Pedagogiska perspektiv på djur i fritidshem och skola

Examensarbete i fritidspedagogik

Pedagogiska perspektiv på djur i

fritidshem och skola

Educational perspectives on animals in Leisure-time centres and

school

Anna Tjörnhagen

Johanna Österberg

Grundlärarexamen inriktning mot fritidshem, 180 högskolepoäng Datum för slutseminarium: 2017-06-13

Examinator: Julia Rönnbäck Handledare: Åse Piltz

2

Förord

Vi vill tacka de pedagoger som har ställt upp på intervjuer både över mail, genom personliga samtal och genom att låta oss besöka deras verksamheter.

Ett stort tack till vår handledare Åse Piltz som har guidat och motiverat oss samt för att du varit tillgänglig dygnets flesta timmar.

Till sist vill vi säga tack till våra familjer, nära och kära för allt uppmuntrande och support.

Vi har skrivit några delar enskilt och sedan gått igenom delarna tillsammans för att göra ändringar så båda känner att vi står bakom det som skrivits.

3

Abstract

Tjörnhagen, Anna och Österberg, Johanna (2017)

Malmö: Grundlärarutbildning inriktning mot fritidshem

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka pedagogiska perspektiv som ligger bakom användandet av djur i skolans verksamheter. För att undersöka detta har vi besökt en skola som använde sig av en läshund och ett fritidshem med flera djur inom verksamheten, båda i södra Sverige. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger på de ställen vi besökt och även gjort observationer av miljön. Genom denna undersökning har vi sett en positiv inställning till att använda sig av djur i ett pedagogiskt syfte. Resultatet visar att pedagoger anser att fördelarna är många och de innebär flera positiva effekter som leder bland annat till ökad motivation, ökat självförtroende, bättre kommunikation, större ansvarskänsla och starkare empati bland elever. Dessa effekter verkar vara ett motiv till att djur används inom verksamheterna samt att flera av pedagogerna vittnar om förbättrade resultat hos elever. De nackdelar som kommit fram är allergi, rädslor och att pedagogiken kring djur ofta kan vara personbunden samt att inte alla elever kan få möjligheten att arbeta med djuret/djuren. För att identifiera de pedagogiska motiv som angetts av informanterna har vi använt oss av Deweys teori kring ”learning by doing” och Bowlbys anknytningsteori. Slutsatsen visar att djur anses med fördel kunna användas i ett pedagogiskt syfte och att de kan förbättra flera aspekter inom verksamheten så som ökad hälsa för elever, ökade prestationer samt att individens personliga utveckling främjas.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar... 8

2. Tidigare forskning ... 9

2.1 Djur i klassrummet ... 9

2.2 Sammanfattning ... 11

3. Teori ... 12

3.1 Lärande genom att få göra ... 12

3.2 Relationer och dess betydelse för individen ... 13

4. Metod och genomförande ... 15

4.1 Metodval... 15

4.2 Semistrukturerade intervjuer ... 15

4.3 Intervjuer via mailkontakt ... 16

4.4 Observation av miljön ... 16

4.5 Urval ... 17

4.6 Genomförande ... 18

4.7 Etiska aspekter... 19

4.8 Analysmetod... 19

5. Resultat och analys ... 20

5.1 Faktorer att ta hänsyn till ... 20

5.2 Djur i verksamheten i ett pedagogiskt syfte ... 21

5.3 För- och nackdelar med djur i verksamheten ... 23

5.4 Djurens påverkan på elever ... 25

7. Slutsats och diskussion ... 28

7.1 Resultatdiskussion ... 28

7.2 Metoddiskussion... 29

7.3 Framtida forskning ... 30

7

1. Inledning

Många barn tycker om att umgås med djur och i vissa skolor och på vissa fritidshem används djur för att underlätta inlärningen, stärka de sociala aspekterna samt för att få en djupare förståelse. Forskning har visat att användning av djur inom skolan ger positiva effekter så som en känsla av lugn, glädje och en ökad trygghet. Forskare som Håkanson, Karlsson, Sallander och Henriksson (2008), Anderson (2007) samt Nimer och Lundahl (2007) är några av de som tar upp hur djur påverkar människan positivt. Deras forskning tyder på att djur kan höja elevernas lärande genom att de får träna på disciplin, lojalitet och ansvar, visa vänlighet och medkänsla, lära sig om djurs vård samt få erfarenhet av bandet mellan människa och djur. Skolan ska underlätta elevers mångsidiga personliga utveckling till kompetenta, aktiva, ansvarskännande och kreativa individer och medborgare (Skolverket, 2016). Att umgås med djur sätter igång vad som brukar kallas för vårt ”må-bra hormon” vilket har visats ha positiva effekter på människans välmående. Oxytocin som hormonet heter tas upp i forskningen, Uvnäs Moberg (2000, 2009) tar upp att det har bevisats minska stress och påverka våra relationer. Gemensamt för forskningen vi har funnit är att fokusen läggs på det positiva med användandet av djur. Men det är även viktigt att lyfta och tänka på eventuella problem som kan uppstå med att ha djur inom verksamheten. Nackdelar med djur som tas upp i forskningen är allergier och rädsla för djur. Det går att kringgå de olika problemen och att arbeta med dem på olika sätt. Genom att låta en djurrädd person lugnt få vänja sig och bekanta sig med ett djur så kan rädslan minska eller till och med försvinna. När det gäller allergier så är hygienrutinerna viktiga att följa både för människor och djur.

Ovanstående forskning kommer främst från USA, England, Österrike och Kanada men i Sverige har inte särskilt mycket forskning om djur i skolan och fritidshem gjorts. Forskare som Friesen (2010) och Jalongo, Astorino och Bombay (2004) tar upp några faktorer som påverkar om man väljer att använda sig av djur inom skolans värld, till exempel kunskapen hos personalen, allergier, lokaler och inte minst ekonomiska tillgångar. Samma faktorer spelar troligtvis roll när det gäller fritidshem och frågan om att ha djur eller inte.

Mot denna bakgrund är det relevant att undersöka varför skolor och fritidshem använder sig av djur i verksamheterna.

8

1.1 Syfte och frågeställningar

Vårt syfte är att undersöka om och i så fall varför skolor och fritidshem använder sig av djur i ett pedagogiskt syfte och även att lyfta fram de för- och nackdelar som de tillfrågade pedagogerna upplever.

• Hur motiverar pedagoger användandet av djur i pedagogiska verksamheter? • Hur kan man tolka pedagogernas utsagor ur ett pedagogiskt perspektiv?

9

2. Tidigare forskning

Utifrån vårt syfte har vi valt att ta upp en del av den tidigare forskningen som berör djur, elever och pedagoger.

2.1 Djur i klassrummet

En studie av Hergovich, Monshi, Semmler och Zieglmayer (2002), gjord i Österrike, har inriktat sig på att registrera effekterna av att ha en hund i klassrummet. I studien ingick 46 elever som gick i första klass och de två klasserna blev uppdelade i två grupper. Experimentgruppen (E-klassen) fick ha en hund i klassrummet under tre månader och jämfördes senare med kontrollgruppen (K-klassen) som inte hade någon hund närvarande i klassrummet under samma period. De testade elevernas kognition, sociala intelligens och empati, både innan och efter studien. Lärarnas uppfattning om elevernas sociala integration, sällskaplighet och aggressivitet innan hunden var introducerad i klassrummet var också i fokus. Genom att mäta elevernas tolerans och förståelse kunde kognitionen testas och jämföras. Resultatet från studien visade efter tre månader en betydande ökning av empati och en bredare tolerans hos eleverna i experimentgruppen (E-klassen) jämfört med eleverna i kontrollgruppen (K-klassen). Även inom de sociala interaktionerna kunde en signifikant skillnad ses mellan eleverna i de två klasserna. Lärarnas uppfattning var att eleverna i experimentgruppen (E-klassen) var bättre integrerade i gruppen efter studien om de jämförde med innan studien än eleverna i kontrollgruppen (K-klassen). Hergovich et al. (2002) såg även tecken på att aggressionerna minskade och tydliga positiva effekter hos eleverna i experimentgruppen (E-klassen) jämfört med eleverna i kontrollgruppen (K-klassen).

