå dennatungasockel reste

sig i byggnadens mitt sex korintiska kolonner; mittpartiet avslutades medenfronton. Sidorisali-ternahadeenlikartad_uppbyggnadmenmedenän

merförenklad_{murbehandling.}Mittpartiets kolon¬ ner fick _{exempelvis inte någon motsvarighet utan} härstodmurenslät. Däremot gavssidopartiernas

fönsteromfattningaren merdominerande utform¬

ning.Desammanbindande längornasmestutmär¬

kande drag var sockelvåningens tunga och preg¬

nantarustiksomeffektfullt kontrasterade mot ri-saliterns renhet.

Som helhet _{uppvisade den monumentala fasa¬} den _{inspiration från de tre huvudinslagen i Han¬}

sens arkitektoniska utbildning. Mittpartiets _upp¬

byggnad har, sompåvisatsi danskforskning,stor

likhet med den italienskearkitekten Vincenzo Sca-mozzis fasdtill Palazzo Verlato i Villaverde nära Vicenza.^ Denna_{byggnad började uppföras 1576.} Mankanockså med_foghänvisa till den franskaar¬ kitekturen med dess _{påtagliga schematisering.} Motsvarande tendenser_{gjorde sig också gällande i}

Berlin, exempelvis i Friedrich Gillys förslag tillen nationalteater.

C F Hansens _{Christiansborg brann år 1884.}

Kristiania

Till_{Norgekom denmonumentala nyklassicistiska}

byggnadskonsten betydligtsenareäntill Danmark.

Dennorske arkitekten G F Lösers_ombyggnad av

Jarlsbergs slott 1812—1813 tillhör de tidigaste

exemplen. 1821 togsfråganomattbyggaettkung¬

ligt slottupptill behandlingi det norska Stortinget.

Två år senare knöts den dansk-norske arkitekten Hans Ditlef FrantzLinstov till

Slottsbyggnadsad-“Fäsiomej Köpenhamn blirgrannareänStockholm"spådde Car! AugustEhrensvärdefterattundersittbesök i Italien hasammanträffat

med den ungedanske arkitekten C. F. Hansen.Enavdemonumentalbyggnadersomarkitektenförsågdendanska huvudstadenmedvardet

nyaChristianborgs slott.Härsesdenavkonungengodkända ritningentill slottetshuvudfasadfrån år 1803. StatensBygningsadministration,

Detkungligaslottet i Oslo uppfört och inrettavden dansk-norske arkitektenHans_{DitlefFrants Linstovmellan åren1825 och 1848.Huvud¬} fasaden har genomgåttenväsentligförändringsedan byggnadstidendå sidorisaliternas ursprungligaportarmed klassicerande_omfattningar

ersattsmed enklaoartikulerade_{fönsteröppningar. Foto: Teigens Fotoatelier A.S., Oslo.}

ministrationenoch han kom att bli _{kungaslottets} arkitekt. _{Ursprungligen tänktes slottsbyggnaden}

tvåvånig,uppfördi H-form medett kraftigtfram¬ draget mittparti medentungsockelvåningkröntav sex _{korintiska kolonner} och fronton. I ett senare

alternativ _{utvidgades anläggningen med fyra fri¬} stående _{paviljonger sammanbundna med huvud¬}

byggnadengenomenvåniga kolonnader.Närheten

till_{engelskpalladiansktradition blir här påtaglig.} Planerna kom dock att ändras och _{slottsbyggna¬} den ficken mertraditionell U-formmenblev_{i gen¬}

gäldtrevåningarhög.Huvudfasaden har i förenk¬

lat skickstorlikhetmedHansens Christiansborgs-fasad. _{Förenklingen skall dock ej betraktas som}

negativutanharpåettpositivtsättökatmonumen¬

taliteten. _{Byggnadens dominerande läge i samspel} med den enkla _{murbehandlingen ochdenmycket} pregnantaportikenhar skapatensäregen storsla¬ genhetåtNorges kungaslott. Här kanman som en

sammanfattningmedfoganvändanamnetpå Na¬

tionalmuseums svenska _{silverutställning 1988 —} enkelhetens triumf.

