Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling
EXAMENSARBETE 15HP
Översyn av vattenskyddsföreskrifter
med tillhörande vattenskyddsområde i
Hallstahammars kommun.
Vilka revideringsbehov finns?
Examensarbete vid Mälardalens Högskola
i samarbete med miljöförvaltningen, Hallstahammars kommun
Abstract
Water is an important food and an important natural resource. In order to protect these are the Environmental Code and the EU directive given to water protection and related water protection regulations will be established for all water sources until 2010. Those who will prepare a water protection and related water protection regulations is the municipality or person responsible for water supply. The person then decides and declares the area as water protection and related water protection regulations are municipal or provincial government. The idea of creating a water protection is to protect the water supply and the body of water against pollution caused by point sources, diffuse sources and accidents combined. Hallstahammar Municipality has a water protection and related water protection regulations and those set up in 1997, the question is whether these are the needs to be revised. Literature studies on geological and hydrological conditions in Hallstahammar Municipality was also studying literature with regard to current legislation and other parameters needed to establish a water protection and related water protection regulations. Literature studies showed that the need to revise the map of the water protection zone, there were few and minor revisions were needed in their water protection regulations.
Keywords: environmental health, law – making, protection zones, drinking water,
groundwater, Hallstahammar municipality.
Nyckelord: miljö- och hälsoskydd, lagstiftning, skyddszoner, dricksvatten, grundvatten,
Förord
Denna rapport är ett examensarbete på 15 högskolepoäng som utförts inom magisterprogrammet i miljö- och hälsoskydd vid Mälardalens högskola. Examensarbetet har utförts i samarbete med Hallstahammars kommun. I examensarbete har jag utarbetat förslag på revideringar av vattenskyddsföreskrifter och vattenskyddsområde för Hallstahammars kommun. Arbetet har varit intressant och bidragit till en ökad förståelse av vilka arbetsuppgifter som en miljö- och hälsoskyddsinspektör kan ställas inför.
Jag skulle vilja passa på att tacka några personer som har gett mig en hjälpande hand under arbetets gång, så som min handledare Annica Wijk chef för VA på Hallstahammars kommun och alla på miljöförvaltningen i Hallstahammar kommun. Även några kurskamrater som gett tips och råd, Lotta Nilsberth och Ann-Christin Willenius.
Eskilstuna den 2010-08-25
Sammanfattning
Syftet med vattenskyddsområdet är att skydda en viktig naturresurs, tillgången av vatten. Vattnet är också viktigt för att det är ett viktigt livsmedel. Alla vattentäkter ska därför enligt miljöbalken och EU direktiv senast år 2010 ligga inom ett inrättat vattenskyddsområde med tillhörande vattenskyddsföreskrifter. Vattenskyddsföreskrifterna ger vissa restriktioner för verksamheter och boenden inom detta område. De som ska utarbeta ett vattenskyddsområde med tillhörande vattenskyddsföreskrifter är den ansvarige för vattentäkten, kan vara kommunen. Den som sedan beslutar och förklarar området som vattenskyddsområdet med tillhörande vattenskyddsföreskrifter är kommunfullmäktige eller länsstyrelsen.
I Hallstahammars kommun fastställdes vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter 1997. Sedan dess har det skett förändringar både i lagstiftningen och i Hallstahammars kommuns vattenproduktion. Syftet med examensarbetet var att se om nuvarande vattenskyddsområde med tillhörande vattenskyddsföreskrifter i Hallstahammars kommun var av behov att uppdateras, och om behovet fanns ta fram ett förslag på nya vattenskyddsföreskrifter och nytt vattenskyddsområde för Hallstahammars kommun för att följa gällande lagar och förordningar. Om revidering behövs, kan revidering ske med material som finns tillgängligt idag. Arbetet är baserat på litteraturstudier över geologiska och hydrologiska förhållanden i Hallstahammars kommun. Litteraturstudier har även genomförts med avseende på aktuell lagstiftning och andra parametrar som behövs för att upprätta ett vattenskyddsområde med tillhörande vattenskyddsföreskrifter. Litteraturstudierna visade att vattenskyddsområdet delas in i 4 skyddszoner och det är vattentäktszon, primär skyddszon, sekundär skyddszon och tertiär skyddszon. Tidigare delades de in i brunnsområde, inre skyddszon och yttre skyddszon. Indelningen i olika skyddszoner görs för att det behövs olika restriktioner för att få ett bra skydd. Vattentäktszonen är känsligast och behöver flest restriktioner medan tertiär skyddszonen inte är lika känsligt. För vattentäkter i mindre sjöar och vattendrag bör hela tillrinningsområdet ingå i vattenskyddsområde men i större sjöar och vattendrag räcker det med ett begränsa området. Vattenskyddsområdet kan avgränsas enligt två principer, barriärfokusering och riskfokusering. Huvudprincipen är att ytvattendelarna avgränsar skyddsområdet för sjöar och vattendrag och grundvattendelarna avgränsar för grundvatten. En grundvattendelare eller en ytvattendelare är en gräns mellan två avrinningsområden. Om hela tillrinningsområdet skyddas används alla barriärers förmågor som finns i området för att hindra föroreningen att nå dricksvattnet. Den riskfokuserade metoden bedömer risker av verksamheter i området och hur dessa påverkar mark och vatten. Litteraturstudier visade att behovet av att revidera kartan över vattenskyddsområdet fanns och några mindre revideringarna behövdes i tillhörande vattenskyddsföreskrifter. För att försäkra
sig om att avgränsningarna är bra, finns förslag till fortsatt arbete. Där nya hydrologiska och geologiska studier bör göras. Även att uppdatera risk- och sårbarhetsanalys för grundvattentäkten eftersom den nuvarande är från 1990 och mycket har hänt i vattenskyddsområdet sedan dess. I den senaste vägutredningen av E 18 gjordes geotekniska undersökningar i närheten av vattenverket i Näs, runt riksväg 252 och E 18. Undersökningarna visade att sårbarheten i områden var större än väntat. Därför är det bra att göra fler studier för att försäkra sig om att avgränsningarna i Hallstahammars kommuns vattenskyddsområde är tillräckliga.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problemformulering... 1 1.3 Syfte och mål ... 1 1.4 Avgränsning... 2 1.5 Metod ... 2 2. Litteraturstudie ... 22.1 Syftet med ett vattenskyddsområde ... 2
2.2 Lagstiftning ... 2
2.3 Nationella miljömål ... 4
2.4 Grunder för att inrätta ett vattenskyddsområde ... 4
2.4.1 Vattenförekomst ... 5 2.4.2 Värde ... 5 2.4.3 Sårbarhet ... 6 2.4.4 Konsekvenser ... 6 2.4.5 Risker ... 7 2.5 Avgränsning... 7 2.6 Skyddszoner... 7 2.6.1 Vattentäktszon ... 8 2.6.2 Primär skyddszon ... 8 2.6.3 Sekundär skyddszon ... 8 2.6.4 Tertiära skyddszon ... 8 2.7 Vattenskyddsföreskrifternas funktion ... 8 3. Aktuell studie ... 9 3.1 Hallstahammars kommun ... 9 3.1.1 Strömsholmsåsen ... 9
3.1.2 Berggrund och jordarter ... 9
3.1.4 Bebyggelse och verksamheter ... 10
3.1.5 Vattentäkter ... 10
3.1.6 Grundvatten och dricksvatten ... 10
3.1.7 Vattenproduktionen ... 11
3.2 Nuvarande avgränsning av vattenskyddsområdet ... 11
3.2.1 Hallstahammars vattentäkt ... 11
3.2.2 Kolbäcks vattentäkt ... 11
3.2.3 Trångfors vattentäkt ... 12
3.2.4 Strömsholms vattentäkt ... 12
4. Resultat ... 12
4.1 Förslag på nya avgränsningar av vattenskyddsområde ... 12
4.2 Vattenskyddsföreskrifter ... 14
4.2.1 Definitioner av begrepp ... 14
4.2.2 Vattentäktszon ... 15
4.2.3 Hantering av petroleumprodukter, kemikalier ... 16
4.2.4 Bekämpningsmedel ... 16
4.2.5 Växtnäringsämnen ... 17
4.2.6 Upplag av skogsprodukter såsom ved, timmer eller liknande ... 17
4.2.7 Miljöfarlig verksamhet ... 17
4.2.8 Avloppsvatten ... 18
4.2.9 Energianläggning ... 18
4.2.10 Järnväg- och väghållning ... 18
4.2.11 Båttrafik, sjöfart, fordonstvätt ... 19
4.2.12 Materialtäkt, schaktning, sprängning, muddring, fyllning m.m. ... 19
4.2.13 Transport av farligt gods ... 20
4.2.14 Ikraftträdande ... 20
4.2.15 Allmänna bestämmelser ... 20
5. Diskussion ... 22
Källförteckning ... 25
Litteratur ... 25
Internet ... 25
Övrigt ... 25
Bilagor ... 26
Bilaga A Grundvatten förekomst i Hallstahammars kommun. ... 26
Bilaga B. Flödesschema vattenproduktionen ... 27
Bilaga C. Nuvarande vattenskyddsområde. ... 28
Bilaga C. Fortsättning Vattenskyddsområde. ... 29
Bilaga D. Förslag på vattenskyddsområde Hallstahammar. ... 30
Bilaga E a. Nuvarande vattenskyddsföreskrifter för Hallstahammars kommun. ... 31
Bilaga E b. Nuvarande vattenskyddsföreskrifter för Hallstahammars kommun. ... 32
Bilaga E c. Nuvarande vattenskyddsföreskrifter för Hallstahammars kommun. ... 33
Bilaga E d. Nuvarande vattenskyddsföreskrifter för Hallstahammars kommun. ... 34
1
1. Inledning
1.1 BakgrundHallstahammars kommun består utav Hallstahammar i norr, Kolbäck i mitten och Strömsholm i söder. Det är en medelstor kommun med drygt 15000 invånare. Kommunen är en gammal bruksort och har i dagsläge närmare 700 företag varav många är verkstadsindustrier. Ett annat stort intresse i kommunen är hästar och därmed finns det många hästgårdar. De flesta av dessa är beroende av den kommunala vattenförsörjningen men många av hästgårdarna har enskilt vatten. Dricksvattnet kommer från vattenverket i Näs som ligger i Hallstahammar det är ett grundvatten som tas från Strömholmsåsen. Åsen sträcker sig genom hela kommunen och vid sidan av den går Kolbäcksån, där tas ytvatten som infiltreras genom åsen för att öka grundvattentillgången.