I samma klass gjorde Kotrschal och Ortbauer (2003) en studie som handlade om effekterna på elevernas beteende när det finns en hund i klassrummet. Kotrschal och Ortbauer utgick från experimentgruppen (E-klassen) från tidigare studie av Hergovich et al. (2002). De studerade eleverna en månad utan hund och en månad med hund. Under båda tillfällena filmades eleverna och deras beteende under lektionerna två timmar per vecka. Eleverna fick innan studien instruktioner i hur de skulle hantera hunden, interagera respektfullt med den och se till dess behov. De fick söka kontakt med hunden när de ville förutom när hunden låg på sin matta som var djurets trygga zon. Resultatet visade att barngruppen blev mer social, fick bättre

10

kommunikation med läraren och mer fokus på både lärare och uppgiften när hunden var närvarande i klassrummet. Även besvärliga beteenden samt aggressivitet minskade. Eleverna verkade vara mer ansvarsfulla mot hunden genom att de agerade hänsynsfullt och såg till hundens behov. Barnen kunde nu få tillgivenhet från hunden genom att sitta nära och klappa den och barn som tidigare försökt få lärarens uppmärksamhet genom besvärliga beteenden kunde nu få stöd av hunden. Studien visade på en tydlig förändring i pojkars sociala beteende. Bland annat minskade pojkarnas aggressiva interaktioner. Studien av Kotrschal och Ortbauer (2003) visade liknande resultat som Hergovich et al. (2002), att hundens deltagande i klassrummet resulterade i flera positiva sociala interaktioner i gruppen. Enligt Kotrschal och Ortbauer (2003) berodde det huvudsakligen på att de besvärliga beteendena minskade. Denna studie tyder på att hunden påverkar i varje fall på kort sikt elevernas individuella och sociala beteenden. Efter den experimentella perioden fortsatte läraren i studien att ta med sig hunden till skolan under nästföljande år och kunde rapportera till Kotrschal och Ortbauer att effekterna som redovisats höll i sig.

Forskare från USA som Jalongo et al. (2004) och från Sverige som Håkanson et al. (2008) tar upp att djur verkar påverka och öka elevers sociala kompetens. Mätningar och forskning visar på att djur kan hjälpa eleverna att bli mindre stressade bättre än vad en vän eller vuxen kan vid olika känsloladdade situationer som till exempel inför en muntlig redovisning. Djur anses också hjälpa eleverna att bli mer tålmodiga och uppmärksamma gentemot pedagogerna och sina klasskamrater. Friesen (2010), Kanada, skriver att tidigare forskning har visat att barn blivit tryggare med en hund i närheten. Det finns också tecken på att terapidjur1 _{kan höja elevers}

motivation skriver Jalongo (2005). Det finns en del svårigheter eller mindre positiva aspekter med att ha djur inom skolan och fritidshemmet men forskningen har en tendens att lyfta fram de positiva. Allergier och hygien är ofta det som oroar flest föräldrar enligt Friesen (2010) och sen finns de elever och föräldrar som är rädda för djur. När det gäller rädsla är det viktigt att eleven eller den vuxna själv får avgöra var gränserna går. Jalongo et al. (2004) skriver att man inte ska tvinga elever som är rädda att umgås med djuret utan istället vara uppmärksam på elevens reaktion gentemot djuret. Djuret kan istället arbeta med andra elever och på så vis kan elever

1 _{Terapidjur är ett socialt tjänstedjur som användas i en mängd olika situationer. Det kan vara lugnande och}

motiverande att sätta in ett djur för psykisk och fysisk terapi. Djuret arbetar med människor i olika åldrar, olika diagnoser eller människor som befinner sig i en svår livssituation (Broman, 2014).

11

med rädsla se hur djuret uppträder gentemot kamraterna och förhoppningsvis bli mindre rädd. Om det finns problem med rädsla eller kraftigare allergier kan det underlätta med egen ingång och lokaler för djuret. Ännu en svårighet för många skolor och fritidshem handlar om ekonomi och tillgång till lokaler. Ekonomin är i många fall begränsad vilket leder till att en del skolor och fritidshem inte har möjligheter att ta in djur i verksamheten. Lokalerna är också ofta begränsade och det gör det svårare med aspekter som allergier, rädslor och utrymmen för djuret att vara på.

2.2 Sammanfattning

Hergovich et al. (2002) och Kotrschal & Ortbauer (2003) gjorde två liknande men olika experiment i en årskurs ett. Experimenten gick ut på att testa elevernas sociala intelligens, empati och kognition utan hund och med hund i skolans verksamhet. Resultatet visade att det var en betydande ökning av empati, en bredare tolerans, bättre kommunikation med läraren och större fokus. Barngruppen blev också mer social samt besvärliga beteenden minskade. Dessa studier tyder på att en hund i klassrummet påverkar, i varje fall på kort sikt, elevernas sociala och individuella beteenden. Forskare som Jalongo et al. (2004) samt Håkanson et al. (2008) och Friesen (2010) är eniga i att det verkar finnas flera positiva effekter med att ha djur i en verksamhet. Effekter som de tar upp som positiva är minskad stress, ökad trygghet, mer tålamod, större fokus gentemot pedagoger och klasskamrater samt ökad motivation. I den forskning vi hittat lyfts de positiva effekterna fram med att ha djur men det finns även en del problem som verksamheten måste ta hänsyn till. Friesen (2010) och Jalongo et al. (2004) tar exempelvis upp problem som allergier, rädslor, ekonomi och lokaler som tillkommer när man använder djur i verksamheten.

12

3. Teori

För att identifiera de pedagogiska motiv som angetts av informanterna har vi valt att analysera vårt material med hjälp av två olika teorier. Den ena är Deweys (1997) teori som handlar om kunskap och praktiska övningar som eleverna har nytta av i sin utveckling som individer. Eleverna får ett syfte med lärandet och undervisningen blir mer konkret. Den andra teorin vi valt att använda oss av är Bowlbys anknytningsteori. Broberg, Risholm Mothander, Granqvist och Ivarsson (2008) skriver om anknytningsteorin som berör frågan om nära och känslomässiga relationer och deras betydelse för individens utveckling.

3.1 Lärande genom att få göra

Deweys resonemang handlar om levande kunskap och praktiska övningar som eleverna har nytta av på ett personligt plan. Eleverna får en bättre förståelse till lärandet och undervisningen blir mer påtaglig. Deweys teori är känd för denna enkla mening ”Learning by doing” som direkt översatt till svenska blir ”lära genom att göra”. Denna mening förklarar i stora drag vad denna pedagogik handlar om: att kunna reflektera och lära sig något nytt utifrån egna praktiska erfarenheter. Denna metod inbegriper också synen att människan kan lära sig själv, utan någon lärare och utanför klassrummets miljö. Det här synsättet på lärande kan ses som motsatsen till den mer traditionella didaktiska inlärningsmetoden som betonar lärandet som en strävan efter kunskap och där läraren fungerar både som en guide genom inlärningsprocessen och kunskapskälla samt har en auktoritär roll.