Detvå slottsfasadernas _{proportioner skiljer sig} däremot _{väsentligt åt. Linstov skapade en lång¬} sträckt_{byggnaddärhöjdenfickunderordnas bred¬} den._{Christiansborg}vardäremotmerkompaktoch

höjdintrycketdomineradeöverbredden. Detta vi¬ sar _{sig exempelvis i att sockelvåningen i Köpen¬} hamnvar_{väsentligt högreänmotsvarandeparti på} detnorska_{kungaslottet. Förattmotverkaenallt¬} för _{påtaglig obalans} i byggnadskroppen formade

Hansen rustiken kraftfullare än Linstov _ansåg

lämpligt. När man jämför slottsfasaderna och konstaterar att det _{föreligger stora skillnader i}

byggnadernasproportionermåstemanha klartför

sig att divergensen inte beror på skilda estetiska

ideal. För Hansensvidkommandegälldeattanvän¬ da så stor del av murverket till det första

Chris-HertigregenlenKar!(XIII),somävenvarriketsStoramiral,gav1795 arkitektenGustaf af Sitlén iuppdragattritaettstoramiralspalats i Karlskrona. Dettilltänkta palatsetskulleförses medtvåhuvudfasadermed olikakaraktär. Ritningenvisar den ’’AndraSidan afSamma

Byg-nad,åt AmiralitetsSlätten". Bildochfoto KungligaBiblioteket.

tiansborg som möjligt och han var

följdaktligen

låst av den gamla byggnadens proportionering.

Linstovhade helt andra förutsättningar. Det nya slottetskulleuppföras påenhöjd i utkantenavden norskahuvudstaden.Syftetvarattlåtaslottsbygg¬

naden dominerastadsbilden. Detär alltsåmer de

lokala förutsättningarna än skilda estetiska ideal

som frammanatdessa påtagligaskillnader mellan

kungaslotteniKöpenhamnoch

Kristiania.

Karlskrona

och

Stockholm

1600- och 1700-talen är lysande århundraden i

svensk arkitekturhistoria. Under det tidiga

1800-talet_{uppfördesdäremoti}

_{Stockholm ej}

_några

Gjör-wells _{garnisonssjukhus från 1816.}

_{Därför skall}

_vi

tiden

kringår 1800, som aldrig komatt realiseras, men

som ändå klart visar stil- och viljeinriktning för

svensk monumentalarkitekturvid dennatid.

Detförsta_projektetärarkitekten Gustaf af

Sil-léns_{ritningar till}ettStoramiralspalats i Karlskrona

från 1795. NärafSillénåtervände tillSverige 1793

efteren_{mångårigutbildning iItalien komhan att} arbeta för hertig Karl av Södermanland,

den bli¬

vandeKarl XIII, framför allt med ombyggnaden

av _{Rosersbergs slott.} I _motsats till Hansen och

Linstov kan afSillén inte karakteriserassom lan¬

dets ledande arkitekt vid sin tid. Han framstår

dock som en_{god representant för tidens svenska}

arkitekter och deras intentioner.^

Storamiralspalatseti Karlskronahade

enligt pla¬

nernatvåhuvudfasader,varav denenavarmjukt

U-formad ochgavdentrelängadeanläggningenen försvenskaförhållanden unik karaktär. Härservi

docknärmarepådenmotsattasidan, vilken

fram¬

kraftigt betonade hörnpartier. Dessa hadenärmast

tornliknande karaktär med _{tungkvaderrustik ge¬}

nom_{byggnadenstrevåningar. Ett murband mar¬} kerade _{övergången mellan bottenvåning och hu¬}

vudvåning. Hörnpartierna försågs med egen tak¬

resning och risalitens särställning markerades yt¬

terligaregenomatttaken, imotsatstillmittpartiets

tak, var försedda med balustrader. _Huvudlängan

gavs i bottenplanet arkadkaraktär med rustik,

medan_{övriga våningarskulle försesmedslätputs} och enkla_{fönsteromfattningar.En traditionellac¬}

centi_{mittpartietutgjordes}avhuvudvåningens bal¬ kong med smidesräcke.

Förslagetuppvisarenkombinationavinfluenser

från de italienska studieåren och den typavarki¬

tektur med stram blockartad karaktär och enkel

murbehandling,somiSverigeutgjordearvetefter

Gustav III och hans store arkitekt Louis Jean

Desprez.

