Förhållandet mellan tandfärg och
hur människors karaktärsdrag
uppfattas. En studie utifrån
tolkningar hos tandläkarstudenter
från Sverige och Sri Lanka.
Sammanfattning
Inledning: Att skönhet och attraktivitet ger fördelar i livet har bekräftats i många studier. Tänderna är en bidragande faktor till hur människor bedömer varandra. Vita tänder föredras i många fall och missfärgade tänder är minst önskvärt. En studie visar att endast skillnader i tändernas utseende kan påverka hur vi uppfattar en annan människa och vackrare tänder kan få en person att uppfattas som mer intelligent och mer framgångsrik.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det finns någon skillnad i bedömningen av personlighetsdrag utifrån ett blekt, ett missfärgat och ett omanipulerat bett, samt jämföra resultatet mellan hur tandläkarstudenter i Sverige och Sri Lanka bedömer detta.
Material och metod: Ett fotografi på en man och en kvinna manipulerades till tre olika utseenden: Blekt, omanipulerat och missfärgat. En enkät för att mäta karaktärsdrag utformades. Enkäten, ett fotografi av sex möjliga och ett informationsblad delades ut till totalt 126 tandläkarstudenter på respektive universitet.
Resultat: Signifikanta skillnader fanns i Sverige mellan kvinnan med det blekta bettet och kvinnan med det missfärgade bettet. I Sri Lanka fanns en signifikant skillnad mellan det omanipulerade bettet på kvinnan och det missfärgade bettet på kvinnan.
Slutsats: Det fanns ingen signifikant skillnad mellan Sverige och Sri Lanka på hur bilderna bedömdes. Inom länderna fanns dock signifikanta skillnader på hur studenterna tolkade karaktärsdragen på de olika bilderna. I Sverige bedömdes det blekta bettet som mest positivt och det missfärgade som mest negativt. I Sri Lanka bedömdes det omanipulerade bettet som mest positivt och det missfärgade som mest negativt.
Innehållsförteckning
1. Inledning……… 4
1.1 Syfte……… 5
1.2 Frågeställning……… 5
2. Material och metod………. 6
2.1 Foton………... 6 2.2 Enkät………... 6 2.3 Deltagare………... 7 2.4 Analys av data………... 7 3. Resultat……….. 8 4. Diskussion……… 10 4.1 Fortsatt forskning……….. 13 4.2 Slutsats ……….. 13 5. Tack……….……… 14 6. Referenser……….……… 15 7. Bilagor………17
1. Inledning
Utseendet spelar en stor roll i hur en person uppfattas av andra. Attraktiva människor anses ofta vara mer sociala och ha bättre självförtroende än oattraktiva personer (1). Uttrycket ”Beautiful is Good” myntades efter en kontroversiell undersökning av Dion. et al. på 1970-talet efter ett resultat som visat skillnad i bedömning av personlighetsdrag beroende på om personen ansågs attraktiv eller oattraktiv (2).Viktiga och bidragande faktorer till hur en person uppfattas är ansiktet, munnen och tänderna. När vi samtalar med någon är munnen i fokus (3,4). Bra tandhälsa och vackra tänder anses viktigt i vissa yrkesgrupper. (3,5). Studier visar att avvikelser från det ideala bettet kan påverka hur vi uppfattar andra.En studie visar att tändernas utseende har betydelse redan vid ung ålder. Barn utan
bettavvikelser ansågs vara mer intelligenta, uppfattades som mer söta och var mer omtyckta bland vänner (6).I andra studier har man undersökt om endast skillnader i tändernas
utseende påverkar attraktiviteten och uppfattningen av en människa. Beall visade före- och efterbilder på patienter som genomgått kosmetisk tandvård. Studien heter "Can a new smile make you look more intelligent and more successful?". Resultatet visade att alla ansåg att personerna såg attraktivare, intelligentare och lyckligare ut efter det att de genomgått kosmetisk tandvård (7).