De begrepp som vi ansåg användbara ur Deweys teori var imitation och social miljö. Dewey (1997) nämner ordet imitation och skriver att en vanlig missuppfattning om imitation är att man ”spänner vagnen framför hästen” (Dewey, 1997 s.70) vilket innebär att man börjar i fel ände genom att ge eleverna lösningar eller svaren innan de fått prova själva eller ens ställt frågorna. Imitation betyder att vi observerar någon och tar efter deras beteende och rörelser för att bli bättre på något. Imitation lär vi oss redan som spädbarn och det fortsätter genom hela livet. Genom imitation kan vi förtydliga teorin ”learning by doing” då den handlar om att praktiskt

13

träna på något och imitation är ett bra sätt att lära sig på samt att få nya erfarenheter inom ett nytt område. Ännu ett begrepp som Dewey (1997) nämner är den sociala miljön och dess påverkan på individen. Med en social miljö menar han att en individs aktiviteter påverkar de andra i miljön samt påverkas av dem. Människor påverkas ständigt av varandra och kan inte fullfölja sina egna aktiviteter utan att ta hänsyn till andras. När djur finns i vår omgivning ingår även de i den sociala miljön. De påverkar oss och vi påverkas av dem. Var man än är så befinner man sig i en social miljö av något slag med andra individer som man måste ta hänsyn till. ”Learning by doing” används i mer eller mindre omfattning i dagens skolor och har också blivit ett ledord inom scouterna, vilket har hjälpt till med att sprida pedagogiken och göra den mer populär. I vardagligt tal används det ofta synonymt med uttrycket ”trial and error” det vill säga att göra ett försök, att det kanske blir fel och i så fall prova igen tills det blir rätt.

3.2 Relationer och dess betydelse för individen

Anknytningsteorins upphovsman John Bowlby var en brittisk psykoanalytiker och barnpsykiater. Broberg et al. (2008) skriver att i slutet av 1940-talet behövde världsorganisationen (WHO) någon som kunde sammanställa kunskapen om hemlösa barn och vad som kunde göras för att förbättra deras situation, vilken var ett stort problem i Europas efterkrigstid, och valde att vända sig till Bowlby med den uppgiften. Anknytningsteorin handlar om intimt förbundna och emotionella relationer och deras betydelse för individens utveckling. Teorin handlar också om samspelet mellan omvårdnad och anknytning.

Samspelet innefattar förälderns, eller en annan omvårdnadspersons, villighet och förmåga att stödja barnets behov såväl av beskydd, tröst och trygghet i utsatta situationer som av att få utforska världen under rimligt säkra betingelser, när detta är möjligt (Broberg, Hagström och Broberg 2012 s.33-34).

Det gjordes en studie i USA på 1970-talet som döptes till Minnesota study där Sroufe, Carlson och Egeland (2005) följde samma barn och deras föräldrar under en 30-års period. Genom studien kunde man se att barn som haft ett tryggt anknytningsmönster under sin uppväxt hade lättare för att hantera motgångar och reglera sina känslor. De hade även bättre kontakt med barn i samma ålder under sin skoltid samt hade lättare för att hantera och skapa djupa relationer med andra vuxna framöver i livet. De begrepp inom anknytningsteorin som är relevanta för vår studie är trygg bas och anknytningshierarkin och de går lite in i varandra och berör liknande ämnen.

14

Broberg et al. (2008) skriver att det mest centrala begreppet inom anknytningsteorin är en trygg bas vilket beskrivs som en individ vilken utgör en bas för barnets utforskande och en trygg hamn att återvända till vid händelser som upplevs som hot eller fara. Broberg et al. (2008) uttrycker att en trygg bas oftast ses som en annan människa i barnets närvaro. Broberg et al. (2012) skriver att existensen av en trygg bas ger barnet den känsla av trygghet som den behöver för att ägna sig åt sin nyfikenhet och sitt behov av att undersöka världen. Begreppet trygg bas kan belysa vad som beskrivs hända mellan ett djur och ett barn vid till exempel en läshundsituation. Djuret kan genom stöd och trygghet ge barnet möjligheten att prova på nya saker.

Broberg et al. (2012) tar även upp begreppet anknytningshierarki som kan förklaras genom att vissa relationer är viktigare än andra. Till exempel för ett barn är det vanligt att en av föräldrarna är högst upp i hierarkin och är den som barnet vänder sig till för att söka stöd och tröst, jämfört med far- och morföräldrar eller pedagoger som också finns att söka stöd och tröst hos men oftast inte är det första barnet vänder sig till om en förälder är närvarande. Om ingen vuxen i barnets omgivning finns som den kan knyta an till kan istället ett djur fylla denna funktion. Det vi tagit upp om begreppet trygg bas kan även återfinnas här och barnet kan söka stöd, tröst och finna trygghet hos djuret. Till exempel kan en hund ligga långt upp i hierarkin för ett barn som har en problematisk familjesituation.

15

4. Metod och genomförande

I det här avsnittet tar vi ta upp metoder och hur vi har samlat in vårt empiriska material samt hur vi har bearbetat och analyserat det.

4.1 Metodval

Vårt syfte är att få en så djup och noggrann beskrivning som möjligt av det fenomen som vi har valt att belysa och därför valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Vi ville ta reda på om och i så fall varför djur används i ett pedagogiskt syfte samt pedagogernas syn på eventuella för- och nackdelar som finns med att använda sig av djur i verksamheter. Vi valde ut åtta pedagoger att genomföra kvalitativa intervjuer med både genom personliga besök och över mailkontakt. Kvalitativ metod används för att kunna tolka och förstå mer på djupet än kvantitativ metod som används för att få en översikt och riktar sig till flera informanter för att få fram statistik. Ahrne och Svensson (2011) skriver att ett bra exempel på kvantitativa data utgörs av siffror och statistiskt material medan observationsanteckningar och intervjusamtal är ett bra exempel på kvalitativa data.

4.2 Semistrukturerade intervjuer

Vi gjorde valet att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer vid våra två besök, ett med en pedagog och en gruppintervju med två pedagoger. I intervjuerna togs informanternas upplevelse upp kring arbetet med djur. Fördelen med semistrukturerad intervju är att man har möjlighet att ställa följdfrågor. Alvehus (2013) skriver om metoden semistrukturerad intervju där man antingen har ett bredare tema som man fokuserar på eller ett formulär med öppna frågor att utgå ifrån. Dessa frågor eller teman kan användas som en checklista för att se till att alla frågeställningar har berörts innan intervjun avslutas. Denna metod av intervju ansåg vi passade oss och vårt syfte för att kunna möta pedagogerna och höra deras upplevelser och åsikter. Det är viktigt att låta informanten prata fritt och att den som intervjuar inte styr för mycket. Vi hade innan besöken skrivit ett dokument med färdiga frågor men försökte vara flexibla beroende på vad personerna delade med sig av. Vi ställde våra frågor men lät sen pedagogerna prata fritt och på det här sättet blev intervjun mer som ett flytande samtal, speciellt i gruppintervjun där de hade

16

möjligheten att diskutera med varandra. Larsen (2009) skriver att en gruppintervju kan vara en fördel för vissa informanter genom att de vågar öppna upp och de kan komplettera varandra när de lyssnar. Samtidigt finns risken att informanterna påverkas negativt av varandra genom social kontroll. Det innebär att informanterna inte vågar vara ärliga, inte yttrar sin åsikt eller att tidigare konflikter kan styra samtalet.

4.3 Intervjuer via mailkontakt

Vi har även haft kontakt med flera verksamheter i andra delar av landet än de två vi besökt. Sammanlagt fick vi in material från fem pedagoger. Dessa pedagoger fick svara på ett dokument med våra intervjufrågor över mail som vi sedan sammanställde. Orsaken är att det inte är vanligt med verksamheter som använder sig av djur och därför kunde vi inte ha personlig kontakt med en del då de är spridda över hela Sverige. Fördelen med skrivna intervjuer över mail är att du kan nå informanter oavsett var de befinner sig. Ahrne och Svensson (2011) skriver att vid personliga intervjuer kan man upprepa vissa frågor eller omformulera sig om svaret inte blir tillräckligt förklarande. Det är dock inte lika lätt med intervjuer över mail då det blir ett nytt moment som tar extra tid och det är inte säkert att informanten förstår din nya fråga. Vi blev glatt överraskade när vi fick in våra svar från verksamheterna. De flesta pedagoger hade skrivit mycket på varje fråga och även tolkat frågorna som det var tänkt.

