’’Följ den röda tråden’’ : En studie om att hitta till rätt väntrum på en vårdcentral

1

’’Följ den röda tråden’’

En studie om att hitta till rätt väntrum på en vårdcentral

Celina Vu

För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen Rumslig gestaltning

Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp Examinator Yvonne Eriksson

Handledare Donal Freeney

Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola

3

Abstract

This is a thesis in Information Design with a focus on Spatial Design. The study has been done in Vårdcentral Linden, a health centre in Katrineholm, where patients have been experiencing difficulty finding their way to the right waiting room. The purpose of this thesis has been to improve orientation to the waiting rooms in the health centre. A design proposal will be made to make it easier for patients to find the right waiting room.

In this study, methods such as space analysis, surveys and interviews have been used to get an idea of the patient’s experiences at the health centre. The

methods showed that, for instance, many people preferred to get information about waiting rooms while on the spot.

Results from literature studies and analysis of collected data have subsequently led to a design proposal that will act as a “red thread” from the check-in area to the waiting rooms.

Keywords

Spatial design, information design, health center, orientation, wayshowing, wayfinding

4

Sammanfattning

Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien har skett på Vårdcentralen Linden i Katrineholm, där patienter har svårt att hitta till rätt väntrum. Syftet med mitt examensarbete har varit att förtydliga orienterbarheten till väntrummen på vårdcentralen. Ett gestaltningsförslag ska skapas som ska underlätta för patienter att hitta till rätt väntrum.

I studien har metoder som rumsanalys, enkäter och kvalitativa intervjuer använts för att få en uppfattning om patienters upplevelser på vårdcentralen. Genom metoderna visade det sig att bl.a. många föredrog att få information om väntrum när man är på plats.

Resultat från litteraturstudier och insamlad empirin har därefter lett till ett gestaltningsförslag som ska fungera som en röd tråd från incheckning till väntrummen.

Nyckelord

Rumslig gestaltning, informationsdesign, vårdcentral, orienterbarhet, wayshowing, wayfinding

5

Förord

Jag vill först och främst tacka min handledare Donal Freeney som har varit till stor hjälp under hela examensarbetet. Tack för all stöd och råd jag har fått! Tack till Vårdcentralen Linden som lät mig utföra mitt examensarbete på vårdcentralen och de personal som ställde upp och bidrog till mitt arbete med sina värdefulla tankar och åsikter!

Ett tack till min familj för all stöd jag fått i mina skolarbete men också övrigt i mitt liv.

Slutligen ett stort tack till alla mina fina klasskamrater som jag har haft i tre år. Ni är bäst och jag önskar er all lycka i framtiden!

6

Innehållsförteckning

Gestaltlagar & Pattern for design ... 13

Pop-out ... 14 Färgkodning ... 14 Mapping ... 15 Timing - Kairos ... 15 Metoder ... 16 Rumsanalys ... 16 Enkäter ... 16 Intervju ... 16 Etik ... 17

Resultat & analys ... 19

Rumsanalys ... 19

Observation ... 21

Enkät ... 22

Intervju ... 23

Intervju 1: med Biomedicinsk analytiker ... 23

Intervju 2: med receptionspersonal ... 24

Omvärldsanalys ... 25

Designprocess ... 27

Gestaltningsförslag ... 28

Slutsats & Diskussion ... 35

7 Skriftliga källor ... 37 Elektroniska källor ... 37 Muntliga källor ... 38 Figurförteckning ... 38 Bilagor ... 40 Bilaga 1 – Enkät ... 40

Bilaga 2 – Sammanställning av enkät ... 42

Bilaga 3 – Informerat samtycke för intervju ... 44

Bilaga 4 – Intervjumall ... 45

Bilaga 5 – Roll up skylt ... 46

8

Inledning

Att kunna hitta rätt på ett sjukhus eller vårdcentral känns som en självklarhet. Mollerup (2009 s. 112) nämner att navigering i vårdmiljöer är ett vanligt problem, med bl.a. patienter som går vilse, kommer sent eller får en dålig upplevelse. Detta gör att man oftast frågar varje vårdpersonal man möter på vägen, som i längden blir problematisk då det kan medfölja mer

arbetsbelastning för personalen och ineffektiv användning av materiella resurser som kommunikationsmedel.

En uppenbar orsak till detta är att dessa miljöer oftast är komplicerade byggnader. Det har troligen funnits en tydlig plan från början men att efterföljande förändringar eller tillägg har gjort platsen mer avvikande från arkitektens tidigare avsikter. En annan orsak är att man är en

förstagångsbesökare och aldrig tidigare besökt platsen. Byggnaden kan även ha gjorts om eller vissa sektioner kanske har förflyttat sig sedan man sist gjorde ett besök. Även skyltar är ett stort problem på varför man går vilse. Skyltarna kan innehålla långa namn, vara svåra att utläsa och vara för lika med varandra. Till sist, finns det även patienter med funktionsvariationer, som nedsatt hörsel, syn eller mobilitet.

De ovanstående orsakerna till dålig navigering i vårdmiljöer uppmanar till en mer planerad insats för bättre wayfinding i dessa miljöer. Det kommer att gynna de som blir involverade genom att minska stress och fysiska ansträngningar, samt sjukhusets eller vårdcentralens övergripande effektivitet.

Bakgrund

På Vårdcentral Linden i Katrineholm arbetar bl.a. distriktsläkare, distriktsköterskor, sjuksköterskor, undersköterskor, fysioterepeuter, arbetsterapeuter och biomedicinsk analytiker (1177 u.å.). Antalet besökare varierar varje dag med olika åldrar och behov. År 2019 hade de ca. 7000 besökare och föregående år ca. 8000 besökare (enligt Intervjusvarande 1). Vårdcentralen Linden ligger i samma byggnad som Kullbergska sjukhuset men har en egen entré. Det går även att komma in på vårdcentralen från sjukhusets sida.

Vårdcentralen har för nuvarande fem väntrum. På vårdcentralen kallar man väntrummen för Väntrum 1, Väntrum 2, Labbväntrum, Barnväntrum samt Väntrum 5. Väntrum 5 ligger på andra sidan av passagen åt vänster.

9 Vårdcentralen har också använt sig av egen färgkodning som delvis gäller möbleringen i väntrummen.

Figur 1. Planritning över vårdcentralen som visar de nuvarande väntrummens placeringar samt deras tilldelade färger.

Väntrum 1 – röd används för patienter för Lättakuten. Väntrum 2 – orange används för bokade patienter.

