Strategisk produktutveckling ur ett designperspektiv - formgivning av hörselkåpa

Strategisk produktutveckling ur ett designperspektiv

-formgivning av hörselkåpa

Examensarbete 2008

Industridesign

C-uppsats, 30p

Handledare: Dag Holmgren

Sammanfattning

Detta projekt är ett första utkast för företagets eventuella satsning på en ny modell inom segmentet jakt. Projektet innefattar en förundersökning som visar att det finns en stor brist i användningen av hörselskydd bland jägare, trots att många både medvetna om riskerna och i många fall dessutom redan fått en försämrad hörsel på grund av jakten. Ett trendbrott kan dock ses då allt fler faktiskt har börjat använda skydden under de senaste 10 åren, fortfarande en alldeles för liten del av dem totala gruppen jägare. Som tillverkare av hörselskydd kan man här se en potentiell marknad. Ett trendbrott bland en grupp människor som mer än gärna lägger lite extra pengar på senaste tekniken där fortfarande endast cirka 40 % av gruppen använder produkten borde ses som en god affärsmarknad.

Genomförd användarstudie har gett ett gott underlag för vidare produktutveckling och slutligen modellframtagning.

Abstract

This project is a first draft for the company´s possible investment at a new model within the hunting segment. The project has included a fundamental investigation that shown that there is a big burst in the use of hearing protection equipment among the hunters today. Despite that many both is well aware about the risks and in many cases already got a deteriorated hearing because of the hunting. A break in that trend can however be seen because of a increasing use of protection during the last 10 years, still a far to small group of people. As producers of earmuffs can one here see a potential market. A break of trend among a group of people that more then gladly pays a little more money to get the last technology and still just approximately 40 % of the group uses earmuffs. That must be a good business concept.

A user studie has been implemented that has given a good basis for further development and finally a mock-up production.

Förord

I detta projekt har en rad människor stått för ovärderlig kunskap, stöd och välvilja att hjälpa, vilket jag inledningsvis vill visa min djupaste tacksamhet inför.

Varmt tack till:

Johan Bergström, MSA Sordin Anders Roos, MSA Sordin

Dag Holmgren, JTH Lars Eriksson, JTH

Dan Bagger-Sjöbäck, Karolinska Institutet Ingvar Öhman, INO Audio

Anders Arvidsson, JTH Chris Woolf, Rycote Mikael Solhberg, PDS

Helen Wassborg, Textil Interiör I Forserum Andreas Karlsson, Automattråd

Ulrik Granstrand, Ord&Råd Wassfelts grafiska

… och alla andra som haft goda råd och värdefulla synpunkter under detta projekt.

Nyckelord

7.5 Mikrofonen 23

8. Konceptpresentation

24

9. Slutsats

26

10. Referenser

28

Bilagor

29

Innehållsförteckning

1. Inledning

3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 4 1.3 Mål 4 1.4 Avgränsningar 4

2. Teoretisk Bakgrund

5 2.1 Hörsel 5 2.1.1 Ytteröra 5 2.1.2 Mellanöra 5 2.1.3 Inneröra 5 2.2 Riktningshörsel 6 2.3 Ergonomi 7 2.3.1 Begrepp 7

2.3.2 De fem sinnenas inverkan i allmänhet 7

3. Problemidentifiering

8

4. Metoder

10

5. Metodik

11 5.1 Konkurrentanalys 11 5.2 Marknadsundersökning 12 5.3 Ergonomiundersökning 13 5.3.1 Problembeskrivning 13 5.3.2 Riktning 13

6. Problemutvärdering

15 6.1 Upplevd hörsel 15 6.1.1 Riktningshörsel 15 6.1.2 Medhörningsstörningar 15 6.2 Storlek 16 6.3 Ergonomi 17 6.4 Form 18

7. Koncept

19 7.1 Kåporna 20 7.2 Bygeln 21 7.3 Hjässbanden 22 7.4 Material 23

1.1 Bakgrund

Sordin startades i Falun 1989 med tillverkning av hörsel och ansiktsskydd framförallt riktat till skogindustrin vilket fortfarande är ett mycket viktigt segment för företaget. Sedan starten har Sordin utvecklat framförallt hörselkåpor under dels eget varumärke men även till ett antal samarbetspartner runt om i världen. Under 2004 köptes Sordin upp av det amerikanska företaget MSA som är ett världsledande företag inom skyddsutrustning. Idag säljs därför produkterna under varumärket MSA Sordin.

Under senare år har företaget haft en mycket positiv trend och har idag drygt 30 anställda med säte i Värnamo. I Falun finns fortfarande ett kontor vilka huvudsakligen ombesörjer försäljning och service till OEM-kunderna.

Trots det tekniska övertag som företaget har jämfört med vissa av konkurrenterna blir marknaden allt tätare och hårdare. Flertalet av produkterna har funnits ett antal år på marknaden och är nu i behov av en uppdatering.

Ett stort och för företaget viktigt segment är den militära inriktning ur vilken även jaktsegmentet härstammar då dessa produkter är av samma karaktär. Dessa produkter är avsedda för professionellt bruk varför kvalitet och uppdaterad teknik är en förutsättning för att kunna vara konkurrenskraftig. I MSA Sordins aktiva kåpor får användaren ett mycket effektivt skydd mot skadliga ljudvågor. Samtidigt ger de en behaglig ljudbild då de inte bryter allt ljud när de för örat skadliga ljuden når kåpan utan endast dämpar det ner till en oskadlig nivå.

Under hösten 2007 lanserade Sordin en ny serie hörselkåpor utvecklade på antroprometisk basis för industrisegmentet. Faktum är att örat oftast är placerat med några graders vinkel mot vertikalplanet samt att inga öron är parallella mot varandra vilket borde vara det optimala för gängse utformning av standardkåpor. I serien left/ RIGHT har man istället tagit hänsyn till människans mått och utvecklat kåporna utifrån det. Denna kunskap är något man även ämnar föra in i övriga produktsortimentet med tiden.

1 Inledning

MSA Sordin är idag ett förhållandevis litet företag sett till världsmarknaden av hörselkåpor men med ett mycket gott rykte, framförallt inom militär- och jaktkretsar. I Sverige marknadsförs modellserien Supreme till jägare vilket är en modell som har sin huvudsakliga inriktning mot militärt ändamål. Modellen som har funnits på marknaden ett antal år säljer även mycket bra bland jägare. Det finns dock en vilja att utveckla detta sortiment med en modell som är särskilt avsedd till just jägare vilket är upploppet för detta projekt. Frågeställningarna som är utgångspunkterna för projektet är huruvida det finns en marknad för ett företag som MSA Sordin att lyckas med en motsvarande produkt samt hur ett sådant koncept skulle kunna se ut.

1.4 Avgränsningar

Projektets omfattning är av sådant slag att det i sin helhet är ett allt för stort projekt att utföra för en person under 15 veckor. Projektet avgränsas därför att huvudsakligen omfatta en förundersökning innehållande problemidentifiering grundad på marknads- och användaranalys. Samt ett förslag på utformning av en produkt som helt eller delvis motsvarar den underbyggda förundersökningen.

1.2 Syfte

Det huvudsakliga syftet med projektet är att genom strategisk design arbeta med varumärkesbyggnad via produkter. Genom marknadsaspekten syftar projektet att dels ge studenten vidare kunskaper inom ämnet samt ge företaget mer kunskap om användaren och den marknad produkten säljs inom.

Ur den användarvänliga aspekten är syftet att genom en ergonomiskanalys tillsammans med resultatet av förundersökning förenkla och tydliggöra användningen av hörselkåpan för användaren.

1.3 Mål

Målsättningen med projektet är att generera ett koncept gällande kommande modell av MSA Sordins hörselkåpor inom jaktsegmentet. Projektet ska resultera i en fysisk modell vilken är väl underbyggd med en utredning i form av en skriftlig rapport av rådande marknad. Utredningen ska även agera som motivering för de strategiska val om gjorts under projektets gång vilket även skall kunna fungera som någon typ av guidelines för företagets framtida varumärkesbyggnad.

Även då det presenterade resultatet är på konceptuell nivå ska produkten vara av sådan karaktär att produktion dels är rimligen genomförbar och ekonomiskt försvarbart.