I dagens mediala samhälle blir många personer dagligen utsatta för tusentals intryck från reklam, filmer, tidningar etcetera där skönhet och framgång ser ut på ett sätt. I västvärlden är det stor press att följa trender (8,9). Psykologisk forskning om kroppsuppfattning antyder att medias stereotyper av hur vi bör se ut påverkar kroppsuppfattningen negativt till ett allt större missnöje. Unga kvinnor rapporterade att de jämförde sig själva med medias ideala bild av kvinnor. Denna jämförelse ledde till att de var mindre nöjda med sitt utseende. I diskussioner med kvinnor nämnde nästan alla att de avundades fotomodellerna på grund av deras skönhet (10). Vid en mer specifik jämförelse uppgav kvinnorna att de fokuserade mest på de kroppsdelar hos fotomodellerna som de var särskilt missnöjda med på sin egen kropp (11,12). Enligt Newton et al. kan den omfattande exponeringen av dessa skönhetsideal vara en anledning till den ökande efterfrågan av ortodontisk behandling samt andra kosmetiska ingrepp (11).
Med bakgrund av denna mediala påverkan samt vår personliga medvetenhet kring hälsa och välbefinnande har det även parallellt med detta blivit viktigt med god oral hälsa och estetisk tandvård. Vad som definieras hälsa förändrats ständigt och fortlöpande. Den personliga aspekten på hälsa har blivit viktigare och hälsa räknas inte längre bara som avsaknad av sjukdom, det har ett bredare omfång och är ett tillstånd av totalt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande (4). På grund av den förändrade synen på hälsa har estetisk tandvård fått en större roll i dagens samhälle. Optimal oral hälsa bör inkludera; funktion, alltså att kunna tugga och äta all mat och att prata tydligt, att vara fri från sjukdom och smärta, att ha en fräsch andedräkt samt att de estetiska kraven uppfylls (4). Studier har visat att estetik utgör en viktig och motiverande faktor för ortodontisk behandling. Av de som söker ortodontisk behandling i USA uppskattas 80 % göra det på grund av estetiken (11). Att estetiken blir allt viktigare ser man även i hur mycket det forskas inom dentala material och hur många olika alternativ en tandläkare och tandtekniker har när de ska göra en protetisk ersättning för patienterna (13).
Skönhetsidealen för hur allmänheten bedömer attraktiviteten hos ett ansikte kan ändras över tid och mellan kulturer. Vissa bettavvikelser bedöms olika beroende på kultur (12). Till exempel anses diastema i fronten som vackert och önskat i vissa delar av Afrika medan det i Kina och i andra delar av Asien inte är lika accepterat eller önskvärt (4,13). I Carlssons et al. studie jämfördes även formen på tänderna (triangulära, rektangulära, korta, långa etc.) Studien genomfördes i olika länder och resultatet visade att triangelformade framtänder var minst önskvärda på både män och kvinnor. Populärast på kvinnor var ovalformade och på män rektangelformade tänder. Trots att det fanns skillnader i bedömningen på tändernas form och storlek så föredrogs färgen ”medium” på tänderna hos både män och kvinnor (13). I andra studier var vita men också intakta bett mer önskvärda (3,4,14,15).
Protetisk behandling skiljer sig mellan Sverige och Sri Lanka. Tandvården i Sri Lanka är gratis men man är inte lika medveten om förebyggande tandvård. Patienter söker oftast vård när de får ont och när det är för sent att rädda tänderna (16). Protetik kostar pengar i Sri lanka och de flesta människorna har inte råd med det. Detta gör att efterfrågan inte är så stor och därför saknas en djupare kunskap för att skapa estetiska ersättningar i helkeramik och metallkeramik. Den protetik man har kunskap om är enkel avtagbar protetik, den ska fungera i sociala sammanhang och vara funktionell till exempel när man äter och talar. I Sverige tillverkas keramiska ersättningar med hög estetik. Kunskapen och ekonomin i Sverige tillåter tandläkare och tandtekniker att återskapa rekonstruktioner med estetiska material som liknar de naturliga tänderna. Sverige har även mycket profylaktisk tandvård för att minska bekymmer i framtiden. Fler har i Sverige råd att betala extra för att få estetiska och funktionella rekonstruktioner.