Labbväntrum – grön används för patienter som ska ta prov på labb. Även patienter som väntar på att göra hörsel- och synundersökningar sitter här. Barnväntrum – blå används för patienter till barnläkare. Även astma och KOL- patienter tilldelas till detta väntrum.

Väntrum 5 – grön används för övrigt bokade patienter.

Enligt anställda på Vårdcentralen Linden i Katrineholm är det ett

återkommande problem att patienter har svårt att hitta på vårdcentralen. Ett stort problem är att patienter inte hittar till rätt väntrum, utan måste fråga personalen som måste hänvisa dem.

Syftet med mitt examensarbete är att förtydliga orienterbarheten till

väntrummen på vårdcentralen. Jag ska skapa ett gestaltningsförslag som ska underlätta för patienter att hitta till rätt väntrum och avlasta arbetsbelastningen hos personalen som i nuläget upplever att de måste svara på frågor från

besökarna.

10 • Hur kan wayfinding, kognition och timing underlätta orienterbarheten i

en vårdcentral?

Den primära målgruppen är främst förstagångsbesökare på vårdcentralen. Då vårdcentralen har besökare från varierande åldrar har jag inte tagit hänsyn till en specifik åldersgrupp. Studien kommer endast fokusera på vägledningen till väntrummen på vårdcentralen. Utformningen av väntrummen kommer bara beröras lite. Studien kommer inte beröra de tekniska aspekterna, som incheckningssystemets gränssnitt.

På grund av COVID-19 har jag blivit tvungen att anpassa val av metoder för hälso- och säkerhetsskäl, där jag bl.a. har avstått från att interagera med

patienter direkt ansikte-mot-ansikte, samt att inte befinna mig på platsen under en längre period.

Källkritik

Mycket av de källor jag har använt har varit litteratur från tidigare kurser i min utbildning. Jag anser att de är trovärdiga då de har skrivits av forskare,

professorer och doktorander. Litteraturen har också varit relativt nya men med undantag från The Image of the City av Kevin Lynch som gavs ut år 1960. Dock är Lynch ett stort namn inom arkitektur och stadsplanering, och används ofta som referens i många andra verk. Gällande vetenskapliga artiklar, har jag varit noga med att artiklarna är peer-reviewed, dvs. att de har granskats av ämnesexperter innan de publicerats offentligt.

11

Teori

Under detta avsnitt kommer jag presentera de teorier som har använts i mitt arbete. Teorierna kommer att vara till grund för mitt gestaltningsförslag.

Kognitiv karta

En kognitiv karta (cognitive map), också kallad mental karta, är en människas rumsliga karta av en specifik plats. Kartan är en mental representation av en omgivning med en användares interna information om en plats, dess egenskaper och objekt samt dess rumsliga relationer (Mollerup 2013 s. 24).

Lynch (1960 s. 46) konstaterar att vi kommer ihåg en plats med hjälp av fem komponenter: stråk (path), barriärer (edges), distrikt (districts), knutpunkter (nodes) och landmärken (landmarks). Stråk är de vägarna vi människor rör oss längs med, som t.ex. gator eller kanaler. Barriärer är de linjära element som vi människor antingen inte kan använda eller inte anser som vägar som t.ex. staket eller avspärrningar. Distrikt är en sektion av en plats som har liknande karaktär, som t.ex. ett restaurang/kafé- eller industriområde. Knutpunkter är den plats som människor kan mötas eller där stråk korsar med varandra som t.ex. en rondell, lobby eller resecentrum. Landmärken är oftast ett fysiskt utstickande objekt som vi kan urskilja från omgivningen som t.ex. byggnader, skyltar eller skulpturer. Oftast kan man se den från olika vinklar och avstånd. Landmärken används som en radial referens (Lynch 1960 s. 47).

Ju mer information som tilläggs till den kognitiva kartan desto mer exakt och omfattande blir den. Däremot med tiden blir den kognitiva kartan mindre korrekt och man glömmer bort det man tidigare kommit ihåg. Detsamma gäller det om en miljö uppdateras (Mollerup 2013 s. 24).

Första gången besökarna anländer till sjukhuset kommer vissa av deras mentala karta vara ganska diffus, jämfört med någon som besökt vårdcentralen sedan tidigare. Besökarna måste då förlita sig på deras tidigare kunskaper och ledtrådar från omgivningen.

Wayfinding

Wayfinding handlar om den processen en människa gör för att hitta till en plats till en annan. Processen innebär tre steg: först och främst, sökandet efter information – letande av en passande väg, dvs. genom att läsa extern

information som t.ex. kartor och skyltar, i kombination med intern information som t.ex. tidigare erfarenheter. Steg två är att välja vilken rutt man ska ta. Här kan faktorer som avstånd, trafik, säkerhet och lättillgänglighet spela stor roll. Det sista steget är att följa den rutten man har valt. Denna process är iterativ och

12 kan upprepas om man t.ex. inte hittar sin slutliga destination (Mollerup 2013 s. 19).

Mollerup har identifierat att det finns nio wayfinding-strategier som användaren väljer mellan när de orienterar i en miljö: Track following, Route following, Educated seeking, Inference, Screening, Aiming, Map reading, Compassing och Social navigation. Användningen beror på disposition och tidigare kunskap, samt information till hands och information från omgivningen (Mollerup 2013 s. 26).

De strategier som är relevanta för min studie är följande:

• Track following - att följa visuella spår som t.ex. skyltar eller byggnader (Mollerup 2013 s. 28).

• Inference – att använda strukturella kvalitéer såsom gatunummer, bokstäver. (Mollerup 2013 s. 36)

• Map reading – att följa portabla eller stationära du-är-här-kartor. Här måste man upprätthålla sambandet mellan information på karta men den verkliga omgivningen (Mollerup 2013 s. 44).

Wayfinding i vårdmiljöer

Mer skyltar är oftast en bra lösning på wayfinding problem. Dock menar Mollerup (2009 s. 112) att man bör ta en titt på tre faktorer när det kommer till wayfinding i vårdmiljöer innan man tar fram mer skyltar.

Det första är information före besök (pre-visit information) dvs. de ledtrådar patienter, besökare eller andra externa användare får innan sitt besök. Detta kan t.ex. vara brev, webbsidor eller reklam. Oftast kommer informationen med en karta som kan t.ex. visa vägen från entrén till mötesplatsen eller en generell plan över sjukhuset/vårdcentralen. Bra information minskar ångesten hos användaren och gör så att en kan planera inför sitt besök.