2. Teoretisk bakgrund

2.1 Hörsel

Konkret innebär hörseln det sinne som reagerar på allt ljud inom ett visst frekvensområde vilket man brukar kalla för det hörbara området eller audio-området. Ljudet tas emot som ljudimpulser genom örats tre huvudsakliga delar: ytterörat och den yttre hörselgången, mellanörat och innerörat med hörselnerven. (Arlinger, Hagerman & Ytterlind, 2001)

2.1.1 Ytterörat

Till ytterörat räknar man generellt öronmusslan som är det egentliga ytterörat som vi ser samt hörselgången. Ytterörat har som främsta syfte att samla in information från omgivningen samt har dessutom en viktig akustiskfunktion genom att förstärka detta ljud. Det är i öronmusslans håligheter och kanaler som ljudet reflekteras vilket sedan antingen samverkar eller motverkar med det ljud som tas upp direkt genom hörselgången.

Även i hörselgången sker en viss reflektion, s.k. resonans, som även den samverkar med övrigt ljud. Denna resonans är starkt relaterad till utseendet på vår hörselgång vilket kan skilja mycket mellan olika människor vilket med största sannolikhet är orsaken till varför vi är så olika känsliga för ljud. (Arlinger et al., 2001)

2.1.2 Mellanörat

Trumhinnan är den del som skiljer hörselgången från mellanörat och fungerar på samma sätt som ett membran i en mikrofon. Trumhinnan är ett tunt membran som mekaniskt sätts i gungning genom de tryckvariationer på det inkommande ljudet. I andra ändan av mellanörat sitter det ovala fönstret vilket har en tvärsnittsyta som är 20-30 ggr mindre än trumhinnan vilket ger en klar förstärkning av ljudet. Denna förstärkning är av väsentlig betydelse då dessa svängningar sedan ska överföras till det vätskefyllda innerörat som är betydligt svårare att sätta i svängning jämfört med luften. (Arlinger et al., 2001)

I mellanörat finns en muskel som utgår ifrån stigbygeln och reagerar på starka ljud vilket gör att örat själv kan volymreglera till en viss gräns, denna muskel kallas för stigbygelmuskeln eller stapediusmuskeln. Detta sker genom att trumhinnan reflexmässigt spänns och således skyddar örats inre

organ. Det finns dock en begränsning i detta då regleringen sker med en viss fördröjning på några tiondelssekunder vilket gör att denna inte dämpar för vissa impulsljud såsom ett gevärsskott som har en ljudimpulsstigtid på ca 5-8 µsek. Stapediusmuskeln påverkas även lätt av exempelvis förkylningar eller dålig sömn vilket kan påverka reflexerna. (Håkansson & Gingsjö, 1995)

2.1.3 Innerörat

Innerörat består dels av öronsnäckan men även balansorganet. Det är i innerörats vätska som svängningarna ifrån det ovala fönstret omvandlas till nervsignaler. Detta sker genom de 15 000 i snäckan placerade hårcellerna som via sina svängningar genererar impulser vidare till hjärnan. Samtliga av dessa har sin unika uppgift för att kunna registrera hela frekvensvidden där de låga frekvenserna registreras längst in i snäckan och de höga närmast det ovala fönstret. Allt inkommande ljud har en amplitudtopp där svängningarna blir som störst i hörselsnäckan varpå hårcellerna här påverkas mest. Genom s.k. platskodning kan en frekvensanalys göras av örat för att avgöra typen av ljud. (Rosenhall, 2000) Inner ör a Mellanör a Ytt er ör a balansorganet balansnerven hörselnerven snäckan hörselgången trumhinnan örontrumpeten

Denna typ av nedsättning som beror på yttre påverkan innebär nästan uteslutande att de känsliga hårcellerna i öronsnäckan skadats och kan inte botas eller på medicinsk väg återställas. Alla människor är olika känsliga för denna typ av påverkan vilket huvudsakligen beror på ärftliga egenskaper tillsammans med den yttre påverkan. (Rosenhall, 2000)

2.2 Riktningshörsel

Riktningshörseln är mycket viktig för oss då vi ska sortera bland allt inkommande ljud och avväga varifrån det kommer. Ytterörat har här en betydelsefull roll dels då den resonans som sker i hålrummen interagerar med det ljud som går direkt in i hörselgången och i sin tur ger information till hörselnerverna. Detta nervsystem är ett mycket komplext system som fortfarande tillhandahåller en rad frågor som ännu inte har kunnat besvaras vetenskapligt. Nerverna ifrån de båda öronen leder in i hjärnstammen genom ett mångkanaligt system vilket innebär att informationen inte bara leds i en riktning utan åt båda hållen. Informationen bearbetas mycket snabbt och kan därför omedelbart ge information ifrån vilket håll ljudet kommer. Denna fasskillnad som blir mellan höger respektive vänster öra är därför direkt avgörande information för att man ska uppfatta riktning. Se figur 2. Fasskillnader ner till 20 mikrosekunder kan uppfattas och identifieras. Det är även genom dessa egenskaper vi kan uppfatta rums akustik och rymd. (Arlinger et al., 2001)

Hörseln anses ofta som det mest betydelsefulla av våra sinnen för att kunna uppfatta omgivningen omkring oss. Även begränsade skador på hörselorganen kan skapa stora problem framförallt ur ett psykosocialt perspektiv då man ofta har svårt att delta i gängse samtal. Problemen kan bli mycket besvärande dels för individen själv men även för dennes omgivning och är idag så pass utbrett att det nära kan betraktas som ett folkhälsoproblem. En undersökning visar att mer än var tionde vuxen svensk upplever att man har märkbara hörselproblem. (SCB/HRF 2007)

Skadorna som genererar den nedsatta hörselförmågan är ofta lokaliserad till innerörat. Orsakerna till dessa kan vara många samt av olika slag. Oftast beror dock dessa på bullerpåverkan, naturlig åldersförändring eller till följd av sjukdom. Dessa skador ger ofta effekten att vissa intervall i frekvensbandet försämras vilket får till följd att det man hör förvrängs och flyter ihop. Det är ofta diskanten som försämras vilket innebär att konsonanterna i talet blir svårare att uppfatta och därmed gör det mycket svårt att delta i samtal.

fasförskjutning

ljudkälla

Figur 2. Fasförskjutning av ljud till följd av ljudkällans position i relation till åhöraren.

2.3 Ergonomi

2.3.1 Begrepp

För att reda ut begreppet semantik och dess innebörd är det till stor nytta att även beakta närliggande begrepp. Semiotik har liksom även semantiken sitt ursprung ifrån språkfilosofin och innebär läran om symboler och symbolik. Denna vetenskap grundas på systematiska studier av symboler, dess egenskaper, struktur samt roll i det vardagliga levandet. Semiotik kan enligt Charles Morris huvudsakligen ses som ett tredelat samlingsnamn vilken omfattar begreppen semantik, syntax samt pragmatik.

(Nationalencyklopedin)

Semantik innebär läran om symbolers budskap. Begreppet kan sammanfattningsvis beskrivas som de egenskaper som är av främsta vikt då man med ett pictogram eller form på en detalj vill uttrycka den funktion som är direkt relaterad till detaljen.

Syntax innebär läran om symbolernas relation till övriga symboler i ett större sammanhang. Till begreppet kan även kopplas den helhetsupplevelse man erhåller då man interagerar med en produkts funktioner.

Pragmatik är läran om symbolers användning och kan uttryckas som den relation mellan symbolen och dess tolkare. Denna relation bör även betraktas ur ett kulturellt perspektiv då det inte sällan finns stora skillnader vad det gäller symbolik i olika sammanhang och kulturer.

(Monö, 1997)

2.3.2 De fem sinnenas inverkan i allmänhet

Då man i produktutvecklingsfasen för kroppsnära produkter ser till de ergonomiska egenskaperna måste man oftast se till samtliga fem sinnen användaren besitter. Vi blir ständigt påverkade av vår omgivning och de produkter vi omger oss av. Många av de faktorer som påverkar våra sinnen upplever vi omedvetet såvida vi inte blir störda av dem. Faktum är att dessa faktorer ofta inte upplevs så länge de gjorts på ett för produkten lämpligt sätt, däremot är det svårt att undgå en produkts allt för starka doft, onaturliga ytegenskaper eller plastiga ljud. Krast skulle man därför kunna säga att en produkt som inte sticker ut i många sammanhang är en väldesignad produkt.