Att använda manipulerade bilder i en enkätstudie har enligt Carlsson et al. varit ett bra sätt att undersöka betydelsen av tändernas utseende (13). Det har även använts i ett flertal andra studier (3-6,14,17,18)
1.1 Syfte
Syftet med studien var att undersöka om det finns någon skillnad i bedömningen av karaktärsdrag utifrån ett blekt, ett missfärgat och ett omanipulerat, samt jämföra resultatet mellan hur tandläkarstudenter i Sverige och Sri Lanka bedömer detta.
1.2 Frågeställning
- Har missfärgat bett en negativ effekt på hur tandläkarstudenter i Sverige och Sri Lanka uppfattar karaktärsdrag och har blekt bett en positiv effekt?
- Finns det någon signifikant skillnad i hur tandläkarstudenter i Sverige respektive Sri Lanka uppfattar karaktärsdragdragen beroende av ett blekt, normalt eller missfärgat bett?
2. Material och metod
2.1 Foton
Två personer, en kvinna och en man i tjugofyraårsåldern med arabiskt ursprung där båda liknar varandra i hudfärg, ögonfärg och hårfärg fotograferades. Fotografierna togs framifrån och båda personerna ler så att de visar tänderna. De redigerades så att endast ansiktet, håret och halsen är med på fotografiet.
Fotografierna på personerna manipulerades i Photoshop. Studien bygger på totalt sex bilder. Bilderna fick svart bakgrund och manipulerades två gånger (Se bilaga 3). Det var enbart tänderna på bilderna som manipulerades så att tänderna fick tre olika utseenden:
1. Blekta tänder (manipulerad) 2. Normala tänder (orörd bild) 3. Missfärgade tänder (manipulerad)
Ansiktena är i övrigt orörda och storleken på bilderna var 18x13 cm
2.2 Enkät
Enkäten är lånad från studien ”The impact of dental Appearance on the Appraisal of Personal Characteristics” av JT Newton et al. (16) Ändringar har gjorts efter resultat i pilotstudien genom att ta bort de två sista frågorna i kategorin ”RS” samt att i den svenska delstudien översätta enkäten till svenska.
Enkäten består av fyra kategorier:
1. Social kompetens (SK) / Social competence (SC) 2. Intellektuell förmåga (IF) / Intellectual ability (IA)
3. Psykologisk anpassningsförmåga (PA) / Psychological adjustment (PA) 4. Relation tillfredställelse (RS) / Relationship satisfaction (RS)
De tre första kategorierna innehåller tre frågor, och den sista en fråga vilket ger totalt 10 frågor. Svaren graderas i en femgradig Likertskala. Exempel: Under kategorin Social
kompetens finns frågan ”Hur vänlig verkar individen vara?” Deltagarna kan välja mellan ”0. Väldigt ovänlig” ”1. Ganska ovänlig” ”2. Varken eller” ”3. Ganska vänlig” 4. Väldigt vänlig” (Se bilaga 2).
2.3 Deltagare
En poweranalys visade att det behövdes en grupp på 60 studenter i vardera land för att kunna få ett statistiskt signifikant resultat (p < 0,05). Deltagarna i studien var
tandläkarstudenter från Sverige respektive Sri Lanka. De går andra läsåret på Göteborgs universitet respektive Peradenyia University.
Totalt deltog 126 deltagare (66 personer i Sverige och 60 personer på Sri Lanka). Studien inleddes med att alla deltagare fick ett informationspapper där de fick information om bakgrund, syfte, och frivillighet till studien (se bilaga 1). Deltagarna fick slumpmässigt varsin bild och enkät med ett specifikt ID-nummer mellan 1-126 för att inte blanda ihop svaren och bilderna. De fick bara se en bild var som delades ut tillsammans med enkäten som även den numrerades. Varje bild bedömdes av cirka tjugo studenter, tio i Sverige och tio på Sri Lanka. De kryssade i vilket kön de tillhörde samt ålder och svarade på frågorna. 2.4 Analys av data
Data analyserades i frekvenstabeller, och med hjälp av one-way ANOVA.
