Kristendomens vara eller icke vara : En kvalitativ textanalys av kursplaner i religionsämnet från 1962 fram till 2022

Kristendomens vara eller icke vara

En kvalitativ textanalys av kursplaner för religionsämnet från

1962 fram till 2022

Elsmarie Kopparsjö Alfredsson

Examensarbete 15 hp Handledare

Inom VAL och lärarutbildningen Rebecka Florin Sädbom

Vårterminen 2021

Examinator: Gunvie Möllås

Högskolan för lärande och Examensarbete 15 hp

Kommunikation (HLK) inom VAL

Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen

Vårterminen 2021

Sammanfattning

_______________________________________________________________________________________

Kristendomens vara eller icke vara. En kvalitativ textanalys av kursplaner för religionsämnet från 1962 fram till 2022.

Antal sidor: 31

I vårt land, Sverige, kan man genom en historisk tillbaka blick se att synen på religion och religiös påverkan har förändrats över tid. Det svenska samhället ser annorlunda ut idag än vad det gjorde på 1960-talet. Under en 60 årsperiod har Sverige gått från att i huvudsak vara ett kristet land till att idag vara ett av världens mest sekulära länder. Hur har då utvecklingen sett ut gällande religionsämnet i skolan från 1960-talet fram till nutid?

Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om vilka förändringa som har gjorts i religionsämnets kursplaner från 1962 fram till 2022.

Frågeställningar:

1) Vilka kunskaper anses vara viktiga för högstadielever enligt de olika kursplanerna i religionsämnet?

2) Hur har religionen kristendom värderats i de olika kursplanerna?

Den metod som används i studien är en kvalitativ textanalys. Detta är den vanligaste metoden som används då analys av texter görs (Boreus & Bergström, 2018). Det studien påvisar är att kristendomen har fått en allt mer tillbakaskjuten roll sedan 1962 fram till nutid. Även om det fortfarande kan anses att kristendomen värderas något högre i den senaste kursplanen i jämförelse med de övriga världsreligionerna har den ändå fått träda tillbaka. Att kristendomen har fått träda tillbaka betyder inte per automatik att de övriga religionerna har fått ett större utrymme. Det är istället frågor rörande etik och moral, jämställdhet och livsfrågor som fått ta större utrymme i den senaste kursplanen.

______________________________________________________________________________ Sökord: etik, grundskola, kristendom, kunskaper, kursplan, livsåskådning, läroplan

______________________________________________________________________________ Postadress Gatuadress Telefon Fax

Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-101000 036-162585 och Kommunikation (HLK)

Box 1026

Innehåll

1. Inledning ... 1

2. Forskningsöversikt ... 2

2.1 Omdebatterat ämne ... 2

2.2 Förändringar i läroplanerna ... 4

3. Syfte och frågeställningar ... 7

4. Metod ... 8 4.1 Kvalitativ innehållsanalys ... 8 4.2 Urval ... 8 4.3 Bearbetning ... 9 5. Teori ... 10 6. Resultat ... 11

6.1 1962 års läroplan för grundskola (Kristendomskunskap) ... 11

6.2 Läroplan för grundskolan 1969, Religionskunskap ... 13

6.3 Läroplan för grundskolan 1980 ... 15

6.4 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet 1994 ... 17

6.5 Läroplan för grundskolan 2011 ... 19 6.6 Religionskunskap ny kursplan 2022 ... 22 7. Diskussion ... 25 7.1 Metoddiskussion ... 25 7.2 Resultatdiskussion ... 25 7.3 Vidare forskning ... 28 Referenslista: ... 30

1

1. Inledning

Religion är något människan kan ha olika uppfattning om och relation till. Den både anses

vara en privatsak men också ha eninverkan på samhället och samtidigt kan den ge vägledning

i etiska frågor (Liljestand & Olsson, 2016). Religion kan både skapa avståndstagande och deltagande. Den kan också upplevas snårig och komplex. Det kan vara känsloladdat att närma sig ämnet religion därför att det förknippas med värderingar, konflikter och samhällsförändringar. Von Brömssen sätter ord på komplexiteten i samband med just religion.

Religion framträder som en komplicerad väv av olika dimensioner av uppfattningar, dogmer och religiösa praktiker. Religion befinner sig således i rörelse och förändras i relation till samhällens historiska, politiska och ekonomiska kontexter. (Von Brömssen, 2020)

Bara i vårt eget land, Sverige, har synen på religion och religiös påverkan förändrats över tid. Det svenska samhället ser betydligt annorlunda ut idag än vad det gjorde i mitten på 1960-talet. Under en 60 årsperiod har Sverige gått från att i huvudsak vara ett kristet land till att idag vara ett av världens mest sekulära länder. Samtidigt i takt med den stora invandringen har Sverige utvecklats till att bli ett multireligiöst och multikulturellt land. Dessa faktorer blir synligt även i den svenska skolan. Idag är det fler elever med en annan religiös bakgrund än vad som fanns på 1960-talet i skolan. Inom nutida forskning finns det forskare som anser att vi snarare övergår till en post-sekulär tid (Skolverket, 2020). Von Brömssen (2020) skriver att vi kan se tecken på religionens återkomst. Att då vara lärare i religionskunskap i dagens Sverige, är inte alltid det enklaste. I klassrummet finns elever som både är intresserade och ointresserade av religion. Läraren ska följa de styrdokument som finns. Läraren själv kanske är troende av något slag eller icke troende. Undervisningen ska bedrivas icke-konfessionellt och lärarens tro eller icke-tro ska inte påverka eleverna (Skolverket, 2011). Eftersom religion finns som ett skolämne kan det ändå tolkas som att det anses viktigt att ha kunskaper om olika religioner och att elever ska reflektera kring olika sätt att tolka livet på. Sverige har förändrats. Hur har då utvecklingen sett ut gällande religionsämnet i skolan från 1960-tal fram till nutid? Vad har förändrats i kursplaner från 1962 års läroplan för grundskolan fram till dagens nya kursplaner som börjar gälla hösten 2022? Vilka kunskaper i religionsämnet har varit viktigt att förmedla till eleverna på högstadiet under åren i takt med de samhällsförändringar som har skett?

2

2. Forskningsöversikt

Detta kapitel ger en kort beskrivning om de diskussioner som funnits och finns gällande religionsämnet och vad den tidigare forskningen visar gällande de kursplansförändringar som skett i religionsämnet.

2.1 Omdebatterat ämne

Religionsämnet i skolan har varit och är ett ämne för debatt. Det började redan på 1800-talet i samband med att folkrörelsen i Sverige kritiserade kyrkans inflytande över den pedagogiska undervisningen (Hartman, 2000). Att anknytningar till diskussionerna kring utbildningen i religionsämnet under de senaste årtiondena varit i så stort fokus beror troligtvis på att debatten har förts offentligt skriver Liljestrand och Olsson (2016). En annan infallsvinkel på att religionsämnet är omdebatterat är att ämnet i sig är ett komplext ämne. Det blir möjligen mer komplext i en modern liberal kontext, vilken Europa och Sverige befinner sig i. Att förhålla sig neutral till ett ämne som i sig självt inte är neutralt är inte helt enkelt anser Liljestrand och Olsson (2016). Att det finns personer som har företrätt ståndpunkten att religion inte ska vara ett obligatoriskt ämne i skolan kan förklaras med den modernisering vilken Europa och där till Sverige genomgått. Men i samband med den immigration som skett i Europa och Sverige har religion återigen förts upp på agendan och har också ställts i fokus i förhållande till skolans läroplan (Liljestrand & Olson, 2016).

Diskussionen kring religionsämnet i grundskolan har skiftat genom tiderna i takt med samhällsförändringen som har skett. Under den tid då kyrkan ansvarade för skolundervisningen var dess roll att bidra till folkets läskunnighet och det som lästes var Luthers katekes (Hartman, 2000). Eftersom kyrkan ansvarade för skolundervisningen kan man säga att skolan i allra högsta grad var en religionsskola. Religionsämnet var det ämne som hade störst plats i undervisningen. Detta möttes av väldigt stark kritik i slutet av 1800-talet och förra sekelskiftet och med tiden har ämnet fått allt mindre utrymme i skolans undervisning (Hartman, 2000).