3. Problemidentifiering

Att jägare är en grupp som är särskilt utsatt för ljudnivåer som är skadliga för öronen är det få som motsätter sig. Mycket forskning visar på att ljudnivåerna som genereras av skjutvapen kan vid ett enda tillfälla vara tillräckligt för att ge kronisk hörselnedsättning hos skytten. En forskning som gjorts på eskimåer från Grönland visar detta på ett intressant och otvetydigt sätt. Den undersökta platsen befinner sig långt ifrån det moderna industrisamhället utan varken motorfordon eller industrier. Miljön beskrivs som påfallande tyst, bortsett ifrån den så livsviktiga jakten. Redan vid en tidig ålder börjar männen delta i jakten medan kvinnorna inte närvarar. Undersökningen visar att 77% av männen redan vid en tidig ålder har markant hörselförsämring medan kvinnorna motsvarar normala förhållanden. Ett tydligt tecken på skjutvapnens effekt på hörseln. (Counter & Klareskov, 1990)

Ändå är det svårt att få jägare att bli aktiva användare av hörselskydd under jakt. Problemet kan tyckas vara aningen paradoxal då hörseln är en grundförutsättning för att kunna bedriva en effektiv jakt men ändå är det allt för få som verkligen är rädd och värnar om den. En undersökning ifrån Chalmers Tekniska Högskola 1995 visar på skrämmande siffror gällande svenska jägares användning av hörselskydd. (Håkansson & Gingsjö, 1995) Vid övningsskytte på skyttebanan är skydden oftast en självklarhet då merparten av de tillfrågade använder någon typ av skydd. Däremot under jakt är siffrorna mycket sämre. Mindre än 2 % av de tillfrågade använder hörselskydd i jaktsituation vilket är ytterst märkbart. Till saken hör dock att undersökningen är gjord för drygt 10 år sedan då de elektroniska skyddskåporna var relativt nya på marknaden och endast utgjorde en mycket liten del av de använda skydden. Sedan denna rapport författades har mycket hänt både vad det gäller teknisk utveckling men även inställningen till användandet hos jägarna. Siffrorna stämmer därför inte längre utan är idag betydligt bättre, fortfarande gäller dock att en överhängande del av jägarna väljer att inte använda skydden under jakten. De föråldrade siffrorna är dock intressanta i det avseendet att de tyder på ett trendbrott under de senaste åren utan att för den skull mättat marknaden på produkter.

Då detta dokument författas har ett statligt stöd givits till en forskning som har till avsikt att utröna situationen idag bland jägare. Denna undersökning är

dock endast i pilotstadium varför några säkerställda slutsatser ännu inte kan dras utifrån denna. Man kan ändå ana ifrån resultatet av pilotundersökningen är just att de siffrorna från den äldre undersökningen inte längre är gällande. Vad är då anledningen till varför man väljer att utsätta sin hörsel för detta trots vetskapen om den överhängande risken det medför. Med det som utgångspunkt har en mindre observation av användaren gjorts för att ta del av den erfarenhet som besitts av denne. Undersökningen har huvudsakligen inneburit intervjuer med jägare samt observationer vid användning. Resultatet av denna undersökning har dels gett åsikter vad som saknas och eftersöks på marknaden men även en föreställning över hur man värderar de olika egenskaperna gentemot varandra.

Ett allmänt känt problem med de aktiva kåporna är dess bristfälliga förmåga att återge riktningen på det inkommande ljudet. Ljudet upplevs ofta lite kvävt och instängt och man kan ibland ha svårt att uppleva ifrån vilket håll ljudet kommer. I undersökningar som har gjorts sjunker förmågan att lokalisera ljudet ifrån ca 85 % som är det normala fallet utan skydd till ca 50-60 % då man använder hörselkåpor. Den huvudsakliga anledningen till att denna förmåga så drastiskt sänks beror på att man genom kåpan utesluter ytterörats funktion. Mikrofonen med högtalaren har nackdelen att den inte kan återskapa känslan av riktningen samt att mikrofonen inte sitter på samma plats som öronsnäckan. Se figur 2. (föregående sida)

Ytterligare åsikter som framkommit under undersökningen är dels risken att ofrivilligt slå på kåpan då den exempelvis ligger förvarad i ryggsäcken. Ganska snart riskerar då batterierna att laddas ur utan att man användt kåpan. Just batterier är ett problem för många. Det oregelbundna användandet gör att man ej underhåller batterierna på ett bra sätt samt att det på de flesta modellerna är svårt att uppfatta hur mycket batteritid det finns kvar innan det är dags att byta. Även problemen med att kunna byta batterierna på ett enkelt sätt är ett problem som återkommer vid ett flertal tillfällen.

Möjligheten att skapa ett mervärde i kåpan genom att tillföra någon egenskap är ofta populärt. Framförallt att trådlöst kunna kommunicera med andra elektroniska enheter genom exempelvis bluetooth.

Personer som har en hörselnedsättning värdesätter ofta medhörningsfunktionen men vissa poängterar att det vore önskvärt att kunna göra en individuell justering av ljudstyrkan kåporna emellan.

Vad det gäller förvaringen av kåporna finns det ett problem då den fukt som finns inuti kåpan när man hänger ifrån sig dem inte kan torka om kåporna tätar emot varandra. Istället riskerar denna fukt, som ofta har en hög procent salt att förstöra den inbyggda elektronik som finns inuti kåporna. Förundersökningen har visat på förslag hur denna problematik löses av användare idag genom att exempelvis använda någon typ av kil emellan kåporna vid förvaring.

Samtliga dessa exempel bör tas i beaktning vid den vidare konceptgenereringen. För att enklare få en överblick över alla problemområden har en enklare kategorisering gjorts av dessa vilka presenteras vidare nedan.

Kategoriseringen innebär fyra huvudsakliga problemområden, upplevd hörsel, storlek, ergonomi samt form.

Dessa presenteras med underrubriker samt eventuellt möjliga lösningsförslag samt anfallsvinklar. Läs vidare under kapitel 6- Problemutvärdering.

Ett annat märkbart problem är dess storlek och otymplighet vilket orsakar problem då de kan vara i vägen och kännas mycket klumpiga. Just storleken är lite motsägelsefullt då den både är en parameter vad det gäller graden av skydd samtidigt som man vill hålla nere storleken för den ergonomiska aspektens skull. Om man bär skydden under en lång tid, vilket är önskvärt, blir det även ytterligare problem då de kläms åt mot tinningen vilket i början kan kännas mycket obehagligt samt att det gärna blir varmt inuti kåpan. Även detta är problem som är svåra att undkomma då bygeltrycket är en förutsättning för att tätringarna skall täta tillräckligt mellan kåpan och huden. Till detta kan tilläggas att alla människors huvudform är olika vilket gör att det kan vara problem att få ordentligt tätt om man inte har ett högre bygeltryck. Att kunna ventilera i kåpan är svårt då principen ju helt enkelt bygger på att utesluta luften från kåpan.

Ett annat problem som uppdagats under undersökningen gällande de aktiva kåporna är de bieffekter man får av att ha en förstärkning av ljudet. Det är inte bara ljudet ifrån djuren och viskningar ifrån jaktkamrater som förstärks utan även vindbruset, fotstegen och kvistarna som slår mot mikrofonerna mm. Framförallt är det här vindbruset som återkommer som ett upplevt problem då det inte sällan överröstar de övriga ljuden som man faktiskt önskar höra.

ergonomi form storlek upplevd hörsel

önskvärda. Se vidare bilaga II.

Imageboard

En imagesboard är sammanställd för att visa på de inspirationskällor som härleder formen hos det presenterade projektet. Boarden ska även genom bilder beskriva den känsla som den avses uttrycka genom val av material och form. Se vidare i bilaga III.

Konkurrensanalys

Bildmaterial har används för att söka inspiration bland motsvarande produkter på marknaden idag. För vidare analys hänvisas läsare till kapitel Metodik -konkurrentanalys samt analysen i sin helhet i bilaga VI.

Användarstudie

För att förstå användaren, dess användningsmönster och ergonomiska förutsättningar genomfördes en fotoundersökning vilken genomfördes på så sätta att respondenten genomförde att antal steg medans denne blev fotograferad. Se vidare under kapitel Metodik - ergonomiundersökning samt studien i sin helhet i bilaga VII.