3. Resultat
126 tandläkarstudenter deltog i studien (66 studenter i Sverige och 60 studenter i Sri Lanka) med en svarsprocent på 97,6%. Medelåldern var på 22,7 år (SD = 2,22) Fyra personer valde att inte ange sin ålder. Könsfördelningen av 126 studenter var 43 män och 80 kvinnor samt 3 stycken där svar saknas.
One-way ANOVA visade på signifikanta skillnader på hur svenska och lankesiska tandläkarstudenter bedömde fotografierna (p < 0,05). F-värdet för hur bilderna bedömdes beroende på land (inom landet): 4,4 (p < 0,001) Däremot fanns det ingen signifikant skillnad på hur kvinnor och män bedömde de olika fotografierna. F-värdet för hur bilderna
bedömdes beroende av kön: 3,4 (p > 0,05)
Tabell 1 visar medelvärdet och standardavvikelsen (SA) på hur tandläkarstudenterna bedömde fotografierna i respektive land. I tabellen kan det även avläsas hur studenterna bedömde fotografierna beroende på de olika frågorna i enkäten (se bilaga 2).
I det totala resultatet i Sverige visades det att blekta tänder föredrogs och fick högst betyg av de deltagande. Det fanns en signifikant skillnad mellan det blekta och det missfärgade bettet på kvinnan. I det totala resultatet i Sri Lanka bedömdes det omanipulerade bettet som bäst och det fanns en signifikant skillnad på det omanipulerade och det missfärgade bettet på kvinnan. De svenska studenterna bedömde fotografiet på mannen med blekt bett som mest positivt och det missfärgade bettet som mest negativt. Likaså var det med fotografiet av kvinnan, blekt bett bedömdes mest positivt och missfärgat bett mest negativt. Studenterna på Sri Lanka bedömde fotografiet på mannen med ett omanipulerat bett som mest positivt, det mest negativa blev det missfärgade bettet. Bedömningen av fotografiet på kvinnan gav samma resultat som mannen. Omanipulerat bett bedömdes som mest positivt och missfärgat mest negativt.
Det fanns några undantag i resultatet. I kategorin IF i Sverige ansåg de svenska studenterna att mannen med det omanipulerade bettet var mest intelligent och ett undantag i kategorin SK i Sri Lanka där de lankesiska studenter bedömde kvinnan med blekt bett som mest social kompetent.
Tabell 1: Medelvärdet på bedömningen av bilderna och kategorierna SK = Social kompetens IF = Intellektuell förmåga PA = Psykologisk anpassningsförmåga RT = Relationstillfredställelse SD = Standardavvikelse
4. Diskussion
I den ursprungliga projektplanen var det meningen att dölja det egentliga syftet för
målgruppen. Istället skulle deltagarna informeras om att studien allmänt undersöker hur man bedömer andra beroende på utseendet. Efter att alla lämnat in enkäterna skulle det riktiga syftet avslöjas. Detta fick dock ändras på grund av gällande regler i Sverige som säger att hela syftet med studien måste berättas innan genomförandet. Detta gjorde att målgruppen byttes, som från början var ingenjörsstudenter, till tandläkarstudenter. Om studien ändå skulle presenteras för målgruppen kunde det vara mer intressant att se på resultat från en målgrupp som studien är relevant för. Anledningen till att tandläkarstudenter valdes och inte tandteknikerstudenter var att det fanns en svårighet att få ihop en tillräckligt stor grupp. I en studie av Carlsson et al. (13) gjorde man en internationell undersökning med deltagare från sex länder och tre olika grupper: tandläkare, tandtekniker och patienter ”non-dental”. Deltagarna fick bedöma olika former av ställning på tänderna, tandform, tandfärg och diastema för att se på skillnaden mellan grupperna. När det gällde bedömningen av
tandfärgen var både tandläkarna och tandteknikerna överens och föredrog med stor marginal den normala tandfärgen, men bedömde mindre ljusa tänder bättre än blekta hos män medan patienter bedömde blekta tänder markant bättre än de mindre ljusa (13).