I samband med att det svenska samhället har gått från att vara en homogen Luthersk nation till att bli ett av de mest sekulära samhällena i världen (Liljestrand & Olsson, 2016) har också skolans religionsundervisning gått från att vara Lutherskt konfessionell till att bli icke-konfessionell. Religionsämnet har blivit en del av elevernas demokratiska utbildning (Liljestrand & Olsson, 2016). Då läroplanen 1962 började gälla lyftes vikten av objektivitet i religionsundervisningen. Lärarens roll blev att undervisa eleverna om kristendom utan att på något sätt påverka eleverna (Hartman, 2000).

3 Kjeldsen (2019) som har forskat kring dessa frågor senare än de tidigare nämnda forskarna belyser att debatten kring utbildningen i religion i den offentliga skolan har varit i fokus under en längre tid både nationellt och internationellt. Frågorna har då kretsat kring huruvida religionsundervisningens fokus ska vara på kunskaper om olika religioner kontra elevers kunskapsinhämtning från eller av de olika religionerna. Kjeldsen (2019) skriver att det kan vara svårt att skilja mellan dessa två aspekter. Diskussioner har förts bland både politiker, religionsforskare och lärare huruvida den icke-konfessionella skolan borde involvera någon form av extra akademiskt mål vilket då skulle innebära att elever får kunskaper från de olika religionerna (Kjeldsen, 2019). Anledningen till att denna diskussion har pågått är för att de olika aktörerna anser att om eleverna också lär sig något från de olika religionerna skulle det i sin tur leda till att förståelsen för andra livsåskådningar skulle höjas. Detta skulle i sin tur leda till en minskning av olika samhällsproblem så som diskriminering, intolerans, rasism etc. (Kjeldsen, 2019). Men åsikterna inom forskningen går isär. De forskare som talar emot denna åsikt, att elever borde lära sig något av de olika religionerna, menar att det vore att sätta för hög tilltro till religionsundervisningen i skolan. De tvivlar på att religionsundervisningen skulle påverka den enskilda individen så mycket att det skulle leda till förändrade attityder och inställningar då det finns andra faktorer som också påverkar varje enskild individ väldigt starkt (Kjeldsen, 2019).

Thalén och Carlsson (2015) vinklar problematiken med religionsämnet utifrån ett annat perspektiv. De menar att komplexiteten med religionsämnet i skolan ligger i att skolämnet inte har utvecklats speciellt mycket sedan 1960-talet vilket då ska jämföras med den förändring som skett i ungdomskulturen sedan 1960-talet. De som föddes på 1950-talet växte upp med Astrid Lindgrens sagovärld medan de ungdomar som växte upp under 1990-talet och framåt befinner sig i en värld av vampyrer, trollkarlar, häxor och varulvar då de konsumerar filmer, böcker och dataspel. Att religionsämnet i stort sett är oförändrat sedan 1960-talet blir problematiskt då ungdomar i dag lever mer i en kultur som är präglad av privatreligiositet och övernaturliga fenomen (Thalén och Carlsson, 2015).

Osbeck (2020) refererar till en senare forskning som gjorts i England där komplexiteten i att

undervisa i religionskunskap framkommer. Man ställer sig frågan huruvida

religionsundervisning fungerar eller inte fungerar. Det som lyfts fram i den undersökningen är att religionsundervisningen mer har blivit ett ämne där fokus ligger på fostransmål och att skapa tolerans i ett mångreligiöst och mångkulturellt samhälle. Detta i relation till att ämnet också bör innehålla kunskaper om de olika religionerna (Osbeck, 2020).

4 Von Brömssen (2020) belyser ytterligare en aspekt gällande religionsämnets karaktär. Även om ämnet i sig har förändrats över tid är det ändå religionen kristendom som får en särställning. Religionsämnet som är ett obligatoriskt ämne i grundskolan ska undervisas icke-konfessionellt. Det betyder att alla religioner ska behandlas lika. Men i den rådande läroplanen för grundskolan 2011 är det fortfarande kristendomen som har en särställning (Von Brömssen, 2020). Problemet med detta är att övriga religioner ställs i relation till kristendomen som då tenderar att bli utgångspunkten för kunskaperna. Övriga religioner eller livsåskådningar nämns som sekundära. Detta ses som ett problem då kristendomen blir den religion som dominerar och är till viss del utgångspunkten som allt ska relateras till trots att religionsundervisningen ska vara neutral (Von Brömssen, 2020).

Berglund (2014) lyfter fram den enorma debatt som uppstod i samband med kursplanen för religionsämnet 2011. Debatten förekom både i TV-program och dagspress. Debatten gjordes också tillgänglig via internet där allmänheten kunde göra inlägg då olika utkast från kursplanen lades ut. Debatten som fördes rörde sig kring frågorna huruvida det var rätt att religionen kristendom nämndes mer explicit i kursplanen i förhållande till de andra världsreligionerna. I de politiska kretsarna ifrågasattes neutraliteten i samband med religionsämnet då kristendomen tillsynes värderades högre än de andra religionerna (Berglund, 2014).

2.2 Förändringar i läroplanerna

Enligt Hartman (2000) har det skett markanta förändringar i läroplanerna sedan 1962 fram till 1994. Hartman (2000) går tillbaka ända till mitten av 1800-talet då staten tog över initiativet för folkundervisningen. Han pekar på fyra olika vändpunkter i samband med att nya läroplaner har tagits i bruk. Den första vändpunkten kom redan innan 1883 års normalplan. I mitten på 1800-talet skedde en successiv förskjutning från hemmets undervisningsplikt till skolan och läraren som högst ansvarig för undervisningen. I detta följde också religionsämnet med även om religion mer och mer började betraktas som den enskilda människans privata angelägenhet. I samband med 1919 års undervisningsplan för folkskolan kom den andra vändpunkten. Luthers lilla katekes som var utgångspunkten i lärandet av barns och ungdomars läskunnighet togs bort. På detta sätt försvann den konfessionella bundenheten till Svenska kyrkan och en icke konfessionell undervisning i kristendom började ta form (Hartman, 2000). Den tredje vändpunkten kommer sedan 1962 då den första läroplanen för grundskolan instiftades. När denna första läroplan för grundskola antogs kommer också kravet på en objektiv undervisning i religionsämnet. Undervisningen i skolan ska bedrivas sakligt och

5 allsidigt om religion (Hartman, 2000). När sedan 1969 års läroplan för grundskolan antogs kom den fjärde vändpunkten. Nu övergick läroplanen till att bli mer elevcentrerad med livsfrågor i fokus från en tidigare mer innehållscentrerad läroplan (Hartman, 2000).

Appelqvist (2015) belyser en annan aspekt i förändringen gällande religionsämnet. Då den första läroplanen för grundskolan 1962 antogs hade kristendomskunskapen placerats bland de ämnen som kallades för orienteringsämnen. Kristendomskunskapsämnet hade förflyttats längre ner i ämneshierarkin. Tidigare hade ämnet kommit först. Appelqvist (2015) skriver att det är vid denna tidpunkt det sekulära intåget sker. I denna läroplan uppmuntras läraren att framhäva likheterna mer än skillnaderna då det gäller olika uppfattningar. Kristendomen är dock fortfarande den religion som undervisningen ska fokusera på i första hand (Appelqvist, 2015).