Brainstorming

Under ett antal timmar genomfördes en brainstorming under ämnet hörselskydd med ett antal industridesignstudenter från JTH. Se vidare bilaga VIII.

4. Metoder

Forskningsöversikt

Situationen med jägares inställning och användning av hörselskydd är något som under de senaste tio åren varit ett ämne för ett flertal forskningar runt om i världen. Resultatet av dessa är en av utgångspunkterna för det fortsatta arbetet och en grundpelare i förundersökningen.

Litteraturgranskning

Ett stort antal artiklar inom området har även skrivits som beaktar allt ifrån jägares dåliga användning av skydden till de skador som jakten åsamkar det oskyddade örat.

Kvalitativ undersökning –med jägare

En undersökning har genomförts med avsikt att se till den faktiska användarens åsikter, behov och användarmönster. Undersökningen är av en kvalitativ karaktär då utfallet är begränsat men innehållet av större användning. Se vidare bilaga IV.

Jens Bernsens tolv punkter som ledningsverktyg

Som utgångspunkt för projektet används huvudsakligen Jens Bernsens tolv punkter för design som ett ledningsverktyg. Syftet är att nyttja dessa steg som riktlinjer i arbetet för att strategiskt verka mot en varumärkesbyggande process. (Bernsen et al. 1987)

Designbrief

Att formulera en brief i början av projektet gör att man formulerar mål samt avsikter med processen tillika den blivande produkten. Designbriefen beaktar såväl produkten i sig självt men även andra aspekter såsom hur produkten koordinerar med övriga sortimentet samt användarens perspektiv etc.

Se vidare bilaga I.

Funktionsanalys

En funktionsanalys syftar till att kort och konkret beskriva vad produkten skall sträva efter att vara. Egenskapsord tillsammans med värdeord bildar tillsammans en grund för hur man värderar vad som är särskilt viktigt i den blivande produkten. Man skiljer egenskaperna mellan nödvändiga respektive

5. Metodik

5.1 Konkurrentanalys

En konkurrentanalys har genomförts för att agera inspirationskälla gällande framförallt val av konstruktionslösningar och materialval. På detta sätt kan man se vilka konsekvenser de olika alternativen ger i termer av upplevelse och funktion.

Analysen har genomförts genom ett bildmaterial bestående av motsvarande produkter från 6 olika företag där fokusering lagts på områdena knappsats, bygelinfästning, mikrofon och hjässband. Även inspiration har hämtats ifrån produkter vars ändamål skiljer sig något från jaktsegmentet men vars lösningar kan vara intressanta att beakta inom de olika fokusområdena.

Analysen resulterade i ett antal intressanta iakttagelser framförallt gällande val av material i hjässbandet. Ett allt för glatt material skapar en plastig upplevelse, framförallt gäller detta då bandet är tunt. Den plastiga känslan skapar inte bara ett intryck av bristande kvalitet utan uttrycker även att produkten är obekväm. Vad det gäller material i allmänhet kan en känsla av gedigenhet upplevas då man utnyttjar olika material och dess uttryck taktilt såväl som visuellt. Exempel på detta är de produkter som valt att använda ståltråd till kåpbygeln vilket utnyttjar stålets goda hållfasthetsegenskaper inte bara på konstruktionsnivå utan skapar en kvalitetsupplevelse på produkten även i sin helhet. En vidare presentation och analysen i sin helhet finns i bilaga VI.

5.2 Marknadsundersökning

För att få en uppfattning om marknadsläget och skapa ett underlag bestående av tankar, åsikter och idéer från användaren genomfördes en kvalitativ marknadsundersökning. Syftet med undersökningen var även att få en inblick i användarmönstret hos svenska jägare. Respondenterna som deltog i undersökningen hittades via kontakt på diverse jaktforum samt kontakter genom lokala jaktlag. Genomförandet skedde dels genom direktintervjuer samt genom utskickade enkäter beroende på de geografiska förutsättningarna. Dessa utskick tillika intervjuunderlag kan ses i bilaga IV.

Sammanställningen av genomförd undersökning har huvudsakligen skett genom att summera de åsikter och tankar som framkommit vilka kan vara till gagn för projektet. Då undersökningen är av en förhållandevis begränsad karaktär gällande antal respondenter är vissa av de inledande frågorna inte av den art att det kan betraktas som ett tillräckligt pålitligt underlag. Att dessa frågor ändå valts att användas syftar till att trigga respondenterna till utförligare och mer ingående svar under den senare delen av intervjutillfället. Den avslutande delen av undersökningen bestående av 6 olika bilder på hörselkåpor där respondenten ombeds beskriva modellerna med 3-5 ord har till avsikt att förstå värdegrunden oss användaren då denne väljer hörselskydd. Vilken inverkan har olika detaljer på respektive modell samt hur upplevs modellerna till sin helhet? Hur stor inverkan har varumärket då man värderar olika modeller mot varandra?

Resultatet av undersökningen och en sammanställning av undersökningen presenteras i sin helhet i bilaga V. Underlaget har utnyttjats som användarens aspekt vid problemidentifieringen under projektet och därmed beaktats med främsta prioritet. En vidare tolkning av undersökningen hänvisas därför till kapitel 3 -Problemidentifiering.

5.3.2 Riktning

Undersökningen som genomfördes på ett 30-tal personer i olika åldrar och sammanhang visar att drygt hälften av de deltagande tog på skydden på fel håll. På nästa sida visas ett utdrag av utfallet vilket här symboliserats genom att röd ram innebär att personen instinktivt tagit på sig skydden på fel håll medan svart motsvarar korrekt hantering.

Resultatet kan tolkas som att det framförallt är slumpen som avgör huruvida man tar på skydden på rätt håll. Det upplevs snarare som det håll kåporna är på då man greppar dem har en mer avgörande betydelse framför produktens utseende. Faktum är att personerna i undersökningen sällan gör någon ansträngning att söka förståelse för vilket håll de ska bäras på vilket tyder på att de symboler som har till syfte att vägleda användaren sällan uppfyller sina ändamål.

5.3 Ergonomiundersökning

Studien genomfördes med främsta syfte att se hur människor utan tidigare kontakt med produkten interagerar vid första mötet. I många fall agerar vi instinktivt utifrån egenskaper som vi omedvetet påverkas av. Målet med undersökningen är därför att utröna huruvida det finns några sådana egenskaper i hörselkåpor och i sådant fall vad det kan vara som får personerna i undersökningen att agera på ett sådant sätt. Genomförandet sker på så sätt att testpersonen får ett antal anvisningar att genomföra på ett papper samtidigt som denne fotograferas. Undersökningen har valts att göras med en passiv kåpa av modellen left/RIGHT för att man huvudsakligen ska fokusera på formen i dess enklaste utförande.

5.3.1 Problembeskrivning

Alla produkter har en riktning i sin form, i vissa fall är denna tydligare och möjligen av större vikt för hur produkten upplevs och används jämfört med andra produkter. När det gäller riktningen på formen av en hörselkåpa kan denna vara av olika stor betydelse beroende på vilken typ av kåpa det handlar om. I fallet med den passiva kåpan left/RIGHT är riktningen på kåpan av stor vikt då det främsta mervärdet i produkten ligger i att tätringarna har motsvarande form som huvudformen. Om kåpan då bärs på fel håll riskerar ringarna att inte täta fullgott vilket är en förutsättning för ett effektivt skydd. Då det uppenbarats att många omedvetet bär dessa kåpor på fel håll genomfördes detta som ett moment i observationsundersökning där syftet även avser att skapa en uppfattning om vad som är ett naturliga grepp av kåpan för olika storlekar och typer av händer. Denna nyvunna kunskap har sedan legat till grund för placering av de olika detaljerna på kåpan för att placera dessa på en naturlig position där dessa inte är i vägen då man hanterar kåpan. Vad som instinktivt antas vara en naturlig position för reglage av volym och på/av-funktion ställdes även till undersökningsdeltagarna.

Vad beror det då på att man tar på sig skydden fel, och vad har det för betydelse?