Det andra _{byggnadsprojektet återfinns i slotts¬} arkivet_{på Stockholms slott under rubriken oiden¬} tifierade _{ritningar. Alla former} av anteckningar

saknas,somkange enledtråd tillritningarnasbak¬ grund. Ritningarnas allmänna karaktär, liksom

det ramverksom_{omgerdem,gerdock klara antyd¬}

ningaromattvihär kanseettokäntpalatsprojekt

av Gustaf af Sillén. Om de tre _{ritningarna skall}

sammanställas med_{hertigensKarlskronaplanerel¬} lerom de_{utgörnågotav ettidealprojektär dock} ovisst. Planernas _{storslagenhet torde emellertid} utesluta all _{sammankoppling med} storamiralspa-latset. Detta skulle _{enligt ritningarna ha fått en} breddav 13 fönsteraxlar medan det oidentifierade

förslagetomfattar 21 fönsteraxlar vilketmotsvarar storleken _{på Hansens Christianborgsfasad. En i} detta _{sammanhang frestande tanke är att Silléns}

förslag hör ihop med KarlXIV Johans initiativ till

slottsbyggeti Kristiania.Tanken får dock förnär¬ varandeansessommerän_hypotetisk.

Tre _{ritningartill detta projekt har bevarats, en}

fasad,entvärsektion ochen_{grundplan till botten¬}

våningen.Denförstaritningenvisarentredeladfa¬

sad dären 11 fönsteraxlar bred mittrisalit domine¬

rar. _{Sidopartierna får självständighet endast ge¬} nom_{markeringen avett egettakfall. Förhelheten} gemensamma drag är den kraftigasockelrustiken

ochde i_{övrigt slätamurarna.Fasadensmestdomi¬}

nanta _{inslag ärden åtta kolonner bredaindragna}

kolonnaden. _{Huvudvåningens fönsterharförsetts}

med _{tunga klassicerande fönsterinramningar.}

Borggårdsfasaden präglas helt av den fyrlängade kolonnloggianmedan grundplanensmestdomine¬

rande _{inslag är markeringen av fyra kraftfulla} hörntorn.

Många av de tidsenliga drag vi sett utmärka

Christiansborg och slottet i Kristiania återfinns även i detta _{idealprojekt. Tung rustik mot släta} murfält eller kraftfulla klassicerande fönsterom¬

fattningar mot enkla odekorerade _{muröppningar}

är_{exempelpå dessatidstypiska}

motsatspar.Samti¬ digt slåsman avett_{ålderdomligt intryck}medasso¬ ciationer till'den tessinska _{kungaborgen i Stock¬} holm och till Perraults kända Louvrekolonnad i Paris. _{Borggården visarocksåsläktskapmed itali¬} ensk renässansarkitektur. Hurskall då detta tol¬ kas? Hansenvar,somnämntsbundenavdetgamla

Christiansborgsmurmassor mentrotsdettabygg¬

dehanettslottsom_{stilmässigtheltrepresenterade} den egna tidens ideal. För svenskt vidkommande kan man_{möjligentänkasigatt den kungliga mil¬}

jönvarså intimtförknippadmed det tessinskaslot¬

tet attdet föll_{sigheltnaturligtattävenundertidigt} ISOO-tal associera till denna _{byggnad. Man kan} äventänka_sigenmer_{stilmässig förklaring. Imot¬} satstill det första_{Christiansborg,somuppförts ien}

tyskinfluerad formrik barockstil, var tessinslottet

helt_{präglatav enklar barockklassicism.Dessstra¬}

ma_{formvärld verkadeinspirerandeundernyklas¬}

sicismens framväxt vid IVOO-talets slut. Detta_spel mellan traditionalism och arkitektoniskt nytän¬

kande dominerar den svenska _{utvecklingen från} 1770-taletoch _{långt in på 1800-talet. Naturligtvis} finns det_{lysande undantag fråndetta—arkitekter}

som_{Palmstedt,TempelmanellerLouis Jean Des¬} prezochhans krets—mentrotsallt_{går traditiona¬} lismen som en röd tråd genom tidens byggnads¬

konst. Detta _{påstående skall ej betraktassom ett}

värdeomdöme;det redovisarsnarareenvidare_syn

på byggnadskonstens roll i samhället därman _på

ett_{självklartsätttogtillvara detmanupplevdesom}

vitalt i äldreepokersarkitektur.