Berglund (2014) skriver även hon att ett skifte sker i samband med 1962 års läroplan. Under 1900-talet då en rad pågående sociala förändringar sker i samhället leder detta till ett reducerande av kristendom i skolan (Berglund, 2014). När 1962 års kursplan träder i kraft medföljer kravet på en icke-konfessionell undervisning samt att kristendom blir kristendomskunskap. På detta sätt betonas en förskjutning i ämnet till att eleverna ska inhämta kunskaper om kristendomen. Läraren uppmanas i och med detta att bedriva undervisningen objektivt och det ska även undervisas om andra religioner. Undervisningen får heller inte påverka elevernas egna uppfattningar eller tro (Berglund, 2014). Berglund (2014) ger uttryck för den förändring som skett på det här sättet: ” […] confessional Lutheran teaching was

wiped off and more `fact-based´ school subject introduced.” (s.174)

När 1969 års läroplan antas sker ytterligare en förändring. Nu blir kristendomskunskap till religionskunskap (Berglund, 2014; Hartman, 2000; Appelqvist, 2015). Berglund (2014) menar att nu tvättas det sista av det Lutherska bort ur skolan. ”This can be understood as a washing

away of the last Lutheran marinade, thereby making an attempt to firmly establish religion

education as a neutral and objective subject.” (Berglund, 2014, s.175)

Denna förändring i läroplanerna var inte helt oproblematisk. När kravet på objektivitet kom in i skolan stötte det på olika problem. Då läromedel utsattes för en kritisk granskning blev det tydligt att det inte fanns många läromedel som uppfyllde kravet på objektivitet (Hartman, 2000). Detta ledde till heta debatter i det offentliga och lärare kände sig osäkra. ”Det skapades

6 en slags kramp hos många lärare; man vågade inte längre vara sig själv, man var rädd för att påverka på ett sätt som stred mot läroplanen” (Hartman, 2000, s.219).

Om syftet med religionsämnet fram till 1900-talet var att fostra goda kristna medborgare har det under mitten av 1900-talet och 2000-talet blivit fokus på att fostra goda samhällsmedborgare (Berglund, 2014).

Berglund (2014) menar att det egentligen inte är så märkligt att en sådan utveckling har skett. För i samband med att undervisningen skulle bedrivas objektivt och neutralt blev det också viktigt att den utbildning som skolan bedrev skedde på ett sådant sätt att alla elever kunde känna sig inkluderade oavsett religiös eller icke-religiös tillhörighet.

7

3. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om vilka förändringa som har gjorts i religionsämnets kursplaner från 1962 fram till 2022.

Frågeställningar:

1) Vilka kunskaper anses vara viktiga att förmedla till högstadielever enligt de olika kursplanerna i religionsämnet?

8

4. Metod

I detta kapitel redovisas vilken metod som användes i studien samt det urval som gjorts och på vilket sätt kursplanstexterna bearbetas.

4.1 Kvalitativ innehållsanalys

Den metod som används i studien är en kvalitativ innehållsanalys (Boreus & Bergström, 2018). Den är den vanligaste metoden som används i studiet av innehållet i olika texter och för att se hur innehållet har värderats över tid (Boreus & Bergström, 2018). Denna metod anses också lämpligast då ett sökande efter mönster ska göras i ett material (Boreus & Bergström, 2018). Kvalitativ innehållsanalys eller textanalys är också den metod som oftast används i samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen (Boreus & Bergström, 2018), där religionsämnet ingår.

Jag har försökt bryta ner texten och sortera delar av textinnehållet för att kunna besvara de forskningsfrågor som ställs. Fokus har legat på att belysa de innehållsliga förändringar som har skett (Boreus & Bergström, 2018). På detta sätt har jag kunnat skapa en uppfattning om hur religionen kristendom värderats i respektive kursplan.

Då en kvalitativ textanalys används utgår analysen i sin tur från tre olika dimensioner. Den första dimensionen fokuserar på att analysera upphovsmannen till texten. Då söker man svar på frågor kring innebörden som författaren själv vill förmedla i texten (Widén, 2019). Den andra dimensionen lägger betoningen på det språkliga, litterära och innehållsliga i texten och betydelsen av den, medan den tredje dimensionen inriktar sig på att tolka vilken innebörd texten har i relation till det sammanhang som texten riktar sig till (Widén, 2019). I den här studien användes den andra dimensionen. Jag har således försökt att skapa en förståelse för textens innehåll och vilka begrepp som används samt hur innehållet har förändrats över tid (Widén, 2019).

Då en textanalys utförs är det av samma vikt som vid andra undersökningar att man ställer frågor till texten. Dessa frågor blir sedan verktyget för att kunna framställa ett så korrekt resultat som möjligt (Widén, 2019). De frågor som ställts till de kursplanstexter som analyserats är de didaktiska frågorna, vad, varför och hur.

4.2 Urval

Att göra en innehållslig textanalys innebär att man väljer ut och förhåller sig till olika typer av texter. I denna studie har valet landat på religionsämnets kursplaner. Genom att välja ut dessa specifika texter har jag kunnat skapa kunskap om innehållet och texternas innebörd (Widén,

9 2019). Fokus i denna studie är religionsämnet i de olika läroplanerna. Det urval som ytterligare gjordes var att enbart analysera högstadiets kursplaner i religionsämnet och hur religionen kristendom har värderats över tid i respektive kursplan. Det studien inte redovisar är vilka faktorer som ligger bakom den utveckling som skett i de olika läroplanerna.

4.3 Bearbetning

För att kunna få fram ett resultat har kursplaner sökts fram. Dessa har sedan analyserats med hjälp av de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Kursplanstexterna sorterades under varje fråga och på så sätt kunde likheter och skillnader i de olika texterna urskiljas. På detta sätt synliggjordes också svaret på frågan om vad för kunskaper som skrivits fram som viktiga för eleverna och på vilket sätt religionen kristendom har värderats i de olika kursplanerna.

Det som försvårade analysarbetet var att kursplanerna i sin uppbyggnad var olika varandra. Den första kursplanen från 1962 var mycket mer omfattande än de nästkommande. Likaså var kursplanen från 1980 i sin uppbyggnad och text olik de andra då religionsämnet inte hade någon egen kursplan utan ingick i orienteringsämnesblocket. Därför har analysen färgats av strukturen som de kursplaner har från 2011 och 2022 med syfte och centralt innehåll.

10

5. Teori

Den teori som denna studie utgår ifrån är läroplansteori. Denna teori tog sin form under 1970-talet med pedagogikforskaren Ulf P. Lundgren i förgrunden. Under denna period började forskningen titta närmare på de innehållsliga faktorerna i läroplanen till skillnad från tidigare då fokus mer legat på elevernas kunskapsinhämtning. Frågor kring läroplansteori växte fram i samband med grundskolereformen 1969. Lundgren pekade på vikten av att ta reda på hur elever lär sig men också vad det är elever ska lära sig. Detta kom sedan att kallas för ramfaktorteorin (Wahlström, 2016). Kopplingen mellan samhällsanalys och läroplan kommer nu upp på agendan. Läroplansteorins uppgift är att ”bygga upp en kunskap om hur utbildningsprocessers mål, innehåll och metodik formas i ett visst samhälle och en viss kultur” (Lundgren i Wahlström, 2016, s.20). Alla dessa samlade principer vilka formar en läroplansteori kallas i sin tur för läroplanens kod. Denna kod delas vidare in i tre nivåer där den första nivån behandlar hur värderingar och kunskaper väljs ut i läroplanen relaterat till det samhälleliga. Den andra nivån berör styrning av skolan och formandet av läroplanen och dess innehåll. Den tredje nivån berör själva undervisningen som sker i klassrummet (Wahlström, 2016).

Sedan den första läroplanen kom 1962 har fem olika läroplaner kommit ut som i sin uppbyggnad har sett olika ut (Englund, 2012). Den uppgift som läroplansteorin har är att ställa frågor kring vilka kunskaper som ska göras tillgängliga för eleverna i de olika åldersgrupperna (Wahlström, 2016).

Läroplansteorin är en del av en tvärvetenskaplig forskning där uppgiften är att fungera som en länk mellan vetenskap, politik och utbildning där läroplansteorin skapar kopplingar mellan dessa tre aktörer som sedan mynnar ut i hur en läroplan utformas och vad den ska innehålla och förmedla (Englund, 2012). Englund uttrycker teorins uppgift på detta sätt ”Läroplansteorin fungerar här som en metateori som medierar mellan vetenskap, politik och utbildning” (Englund, 2012, s.13). Den har också en kontrollerande funktion, där den kritiskt ska granska den pågående utvecklingen. På så sätt kan det upptäckas om skolans demokratiska roll försvagas eller om klasskillnaderna ökar (Englund, 2012).