Vad det gäller betydelsen och riskerna det kan medföra handlar det huvudsakligen om att tätringarna har svårare att täta tillräckligt intill huden. Den risk detta medför är att det skadliga ljudet når hörselgången trots att man bär skydden samt att dessa ljud riskerar att förstärkas ytterligare då kåpans insida i detta fall kan agera resonanslåda. Till detta bör dock tilläggas att fräscha tätringar är så flexibla att det sällan innebär någon risk att detta händer utan gör endast avkall på komforten. Ser man till en motsvarande aktiv kåpa skulle problemen dock bli klart mer påtagliga då riktningen på mikrofonerna har en grundläggande betydelse för dess funktion.

Anledningarna till att man bär skydden fel är förmodligen både komplexa i sin natur och skiljer sig från person till person. Tidigare erfarenheter och förutfattade meningar har här stor betydelse. En intressant iakttagelse som dock gjordes under observationerna var betydelsen det har vilken vinkel skydden har då man betraktar dem. På bilderna nedan visas två exempel. Till vänster där kåpan är vinklad på det sett den är avsedd för samt till höger där kåpan är helt vertikal. När man interagerar med dessa skydd för första gången antar man förmodligen att även dessa kåpor ska vara vertikala, som hörselkåpor vanligen är, vilket medför att produktens helhetsriktning byter håll. Detta leder i sin tur till att man tar på sig skydden på fel håll. Den slutsats man kan dra av detta är att det möjligen är så att det snarare är viktigt att övertyga användaren om att kåporna ska vara vinklade bakåt i stället för att beskriva vad som är höger och vänster.

Korrekt vinkel på kåpan ger en

rikt-ning på produkten som strävar framåt. Då kåpan är helt vertikalt ändras riktningen på produkten och känns därför mer naturlig på fel håll. Figur 4

Tekniken har dock i dagsläget vissa begränsningar. Dels innebär den digitala signalbehandlingen en relativt avancerad algoritm vilken lär kräva en i sammanhanget stor processor. Detta får dels en ekonomisk påverkan på produkten men framförallt skulle detta påverka energiåtgången markant och därmed förkorta batteritiden väsentligt. Det finns dock stor anledning att vidare utreda möjligheten att applicera denna teknik i hörselskydd vilket förslagsvis bör göras i ett ytterligare projekt med sakkunniga inom de berörda områdena.

Fler aspekter som har avgörande betydelse för att ljudet ska uppfattas på ett riktigt sätt är avståndet mellan mikrofonerna. Detta mått är förmodligen det som är av störst betydelse för att fasförskjutningen skall bli så riktigt som möjligt. Mikrofonernas avstånd bör därför vara samma som avståndet mellan inloppen till respektive hörselgångar.

6.1.2 Medhörningsstörningar

Vad det gäller störningarna med medhörningsfunktionen är det framförallt vindbruset som bör kunna minimeras något. Materialval, placering samt riktning av mikrofonen bör här vara av avgörande betydelse för det upplevda vindbruset. Den biologiska lösningen handlar i stort om ytterörats utseende vilket borde kunna vara en

inspirationskälla för att förbättra dessa egenskaper. Se vidare under kapitel Koncept 7-Mikrofoner.

6. Problemutvärdering

6.1 Upplevd hörsel

6.1.1 Riktningshörsel

Denna kategori är kanske det mest avancerade området då det dels innefattar många biologiska aspekter samt kan blir mycket tekniskt komplext. Som tidigare nämnt är den huvudsakliga anledningen till denna skeva ljudupplevelse ett resultat av det förlorade ytterörat. Vad som händer är att man får tydliga problem att avgöra ljuden ifrån det vertikala planet, dvs framåt/bakåt samt uppåt/nedåt. Se figur 5. Urskiljningsförmågan på det horisontala planet bibehålls till stor del vilket kan verka märkligt då det i detta sammanhang kan antas vara denna typ ljud som är av störst betydelse. Att man ändå upplever denna förvrängning handlar förmodligen därför till största del av att man förväxlar de ljud från det vertikala planet med de i det horisontella. Detta får till följd att du faktiskt kan avgöra huruvida ljudet kommer ifrån höger eller vänster, men tillsammans med ljud från det vertikala planet förvillas den totala ljudupplevelsen.

En principiell lösning på detta problem vore att använda sig utav flera mikrofoner riktade åt flera håll. På så sätt kan man skilja på riktningen mellan de olika inkommande ljuden. Den information som man då erhåller kan genom digital signalbehandling (DSP) simulera tids- och fasförskjutningar som gör att man upplever riktningen på

ett klart verklighetstroget sätt. Tekniken bygger på HRTF vilket innebär huvudets position i relation till ljudkällans samt vilken påverkan på det upplevda ljudet det innebär. Detta är motsvarande teknik som används i dagens surroundhörlurar.

Figur 5. Ljudplanen i relation till åhöraren.

6.2 Storlek

Storleken på kåpan får förstås en direkt koppling till dämpningseffekten på kåpan varför en förminskning av innervolymen därför inte är att föredra förutsatt att motsvarande material i kåpa och dämpmaterial används.

En tänkbar lösning borde finnas i principen att utnyttja volymen på rätt plats. Dagens kåpa har sin största volym, sett framifrån, strax under mitten av kåpan. Detta gör att den största volymen tillika dämpning finns något lägre jämfört med hörselgången. Genom att flytta denna volym något högre upp borde detta innebära en något högre dämpning, om än i sammanhanget förhållandevis marginell. En annan fördel med denna åtgärd är dock den upplevda riktningen på formen. I dagsläget är formens riktning rakt nedåt vilket får till följd att kåpan upplevs tung och obekväm att bära jämfört med då riktningen i motsatt fall är uppåt då man snarare upplever att kåpan bärs upp av bygeln.

Motsvarande volymskillnad borde även göras på kåpan i den horisontella riktningen, dvs framåt/bakåt. Örat kräver mer volym i bakkant av kåpan jämfört med framkant vilket även är till fördel för att ge plats till gevärskolven.

Den värme som utvecklas i kåpan är svår att motverka. Utvecklingen av material sker dock i ett oerhört tempo vilket innebär att det med stor sannolikhet finns material som kan innebära ett gynnsammare alternativ till dagens material.

6.3 Ergonomi

Allas huvudform skiljer sig emellan vilket gör att det är svårt att anpassa ett hörselskydd som passar samtliga huvudformer. Generellt innebär den erbjudna variation på marknadens hörselskydd hjässhöjdsskillnader vilket därmed täcker in en stor del av variationerna som finns mellan olika huvudformer. Däremot storleken på öronen samt bygeltrycket är ovanligare att kunna justera. De tidigare nämnda åtgärderna gällande kåpans volym har till avsikt att ge så stor volym som möjligt till örat vilket man kan se i modellen left/RIGHT inneburit klara förbättringar. Justering av bygeltrycket är en feature som kan vara svårt att försvara ekonomiskt då det kan innebära flera extra detaljer till produkten. Samtidigt kan det föreligga en risk då man erbjuder användaren att justera för mycket att funktionen inte utnyttjas till sin fulla rätt. Ändå kan det finnas en god anledning att ändå erbjuda denna möjlighet då det ofta är bygeltrycket som är orsaken till obehaget över tid. Generellt är det förmodligen inget som man ständigt justerar utan snarare något man ställer in då kåpan är ny och sedan använder samma inställning under dess livslängd.

6.4 Form

Att ge kåporna en form som är tilldragande är en utmaning som innebär en stor grad av komplexitet. Förundersökningen har visat att modeller som kan tyckas vara snarlika likaväl kan upplevas som gedigna och av hög kvalitet kontra plastiga och bräckliga. En analys av relevanta värdeord och utvärdering av konkurrerande produkter är därför en god grundanalys. En till synes obetydlig detalj som en delningslinje kan vara avgörande för om slutresultatets helhetsintryck upplevs plastigt eller gediget. Materialval och färgkombinationer är andra faktorer som har ytterst stor betydelse för produktens helhetsintryck.

Till kategorin hör även handhavandet av produkten. En produkts semantiska utförande kan dels ha effekt på hur produkten upplevs till sin exteriör men kanske framförallt användarens första möte med produktens hantering och funktioner. Knapparnas position och användargränssnitt ger användaren en direkt uppfattning av produkten som ger avtryck på hela produktens egenskaper.

En lösning på hur man på ett effektivt sätt kan förvara sina kåpor utan att de riskerar att skadas eller för den skull upptar onödig plats tillhör även kategorin. Placeringen av strömbrytaren bör ske för att motverka risken att elektroniken startas i onödan. Principiella lösningar på detta har uppkommit under förundersökningen såsom att använda en brytare i bygel som endast ger kontakt då bygeln är spänd och därmed kåpan antas befinna sig på huvudet.