Slottens interiörer:

matsalen

De tensenservisettiden_{nordiska arkitekturen vid} 1800-talets _{början skall nu} konfronteras med de aktuella_{inredningsidealen.Tvåväsentliga} rumsty-peri detkungligaboendetskall härjämföras,

Rimingtil!fasadförellokänlslollsprojekl.Mångaavdearkilekloniska dragenliksomsällel allframslällaenriminggerslarka associalioner

lillGusiaf af Sillén.Förmodligenlillkom deirerimingarnanågon gångunder 1800-lalels Ivå första årtionden. Slottsarkivet.

GenoinskärningsrimingavdetGustaf af Silléntillskrivnaslottsprojektet.Enför det tidiga1800-lalelkarakteristiskrenochtungklassicism utmärker de två slottsvalven.Entréeravdenna antikiserande karaktär ritade bådeHansen och Linstov_{för sina}slottsanläggningari Köpen¬ hamnoch Oslo. Slottsarkivet.

ligen matsal mot matsal och sängkammare mot sängkammare.

Matsalen har i alla tidervaritett_{prestigeladdat} rum,inte minst i kungligmiljö. En Jämförelse kan

därför blifruktbar,oavsettomsalenåterfinns iett residens ellerettlustslott. I_{anslutning till den}stora riddarsalen_{på Christiansborglåg} en svit avolika

matsalar. Förden förnämstaavdessa, ”Kongens Spisesal”, lät sig Hanseninspirerasavtidensstora

intresse för vitt skilda_{geometriska former. För}att kungens matsal skulle inta sin naturliga särställ¬

ning gentemot de två marskalkstafflarna, gavs

rummet ovalform._{Enligt planritningarnavar det} endast tvårumi_{Christiansborgs}huvudvåningsom hade denna_{grundform. Detandrarummetutgjor¬}

des av ”Statsrådsvaerelset” eller, för attanvända

den svenska termen, konseljsalen. Båda dessaova¬ la rum hade funktionsmässigt högsta dignitet.

Väggarnai matsalenrytmiseradesavslankakolon¬

ner _{på höga plintar. Väggfälten försågs med}

färgsprakandemålningar medsvävandeantikagu¬

domlighetermotröd fondochfält med

pompeja-niserandekandelabermotiv.

I ”den _{daglige spisesal” på slottet i Kristiania} återfinns_målningaravsammakaraktär. Rummet

äri_sigmertraditionellt medrektangulär form och de danskakolonnernamotsvarashärav enmålad, spaljéartad, arkitektur av pompejanskt snitt. De målade blåfälten med svävande_{gudomligehter har} här inte sammadominerandeställningsom i

rrTr: “

i

1

4

1

1

I..I

1J

■'

i: :i

'

l

*

*

t;

1..

1

1

1

<::

Hr

T

1

!

’

tll

J

l

j »

*.. •

H

c

J

[LJ

HL

_jic

_;

t

+

T- —••

•» —T

+

i J

1

\

.1

1

f

^

W

Grundplantill det af Sillénskaslottsprojektet.Ett utmärkandedragärdenkraftigamarkeringenavfyrahörntorn. Denna tyngdfickdock

inte_{någonuppföljningifasadbehandiingendär hörnpartiernameruppfattassom}

tidstypiska risaliter. Planen ledertanken till Palladios

stadspalats. Slottsarkivet.

penhamn,utande harmerunderordnatsettstörre dekorativt schema. Förreslottsförvaltaren i Oslo,

Guthorm Kavli, har i sitt verk ”Slottet i Oslo”

klart _{påvisat denna interiörtyps starka släktskap} med samtida_{miljöeri Miinchen.^}

Karl XIV Johans förstamatsal_{på Rosendal —} nuvarande Blå _{salongen — inreddes också med} målad dekor. I motsats till de här _presenterade

matsalarna, blev dock denna miljö helt fransk till

sinkaraktär med_{gråmarmoreradeväggarmedtro¬}

fégrupperi guld. Det varhär mer krigarens, eller

snarare _{hjältens miljö i klar fransktappning som}

Karl_{Johan anammade. Samma resonemang, som} fördes_{kring arkitekturen, gällerockså matsalarna.} En konservativ fransk _{inriktning karakteriserar}

KarlJohans_{miljö. Mycketsnabbt kom dockenny} matsal at inredas _{på Rosendal. Denna blev lika} fransksomden_{ursprungliga, menradikalare i sin}

utformning. Den nya matsalen inreddes som en

tältinteriör.