Med hjälp av ett läroplansteoretiskt perspektiv kan denna studie ställa frågan om vad som ansetts och anses vara viktiga kunskaper för elever på högstadiet i religionsämnet. Frågan kan också ställas hur de olika kunskaperna har värderats över tid. Gällande denna studie handlar det om hur religionen kristendom har värderats över tid och ansetts som viktiga kunskaper för eleverna.

11

6. Resultat

Under denna rubrik redovisas resultatet av den kvalitativa textanalys som är gjord på religionsämnets kursplaner i respektive läroplan. För att skapa en struktur för analysen har de didaktiska frågorna vad, varför och hur använts. På så sätt blir det tydligare vad de olika läroplanerna betonar som viktiga kunskaper att förmedla till eleverna och vad det ska syfta till. Det blir också lättare att se skiftningar från läroplan till läroplan.

6.1 1962 års läroplan för grundskola (Kristendomskunskap)

I 1962 års läroplan för grundskolan har naturvetenskapen och samhällsvetenskapen samt kristendomskunskapen samlats under kategorin orienteringsämnen. Kursplanen för kristendomskunskapen är väldigt omfattande. Den börjar med en målbeskrivning för att sedan gå över till vilka huvudmoment som undervisningen ska innehålla. Därefter följer ett förslag till hur ämnet kan disponeras i de olika årskurserna utformat som ett förslag till studieplan. Följt av det kommer allmänna synpunkter kring ämnet som beskriver syftet för undervisningen samt på vilket sätt undervisningen ska bedrivas. Sedan kommer förslag på lärostoff, det vill säga vad undervisningen bör innehålla, därefter förslag på planering av ämnet och vad undervisningen bör ta hänsyn till. Kursplanen ger också förslag på hur ämnet kan undervisas i samverkan med övriga orienteringsämnen, därefter vilka hjälpmedel läraren kan använda sig av och följt av detta ytterligare en beskrivning av innehållet som ska undervisas.

Vad är det för kunskaper som anses viktiga för eleverna?

I denna kursplan är det religionen kristendom som är dominerande. Ämnet i sig självt heter kristendomskunskap. Därför är det främst kunskaper om kristendomen med bibelns texter och historiska bakgrund som eleverna ska få kunskaper om.

Skolans religionsundervisning måste därför i vår kulturmiljö i första hand vara en undervisning om kristendomen. (s.221)

Det är kristen tro och etik, den bibliska historien, kristendomens historia och historien kring de olika kyrkosamfunden som skrivs fram i kursplanen. Eleverna ska också få kunskaper i hur kristendomen gestaltas i de olika kyrkosamfunden.

I undervisningen har bibeln en väldigt central roll för kunskapsinhämtning för eleverna. Det anses av största vikt att eleverna får kunskaper om bibelns budskap.

12

Bibeln skall stå i centrum för undervisningen. Det är väsentligt att eleverna blir förtrogna med bibelns religiösa och etiska budskap och får en god biblisk allmänbildning. (s.221)

Även om kristendomen är den religion som dominerar undervisningen ska eleverna utöver kristendomen också ”få kännedom” om olika tankeströmningar. När dessa nämns görs detta utifrån att dessa tankeströmningar är något som ifrågasätter de religiösa sanningarna.

Den skall också ge kännedom om de strömningar, som satt de religiösa sanningarnas värde i fråga, samt ge inblick i nutidens etiska och religiösa grundfrågor och tankeströmningar. (s.217)

Det är också viktigt att eleverna får kunskaper om icke-kristna religioner. De religioner som nämns i kursplanen är naturfolkens religioner, islam, buddism, hinduism, samt judendomen. Det uttrycks på detta sätt.

Det religiösa livets gestaltning inom viktiga nutida icke-kristna religioner. Studiet koncentreas kring följande religioner: naturfolkens religioner, islam, buddism, hinduism, Kinas och Japans religioner. Tro och liv inom nutida judendom behandlas med klargörande av judendomens särställning i förhållandet till kristendomen och de icke-kristna religionerna. (s.220)

Det som dock blir tydligt, vilket tidigare nämnts, är att det är religionen kristendom som ska äga störst utrymme i undervisningen. Begreppet ”i viss utsträckning” (s.221) används då det talas om kunskaper om andra religioner.

Grundskolans undervisning i kristendomskunskap skall i enlighet med det mål, som angetts för densamma, ge kunskap om kristendomen och i viss utsträckning även om andra religioner. (s.221)

Varför är dessa kunskaper viktiga?

Argumentationen om varför kunskap om kristendomen är viktig för eleverna bygger på att kristendomen är den religion som det svenska samhället bygger på.

Kristendomen är en väsentlig del av grundvalen för de religiösa, etiska och sociala värderingar, som vår kultur och vårt samhälle och vår samlevnad bygger på, […]. Skolans religionsundervisning måste därför i vår kulturmiljö i första hand vara en undervisning om kristendomen. (s.221)

Anledningen till att eleverna ska ”få kännedom” om andra religioner baseras på att kontakten mellan olika kulturer blir allt vanligare i samhället.

Detta är särskilt angeläget i en tid, då kontakter mellan folk och kulturer blir allt livligare och alltmera oumbärliga. (s.221)

Ytterligare en aspekt som lyfts fram som svar på varför det är viktigt med kristendomsundervisning är att denna ska bidra till elevernas personliga utveckling. Genom kristendomsundervisningen ska eleverna ”få en förståelse för” värdet av en egen personlig livsåskådning samt en respekt för andras uppfattningar. Det är således elevernas

13 kunskapsinhämtning kring den kristna historien och de bibliska texterna som ska leda till att de får en ökad förståelse för andra människors olika sätt att tänka.

Även vid behandlingen av kristendomens historia bör man anknyta till de bibliska tankar och texter som på ett naturligt sätt kan belysa de händelser och personer som skildras och i många fall varit av direkt betydelse för dessa. […] De fostras härigenom också till en större förståelse och respekt för oliktänkande […]. (s.222)

Hur ska undervisningen bedrivas?

Undervisningen skall bedrivas objektivt. Den får inte på något sätt upplevas kränkande för någon elev med tanke på rätten till tanke- och trosfrihet. Undervisningen ska inte bedrivas så att den kan upplevas som en auktoritativ påverkan på eleven, utan eleverna ska fostras till ”självverksamhet, självständigt tänkande och personligt ställningstagande.” (s.221)

Undervisningen ska också på något sätt anknyta till elevernas egna liv. Läraren uppmanas att hitta ”beröringspunkter” (s.222) med både hem, skola och samhälle.

6.2 Läroplan för grundskolan 1969, Religionskunskap

I läroplanen för grundskolan 1969 ingår religionsämnet i de övriga orienteringsämnena. Religionsämnet heter nu religionskunskap. Denna kursplan är inte alls lika omfattande som den från 1962. Det är riktlinjerna för alla orienteringsämnen som inleder kursplanen. Därefter kommer allmänna anvisningar där lärostoff, planering, arbetssätt och läromedel beskrivs. Därefter kommer kursplan för religionskunskap.

Vad är det för kunskaper eleverna ska få?

I den inledande texten i denna kursplan, som har rubriken mål, används begreppet ”orientera”. Religionskunskapens uppgift är att ”orientera” eleverna i de bibliska skrifterna, kristen tro och etik samt kristendomens historia (s.175). Begreppet orientera används också i samband med de övriga religionerna och deras skrifter, tro, etik och samfundsformer. Då andra livsuppfattningar nämns används begreppet ”få kännedom om”.