7. Koncept

Efter genomförd strategisk förundersökning har ett antal koncept genererats. En skissprocess bestående av handskisser, skissmodeller samt formstudie i datormiljö har legat till grund för de olika koncepten. Då produkten är en kroppsnära produkt har fokuseringen legat på skissmodellerna då detta ger en vidare uppfattning om storlek, kroppsanpassning och ergonomi.

Koncepten presenteras genom en matris för att på ett enkelt och överskådligt sätt visa på de olika förslagens för- respektive nackdelar. Att koncepten har valts att delas upp i kåpan, kåpbygeln samt hjässbygeln beror på att man därigenom kan utröna varje produktdel individuellt. Ett stort antal kombinationer kan tillämpas varför en individuell utvärdering här är att föredra.

Beskrivning Form Ekonomi Kärnvärden Montering Produktriktning

Kåpa med två sepa-rata delar i grönt res-pektive svart. Reglage placerade i bakkant samt mikrofon i fram-kant, båda tydligt markerade med en ram av silver.

Kåpa vars inre detalj syftar till att markera en riktning genom att den övre linjen är parallell gentemot markplanet. Knapp-sats på ovansidan av kåpan.

Kåpa som förtydligar dess funktionallitet genom formen och dess material. Konkav ytan vars syfte är att ge plats för kolven och tillverkad av plastmaterial med en grövre mönsterstruktur och gummikaraktär. Mikrofonen är placerad i bygeln.

+ ger ett mycket genuint intryck genom de olika detaljerna som gemensamt skapar en helhet i produk-ten.

+ enklare form som framhäver den enkla hanteringen som produkten innebär. + enkelhet som framhäver for-men genom dess funktionallitet.

- flera detaljer som kräver separata formsprutnings-verktyg

+ få detaljer

- flera detaljer och material som drar upp kostnaden.

+ framhäver funktion-erna på ett tydligt och stilrent sätt. + hög kvalitetskänsla + goda ergonomiska egenskaper - lyfter ej MSA Sordins varumärke på önskvärt sätt. + alternativet har stort fokus på samtliga kärnvärden. (kvalitet, funktion-alitet och ergonomi)

+ enkel

“clips”-montering. - flera detaljer.

+ mycket enkel mon-tering + enkel “clips“-montering. - flera detaljer. + tydlig markering var mikrofonen är placering samt dess riktning vilket gör riktningen på hela produkten mycket tydlig. + den horisontella linjen förtydligar riktningen till sin helhet.

- mikrofonen något mer diskret.

- då mikrofonen är flyttad ifrån kåpan riskerar denna bli så diskret att den inte verkar för den totala produktförståelsen.

5 3 5 3 5

21

3 5 3 5 3

19

4 3 5 4 2

18

funktioner som produkten erbjuder.

De tre presenterade utformningarna avser visa på alternativ att bryta ner den runda kroppen och skapa ett uttryck som mer motsvarar den mijön som produkten förmodas användas i.

7.1 Kåporna

Vad som är viktigt att observera med avseende på kåporna är dels dess tekniska uppbyggnad för att skapa en kåpa som motverkar de svängningar som blir inuti kåpan, men även de värden som har en direkt koppling till användaren. Viktigast är här förmodligen handhavandet för användaren. Utan att se reglagen måste man på ett tydligt sätt kunna styra funktionerna och framförallt förstå vilka

Bygeln är av enkelt slag där

gångjärnsfunktionen ligger i den bockade tråden som är fäst på vardera detalj.

Beskrivning Form Ekonomi Värdeord Montering Produktriktning

Ett tredelat alternativ som framförallt syftar till att uttrycka en riktning på produk-ten.

Koncept som avser att uttrycka det funktion-ella i produkten på ett enkelt sätt. 5 3 5 4 4 4 2 3 4 5 4 5 3 5 3

22

18

20

+ enkel och rak

form.

+ gediget utseende genom den bock-ade tråden. + förtydligar riktningen på produkten. + framhåller det funktionella på ett bra sätt. + enkelt utförande. - den bockade tråden innebär en merkostnad jäm-fört med enklare lösning.

- flera detaljer som samtliga kräver separata form-sprutningsverktyg. + få och enkla detaljer. + hög kvalitetskän-sla genom den bockade tråden. + mervärde genom konstruktionen. + skapar ett genomarbetat helhetsintryck. - dock ej ekono-miskt försvarbart. - enkelheten kan innebära ett in-tryck av bristande kvalitet. + enkel montering genom tryckclips i detaljerna. + monteringen ett enkelt förfarande. - dock onödigt många moment. + mycket enkel montering genom sina få detaljer. + samtliga in-gående delar verkar för produk-tens riktning. + den ytterligare detaljen visar tydligt på vad som är fram och bak på produkten. + delningslinjen tyder på en viss framåtsträvande riktning.

7.2 Bygeln

Funktionen i bygeln handlar huvudsakligen om gångjärnets utformning, dels tills sin funktion i sig men även på vilket sätt valet påverkar produktens uttryck. Bygelns form har till syfte att vara en starkt bidragande orsak till produktens riktning i sin helhet.

Beskrivning Form Ekonomi Värdeord Montering Produktriktning

Hjässband av grövre textil där logotypen broderas in i fram-kant.

Ett till formen delat band där kabeln dras igenom den bakre delen av hjässbandet. Tillverkas i ett fukt och smutsavstötande material som neo-pren.

Ett varmformat hjässband där logo-typen pressas in samt möjlighet att inte-grera skyddskuddar på insidan. 4 5 4 5 4 5 4 5 4 5 3 3 5 3 2

22

23

16

+ kraftig lösning som framhäver kvaliteten på produkten.

+ princip som try-cker på produktens funktionalitet. - tillverkningsme-tod används av konkurrenter. +luftigt alternativ som dels visar på kvalitet samtidigt som funktion-aliteten framhävs.

+enkelt alterna-tiv vid mindre volymer.

+ en förhållandevis enkel metod. -innebär dock viss mer arbete vid sömnad.

- kräver formverk-tyg vilket kräver större volymer för att vara ekono-miskt försvarbart. + slitstarkt material som tyder på hög kvarlitet. + nytänkande. + teknisk funktion-alitet. +ergonomiskt/ god komfort + funktionellt. + genuint. + komfort. + enkel montering + flexibelt + förhållandevis enkel montering pga dess flexibla material.

- riskerar bli prob-lematiskt pga dess form.

+ brodyren tyder på en viss riktning genom att visa vad som är fram på produkten.

+dels tyder texten på riktningen men även det smala kabelbandet baktill på hjässbandet.

- svårare att anta från vilket håll man ska läsa texten vilket gör att man ej genom hjäss-bandet kan avgöra dess riktning.

7.3 Hjässband

Hjässbandets funktion är att fördela den anliggande kraften från kåpans vikt och tryck på ett sätt som minimerar obehaget för användaren. Materialval är här viktigt samt optimering av bygeltrycket. I de presenterade förslagen har logotypen applicerats på ett eller annat sätt i syfte att utnyttja ytan på hjässbandet för att trycka på kvalitetsegenskaperna i produkten.

7.5 Mikrofonen

Ett av de främsta problemen med de aktiva kåporna är problematiken med vindbruset vilket till mångt och mycket handlar om placeringen av mikrofonen samt hur mycket dämpmaterial som dämpar vindbruset. Den effektivaste lösningen i denna applikation vore att placera mikrofonen en bit från ytan eftersom man då får ett större utrymme till ett öppet skummaterial eller mesh. Det viktigaste vid en lösning av detta slag är att man undviker att detta skummaterial har möjlighet att skrapa mot mikrofonens membran eller skyddsfilter då detta ger samma negativa effekt som vinden skulle ha gjort. Mot silverramen monteras en grid vilken har till främsta syfte att kunna pressa skummaterialet mot den krökta ytan, då man vid denna lösning undviker att behöva anpassa formen på det mycket flexibla skummaterialet.