I föreliggande studie svarade alla studenter (100 %) på enkäten men svarsprocenten låg på 97,6 % då det var tio personer som inte svarade på en enskild fråga. Detta höga deltagande kan ha berott på flera faktorer men främst upplägget att författarna var på plats och
övervakade och svarade på eventuella frågor och funderingar innan enkäten lämnades ut. En pilotstudie genomfördes på arton lärarstudenter i Malmö för att se reaktionen på de manipulerade bilderna. Efter inlämning av enkäten diskuterades studien med studenterna där det framkom att de inte lagt märke till att tänderna såg manipulerade ut på det blekta och det missfärgade bettet. Studenterna reagerade dock starkt på de två sista frågorna under
kategorin ”relations tillfredställelse” och vissa vägrade svara på frågan som löd ”How sexually fulfilled is the individual?”. Frågan ansågs inte vara relevant till studiens syfte och togs då bort, precis som frågan ”How likely is the individual to be in a relationship?”. En svaghet i studien var att de manipulerade fotografierna på mannen och kvinnan inte var exakt lika. Om pilotstudien hade utförts på tandläkarstudenter istället för på lärarstudenter hade de kanske sett att de var manipulerade och efter diskussion med studenterna hade fotografierna kunnat göras bättre. Informationsbladets innehåll kan ha påverkat deltagarna och i ”inledning och syfte” kunde första stycket ha tagits bort för att minska risken att detta påverkar deltagarnas bedömning.
Studenterna som deltog går sitt andra år på tandläkarprogrammet i respektive land och har ännu inte börjat behandla patienter och därför kan det finnas fördomar som kan försvinna när de får mer erfarenhet och träffar patienter, som tanken att missfärgade tänder beror på dålig munhygien och dålig karaktär (3).
Resultatet i studien kan inte generaliseras till befolkningen då målgruppen var
tandläkarstudenter med en genomsnittsålder på 22,7 år. Resultaten hade förmodligen visat en större spridning om medelåldern varit högre och om målgruppen varit ingenjörsstudenter eller en annan mer neutral målgrupp (3). De hade kanske lagt större fokus på helheten av ansiktet och omedvetet bedömt tänderna. Informationen som gavs till målgrupperna innan studien avslöjade syftet, vilket kan ha gjort att studenterna lade mer uppmärksamhet på tänderna än vad de hade gjort om syftet var dolt.
Tidigare studier har visat att själva ansiktet på fotografierna hade större inflytande än tändernas utseende i hur personerna bedömdes.Ett ansikte består av olika delar som alla påverkar attraktiviteten, där tänderna är en del (18). Om studien hade haft en kontrollgrupp med samma man och kvinna på bilderna som inte log kunde man på så sätt ha sett om ansiktet spelade större roll än tänderna.
Vad som anses vara attraktivt varierar mellan kulturer samt förändras med tiden (12). Dock stödjer många studier den fysiska attraktivstereotypen ”Beautiful is Good” (2,9). Enligt ny forskning har man kommit fram till att utseendet påverkar vårt minne. Människor tenderar att i större utsträckning minnas det som överensstämmer med ”Beautiful is Good”. Ett attraktivt utseende kopplas ihop med positiva attribut medan ett oattraktivt utseende kopplas ihop med negativa attribut (1). Det finns dock studier som motsätter sig detta. De menar att fysiskt attraktiva kvinnor uppfattas som mer egoistiska, osympatiska och oärliga än mindre attraktiva kvinnor (19).
Resultatet i studien visade att det missfärgade bettet fick lägre bedömning än det
omanipulerade och blekta bettet i båda länderna. Det bekräftades även i tidigare liknande studier där det missfärgade bettet gav lägre betyg än blekt bett och normalt bett (3,16). Däremot fanns det några undantag på vissa frågor bland annat att kvinnan med missfärgade bettet fick bättre resultat i Sverige jämfört med kvinnan med det omanipulerade bettet på frågorna IF2, PA2 och PA3 (se tabell 1 och bilaga 2). Olika teorier som visar på en anledning till dessa skillnader kan vara värderingen ”alla är lika mycket värda” som är allmänt känt i Sverige. Men den signifikanta skillnaden ligger ändå i att det blekta bettet hos kvinnan bedöms som mer positivt än det missfärgade bettet hos kvinnan i Sverige.