Då kursplanen beskriver vilka huvudmoment som ska ingå för högstadieeleverna är det religionen kristendom som får störst utrymme. Den beskrivs mer detaljerat än de övriga religionerna. Det är de bibliska skrifterna med Jesus och Paulus förkunnelse som uttryckligen nämns samt kyrkor och samfund. Tyngdpunkten ska då ligga på det som förenar mer än det som skiljer dessa åt. Gällande urkundstexter nämns koranen för islam och gamla testamentets texter för judendomen.

14 Eleverna ska också ”få kunskaper om” andra livsåskådningsfrågor och etik. Undervisningen ska då ske med utgångspunkt från ungdomarnas aktuella frågeställningar. Eleverna ska också få en ”inblick” i konflikter och samverkan som kan uppstå i möten mellan olika livsåskådningar.

När sedan kursplanen övergår i anvisningar och kommentarer framträder det återigen att kristendomen är den religion vilken anses vara den viktigaste. Även om kursplanen förmedlar att religionskunskapen ska vara undervisning kring de etiska frågorna och om tros- och livsåskådningsfrågor utifrån alla världsreligioner och icke-religiösa uppfattningar är det ändå kristendomen som får en framträdande roll.

[…] måste undervisningen i religionskunskap i första hand vara en undervisning om kristen tro och etik. (s.176)

Även då eleverna ska studera urkundstexter från de olika religionerna framträder bibeln som är kristendomens urkundstext, mer än övriga.

Arbetet i religionskunskap skall också avse studium av urkunder, i första hand bibeln. […] Bibeln skall ha en central plats vid undervisningen om kristendomen. (s.176)

Det som gör att kristendomen framträder i texten är val av ord och begrepp. Ord som ”väsentligt” och ”måste” och ”i första hand” används i samband med religionen kristendom medan ”stifta bekantskap med” och ”ge en inblick i” används i samband med de övriga religionerna eller icke-religiösa livsåskådningar.

Varför anses dessa kunskaper som viktiga?

Varför kunskaper om kristendomen anses primärt viktigt för eleverna är för att denna religion har varit den dominerande i Sverige under århundranden. Även de människor som kommit fram till en icke-kristen livsåskådning har gjort detta utifrån ett avståndstagande från kristendomen.

Kristendomen är den tros- och livsuppfattning, som genom århundranden präglat det andliga livet i vårt land och i västerlandet över huvud. Den är alltjämt den religion, som omfattas av flertalet i länder. Också de, som arbetat sig fram till en icke-kristen åskådning, har i regel fått göra detta genom en uppgörelse med kristna åskådningar och värderingar. God kännedom om kristendomens förhistoria och grundare, dess källskrifter och historia, dess olika inriktningar, nutida

trosuppfattningar och institutioner och dess betydelse i dagens samhälle hör därför inte bara till allmän bildning att känna till utan också till de instrument, som var och en behöver för sin livsorientering. (s.176)

Kristendomen anses också vara den religion som globalt sett haft en avgörande roll på människan.

15

Eftersom kristendomen, globalt sett, spelar en väsentlig roll, och då den kristna religionen i vår kulturkrets har ett avgörande inflytande på människors livshållning, måste undervisningen i religionskunskap i första hand vara en undervisning om kristen tro och etik. (s.176)

Varför studiet av bibliska texter anses väsentligt för eleverna är för att de genom detta får en större förståelse för andra människors sätt att uppfatta omvärlden.

De fostras härigenom också till förståelse för oliktänkande och får se att människor, som sökt leva efter bibelns budskap, uppfattat detta på olika sätt. (s.176)

Med andra ord, om eleverna får en förståelse för att människor inom kristendomen tänker olika och tolkar texter olika skapas en förståelse för oliktänkande.

Att eleverna också bör få kunskaper om de icke-kristna religionerna och icke-religiösa livsåskådningarna anses viktigt på grund av att samhället och världen är präglad av en ”stark internationalisering” (s.176). De problem som råder berör människor i hela världen och de problem som finns är ofta kopplade till livsåskådningar vilka är både religiösa och icke-religiösa. Detta påverkar således människan både aktivt och passivt. Detta i sin tur tvingar människan till ställningstaganden och möten mellan olika uppfattningar.

Kunskapen om de tros- och livsåskådningar, som sätter sin prägel på dagens situation, är därför en väsentlig del av den information, som skolan skall förmedla till eleverna. (s.176)

Det är utifrån detta som det blir viktigt att eleverna får kunskaper kring olika religioner och icke-religiösa livsåskådningar.

Hur ska undervisningen bedrivas?

Vikten av att undervisningen är icke-konfessionell lyfts fram i kursplanen. Undervisningen ska vara allsidig och saklig. Den ska också vara tydlig med skillnaden mellan fakta, tro och värderingar. Den ska bedrivas objektivt och ska inte påverka eleverna åt någon specifik livsåskådning eller religion. ”Skolan själv tar nämligen inte ställning, men eleverna skall kunna ta ståndpunkt (s.177)”. Undervisningen ska utgå från elevens frågor och eleverna ska tillsammans med läraren komma fram till vad som anses viktigt.

6.3 Läroplan för grundskolan 1980

Denna kursplan skiljer sig en hel del från de tidigare kursplanerna. Här är det människan som är utgångspunkten. Målet för allt som ingår i de olika ämnesområdena är att skolan ska fostra eleverna till medborgare i ett demokratiskt samhälle. Religionsämnet har i denna läroplan ingen egen kursplan med mål, syfte och innehåll utan den ingår som en del i hela det block som kallas för samhällsorienterade ämnen. Det blocket är i sin tur uppdelat i olika delar.

16 Utgångspunkten för undervisningen är människan och sedan sätts människan in i olika sammanhang. Sist kommer det avsnitt som innehåller religionsämnet.

Vad är det för kunskaper eleverna ska få med sig?

Det som kan kallas för det centrala innehållet i denna kursplan är inte så omfattande. Att utgångspunkten är människan blir tydlig då texten uttrycker att det är människans olika uppfattningar som styr hennes handlingar tillika hennes ställningstagande i olika livsfrågor. De kunskaper som då blir viktiga att ge till eleverna utifrån detta är hur normer och värderingar formas. Relationer, ansvar och sexualetik nämns i detta sammanhang, men även frågor som tangerar det religiösa lyfts fram. Exempel på det är frågor om skuld, förlåtelse, tro och bön, frälsning och nåd.

När sedan beskrivningen kommer till det som rör olika religioner uttrycks det på det här sättet: ”I undervisningen ingår också studier av […]” (s.128). I denna kursplan är det livsfrågorna utifrån människan som sätts i främsta rummet. Därefter kommer studiet av olika religioner.

När kursplanen beskriver studiet kring olika religioner är det religionen kristendom som får en framträdande roll. Det är bibelkunskap gällande gamla och nya förbundet, bibelns tillkomst, Jesus och den urkristna förkunnelsen som är fokus. Även kyrkokunskapen anses viktig såsom väckelserörelser, katolska kyrkan och nyandliga rörelser.

Då de andra världsreligionerna nämns skrivs det fram utifrån ett religionshistoriskt perspektiv.

religionshistoria, t ex buddism, hinduism, islam, Judendom, naturfolkens religioner […]. (s.128)

Även icke-religiösa livsåskådningar ska belysas i undervisning och som exempel nämns marxism och humanism.

Varför är det viktigt att eleverna får dessa kunskaper?

Det är tydligt i målbeskrivningen för hela det samhällsorienterade blocket att den demokratiska samhällssynen är viktig.

[…] att fostra eleverna till medborgare i ett demokratiskt samhälle (s.119).

Vidare pekas det på vikten av att eleverna förstår orsaker till varför motsättningar och konflikter uppstår mellan olika grupper och människor. Eleverna ska ges förutsättningar att förstå vikten av ett fredssträvande arbete och en internationell solidaritet.