7.4 Material

Materialen som används i de presenterade koncepten är huvudsakligen material som även används i dagens produkter. Konstruktion och materialval i kåporna samt hjässbygeln innerdetalj grundas på många års kunskap och erfarenhet varför detta inte ingått i projektets omfattning att utveckla vidare. Däremot har det omslutande materialet kring hjässbygeln utvärderats för att erhålla den eftersökta helhetskänslan samt motsvara de ergonomiska egenskaper som produkten uttrycker. I modellserien Supreme används idag en omslutning av läder vilket skapar ett genuint intryck. Läder som material är fördelaktigt då det är vatten- och smutsavvisande samt innebär enkel hopsömnad. Som alternativ till läder har grövre textilmaterial utvärderats då detta ger en stor frihet gällande färg och form. En nackdel som många textilier har är dess bristande egenskaper gällande renhållning samt vattenavvisning vilket är viktiga egenskaper i sammanhanget. Ett ytterligare alternativ vilket är någon typ av hybrid av de ovan nämnda alternativen är ett textilbelagd neopren. Textilen som är lagd på yttersidan har dels de goda taktila egenskaperna mot huden utan att för den skull skapa problem av avvisningsskäl. Detta beror på att textilen är så tunn att det starkt avvisande neoprenet under motverkar inträngning av vatten och smuts.

Oavsett vilken typ av material man väljer att använda som omslutning till hjässbandet finns det möjlighet att brodera i materialet. En brodyr i hjässbandet bidrar starkt till en helhetskänsla i produkten. Brodyren ger inte bara ett mervärde till kåpan utan förtydligar ytterliggare produktens helhetsriktning vilket minimera risken för att bära kåpan på fel håll.

mikrofon

grid

8. Konceptpresentation

Det presenterade alternativet visar på flertalet av de egenskaper som förundersökningen underbygger gentemot användaren. Kåpans runda kropp motverkas av de raka linjerna som finns i täckbrickan samt de tydliga delningslinjerna vilka uttrycker gedigenhet, kvalitet och kraftfullhet. Mellan flertalet ytor har en rak kantbrytning lagts istället för en rundradie för att ge ett rakare uttryck. Detta är egenskaper som går helt i linjer med användargruppens aktiva friluftsmiljö och eftersökta mervärde. Ytan på plastdetaljerna har en grövre etsad struktur som även den har till syfte att uttrycka slittålighet, vilket den även är då den tål mer yttre påverkan utan att repas. Kåpans flera detaljer är en förutsättning för att få den eftersökta kvalitetsupplevelsen genom att tydliggöra delningslinjerna både fysiskt men även genom olika färger.

Bygeln lyfter fram funktionen i gångjärnet genom att använda den bockade tråden som mothåll mot bygelns övre del. Detaljen som är inspirerad från den äldre Supreme-serien ger produkten både ett slittåligt utseende samtidigt som anorna från den äldre succémodellen bidrar till varumärkesbyggandet.

Likaså används kåpinfästningen ifrån left/RIGHT modellen vilket dels är fördelaktigt vad det gäller ekonomiska men ger även ett enhetligt intryck till varumärket och dess produktsortiment. Än mer drag ifrån just denna modell är bygelns utformning i stort. Den bakåtlutande formen är inte bara bra i ergonomiskt syfte utan gör hela produktserien mer säregen gentemot konkurrenternas modeller.

Hjässbygelns är klädd med en textilbelagd neoprene vilket har goda egenskaper vad det gäller vädertålighet. Materialet erbjuder även möjlighet att brodera in logotypen vilket ger produkten ett mervärde och gagnar produktens helhetsuttryck.

Hjässband i ett svart högelastisk textil där sladden löper i den bakre strängen samt logotypen inbroderad med vit tråd. Materialet är fukt och smutsavstötande.

Bygeln är tvådelad med en bockad fjädertråd som trycks fast på vardera del och agerar gångjärn. Kåpinfästning och tätring från left/ RIGHT används.

Kåpan är en formspru-tad detalj i svart med en täckplatta i grönt. Volym-reglering sker genom en scrollfunktion samt en tryck-knapp för på/av.

SUPREME ergo

användningssituationen. Att produkten därför uttrycker motsvarande kvalitet som finns inuti är därför av största vikt. Form och materialval kan därför bli direkt avgörande för om man väljer denna produkt framför konkurrenternas.

Då produkten är så komplex vad det gäller form och ergonomi samt att just dessa värden är av sådan vikt har en datormodell samt fysiskmodell av denna tagits fram. Modellens främsta syfte är att vara ett diskussionsunderlag för att på ett enklare och tydligare sätt motivera vidare beslut gällande form och funktion. I datormiljön riskerar man tappa uppfattning gällande mått och avståndsrelationer vilket gör att det är nödvändigt att ta fram modeller för att se hur formen passar mot huvudet. Måtten till datormodellen är till stor utsträckning tagen ifrån dagens modeller samt ifrån statistisktunderlag. Se utdrag i bilaga IX.

Produktens helhetsuttryck är till stor del inspirerad ifrån tidigare modeller och framförallt ifrån modellen left/RIGHT. Avsikten med det är att skapa ett genuint intryck för hela MSA Sordins modellprogram. Detta kan med stor sannolikhet gagna även de tidigare modellerna då dessa blir syskonmodeller till denna som agerar på en marknad där varumärket har gott renommé.

Som tidigare nämnt är projektet att generera ett väl genomarbetat hörselskydd ett långt för stort projekt att genomföra för en person under 15 veckor. Resultatet som presenterats har därför inte till syfte att vara ett färdigt underlag utan enbart ett första frö för att arbeta vidare med i ett större projekt. Vissa frågor har helt eller delvis besvarats i och med detta projekt, andra frågeställningar har uppkommit och står fortfarande obesvarade. Oavsett vad detta projekt mynnar ut i har det varit en mycket lärorik resa som jag kommer att bära med mig mycket av in i framtiden.

9. Slutsats

Att utveckla en hörselkåpa är ett mycket komplext projekt på många fler plan än jag i ingången av detta projekt någonsin kunnat ana. Att generera en produkt som har goda ergonomiska egenskaper, en intressant och nytänkande form är en sak, om än i sig även problematiskt, men att dessutom göra denna produkt väl fungerande i interagerande med användaren är något helt annat. Människans hörselsystem samt dess relation till hjärnan är ett så komplext system att minsta ingrepp utifrån påverkar oss väldigt mycket.

I inledningen av projektet gavs mycket av tiden till att utröna möjligheten att förbättra riktningsuppfattningen i de aktiva kåporna då detta visat sig vara en av huvudorsakerna till varför användningen är förhållandevis låg bland jägarna. Kontakter har knutits till professorer inom öron-näsa-hals, psykoakustiker och elektroingenjörer vilka samtliga är övertygade om att det finns mycket man kan göra för att förbättra den upplevda hörseln i hörselkåpan. Tekniken utvecklas i högt tempo och det som idag är nytt, kostsamt och energikrävande kan inom ett fåtal år vara intressanta alternativ för ändamålet.

Då jag insåg att lösningen på denna problematik till stor del handlar om en teknisk avancerad lösning tvingades jag lämna området med insikten att det med rätt kompetens finns mycket kvar att göra.

Fokus flyttades istället till användaren. Vilka egenskaper eftersöker man som användare för att kunna tänka sig att använda produkten under en längre tid och kanske framförallt vilka incitament är viktigast då man väljer produkt vid en köpsituation. De undersökningarna som genomfördes gav svar på många frågeställningar. Man vill känna trygghet i att den produkt man köper. Tryggheten kan erhållas dels ifrån att man skyddar sin hörsel, men faktum är att detta anses så fundamentalt att de egenskaper man snarare väljer efter är kvaliteten på produkten. Tydligt är här att detta val kan göras på två oliak sätt, antingen väljer man produkt efter varumärke då detta för de allra flesta är det enklaste sättet att väga hög- respektive lågkvalitativa produkter emellan. Det andra sättet är att man utvärderar produkten efter den upplevda kvaliteten. Det är svårt att jämföra två produkter med motsvarande teknisk specifikation, framförallt om man befinner sig i en butik långt ifrån den faktiska

10. Referenser

Litteratur

Buller och hörselskydd (2006) Arbetsmiljöverket, Solna

U. Rosenhall, Den lilla boken om hörsel (2000), Eric Sparre Medical, Stockholm

R.Monö, Design for product understanding, (1997) Liber, Trelleborg

J. Bernsen, C W. Eich, P. Gorb, S. Gulmann, P. Lawrence, P. Mollerup, J. Nielsen, W. Olins, F. Relster, M. Ovlisen, Design management - in practice, (1987) Danish Design Council, Köpenhamn