Andra faktorn är arkitekturen där utformningen antingen är hjälpsam för wayfinding eller har motsatt effekt. Det kan bl.a. hjälpa att urskilja olika delar av ett t.ex. ett sjukhus från andra (Mollerup 2009 s. 113). Det kan också ge ledtrådar som t.ex. att vi oftast förknippar interiöra fönster tillsammans med en disk för ett entréområde (Pati m.fl. 2015).

Slutligen toponymi (toponamy), vilket är att ge något ett namn eller nummer. Det kan exempelvis bli problem om man namnger en avdelning i medicinisk term som t.ex. onkologi, ortopedi, hematologi etc. som kanske bara

13 I en studie av Ford m.fl. som handlar om effektiv wayfinding i ett äldre sjukhus, fick deltagare svara på hur de upplevde wayfindingsystemet i ett sjukhus i Leicester i England. Bland annat fick de svara på enkäter, bli intervjuade och använda eyetracker-glasögon när de befann sig på sjukhuset. Deltagarna blev instruerade att inte fråga efter vägen när de skulle orientera sig. Trots det frågade sju av elva personer efter vägen för att slutföra sin uppgift pga.

minimala hjälpmedel för wayfinding. I sjukhuset fanns också färgade linjer som patienter kan använda sig av för att orientera sig. Dessa linjer fick mycket positiv respons men fick också samtidigt kommentarer om att de var

inkonsekventa och svåra att använda om man var färgblind (Ford m.fl. 2020 s. 114).

Skyltar

Bra information före besök, logisk planering av arkitektur och namn som man förstår, bidrar till enkel wayfinding (Mollerup 2009 s. 113). Men det som är viktigast är bra skyltar. Man bör utforma skyltar så att man kan se och avläsa dem. För att en användare ska se dem är det viktigt att skyltarna måste ha en färgkontrast som gör att man avskilja mellan skylt och bakgrund. Även texten på skyltar ska ha en färgkontrast mot skyltplattan för att man ska kunna läsa vad som står på den (Mollerup 2009 s. 113).

För att förstärka redundansen med skyltar, dvs. att budskapet sänds med flera element, kan man även addera mer element än färg och text. Coates & Ellison (2014 s. 96) menar att man kan använda pictogram eller symboler som enkla representationer när det gäller skyltning och wayfinding. Dessa är användbara då de kan kommunicera information snabbt. Även färg kan användas som färgkodning (se sid. 14).

Gestaltlagar & Pattern for design

År 1912 skapades gestaltlagarna av tyska psykologerna Max Westheimer, Kurt Koffka och Wolfgang Kohler som handlar om hur hjärnan gör alla insamlade sinnesintryck till något mer begripligt, det kan vara att känna igen ett mönster, gruppera liknande element eller förenkla något (Ware 2012 s. 181). Dessa gestaltningslagar är proximity, similarity, connectedness, continuity, symmetry, closure, common region samt figure & ground.

Gestaltningslagar som jag uppfattar är relevanta för min studie är:

• Similarity (likhetslagen) handlar om att man grupperar liknande element med varandra då vi uppfattar som att de hör ihop med varandra (Ware 2012 s. 182).

14 • Connectedness (samhörighetslagen) handlar om att man grupperar

objekt med en linje för att visa att det finns en samhörighet mellan dem (Ware 2012 s. 183).

• Common region (konturslagen) handlar om att vi grupperar det som befinner sig i samma område (Ware 2012 s. 186).

• Figure & ground (figur-bakgrund) handlar om att vi kan urskilja figur från bakgrund som ett enskilt objekt (Ware 2012 s. 189).

Utöver gestaltlagarna har även Ware (2008 s. 58) skapat regler för olika mönster för att uttrycka relationer mellan objekt. Reglerna är grundade i gestaltlagarna men är mer anpassade för tillämpning av design. Dessa är connecting contour, enclosing contour, common color region, common texture region, proximity grouping, alignment och common movement. Av dem är det framförallt connecting contour som kommer ha stor betydelse för min studie. Den handlar om att man visar relationen mellan två objekt med en linje.

Pop-out

Pop-out-effekten uppstår när ett enskilt objekt skiljer sig från andra objekt i omgivningen som är identiska eller har liknande karaktär. Hur mycket något sticker ut handlar om hur mycket konstrast det finns mellan objektet och omgivningen. Det kan då handla om t.ex. färg, orientation, storlek, rörelse och djup. Det som ska ’’poppa ut’’ ska kunna ses direkt, oftast ska det ta mindre än en tiondel av en sekund för att urskilja ett pop-out objekt från dess omgivning. Det som inte poppar ut kräver mer ansträngning för ögat att hitta och kan ta ungefär tre sekunder att hitta (Ware 2008 s. 29).

Färgkodning

Färgkodning (color-coding) handlar om att tilldela en specifik färg för en kategori eller grupp (Coates & Ellison 2014 s. 82). Färg kan också användas som för att navigera någon. Genom att man använder samma färg för något kan en användare känna igen och därefter följa det. Ögat kan nämligen skapa en sammankoppling mellan olika färgelement. (Coates & Ellison 2014 s. 83) Då det finns färgblinda människor är det viktigt att använda färger som kan särskiljas även av färgblinda personer. Majoriteten av dem har svårt att urskilja färgerna rött och grönt, om de placeras nära varandra. (Ware 2013 s. 124) Ware (2013 s. 126) rekommenderar dessa 12 färger när det kommer till färgkodning: röd, grönt, gult, blå, svart, vit, rosa, cyan, grå, orange, brun och lila. De sex förstnämnda används normalt före innan man väljer de resterande sex färgerna, eftersom de är de unika färgerna som skiljer tydligt från varandra.

15

Mapping

Begreppet mapping handlar om relationen mellan två system t.ex. belysning och belysningskontroll. Det blir lätt för en användare att veta hur man använder något om det finns en rumslig korrespondens mellan layout av kontrollerna och placering av enheten som blir kontrollerad. Exempelvis med bilens ratt vet vi att om vi vrider den klockvis, åt höger, kommer bilen också vridas till höger (Norman 2013 s. 20).

Timing - Kairos

Kairos är ett begrepp inom retoriken, som innebär att man övertygar någon under en specifik situation som kommer att bli avgörande. Detta ögonblick är då någon ’’kan gripa möjligheten och skapa förändring med hjälp av sin text’’ (Lindqvist 2016 s. 68). I min studie kommer placering av en viss information vid ett visst ögonblick påverka hur vårdcentralens besökare kommer att

orientera sig. Föredrar de t.ex. om de får information långt innan ett besök eller vid just det tillfället de befinner sig på vårdcentralen.