17

I undervisningen skall eleverna träna sig att söka orsaker till motsättningar och att bearbeta konflikter. […]Undervisningen skall syfta till att stärka respekten för människans grundläggande fri- och rättigheter. Den ska ge en beredskap för fredssträvande och öka förståelsen för behovet av internationell solidaritet. Den skall leda till förståelse och respekt för alla folk, för deras kulturer, civilisationer, värderingar och levnadssätt. (s.120)

När texten kommer till det som berör religion beskrivs syftet med undervisningen att ”skolan skall hjälpa eleverna att bearbeta frågorna inför livet och tillvaron.” (s.121).

Kristendomen anses vara den religion som betyder mest för att få en förståelse för den egna kulturen och det kristna arvet. Detta ska dock göras i jämförelse med andra religiösa traditioner. Syftet med det är att eleven ska få hjälp att bearbeta livsfrågor.

Även om kristendomen betyder mest för att förstå vår egen kultur, skall det kristna arvet jämföras med andra religiösa traditioner och livsåskådningar. Det religiösa arv som många invandrare för med sig ger värdefulla bidrag till belysningen av dessa frågor. (s.121)

Vikten av att eleverna skapar sig en förståelse för andra människors tro och övertygelser, värderingar och val framgår tydligt i kursplanstexten. De ska också få möjlighet att utveckla sina egna personliga ställningstaganden. Undervisningen ska leda till att eleverna får ett vidgat perspektiv på tillvaron, sig själva och andra människor. Respekten för andra människors tro och övertygelser som formats av religion eller andra livsåskådningar anses vara viktig.

Undervisningen ska hjälpa eleverna att utveckla en personlig uppfattning samt förståelse och respekt för andra människors och kulturers värderingar. Den skall samtidigt hävda vår demokratis väsentliga värden och klart ta avstånd från allt som strider mot dessa. (s.121)

Hur ska undervisningen bedrivas?

Undervisningen ska vara elevcentrerad. Den ska utgå från elevernas egna erfarenheter och aktuella händelser. Utgångspunkten för elevernas kunskapsinhämtning ska vara deras egna upplevelser och iakttagelser.

6.4 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet 1994

Religionsämnet benämns nu som religionskunskap. Återigen har ämnet religionskunskap en egen syftes- och målbeskrivning. Det som är nytt för denna läroplan är att utöver beskrivningen om vilka kunskaper eleverna ska få finns det nu kunskapsmål vilka eleverna ska ha uppnått i slutet av år 9. Kursplanen är uppbyggd med en inledande text vilken anger syftet med ämnet. Därefter sammanfattas de mål vilka ämnet ska sträva mot. Följt av det kommer ämnets uppbyggnad och karaktär där det beskrivs vad religionskunskapen ska innehålla samt hur den ska bearbetas. Därefter kommer de kunskapsmål som eleverna ska uppnå.

18 Vad är viktiga kunskaper för eleverna?

I denna kursplan framträder vikten av kunskaper gällande olika religioner. ”Undervisningen ska ge eleverna faktiska kunskaper om olika trosinriktningar […]” (s.38). Detta lägger i sin tur en grund för elevens eget ställningstagande. Även vikten av att kunna göra en jämförelse mellan religioner uttrycks i kursplanens text. Detta ska i sin tur bidra till en ”interkulturell förståelse” (s.38).

De kunskaper som anses viktiga för eleverna är religiösa, etiska och existentiella frågor. Den religion som i texten framträder är kristendomen. Då kursplanen uttrycker att eleverna ska fördjupa sina kunskaper om religioner är det kristendomen som nämns explicit medan andra religioner samlas under begreppet ”övriga religioner”.

Det som uttrycks som väsentligt att få kunskaper om inom kristendomen är bibeln, kyrkoåret och den kristna trosföreställningen. Men det anses också viktigt att eleverna får kunskaper om icke-religiösa livsåskådningar och etiska principer utifrån olika religioner och livsåskådningar.

I de mål som eleverna ska uppnå i slutet av år 9 kan man även här skönja en viss skillnad i vilken religion som får en framträdande plats då det gäller elevernas kunskapsinhämtning. Det är kristendomen med bibeln som utgångspunkt samt kristna traditioner. Då det gäller de stora världsreligionerna, som benämns under samlingsnamnet ”övriga religioner” ska eleverna få kännedom om dem. Vidare ska eleverna känna till grundtankar gällande någon icke-religiös livsåskådning.

Här är det begreppen ”kunskaper om”, ”få kännedom om” och ”känna till” som ger en antydan om vad som anses viktigast för eleverna att få kunskaper om.

Utöver kunskaper kring religioner och livsåskådningar är även de etiska frågorna viktiga. Kunskaper gällande jämställdhet mellan män och kvinnor, äktenskap, sexualitet och föräldraskap lyfts fram som viktiga. Eleverna ska även få inblick i etiska regler med utgångspunkt från olika religioner. Att de etiska frågorna är viktiga i denna kursplan är tydligt då etik har fått en egen rubricering med en beskrivande text över vad som anses viktigt att förmedla till eleverna.

19 Varför anses dessa kunskaper viktiga?

Kunskaper om kristendomen anses viktig därför att den har påverkat det svenska samhället. Den har påverkat kultur och tradition, normer och värden som finns i vårt samhälle även svensk lagstiftning och rättssystem.

Kristendomen har haft och har stor betydelse såväl för enskilda människor som för det svenska samhället. Dess inflytande sträcker sig från kultur, värde- och normsystem, lagstiftningar och rättssystem till samhällsmoral, sedvänjor och traditioner. (s. 38)

Kunskaper kring andra religioner och livsåskådningar blir viktiga för att ge eleverna en fördjupad förståelse för andra människors ställningstagande både religiöst och etiskt. Detta ska leda till att eleven tar avstånd från alla former av förtryck av människor som har en religiös tro eller livsåskådning.

Skolans skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven fördjupar sin förståelse och respekt för andra människors ställningstagande i religiösa och etiska frågor och tar avstånd från att människor utsätts för förtryck för sin religions eller livsåskådnings skull. (s.38)

När det sedan nämns om varför det är viktigt att få kunskaper om andra världsreligioner pekas det på den ökade invandringen.

Bland annat som en följd av den ökade invandringen har många elever idag en annan religiös bakgrund än den kristna. (s. 39)

Det lyfts också fram att Sverige håller på att formas till ett mer mångreligiöst samhälle än vad det historiskt sett varit. Det är också viktigt att eleverna får kunskaper om andra livstolkningar såsom agnostisk och ateistisk.

Hur ska undervisningen bedrivas?

Kursplanen i sig självt ger inte mycket information om hur undervisningen ska bedrivas. Det den informerar om är att undervisningen ska vara allsidigt och saklig. Den ska ge utrymmer för diskussioner och reflektioner och skapa utrymme för bearbetning.

6.5 Läroplan för grundskolan 2011

Denna kursplan är uppbyggd med en inledande text till religionsämnet därefter följer en syftesbeskrivning vilken talar om varför eleverna ska undervisas i religionskunskap. Därefter kommer ett centralt innehåll som belyser vilka viktiga kunskaper eleverna ska få ta del av, följt av kunskapskrav som eleverna ska ha uppnått i slutet av årskurs 9.

20 Vilka kunskaper är viktiga för eleverna?

I denna kursplan kan det anas en något mer neutraliserad inställning till religionen kristendom och att ett större utrymme har getts till reflektioner kring hur samhälle och religion interagerar med varandra och de etiska frågeställningarna.

De kunskaper som anses viktiga för eleverna är kunskaper om kristendomen, världsreligionerna, nyandliga rörelser, sekulära livsåskådningar, etiska frågor, etiska dilemman, etiska modeller och livs- och identitetsfrågor.

I en närmare studie av det som kallas för centralt innehåll får kristendomen en något större uppmärksamhet. Kristendomen och kunskaper kring denna religions centrala tankegångar nämns i en egen punkt. De centrala tankegångarna och urkunder gällande de andra världsreligionerna nämns under en gemensam punkt.