T. Johansson, Dämpa ljudet digitalt, (2003) Svensk Jakt nr 9 03

U. Lindroth, Hur skyddar du din hörsel, (2003) Svensk Jakt, 11.01

A. Counter, B. Klareskov, Hypoacusis among the polar eskimos of northwest greenland, (1990) International journal of audiology, Cambridge

E.Andolf-Steinwall, C. Hansson, S.Vinberg, G.Zimmer, Hörsel och buller - psykosocial del (1989) Statshälsan, Karlskrona

E.Andolf-Steinwall, C. Hansson, S.Vinberg, G.Zimmer, Hörsel och buller - medicinsk del(1989) Statshälsan, Karlskrona

E.Andolf-Steinwall, C. Hansson, S.Vinberg, G.Zimmer, Hörsel och buller - teknisk del (1989) Statshälsan, Karlskrona

B. Håkansson, A. Gingsjö, Hörselskyddsanvändning, skottljudsbelastning, hörselproblem och attityder till hörselskydd bland svenska jägare (1995)

Chalmers Tekniska Högskola, Technical report 1:95, Göteborg

S. Arlinger, B. Hagerman, Å. Ytterlind, Ljuv musik och öronproppar - om hörsel, musik och hörselskador (2001)

Prevent, Kristanstad

I. Jacobsson, M. Blom, Lyssna till vad du hör - en bok om ljud och hörsel, (2003) Ammot, Stockholm

D. Bagger-Sjöbäck, Jägaren behöver sin hörsel, (2003) Svensk Jakt

Statistiskt underlag av hörselskador i Sverige (2007) SCB/HRF 2007

A R. Tilley, The measure of man and woman, (2002) Whitney Libary of design, New York

Interaktiva källor

Nationalencyklopedin (www.ne.se) 2008

Bilagor

I.

Designbrief

II.

Funktionsanalys

III.

Imageboard

IV.

Kvalitativundersökning - underlag

V.

Kvalitativundersökning - sammanställning

VI. Konkurrentanalys

VII. Användarstudie

VIII. Antroprometiska mått

IX. Modell

Bilaga I.

kvaliteten och avancerade tekniken är egenskaper som tydligt bör framhävas. En egenskap som vattentäthet kanske aldrig kommer att behöva utnyttjas men kan ändå kännas som någon typ av kvalitetssäkring för kunden.

Samtidigt som det är viktigt att bevara inarbetat rykte finns det samtidigt möjligheter att utveckla produkterna och skapa produkter som är av ett annat slag än tidigare samt gentemot konkurrenterna.

Design Brief

Produkten avser att vara en naturlig och självklar del i varje jägares utrustning. Skyddet ska verka för en mindre skadlig miljö för aktiva jägare då det i dagsläget är mycket vanligt med hörselnedsättning som har en direkt koppling till skyttet. Genom att skapa mervärde i kåporna blir produkten lika mycket ett hjälpmedel som ett skydd vilket gör produkten mer attraktiv att bära.

Basfunktionen med produkten är att dämpa de skadliga nivåerna till en nivå under 82dB vilket är en för örat oskadlig nivå. Samtidigt ska medhörning erbjudas för att även förstärka de ljud i omgivningen som man faktiskt vill höra.

Ur ett användarperspektiv är de skyddande egenskaperna en förutsättning och självklarhet. Inställningen till hörseln hos jägarna kan dock betraktas som aningen paradoxal, samtidigt som en god hörsel är vital för jakten är den inget man värnar om trots dess utsatta position. Att man får sin hörsel skyddad är därför ingen egenskap som kan betraktas som ett mervärde för användaren. Istället är det egenskaper som passform, funktion och hantering som är av denna karaktär.

Då jaktsäsongen endast inträffar under en begränsad del av året men ändå är ett betydande inslag i jägarens liv blir produkterna som är relaterade till denna aktivitet mycket viktiga. I många fall kan stora pengar läggas på denna utrustning om man sätter det i relation till hur mycket man använder dem under året. Man värdesätter hög kvalitet och vedertagna produkter, en viss konservatism kan finnas.

Då det är bevisat att det är svårt att få jägare att använda skyddskåporna under själva jakten är det dels viktigt att man förbättrar egenskaperna som finns idag men även att man tillför egenskaper som gör produkten mer användbar. Ett problem som idag ofta nämns i samband med aktiva hörselkåpor är problematiken med riktningshörseln. Ett annat problem kan vara att interagera med annan elektronik såsom kommunikationsradio, hundpejl och mobiltelefon.

Som ovan nämnt är användargruppen en aning konservativ varför det är viktigt att man trycker på det i sammanhanget välrenommerade varumärket. Den höga

Bilaga II.

Funktions Analys

Datum: 11/2 2008 Uppdragsgivare: MSA Sordin

Projekt: Jaktkåpor Detalj: Hela produkten

FUNKTION KLASS ANMÄRKNING

Handhavande/Basfunktioner

skydda hörseln HF

dämpa ljud N skadliga nivåer

äga mänskliga mått N universal design

uttrycka funktionalitet Ö förtydliga användning Ö uttrycka kvalitet Ö uttrycka användarvänlighet Ö uttrycka komfort Ö skydda elektronik N äga vattentäthet Ö minimera obehag Ö erbjuda "bärglädje" Ö generera stolthet Ö

erbjuda power on/off N

justera bygeltryck Ö

äga hållfasthet N

medge byte av tätringar N

minimera batteriförbrukning N

underlätta bärbarhet Ö

förtydliga funktionalitet Ö

medge luftcirkulation Ö i muffarna

underlätta förvaring Ö

medge komprimering Ö vid förvaring

erbjuda diskretion N kamoflagefärgad

Produktion/ Miljö

minimera materialåtgång Ö

minimera antal delar Ö

maximera produktionsvänlighet Ö

utnyttja nuvarande komponenter Ö

underlätta montering Ö underlätta serieproduktion Ö medge modellvarianter N minimera vikt Ö utnyttja standardmaskiner Ö minimera skaderisken Ö underlätta hanterbarhet Ö minimera felkällor Ö minimera produktionstid Ö Ergonomi äga kroppsanpassning N maximera kroppsanpassning Ö maximera bärbarhet Ö

medge kroppsrörelser Ö med bibehållet skydd

maximera rörelsefrihet Ö

medge individanpassning Ö

underlätta individanpassning Ö

minimera påfrestningar Ö från bygeln

medge justering Ö av bygeltryck

minimera vikt Ö

minimera obehag Ö

maximera komfort Ö

erbjuda utrymme Ö för kolv

fördela vikt Ö

minimera skavning Ö

Bilaga II.

Konstruktion

medge produktion N

medge montering N

maximera komponentutnyttjande Ö nuvarande prod.

tåla slitage Ö

maximera hållbarhet Ö

förhindra missfärgning Ö

maximera miljövänlighet Ö

tåla klimatvariationer Ö

medge byte av tätringar N

minimera antal delar Ö

erbjuda komfort Ö

äga självklarhet Ö

underlätta reperationer Ö

förhindra fasthakning Ö

Marknadsföring

uttrycka kärnvärden N hos MSA Sordin

tilltala målgruppen N jägare

uttrycka prisvärdhet Ö förändra användning Ö skapa efterfrågan Ö uttrycka kvalitet Ö understryka företagsimage Ö skapa förtroende Ö skapa trend Ö öka användningslusta Ö skapa nyhetesvärde Ö uttrycka särart Ö skapa produktfamilj Ö inge trygghet Ö erbjuda äventyrskänsla Ö

uttrycka teknik Ö frontlinje

uttrycka miljömedvetenhet Ö stressa konkurrenter Ö äga produktnamn Ö framhäva material Ö understryka ergonomifördelar Ö förenkla hantering Ö erbjuda förvaringsmöjliget Ö vidmakthålla renomme Ö

underlätta export försäljning Ö

följa normer N

underlätta transporter Ö

ange tillverkare Ö

ange tillverningsland N

ange designer Ö

ange mönsterskydd Ö samt ev. patent

emballering, lagring, transport N

medge emballering N

underlätta emballering Ö

underlätta transporter Ö

uttrycka produktkänslan Ö i förpackning

medge lagring Ö