16

Metoder

Följande avsnitt redovisas de metoder som använts i min studie.

Rumsanalys

På vårdcentralen har en rumsanalys utförts för att analysera själva rummet. Ching och Binggeli har gjort en checklista och punkter för en rumsanalys (2018 s. 66) som jag har utgått ifrån och även lagt till egna. De punkter som jag har valt att ta med i mitt arbete är följande:

•

•

•

•

•

•

Enkäter

Jag har även valt att använda mig av enkäter för att få veta hur patienter upplever vårdcentralen (se Bilaga 1). Enkäter kan variera mycket gällande syfte, omfattning och utseende. De ska vara utformade för att samla information som därefter kan användas dataanalys. I forskningsmässiga enkäter ska de inte kunna ändra människors attityder eller förse dem med information.

(Denscombe 2018 s. 243).

Enkäterna var i pappersform och på svenska. Receptionspersonal från vårdcentralen hjälpte till att dela ut enkäterna. Att enkäter delades ut på plats var ett medvetet val, då de svarande befinner sig på den faktiska platsen det rör sig om. Därefter sammanställdes alla svar från enkäten (se Bilaga 2).

I enkäten fanns bl.a. frågor om hur tydligt de upplever skyltningen på

vårdcentralen. Denna fråga var i kvantitativ form, dvs. deltagarna svarar på en skala, som därefter blir till kvantitativa data. En viktig kvalitativ fråga som jag ville undersöka, var vilket tillfälle de föredrar att få information om väntrum. Det fanns också utrymme med att dela med sig av egna förslag på förbättringar.

Intervju

I studien användes metoden intervju för att ta del av personalens syn på vårdcentralen. Metoden används som datainsamling där människornas respondenternas svar blir till datakälla (Denscombe 2018 s. 267). I samband med intervjuerna användes en intervjumall med förbestämda frågor (se Bilaga 4). I denna intervjumall finns frågor som ska ta reda på personalens erfarenheter

17 och åsikter. Båda intervjuerna var semistrukturella, dvs. att det fanns

förbestämda frågor som följdes men att det fanns rum för följdfrågor (Denscombe 2017 s. 269).

En intervju utfördes den 26 april 2020 med en anställd från vårdcentralen. Den anställda är biomedicinsk analytiker och arbetat på vårdcentralen i 10 år. Anledning till att jag ville göra en intervju med en anställd var att få ta reda på om vad de tycker själva om vägledningen på vårdcentralen och för att bekräfta om Mollerups påstående om att patienter tenderar att fråga den första de ser på vägen.

Ytterligare intervju gjordes med två anställda Elisabet och Eva-Lena som arbetar på receptionen som utfördes den 30 april 2020. Intervjun var för att få receptionspersonalens perspektiv eftersom det är de som drabbas främst när patienter frågar efter vägen.

Innan intervjuerna fylldes ett samtyckesdokument. Hela intervjun spelades in med ljudinspelare och sammanfattades därefter skriftligt.

Etik

I forskning som innefattar datainsamling från levande människor behöver man göra en etisk granskning. Detta inkluderar granskning av metoder som

deltagande eller systematisk observation, enkät och intervju. Granskningen är till för att undersökningen inte kommer någon till skada samt att man överväger de potentiella riskerna (Denscombe 2018 s. 434).

Vid rumsanalys/observation angående fotografering har jag varit noga med att inte ta med människor i bilderna. Deltagande med enkäterna var frivilliga. Deltagarna informerades av syftet med enkäterna samt att deras svar kommer att publiceras offentligt på en databas. Frågorna handlar om besökarnas upplevelser på vårdcentralen. Här lades det t.ex. inte fokus på varför de svarande befinner sig på vårdcentralen, som kan vara en känslig fråga. Den enda personliga uppgiften som efterfrågades var åldern, men den användes mest för eget bruk för att urskilja enkäterna från varandra. Den har egentligen ingen betydelse för studien eller kommer inte presenteras i rapporten.

Likaså med enkäterna, informerades intervjupersonerna om syftet med intervjuerna, men också via ett samtyckesdokument som de fick läsa och därefter skriva under (Se Bilaga 3). De blev också informerade att de kunde avbryta intervjun när de ville. Innan intervjuer fick de välja själva om de ville vara anonyma i studien eller att endast förnamnet användes för att värna om deras integritet. Den första personen som intervjuas benämns som

Intervjuperson 1. I den andra intervjun benämns intervjupersoner endast med deras förnamn. Inspelningarna av intervjuerna har endast använts för

18

Metodkritik

Då vissa omständigheter, såsom social distansering gjorde att jag inte kunde utföra vissa metoder som jag hade tidigare planerat att göra är det möjligt att jag har missat värdefull feedback. I min enkät hade alla svarande besökt vårdcentralen tidigare, vilket kan ha påverkat deras åsikter till skillnad om de inte hade besökt vårdcentralen sedan innan. Det skulle ha varit intressant att få ett perspektiv från de som besöker vårdcentralen för första gången och till och med även utföra en observation med dem, då de tillhör studiens primära målgrupp. Alla svarande hade också svenska som förstaspråk. Dessvärre var enkäten på svenska och kan ha påverkat urvalet.

19

Resultat & analys

I detta avsnitt redovisas resultat från metoderna.

Rumsanalys

Figur 2. Foton av tagna från entrén. I högra bilden syns incheckningsautomaten.

Orientering och rumslig information

Från ingången är incheckningsautomaten till höger om besökaren.

Incheckningsautomaten hälsar en välkommen men har ingen information om vilket väntrum man ska till. Då blir man tvungen att fråga receptionen.

Figur 3. Foto tagen i närheten av receptionen som ligger åt höger.

Skyltarna sitter väldigt högt upp och kan vara lätt att missa då den också smälter in i bakgrunden, eftersom de är vita. Väggarna samt taket är också i vit nyans.

20

Figur 4. Foto tagen i närheten av Väntrum 2. Skylten sitter högt upp och smälter in i bakgrunden.

Form, skala och proportion

Hela Vårdcentralen Linden är i en avlång form. I mitten av vårdcentralen går en passage som leder till Kullbergska sjukhuset.

Dörröppningar och åtkomstpunkter

Alla väntrum är placerade i mitten, vilket gör att det finns två korridorer på vardera sida som gör väntrummen åtkomliga från två sidor. Det går även att stänga igen korridorerna med en dörr.

Fönster och dagsljus, utsikt

I vårdcentralen är det lite insläpp av dagsljus, dock finns det fönstren längst bort i lättakutskorridoren men de ger inte så mycket insläpp av dagsljus.