Sängkammaren

Nästa_{rumstypsomskall jämförasärsängkamrar¬} na.Det_{gamla bruketmedparadsängkammare, el¬} lersomde ofta benämndes_konungensstorasäng¬

kammaretycks vid dennatidvarahelt passé. Kan¬

skevardet koncentrationen tillettenda_sovgemak som ledde till att deras _{inredningsmässiga status}

höjdes.Allatreländernauppvisar exempel påsyn¬

Dendanske_{kungens matsal på Christiansborgutformade Hansensom en oval sal med kolonnerpåhöga plintar. Denfranskinfluerade}

pom-pejanismavdentypsomiSerigerepresenterasavframför allt LouisMasreliez harfåttgevika förenformsträngmåladdekor. Hansenhar

härföljt den samtidautvecklingen i Tyskland därenrad likartadeinteriörer kan påvisas. StatensBygningsadministration, Rigsarkivet,

Köpenhamn.

Denkungliga matsalenpåslottet i Oslo. Linstovlät sig här inspirerasavdansk-tyskamodeströmningar. Intressant är attinredningaravdetta

ArkitektenFredrik Blom ochkonstnären PehrEmanuelLimnells_{förslag till väggdekor i Karl XIV Johans första matsal på Rosendal. Väg¬}

garnamarmorerades iengråblåtonmedan det dekorativamåleriet_{utfördes i trompe 1’oeilteknik i guld. Kungliga Biblioteket.}

Den_sängkammaresomHansenritade_{för den danske kungen på Christiansborg}ären av_{den danska nyklassicemens förnämsta}interiörer. Karakteristiskt_{för den danska smaken}ärdesläta vitaväggfältensomeffektfulltkontrasterasmotpregnantaarkitektoniska detaljersomde

nedsänkta_{fälten medreliefereller detungadörromfattningarna.Ett likartat spännande}

motsatsförhållandeåstadkoms ocksåmellanväggar¬

naochalkovens och_{fönsterväggensrika textilaarrangemang.Statens Bygningsadministration, Rigsarkivet, Köpenhamn.} hörutantvekan_{till det ypperstai sintid irespektive}

land.

I _{ritningsmaterialet från C F Hansens Chris¬}

tiansborg besannas detta resonemang. Där finns

endasten_{sängkammare angivenoch dengick} un¬

der _{benämningen ”Kongens sovegemak”. Rit¬}

ningen uppvisarenmiljöavhögkonstnärligkvali¬

tet. Intressantärocksårummets _{placeringi raden}

av_{kungsgemak.Frånkonungenstrappafördes be¬}

sökaren in i”Store_{lakajgemak”,såföljde”Förste}

Linstovsförslagtill”Det kongelige Sovevarelse"på slottet i Oslo. Den elegantainteriören följer klarttyska förebilder i godSchinkelanda.

Slottsförvaltarkontoret, Kungliga slottet, Oslo.

och Andet kavaljergemak, Tronsalen,

Stadsråds-vaerelset, Dagligvaerelset” och till sist ”Kongens

Sovegemak”. Enmer betydande placering kunde en _{kunglig sängkammareknappast få.}

Entréntill den_{kungliga sängkammarenlågmitt}

påenalångväggenochmittemotformadesendjup

halvcirkelformadalkov. Rummetsväggarvarsläta med fåmen _{ytterstpregnanta} dekorativa detaljer som nedsänkta antikiserande reliefer. De smala dörrarna_{fick tungkasettdekor}avettslagsom an¬ narsnormaltanvändes vidutsmyckningavtak.