Ungdomar som deltagit i en stor studie i Sri Lanka där de fått gradera sin egen orala hälsa visade att cirka 21 % graderade den som dålig (poor). I samma studie framkom att
ungdomarna som kom från hushåll med låg inkomst var de som främst graderade sin orala hälsa som dålig (20). I en annan artikel av Perera och Ekanayake fann man ett samband mellan daglig tandborstning och högre inkomst. Detta kan bero på högre utbildning och bättre kunskap kring vikten av tandborstning för den orala hälsan hos de med högre inkomst (20,21). Skolan i Sri Lanka är gratis och erbjuder möjlighet för alla oavsett samhällsklass att studera vid universitetet. Bakgrund och samhällsklass på studenterna i målgruppen är dock okänd, det är även oklart om det hade spelat någon roll i resultatet, då studien fokuserar på en specifik målgrupp.
I Sverige är man ständigt utsatt för reklam i media där kända personer och förebilder förekommer på tv, planscher, affischer etcetera med ett kritvitt leende och en perfekt tandbåge. Denna reklam påverkar tittaren, och ju mer man utsätts för reklamen desto mer tror man att det man ser är normen (11). Kvinnor har enligt studier visats vara mer medvetna om sitt eget utseende och har en tendens att fokusera mer på de kroppsdelar som de är särskilt missnöjda med hos sig själva vid jämförelse med andra kvinnor (3,11,18). I Sri Lanka utsätts befolkningen också för reklam men skönhetsidealet kan skilja sig mot
de olika världsdelarna kan vara fokuserade på olika kroppsdelar. I Singapore och Taiwan är det enligt studien mest fokus på ansiktet och i USA på kroppen (23).
Fokus på den subjektiva orala hälsan i förhållande till livskvalitet "Quality of life" får allt större uppmärksamhet. Det forskas mycket inom konceptet ”Quality of life” och idag är den psykologiska aspekten på hälsa lika viktig som avsaknad från sjukdom och funktion (24). I Sverige har vi länge haft bra tandhälsa och år 1974 när en ny tandvårdsreform började gälla blev det billigare att få sina tänder behandlade och därför är vi inte vana att se dåliga tänder. I Sri Lanka är det mer acceptabelt att gå runt med till exempel ett missfärgat bett eller avsaknad av tänder, men i Sverige reagerar man mer på en person som saknar två synliga tänder. Dessa skillnader på länderna kan eventuellt ha bidragit till att studenterna i Sri Lanka rankade det omanipulerade bettet högre än det blekta. Men det förklarar inte det faktum att Sverige rankade missfärgat högre på frågorna IF2, PA2 och PA3 på kvinnan.
De svenska studenterna bedömde mannen med det omanipulerade bettet som mer intelligent än mannen med det blekta bettet, medan det blekta bettet fick högst resultat i alla andra kategorier. Skillnaden på medelvärdet är dock endast 0,3 så det kan det vara en tillfällighet. Likadant vad gäller bedömningen av kvinnans bett i Sri Lanka, där det under kategorin SK ansågs att en kvinna med ett blekt bett var mer socialt kompetent än en kvinna med ett omanipulerat bett. Skillnaden på medelvärdet var på 0,1 och även detta kan vara en tillfällighet. I alla andra kategorier bedömdes den omanipulerade bilden högst.
Det här ämnet är för komplext för att resultatet ska kunna förklaras med ett fåtal faktorer. Några anledningar kan vara de vi har diskuterat men fördjupning inom respektive område samt mer forskning behövs. Det är viktigt att lyfta fram fördomar som att någon med missfärgade tänder bedöms ha sämre social kompetens, vara mindre intelligent, tros ha sämre kvalificerade jobb etcetera än någon med ljusare tänder. Precis som en person som anses vara oattraktiv bedöms på samma sätt. Det är ett ohållbart ideal som media framställer och detta bevisas genom att unga tjejer mår dåligt över att jämföra sig med idealbilden. Men samtidigt är det såhär det ser ut i nuläget och den estetiska vården måste anpassas till att fler söker sig till vården för att ändra sitt utseende.