När begreppet ”kunskaper om” används gäller det alla världsreligioner samt livsåskådningar och då inte enbart i relation till det svenska samhället utan världen i stort. I samband med detta är det viktigt att eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad de olika religionerna och livsåskådningarna har för syn på frågor som berör etiska och moraliska frågor.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. (s.186)

Det anses också viktigt att eleverna får kunskaper om världsreligionernas historia, samt olika tolkningar och utövandet inom dessa i samhället idag. Kopplingen mellan samhälle och religion lyfts fram samt vilken roll religionen kan ha på aktuella politiska skeenden genom historien in i nutid på olika platser i världen. Då det gäller frågor kring människans identitetsskapande och val av livsstil kopplas dessa ihop med religioner men också med andra livsåskådningar.

Andra kunskaper som anses viktiga för eleverna är nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet. Även sekulära livsåskådningar anses viktiga såsom humanism som ett exempel.

Även om andra livsåskådningar och kunskaper om andra religioner på ett mer tydligt sätt lyfts fram i denna kursplan är det ändå religionen kristendom som får ett större utrymme. Kristendomen är den religion vilken nämns mer explicit i texten än övriga religioner och livsåskådningar.

21 Då analys görs över de kunskapskrav som ställs som mål för eleverna i år 9 framträder även här kristendomen tydligt i texten.

Eleven har […] kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. (s.193)

Att kristendomen nämns explicit i kunskapskravet kan tolkas som att kristendomen har en framträdande roll när det gäller vilka kunskaper som ska göras tillgängliga för elever. Men vidare i kunskapskravet visar texten inte på någon större skillnad. Dessa kunskaper ska sedan leda till att eleverna kan föra ett resonemang om likheter och skillnader och peka på samband.

Dessutom för eleven […] resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverka och påverkas av samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva […] samband med […] underbyggda resonemang. (s.193)

Även i den inledande syftesbeskrivningen framträder kristendomen mer än andra religioner i relation till hur de kristna traditionerna har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.

Undervisningen ska även ge kunskaper om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar. (s.186)

Etiska frågor anses också vara viktiga kunskaper. Då handlar det om olika etiska modeller, moraliska dilemman och föreställningar om vad det goda livet och den goda människan innebär. Här nämns också demokratiska värderingar såsom frihet och ansvar.

Varför är dessa kunskaper viktiga för eleverna?

Religionskunskap anses viktigt för att människan utifrån religion och andra livsåskådningar försöker förstå och förklara tillvaron och har så gjort genom alla tider.

Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. (s.186)

Kunskaperna ska också ge eleverna en förståelse för andra människor från olika religiösa sammanhang samt vilken roll dessa kan ha i samhället då det gäller fred och konflikter, social sammanhållning och segregation.

Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både fredssträvande och konflikter, för att främja social sammanhållning och orsak till segregation. (s.186)

22 Kunskaperna ska också leda till att eleverna själva kan analysera och reflektera kring dessa frågor och att de kan ta ställning i både etiska och moraliska frågor. De ska på så sätt utveckla förmågan att ta ansvar för sina handlingar både mot sig själva och andra.

[…] skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva. […] analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor. […] att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning. (s.186)

Även om kristendomen i denna kursplan har fått träda tillbaka något till förmån för övriga

religioner och icke-religiösa livsåskådningar samt etiska frågeställningar, visar

kursplanstexten ändå på att kristendomen får ett något större fokus. I syftesbeskrivningen nämns de kristna traditionerna som viktiga kunskaper för eleverna för att ge dem en förståelse för hur dessa har påverkat värderingar och samhället i Sverige.

Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar. (s.186)

Likaså där texten beskriver vilka förmågor eleverna ska utveckla i religionskunskapen är det kristendomen som får en mer framskjuten plats.

Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar […]. (s. 186)

Hur ska undervisningen bedrivas?

Svaret på hur undervisningen ska bedrivas ges inte i denna kursplan, mer än att det nämns att den ska på ett allsidigt sätt belysa religionens roll i samhället. Kursplanen fokuserar mer på vad kunskaperna ska leda till.

6.6 Religionskunskap ny kursplan 2022

Denna kursplan är i sin uppbyggnad lik den tidigare kursplanen från 2011. Den börjar med en inledande text följd av en syftesbeskrivning och centralt innehåll och avslutas med de kunskapskrav som eleverna ska ha uppnått i slutet av årskurs 9.

I denna kursplan har kristendomen fått träda tillbaka ytterligare, men inte helt.

Vad är det för kunskaper eleverna ska få?

Enligt denna kursplan är det viktigt att eleverna ska få kunskaper om religioner och andra livsåskådningar och vad dessa har haft för betydelse för människan gällande meningsskapande, gemenskap och omvärldsförståelse. När kursplanstexten nämner kunskaper kring religionernas centrala tankegångar nämns alla fem världsreligionerna i samma mening.

23 Men då eleverna ska få kunskaper kring huvudinriktningarna inom religionerna nämns kristendomen mer uttryckligt medan övriga religioner nämns som andra religioner. I samband med urkundskunskaper nämns bibeln, men inte någon övrig skrift från någon annan religion.

– Tolkning av och samtal om religiös och livsåskådningsmässig symbolik och mening i Bibeln och andra religiösa urkunder […]. (s.3)

Andra viktiga kunskaper för eleverna är om hur religioner uppstår, sprids och dess geografiska utbredning i nutid. I samband med de sekulära livsåskådningarna är det inte uttryckligen kunskaper eleverna ska inhämta utan en orientering kring detta. De exempel på sekulära livsåskådningar som tas upp är humanism och ateism.

Eleverna ska också utveckla en kunskap eller mer en förmåga att kritiskt granska hur media framställer religioner och religiositet tillika andra sammanhang och hur detta sedan kan påverka människan och samhället. De ska också få inblick i vilken betydelse religionen har i det svenska samhället idag och jämföra detta med andra länder.

Kritisk gransking av hur religioner och religiositet framställs och representeras på olika sätt i media och i andra sammanhang och hur det kan påverka individer och samhället i stort. (s.4)

Etiken med de etiska modellerna där konsekvensetik och pliktetik exemplifieras, är kunskaper som lyfts fram som viktiga. I samband med detta ska eleverna analysera och reflektera kring etiska frågor utifrån sina egna argument, tolkningar inom religioner och livsåskådningar och etiska modeller. Rättvisa, solidaritet och frihet lyfts som exempel för analys och reflektion.

Om kristendomen tycks få en något framskjuten plats i det centrala innehållet så har den fått träda tillbaka i kunskapskraven. Eleverna ska här påvisa kunskaper om religioner och resonera kring likheter och skillnader mellan och inom dessa och vad de har för betydelse för människan. De ska också påvisa kunskaper om relationen, samhälle och religion.

Eleven visar […]kunskaper om religioner och andra livsåskådningar. Eleven för […]resonemang om likheter och skillnader i centrala tankegångar och religiösa praktiker mellan och inom olika religioner samt om vad religion och livsåskådning kan betyda för människor. (s.5)

Varför ska eleverna få med sig dessa kunskaper?

Svaret på frågan varför skiljer sig inte speciellt mycket åt från den tidigare kursplanen från 2011. Den skillnad som kan ses är när eleverna ska få kunskaper om hur de kristna traditionerna har påverkat det svenska samhället. Här har ytterligare ett perspektiv lagts till. De ska också få kunskaper i hur kristendomens roll har förändrats i samhället över tid.

24

Genom undervisningen ska eleverna få kunskaper om hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och hur kristendomens roll i samhällslivet har förändrats över tid. (s.1)

Undervisningen ska vidare stimulera till reflektion kring livsfrågor och etiska och moraliska förhållningssätt. Eleverna ska även kunna analysera och ta ställning. Detta ska ge eleverna förutsättningar till att personligen utveckla ett förhållningssätt till livsfrågor som i sin tur leder till ett ansvarstagande.

Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor och etiska förhållningssätt samt ge eleverna verktyg för att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor. På så sätt ska undervisningen bidra till elevernas möjlighet att utveckla en personlig livshållning och beredskap att handla ansvarfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning. (s.1)

Hur ska undervisningen bedrivas?