Al-kovöppningen inramades av två kolonner. Som

kontrast mot rummets form- och färgmässiga

stramhet stod _{sängalkoven medväggardraperade} med_{grönt siden. Helarummets utformning visar} klart hur Hansen låtit _{sig inspireras} av Friedrich Schinkel. _{Många av rummets detaljer kan också} klart föras till tysk tradition. Ett rum av denna

stränghet var knappast tänkbart i det franska

konstområdet.

NärLinstov skisseradesittsovrumförKarlXIV Johan_{följde han enligtvedertagna norskastilideal}

dansk-tysksmaktradition. Dethade sinaskäl:när

han1836begärdetillståndavkungenattfågöraen kontinental_studieresa,förattsedetnyasteiEuro¬

pasinredningskonstfick han enligt Karl Johanåka

till_{Tyskland ochgärnatill Italien,omtiden räckte}

till,meninte tillParis.Denytterstkänsligemonar¬ ken var helt medveten om att _{kungaslottet inte}

kunde_{uppföras ochinredasien annanstiltradition}

ändensomi_{generationerpräglatNorge. Hans}eg¬

nafranskaideal,somså heltpräglade hansmiljöer

i_{Sverige,varalltsåinte gångbaraiNorge.® Därför} ritade Linstov ett sovgemak i god Schinkelanda,

medstramavitmåladeväggarochenspröd antiki¬ serandefris. Arkitektenönskade kläväggarnamed

grönteller violetttygmed brettmönstratband och

en _{kraftig guldfrans.}

Över

_korintiska

fronton. När rummettill slut komatt inredasvar

empirensvurmfördraperadeväggarheltpassé och

gemaketkomattfåettenklare utseendeänarkitek¬

tentänkt sig.

Försvenskt vidkommande skall dessa_sovgemak

jämföras med KarlXIVJohans, ännuexisterande sängkammare på Rosersberg. Detta rum ansågs

länge somså renodlat franskt till sin karaktäratt man_{gissadepåatt rummetkundevarainrett efter}

ritningaravPercier och Fontaine.Dethar dockse¬

narevisat_{sigatt rummetärsvenskt och har Fredrik}

Blomsom_upphovsman.

Det_{liggernäratill handsattjämföra sängkam¬} maren_{på Rosersberg och ”Kongens sovegemak”}

på Christiansborg. Båda har kolonnprydda öpp¬ ningar till sängalkoven liksomsängrum med dra¬ peradeväggar. Därupphör dock likheterna. Den

stora kontrasten mellan den textilt rika alkoven

och det i_övrigtsåstramadanska sovgemaket har

ingen motsvarighetpåRosersberg.Helarummetär

där textilklätt medett_{spelmellan skarptgröntoch}

cremefärgat siden. Fredrik Blom har för den

franskfödde_kungenskapatenperfekt napoleonsk

sängkammare.

Deolika_{exempel på dansk, norskoch svenskarki¬} tektur och _{inredningskonst under 1800-talets för¬}

staårtionde,somhärpresenterats, gerintressanta

antydningarom likheterochskillnaderi de nordis¬

ka _{kungliga miljöerna. Danmark upplevde under}

tidigt 1800-tal en konstnärlig guldålder och C F

Hansen personifierar en del av denna lysande

epok. Hanvaren stor arkitekt med förmåga och vilja att kombinera det bästa av fransk och tysk

tradition till_{någotgenuint danskt. Radikaliteten i} den franska arkitekturen _inspirerade honom och

Karl XIVJohans_{sängkammare påRosersberg. Det tåg för svenskt vidkommandetradition iattfölja} fransksmakutveckling. Eftersom kungendessutom varföddfransman blev rumskaraktären självfallet

han förmådde sammansmälta detta med traditio¬ nens krav. Denna dualism_görC F Hansen tillen

särpräglad och spännandekonstnärspersonlighet.