Väntrum 1, 2 och 5 har insläpp av dagsljus från takfönstren. Det mesta av ljuset kommer från takbelysningen. Belysningen upplevde jag som varm.

21

Figur 5. Foto tagen från Väntrum 5. Väntrummet har mycket insläpp av dagsljus från takfönstren. I detta väntrum ser man också tydligt färgkodningen.

Övrigt

På vårdcentralen sitter det flera affischer och lappar på väggarna i både korridorerna och i väntrummen. Det utger ett stökigt och rörigt intryck.

Figur 6. Foto av Väntrum 1. I detta väntrum är färgkodningen inte lika tydlig. På väggarna sitter det många affischer och lappar som utger ett rörigt intryck.

Observation

Under tiden jag gjorde rumsanalysen hann jag även observera två patienter som rörde sig på vårdcentralen. En äldre man på 55+ anmälde sig på

incheckningsautomaten. Efter att han hade anmält sig stod han kvar och verkade vara osäker på vad han skulle göra. Till slut, gick han till receptionen och frågade vart han skulle.

22 En äldre dam med rullator gick i korridoren till vänster om passagen nära väntrum 5. Hon såg vilse ut och gick fram och tillbaka med sin rullator. Hon frågade till slut en förbipasserande vårdpersonal om vart väntrum 5 låg. Hon verkade ha missat skylten som var placerad precis ovanför henne.

Enkät

Resultatet från denna enkät har ingen statistisk signifikant om den övergripande upplevelsen på vårdcentralen, utan det är endast en inblick om hur några

patienters upplevelser.

Totalt svarade 29 personer på enkäterna. Alla har besökt vårdcentralen sedan tidigare och har svenska som förstaspråk (Se bilaga 2).

I frågan om hur tydligt de upplevde skyltningen på vårdcentralen på en skala på 1 - 6, var majoriteten av svaren högt. Genomsnittet var » 4,66, vilket var något jag inte hade väntat.

En stor andel av svarande föredrar att få information om väntrum när de anmäler sig i incheckningsautomaten.

Bland annat skriver några svarande så här: Respondent 1:

’’Förbättra incheckningsautomaten så att man inte måste fråga receptionen i alla fall. Maskinen är där för att man inte ska fråga receptionen.’’

Respondent 2:

’’Det är bra att det står vilket väntrum man ska till när man checkar in. Står det i kallelsen så hinner man glömma bort när man är på vårdcentralen.’’

23

Intervju

Intervju 1: med Biomedicinsk analytiker Nedanför är en sammanfattning av intervjun.

Svaranden har arbetat som Biomedicinsk analytiker på vårdcentralen i 10 år. Hennes huvudsakliga arbetsuppgifter är att ta blodprover och därefter analysera dem på labb som man slutligen lämnar svar till doktorerna.

Under tiden som hon har arbetat där har det skett många förändringar. Bland annat sitter läkarna mer isolerat än tidigare. Barnväntrum fanns inte tidigare då väntrummet var på den tiden, nära ett fikarum, och man ville undvika att de skulle höra prat och skratt. Nu när detta rum har blivit ett konferensrum som inte används lika ofta har Barnväntrummet tillkommit, där barnpatienter samt astma- och KOL-patienter väntar.

När hon får frågan om vad hon tycker om skyltningen säger hon att det är ’’ganska dåliga skyltar’’.

Svarande: ’’Jag tycker att det är för högt upp i taket. Det är många äldre som går med rullator eller rullstol. De har ju svårt att titta uppåt mot taket. Det är det som jag tycker är dåligt.’’

När hon får frågan om vad hon anser är fördelar med skyltningen, har hon svårt att nämna något.

Svarande: ’’Oftast så hittar inte dem äldre. Det är mest de äldre som har svårt att hitta… i och med nu att man har självincheckning… så går ju de flesta inte genom receptionen. Då kan det bli svårt att hitta eftersom det inte står vilket väntrum man ska till.’’

’’Så de som anmäler sig, händer det ibland att de själv måste hitta vägen?’’ Svarande: ’’Ja, eller att man måste fråga receptionen efter väntrum’’.

Den svarande berättar också att det händer att patienter frågar henne efter vägen om hon går förbi.

Svarande: ’’De frågar säkert den första som dem ser.’’

I frågan om hon själv har några förslag på förbättringar nämner hon att det skulle vara bra att skriva vilket väntrum man ska till i kallelsen. Men att ’’det bästa är att ha det i incheckningsstationen, när man knappar in sig. Så att det kommer upp vilket väntrum man ska till.’’

24 Intervju 2: med receptionspersonal

Följande är en sammanfattning av intervjun.

Elisabet har arbetat på vårdcentralen i ca. 35 år och Eva-Lena ca. 33 år. Elisabets huvudsakliga arbetsuppgifter består av bl.a. journalskrivning, svara i telefon, arkiv och receptionsarbete. Eva-Lena har hand om IT och är IT-koordinator och IT-samordnare. I receptionen tar de emot patienter och

registrerar dem. Mycket av arbete består av att de hjälper patienter då de oftast kommer med många frågor, som t.ex. vart de hittar väntrummen men också frågor om andra kliniker.

Elisabet: ’’Vi hjälper dem också. Oftast så kommer de med massor av frågor. Vi visar dem till rätt väntrum.’’

Elisabet berättar att det skett många förändringar lokalmässigt under den tid hon har arbetat, t.ex. har delen till vänster om passagen inte tidigare tillhört vårdcentralen. Receptionen har också bytt plats.

’’Har ni fått reaktioner på incheckningsautomaten från patienterna?’’ Elisabet: ’’Ja, de checkar in och de vet oftast inte vart de ska ta vägen någonstans, till vilket väntrum.’’

Eva-Lena: Trots att jag har satt upp lappar… men de vet fortfarande inte vart de ska till.’’

Eva-Lena syftar på lappar hon har satt upp ovanför incheckningsautomaten. Lapparna är A4-papper där det står respektive väntrum till respektive läkare. Elisabet och Eva-Lena får frågan om de själva har några förslag på

förbättringar. Elisabet säger att hon inte har riktigt haft tid att tänka på det. Däremot berättar Eva-Lena att hon har haft egna idéer själv. En av dem är att hon har satt upp lapparna ovanför incheckningsautomaten. Men att det inte har fungerat då patienterna missar dem. Elisabet tror dock att det har att göra med att man inte riktigt fokuserar på det som står.