4.1 Fortsatt forskning
Fortsatt forskning inom detta område skulle kunna göras på ett annat urval som
representerar större del av befolkningen, med större grupper och en jämnare könsfördelning. Det skulle även vara intressant att göra en jämförelse mellan Sverige och Sri Lanka med olika bettavvikelser som till exempel diastema eller trångställning.
För att ta den här studien ett steg längre skulle den kunna göras på tandläkarstudenter som går sitt sista år och tandläkare med arbetslivserfarenhet för att se om deras uppfattning ändras med tiden.
4.2 Slutsats
Med hänsyn taget till denna studies begränsningar kan följande slutsatser dras: Det fanns ingen signifikant skillnad mellan Sverige och Sri Lanka på hur bilderna bedömdes. Inom länderna fanns dock signifikanta skillnader på hur studenterna tolkade karaktärsdragen hos de olika bilderna. I Sverige bedömdes det blekta bettet som mest positivt och det missfärgade som mest negativt. I Sri Lanka bedömdes det omanipulerade bettet som mest positivt och det missfärgade som mest negativt
5.Tack
Lars Olsson för all handledning, motivation och för att du trott på oss. Björn Söderfeldt för din feedback och hjälp med statistiken.
Lisa Papia för att du hjälpte oss och bygga vidare på en idé som senare resulterade i detta projekt.
Jayanthi Stjernswärd för att du gjorde vårt projekt möjligt.
Ahmed Kolagasi och Amine Al-Sayed som ställt upp på att vara med på fotografierna i studien.
Alborz Soltani för all hjälp och inspiration du gett oss.
Lilani Ekanayake för att du gjorde det möjligt för oss att besöka fakulteten i Peradeniya. Padmini Hettiarachchi för att du fick oss att känna oss välkomna på fakulteten i
Peradeniya.
Monica Rosberg Sjöberg För att du gjorde det möjligt för oss att utföra studien på Göteborgs Universitet.
Klassen för all support och goda råd ni gett.
Grundutbildningsnämnden för stipendiet som gjorde denna studie möjlig. Övriga lärare för all hjälp.
Repro för hjälpen med utskrifterna. Vänner och Familj
6.Referenser
(1) Rohner JC, Rasmussen A. Physical attractiveness stereotype and memory. Scand J Psychol 2011;
(2) Dion K, Berscheid E, Walster E. What is beautiful is good. J Pers Soc Psychol 1972; 24: 285-290.
(3) Kershaw S, Newton JT, Williams DM. The influence of tooth colour on the perceptions of personal characteristics among female dental patients: comparisons of unmodified, decayed and 'whitened' teeth. Br Dent J 2008; 204: 256-7.
(4) Feng XP, Newton JT, Robinson PG. The impact of dental appearance on perceptions of personal characteristics among Chinese people in the United Kingdom. Int Dent J 2001; 51: 282-286.
(5) Jenny J, Proshek JM. Visibility and prestige of occupations and the importance of dental appearance. J Can Dent Assoc 1986;52 :987-989.
(6) Shaw WC. The influence of children's dentofacial appearance on their social attractiveness as judged by peers and lay adults. Am J Orthod 1981; 79: 399-415.
(7) Beall AE. Can a new smile make you look more intelligent and successful?. Dent Clin North Am 2007; 51: 289-97.
(8) Trulsson U, Strandmark M, Mohlin B, Berggren U. A qualitative study of teenagers' decisions to undergo orthodontic treatment with fixed appliance. J Orthod 2002; 29:197-204.
(9) Passer M W, Smith R E. Psychology: The Science of mind and behavior. New York. McGraw-Hill. 2003; 2nd edition:613.
(10) Richins M.L. Social comparison and the idealized images of advertising. The journal of consumer research 1991; 18: 71-83
(11) Newton JT, Minhas G. Exposure to 'ideal' facial images reduces facial satisfaction: an experimental study. Community Dent Oral Epidemiol 2005; 33: 410-418.
(12) Rodin J. Cultural and psychosocial determinants of weight concerns. Ann Intern Med 1993; 119: 643-645.