Enligt miljöbalken och EU direktiv ska vattenförekomster som är viktiga för drickvattenförsörjningen skyddas, tillgången på råvatten ska säkras på ett långsiktigt perspektiv. Detta skydd kan åstadkommas genom fastställning av vattenskyddsområde med tillhörande vattenföreskrifter. I Hallstahammars kommun fastställdes vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter 1997. Sedan dess har det skett förändringar både i lagstiftningen och i vattenproduktionen i Hallstahammars kommun.
1.2 Problemformulering
Hallstahammars nuvarande vattenskyddsområde med tillhörande vattenskyddsföreskrifter har inte blivit reviderade sedan 1997. Förändringar i lagstiftning har skett sen dess och även en delvis förändrad vattenproduktion samt ökade aktiviteter inom vattenskyddsområdet i Hallstahammars kommun. De ökade aktiviteterna är i form av verksamheter, boenden och båttrafik sommartid. Finns behov av revidering? Går det att revidera med material som finns tillgängligt nu i Hallstahammar, eller måste materialet uppdateras?
1.3 Syfte och mål
Syftet med examensarbetet är att se om nuvarande vattenskyddsområde med tillhörande vattenskyddsföreskrifter i Hallstahammars kommun behöver uppdateras, och om behovet finns ta fram ett förslag på vattenskyddsföreskrifter och vattenskyddsområde för Hallstahammars kommun för att följa gällande lagar och förordningar.
Målet med arbetet är att få aktuella vattenskyddsföreskrifter och vattenskyddsområde uppdaterade med de uppgifter som finns tillgängliga nu.
2
1.4 Avgränsning
Det finns många steg i ett framtagande av vattenskyddsföreskrifter och vattenskyddsområde. Detta arbete har avgränsats till att ta fram ett förslag på nya vattenskyddsföreskrifter och ett nytt vattenskyddsområde med hjälp av naturvårdsverkets handbok 2003:6 allmänna råd om vattenskyddsområde och material som finns tillgängligt nu i Hallstahammars kommun. På grund av tidsbrist kommer inga nya studier göras utan bara en litteraturstudie. Förslag på fortsatt arbete kommer att ges på de delar som inte hinns med under studiens gång.
1.5 Metod
Examensarbetet är baserat på litteraturstudier över geologiska och hydrologiska förhållanden i Hallstahammars kommun. Litteraturstudier har även genomförts avseende aktuell lagstiftning och andra parametrar som behövs för att upprätta ett vattenskyddsområde med tillhörande vattenskyddsföreskrifter. Har även tittat på Surahammars kommuns förslag på vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för att få tips och idéer. Under rubriken,
förslag till fortsatt arbete har behoven av vidare arbete som krävs för att få ett bra skydd,
enligt nuvarande lagstiftning tagits med.
2. Litteraturstudie
Litteraturstudiens syfte är att ge en teoretisk bakgrund till den aktuella studien i rapporten. Det kommer först en beskrivning om syfte med ett vattenskyddsområde, vilken lagstiftning som angår vattenskyddsområde och nationella miljömål. Vilka grunder som krävs för att inrätta ett vattenskyddsområde, avgränsningar som ska göras, skyddszoner som ska inrättas och vattenskyddsföreskrifters funktion.
2.1 Syftet med ett vattenskyddsområde
Syftet med vattenskyddsområdet är att skydda en av de viktigaste naturresurser som är tillgången av vatten. Vattnet är också viktigt för att det används till mycket och är ett viktigt livsmedel. Alla vattentäkter ska därför enligt miljöbalken och EU direktivet senast år 2010 inrätta vattenskyddsområde med tillhörande vattenskyddsföreskrifter. De som ska utarbeta ett vattenskyddsområde med tillhörande vattenskyddsföreskrifter är kommunen eller den som är ansvarig för vattentäkten. Den som sedan beslutar och förklarar området som vattenskyddsområdet med tillhörande vattenskyddsföreskrifter är kommunfullmäktige eller länsstyrelsen (Svenskt vatten).
2.2 Lagstiftning
Lagstiftning och föreskrifter som berör framtagandet av vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter är:
3 • Miljöbalken
• Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
• Naturvårdsverkets föreskrifter (2003:16) allmänna råd om vattenskyddsområde • Naturvårdsverkets handbok 2003:6 med allmänna råd om vattenskyddsområde • Plan och bygglagen (1987:808)
• Naturvårdsverkets föreskrifter (2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor.
• Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av föreskrifter (2009:3) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor
• Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel
• Allmänna råd 97:3 spridning av kemiska bekämpningsmedel • Allmänna råd 97:2 kylanläggningar och värmepumpar.
I miljöbalken är det de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. som påverkar utformningen av vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna. Även de krav som kan ställas på en verksamhetsutövare i vattenskyddsområdet. 3 kap används för att bedöma om området är lämpligt för vattenförsörjning och skydda det på lämpligt sätt. Enligt 7 kap. 21 § i Miljöbalken får kommunfullmäktige eller länsstyrelsen förklara att mark eller vattenområde för vattenskyddsområde för att skydda grund- eller ytvattentillgång som kan eller ska utnyttjas för vattentäkt. Kommunerna ska också ta fram föreskrifter om vad som gäller i vattenskyddsområdet. Föreskrifterna kan också meddelas med stöd av 40 § punkt 5 i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I plan och bygglagen (PBL) regleras planeringen av mark- och vattenområden som har betydelse för skydd av dricksvatten. Andra föreskrifter som gäller vattenskyddsområde är naturvårdsverket föreskrifter NFS 2003:24 om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor med ändringsföreskrift NFS 2009:3 som ställer krav på cisterner inom vattenskyddsområde och SNFS 1997:2 om spridning av kemiska bekämpningsmedel som ställer krav på tillstånd för spridning av bekämpningsmedel i vattenskyddsområden.
4
2.3 Nationella miljömål
Miljömålen bestäms av EG:s ramdirektiv för vatten, som skyddar inlandsvatten, kustvatten och grundvatten. År 2000 kom Europaparlamentet och Europeiska unionens råd fram till ett vattendirektiv, och direktivet antogs av alla medlemsländer inom EU. Direktivets krav på resultat måste uppnås av medlemsländerna och hur genomförandet utförs är upp till varje medlemsstat. Med direktivet vill man uppnå god status på vatten till år 2015 och skydda avrinningsområdena, det vill säga naturens egna gränser av vattnets flöde. Enligt direktivet ska varje avrinningsdistrikt upprätta åtgärdsprogram för att skydda dricksvattenförekomsterna (Michanek & Zetterberg, 2008). Riksdagen har antagit 16 svenska miljömål, delmål och åtgärdsprogram för att uppnå ett hållbart samhälle och bättre miljökvalitet och för att uppfylla målen i vattendirektivet. De mål som rör vattenförsörjningen är grundvatten av god kvalitet och levande sjöar och vattendrag. Med grundvatten med god kvalitet är målet att uppnå ett grundvatten som är säkert och kan ge en hållbar dricksvattenförsörjning samt att bidra till en bra miljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Levande sjöar och vattendrag är målet att bevara de olika livsmiljöerna i sjöar och vattendrag och att vara ekologiskt hållbara (Naturvårdsverket, 2009).