Merav_{politiskaänestetiskaskäl fick} slottsarki-tektenLinstov iNorgearbetaefteren merenhetlig

linjeän sinkollega i Danmark. Attlandets konst¬

närligt djupa förankring i dansk-tysk tradition

skulle bestå och kanske _fördjupas var väsentligt

för_{realpolitikern Karl XIV Johan.Slottet i Kristia¬} nia framstårsom ennationell_{viljeyttring. Det}var

väsentligt för den nya staten att förse konungen

meden_{praktfull bostad helt i paritetmed Köpen¬}

hamns eller Stockholms kungaslott. Slottsbygget

blev också rikets största byggnadsföretag sedan

medeltiden. Resultatet blevattdetkungligaslottet

i Kristiania_{rymmer någraavNordens förnämsta}

empirinteriörer. EfterChristiansborgs brand 1884

framstår fleraavdessarumssviter somunika. Försvenskt vidkommande_{utgördettidiga} 1800-taleti_{hög grad tiden efter}enguldålder. Den

radi-kalitetsomkarakteriserade den svenskaarkitektu¬

ren och inredningskonsten efter Gustav III:s ita¬

lienska resa 1783—84 fick _{ingenefterföljd.} Karl-Johanstidens _{kungliga miljöer kan knappast ka¬} rakteriseras som _{nydanande utan har byggts upp} efter traditionbundna idealmeden _{tydligt fransk}

helhetsatmosfär.

Noter

1. Moselius, Carl David: Louis Masreliez’ och Carl August

Ehrensvärdsbrevväxling,Stockholm1934, sid81.

2. Christiansborgs Slot, Andet Bind, Köpenhamn 1975. Del¬ avsnitt författatavHakon_Lund,sid 20.

3. Angående Gustaf af Sillén,Rosersberg och Karlskrona,se

vidare:

Vahlne, Bo: Nyinredningen av Rosersbergs Slott 1797—

1818—Enikonologiskstudie.Stockholm 1988.

4. Kavli ochHjelde: Slottet i Oslo,Oslo 1973, sid 137—. 5. Alm, Göran: Svensk Klassicism,Lund 1886, sid 57—.

In

the

of the

_period

Royal

environments in

Denmark,

Norway

and Sweden

during the

Empire

period.

by Göran

Aim

Summary

This articlecontainsacriticalcomparison ofa se¬ lection ofroomsandbuildingsdesigned forroyalty

in_{Denmark, NorwayandSweden in the early 19th} century.

The old _{royal palace ofChristiansborg in Co¬}

penhagenwas destroyed by fire in theyear 1794.

Theconstruction of the new palace, designed by architect C F Hansen _{(Fig. 1),} was started nine

yearslater.

In 1821 the _{Norwegian parliament decided to} builda_{royal palace in thecapitaltownof}

Kristia-nia,today’s Oslo, andin 1823 the Danish-Norwe-gian architect H D FLinstovwas

commissioned

designthepalace.

No_{royal palaceswerebuilt in Swedenduring the}

early 19thcentury. Instead,the articlecontains the presentation of drawings for two monumental buildings—whichwereneverbuilt—withstrong connections with the Swedish crown. In 1795 the architect G afSillén_designedagrandadmiral’spa¬ lace for the town of Karlskrona. The work was

commissionedby theKingKarlXIIItobe(Fig. 3).

The other_{example consistsof}drawings foranideal

royal palace ofmonumentalproportions (Figs 4—

6). No written documents in connection with this proposal have been foundand wehave therefore

no_{knowledgeastoeither thenameof the architect} orthe site for the_palace.

Impressive private suites were designed for the

Scandinavianroyalfamiliesduring theEmpirepe¬

riod, and thearticle containsacomparison of royal

diningroomsand bedrooms (Figs 7—12). Denmark _{experienced an artistic golden} age in

the _{early 19th} century, and thestudy shows that

througharchitect C F Hansenthecountryhadac¬

cepted the best of French and German design and

then used it to create a genuine environment of

high artistic qualitywithanoverall characterwhich is_{clearly Danishin feeling.}

Although Norway had beenforced intoapoliti¬

cal union with Swedenin 1814, thecountryconti¬

nuedto_{maintain its strongtraditional architectu¬}

ralties withGermanyandDenmark. Thepalace in

Kristiania was a national manifestaiton. Norway wantedto_{provide itscapitalcity witharoyal pala¬}

cetocomparewith the palacesin both Stockholm and _{Copenhagen. It was obvious that the palace} should be builtin the_{styleof the nation, that}isto

say in the spirit of theGerman-Danish tradition,

andwiththeGermanarchitectSchinkelasagreat

sourceof_inspiration.