4.4 Observation av miljön

Observationer kan vara ett bra sätt att lära sig till exempel hur en metod fungerar, olika förhållningssätt samt verksamheten. Ofta blir observationerna påverkade av situationen och den som observerar, så helt friktionsfritt är det inte. Larsen (2009) skriver att det finns två olika versioner av observationer, antingen en kontrollerande observation eller en fältundersökning. Fältundersökning innebär att man studerar fenomenet i sin naturliga miljö till skillnad från en kontrollerande observation där man anpassar miljön för observationen och avviker från det naturliga. Larsen (2009) tar också upp deltagande- och icke-deltagande observationer, där deltagande betyder att man går in i en aktiv roll som medlem i verksamheten och icke-deltagande innebär att man bara är en betraktare. Vi valde att använda oss av icke-deltagande och öppen observation för att titta på miljön. Alvehus (2013) skriver om dold och öppen observation. En öppen observation är när observatören informerat sitt syfte till de som observeras (Alvehus,

17

2013). Våra observationer på ett fritidshem och på en skola bestod av att vi ville få en känsla för miljön och få en inblick i hur det kan fungera praktiskt med att ha djur inom fritidshem och skola. Vi fick vid besöken tillfälle att studera miljön som djuren vistades i, men inga elever var närvarande vid besöken.

4.5 Urval

Våra forskningsfrågor har styrt vilket urval vi har gjort genom att vi valde att besöka ett fritidshem med olika djur samt en skola som använder sig av en bokhund2. Urvalet gjordes både strategiskt och av bekvämlighetsskäl, då verksamheterna vi skulle besöka inte kunde vara allt för långt bort och alla måste ha anknytning till djur. Alvehus (2013) skriver om bland annat dessa två urvalsbegrepp och tar upp att urvalet är ett strategiskt element; det utformas specifikt utifrån vilka undersökningsfrågor som ställs. De två verksamheter vi besökt finns i södra Sverige. Kontakt togs även med flera andra verksamheter över hela landet som arbetar med djur och dessa fick svara på våra intervjufrågor över mail. Ahrne och Svensson (2011) skriver att man som forskare eller student ibland får godta att rektorer och ledning påverkar urvalet genom att hänvisa till utvalda personer för att kunna genomföra intervjun. Vi har i alla våra fall först haft kontakt med rektorerna på verksamheterna och blev sedan anvisade till de ansvariga pedagogerna. På fritidshemmet vi valde att göra besök träffade vi två av pedagogerna för intervju. Här kommer en presentation av de pedagoger och verksamheter vi haft kontakt med. Både pedagogerna och verksamheterna har fått fingerade namn. Alla pedagoger vi har haft kontakt med har varit ansvariga för djuret/djuren och aktivt använt dem i sin undervisning.

Verksamhet 1 (Skåne län) Skola. Bokhunden Charly och pedagogen Bodil, aktiv i 34 år

Verksamhet 2 (Skåne län) Fritidshem. Får, getter, kaniner, höns och bin. Sebastian och Rikard, aktiv pedagog i 28 respektive 3 år.

Verksamhet 3 (Skåne län) Skola. Bokhunden Pyret och pedagogen Astrid, aktiv i 28 år. Verksamhet 4 (Hallands län) Skola. Bokhunden Luna och pedagogen Paula, aktiv i 19 år.

2 _{Bokhund/läshund är en specialtränad hund som används för att främst elever med läs- och skrivsvårigheter ska få}

hjälp med sin inlärning. Hunden anses vara en kravlös och icke-dömande lyssnare samt inge lugn och en trygghet för att eleven ska våga läsa (Ehriander, 2016).

18

Verksamhet 5 (Kronobergs län) Skola. Bokhunden Saga, pedagogen Mimmi, aktiv i 15 år. Verksamhet 6 (Stockholms län) Skola. Bokhunden Laban och pedagogen Tilde, aktiv i 25 år. Verksamhet 7 (Kronobergs län) Skola. Bokhunden Casper och pedagogen Siv, aktiv i 10 år.

4.6 Genomförande

Först mailade vi ett informationsbrev till fritidshemmet och till skolan där vi ville göra besök och informerade om studien och frågade om de var intresserade av att delta i studien. Vi letade även upp flera andra verksamheter, majoriteten skolor, som använder sig av djur och mailade ut ett informationsbrev till dem och undrade om de skulle kunna svara på våra frågor över mail. Vi besökte först Verksamhet 2 och hade vår intervju. Vi gjorde gruppintervjun med Sebastian och Rikard i ett uppehållsrum som var ledigt med fönster ut mot innergården. Vi fick möjligheten att spela in intervjun och kunde även föra anteckningar. Intervjun varade i en och en halv timme. Gruppintervjuer kan vara effektiva för att få fram och förtydliga den enskilda personens erfarenheter skriver Jacobsen (2012). Deltagarna får perspektiv och skapar mening medan förloppet pågår när de samtalar med andra som befinner sig i samma läge. Efter samtalet följde Sebastian med oss ut och visade oss utemiljön och lokalerna där djuren höll till så att vi kunde få en känsla och inblick i verksamheten. Vid besöket på Verksamhet 1 gjorde vi vår intervju med Bodil i personalrummet, som varade i en halvtimme. Efter intervjun visade Bodil oss lokalerna där hunden vistades tillsammans med eleverna. Vi fick även en rundtur i resten av lokalerna. Vid båda besöken var inga elever delaktiga i intervjuerna eller observationerna. Vi dokumenterade observationerna genom att ta anteckningar i form av stödord, för att kunna återskapa miljön visuellt. För att underlätta observationerna valde vi att dela upp uppgiften genom att en tog anteckningar i form av stödord och studerade miljön mer noggrant och den andra hade mer fokus på pedagogen som visade runt och kunde ställa frågor och samtidigt skapa sig en känsla för miljön. Vi fick in svar från flera av de verksamheter vi vänt oss till över mail och dessa svar började vi sammanställa för att kunna hitta nyckelord och teman. Av transkriberingen av de personliga intervjuerna gjorde vi en sammanfattning av både intervjutillfällena som vi sen använde för att enklare se vad som yttrats och återkommande mönster.

19

4.7 Etiska aspekter

Denna studie har i överensstämmelse med informationskravet informerat deltagarna om syftet med vår studie samt våra intervjuer och observationer. Informanterna har blivit underrättade att det är frivilligt att delta och tillfrågade om de vill bli inspelade vid intervjuerna. Deltagarna har enligt samtyckeskravet gett sitt godkännande till att medverka i denna studie. Samtliga informanter har även gett sitt samtycke till intervjun och att bli inspelade. Informanterna måste försäkras enligt konfidentialitetskravet om att de inte kan identifieras, att det är frivilligt och att hen kan dra sig ur när som helst. För att uppfylla de deltagandes anonymitet har pedagogerna och verksamheterna fått fingerade namn. Vi har även informerat informanterna att de har möjlighet att ta del av vårt slutresultat av studien. Enligt nyttjandekravet har allt insamlat material endast använts till denna studie och kommer att förstöras efter att arbetet publicerats. Under tiden som arbetet pågår så lämnar vi inte ut något material till någon utomstående. I enlighet med Vetenskapsrådets (2002) etiska aspekter så har intervjuerna som blivit inspelade transkriberats och de insamlade intervjuerna via mail har blivit sammanställda.