Elisabet: Fast det kanske är så när man ska på läkarbesök eller något annat besök. Man kanske är inne på att knappa in sitt personnummer på den där apparaten och sen… ja, för att komma in till doktorn om man säger så… eller sköterska eller sjukgymnast eller vart de nu ska. Att man inte tänker på det som står på väggen. Det bästa är om det stod på terminalen när man checkar in. Jag ställde även frågan om när de tycker är bäst att få information om vilket väntrum man ska till, t.ex. i kallelsen eller vid incheckningen. Elisabet tycker

25 att det kan bli fel att ha den information i kallelsen, då det bli byte av rum eller att läkaren ändras.

Elisabet: Det bästa vore ju om på något viss… när patienter kommer. Att det liksom står någonstans.

Eva-Lena: Kanske i incheckningsterminalen. Elisabet instämmer.

Eva-Lena: För det är ju ändå ’’färsk vara’’ där i.

Elisabet: Ja, det vore ju allra bästa. För dem checkar ju in och sedan måste de i alla fall komma till oss i receptionen, till luckan, och fråga oss… ’’jag har checkat in men jag vet inte vart jag ska ta vägen’’. Så låter det ju ofta. ’’Tycker ni att det är jobbigt att de frågar er?’’

Eva-Lena: Ibland. Dem kommer och stör.

Elisabet: Jag vet inte hur många vi har som passerar…

Eva-Lena: Väldigt många. Flera hundra… Och de är många som undrar om vart de ska. Bara när jag går förbi… ’’vart ska jag?’’.

Omvärldsanalys

En omvärldsanalys har gjorts för att se hur andra vårdmiljöer använder för wayfindingssystem. Exemplen har använts som inspiration för

gestaltningsförslaget.

På sjukhuset Ca’ Foncello i Treviso, Italien, används färgkodning, där varje sjukhussektor har tilldelats en färg. På sjukhuset finns färgade linjer som besökare kan följa. Linjerna är gjorda av vinyl och är halkfri laminerad (Seberg u.å.).

26

Figur 7. Bilder av sjukhuset Ca’ Foncello. Färgkodning har använts tillsammans med linjer på golven som leder till olika sektorer.

Sjukhuset Leicester Royal Infirmary i Leicester, England använder sig av tre wayfindingshjälpmedel: skyltar, kartor och färgkodade linje på golv och väggar.

Figur 8. Karta över Leicester Royal Infirmary där färgkodning har använts för de olika sjukhussektorerna.

27

Designprocess

Idéer har egentligen växt fram redan från början av min designprocess. Men efter litteraturstudier har jag därefter byggt på idéerna. En illustration av designprocessen ser ut som följande:

Definiera problemet

Det började med ett besök på vårdcentralen och ett samtal med enhetscheferna som berättade om olika problem som finns på vårdcentralen. Eftersom det fanns flera problem blev jag tvungen att välja ett spår, som blev till slut wayfinding till väntrum. Genom litteraturstudier och letande av relevanta teorier fick jag en större bild av problemet. Teorierna skulle bli grund för gestaltningsförslaget. Samla in empiri

Här användes metoder som rumsanalys/observation, enkäter samt intervju för att få in mitt eget perspektiv, samt från personal och besökare.

Analys av empiri

Efter genomförande av metoder, analyserades data som ska senare grundas i gestaltningsförslaget. Även analys av tagna fotografier av vårdcentralen från rumsanalysen användes.

Idégenerering

I detta steg togs det fram skisser av gestaltningsförslaget. Genom data från rumsanalys (analys om bl.a. rumsliga förutsättningar och fotografier) samt planritning av vårdcentralen, kunde jag bygga en modell i programmet SketchUp. I modellen kunde jag testa mig fram med olika förslag. Gestaltningsförslag

Gestaltningsförslaget byggdes upp i SketchUp. Slutligen renderades modellen i programmet Enscape för att få mer verklighetstrogna bilder, med bl.a. att få in texturer och dagsljus.

28

Gestaltningsförslag

Nedanför presenteras gestaltningsförslaget som grundar på teorierna som redovisats samt på den insamlade empirin.

I både enkät från patienter och intervjun med de anställda, framkom det att man föredrar att få informationen när man är på plats. Det bästa vore om de kunde ändra så att det stod det väntrum man ska till i incheckningsautomaten istället för att fråga receptionen som man gör i nuläget. Att det inte gör det idag har visats sig vara ett problem, då det påverkar receptionspersonalen. Det kan även bli ett långsiktigt problem då det blir mer arbetsbelastning för personalen. Gestaltningsförslag bygger därefter på att det är förutsatt att de har gjort detta. I mitt designförslag har jag valt att använda siffror på alla väntrum. Jag har också rangordnat väntrummens nummer från vänster-till-höger som den västerländska läsordningen, dvs. Väntrum 5 som är längst ut till vänster har nu fått namnet Väntrum 1. I Barnväntrummet sitter det oftast barn på väntrummet tillsammans med sin vårdnadshavare, men även astma- och KOL-patienter tilldelas detta väntrum. Att väntrummet heter Barnväntrum skulle kunna vara missledande för astma- och KOL-patienter då. Istället har den nu fått namnet Väntrum 5, då den också är placerad längst ut på kartan i västerländsk läsriktning. Wayfinding-strategin inference har använts tillsammans med toponymi. Alla väntrum har fått siffror i sina namn och går i kronologisk ordning. För en besökare som ska till Väntrum 5 förstår man att man går mot rätt riktning om man har precis gått förbi Väntrum 4.

För att öka redundansen med vägvisningen, är färgkodning något som jag använt mig av med väntrummen. De fem väntrummen har fått sin egen unika färg med färgkodning. Skyltar och linjer är också färgkodade, då de liknar varandra, kan vi uppfatta att ett väntrum samt dess tillhörande skylt och linje hör ihop med varandra, dvs. gestaltlagen similarity. Pop out-effekten och figure & ground har använts vid utformningen av skyltarna för att skapa mer kontrast mellan skylt och omgivning. Tidigare var de vita och smälte in lätt i

omgivningen. Väntrumsskyltarna har nu fått sin tilldelade färg. Med den svarta skylten och färgerna, kontrasterande den mer.

Vid val av färgerna har jag varit noga med att välja nyanser som är utstickande för färgblinda och kan lätt urskiljas från varandra. Precis som de gör idag med att använda färgkodning i väntrummen med möblering i olika färger, har jag behållit denna idé. Dock har jag gjort färgkodningen tydligare med mitt gestaltningsförslag (se Figur 11). Jag har valt att behålla de mestadels av färgerna som de har valt från början, dock då både det tidigare Väntrum 5 och Labbväntrum har färgen grönt, har Väntrum 5 (nu Väntrum 1) fått färgen lila. Väntrummet tilldelad orange har fått en mer gulare nyans då orange kan krocka med det röda och kan bli svårt för färgblinda att urskilja.

