• No results found

Införande av ämnesbetyg Motion 2018/19:2000 av Hanna Westerén (S) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Införande av ämnesbetyg Motion 2018/19:2000 av Hanna Westerén (S) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion S1984

Motion till riksdagen

2018/19:2000

av Hanna Westerén (S)

Införande av ämnesbetyg

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ämnesbetyg i gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Under många år har det funnits en relativt bred enighet om att kursbetygen inte fungerar. Den som i början av gymnasiet får ett lågt betyg i någon kurs har inga möjligheter att komma igen och förbättra betygen. Kursbetyg motverkar ämnesfördjupning och orsakar stress vilket kan innebära att fler hoppar av gymnasieskolan i förtid. Vidare är många kritiska till att betygen i för hög utsträckning påverkas av elevens sämsta prestation vilket gör att betygen upplevs som bestraffande. Ett betygssystem ska förstärka gymnasie-skolans uppdrag att utveckla elevers förmåga att tillägna sig, fördjupa och tillämpa

kunskaper. När betyg sätts efter varje avslutad kurs kan undervisningen upplevas splittrad, helheten går förlorad och elevens utveckling blir osynliggjord.

Idag är en avslutad gymnasieutbildning i det närmaste en förutsättning för att en ung person ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Att ge så många som möjligt förutsätt-ningar att klara gymnasieskolan måste vara en prioritet. Signaler om att kursbetygen ökar risken för avhopp måste därför tas på största allvar.

Ämnesbetyg har en betydande potential att ge bättre förutsättningar för elevers

lärande, för att reducera stress och underlätta lärarnas arbete. De speglar bättre allt eleven lärt sig under gymnasiet, istället för vad eleven lärt sig under en viss tid.

Ämnesbetyg skulle också bidra till att minska klassklyftorna. I dagens segregerade och ojämlika skolsystem påverkar föräldrars utbildningsnivå och val av skola elevers kunskap och betyg allt mer. Kursbetygen i gymnasiet förstärker och befäster klasskillnad-erna i svensk skola. En elev som på grund av sin klassbakgrund och den segregerade skolan fått sämre förutsättningar att lära sig exempelvis matematik kommer sannolikt ha svårt att få ett bra betyg i gymnasiekursen matematik 1.

I december 2015 fick utredningen ”En gymnasieskola för alla” (U2018/00669/GV) som startats upp tidigare samma år i uppdrag att även analysera förutsättningarna för att

(2)

2 införa ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Utredningen kom då fram till att ämnesbetyg har en betydande potential att ge såväl elever som lärare bättre möjligheter. Dessutom skulle risken för tidiga studiemisslyckanden kunna minska

eftersom färre avgörande betyg sätts tidigt i utbildningen. Utredningen kom även fram till att när det gäller frågan om ämnesbetyg behövs, enligt utredningens bedömning, ett flerårigt och långsiktigt perspektiv. Utredningen bedömde att en ny utredning bör tillsättas med syfte att ta fram nödvändiga författningsförslag och belysa ytterligare konsekvenser av ämnesbetyg.

En ny utredning tillsattes av regeringen 2018. Utredningen ska utreda och föreslå en ny modell för ämnesbetyg för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Uppdraget ska redovisas under 2019.

Betygssystemet måste främja kunskapsutveckling. En skola som ger eleverna mer tid till att lära sig vad de ska kunna, innan deras kunskaper blir betygsatta, skapar

förutsättningar för motiverade elever som fullföljer sin utbildning.

References

Related documents

Universitetets nye rektor Peter Aronsson, med rötter som professor i historia och dekan vid Fakulteten för konst och humaniora, har lanserat idén med kunskapsmiljöer som ett

1930- och 40-talens krig och förtryck kunde dock även hos dessa programmatiskt lågmälda poeter få det att bränna till i ibland, så exempelvis i de två dikter som här

även om arti- keln inte gör anspråk på en heltäckande genomgång av forskningsläget talar de förhållandevis entydiga rapporterna från Skolinspektionens inspektioner och

Det är mera remarkabelt att kompetensutvecklingen inte når fram till kapacitets upplevelsen av egen kraft, särskilt som frågekonstruktionen betonade kompetens utveckling som är

Att låta McGonagall övervaka varje steg sonen och Scorpius tar för att till varje pris se till att de inte umgås med varandra är en extrem variant av scriptet DET KONTROLLERADE

I The Yellow Wallpaper har Perkins Gilman skrivit in både en Ligeia, en revolterande monsterkvinna och vampyr, samt en Rowena, en husets ängel som för en tillvaro som ”levande

Handlingen i den berättelse som så småningom växer fram under männens samtal skulle kunna sammanfattas på följande sätt: då Pavel Petrovitj sysslade med att bränna satte en

Naturdiktning har sagts vara ett av de utmärkande dragen för nordisk litteratur. Trots det har samisk litteratur nästan aldrig räknats till den nordiska litteraturen eller betrak-