4.8 Analysmetod

Vi har valt att analysera vårt insamlade material genom en innehållsanalys som har till syfte att kategorisera och förstärka dess värde. Jacobsen (2012) beskriver att första delen av analystekniken består av att förenkla data och skapa en överblick. Andra delen handlar om att berika data genom att placera den i en större kontext. Vi läste igenom intervjuerna och plockade ut nyckelord som vi sen omvandlade till teman. Genom dessa teman skapade vi sen kategorier som fick bli strukturen i vår analys. De underrubriker som skapades ur teman är; Faktorer att ta

hänsyn till, djur i verksamheten i ett pedagogiskt syfte, för- och nackdelar med djur i verksamheten, djurens påverkan på elever. Under varje del fyllde vi sen i vår data och förstärkte

denna med citat. Jacobsen (2012) skriver att kategorier ofta utgår från två källor, antingen kan kategorier bildas från det insamlade materialet eller kan de ha varit förutbestämda utifrån tidigare undersökningar, en slags förkategorisering. Eftersom vi utgick ifrån en checklista i våra intervjuer så utgick vi ifrån en förkategorisering då vi på förhand hade bestämt tema för våra frågor och kunde styra intervjuerna.

20

5. Resultat och analys

I det här kapitlet kommer vi att presentera studiens resultat samt vår analys. Rubrikerna är direkt kopplade till de frågeställningar vi haft för att besvara studiens syfte. Vi har utgått från ”Learning by doing” (Dewey, 1997) och begreppen imitation och social miljö samt anknytningsteorin (Broberg et al. 2008, 2012) och begreppen trygg bas och anknytningshierarki.

5.1 Faktorer att ta hänsyn till

Vilka lokaler verksamheten har tillgång till ser väldigt olika ut. De flesta verksamheter har olika förutsättningar för att kunna ha djur i sin verksamhet. Ibland har skolan eller fritidshemmet tillgång till fristående byggnader som kan användas bara för djuret och ibland måste djuret vara i samma byggnad som resten av verksamheten. De flesta av pedagogerna arbetar med hunden i ett avgränsat rum som enbart används till hunden. Vissa har egen ingång men för de som inte har det är det viktigt med rummets placering så att hunden inte behöver gå igenom hela skolan för att komma till rummet med tanke på allergiaspekten.

Rummets placering är också viktig så att hunden inte behöver gå långt inne i skolan innan den kommer fram till bokhundrummet (Siv).

Det är helt frivilligt att delta, hundarna arbetar bara i en speciell lokal dit man inte behöver gå om man inte är berörd av projektet. Separat byggnad med separat ventilation (Tilde).

Vi har en egen ingång där jag och Charly går in och i direkt anslutning till ingången så ligger rummet och där går ju inga andra elever och hon vistas bara där när hon är på skolan (Bodil).

Rummet ska gärna ligga nära en ingång/utgång och i en del där de icke berörda eleverna inte behöver vistas. Rummet ska också gärna ha skyltar så man vet att där kan finnas hund. Siv och Astrid tar upp att ofta har hunden en väst eller något halsband som visar när den arbetar och det är bara eleverna som läser med hunden som får hälsa och klappa hunden. Alla andra elever är informerade om att de inte får klappa och hälsa utan bara titta på hunden när den är på skolans område. I de flesta fall har det fungerat och eleverna sköter det bra. Siv påpekar också att eleverna aldrig får lämnas ensamma med hunden utan pedagogen måste alltid vara närvarande för att minimera säkerhetsriskerna. Det är också viktigt att ha bra struktur och inarbetade rutiner.

21

Man behöver ha god struktur och inarbetade rutiner hur man arbetar med hundarna – annars kan det lätt bli lite rörigt så hundarna stjäl uppmärksamhet från elever med koncentrationsproblematik (Tilde).

Man måste ha rutiner och förberedelser för att detta med läshund ska fungera (Bodil). Där är ofta särskilda regler för hur elever tar sig in och ut till rummet. Handtvätt och handsprit både före och efter mötet med djuret. Rullning av kläder med klädborste och speciella kläder som tröjor, skor eller en onepiece är några av de rutiner som finns. Även pedagogerna tvättar händer, använder handsprit och byter ibland kläder när de ska ha andra lektioner med andra elever. Flera har extra städning av lokalerna där hunden vistas. Det är mycket noga att man följer Astma och Allergi-förbundets riktlinjer när det gäller djur i skolan.

Astma och allergiförbundet har varit med i Bokhundsprojektet och samtyckt i upplägget av verksamheten. Idag finns det särskilda hundschampon som gör att även pälsallergiker kan komma till Bokhundar (Astrid).

Tilde tar upp att många av de elever som är allergiska har kunnat delta i deras aktiviteter när de har varit utomhus. Tilde poängterar också att man måste visa respekt för de som har allergier. Det är också viktigt med tillgång till senaste forskningen på området allergier för att sprida kunskap. Mimmi och Siv tar upp att innan man tar in en hund i verksamheten så görs det en införandeplan och riskanalys för att minimera risker och andra problem som kan uppkomma. Riskbedömningar görs ihop med rektorer, skolsköterskor och skolhälsoteamet där de tar hänsyn till saker som till exempel hundrädsla, försäkringar, allergier samt att hunden är godkänd för att få arbeta i skolan. Mimmi berättar att en del har tilläggsförsäkringar för arbetande hund och friskhetsintyg måste lämnas in varje år på hunden. Hunden måste också vara vaccinerad och försäkrad. Efterforskning är viktigt att göra innan man drar igång ett bokhundprojekt eller ett projekt med andra djur. Information måste ut till alla berörda på skolan allt ifrån personal, elevhälsan, föräldrar och elever.

5.2 Djur i verksamheten i ett pedagogiskt syfte

I verksamheterna som vi haft kontakt med används djur i ett pedagogiskt syfte för att främja elevernas utveckling, motivation och kunskapsbildning. Tilde skriver att det är klart underskattat att använda sig av hundar och andra djur i ett pedagogiskt syfte. Det används alldeles för lite djur i verksamheter anser hon men påpekar att den allmänna inställningen verkar bli mer positiv.

22

Min erfarenhet är att det fungerar alldeles utmärkt som ett verktyg för att höja elevernas måluppfyllelse, vilket är skolans uppdrag (Tilde).

Inom verksamheterna används olika sorters djur i undervisningen, till exempel lantbruksdjur och sällskapsdjur. Hundar används som läshund/bokhund vilket innebär att en elev läser enskilt för hunden med pedagogen närvarande, ofta i syfte att öka läsförståelsen och läsförmågan. Vid besöket i Verksamhet 1 berättar Bodil att eleven ofta får leka en liten stund med hunden, ge godis eller kela efter sin läsning. Det här för att både hunden och eleven ska få slappna av och få ett avslut men det ger också en möjlighet till anknytning mellan eleven och djuret.

Vi brukar ha lite boksamtal efter läsningen och pratar lite om vad boken handlade om och om det handlade om någon känsla som huvudpersonen har haft så pratar vi lite om det och så en liten, liten stunds lek också, lite godissök eller trix (Bodil)

En del djur används också till andra ämnen som matematik, svenska och engelska. Till exempel kan eleverna läsa för ett djur på både svenska eller engelska. Det här anses göra en del teoretiska ämnen mer praktiska med hjälp av djuret. Tilde från Verksamhet 6 skriver att djuren används som belöning för eleverna.

I klassrummet får de använda hunden som belöning när de har arbetat, kanske träna in en egen konst med hunden, klappa och gosa och ta en paus, eller ta en pedagogisk hundpromenad tillsammans med en pedagog (Tilde).