(13) Carlsson GE, Wagner IV, Odman P, Ekstrand K, MacEntee M, Marinello C, et al. An international comparative multicenter study of assessment of dental appearance using
(15) Williams DM, Chestnutt IG, Bennett PD, Hood K, Lowe R, Heard P. Attitudes to fluorosis and dental caries by a response latency method. Community Dent Oral Epidemiol 2006; 34:153-159.
(16) Ekanayake L, Ando Y, Miyazaki H. Patterns and factors affecting dental utilisation among adolescents in Sri Lanka. Int Dent J 2001; 51: 353-358.
(17) Newton JT, Prabhu N, Robinson PG. The impact of dental appearance on the appraisal of personal characteristics. Int J Prosthodont 2003;16: 429-434.
(18) Kerosuo H, Hausen H, Laine T, Shaw WC. The influence of incisal malocclusion on the social attractiveness of young adults in Finland. Eur J Orthod 1995; 17: 505-512.
(19) Dermer M, Thiel D L. When Beauty may fail. Journ of pers and social psych 1975; 31: 1168-1175.
(20) Perera I, Ekanayake L. Factors influencing perception of oral health among adolescents in Sri Lanka Int Dent J 2008; 58: 349-355.
(21) Perera I, Ekanayake L. Influence of oral health-related behaviours on income inequalities in oral health among adolescents. Community Dent Oral Epidemiol 2011; (22) Eric P. H. Li, Hyun Jeong Min, Russell W. Belk, Junko Kimura, Shalini Bahl. Skin Lightening and Beauty in Four Asian Cultures. Advances in Consumer Research 2008; 35. (23) Frith K, Shaw P. The construction of beauty: A Cross-cultural analysis of women´s magazine advertising. Journal of communication 2005; 55: 56-70
(24) Cohen-Carneiro F, Souza-Santos R, Rebelo MA. Quality of life related to oral health: contribution from social factors. Cien Saude Colet 2011;16:1007-1015.
7. Bilaga 1
Information om studien: The influence of unmodified, whitened and
discolored teeth on the perception of personal characteristic among dental students. A comparison between Sweden and Sri Lanka.
Inledning och syfte:
Utseendet spelar en avgörande roll i hur en person uppfattas. Viktiga faktorer i ansiktet är munnen och tänder. När vi talar med någon är ögonen och munnen i fokus för lyssnaren.
Anne E. Beall har undersökt ifall endast skillnad i tändernas utseende kan påverka hur vi uppfattar en annan människa. Hon ville undersöka om vackrare tänder kan få en person att uppfattas som mer intelligenta och mer framgångsrik.
Syftet med denna studie är att se hur utseendet påverkar bedömningen av vissa personlighetsdrag.
Förfrågan om deltagande:
Du blir ombedd att medverka i denna studie eftersom du är en tandläkarstudent från antingen Sri Lanka eller Sverige. Denna studie kräver tandläkarstudenter i Sri Lanka och Sverige.
Hur studien kommer att genomföras:
Du kommer att tilldelas ett frågeformulär och ett foto. Studien är individuell och det är mycket viktigt att du inte talar med någon eller tittar på någon annans bild eller svar. Det tar cirka 30 minuter att svara på enkäten.
Hantering av information och integritet:
Den enda privata information som du ger oss i enkäten om dig själv är din ålder och kön, allt annat kommer att vara anonymt.
Den information du ger oss kommer att bearbetas genom dator och informationen kommer att sparas på Malmö högskola.
Frivillighet:
Deltagandet i studien är frivilligt.
Hur får jag information om studiens resultat:
Du kan få information om studiens resultat av Malmö högskola.
Ansvariga:
Namn: Abdallah Al-Binni Telefonnummer: +4673197935 E-post: Ll051036@student.mah.se
Namn: Caroline Strandberg Telefonnummer: +46702795046 E-post: Ott08006@student.mah.se
Vetenskaplig handledare för studien:
Namn: Lars Olsson
Bilaga 3
Bilaga 4
Kamera: Olympus e pl-1
Dator: Hårdvaran är en Hewlett-Packard HDX 16 med en skärmupplösning på 1920 * 1080 pixlar och en uppdateringsfrekvens på 60Hz.
Skrivare: RICOH Aficio 3235C