Delmålen som rör vattenförsörjningen är:
• Senast år 2009 ska vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområde och skyddsbestämmelser vara upprättade för ytvattentäkter som har en vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m3 per dygn.
• Senast år 2010 ska man ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användandet av vatten.
• Senast år 2010 får inte användningen av mark och vatten medföra förändringar av grundvattennivåerna som kan ge negativa konsekvenser av vattenförsörjningen (Handbok 2003:6).
2.4 Grunder för att inrätta ett vattenskyddsområde
Tanken med att inrätta ett vattenskyddsområde är att skydda vattentäkten och vattenförekomsten mot föroreningar som orsakas av punktutsläpp, diffusa föreningskällor och olyckor. En av metoderna för att förebygga detta är att leda bort farliga verksamheter från vattentäkten. Andra metoder som finns är att ta till vara på de naturliga barriärer eller de skyddsåtgärder som finns i området för att skapa tid. Tiden behövs för att hinna agera innan föroreningen når vattenintaget. Om skyddet inte kan ges eller om det sker markanvändning eller om det finns verksamheter som kan ge irreversibla eller långvariga skador ska vattentäkten inte användas till dricksvattenförsörjning. Skyddet av ytvatten och grundvatten
5
samordnas oftast eftersom en stor del av grundvatten utgörs av ytvattnet. För att fastställa skyddsbehovet för en vattenförekomst/-täkt krävs underlag om vattenförekomst, värde, sårbarhet, konsekvenser och risker. Med konsekvenser menas om förorening skulle hamna i vattnet och vad det skulle medföra på vattnets kvalité. Med risker avser en oönskad händelse som kan hända i ett vattenskyddsområde (Handbok 2003:6).
2.4.1 Vattenförekomst
Det finns olika typer av vattenförekomster/-täkter som ytvatten, grundvatten, grundvattenmagasin med inducerad infiltration och bassänginfiltration. I vattenförekomsten bör hela tillrinningsområdet skyddas av vattenskyddsområdet. Tillrinningsområdet för ytvattnet begränsas av ytvattendelaren vilket är detsamma som avrinningsområdet och för grundvattnet avgränsas tillrinningsområde av grundvattendelar. Vad är då en grundvattendelare eller en ytvattendelare, det är gränsen mellan två avrinningsområden. En ytvattendelare är ofta en höjd, något som syns i terrängen och som inte förändras. En grundvattendelare är en tänkt linje längs grundvattenytans höjdsträckning, alltså avgränsningen av det område från vilket grundvatten strömmar till en viss punkt, t.ex. en brunn eller en punkt i ett vattendrag. En grundvattendelares läge kan vara olika vid olika tidpunkter, bl.a. beroende på variationer i grundvattennivån. För att inrätta vattenskyddsområdet behövs geologiska/hydrologiska underlag för att kunna bedöma vattenbalansen (nybildning av vatten), sårbarhet och beräkning av föroreningsspridning. Eftersom det finns olika typer av vattenförekomst/täkt med tillrinningsområde kan det behövas olika undersökningar. Exempel på sådana undersökningar är bestämning av jordarter, bergarter, strömningsvägar och uppehållstider av ett spårämne (Handbok 2003:6).
2.4.2 Värde
Värdet i en vattentäkt/förekomst beror av hur stor mängd vatten som utvinns och kvalitén på vattnet. Grundvattnet har ett värde vid utvinning och ett värde i grundvattenmagasinet. Värdena i grundvattenmagasinet utreds oftast inte vid inrättandet av vattenskyddsområdet men bör nämnas. Några exempel på dessa värden är grundvattnets värde för djur och växter och bidraget till ytvattenflödet. Utvinningsvärdet bestäms oftast som ett ersättningsvärde, kostnaden att ersätta vattentäkten om något skulle ske och det inte går att använda vattnet. Ibland kan det vara svårt att beräkna ersättningsvärdet och då uppskattas värdet med ord.
• Extremt högt skyddsvärde: Riksintresse, viktiga allmänna vattentäkter som saknar reservvattentäkt.
• Mycket högt skyddsvärde: Allmänna huvudvattentäkter, viktiga större enskilda vattentäkter där reservvattentäkt saknas.
6
• Högt skyddsvärde: Allmänna reservvattentäkter, enskilda vattentäkter.
• Normalt – lågt skyddsvärde: Oprioriterade allmänna reservvattentäkter, enskilda och tänkbara vattenförekomster för framtida bruk.
För ytvattnet finns det många värden som sociala värden, naturvärden och tekniska värden. Utvinningsvärdet för ytvattnet beräknas på samma sätt som för grundvattnets utvinningsvärde (Handbok 2003:6).
2.4.3 Sårbarhet
Vatten och markens sårbarhet bestäms av motståndskraften som finns inom ett mark- och vattenområde mot föroreningar. Grundvattnet skyddas av ovanliggande geologiska bildningar och detta utgör grunden till sårbarhetsbedömningar för grundvatten. Det finns olika metoder för sårbarhetsbedömningar så som geologiska parametrar, hydrologiska och hydrokemiska parametrar kopplade till föroreningars egenskaper. En av de viktigaste parametrarna är den omättade zonens sammansättning och genomsläpplighet. Den omättade zonen är marken innan man når grundvattenytan. Detta kan också dela in området i sårbarhetsklasser som baseras på avståndet från mark till grundvattennivå och markens genomsläpplighet. Sårbarhetsklasserna är:
• Extrem hög sårbarhet: Åskrön med sand och grus, svallsand på morän i sluttning och grovt svall material vid åsfot.
• Hög sårbarhet: Grusåsens slänter, öppet berg och moränsluttning. • Måttlig sårbarhet: Sänkor i berg och övergång dalsida/dalgång. • Låg sårbarhet: Lera eller torv på lera.
För ytvattnets sårbarhet tänk omvänt för grundvattnets sårbarhet, en tät lera medför hög sårbarhet för ytvatten och låg för grundvatten. Ett utsläpp direkt på vattenytan är extremt sårbart (Handbok 2003:6).
2.4.4 Konsekvenser
Med konsekvenser menas en negativ påverkan på vattnets kvalitet och mängd, och bestäms som en produkt av vattnets värde och sårbarhet. Föroreningar kan ge olika konsekvenser för vattenförsörjningen som långvariga eller irreversibla skador. Dessa kan uppkomma av oljeutsläpp eller kemiska bekämpningsmedel med mera. Konsekvenserna beror av påverkan som föroreningen ger, och vissa skador går att återställa vattenkvaliteten och andra inte. För att kunna bestämma konsekvenserna studeras specifika föroreningars sårbarhet på vatten. Det är lättare att upptäcka och sanera en förorening i ytvattnet än i grundvattnet (Handbok 2003:6).
7 2.4.5 Risker
Risken för att något oväntat ska hända bör beaktas i ett vattenskyddsområde därför görs inventeringar av riskerna i tillrinningsområdet. Riskobjekten är vattenverksamheten, verksamheter och markanvändning i området, sabotage, kris, krig och klimatförändringar. Föroreningskällor och verksamheter bedöms utifrån föroreningens typ, koncentration, saneringsmöjlighet och förvaringssätt. I vatten och markområden finns det naturliga skyddsbarriärer som förhindrar, fördröjer, bryter ned eller späder ut förorening som leder till en riskminskning. Det finns också tekniska barriärer som länsor, diken och larm som skyddar. De naturliga och tekniska barriärerna minskar inte bara riskerna utan ger också tid för att utföra motåtgärder emot föroreningarna. Utifrån riskinventeringen görs en bedömning av riskerna för vattenförekomsten (Handbok 2003:6).