En läshund kan även användas i syfte för att barnet ska kunna komma över sin hundrädsla. Genom att succesivt umgås med djuret så kan eleven få en anknytning till hunden och på så vis minska sin rädsla. Tilde och Paula skriver att hunden även används till att locka eleverna till skolan, genom att möta upp dem på vägen till skolan eller komma hem till eleven och motivera den att gå till skolan. I Verksamhet 2 som har lantbruksdjur berättar pedagogerna Rikard och Sebastian att de använder fåren genom att pedagogerna pratar om dem, man tar till vara på ullen, skinnen, köttet och föder även upp lamm. Sebastian pratar om att verksamheter som har lantbruksdjur kan bidra med temadagar om ett specifikt djur där barnen får vara delaktiga och även tillgodogöra sig fördjupade kunskaper om djurarten, det blir ett moment av både teori och praktik. Vissa sorters djur kan på ett enkelt sätt förklara och konkretisera olika problem och samhällsstrukturer. Med djurens hjälp anses eleverna få en djupare förståelse och en uppfattning om hur världen fungerar. Till exempel pratar Rikard och Sebastian om hur bin används till att förklara och synliggöra olika arbetsroller. I bikupan har alla olika roller och varje bi har ett specifikt syfte och tillsammans skapar de ett bisamhälle. Pedagogerna visar eleverna hur de ska

23

göra och sen imiterar eleverna. Eleverna hjälper till praktiskt med att sköta om bina och får även möjlighet att framställa honung och vara en del av processen. Det finns flera djur än bin som kan belysa olika roller beskriver Rikard och ett exempel är hur hierarkin i en hönsgård ser ut där det alltid finns en höna som blir utfryst och mobbad av de andra hönorna. Hierarkier finns bland de flesta djur där en ses som ledaren och är den som bestämmer och det finns alltid en som kommer sist som har minst att säga till om. Här är ett tydligt scenario för eleverna och en chans till reflektion och diskussion tillsammans med pedagogerna. Att använda sig av djur anses enligt pedagogerna ger en inblick i hur livscykeln fungerar både inom djur- och människovärld.

5.3 För- och nackdelar med djur i verksamheten.

Fördelarna med att använda sig av djur är flera enligt samtliga pedagoger vi har haft kontakt med. Alla pedagogerna nämner på olika sätt att eleverna lär sig att kommunicera, ta eget ansvar, se till andras behov samt utveckla empati. Andra fördelar som pedagogerna yttrar är att det har visat sig att stress minskar bland eleverna och deras prestationer ökar. Det här gör att den sociala miljön i klassrummet förändras till det bättre. Astrid, Siv och Mimmi tar upp att när eleven träffar djur så utsöndras må-bra-hormonet oxytocin3 som kan göra att elevens stressnivå sjunker vilket gör eleven lugnare och det, i sin tur, leder till att inlärning lättare kan ske.

Vuxna människor kan inte slå igång oxytocinet hos barn. Det är där i detta välmående som eleven slappnar av och börjar läsa lugnare och mer rätt (Astrid).

När man träffar djur utsöndras må-bra-hormonet oxytocin som kan göra att eleven känner mindre stress och när stressnivån sjunker kan inlärning ske (Mimmi).

Vid beröring utav hunden frisätts kroppens egna må-bra hormon, oxytocin, vilket får eleven att bli lugn och fokuserad (Siv).

Eleverna blir gladare och mer motiverade samt arbetar mer fokuserat. Siv skriver att ett djur kan underlätta för elever på olika sätt.

Elever som annars kan ha svårigheter med att sitta still gör detta enklare genom att sitta tillsammans och läsa för hunden (Siv).

3 _{Oxytocin fungerar både som ett hormon i blodet och en signalsubstans i nervbanorna. Oxytocin påverkar och har}

flera viktiga funktioner hos både människor och djur. Till exempel så frisätts oxytocinet i samband med relationer och har också påverkan på vårt välmående (Uvnäs Moberg, 2000 & 2009).

24

Elevens självkänsla och självförtroende stärks med hjälp av djuren. Samtliga pedagoger nämner att många elever uttrycker att det är roligt att gå till bokhunden. Eleverna visar mer intresse till att läsa och deras reflektionsförmåga ökar och även förmågan att bearbeta texter.

Barnen arbetar mycket mer fokuserat, de blir gladare och mer motiverade (Paula).

Jag kan se att det samlas självförtroende och glädje hos eleverna. Det är mjuka värden som inte går att mäta, men man ser att många mår väldigt bra över att få den här stunden tillsammans med hunden (Mimmi).

Flera av pedagogerna anser också att med hjälp av djuren når eleverna målen som finns i läroplanen (Skolverket, 2016) och resultaten ökar.

Jobbar man på rätt sätt med den hundassisterade pedagogiken och har både kompetent personal och utbildade hundar så kan vi i förlängningen se ökade skolprestationer och högre måluppfyllelse hos eleverna (Tilde).

Eleverna har berättat att de tycker att det känns skönt att läsa för Casper då han inte dömer eller skrattar, utan bara är där och lyssnar (Siv).

Hunden kan också fungera som utmärkt motivator och är en kravlös lyssnare och dömer ingen med fniss, blickar eller kommentarer vilket kan förekomma i ett klassrum (Mimmi).

Det finns nackdelar men inte så många anser pedagogerna. Astrid skriver att inte alla barn som vill kan få läsa för läshunden. Rädslor för djur till exempel hundrädsla skulle kunna vara ett problem. Den största nackdelen som pedagogerna påpekar är allergier.

Den enda nackdel som jag kan komma på är i så fall ur en allergisynpunkt. Elever som har en allergi kan tyvärr inte läsa för bokhunden (Siv).

Men negativa skulle också kunna vara att djuren inte är sjuka på arbetstid, de föder inte på arbetstid alltså så man måste hit på nätterna och helger och sånt (Rikard).

Tilde skriver att man måste kunna lösa undervisningssituationen så att alla får likvärdiga villkor oavsett om eleverna arbetar med djuret eller inte. Om undervisningen är personberoende kan det uppstå problem om hundföraren blir sjuk. Det kan då bli besvärligt för eleverna som är vana att få stöd av hunden.

Pedagogerna pratar om djur som en stor tillgång i verksamheterna samt beskriver hur djuren används på olika sätt i undervisningen och de anser att djuren erbjuder en ökad möjlighet till kunskap genom att kombinera teori och praktik (Jmf Dewey 1997). Lärandeprocessen beskrivs även som en imitationsprocess där pedagogen visar och barnen gör efter. Många av pedagogerna

25

tycker att man borde ha djur på alla skolor och verksamheter. Det skulle vara en lika naturlig del i skolan som inom andra sociala yrken till exempel polisen, äldreomsorgen, tullen och vården. Det anses kunna öka kvalitén i den sociala miljön (Dewey, 1997) som barnen och pedagogerna vistas i. Enligt våra pedagoger anses djur kunna höja läslusten, läsförmågan och läshastigheten hos elever. De kan även bidra till bättre kommunikation individer emellan. I den sociala miljön (Dewey, 1997) där djuret och individen samspelar anser pedagogerna att barnet lär sig att utveckla empati, ta eget ansvar och tillgodose andras behov. Flera pedagoger talar också om en större säkerhet i klassrummet vilket leder till att eleverna vågar läsa högt och att de tar emot instruktioner bättre. Att få möjligheten att läsa för en hund och träna på att läsa högt innan man läser i klassrummet inför kamraterna kan vara ett sätt att övervinna eventuella hinder och samtidigt få praktisk övning som förbättrar både självkänsla och självförtroende hos eleverna.

5.4 Djurens påverkan på elever

Alla pedagogerna har en uppfattning om hur djuren påverkar eleverna och hur de kan förbättra pedagogiken. Många av de vi pratat med är eniga i sina åsikter och har samma upplevelser av hur eleverna utvecklas med hjälp av djuren.

Flera av eleverna upplever att de läser bättre efter veckorna med Saga. Vi har mätt läshastighet hos eleverna före och efter veckorna med Saga. Flera av eleverna ökar sin läshastighet (Mimmi).

Elever som läser för Pyret ökar mätbart sin läsförmåga. Våra specialpedagoger gör lästester före och efter bokhundsläsningen och det är alltid med förbättrade resultat (Astrid).