29 Den nya färgkodningen med väntrummen blir följande:

… Väntrum 1 – Lila

… Väntrum 2 – Röd

… Väntrum 3 – Gul … Väntrum 4 – Grön … Väntrum 5 – Blå

Figur 9. Karta över väntrummen tilldelad med de nya färgerna.

Som teorin om timing eller kairos, dvs. information vid rätt tidpunkt, har jag då därför placerat det mest väsentliga information vid incheckningsautomaten. Vid incheckningsautomaten finns en roll up där det finns en karta samt information om vilka väntrum som tillhör vilken personal. Här används Mollerups

wayfindingstrategin map reading, med en stationär här-är-du-karta som visar alla väntrum. Besökaren kan dra koppling mellan kartan och den verkliga miljön. Denna lösning är flexibel och kan ändras vid behov. Personalen har nämnt att t.ex. läkarnas väntrum kan ändras.

Roll up-skylten står vinklad så att besökaren ser den när den ska vidare till väntrummen. Det blir på så sätt enklare för besökaren då det finns en rumslig korrespondens mellan skylten och riktningen mot korridoren, dvs. mapping. Tidigare fanns det information om väntrummen som var placerad på väggen men kan vara svårt att missa. Detta var också något som nämndes i intervjun då de redan har satt upp information ovanför incheckningsautomaten, men att patienter missar dem ändå. Istället har jag satt upp en informationsskylt om instruktioner om hur man använder incheckningsautomaten. Jag har använt mig av en röd ram runt skylten för att få den att ’’poppa ut’’.

30

Figur 10. Vid incheckningsautomaten finns det en nu roll up-skylt som innehåller en karta över väntrummen samt information om vilka väntrummen tillhör till.

Figur 11. Bild som visar incheckningsautomaten, roll-up och instruktioner för incheckningsautomaten.

När man ska mot väntrummen finns det även färgade linjer i början av korridoren som ska guida besökaren till rätt väntrum. De ska fungera som en röd tråd från incheckningen till det rätta väntrummet. De färgade linjerna blir stråk som besökarna kan röra längs. Här kan man se likheter med wayfinding-strategin track following som handlar om att följa ett visuellt spår. Linjen går från incheckning till det rätta väntrummet. Med gestaltlagen connectedness och connecting contour förstår man att det finns en samhörighet mellan

31 incheckningen och väntrummen, då det finns en linje mellan dem. Knutpunkten blir vid incheckningsautomaten som blir en slags samlingspunkt. Den kan liknas som ett resecentrum som är en knutpunkt, där allting är samlat och kan förgrenas till olika punkter. Vid linjerna finns det även skrivet skriftligt vilken linje som tillhör vilket väntrum.

Figur 12. De färgade linjerna ska navigera besökarna till rätt väntrum.

32

Figur 14. Så här ser det ut vid slutet av en av de färgade linjerna. Linjerna fortsätter från golvet och slutligen till väntrumsväggen.

33

Figur 16. På anslagstavlan med röd ram kan vårdcentralen placera affischer/lappar tillsammans istället för att fästa de utspridda över väggarna.

Figur 17. Bilder som visar före och efter av Väntrum 4.

34

Figur 19. Nu har även barnmöblerna fått röd färg för att visa ännu tydligare med färgkodningen.

Figur 20. Bilder som visar före och efter vid incheckningsautomaten.

35

Slutsats & Diskussion

Syftet med mitt examensarbete var att förtydliga orienterbarheten i

vårdcentralen. Tanken var att skapa ett gestaltningsförslag som ska underlätta för patienter att hitta till rätt väntrum.

I studien har denna frågeställning använts:

• Hur kan wayfinding, kognition och timing underlätta orienterbarheten i vårdcentralen?

Färgkodning i samband med ledande linjer har använts för att förstärka vägledningen och underlätta för patienter på vårdcentralen att hitta till rätt väntrum. Om varje väntrum har sin egen färg med konsekvent inredning, skulle besökarna kunna göra en sammankoppling med färgen till skyltarna, kartan och linjerna som skulle underlätta navigering. Mitt gestaltningsförslag ska fungera som en röd tråd från incheckningen till det rätta väntrummet. Jag har valt att behålla de befintliga skyltarna med en ökad redundans tack vare färg, konsekvent numrering samt pilen som visar riktningen till väntrummet (Se Bilaga 6). Skyltarna har också fått högre kontrast från omgivningen som gör att dem poppar ut och för besökarna lättare att upptäcka.

Gestaltningsförslaget har grundats även i wayfindingsteorier. Ett exempel är att idén om de färgkodade linjerna grundas i wayfinding-strategin track following, dvs. att följa ett visuellt spår. I både enkät och intervju framkom det att både patienter och anställda föredrar att få information om väntrum på plats. Därför har den mest väsentliga information placerats vid incheckningen. Om

information skulle finnas som pre-visit information, som Mollerup kallar det för, som t.ex. kallelsen är det möjligt att man kan glömma bort detaljer när man är väl på plats. Teorin kairos har funnits i grund till detta som handlar om att få rätt information vid rätt ögonblick. Då får besökarna viktig information när det är mest relevant.

Med stöd från teorierna, den insamlande empirin och en metodisk

designprocess skulle det kunna gå att förutsätta att gestaltningsförslaget skulle kunna fungera i praktiken. Däremot skulle en metod som utförs på plats, som t.ex. testande av prototyp under en längre period, kunna bekräfta det ytterligare, men detta var inte möjligt att utföra pga. vissa omständigheter såsom COVID-19 och social distansering.

Något som var oväntat för mig var hur en metodisk process ledde till

användning av flera teorier. Ett möjligt designkoncept uppkom tidigt i studien men under processens gång växte det till att inkludera flera relevanta teorier som kunde stödja designbeslut för mitt gestaltningsförslag. En annan positiv överraskning var den höga svarsfrekvensen på enkäterna, trots den rådande situationen, då det skulle innebära att färre människor skulle vistas på vårdcentralen. Att så många personer faktiskt svarade var något som jag inte hade väntat mig alls och är något som jag är väldigt tacksam för.