Kursplanen ger inte något tydligt svar på detta utan mer vad undervisningen ska leda till. Det som uttryckligen nämns är att undervisningen ska vara allsidig, stimulerande och utvecklande.

25

7. Diskussion

Under denna rubrik diskuteras valet av metod och det resultat som studien kommit fram till. Diskussionen sorteras under de två frågeställningar som studien ämnat svara på. Det ges också förslag på vidare forskning.

7.1 Metoddiskussion

Syftet med studien har varit att bidra med kunskaper om vilka förändringa som har gjorts i religionsämnets kursplaner från 1962 fram till 2022. De frågeställningar studien ämnade svara på var, vilka kunskaper har ansetts viktiga för elever att tillägna sig i religionsämnet och hur har religionen kristendom värderats i de olika kursplanerna. Den metod studien använde sig av var kvalitativ textanalys. Denna metod är den vanligaste då innehållet och hur innehållet har värderats ska analyseras i en text (Boreus & Boström, 2018). Analysen har genomförts med hjälp av tre frågor vad, varför och hur. Kursplanstexterna har sorterats under dessa rubriker för att på så sätt få fram vilka kunskaper som ansågs viktiga i respektive kursplan. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv blev det också intressant att analysera huruvida kursplanerna svarade på frågan varför de kunskaper som valts ut ansågs som viktiga och hur de olika kunskaperna värderats. De problem som uppstod och som försvårade analysen var de olika kursplanernas struktur. Därför färgades analysen av de senare kursplanernas struktur med syfte och centralt innehåll.

Den avgränsning som gjordes när jag valde att enbart inrikta analysen på högstadiets kursplaner skedde delvis på grund av utrymmesbrist samt av eget intresse då jag själv undervisar i religionskunskap på högstadiet. Kanske hade resultatet blivit annorlunda om en analys hade gjorts på kursplaner för alla stadier. Ytterligare resultat hade förmodligen framträtt om en analys hade gjorts där även de delar i respektive läroplan som behandlar värdegrunden för skolan hade funnits med.

7.2 Resultatdiskussion

Det kan nog inte anses speciellt kontroversiellt att påpeka att en förändring har skett från 1962 års kursplan i religionsämnet fram till dagens nya kursplan. Det framträder ganska tydligt att de kunskaper som ansågs viktiga 1962 inte är desamma som anses viktiga idag. Det Thalén och Carlsson (2015) skriver att religionsämnet inte förändrats speciellt mycket sedan 1962 fram tills idag, kan kommenteras utifrån lite olika synvinklar. Om det ses utifrån det perspektiv de skriver att ungdomskulturen har förändrats en hel del sedan 1960- och

1970-26 talet så borde kanske kunskaperna i religionsämnet innehålla mer kunskaper kring tro och livsåskådningar som behandlar övernaturliga fenomen. Samtidigt har religionsämnet förändrats en hel del, från att ha kristendomen som utgångspunkt till att mer handla om etik, moral och identitetsfrågor, vilket min studie också påvisar. Kanske borde religionsämnet snarare innehålla mer kunskaper om religioner än de etiska frågorna i takt med att fler elever i våra skolor kommer från andra religiösa kulturer. Detta kan styrkas med det som von Brömssen (2020) skriver då hon nämner att den tid som råder går mer åt religionernas återkomst.

Vad är det för kunskaper som anses viktiga för eleverna?

Om religionsämnet från början var kristendomskunskap med inslag av andra icke-kristna religioner fokuserar den senaste kursplanen (2022) mer på alla fem världsreligionerna, etiska och moraliska frågeställningar och andra livsåskådningar. Även frågor som rör jämställdhet, identitetskapande och sexualitet har fått träda in i kursplanen för religionskunskap. Detta går helt i samklang med det Berglund (2014) ger uttryck för då hon menar att kristendomen får träda tillbaka i läroplanerna i takt med de samhällsförändringar som sker. Det har skett en förskjutning från att kristendomen var utgångpunkten för elevernas kunskaper till att mer fokusera på att kunskaperna ska leda till förståelse för samhällsförändringar, etiska frågeställningar och ställningstaganden och att eleverna ska kunna se mångfalden. De kunskaper som idag anses som viktiga är kunskaper om de fem olika världsreligionerna samt andra livsåskådningar både med religiösa inslag och sekulära likt humanism. De etiska frågeställningarna har också fått större utrymme i kursplanerna steg för steg. Detta kan då ses i ett perspektiv där forskning som bedrivits i Storbritannien (Skolverket, 2020) påpekar att religionsundervisningen mer har blivit en undervisning med fostransmål och att skapa en tolerans i ett mångreligiöst samhälle. Huruvida det ska ses som problematiskt eller en naturlig utveckling i samband med den samhällsförändring som har skett kanske får vara osagt i denna studie.

På vilket sätt har religionen kristendom värderats i de olika kursplanerna?

I en analys av de olika kursplanerna för religionsämnet blir det tydligt att kristendomen bit för bit får träda tillbaka i kursplanerna. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv är det andra kunskaper som har värderats högre. Det är tydligt att i både kursplanen från 1962 och 1969 är det fortfarande kristendomen som är dominerande, även om den har fått träda tillbaka något i den senare. När sedan nästa kursplan antas, 1980, sker det en tydlig förändring, Här får

27 kristendomen en markant tillbakaskjuten roll i kursplanen. Det skulle kunna betyda att andra religioner fått mer utrymme, men så är inte fallet. Istället är det de etiska frågorna som har fått större utrymme med utgångspunkt i elevens egna frågeställningar. Belyses detta med hjälp av läroplansteorin skulle det kunna sägas att det är samhällsförändringar som lett till att kursplanerna har förändrats. Detta kan bero på att det anses att i samma takt som samhället förändras behöver också eleverna få andra kunskaper än vad de tidigare fått.

Det som fångar uppmärksamheten extra mycket enligt min uppfattning är kursplanen från 1980. Där är det inte religioner eller livsåskådningar som står i fokus utan det är människan och hennes sökande efter svar på livets frågor. De kunskaper som nämns först är frågor kring etik och livsfrågor och därefter kommer andra religioner. Varför dessa kunskaper utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv har värderats högre i denna kursplan svarar inte denna studie på. Det som ändå kan vara intressant att fundera kring är om det rådande politiska läget i Sverige och i världen under slutet av 1970-talet hade någon form av inverkan på vilka kunskaper som värderades och ansågs viktiga för eleverna under 1980-talet. Vikten av att fostra eleverna till demokratiska medborgare nämns till exempel samt att eleverna ska få en förståelse för varför det uppstår motsättningar och konflikter.

Att kristendomen fortfarande i kursplanen 2011 och den nya kursplanen 2022, har en något mer framskjuten plats i jämförelse med övriga religioner, vilket von Brömssen (2020) påpekar, visar även min studie. Även om Von Brömssen (2020) hänvisar till läroplanen 2011 finns kristendomen ändå kvar och nämns mer uttryckligen än andra religioner i den nya kursplanen som träder i kraft höstterminen 2022. Att däremot hävda att kristendomen tenderar att bli utgångspunkten för de övriga kunskaperna vilket Von Brömssen (2020) skriver är dock svårare att uttala sig om utifrån denna studie. Då behöver en närmare studie göras kring hur den enskilda läraren lägger upp sin undervisning eller en mer heltäckande studie av alla grundskolans stadier samt värdegrundstexter för att kunna kommentera denna ståndpunkt.

Det denna studie visar är att kristendomen fortfarande nämns mer explicit i den senaste kursplanen som ska börja gälla från hösten 2022. Detta kan anses kontroversiellt utifrån att Sverige är ett sekulärt land och att vi har fler människor i Sverige idag som har annan religiös bakgrund och tro. Det kan också ses som något naturligt då det svenska samhället ändå är uppbyggt på de kristna värderingarna så som rättssystem och lagstiftningar, vilket också kursplanerna ger uttryck för. Varför kristendomen fortfarande har en något mer framskjuten plats i den senaste kursplanen (2022) svarar inte min studie på. En eventuell bakomliggande