Många elever har fått en enorm förståelse för läsningen samt att det flyter lättare vid läsningen. Andra har också utvecklats personligt, fått högre självförtroende, har fått en annan roll gentemot kompisar, lättare för att kommunicera med andra elever och vuxna (Bodil).

Enligt Astrid och Bodil säger flera elever att bokhunden är veckans höjdpunkt. Enligt många av pedagogerna tycker eleverna det är roligt att umgås med djuret och eleverna uttrycker att de känner sig speciella och utvalda. Alla elever som kommer till bokhunden har fått godkänt av en specialpedagog och har ett behov av att gå dit.

En del har faktiskt gått hos mig för att de ska komma över hundrädsla. Så det finns många olika anledningar det är inte bara läsningar, en del går för att förbereda en kanske en redovisning i klassen så läser dom och visar Charly innan de går in i klassrummet så hon

26

kan användas på många olika sätt, en del tar dit matteboken och räknar matte och visar henne (Bodil).

Eleverna lär sig snabbt hur rutinen på lässtunden går till och kommer snabbt in i läslugnet efter de första gångerna. Elever som behöver mer förberedelser kan ofta komma på besök någon dag före sin första läsning för att få se miljön utan hunden. En del pedagoger har ett schema på väggen som visar hur lässtunden är uppdelad för att eleverna ska känna en trygghet. Siv berättar att alla elever känner sig trygga med djuret och många elever vill fortsätta läsa både efter läspasset men också efter att deras läsperiod på ett visst antal veckor har tagit slut. Många elever delar uppfattningen om att de tycker att det känns skönt att läsa för hunden då hunden inte skrattar eller dömer, utan bara är där och lyssnar. Nästan alla elever verkar föredra att läsa för hunden än för en lärare eller kamrat. Tilde skriver dock att en pedagog sitter ju bredvid och lyssnar men det verkar inte ha någon betydelse. Eleverna umgås med djuret på det vis som känns bra för eleven. Siv och Bodil poängterar att det viktigaste är att eleven känner sig nöjd med situationen.

Charly brukar själv gå och lägga sig där hon tycker det är bekvämt och sen så sätter sig eleven så pass nära som den känner att den vill. En del sitter alldeles close intill, en del lägger sig, en del har henne som bokstöd och fäller upp boken mot henne, en del väljer att sitta en liten bit ifrån, det får de själv avgöra, hur nära de vill vara (Bodil).

Föräldrar vittnar om en förändrad och förbättrad läsglädje hemma. Enligt Bodil och Mimmi upplever flera elever själva att deras läsförmåga har ökat. Astrid talar om en större säkerhet i klassrummet vilket leder till att eleverna vågar läsa högt och hur de tar skriftliga instruktioner bättre. Flera av pedagogerna vittnar också om att flera elever blir mer aktiva bokläsare som vill ha skolbibliotekariens hjälp att hitta nya böcker.

För en del elever var det med Pyret man läste en hel kapitelbok och ”orkade med” det för första gången. Föräldrar vittnar om en förändrad och förbättrad läsglädje hemma. Läslusten har vaknat (Astrid).

Jag har fått se hur elever växer genom att läsa för bokhunden. Känna sig stolta och berätta för kompisarna vad det går ut på. Få växa som personer och känna att man kan (Siv). Deras klasslärare vittnar om mer säkerhet i klassrummen. Att man vågar läsa högt för andra, klarar skriftliga instruktioner bättre (Astrid).

Eleverna som läser för hunden visar omtänksamhet, vänlighet och är försiktiga mot hunden när de möter den. Många elever skapar en anknytning till djuret och får en relation, där de ser djuret

27

som en vän. En vän som de kan prata med, som lyssnar oavsett om barnet är glad eller ledsen och som ger villkorslös kärlek.

Vi har många utåtagerande och våldsamma elever, men de är mycket måna om hundarna och gör dem aldrig illa (Tilde).

Pedagogerna Tilde, Rikard och Sebastian tar upp att djur fungerar som ett bra pedagogiskt verktyg. Alla pedagogerna tar upp att välmående och självförtroendet ökar hos eleverna. Prestationer ökar hos eleverna och de växer även som personer.

Elever som man kanske inte når på andra plan kan man nå genom en hund (Siv). Bara positiva effekter – ökad motivation och prestation (Paula).

Siv skriver att det är viktigt för alla att man får känna att man kan och är duktig på något. Alla pedagogerna tar upp att användandet av djur i pedagogiskt syfte är klart underskattat och tyvärr för lite använt, även om attityden nu håller på att ändras. Mycket av det som djuren påverkar som till exempel barnens personliga utveckling och deras självförtroende är sådant som kan vara svårt att mäta och därför blir det svårare att göra det synligt för politiker, rektorer och pedagoger.

Vi är många som tycker att alla skolor borde ha pedagogiska tjänstehundar, gärna med olika inriktningar. Det borde vara lika naturligt som att polisen har tjänstehundar (Astrid). Pedagogerna yttrar att eleverna tycker det är roligt att umgås med djuren och de ser dem som vänner. Ofta bidrar djuret till en trygghet (Jmf Broberg et al. 2008) samt ger fysisk stimulans och närhet. Enligt pedagogerna används djur också som en resurs som kan ge ett ökat självförtroende och en ökad självkänsla hos eleverna. I de beskrivningar pedagogerna ger beskrivs djuren som en trygg bas (Jmf Broberg et al. 2008) i skolverksamheten. Att känna trygghet kan förbättra den sociala miljön för eleverna inom skolan. Eleverna vågar läsa högt och göra misstag med hunden vid sin sida, och pedagogerna berättar hur det har påverkat elevernas läsförmåga positivt. Några av pedagogerna beskriver hur hunden även används till att locka eleverna till skolan, genom att möta upp dem på vägen till skolan eller komma hem till dem och motivera dem att gå till skolan. Hunden verkar ha blivit en nära relation och anknytningen (Jmf Broberg et al. 2012) till djuret kan således motivera och locka eleverna till skolan. Många elever delar uppfattningen om att det känns skönt att läsa för hunden då hunden inte skrattar eller dömer, utan bara lyssnar. För människor är vissa relationer viktigare än andra och även djur kan ingå i vad som inom anknytningsteorin benämns anknytningshierarki (Jmf Broberg et al. 2012).

28

7. Slutsats och diskussion

Syftet med vår studie har varit att ta reda på om och i så fall varför djur används i ett pedagogiskt syfte samt att lyfta fram de för- och nackdelar som pedagogerna upplever.

7.1 Resultatdiskussion

Frågeställningarna vi har använt oss av och fokuserat på har varit Hur motiveras användandet av

djur i verksamheterna? samt Hur kan man tolka pedagogernas utsagor ur ett pedagogiskt perspektiv? Vårt resultat har visat att djur med fördel kan användas i ett pedagogiskt syfte både

inom fritidshem och skola. Djur används i verksamheter för att främja elevernas motivation, kunskapsbildning och utveckling. Vår studie har riktat sig till skolor och fritidshem som har använt sig av bokhund/läshund samt lantbruksdjur. Bokhundens syfte är att underlätta specifika elevers läsförmåga samt att utveckla deras läsförståelse. Lantbruksdjuren används mer för att ge eleverna specifika kunskaper inom ämnesområden till exempel hur honung produceras. Fördelarna som kommit fram från studien är att eleverna lär sig kommunikation, empati, självständighet och självförtroende. Flera andra fördelar är ökad motivation, minskad stress, ökad trygghet, större självkänsla, mer fokus samt ökad kunskapsinlärning.