2.5 Avgränsning
Utgångspunkter för att avgränsa vattenskyddsområde för ytvatten är att skapa tid för motåtgärder vid plötsliga utsläpp av förorening och för att förbättra råvattenkvaliteten. För avgränsning av grundvatten är det att skapa tid för att hinna upptäcka och sanera förorening innan den når grundvattnet och transporteras till uttagsbrunnarna. För grundvattentäkter och ytvattentäkter i mindre sjöar och vattendrag bör hela tillrinningsområdet ingå i vattenskyddsområde men i större sjöar och vattendrag räcker det med att begränsa området. Vattenskyddsområdet kan avgränsas enligt två principer, barriärfokusering och riskfokusering. Huvudprincipen är att ytvattendelarna avgränsar skyddsområdet för sjöar och vattendrag och grundvattendelarna avgränsar för grundvatten. Om hela tillrinningsområdet skyddas används alla barriärers förmågor som finns i området. Riskfokuserade metoder bedömer risker och påverkan av mark och vatten (Handbok 2003:6).
2.6 Skyddszoner
Vattenskyddsområdet delas in i 4 skyddszoner och det är vattentäktszon, primär skyddszon, sekundär skyddszon och tertiär skyddszon. Tidigare delades de in i brunnsområde, inre skyddszon och yttre skyddszon. Primär skyddszon motsvarar inre skyddszon och sekundär skyddszon motsvarar yttre skyddszon. Indelningen i olika skyddszoner görs för att det behövs olika restriktioner för att få ett bra skydd. Skyddszoner för ytvatten och grundvatten skiljer sig lite åt eftersom det är olika transporthastigheter och sårbarhet av föroreningar. Generella indelningsgrunder är:
• Vattentäktszon, effektivt närskydd. Tillgänglig endast för vattentäktsinnehavaren. • Primär skyddszon, att skapa tid för att hinna agera vid en plötslig förorening. • Sekundär skyddszon, ha bra yt- och grundvattenkvalitet eller förbättra den.
8
• Tertiär skyddszon, att all mark och vattenutnyttjande som kan påverka vattenförekomsten och vattentäkten negativt ska omfattas av vattenskyddsområdet (Handbok 2003:6).
Hallstahammars vattentäkt är en grundvattentäkt, så här ser indelningen av skyddszoner för en grundvattentäkt ut.
2.6.1 Vattentäktszon
Vattentäktszon avgränsas till området kring brunnsområde, uttagsplatsen av ytvatten, infiltrationsbassängerna. Vattentäktszonen bör skyddas mot obehöriga genom inhägnad med lås och utmärkas på ett bra sätt. Endast vattentäktsverksamhet får ske inom denna zon och bara vattentäktsinnehavaren har behörighet hit. (Handbok 2003:6)
2.6.2 Primär skyddszon
Vid bestämning av det primära skyddszonen tänks det på känsliga inströmningsområden och därför kan skyddszonen förekomma på flera ställen i ett vattenskyddsområde. Inströmningsområdet är den del av ett avrinningsområde där det sker en påfyllnad av grundvatten i grundvattenbildningen. Primära skyddszonen ska skapa tid om en akut förorening skulle inträffa för att hinna upptäcka föroreningen och vidta åtgärder för att minimera skadan innan den når vattentäktszonen. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon bestäms av uppehållstiden för grundvattnet. Det ska ta grundvattnet i sekundär skyddszon minst 100 dygn att nå gränsen av vattentäktszonen och i vissa fall kan områden med kortare uppehållstid ingå i den sekundära skyddszonen (Handbok 2003:6).
2.6.3 Sekundär skyddszon
Den sekundära skyddszonen bör omfatta ett sådant område att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen är minst 1 år (Handbok 2003:6).
2.6.4 Tertiära skyddszon
Syftet med den tertiära skyddszonen är att även mark- och vattenutnyttjande som kan påverka vattenförekomster och vattentäkter negativt ska omfattas av vattenskyddsområdet. Tertiära skyddszonen ska skydda de delar som inte ingår i de andra skyddszonerna för att få ett ytterligare skydd. Principen är att hela tillrinningsområdet ska finnas med i vattenskyddsområdet (Handbok 2003:6).
2.7 Vattenskyddsföreskrifternas funktion
Arbetet med att ta fram vattenskyddsföreskrifter föregås av inventeringar av potentiella föroreningskällor inom tillrinningsområdet. Utformningen av vattenskyddsföreskrifterna är viktig för att säkerställa skyddet av vattentäkten. Inskränkningarna av att använda mark eller
9
vatten får inte gå längre än det behövs för att syftet med skyddet ska uppnås. Syftet med vattenskyddsföreskrifterna är att de säkerställer ett tillräckligt skydd för både kort och på lång sikt och de bör anpassas till lokala förhållanden och efter skyddsbehovet (NFS 2003:16).
3. Aktuell studie
I den aktuella studien tas det upp hur avgränsningen av vattenskyddsområdet ser ut idag, förslag på nya gränser enligt gällande lagstiftning och hur vattenproduktionen ser ut idag i Hallstahammars kommun.
3.1 Hallstahammars kommun
3.1.1 Strömsholmsåsen
Genom Hallstahammars kommun sträcker sig Strömsholmsåsen i en nordsydlig riktning och är huvudvattentäkten för kommunen. Isälvslagringarna är som störst i norra delen av åsen. Sida vid sida med åsen rinner Kolbäcksån, som skär åsen på ställen som Kolbäck och mellan Amsta och Näs. Vid kartläggningar som gjorts tidigare konstaterades att rörliga grundvattendelare uppstår vid ågenombrotten vid Kolbäck och mellan Amsta och Näs. Konstgjord grundvattenbildning sker vid Skantzen som ligger 1 kilometer norr om vattentäkten i Näs. Den konstgjorda infiltrationen genom Strömsholmsåsen görs för att utöka grundvattentillgången. Tolkningen som gjorts av detta är att grundvattendelarna uppkommer vid en kombination av grundvattenuttagen vid Näs och Kolbäck, och genom induceringen av vatten från Kolbäcksån. Det finns även en grundvattendelare vid Näs och den har uppkommit av uttaget vid Näs. För att se grundvattenförekomsten i Hallstahammar se bilaga A.
I de höga berglägena i åsen mellan Gröndal och Lustigkulla bedöms grundvattenmagasinet vara torrt (Söderholm, 2006).
3.1.2 Berggrund och jordarter
Berggrunden i Hallstahammar består mest utav massformig eller förskiffrad urgranit. Jordarterna i kommunen består mest av glaciala och postglaciala leror. Men i de norra delarna av kommunen är berggrunden och jordarterna något annorlunda. Där finns det berggrund med yngre massformig granit och pegmatit. Jordarterna är huvudsakligen morän (VIAK, 1990). 3.1.3 Avrinningsområde
Det största avrinningsområdet i Hallstahammars kommun är Kolbäcksån, har ett avrinningsområde på 3093 km2 (VIAK, 1990).
10 3.1.4 Bebyggelse och verksamheter
I Hallstahammars kommun finns det två större tätorter Hallstahammar och Kolbäck och därutöver är det tre mindre tätorter Sörstafors, Mölntorp och Strömsholm. Dessa ligger längs den gamla transportleden Kolbäcksån, med Hallstahammar som är störst i norr och därefter kommer Sörstafors, Kolbäck, Mölntorp och Strömsholm i söder. Längs Kolbäcksån finns också vattenkraft uppbyggt vid Ålsätra, Hallstahammar, Sörstafors och Västerkvarn.
E18 ligger i närhet av vattenverket som ligger i Näs. E18 är en hårt trafikerad europaväg i väst-östlig riktning. Även riksväg 252 ligger längs Hallstahammars kommun och går i nord-sydlig riktning och bitvis går den uppe på åsen. Det finns också en järnväg som går genom kommunen, med stationer som Hallstahammar och Kolbäck. Kolbäck är huvudknutpunkt för järnvägen. Dessutom trafikeras Kolbäcksån under sommarhalvåret av fritidsbåtar. Detta är möjligt genom handdrivna slussar.
Markanvändning inom vattenförsörjningsområdet är jordbruk i söder och skogsbruk i norr (VIAK, 1990).
Några större industrier som ligger i Hallstahammars kommun är Kanthal. Bulten, TPC och Stena Gotthard.
3.1.5 Vattentäkter
I Hallstahammars tätort finns en vattentäkt med 2 råvattenbrunnar som är i bruk och där finns också 2 bortkopplade råvattenbrunnar. Norr om vattenverket i Näs ligger ännu en råvattenbrunn (Näs vattenverk, 2009).
3.1.6 Grundvatten och dricksvatten
Enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU) finns det 4 grundvattendelare som skapar 3 grundvattenmagasin inom kommunens gränser. Dessa anses ha stor eller mycket stor tillgång till grundvatten. Grundvattenmagasin 1 sträcker sig från Borgåsund till vattendelaren i Kolbäcks tätort. Tillgången av grundvatten bedöms vara mycket stor här (25-125 l/s). Grundvattenmagasin 2 går från vattendelaren i Kolbäck till nästa vattendelare som finns vid Skantzsjön – Lustigkulla i Hallstahammars tätort och även här bedöms grundvattentillgången vara mycket stor (25-125 l/s). Grundvattenmagasin 3 sträcker sig till vattendelaren vid kommungränsen till Surahammars kommun. Här bedöms grundvattentillgången vara stor (5-25 l/s) (VIAK, 1990).
I Strömsholm bildas grundvatten främst genom infiltration av nederbörd och infiltration på konstgjord väg, men det sker också naturlig infiltration kring åsen. Den konstgjorda infiltrationen sker vid Skantzen i 2 dammar där vattnet tas från Strömsholms kanal och flödet
11
är i dag på 28 l/s men har en vattendom på 100 l/s. Infiltrationstiden i åsen bedöms vara mellan 40 till 50 dygn, innan det når råvattenbrunnarna i Näs.
Under ett dygn produceras mellan 4000 och 4500 kubikmeter dricksvatten till nätets 13500 användare. I högreservoarerna finns en vattenreserv på 9770 kubikmeter dricksvatten. Vattenreserven är uppdelad på Duvhällarna, Trångfors och Kolbäck (Näs vattenverk, 2009). 3.1.7 Vattenproduktionen
Vattnet tas från Kolbäcksån strax innan slussarna efter Skantzsjön och infiltreras i infiltrationsdammar uppe på åsen. Grundvattnet tas upp från åsen i råvattenbrunn i Karlsro och i en brunn vid vattenverket. Brunnarna är mellan 11 och 19 meter djupa. Se bilaga B för flödesschema över vattenproduktionen.
Därefter går vattnet in i vattenverket i Näs där det luftas Sedan tillsätts natronlut för att justera pH-värdet. Vattnet går vidare till 2 lågreservoarer och därefter genom en renvattenpump ut på ledningsnätet, överskottet trycks upp i tre högreservoarer som finns i Trångfors, Duvhällarna och Kolbäck. Tryckstegringsstation finns på nätet vid Trångfors. Huvudledningarna är bitvis dubblerade men transporten till Kolbäck sker i en enkel ledning. Läckaget på ledningsnätet bedöms vara 30 till 40 %. Sista steget på ledningsnätet är konsumenterna (Näs vattenverk, 2009).
3.2 Nuvarande avgränsning av vattenskyddsområdet
3.2.1 Hallstahammars vattentäkt
Vattentäkten är Hallstahammars huvudvattentäkt och räknas till en allmän huvudvattentäkt med mycket högt skyddsvärde enligt sårbarhetsklasserna i Handboken (2003:6) med allmänna råd om vattenskyddsområde. Enligt en förstudie till en vägutredning av E18 av vägverket 2008 värderades vattentäkten till 100 miljoner kronor. Hallstahammars vattentäkt sträcker sig från vattenverket i Näs till den konstgjorda infiltrationen vid Skantzsjön och omfattas av brunns- och infiltrationsområde, inre skyddszon och yttre skyddszon. Se också bilaga C karta över nuvarande vattenskyddsområde (VIAK, 1990).
3.2.2 Kolbäcks vattentäkt
Kolbäcks vattentäkt är en allmän reservvattentäckt med högt skyddsvärde enligt sårbarhetsklasserna i Handboken (2003:6) med allmänna råd om vattenskyddsområde. Beslut togs år 2005 att ta vattentäkten ur bruk eftersom det var problem med vattenkvaliteten. Vattentäkten ligger i Kolbäcks tätort nära vattentornet där det även finns ett brunnsområde och en inre skyddszon. Den yttre skyddszonen går från Kyrkbyåsen i söder till strax innan
12
E18 i norr. Se också bilaga C fortsättning, karta över nuvarande vattenskyddsområde (VIAK, 1990).
3.2.3 Trångfors vattentäkt
Trångfors vattentäkt används inte, togs ur bruk någon gång under de senaste åren. Eftersom ytvatten läckte in. Vattentäkten ligger i höjd med bostadsområdet Lustigkulla och går en bit ovanför vattentornet i Trångfors. Vattentäkten innehåller ett brunnsområde, inre skyddszon och yttre skyddszon. Se även bilaga C karta över nuvarande vattenskyddsområde (VIAK, 1990).
3.2.4 Strömsholms vattentäkt
Strömsholms vattentäkt används inte och togs därför ur bruk någon gång under de senaste åren. Troligtvis togs den ur bruk eftersom föroreningar hittades där i form av nitrater, ammonium, klorid med mera. Föroreningarna beror antagligen av djurhållningen och saltning av markytor som skett där. Täkten har ett brunnsområde, inre skyddszon och yttre skyddszon. Den yttre skyddszonen sträcker sig ifrån Sofielund i söder till Mölntorp i norr. Se även bilaga C fortsättning, karta över nuvarande vattenskyddsområde (VIAK, 1990).
4. Resultat
4.1 Förslag på nya avgränsningar av vattenskyddsområde
Hallstahammars vattentäkt är huvudvattentäkten och här kommer det ske några förändringar såsom att byta namn på de olika skyddszonerna. Tidigare delades skyddszonerna in i brunnsområde, inre skyddszon och yttre skyddszon men nu kommer de att heta vattentäktszon som motsvarar brunnsområde, primär skyddszon som motsvarar inre skyddszon och sekundär skyddszon som motsvarar yttre skyddszon. Ett förslag på område som ska läggas till i vattenskyddsområdet är området vid Skantzessjön. Området ska läggas till för att öka skyddet runt intaget av ytvatten till infiltrationsområdet. För att se området och förslag på avgränsning se figur 1, där den svarta heldragna linjen visar den ungefärliga gränsen. Nya avgränsningen bör följa vägen. Det nuvarande vattenskyddsområdet är det grönstreckade området som syns i figuren. Tidigare slutade vattenskyddsområdet innan sjön men nu ska sjön ingå för att få den tid som behövs för att hinna sanera om en olycka är framme.
13
Gröndal
MuseumCampingplats
Museum MuseumÅsby
HallstahusSkansen
Skanssjön Badplats Tennis-banor Vårdcentral Sörkvarn Sörkvarnsforsens naturreservat NorrkvarnSporthall Kvarn Knektbacken
Mb GRU Vägby f 19-GX III:20 1984-2 82 1961-91 1961-91 19-GVI:278 Nr ST RA ND Mb 19-GV I:191
Gröndal
MuseumCampingplats
Museum MuseumÅsby
HallstahusSkansen
Badplats Tennis-banor Vårdcentral Sörkvarn Sporthall Kvarn 1: 6 Sv LUKTÄRTAN LUP P E N LUV A NÅSBY
13 15 4 5 11 6 9 7 8 19 16 1117 18 15 12 4 14 16 5 4 1 1: 4 1:9 9 1:7 2 LA XE N LA K E N LA X E N LUP P E N LUNDB Y LUNDE N LUCULLUS LUT F I S K E N FRÖSSVI NORRTUNBO NORRT U NB O NORRT U NB O S ÖRT UN B O FRÖSSVI NORR T UNBO HALLS T A 15 3:9 3: 10 1: 88 1: 3 1: 7 1:6 1:2 1: 14 1: 8 1:8 3:30 1:1 12 7 10 1 2 3 4 1: 82 8 5 8 1: 89 9 7 10 11 3:11 12 13 4 20 5 14 6 11 13 12 19 4 20 15 10 3 3 4:2 1:8 5:9 10 11 12 9 8 3: 23 6 1: 16 2 4 3:22 1: 20 1: 4 1: 23 3: 11 3: 2 1: 25 1: 8 1: 66 1: 28 1:8 1: 69 1: 64 1:110 1: 59 1: 80 1:88 1:89 1:119 1: 75 1:98 1: 290 1: 4 1:110 1: 26 1: 241: 53 14 7 1 1 2 1: 23 1: 8 1: 22 7 1: 96 1: 67 1: 81 3: 28 1: 87 1: 7 3 1 1 2 1 1 2 3 1 2 12 2 14 1 58 mFigur 1. Karta över Skantzsjön, förslag på ungefärlig avgränsning av vattenskyddsområde. Källa: AutokAvy Hallstahammars kommun, 2010.
Vid Kolbäcksvattentäkt kommer det inte ske några större förändringar än att skyddszonerna byter namn.
Redan i dagsläget används inte Trångforsvattentäkt eftersom det läcker in åvatten och därför är det ett förslag att ta bort området ifrån vattenskyddsområdet för att boende där inte ska ha samma restriktioner och ska kunna borra för bergvärme om de vill. Ett ytterligare tillägg till vattenskyddsområdet är området vid slutet av vattenskyddsområdets norra del uppe i Tångfors. Detta ska tas med för att ta med vägen som ligger intill Kolbäcksån. Om olyckan skulle vara framme och en lastbil skulle välta ska tiden för att sanera finnas. För att se tänkt område och ungefärlig gräns se figur 2 nedan, då nya avgränsningen bör följa vägen.
Även Strömsholms vattentäkt ska tas bort eftersom den inte används. Förslaget att ta bort Trångfors och Strömsholms vattentäkt är för att minska de boendets inskränkningar som kan uppstå för en boende i ett vattenskyddsområde. Enligt miljöbalken ska inskränkningarna inte vara större än att syftet med vattenskyddsområdet uppfylls.
14
AvfallsanläggningHarmsjön
Trollvad Stentorp 1984-282 Vägbyf STRAND 19-GVI:191 1984-282 1984-282 Avfallsanläggning Trollvad StentorpSVEDVI HÄRADSALLM ÄNN ING
2:8 1:5
FRÖSSVI
2:16 1:284 1:63
58 m
Figur 2. Karta över Trångfors, förslag på ungefärlig avgränsning av vattenskyddsområde. Källa: AutokAvy Hallstahammars kommun, 2010.
4.2 Vattenskyddsföreskrifter
Vid jämförelse av gällande lagstiftning, Surahammars kommuns vattenskyddsföreskrifter och Hallstahammars nuvarande vattenskyddsföreskrifter var skillnaden inte jättestor. Enligt Handboken (2003:6) med allmänna råd om vattenskyddsområde krävs det tillstånd på fler områden än vad de nuvarande vattenskyddsföreskrifterna innehåller och har även lite högre krav i sekundär skyddszon än i dåvarande yttre skyddszon. Nedan finns förslag till nya vattenskyddsföreskrifter för Hallstahammars kommun och börjar med rubriken Definitioner
av begrepp. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon, primär och sekundär skyddszon.
Skyddsområdets avgränsningar och skyddszoner framgår av texten innan och bilagor C och D. För att se skillnader i förslaget till vattenskyddsföreskrifter och nuvarande vattenskyddsföreskrifter se texten nedan och bilaga E a-e.
4.2.1 Definitioner av begrepp Hantering
Med hantering avses en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion,
15
konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden (14 kap, Miljöbalken).
Avlopp
Med avloppsvatten avses enligt 9 kap 2 § i Miljöbalken:
• Spillvatten eller annan flytande orenlighet. Hushållsspillvattnet består av spillvatten från toalett samt från bad, disk och tvätt.
• Vatten som använts för kylning.
• Vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Miljönämnd
Med miljönämnd menas den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. De ansvarar för den lokala tillsynen och fattar beslut med stöd av lagstiftningen.
Vattentäktens huvudman
Vattentäktens huvudman är vanligtvis den tekniska förvaltningen eller motsvarande förvaltning på kommunen (Handbok, 2003).
Brandfarliga vätskor
Med brandfarliga vätskor avses de vätskor vilkas flampunkt är lika med eller lägre än 100 °C. Vattentäkter måste skyddas från föroreningar som kan fördärva dricksvattnet. Brandfarliga vätskor (petroleumprodukter) är mycket besvärliga föroreningar i detta sammanhang. Det räcker t ex med en liter dieselolja för att göra en miljon liter vatten odrickbart. Oljeföroreningar kan bli kvar under mycket lång tid (flera år) i mark och grundvatten (NFS 2003:24).
Bekämpningsmedel
Med kemiskt bekämpningsmedel avses en kemisk produkt som är avsedd att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Med biologiskt bekämpningsmedel avses en bioteknisk organism som framställts särskilt för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom (14 kap Miljöbalken).
4.2.2 Vattentäktszon
Annan verksamhet än vattentäktsverksamhet får inte förekomma inom område. Endast vattentäktens huvudman får vistas i vattentäktszonen.
16
Vattentäktszonen bör skyddas mot obehöriga genom inhägnad med lås och utmärkas på ett bra sätt (NFS 2003:16).
4.2.3 Hantering av petroleumprodukter, kemikalier Primär skyddszon
Nytillkommande hantering både av och för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen, som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med vattenskyddet är förbjuden för andra ändamål än normalt hushållsbehov. Dessa ämnen är såsom petroleumprodukter, impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälsoskadliga eller miljöfarliga kemiska produkter. Befintlig hantering av dessa ämnen kräver tillstånd av miljönämnden för andra ändamål än normalt hushållsbehov.
Ytor, på vilka brandfarliga vätskor hanteras, skall utformas på ett sådant sätt att spill och läckage kan insamlas och omhändertas. Där petroleumprodukter eller andra för vattnet skadliga ämnen som kräver tillstånd eller dispens hanteras, skall skylt sättas upp som erinrar om vattenskyddsområdets existens.
Sekundär skyddszon
Hantering av skadliga ämnen för grund- eller ytvattnet såsom petroleumprodukter, impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälsoskadliga eller miljöfarliga produkter. Kräver tillstånd av miljönämnden för andra ändamål än normalt hushållsbehov. I övrigt gäller samma föreskrifter som för primär skyddszon.
Se NFS 2003:24, senast ändrad NFS 2006:16 för mer information. 4.2.4 Bekämpningsmedel
Primär skyddszon
Hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Yrkesmässig hantering av biologiska bekämpningsmedel, som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med vattenskyddet, kräver tillstånd av miljönämnden.
Sekundär skyddszon
Yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel och biologiska bekämpningsmedel kräver tillstånd av miljönämnden.
17 4.2.5 Växtnäringsämnen
Primär skyddszon
Hantering av växtnäringsämnen som innehåller kemiska bekämpningsmedel (s.k. kombinationsgödsel) är förbjuden. Spridning och annan hantering av växtskyddsmedel utomhus får inte förekomma.
Spridning av avloppsslam eller naturgödsel får inte förekomma. För annan hantering av avloppsslam och naturgödsel än spridning samt för yrkesmässig hantering av andra växtnäringsämnen krävs tillstånd från miljönämnden. Hantering av växtnäringsämnen för trädgårdsskötsel ska ske restriktivt.
Ny gödselstad, urinbrunn eller ensilageanläggning får inte anordnas. Befintlig gödselstad, urinbrunn eller ensilageanläggning får bevaras i den omfattning den har när dessa föreskrifter beslutas, under förutsättning att den inte innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten. Sekundär skyddszon
För spridning och annan hantering av växtskyddsmedel såsom handelsgödsel, naturgödsel eller liknande utomhus krävs tillstånd av miljönämnden.
För anordnande av urinbrunn eller ensilageanläggning eller upplag av gödsel eller rötslam krävs tillstånd från miljönämnden.
Se SNFS 1997:2 och NFS 2000:7 för mer information.
4.2.6 Upplag av skogsprodukter såsom ved, timmer eller liknande Primär skyddszon
Permanenta upplag av skogsprodukter såsom ved, bark, timmer, sågat virke, sågspån för annat ändamål än uppvärmning av eget bostadshus är förbjudet. Med permanenta upplag menas upplag som varar längre tid än ett år räknat från tidpunkten för avverkning. För tillfälliga upplag krävs tillstånd från miljönämnden.
Sekundär skyddszon
Permanenta upplag är förbjudna men tillfälliga upplag får förekomma (Handbok 2003:6). 4.2.7 Miljöfarlig verksamhet
Primär skyddszon
Etablering av sådan miljöfarlig verksamhet som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten får inte ske.
18 Sekundär skyddszon
För att anlägga eller ändra en miljöfarlig verksamhet som omfattas av anmälningsplikt enligt 9 kap. miljöbalken och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs tillstånd från miljönämnden.
4.2.8 Avloppsvatten Primär skyddszon
Utsläpp av avloppsvatten till mark eller till dike, bäck eller vattenområde får inte förekomma. Nyetablering av anläggning för infiltration eller utsläpp av hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten i marken, diken eller vattenområde är förbjuden. Avloppsledningar skall vara täta, inspekteras regelbundet och vid behov omedelbart läggas om och renoveras.
Sekundär skyddszon
För utsläpp av avloppsvatten krävs tillstånd från miljönämnden. I övrigt gäller samma föreskrifter som för primär skyddszon.
Se 9 kap. i miljöbalken och förordning (1998:899) miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 12-16 § och 18 § för mer information.
4.2.9 Energianläggning Primär skyddszon
Anläggning för lagring eller utvinning av värmeenergi eller kyla ur yt-, grundvatten, jord eller berg får inte utföras.
Sekundär skyddszon
Anläggning för lagring eller utvinning av värmeenergi eller kyla ur yt-, grundvatten, jord eller berg kräver tillstånd av miljönämnden.
Se 9 kap. i miljöbalken och förordning (1998:899) miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 17-18 § för mer information.
4.2.10 Järnväg- och väghållning Primär skyddszon
Upplag eller tillverkning av asfalt, oljegrus och vägsalt eller annat kemiskt halkbekämpnings- eller dammbindningsmedel får inte förekomma.
Spridning av vägsalt för halkbekämpning eller dammbindning får inte förekomma. För spridning av sand eller grus med inblandat vägsalt eller annat kemiskt halkbekämpnings- eller dammbindningsmedel än vägsalt, krävs tillstånd från miljönämnden.
19
Tillfälliga eller permanenta upplag av avfall, massor med okänd miljöstatus eller av massor som är förorenande, är förbjudna. Upplag av snö med ursprung från trafikerade ytor utanför primär skyddszon är förbjudet.
Vid anläggning av väg eller vid ombyggnad eller ändring ska skyddsåtgärder vidtas för att hindra förorening av grundvattnet och ytvattnet.
Sekundär skyddszon
Upplag eller tillverkning av asfalt, oljegrus och vägsalt eller annat kemiskt halkbekämpnings- eller dammbindningsmedel får inte förekomma.
För spridning av vägsalt för halkbekämpning eller dammbindning krävs tillstånd från miljönämnden. Sand eller grus med inblandat vägsalt eller annat kemiskt halkbekämpnings- eller dammbindningsmedel än vägsalt, får spridas om det kan ske utan risk för skada på ytvatten och grundvatten.
Upplag av snö med ursprung från trafikerade ytor utanför primär eller sekundär skyddszon är förbjudet.
Vid anläggning av väg eller vid ombyggnad eller ändring ska skyddsåtgärder vidtas för att hindra förorening av grundvattnet och ytvattnet (Surahammars kommun, 2010).
4.2.11 Båttrafik, sjöfart, fordonstvätt
Eftersom fritidsbåtstrafik förekommer kan här regleras trafiken av den, hastigheten, drivmedels typ och hur hantering av den ska ske.
Förbud mot tömning av sanitetstankar bör inrättas (Handbok 2003:6). 4.2.12 Materialtäkt, schaktning, sprängning, muddring, fyllning m.m. Primär skyddszon
Anläggande av materialtäkt är förbjudet. Husbehovstäkt kräver tillstånd av miljönämnden. Tillfartsvägar ska så långt som möjligt vara avspärrade.
Borrning i jord och berg är förbjuden. Schaktning, muddring, pålning, spontning och underjordsarbete kräver tillstånd av miljönämnden.
Sekundär skyddszon
Anläggande av materialtäkt är förbjudet. Husbehovstäkt kräver tillstånd av miljönämnden. Tillfartsvägar ska i möjligaste mån vara avspärrade.
20
Schaktning, muddring, pålning, spontning, underjordarbete som kan påverka grund- eller ytvattentillgång/kvalitet kräver tillstånd av miljönämnden.
Se 9 kap. i miljöbalken och förordning (1998:899) miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd för mer information.
4.2.13 Transport av farligt gods Primär skyddszon
Transport av farligt gods får endast ske på anvisade transportleder. Olyckor som inträffar ska omedelbart anmälas till räddningstjänsten.
Sekundär skyddszon
Olyckor som inträffar ska omedelbart anmälas till räddningstjänsten (Handbok 2003:6). 4.2.14 Ikraftträdande
Kommunfullmäktige beslutar om att fastställa skyddsföreskrifter och vattenskyddsområde. Enligt 7 kap. 22 § Miljöbalken ska skyddsföreskrifterna gälla från denna tidpunkt även om de överklagas.
4.2.15 Allmänna bestämmelser Skyltning
Huvudmännen för vattentäkterna ska sätta upp informationsskyltar på väl synlig plats invid vägar som leder in i eller genom skyddsområdet, vid stränderna på berörda sjöar i området samt vid infart till område där det bedrivs vattentäktsverksamhet, jord- eller bergtäktsverksamhet eller deponeringsverksamhet. Skyltningen ska utföras enligt Naturvårdsverkets rekommendationer (Handbok 2003:6).
För uppsättande av skyltar för utmärkning av vattenskyddsområde, inom ett avstånd av 50 m från vägområdet, krävs enligt 46 § väglagen tillstånd från länsstyrelsen. Inom vägområdet krävs tillstånd av väghållningsmyndighet enligt 43 § väglagen.
Där petroleumprodukter eller andra för vattnet skadliga ämnen hanteras, ska skylt uppsättas som erinrar om vattenskyddsområdet (NFS 2003:24). Skyltarna tillhandahålls av huvudmannen för vattentäkten men bekostas av verksamhetsutövaren. Skylt ska monteras av verksamhetsutövaren i omedelbar närhet av påfyllningsstället.
Hänsynsregler
I 2 kap. miljöbalken finns allmänna hänsynsregler. Reglerna innebär att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda
21
hälsa och miljö mot skada och olägenhet. Dessutom ska densamma utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta innebär att om en yt- eller grundvattentillgång utnyttjas eller kan antas komma att användas för vattentäkt, ska alla som vill bedriva sådan verksamhet i vatten eller på land skyldiga att skaffa sig tillräckliga kunskaper. De är också skyldiga att vidta de skyddsåtgärder och tåla de begränsningar av verksamheten som kan förekomma och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som kan fordras för att förebygga eller avhjälpa skadan.
Ersättning
Bestämmelser om eventuell ersättning för intrång i pågående markanvändning m.m. regleras i 31 kap. 4 § miljöbalken. Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt till fastighet kan i vissa fall ha rätt till ersättning om föreskrift för vattenskyddsområde innebär att pågående lagenlig markanvändning avsevärt försvåras. Detsamma gäller om mark tas i anspråk. Ersättning utgår dock inte för den ”förlust” som beror på att förväntningar om ändring i markens användningssätt inte kan infrias på grund av skyddsföreskrift.
Tillsyn
För ett vattenskyddsområde som beslutats av kommunen är miljönämnden tillsynsmyndighet enligt miljöbalken och förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken.
Anmälan om olyckshändelse
Olyckshändelser, spill eller läckage, som utgör risk för vattenförorening, ska omgående anmälas av den som orsakat tillbudet eller fått kännedom om tillbudet. Anmälan ska göras till miljöförvaltningen, räddningstjänsten tel. 112 samt vattentäktens huvudman.
Påföljd
Överträdelse av skyddsföreskrifterna medför straffansvar enligt 29 kap. miljöbalken (1998:808).
Ny lagstiftning
Ny lagstiftning eller bestämmelser enligt förordningar, som fastställts efter beslutsdatum och som utökar skyldigheterna för sakägare inom aktuellt skyddsområde, gäller utöver här meddelade föreskrifter.
Övrig lagstiftning
Tillstånd eller dispens enligt dessa vattenskyddsföreskrifter befriar inte från skyldighet att begära prövning enligt annan lag eller författning.
22 Dispens
Om särskilda skäl föreligger kan länsstyrelsen medge dispens från ovan meddelade föreskrifter. Länsstyrelsen hör berörda kommunala myndigheter och huvudmannen för vattentäkten i varje enskilt fall. I samband med sådan prövning kan dispensmyndigheten föreskriva särskilda villkor, som behövs för att undvika vattenförorening (16 kap. 2 § miljöbalken). Dispens får, enligt 7 kap. 26 § miljöbalken, meddelas endast om det är förenligt med vattenskyddet.
5. Diskussion
Syftet med examensarbetet var att se om nuvarande vattenskyddsområde med tillhörande vattenskyddsföreskrifter i Hallstahammars kommun behövde uppdateras, och om behovet fanns ta fram ett förslag på vattenskyddsföreskrifter och vattenskyddsområde för Hallstahammars kommun för att följa gällande lagar och förordningar. Målet med arbetet var att få aktuella vattenskyddsföreskrifter och vattenskyddsområde uppdaterade så långt som möjligt med uppgifter som finns tillgängliga nu. Uppgifter som var tillgängliga under arbetets gång var naturvårdsverkets handbok 2003:6 om vattenskyddsområde, karta på nuvarande vattenskyddsområde, gällande vattenskyddsföreskrifter, risk och sårbarhetsanalys för grundvattnet i Hallstahammar från 1990 och personliga kontakter. Med dessa uppgifter gjordes litteraturstudier och förslag på nya vattenskyddsföreskrifter och nytt vattenskyddsområde togs fram. Det som framgår av litteraturstudien är att syftet med vattenskyddsområdet är att skydda en av de viktigaste naturresurser som är tillgången av vatten. Vattnet är också viktigt för att det är ett viktigt livsmedel. Alla vattentäkter ska därför enligt miljöbalken och EU direktivet senast år 2010 ingå i ett vattenskyddsområde med tillhörande vattenskyddsföreskrifter. Vilket Hallstahammars kommun har, men svaret på frågan om de följer gällande lagstiftning är delvis eftersom deras vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter är ifrån 1997 och sedan dess har det hänt en del i lagstiftningen. Sådant som att skyddszonerna byt namn från brunnsområde, inre skyddszon och yttre skyddszon till vattentäktszon, primär skyddszon och sekundärt skyddszon. Det finns även en tertiär skyddszon som utökar skyddet för att all mark och vattenutnyttjande som kan påverka vattentäkten negativt. Eftersom det skett förändringar i Hallstahammars kommun vattenskyddsområdet sedan 1997 i form av ändringar av vattenproduktionen. Där vattentäkter som Trångfors, Kolbäck och Strömsholm inte används längre. Trångfors och Strömsholms vattentäckt kommer inte att användas igen därför är det ett förslag att ta bort dessa från vattenskyddsområdet medan Kolbäcks vattentäckt är en reserv vattentäckt och bör skyddas. Det har även skett förändringar av vilka verksamheter som berörs av
23
vattenskyddsföreskrifterna eftersom vattenproduktionen är ändrad. I form utav att Trångfors och Strömsholms vattentäkt inte används. Verksamheter och boende i dessa områden bör inte ha samma restriktioner längre eftersom de inte ska ingå i vattenskyddsområdet. De nya skyddszonerna gör att det finns en risk att avgränsningarna av Hallstahammars vattenskyddsområde inte är tillräckliga därför bör utredningar om uppehållstiden för grundvattnet i de olika skyddszonerna göras. Även nya geologiska studier bör göras eftersom vid en vägutredning av E 18 har geotekniska undersökningar visat att sårbarheten i vattenskyddsområdet är större en vad som tidigare visats. Eftersom utgångspunkterna för att avgränsa ett vattenskyddsområde är att skapa tid för sanering från föroreningen innan den når grundvattnet. Bör kunskaper om vattenskyddsområdet geologiska, hydrologiska förhållanden finnas och vilka risker som finns i området i form av verksamheter med deras föroreningar. Förslagen på att lägga till visa områden till vattenskyddsområdet är för att försäkra sig om att skyddet är tillräckligt. Ett förslag på område som ska läggas till i vattenskyddsområdet är området vid Skantzessjön. Området ska läggas till för att öka skyddet runt intaget av ytvatten till infiltrationsområdet. Tidigare slutade vattenskyddsområdet innan sjön men nu ska sjön ingå för att få den tid som behövs för att hinna sanera om olyckan är framme. Redan i dagsläget används inte Trångforsvattentäkt eftersom det läcker in åvatten och därför är det ett förslag att ta bort området ifrån vattenskyddsområdet för att boende där inte ska ha samma restriktioner och ska kunna borra för bergvärme om de vill. Ett ytterligare tillägg till vattenskyddsområdet är området vid slutet av vattenskyddsområdets norra del uppe i Tångfors. Detta ska tas med för att ta med vägen som ligger intill Kolbäcksån. Om olyckan skulle vara framme och en lastbil skulle välta ska tiden för sanering finnas. Detta område bör tas med om vidare studier av transportiden för grundvatten visar att vattenskyddsområdets avgränsning kommer att sträcka sig dit. Även Strömsholms vattentäkt ska tas bort eftersom den inte används. Förslaget att ta bort Trångfors och Strömsholms vattentäkt är för att minska de boendets inskränkningar som kan uppstå för en boende i ett vattenskyddsområde. Enligt miljöbalken ska inskränkningarna inte vara större än att syftet med vattenskyddsområdet uppfylls, därför är det bra att ta bort de områden som inte används till vattenproduktionen. Vid jämförelse av gällande lagstiftning avseende Surahammars kommuns vattenskyddsföreskrifter med Hallstahammars nuvarande vattenskyddsföreskrifter var skillnaden inte jättestor. De skillnader som fanns var att enligt Handboken (2003:6) med allmänna råd om vattenskyddsområde, att det krävs fler tillstånd på fler områden än vad de nuvarande vattenskyddsföreskrifterna begär. En annan skillnad är att den sekundära skyddszonen har lite högre krav än den yttre skyddszonen. Restriktionerna är lite hårdare nu
24
än var de var 1997, ställning för de nya restriktionerna måstes ta av Hallstahammars kommunfullmäktige.
Dokument som berör Hallstahammars vattenskyddsområde bör uppdateras så att kunskap om vad som gäller nu verkligen finns. För känslan som gavs när litteraturstudier gjordes var att allt material inte fanns nedskrivet. Vilket medför svårigheter för allmänheten att ta del av vad som gäller inom vattenskyddsområdet och vad som ingår i vattenskyddsområdet. Även för dem som jobbar på miljöförvaltningen inom kommunen. Därför bör fler studier göras för att säkerställa avgränsningen av Hallstahammars vattenskyddsområde . Förslag på fortsatt arbete ges i stycket nedan.
Sammanfattningsvis är det här arbetet en kartläggning av vad som kan göras för att få ett bra vattenskyddsområde med bra avgränsningar för att få ett tillräckligt skydd av vattentäkterna. Med tillhörande vattenskyddsföreskrifter som ger restriktioner för de boende och de verksamma i området, för att minska förorenings risker.
6. Förslag till fortsatt arbete
Förslag till fortsatt arbete för att få bra avgränsningar av vattenskyddsområdet är att göra nya hydrologiska och geologiska studier och en ny risk- och sårbarhetsanalys för grundvattentäkten, eftersom den nuvarande är ifrån 1990 och mycket har hänt i vattenskyddsområdet sedan dess. I en vägutredning av E 18 har geoteknisk undersökning gjorts i närheten av vattenverket i Näs, runt riksväg 252 och E 18. Vilket visade att sårbarheten i områden inte var som förut, utan att det var mer sårbart.
Inventeringar av brunnar, verksamheter och fastighetsförteckningar inom vattenskyddsområdet bör göras eftersom informationen där är gammal. Det kommer också att ske förändringar av vilka som ligger inom vattenskyddsområdet om avgränsningarna blir nya. Även kan utredning av transporttiden av grundvattnet i de olika skyddszonerna göras. Eftersom Naturvårdsverkets handbok 2003:6 med allmänna råd om vattenskyddsområde säger att det ska ta grundvattnet i sekundär skyddszon minst 100 dygn att nå gränsen av vattentäktszonen och den sekundära skyddszonen bör omfatta ett sådant område att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen är minst 1 år. Utredningen bör göras för att försäkra sig om att avgränsningarna är bra och att skyddet är tillräckligt.
25
Källförteckning
LitteraturMiljöbalken (1998:808)
NFS 2003:16 Allmänna råd om vattenskyddsområde
NFS 2003:24 om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarligavätskor SNFS 1997:2 om spridning av kemiska bekämpningsmedel
Vattenskyddsområde, Handbok 2003:6
Allmänna råd 97:3, spridning av kemiska bekämpningsmedel Allmänna råd 97:2, Kylanläggningar och värmepumpar
Söderholm, H (2006). Västerås & Hallstahammars kommuner. Uppsala: SGU, ISBN 91-7158-663-6
Hallstahammars kommun (1991). Strömsholmsåsen, Risk och sårbarhetsanalys för
grundvattentäkter. Stockholm. VIAK AB
Länsstyrelsens i Västmanlands län föreskrifter(19FS 1997:14) om skydd för vattentäkterna i Hallstahammar, Kolbäck, Trånfors och Strömsholm i Hallstahammars kommun
Michanek, G & Zetterberg, C (2008). Den svenska miljörätten. Upplaga 2, Västerås: Edita, ISBN 978-91-7678-685-7
Internet
Svenskt vatten. Vattenskydd
http://www.svensktvatten.se/web/vattenskydd.aspx > Hämtat den 2010-04-06 Naturvårdsverket, Sveriges 16 miljömål (2009)
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-8377-9.pdf > Hämtad 2010-05-02
Övrigt
Wijk, A (2009). Beskrivning av vattenförsörjningsområde. Hallstahammar
Wijk, A (2010). Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Rävnäs grundvattentäkt i