36

Vidare studier

Att urvalet av svarande inte var spridd med förstagångsbesökare och besökare som besökt vårdcentralen tidigare, var något som jag själv har identifierat som brist. Jag har även inte tagit upp aspekter som inkludering och tillgänglighet gällande mitt gestaltningsförslag, förutom en anpassning för färgblinda. Dock har jag inte tagit hänsyn till alla grupper som finns. Hur kan t.ex. denna studie göras för de som saknar synförmåga?

Det skulle också vara intressant att få testa gestaltningsförslaget på plats via en prototyp. Genom en observation under en längre tid skulle man kunna se om mitt gestaltningsförslag fungerar i praktiken och om besökare skulle förstå hur man använder den. Metoden user journey skulle också kunna användas för att undersöka besökarens resa från att få kallelsen till incheckningen och slutligen till det rätta väntrummet, samt att se om arbetsbelastningen för personalen faktiskt blir mindre.

37

Källförteckning

Skriftliga källor

Ching, Francis D. K. & Binggeli, Corky. 2018. Interior Design Illustrated. 4. uppl. Hoboken: John Wiley & Sons

Coates, Kathryn. & Ellison, Andy. 2014. An introduction to Information Design. London: Laurence King Publishing

Denscombe, Martyn. 2018. Forskningshandboken. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur AB

Ford, Peter., Fisher, Jill., Paxman-Clarke, Lee. & Minichiello, Mario. 2020. Effective wayfinding adaptation in an older National Health Service hospital in the United Kingdom: insights from mobile eye-tracking. Design for Health. 4(1): 105-121

Lindqvist, Janne. 2016. Klassisk retorik för vår tid. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB

Lynch, Kevin. 1960. The Image of the City. Cambridge: MIT Press

Mollerup, Per. 2009. Wayshowing in the hospital. AMJ 2009. 1(10): 112-114 Mollerup, Per. 2013. Wayshowing > Wayfinding. Amsterdam: BIS Publishers Norman, Don. 2013. The Design of Everyday Things. New York: Basic Books Pati, Debajyoti., E. Harvey Jr, Thomas., A. Willis, Douglas & Pati, Sipra. 2015. Identifying Elements of the Health Care Environment That Contribute to

Wayfinding. Health Environments Research & Design Journal. 8(3): 44-67 Ware, Colin. 2008. Visual Thinking For Design. Burlington: Morgan Kaufmann Publishers

Ware, Colin. 2013. Information Visualization Perception for Design. Burlington: Morgan Kaufmann

Elektroniska källor

1177. u.å. Vårdcentralen Linden Katrineholm.

https://www.1177.se/Sormland/hitta-vard/kontaktkort/Vardcentralen-Linden-Katrineholm-Katrineholm/ [hämtad 2020-05-25]

38 Leicester Hospitals. u.å. Leicester Royal Infirmary.

https://www.leicestershospitals.nhs.uk/aboutus/our-hospitals/leicester-royal-infirmary/ [hämtad 2020-06-14]

Seberg. u.å. Floor Signage for Ca’Foncello Hospital, Treviso – Italy. http://www.seberg.it/en/segnaletica-calpestabile-pavimento-lospedale-ca-foncello-treviso/ [hämtad 2020-06-14]

Muntliga källor

Intervju 1. (2020). Anställd på vårdcentral. 26 april. Intervju 2. (2020). Elisabet och Eva-Lena. 30 april.

Figurförteckning

Figur 1. Planritning över vårdcentralen

Figur 2. Foton av entré och incheckningsautomaten Figur 3. Foto tagen i närheten av receptionen Figur 4. Foto tagen i närheten av väntrum 2 Figur 5. Foto av Väntrum 5

Figur 6. Foto av Väntrum 1

Figur 7. Sjukhuset Ca’ Foncello http://www.seberg.it/en/segnaletica-calpestabile-pavimento-lospedale-ca-foncello-treviso/

Figur 8. Sjukhuset Leicester Royal Infirmary

https://www.leicestershospitals.nhs.uk/patients/getting-to-hospital/leicester-royal-infirmary/

Figur 9. Karta över väntrummen Figur 10. Incheckningsautomaten

Figur 11. Incheckningsautomaten, roll up och instruktioner Figur 12. Färgade linjer

Figur 13. Färgade linjer med text Figur 14. Väntrum 4

Figur 15. Färgade linjer och skyltar Figur 16. Väntrum 2

39 Figur 18. Före & Efter Väntrum 2

Figur 19. Före & Efter Väntrum 2 med barnmöbler Figur 20. Före & Efter vid incheckningsautomat Figur 21. Före & Efter vid reception

40

Bilagor

42

Bilaga 2 – Sammanställning av enkät

Totalt antal svarande: 29 personer

Alla svarande har svenska som första språk

Alla svarande har besökt vårdcentralen sedan tidigare

2

1

9 10

7

1 (Mycket

otydligt) 2 3 4 5 6 (Myckettydligt)

’’Hur tydligt upplever du skyltningen

på vårdcentralen?’’

’’Hur visste du vilket väntrum du

skulle till?’’

43 Kommentarer:

’’Visste sen innan.’’

’’Varit här innan + följa skyltar.’’ ’’Känner till VC.’’ ’’Visste redan.’’ 0 20 9 1 Övrigt När jag anmäler mig i incheckningsapparaten När jag frågar receptionen I kallelsen

’’När föredrar du att få

information om vilket väntrum

du ska till?’’

44

Bilaga 3 – Informerat samtycke för intervju

Mitt namn är Celina Vu och jag är student på Mälardalens högskola och läser programmet Informationsdesign med inriktningen Rumslig gestaltning. Just nu håller jag på med ett examensarbete om vägledningen på Vårdcentralen

Linden i Katrineholm.

Syftet med mitt examensarbete är att skapa ett designförslag som ska förtydliga vägledningen på vårdcentralen. Dina svar kommer att användas som underlag för mitt arbete och därefter presenteras i en rapport som publiceras i den offentliga databasen DiVA.

Ditt deltagande på denna intervju är frivillig och du kan närsomhelst välja att avbryta din medverkan.

_______________________ _________________________ Underskrift Datum

_______________________ __________________________ Namnförtydligande Ort

45

Bilaga 4 – Intervjumall

Yrkesroll:

Tid som anställd:

• Vad har du för huvudsakliga arbetsuppgifter på vårdcentralen?

• Vilka förändringar har skett på vårdcentralen under den tiden du har arbetat?

• Hur upplever du vägledningen på vårdcentralen? Fördelar/nackdelar?

• Hur tror du patienter på vårdcentralen upplever vägledningen?

• Frågar patienter efter vägen?

46

Bilaga 5 – Roll up skylt

47

Bilaga 6 – Skyltar