Samtliga forskare som vi tidigare har tagit upp i avsnittet tidigare forskning delar vår uppfattning och lyfter fram flera av samma positiva egenskaper som vi fått fram i vårt resultat. Kotrschal och Ortbauer (2003) samt Hergovich et al. (2002) tar som tidigare nämnts upp sina studier och pratar om att resultatet gav positiva sociala interaktioner i grupperna. Även Friesen (2010) och Jalongo (2005) tar upp flera av de positiva effekter som vår studie visar. Nackdelarna som visat sig är allergier, rädslor för djur och att undervisningen med djur ofta kan vara personbunden. När det gäller bokhund så finns även nackdelen att alla elever som vill, inte kan få möjlighet att läsa för hunden. Alla verksamheterna har likartade sätt att kringgå allergier och poängterar att det handlar om hygienen och kompetens hos pedagogen inom ämnet allergi. De två negativa faktorer som tidigare forskning lyfter fram mest är också allergier och rädslor för djur. Jalongo et al. (2004) tar upp rädslor hos elever och att inget tvång får förekomma i undervisningen med djur. Vi och forskarna är eniga i att det finns flera sätt att lösa och minska risken för allergier. Till exempel finns det specialschampo, speciella kläder och andra åtgärder som bra ventilation och egen

29

ingång till lokalen. Med hjälp av ett djur kan barn få praktiska erfarenheter och kunskaper som ger en djupare förståelse inom olika ämnesområden. Vår studie visar att djur kan användas på olika sätt i undervisningen, allt ifrån läshjälp, bekämpa rädslor, konkretisera specifika ämnen som till exempel matematik, svenska och engelska. Tidigare forskning är mest inriktad på läshund, olika terapidjur samt djur i elevernas närhet och tar inte upp så många konkreta exempel på olika ämnesundervisningar där djuret är involverat. Det är mer fokus på hur man använder sig av terapihund och bokhund för elever med specifika behov. Vår studie har visat att användning av djur i undervisningen ger enligt pedagogerna en ökad chans till reflektion och meningsfulla diskussioner. Det skapas också nya relationer mellan djur och elever och det ger eleverna möjlighet till att uppleva olika sorters relationer och träna på sociala regler och samspelet mellan två individer. Djur blir också en källa till trygghet och en villkorslös kärlek.

7.2 Metoddiskussion

Vi använde oss av kvalitativ metod för att vi ville gå in mer på djupet och ta reda på pedagogernas åsikter och upplevelser. En kvantitativ metod hade inte fungerat lika bra då vi hade fått för mycket data att analysera samt att vi inte skulle kunna gå in på djupet på samma sätt med enkäter. Våra intervjuer bestod av semistrukturerade intervjuer och intervjuer över mail. Vi tror inte att ett annat val av metod här skulle ge ett annat resultat men det skulle troligen ha styrkt vår studie mer om vi hade haft möjlighet till fler personliga intervjuer. De verksamheter vi hade mailkontakt med låg tyvärr för långt borta för att vi skulle kunna hinna besöka dem. Vi gjorde även två observationer av miljön på de verksamheter vi besökte. Vi valde att göra ickedeltagande och öppen observation för att titta på verksamheternas miljö. Det hade kunnat vara en möjlighet att göra en observation av verksamheten under en dag eller under någon aktivitet för att på det här viset kunna få en större förståelse för hur djur kan användas i undervisningssyfte. Majoriteten av de verksamheter som vi har varit i kontakt med har varit skolor med bokhund. Förutom ett fritidshem som har lantbruksdjur har resultatet blivit väldigt inriktat på hundar. Därför har mycket av informationen vi fått in varit riktat mot hundar i verksamheten och hur de kan användas i undervisningen. Men många av användningsområdena för hundar går även att applicera på andra djur. Samtidigt hade det varit intressant att få undersöka flera fritidshem och liknande verksamheter som använder sig av djur.

30

7.3 Framtida forskning

Om mer tid hade funnits hade observationer av verksamheterna varit ett bra komplement till intervjuerna för att få en bättre inblick i hur pedagogerna arbetar omkring djuren och hur barnen använder djuren på olika sätt. Studien kan användas för att skapa ett intresse hos både pedagoger och skolledning till att ta in djur i sin verksamhet och på olika sätt kunna knyta an kontakter som arbetar med djur inom skolans värld. Den kan också användas för att utveckla nya frågeställningar inom ämnet djur i pedagogiskt syfte och hjälpa forskningen framåt. Vi tycker att det hade varit kul och intressant att forska vidare inom pälsallergi. Att forska på hur man kan underlätta för människor med allergier.

31

8. Referenser

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.

Alvehus, J. (2013) Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber.

Anderson, K.L. (2007) Who let the dog in? How to incorporate a dog into a self-contained classroom. TEACHING Exceptional Children Plus, 4(1). Tillgänglig:

http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ967469.pdf

Broberg, A., Risholm Mothander, P., Granqvist, P. & Ivarsson, T. (2008) Anknytning i praktiken

– Tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur och Kultur.

Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012) Anknytning i förskolan – Vikten av trygghet för

lek och lärande. Stockholm: Natur och Kultur.

Broman, M. (2014) Nytta och nöje med hunden: din blivande terapihund. Mjölby: Atremi.

Dewey, J. (1997) Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.

Ehriander, H. (2016) Bokhunden – och en och annan läshund. Lund: BTJ Förlag.

Friesen, L. (2010) Exploring Animal-Assisted Programs with Children in School and

Therapeutic Contexts. Early Childhood Education Journal 37:261-267. Tillgänglig: http://sci-hub.cc/10.1007/s10643-009-0349-5

Hergovich, A., Monshi, B., Semmler, G. & Zieglmayer, V. (2002) The effects of the presence of a dog in the classroom. I Anthrozoös, volym 15, nr 2. Tillgänglig:

http://homepage.univie.ac.at/andreas.hergovich/php/dog.pdf

Håkansson, M., P. Karlsson, C., Sallander, M. & Henriksson, G. (2008) Husdjur och folkhälsa -

En forskningsöversikt om betydelsen av sällskapsdjuren och lantbrukets djur för människors hälsa. Tillgänglig:

32

Jacobsen, D.I (2012) Förståelse, beskrivning och förklaring: Introduktion till

samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Jalongo, M. R., Astorino, T., & Bomboy, N. (2004) Canine Visitors: The Influence of Therapy Dogs on Young Children's Learning and Well-Being in Classrooms and Hospitals. Early

Childhood Education Journal, 32(1), 9-16. Tillgänglig:

http://sci-hub.cc/10.1023/b:ecej.0000039638.60714.5f

Jalongo, M. R. (2005). "What Are All These Dogs Doing at School?": Using Therapy Dogs to Promote Children's Reading Practice. Childhood Education, 81(3), 152-158. Tillgänglig: http://sci-hub.cc/10.1080/00094056.2005.10522259

Kotrschal, K. & Ortbauer, B. (2003) Behavioral effects of the presence of a dog in a classrom.

Anthrozoös, volym 16, nr 2. Tillgänglig:

http://klf.univie.ac.at/fileadmin/user_upload/p_klf/Kotrschal_and_Ortbauer_2003.pdf

Larsen, A. K. (2009) Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. Malmö: Gleerup.

Nimer, J. & Lundahl, B. (2007) Animal-assisted therapy: A meta-analysis. Anthrozoös, volym 20, nr 3. Tillgänglig:

http://patastherapeutas.org/wp-content/uploads/2015/07/MetaAna%CC%81lise.pdf

Skolverket (2016) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2016. Tillgänglig:

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fw pubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575

Sroufe, L. A., Egeland, B., A. Carlson, E. & Collins, W. A (2005) Development Of The Person:

The Minnesota Study Of Risk And Adaptation From Birth To Adulthood. New York: The

Guilford Press. Tillgänglig:

https://books.google.se/books?id=pM5Bq-OF8m4C&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_ge_summary_r#v=onepage&q&f=false

Uvnäs Moberg, K. (2000) Lugn och beröring – Oxytocinets läkande verkan i kroppen. Stockholm: Natur och Kultur.

33

Uvnäs Moberg, K. (2009) Närhetens hormon – Oxytocinets roll i relationer. Stockholm: Natur och Kultur.

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer – inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Tillgänglig: