Examensarbete i fördjupningsämnet Naturorientering,
teknik och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Nyttjande av skönlitteraturens värld i
NO-undervisningen.
-Use of the fiction world in science lessons
Johanna Wredmark
Grundlärarexamen med inriktning F-3
240 högskolepoäng Handledare: Ange handledare
2016-12-19
Examinator: Nanny Hartsmar
Handledare: Mats Lundström Natur, miljö, samhälle
Förord
Att skriva detta examensarbete har varit väldigt påfrestande vid flera tillfällen, där jag helt enkelt har velat ge upp. Men efter en tid med motgångar tog jag tag i arbetet och gjorde allt för att det skulle bli färdigt.
Stort tack till de fem pedagoger som ställt upp på att bli intervjuade för detta arbete. Jag vill även tacka min handledare Mats som varit med under denna utdragna tid.
Abstract
Då det idag finns forskning som menar att nyttjandet av skönlitteratur i NO-undervisningen är fördelaktigt för eleverna när det kommer till deras kunskapsutveckling, intresse och
nyfikenhet har jag för avsikt att ta reda på mer om detta.
Jag har genom detta arbete fått möjlighet att intervjua fem grundskolelärare som alla arbetar i olika kommuner i Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur grundskolepedagoger använder sig av skönlitteratur i sin NO-undervisning.
Jag har utgått ifrån frågeställningarna:
På vilka sätt använder verksamma pedagoger skönlitteratur i den naturvetenskapliga undervisningen i åk 1-3?
På vilka sätt kan man som pedagog utgå ifrån skönlitteratur för att öka elevers nyfikenhet för ämnet?
Alla pedagoger undervisar i NO-ämnena och försöker att göra sin undervisning så varierad som möjlig där de även använder skönlitteratur som kunskapskälla.
Nyckelord: naturorienterande ämnen, skönlitteratur i NO-undervisning, främja nyfikenhet,
Innehållsförteckning
Förord 2 Abstract 3 1.Inledning 5 2.Syfte och frågeställning 7 3.Teoretiska perspektiv 8 Sociokulturellt perspektiv 8 Centrala begrepp 10 Skönlitteratur 10 Facklitteratur 10 Naturorienterande ämnen 10 Läromedel 10 4.Tidigare forskning och bakgrund 11 Skönlitteratur som kunskapskälla 11 Skillnad mellan skönlitteratur och facklitteratur (se även i centrala begrepp, avsnitt 3) 13 Elevers språkutveckling och betydelse ur ett NO perspektiv 15 Att bearbeta det man läst 16 Tidigare studie 16 Styrdokument 16 5.Metod 18 Kvalitativ undersökning 18 Intervju 19 Urval 19 Genomförande 21 Validitet och reliabilitet 22 Databearbetning 22 6.Resultat och analys 24 Pedagogernas tankar om skönlitteratur 24 Vid vilka tillfällen passar det att använda skönlitteratur 25 Finns det några fördelar med skönlitteratur? 25 Hur bearbetar man det lästa? 26 Vilka svårigheter finner ni i detta? 27 7.Slutsats och diskussion 28 På vilka sätt och varför använder verksamma pedagoger skönlitteratur i den naturvetenskapliga undervisningen i åk 1-3? 28 På vilka sätt kan man som pedagog utgå ifrån skönlitteratur för att öka elevers nyfikenhet inom ämnet? 29 Slutsats 31 Metoddiskussion 31 Framtida yrkesroll 32 Förslag till fortsatt forskning 32 Referenser 331.Inledning
På himlen brann tusen stjärnor. Pappa visade med sitt pekfinger på dom. Och han visste namnet på allihop. - Där ser du Lilla Björn, sa han. Och där har vi Ormen och Hästen och Skorpionen. Ser du svansen? Det gjorde jag inte. För mej flöt alla stjärnor samman som dammkorn i vardagsrummet när solen lyste. - Ja, sa jag. För jag ville inte verka dum. - Där uppe är allting rent och stilla, sa han. Där är det ordning på allt. Känner du hur lugn man blir? - Mmm, sa jag. - Det är för att det är så stort att allt annat verkar smått, sa han. Pappa lyfte upp mej på sin arm så jag skulle komma närmare stjärnorna som var så långt, långt borta. - En del finns inte ens, sa han. Dom har redan slocknat. - Då syns dom väl inte, sa jag. - Jo, vi kan ännu se deras ljus, sa pappa. Det kan ta flera hundra år för det att komma hit. Jag tittade upp mot stjärnorna som inte fanns. Och pappa fortsatte att räkna upp deras namn, medan han bar vidare på mej. - Svanen, sa han. Lyran. Och Stora Hund.
Detta stycke kommer ur bilderboken När pappa visade mej världsalltet och är skriven av Ulf Stark (2007 s.16-19). Det är en skönlitterär barnbok som i viss mån berör det
naturvetenskapliga ämnet stjärnor och stjärnbilder.
Skönlitterära böcker som bilderböcker används flitigt i undervisning ute i våra skolor i samhället. Anledningen till varför jag har valt att skriva om just detta beror på att jag vill undersöka om lärare faktiskt använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Med detta menar jag i skolans olika ämnen, med fokus på de naturorienterande ämnena. Jag vill även veta om lärarna upplever om detta sätt att arbeta ökar elevernas nyfikenhet till ämnet.
Valet av denna inriktning beror mycket på att jag har en stor förkärlek till skönlitterära böcker och har alltid haft sedan barnsben, och jag är nyfiken på hur man kan använda sig av detta i undervisningen. Jag vill vidga mina kunskaper gällande den skönlitterära användningen i undervisningen eftersom detta är en undervisningsmetod som jag funderar på att använda mig av i min kommande profession.
Idag har vi ett stort utbyte av skönlitterärara texter och böcker som riktar sig mot de yngre åren, och med ett innehåll som kan kopplas till naturorienterande ämnen, biologi, kemi och
fysik. I detta arbete utgår jag ifrån att teknikämnet även kopplas till de tre naturorienterande ämnena.
Denna undervisningsmetod skulle kunna vara av stor relevans då det har visat sig att elever med svenska som andra språk som har fått stor tillgång till olika sagor och berättelser har utvecklat sitt ordförråd mycket mer än vad andra elever med samma bakgrund har gjort (Skolverket, 2007). Då det idag immigrerar en stor del människor till Sverige, med olika bakgrund, är det även ur ett andraspråksperspektiv viktigt att även tänka på de elever som börjar skolan i ett nytt land där språket är främmande. Då Skolverket menar att denna metod kan vara ett positivt redskap för de eleverna borde det då även ge dem en motivation och att kanske se samband mellan ord och bilder.
Under termin sju på lärarhögskolan har man fyra veckors VFU och under denna tid undervisade jag bland annat i NO. Inom detta ämne lärde vi oss mer om stjärnor och
stjärnbilder. I LGR 11 under det centrala innehållet skrivs det flera gånger att man ska koppla ämnet – exempelvis fysik och biologi- till bland annat skönlitteratur, myter och berättelser. Skolverket (2007) menar att skönlitteratur kan användas i undervisningen som ett
komplement för att skapa ett intresse och en nyfikenhet hos eleverna om det valda ämnet, vilket är något som rena faktatexter ofta kan misslyckas med (2007). Det är bland annat detta som jag vill få mer kunskap om. Detta har visats sig att vara positivt för eleverna då de får en större möjlighet till att utveckla sina kunskaper och kan även väcka ett större intresse än vad endast facklitteraturen skulle gjort (a.a.).
Någon som även är värt att nämna är att i Lgr 11 skrivs det att eleverna ska ges flera olika förutsättningar till att läsa och analysera skönlitteratur utifrån olika syften som ska kopplas till undervisningen (Skolverket, 2011). Då det även i det centrala innehållet för svenska betonas att vi ska lyssna på, läsa, samtala om och återberätta texter ger detta en öppning till att exempelvis arbeta ämnesövergripande med de naturvetenskapliga ämnena (a.a.).
2.Syfte och frågeställning
Syftet med arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med skönlitterära texter i de naturorienterande ämnena, det vill säga biologi, kemi, fysik men även teknik (NoTk). Detta för att faktatexter ofta kan vara långa och svårtolkade (Helldén med flera, 2005), medan skönlitterära texter kan göra eleverna nyfikna, underlätta förståelsen och eleverna kan koppla sina egna erfarenheter till dessa på ett annat sätt (a.a.).
Utifrån syftet mynnade detta ut i två frågeställningar;
På vilka sätt och varför använder verksamma pedagoger skönlitteratur i den naturvetenskapliga undervisningen i åk 1-3?
På vilka sätt kan man som pedagog utgå ifrån skönlitteratur för att öka elevers nyfikenhet inom ämnet?
3.Teoretiska perspektiv
Här presenteras det sociokulturella perspektivet och centrala begrepp som kommer användas genom textens gång.
Sociokulturellt perspektiv
Det sociokulturella perspektivet utgår ifrån interaktion och kommunikation mellan människor. Inom det sociokulturella perspektivet läggs stor vikt på kommunikation och samspel, det är med dessa två komponenter som vi med varandra och omvärlden lär och utvecklas. Säljö (2000) lägger stor vikt i sin bok Lärande i praktiken vid begreppet artefakter med
utgångspunkt i vår kultur. Artefakter menar Säljö (2000) är något som alltid fyller vår vardag, det är ”olika verktyg, instrument för mätning, vägning och liknande, olika former av
informations- och kommunikationsteknologi […]” (s.29). Han menar att artefakter innehåller flera generationer av olika kunskaper och erfarenheter som vi tillhandahåller i vår generation. En artefakt i detta sammanhang kan då vara penna, papper och skönlitterära böcker.
Var sker lärande? Sker det när vi samtalar i skolan, eller kan det också ske när vi är utanför skolans ramar och befinner oss i hemmets trygga värld? Utifrån det sociokulturella
perspektivet syftar Säljö (2000) till att ett lärande sker när vi är i relation med andra människor, vare sig vi befinner oss runt köksbordet med hela familjen, diskuterande på ett café eller framför tv:n. Säljö (a.a.) menar med detta att ett utbyte av lärande kan ske överallt där det finns tillfälle för att ens kunskaper kan utvecklas, det vill säga att vi lär oss av och med varandra. Genom att eleverna ges möjligheten att utvecklas genom olika
undervisningsmetoder får de tillfälle att utbyta kunskaper med varandra och genom olika kunskapskällor. Kunskapskällan skulle då kunna vara olika skönlitterära böcker som används för att starta upp ett ämnesområde, det skulle kunna användas för att förbättra elevernas kritiska tänkande gentemot bokens innehåll eller för att göra eleverna nyfikna och göra dem angelägna om att lära sig mer.
Dessa situationer innefattar ett sammanhang med andra människor, och då menar Säljö att detta är situationer där ”[…] lärande sker genom interaktion mellan andra människor” (2000, s.12). Men med detta sagt, menar han att det inte finns en exakt metod om hur vi människor lär oss i olika kontexter eller hur lärande går till, och han poängterar även att vi aldrig
kommer att få ett slutgiltigt svar om detta, men det är viktigt att poängtera att vi alla lär oss på olika sätt.
Inom skola och utbildning vill vi ofta hitta undervisningsmetoder eller teknologier som på något sätt ska hjälpa oss att effektivisera våra inlärningsprocesser, men att hitta metoder och tekniker som ska ge oss detta kommer aldrig att uppstå (Säljö, 2000).
Mediering är ett grundläggande begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Enligt Vygotskij (Säljö, 2014) karakteriseras vi människor genom att vi endast använder oss av två redskap vilka är språkliga och materiella. Med detta menas att människan använder dessa redskap eller verktyg när vi försöker komma underfund med omvärlden. Ett språkligt redskap kategoriseras till exempel som en ”symbol […] eller ett teckensystem vi använder för att tänka och kommunicera med” (Säljö, 2014 s.299). Det utmärks då av exempelvis bokstäver som i detta fall har stor betydelse då skönlitteratur kan ses som ett språk och då ett
medierande redskap. Säljö redogör ytterligare för vad medierande redskap har för betydelse utifrån Vygotsijs tankar. Han menar att språk är till för att vi ska kunna uttrycka oss och förstå världen. Han lägger inte vikten på vilket talande språk man har, svenska, engelska eller tyska, utan vad själva språket har för betydelse för människan. Vygotskij (Säljö, 2014) menar att det är genom det talande och skrivande språket vi kan kommunicera om världen, skaffa en djupare förståelse om och med människor omkring oss.
Genom olika texter som används i skolan kan man utifrån detta se skönlitteratur som något som eleverna kan samspela med i jakt på kunskap och förståelse för världen omkring sig. Leach och Scott (2003) anser att NO-undervisning i allt större mån utvecklas mot en
genomsyrande sociokulturell syn på lärandet. Med detta menar de att lärandet har utvecklats till en social interaktion där användandet av skönlitteratur har blivit allt mer framträdande.
Centrala begrepp
Skönlitteratur
Nationalencyklopedin beskriver skönlitteratur som ” litteratur som är skriven med konstnärliga ambitioner och (normalt) inte enbart är avsedd att ge en faktabetonad
verklighetsbeskrivning” och ” benämning på poesi, dramatik, fiktionsprosa, essäistik m.m.” (NE, 2016)
Facklitteratur
Facklitteratur är motsatsen till skönlitteratur och benämns som ”böcker med faktainnehåll som berör ett visst sakområde” och ” den del av litteraturen som omfattar vetenskapliga,
upplysande och resonerande texter” (NE, 2016). Den facklitteratur som avses i denna text är främst för elever.
Naturorienterande ämnen
Här är definitionen av de naturorienterande ämnena utifrån nationalencyklopedin ”vid sidan av samhällsorienterande ämnen en grupp orienteringsämne i grundskolan innefattande biologi, kemi, och fysik” (NE, 2016). Inom ramen för de naturorienterande ämnena kommer jag även att benämna ämnet teknik som ett naturorienterat ämne.
Läromedel
Läromedel beskrivs som ”resurs för lärande och undervisning; traditionellt främst läroböcker, läseböcker, övningsböcker och ordböcker” (NE, 2016). I dagens samhälle är tekniken också en form av läromedel, till exempel Ipads med olika applikationer och datorer utgör en del av läromedel (a.a.).
4.Tidigare forskning och bakgrund
Här presenteras forskning ur ett nationellt och internationellt perspektiv, utifrån perspektiv passande frågeställningarna.
Skönlitteratur som kunskapskälla
Den skönlitterära läsningen är något som förekommer på fler platser än i hemmet och på biblioteket, det är vanligt förekommande i skolans värld där den sker flitigt varje dag. Den skönlitterära berättelsen är viktig i mötet med skolan då den ofta ses som ett verktyg i undervisningen med tanke på att den finns runt om kring oss och ger oss –eleverna- viktig information om oss själva och vår omvärld (Areskoug & Asklund, 2014). För att använda olika berättelser i undervisningen sätts läraren på prov eftersom det är viktigt att utgå ifrån en bok som förmedlar det ämnesinnehåll som undervisningen är tänkt att ge eleverna (a.a.). Nilsson (2007) poängterar även vikten av att välja skönlitteratur som har sin utgångspunkt i undervisningens innehåll. Med det avser han att läraren måste vara på det klara med vad eleverna ska förstå eller lära sig och vad det är för kunskapssammanhang eleverna ska ge sig in i. Af Geijerstam (2006) poängterar i sin avhandling att elever idag inte uppnår målen för de naturorienterande ämnena i samma mån som i de samhällsorienterande ämnena. Hon menar ett en faktor kan vara att eleverna inte ges de möjligheter till samtal som egentligen behövs för att befästa dessa kunskaper, hon redogör istället för att eleverna alltid får skriva om ett ämne, men genom det blir kunskapen inte varaktig. En orsak till detta kan vara att de naturvetenskapliga ämnena oftast kan uppfattas som svåra och krångliga och kan då ge en mycket svårare uppfattning om det, än vad det egentligen är (2006).
I Nilssons bok Tematisk Undervisning skriver han
I skönlitteraturen möter eleverna, i gestaltad, levandegjord form, andra människors livsöden, verkligheter och erfarenheter. Till detta möte bär eleverna med sig sina egna vardagserfarenheter. I mötet mellan elevernas egna, direkta erfarenheter och de indirekta erfarenheterna som litteraturen förser honom med kan en mera generell kunskap och förståelse om livet, verkligheten, samhället och historien utvecklas. Mötet med litteraturens människor gör livet och verkligheten begripliga. […]. Litteraturen är alltså inte bara en upplevelse, den är kanske framförallt en källa till kunskap (Nilsson, 2007 s.86).
Den sista meningen i detta stycke är talande för vad detta arbete har för syfte, att skönlitteratur kan vara en oändligt stor och obegränsad källa till kunskap.
Kristina Hallberg (1993) menar även att skönlitteratur kan vara ett viktigt komplement till de vardagligt traditionella läromedlen. Hallberg påpekar att läraren måste ha en god syn på olika typer skönlitteratur, och ha god kunskap om vad eleverna läser. Med läsning i klassrummet anser hon att läraren måste ha satt upp mål som är nödvändiga för att skönlitteraturen ska vara meningsfull och skapa en medvetenhet hos eleverna. Målen som läraren väljer att utgå ifrån ska vara meningsfulla för att eleverna ska utveckla bland annat deras språkliga och- skriftliga förmågor, där läsningen även ska utgå ifrån klassens behov (a.a.).
Cranton och Hoggan (2014) skriver även att olika uttryckssätt för skönlitteratur bör användas, det vill säga att eleverna blir lästa för och att de själva får läsa. De anser att skönlitteraturen i undervisningen kan medföra att man lär sig att förstå våra olika erfarenheter, att man kan bilda sig en identitet, och att elevernas sociala och kulturella förmåga utvecklas (a.a.). De anser också att skönlitteratur kan ge upphov till olika dilemma, det kan uppmuntra till en dialog i klassrummet och de kan bli tvingade att se saker ur olika synvinklar.
Kunskap är något som kan förekomma i ett antal olika former. Lindström och Pennlert (2012) hänvisar till läroplanskommitténs fyra punkter angående kunskap; fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. De menar att dessa olika typer av kunskap behövs för att de utgör
”varandras förutsättningar” (s.13). Fakta och förståelse är två genomgående former av kunskap som utvecklas vid läsning av skönlitteratur i undervisningen. Fakta ger oss syn på saker som vi antingen kan, eller som vi ännu inte behärskar. Förståelse kan vi tillämpa när vi läser olika texter där vi skulle kunna se samband mellan olika händelser. Det kan ytterligare lära oss att förstå andra människor och deras livsöden i sociala sammanhang (Lindström & Pennlert, 2012).
Att arbeta utifrån ett kreativt synsätt inom den naturvetenskapliga kunskapsutvecklingen kan ge eleverna otaliga utgångspunkter i deras förståelse (Ideland och Malmberg, 2011). På så sätt kan läraren utgå ifrån elevernas tänkande, deras kreativitet och idéer, och på så sätt utforma undervisningen för att utveckla elevernas kunskaper. Detta kan leda till diskussioner kring ämnet, och genom att låta eleverna lyssna på varandras tankar och funderingar kan ett lärande ske (Säljö, 2000). Man kan självklart utgå ifrån skönlitteratur för att väcka dessa funderingar och tankar hos eleverna, och samtidigt kan det ge eleverna möjlighet till ett kritiskt tänkande.
Hoggan och Crantons (2014) genomförde en studie med avsikt att ta reda studenters olika föreställningar kring att använda noveller i undervisningen. De blev ombedda att läsa en novell för att sedan redogöra för och reflektera över den typen av undervisningsmetod. Det kom fram till tre kategorier; gynnande förändring, nya perspektiv och främja kritisk tänkande. Med detta menar de att denna undervisningsmetod kan stimulera elevers lärande, de kan få syn på nya perspektiv och att deras förmåga att kritiskt tänka utvecklades (a.a.).
Genom studien kom Hoggan och Crantons (2014) fram till bland annat att skönlitteratur kan vara en stor tillgång för eleverna. Den kan fungera som ett tankeväckande föremål som samtidigt kan stimulera eleven i sitt läsande, både intellektuellt och känslomässigt. De menar också att skönlitteraturen kan stödja i att konkretisera abstrakta och svåra begrepp, då de sätts i ett sammanhang samt att eleverna lättare kan koppla tidigare erfarenheter till
skönlitteraturen. Genom detta anser de att läsningen har en starkt potentiell bidragande faktor till elevernas inlärning (a.a.). Skolverket (2007) skriver även de att det finns stora skillnader mellan faktatexter i till exempel svenska, NO och SO. De menar att inom svenskämnet är språket alldaglig och lättförstått, inom de samhällsorienterade ämnena ökar den abstrakta nivån, men den anses inte allt utgå ifrån liknande grad som inom de naturorienterande
ämnenas abstraktionsnivå. Utifrån denna abstrakta nivå anser Bratt med flera (1986) att dessa olika texter är svåra för elever att förstå, om de inte har stort intresse för dem, och läraren bör då försöka göra undervisningen mer lättsam och mottaglig. Det de föreslår då är just läsning i form av olika skönlitterära texter (a.a.).
Skillnad mellan skönlitteratur och facklitteratur (se även i centrala begrepp,
avsnitt 3)
Det finns skillnader mellan skönlitteratur och facklitteratur och eftersom detta arbete nämner båda begreppen är det av stor vikt att dessa presenteras för att inte väcka missförstånd hos läsaren. Nationalencyklopedin beskriver dessa tydligt, de benämner skönlitteratur som ” […] vanlig benämning på poesi, dramatik, fiktionsprosa, essäistik m.m.” (NE). Till detta räknar jag även bilderböcker och sagor som ytterligare en stor del av det skönlitterära begreppet. Facklitteratur beskrivs på detta sätt ”[…] den del av litteraturen som omfattar vetenskapliga, upplysande och resonerande texter” (NE), och för att detta ska vara elevnära så innefattar detta särskilt faktatexter och uppslagsverk skrivna för barn.
I skolan idag använder vi ofta oss av skönlitteratur men kanske inte på det sätt som ger eleverna en bestående kunskap, som andra ämnesböcker kan ge (Skardhamar, 1994). Mängdläsning är något som förekommer ofta i våra skolor, och med det menas att eleverna får lästräning, glädje och att de får en uppfattning om vad det finns för böcker. I många grundskoleklasser finns det också ofta olika ”mätinstrument” för att se hur mycket eleverna har läst och det kan göras i olika former, till exempelvis bokrecensioner och bokträd
(Skardhamar, 1994). Denna form av läsning kan till exempelvis tillämpas i
svenskundervisningen, eller kanske som tyst läsning. Men hur ska man då tillämpa de
skönlitterära texter i undervisningen som ett hjälpmedel för ökad kunskap? Helldén med flera (2005) menar att i dagens samhälle finns det inte lika mycket forskning som riktar sig mot NO-undervisning i samma utsträckning som det finns inom andra ämnen som till exempel svenskan. De menar också att utbudet inom den svenska forskningen är mycket mer begränsad än vad den är i USA (2005).
Lena Kåreland är en svensk professor med inriktning mot didaktik och litteraturvetenskapliga ämnesteorier. Hon har tidigare skrivit ett stort antal böcker med fokus på barn- och
ungdomslitteratur. Kåreland är för tillfället med i det vetenskapliga rådet för Svenska barnboksinstitutet, där hon huvudsakligen medverkar för ett projekt att skapa ett verk som behandlar den svenska barn- och ungdomslitteraturens historia. I artikeln Den skönlitterära
texten i skola och lärarutbildning (2009) utgår Kåreland utifrån ett pågående projekt där det
övergripande temat handlar om läsning som utgår ifrån lärares, studenters och elevers syn på litteratur. Studien som gjorts i samband med projektet bygger på enkäter, intervjuer,
klasstumsobservationer och även av textanalyser av styrdokument och skönlitterära texter. Enkäterna som gjorts sammanfattar ett resultat från cirka 400 personer där resultatet visar att de tillfrågade ofta har en väldigt begränsad litteraturerfarenhet, men att de ändå visade en positiv syn på läsning (Kåreland, 2009). Resultatet har för avsikt att försöka öka förståelsen för litteraturens olika funktioner i skolan och ge studenterna en tydligare inblick i hur de kan utveckla ett lustfyllt och kritiskt läsande hos sina framtida elever i skolan (a.a.).
Kåreland (2009) har genomfört en undersökning där syftet bland annat har varit att undersöka elever och lärarstudenters relation till skönlitteratur. Resultatet för de lägre skolåldrarna visade tydligt att pojkar framförallt hade en negativ syn till läsning. Kåreland menar att en av anledningarna kan bero på att vi idag inte lever i ett homogent samhälle och där vi till
exempel heller inte längre läser svenska litterära verk eller att de inte får möta andra stora skrivna verk i skolan (2009). Kåreland ställer sig även frågan om den tryckta skönlitteraturen
egentligen har en stor roll i undervisningen då vi utgår ifrån en läroplan som talar om för oss att vi ska vidga våra olika textbegrepp, som då menas att använda sig av exempelvis filmer, datorspel och andra medieformer (a.a.). Hon påpekar också att i största utsträckning så är forskning och undersökningar gjorda utifrån svenskämnet i skolan, men då jag utgår ifrån NO-undervisningen anser jag ändå att det som är gjort ur ett annat perspektiv går att tillämpa på det naturvetenskapliga perspektivet. Detta med argumentet då skönlitteratur har haft en positiv påverkan på eleverna i andra ämnen så skulle det kunna ha en positiv påverkan även i dem NO-ämnena. Något som oftast poängteras när man ska använda skönlitteratur i
undervisningen är vikten av att välja rätt bok, där böckerna bör utgår utifrån elevernas intressen, erfarenheter och förkunskaper.
Elevers språkutveckling och betydelse ur ett NO perspektiv
”Språkutveckling, lärande och identitet hänger samman” (Axelsson, m.fl., 2009 s. 15). Det är aspekter som utgör skolans övergripande demokratiuppdrag. Alla barn i skolan har rätt till att utveckla sitt språk då språket har en så viktig del i vårt samhälle. Dels för att själv göra sig förstådd och för att förstå andra människor runt omkring sig. Med språket kan vi komma långt och det är lärarens skyldighet att ge sina elever möjligheter till att utveckla detta. Med språket kan vi utveckla våra kunskaper och vidga våra uppfattningar om livet omkring oss, att
utvecklas till en person med kunskap och möjlighet att påverka sin omvärld.
Då elever har ett mindre ordförråd och begreppsutveckling än sin lärare är det viktigt att läraren är uppmärksam på sina elever och villig att ge tydliga förklaringar till nya begrepp och ord som kan uppstå i undervisningen, inte allra minst NO-undervisningen. Det är då viktigt att läraren finns till stöttning om eleverna har svårigheter med att använda korrekta begrepp (Helldén, 1994).
Att arbeta språkutvecklande i alla ämnen ser jag bara som något positivt och då blir eleverna medvetna om olika typer av texter, textspråk och att språket kan användas på olika sätt beroende på vilket ämne det är.
Att bearbeta det man läst
Använder man sig av skönlitteratur i undervisningen är det väldigt viktigt att man som lärare ger sina elever möjlighet att bearbeta det de har läst för att läsningen ska ha någon påverkan på eleverna (Nilsson, 2007). Nilsson menar att läsning av olika typer av texter alltid bör behandlas i klassrummet, exempelvis ett samtal som öppnar upp för elevernas olika tankar och tolkning av den lästa texten. Utifrån det man läst kan man i samtalet om boken göra olika kopplingar mellan bokens innehåll, vad lektionen går ut på, det vill säga ämnet, och elevernas erfarenheter. Nilsson menar att man inte ska utgå endast från en av dessa tre kopplingar, utan att undervisningen ska genomsyra alla tre. Nilsson har även tankar gällande hur ett samtal kan ta sin början för att anamma alla tre kopplingar. Han anser att man kan börja med att låta eleverna komma fram till olika händelser ur boken de till exempel anser att vara bäst eller viktigast. Att inleda ett bearbetningssamtal på detta sätt istället för att fråga eleverna om vad de tyckte om boken kan samtalet bli givande för eleverna, och man slipper ifrån
värderingsfrågor som eleverna kan uppfatta som besvärliga (a.a.).
Tidigare studie
Avraamidou med flera (2015) har genomfört en studie kring användandet av skönlitteratur i NO-undervisningen. Men denna studie ville de ta reda på hur skönlitteratur som Sci-Fi skulle kunna integreras i NO-undervisningen, samt vilka möjligheter och utmaningar som eventuellt skulle kunna uppstå. Den data som samlats in har varit i form av både intervjuer med lärare och elever, klassrumsobservationer och studentenkäter. Deras resultat gav upphov till två viktiga punkter. De kom fram till att Sci-Fi har en stor potential som undervisningsverktyg i NO-undervisningen då det kan öka elevernas motivation och engagemang. Utifrån
intervjuerna med lärarna fick de även skapa uppfattning om lärarnas syn angående metoden. Lärarna ansåg att det fanns flera utmaningar i att använda skönlitteratur, då de ansåg att det var svårt att svårt att koppla till läroplanen (a.a.).
Styrdokument
Då språket utgör en väldigt stor del i all undervisning i skolan kan man fundera över hur det ser i ut i läroplanen för grundskolan när det kommer till användningen av skönlitteratur. Då det finns mer forskning kring användandet av skönlitteratur i svenskundervisning kommer
därför stora delar utgå från sådan forskning, för att sedan sättas in i ett naturvetenskapligt perspektiv.
I läroplanen för svenska läggs det stor vikt på att eleverna ska få stor kontakt med olika typer av skönlitteratur, det är bland annat för att skildra olika delar av världen till berättande texter som beskriver människans olika erfarenheter och upplevelser (Skolverket, 2011).
I läroplanen för de naturorienterande ämnena läggs även där stor vikt på att man ska använda skönlitteratur i NO-undervisningen. Lärarna ska ge eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper om naturen och människan genom både skönlitteratur, myter och konst. De ska även få tillgång till ”berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen” (Skolverket, 2011 s. 113). Utifrån vad läroplanen för NO-ämnena påpekar ser jag ingen anledning till varför man inte ska nyttja olika typer av skönlitteratur.
5.Metod
För att få fram ett så korrekt och verklighetstroget resultat som möjligt anser jag att mitt resultat bör vila på en empiri som grundar sig på erfarenhet och verklighet. Då min
frågeställning riktar sig mot verksamma pedagoger bedömer jag att informationen jag har för avsikt att samla in bör göras genom intervjuer med olika pedagoger som arbetar eller har arbetat utifrån skönlitteratur i NO-undervisningen, eller liknande. Med liknande metoder avser jag exempelvis skönlitteratur i SO-ämnena. Detta för att empirin ska vara
verklighetstrogen och skildra den verklighet som mina intervjupersoner befinner sig i och inte endast vila på redan skrivna resonemang och teorier skapade av andra författare.
Kvalitativ undersökning
I detta arbete utgår jag ifrån den kvalitativa undersökningsmetoden då den utgår ifrån att det ska ”samlas in fylliga och detaljerade svar” (Bryman, 2011:413). Den kvalitativa metoden tillåter att jag som undersöker har möjlighet att vara mer flexibel i intervjuprocessen (Bryman, 2011). Utgångspunkten för val av undersökningsmetod har utgått ifrån arbetets syfte och frågeställning. Syftet med att utgå ifrån denna undersökningsmetod är att skapa en förståelse för det valda ämnet utifrån intervjupersonernas vardagsvärld och perspektiv (Kvale, 2009). Då jag är ute efter intervjupersoners egna uppfattningar och synsätt anse jag att denna undersökningsmetod är lämplig för detta syfte. Ett ytterligare argument är att strukturen på intervjun kan byggas upp på så sätt att den har ungefär liknande drag som ett vardagssamtal. Den optimala undersökningsmetoden skulle ha varit att även genomföra observationer för att få en så tydlig insikt som möjligt av pedagogernas sätt att arbeta med skönlitteratur. Med tanke på de att mina intervjupersoner befinner sig på spridda platser i landet har det gjort möjligheten till att genomföra observationer obefintlig i det här arbetet.
Intervju
Valet av att använda den kvalitativa intervjuformen grundar sig bland annat på att denna form tillåter intervjun att vara flexibel och att frågorna inte behövs ställas i någon direkt ordning för att svaren ska vara ”rätta” (Bryman, 2011). Detta löper ut i den semistrukturerade intervjun som vanligast används vid situationer som innebär intervjuer där man utgår från en
intervjuperson åt gången. Här läggs stor vikt på intervjupersonen och hur hon uppfattar frågorna. Intervjufrågorna behöver inte komma i ordning, då samtalet kring intervjun kan komma att förändras något under tiden (Bryman, 2011). Bryman skriver att man ska använda sig av öppna frågor som inte hindrar intervjupersonens svar, utan att istället tillåta till olika idéer och synsätt, då det ligger stor vikt bakom intervjupersonernas svar. Det är även viktigt att frågorna är skrivna utifrån ett begripligt språk för att minska missuppfattningar, och att de följer en röd tråd.
Vid dessa undersökningar har jag dokumenterat intervjuerna i form av att spela in konversationerna, och vid ett tillfälle där tekniken inte var medgörlig gjordes
dokumentationen för hand. Bryman (2011) anser att det optimala sätt att genomföra en intervju på är att spela in samtalet som äger rum, med anledning av att du som intervjuar ska vara fokuserad på personen du intervjuar och inte lägga allt för mycket tid på att själv
dokumentera i form av skriven text. Han menar att det kan ta bort fokus från intervjun då det gäller att vara alert (a.a.).
Urval
Denna del av arbetet har varit krävande då jag har haft stora svårigheter med att hitta pedagoger som villiga att ställa upp i en intervju. Jag har lagt ut flera annonser, främst på Facebook i olika undervisning- och NO forum, hört av mig till flera rektorer på olika skolor i Skåne, och även till min VFU-skola. Jag hade gärna sett att jag hade fått möjlighet till att intervjua fler personer för att få ett mer trovärdigt resultat i studien.
Jag har under tiden för detta arbete försökt komma i kontakt med lärare på flera sätt.
Inledningsvis har jag tagit kontakt med min VFU-skola, sedan har jag hört av mig till ett antal skolor i både Lund och Malmö som båda varit aktiva med Naturskolan. Sedan har jag även
De personer som jag har intervjuat för mitt arbete är fem pedagoger som alla är lärare i de yngre åren, F-3. Dessa personer har en del olika förutsättningar vad gäller deras yrkessituation och resurser, ytterligare olikheter är att de är från olika delar av landet, Malmö, Växjö och Stockholm. Intervjun med pedagogen från Växjö var tänkt att göras via Skype, men vid tekniska problem löstes detta genom samtal över telefon. Intervjun med personerna från Malmö gjordes på respektive arbetsplats. Intervjun med pedagogen från Stockholm gjordes via Skype, och svaren på frågorna fick jag även nedskrivna via mail av henne. Tre av lärarna som har intervjuats har jag sedan tidigare personliga relationer med, men för att skyla deras identitet väljer jag att inte berätta om hur relationerna ser ut.
Det som jag ville få reda på är bland annat hur dessa pedagoger ställer sig till att använda skönlitteratur i undervisningen och om de kan se några fördelar eller nackdelar med detta, och även hur de nyttjar detta som informationskälla.
Pedagogen som är bosatt och arbetar i Växjö har på sin arbetsplats en stor och viktig resurs i sitt arbete när det kommer till att välja skönlitteratur, de har nämligen en bibliotekarie som brinner för sitt yrke och är till stor hjälp när det kommer till att välja passande litteratur. Bibliotekarien fungerar i detta fall som en extremt bra och pålitlig resurs speciellt när pedagogen i fråga har en fallande tidsbrist rörande i att hitta skönlitteratur kopplat till NO undervisningen. Pedagogerna från Malmö har inte alls denna typ av resurs på sina
arbetsplatser, utan får ta sig tid till att själva söka efter passande böcker, eller utnyttja sina kollegor. En skillnad mellan dessa är också utbudet av skönlitterära böcker på skolan, där den ena har betydligt mindre möjligheter än vad den andra pedagogen.
Nedan gör jag en kort presentation av pedagogerna som jag har intervjuat. Alla namn är fiktiva för att deras identitet ska vara konfidentiell.
Matilda- Är 32 år har arbetat på skolan i 8 år och arbetar i grundskolans tidigare år, F-3. Hon
är behörig i alla ämnen.
Karin- Är 37 år och har arbetet som lärare i 10 år, och varit anställd på nuvarande skola sedan
2012. Hon är utbildad lärare i årskurserna F-6. Hon har behörighet i matematik, engelska, SO och SFI.
Jessica- Är 25 år och är nyexaminerad lärare sedan januari 2016 och undervisar i åldrarna
F-3. Hon är behörig i alla ämnen förutom bild, musik och idrott.
Cajsa- Är 24 år och har arbetat i 1 år på nuvarande skola. Hon har behörighet i alla ämnen
förutom bild, musik och idrott. Hon undervisar i åldrarna F-3.
Jennie- Är 23 år och är även nyexaminerad lärare i åldrarna F-3. Hon har arbetar på
nuvarande skola i två terminer och är behörig i alla ämnen förutom musik, idrott och bild.
Genomförande
All kontakt har börjat med mail där pedagogerna har fått information om ämnet och vad arbetet går ut på. I mailkontakten uppgav jag även att alla deltagandes identiteter skulle vara konfidentiell genom hela arbetet, att endast jag har tillgång till intervjuerna och att de närsomhelst under intervjun kunde avbryta. Detta utifrån Vetenskapsrådets grundläggande forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2002). De medverkande pedagogerna har även fått information om att ingen ska kunna identifiera dem, därför är deras namn fiktiva och skolorna de arbetar på är inte nämnda.
Jag har intervjuat fem verksamma pedagoger med varierande erfarenheter inom yrket. När de två första pedagogerna valt att medverka bokade vi in tider som passade för alla inblandade, och dessa genomfördes med några dagars mellanrum. De resterande intervjuerna gjordes med en större tidsintervall med orsak av att jag hade svårt att få tag i ytterligare två pedagoger att intervjua. Efter första intervjun hade jag tillfälle att tänka igenom och reflektera över
frågornas placering i förhållande tillvarandra, och kom fram till en del följdfrågor som kunde vara relevanta inför kommande intervju.
Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet är två begrepp som är relevanta när man genomför intervjuer (Kvale, 2009) då dessa har för avsikt att mäta relevant och tillförlitlighet (Gunnarson, 2002). Man använder dessa begrepp för att tala om hur väl en datainsamling har fungerat. Validitet har för avsikt att mäta det som är väsentlig för sammanhanget medan reliabilitet istället avser att det jag mäter görs på ett trovärdigt sätt (Gunnarson, 2002).
Validitet kan även beskrivas som sanning och styrka i det som intervjupersoner säger (Kvale, 2009). Det vill säga att det som intervjupersonen säger och argumenterar för ska vara hållbart och försvarbart (a.a.).
Jag har genom min undersökning haft stor tillförlitlighet till de pedagoger jag intervjuat, även om pedagogerna åtskiljer sig antal år av erfarenhet.
I denna empiriska studie har jag endast fem intervjupersoner, med olika erfarenheter och från olika skolor i Sverige. Bryman (2011) menar att denna undersökning inte kan ge någon allmängiltig syn på detta. Med detta menar jag att min studie inte kan ses med samma tillförlitlighet som större studier med flera intervjupersoner. Syftet med studien är inte att ge en heltäckande bild av vad NO-lärare tycker utan för att ge exempel på uppfattningar hos lärare.
Databearbetning
Vid analysen av empiriska data har jag först försökt kategorisera och organisera den för att få en överskådlig bild av materialet. Jag började med att dela in all data efter de olika frågorna för att ställa skillnader och likheter i svaren mot varandra. När man genomför en kvalitativ analys får man oftast mycket material som ska bearbetas (Bryman, 2011). Ett sätt att bearbeta materialet är då att strukturera den insamlade empirin vilket jag gjort i detta fall. Det relevanta som ska besvaras och redovisas bör ge svar på frågeställningarna för studien; På vilka sätt och
varför använder verksamma pedagoger skönlitteratur i den naturvetenskapliga
undervisningen i åk 1-3?och På vilka sätt kan man som pedagog utgå ifrån skönlitteratur för att öka elevers nyfikenhet inom ämnet?
Jag har valt att utgå ifrån frågorna i intervjuguiden när jag presenterar mitt resultat och det är för att göra lätt överskådligt.
Utifrån frågeställningarna och intervjuerna kom jag fram till sex rubriker för att strukturera bearbetningen av analysmaterialet. Rubrikerna är; pedagogernas tankar om skönlitteratur, vid
vilka tillfällen passar det att använda skönlitteratur, finns det några fördelar med skönlitteratur, hur bearbetar man det lästa och vilka svårigheter finner ni i detta.
6.Resultat och analys
Här nedan kommer jag presentera mitt analyserande material utifrån de genomförda
intervjuerna. De kommer presenteras utifrån valda frågor tagna från intervjun (se bilaga) för att göra det överskådligt. De utsagor av intervjusvaren som kan betraktas som överflödig information och inte kan kopplas till frågeställningarna har strukits från redovisningen. Frågorna är kopplade till frågeställningen för arbetet.
De fem intervjuade pedagogerna har alla så länge de kan komma ihåg varit i kontakt med skönlitteratur. Deras första minnen av skönlitteratur utgörs av när deras föräldrar har läst för dem, där det sedan har utvecklats till att de själva börjat läsa. Två av pedagogerna har barn som de även läser för. Det vill säga att alla pedagoger har ett starkt band till skönlitteratur.
Pedagogernas tankar om skönlitteratur
Pedagogerna har visat ett stort intresse för att använda sig av varierade undervisnings-metoder för sina elever, där en av dessa är att använda skönlitteratur. De har även gett flera olika anledningar till varför de anser att man bör använda exempelvis bilderböcker i
undervisningen. Ett genomträngande argument alla pedagoger delar inför detta är bland annat att de anser att bilderböcker ger eleverna ett ökat ordförråd och att eleverna får en djupare förståelse inför NO-ämnets abstrakta delar om eleverna kan se det ur ett nytt sammanhang.
Cajsa och Karin anser även att det är viktigt att man utvecklar och arbetar med elevernas fantasi, och menar då att med skönlitterära texter kan eleverna samtidigt som de ska lära sig något, få möjlighet att ge uttryck för sin fantasi.
Något som alla påpekar är att NO-ämnena kan vara väldigt abstrakta och svåra att ta till sig. Det kan bero på att eleverna aldrig stött på ämnet förr eller eller aldrig tänkt att NO-ämnena utgör en stor del av omvärlden eller att det är svåra och abstrakta ord och begrepp som används. Matilda utrycker sig på ett sätt som fångar stor del av pedagogernas yttrande gällande skönlitteratur där det till stor del handlar om att eleverna får möta olika ämnesbegrepp och områden just i ett sammanhang genom skönlitteraturen. Alla fem pedagoger uttrycker på olika sätt att om eleverna på något sätt känner igen sig i texterna de
läser blir lärandet desto bättre, det vill säga en högre igenkänningsfaktor. Matilda, Carin och Cajsa har även erfarit att skönlitteraturen kan få eleverna att sätta sina erfarenheter och upplevelser i relation till det de läst och på så sätt skapa en förståelse i den lästa texten.
Vid vilka tillfällen passar det att använda skönlitteratur
Att använda olika typer av skönlitteratur i undervisningen kan kanske ses som något av en utmaning, men Karin ser detta mer som ett självklart moment i sina olika
undervisningsmetoder. På skolan där hon jobbar arbetar hela skolan med skönlitteratur, där alla årskurser arbetar efter samma litteratur. De har till exempel arbetat utifrån boken Jorden
runt på 80 dagar inom teknikämnet. Karin brukar också, precis som Matilda, Jennie och
Jessica, öppna upp olika tema i undervisningen med skönlitteratur. Cajsa brukar istället börja ett nytt teman med att ta reda på elevernas förkunskaper för att sedan väva in en skönlitterär text för att på så sätt göra ämnet spännande och intressant.
Finns det några fördelar med skönlitteratur?
En fråga som jag ställde under intervjuerna handlade om nyfikenhet, om pedagogerna i fråga hade märkt om eleverna blivit mer nyfikna på ämnet när de arbetat med just olika typer av skönlitteratur. Detta är ett av de starkaste argumenten till varför pedagogerna använder sig av skönlitteratur, de kunde alla bekräfta en ökad nyfikenhet hos sina elever.
Jennie, Cajsa och Karin har alla sett en stor ökad nyfikenhet hos sina elever, medan Matilda också håller med om ökad nyfikenhet men även är noga med att påpeka fördelarna med denna nyfikenhet. Jennie utgår från en bok där hon kunde märka att hennes elever blev väldigt nyfikna om berättelsen de läste (om de olika årstiderna), Cajsa säger även att ”[…] böckerna
kan ge eleverna ökad nyfikenhet inom speciellt biologi, kemi och fysik för dessa ämnen kan ju vara väldigt svåra att förstå för eleverna. De kan vara väldigt abstrakta… och då kan
skönlitteraturen ge syn på det eleverna tycker är svårt”. Det Cajsa menade med detta är att
genom skönlitteraturen kan eleverna möta ämnet på ett annat sätt, som kan vara fördelaktigt för eleverna, genom att eleverna får möjlighet att ”se ämnet” ur ett annat perspektiv. Det som alla pedagoger har gemensamt är att de alla ser det positiva och utvecklande för eleverna i att
använda mer skönlitteratur i undervisningen. De menar alla att nästan samtliga elever blir mer nyfikna när ett ämne öppnas upp med en skönlitterär bok, som gärna får vara något som de känner igen sedan tidigare. Eleverna är de som står i fokus när det kommer till undervisningen och Jessica tycker det är viktigt att låta eleverna få möta olika skönlitterära texter. ”Det blir ju
ytterligare ett sätt att angripa ett ämne som oftast är svårt för eleverna. Och sen anser jag att ju fler sinnen som man aktiverar i en lärprocess desto bättre undervisning anser jag att det blir. Dessutom tycker eleverna att det är roligt och det tror jag kan göra att eleverna upplever att det är mindre svårt”.
Karin anser att eleverna ger grund för en språklig medvetenhet, och att deras vyer vidgas genom skönlitteratur samt att deras språk utvecklas. Cajsa ser skönlitteraturen som något som kan vara väldigt lättsamt och kan ge eleverna både fakta och sanning på samma gång. Sedan menar hon att det är ett bra komplement inför olika naturorienterande ämnesområden då hon tycker att det är viktigt att låta eleverna få uppleva ämnet, vilket skönlitteratur kan ge i jämförelse med faktatexter.
Hur bearbetar man det lästa?
Ett viktigt moment med skönlitteratur är att man ger eleverna tillåtelse och möjlighet att bearbeta det de läst för att det ska vara ett meningsfullt lärande. De mest förekommande sätten som framkommit genom intervjuerna är att samtala om det man läst, använda sig av drama, bild, eller skriva olika typer texter.
Cajsa arbetar i en årskurs två med endast andraspråks elever och de lägger stor vikt på att eleverna ska greppa språket, att de i första hand ska förstå vad de har läst. ”Jag brukar alltid
låta dom (eleverna) få sätta ord på det de tänker genom att vi pratar om det, och sedan får de lyssna på vad deras kompisar har att säga. […] och jag anser att det är viktigt att eleverna förstår vad man har läst och varför man har läst det”.
Matilda brukar inledningsvis låta eleverna arbeta två-och-två inför ett nytt tema för att eleverna ska möta varandras kunskaper för att hjälpas åt med till exempel olika
ämnesbegrepp. Detta gör de just för att eleverna ska få ’språka’ med varandra om det som de lärt sig. Genom att låta eleverna möta varandra i undervisningen kan ett utbyte av kunskap ske. Matilda brinner även för olika undervisningsmetoder för att alla lär och befäster kunskap
på olika sätt. Något hon märkt att eleverna uppskattar och gillar är att skriva texter baserade på den skönlitteraturen de läst, de kan få skriva en fortsättning på bilderboken, eller skriva att de själv befinner sig i händelseförloppet. Hon menar att detta gör undervisningen mer
spännande och alla elever utvecklar och befäster kunskap. Karin å andra sidan delade med sig av ett annat bearbetningssätt, där de under temat kroppen byggde upp en livmoder i form av en klänning. Detta för att de hade läst en bilderbok där ämnet graviditet togs upp. Utifrån denna klänning fick de väldigt många nyfikna och intresserade elever.
Vilka svårigheter finner ni i detta?
Pedagogerna delar alla en tanke om att använda skönlitteratur, och det är svårigheterna att hitta passande och bra litteratur. Även om Karin har en stor fördel i detta, kan hon ändå känna att det är svårt ibland. Karin arbetar på en skola där man satsar på ett bra bibliotek med en kompetent bibliotekarie med ett stort intresse och kunskap om böcker, som alltid har tips och bra böcker passande för alla ämnen.
Alla anser att ett hämmande problem angående att hitta skönlitteratur, är bristen på tid, och att de inte har den kunskap och kompetens det kan behövas för att hitta meningsfulla böcker.
Cajsa menar även att det kan finnas en rädsla att gå utanför sin trygghetszon, och Jessica anser då att om det funnits mer konkret skönlitteratur tillgängligt att fler pedagoger skulle använt sig av det. Men de ser alla fördelen i det kollegiala där man kan dra nytta av varandra och varandras erfarenheter.
7.Slutsats och diskussion
Här kommer jag att redovisa resultatet från min empiri och sätta den i relation till de ställda frågeställningarna.
På vilka sätt och varför använder verksamma pedagoger
skönlitteratur i den naturvetenskapliga undervisningen i åk
1-3?
De medverkande pedagoger i denna undersökning har alla liknande uppfattningar om hur och varför man borde använda sig av skönlitteratur i sin undervisning. Även om deras valda metoder kan skilja sig åt kan jag urskilja likheter utifrån deras svar från intervjuerna.
Det har framkommit en del användningsområden angående brukandet av skönlitterära texter, men dock är deras tankar och svar angående varför man bör använda det desto starkare. Ett tydligt resonemang som alla håller med om är att skönlitteratur kan medföra att eleverna utvecklar ett ökat ordförråd och en starkare förståelse inför ett ämnesområde. Matilda var väldigt noga med att diskutera hur vida elever kan känna igen sig själva i böcker, det som hon nämnde som en igenkänningsfaktor. Det Matilda förmedlar angående elevernas möte med skönlitteraturen är i enighet med vad Nilsson går in på, att eleverna ska möta skönlitteratur som de kan känna igen sig i, det vill säga en igenkänningsfaktor. Nilsson (2007) påpekar också bristen på de böcker som uppfyller en hel drös med olika krav, men han anser att får man som lärare in ett eller flera meningsfulla krav i den valda litteraturen kan det ge eleverna en meningsfull läsning. Dessa krav består bland annat av att läsningen ska vara meningsfull, texterna ska utgå ifrån elevernas intresse och erfarenheter, det ska finnas paralleller mellan elevernas och textens värld, och eleverna ska känna igen sig i texterna (Nilsson, 2007). Utifrån all den data jag samlat in kan jag se en direkt strävan och beaktande från alla pedagoger i att detta är vad de vill lyckas med i jakten på bra skönlitteratur. Hallberg förespråkar också krav, eller mål, som undervisningen ska bidra med. Men dessa handlar i synnerhet om att det ska ske ett lärande och att det ska vara meningsfullt, vilket även Nilsson hävdar.
Ett annat argument för skönlitteratur är att den kan ge de naturorienterande ämnets abstrakta delar en annan bild av ämnet, den kan måla upp ett händelseförlopp eller en situation som är obegripliga för eleverna att förstå. Skönlitteraturen kan också ses som något lättsam från
elevernas perspektiv och ge uttryck för både sanning och fakta. Att skönlitteratur kan vara ett stort och viktigt komplement för de traditionella läromedlen är Hallberg tydlig att förmedla. Hoggan och Cranton (2014) anser som pedagogerna i undersökningen, att skönlitteratur kan stödja eleverna i deras kunskapsutveckling i mening att de kan få möta abstrakta och
svårbegripliga arbetsområden i litteraturen där den kan vara till stor hjälp. Detta kan få eleverna att se ett större händelseförlopp i ett sammanhang där de kan greppa det abstrakta med berättelsen som hjälp.
Att utgå ifrån skönlitteraturen (ett kreativt arbetssätt) i samband med de naturorienterande ämnena kan enligt Ideland och Pennlert (2011) ge eleverna oerhörda förutsättningar för deras förståelse. Läraren kan läsa för eleverna, de kan läsa själva, och eleverna kan lära av varandra (Cranton och Hoggan, 2014). Detta i sin ordning kan leda till samtal och diskussioner som alla elever bör medverka i. Genom gemensamma diskussioner i klassen angående den lästa skönlitteraturen får eleverna möjlighet att utveckla sitt lärande i form med att de tillåts att sätta ord på sina tankar och funderingar, det medför att eleverna även lyssnar till sina klasskamraters funderingar. Genom detta menar Säljö att ett lärande sker, då vi lär oss i interaktion med andra (2002). Avraamidou med flera (2015) argumenterar även de för att använda sig av skönlitterära texter i NO-undervisningen. Genom deras studie kunde de se att skönlitteratur gjorde eleverna både mer motiverade och engagerade (a.a.).
På vilka sätt kan man som pedagog utgå ifrån skönlitteratur
för att öka elevers nyfikenhet inom ämnet?
Ett populärt begrepp som uppstår flera gånger genom litteraturen och i Lgr 11 är nyfikenhet. I Lgr11 står det att undervisningen av dem naturorienterande ämnena ska leda till att eleverna skapar en nyfikenhet och ett intresse om ämnet (Skolverket, 2011). ’
Resultatet av intervjuerna visar att pedagogerna i fråga anser att nyfikenhet är något som undervisningen bör sträva mot, precis som Lgr11 säger, att undervisningen ska leda mot nyfikenhet. Detta skapar pedagogerna på olika sätt. Cajsa utmärker sig lite i sitt sätt då hon inte inleder sina ämnesområden med någon typ av skönlitterär text, utan istället väljer att ta reda på elevernas förkunskaper för att utnyttja tiden till att skapa spännande arbetsmetoder. De andra pedagogerna brukar istället inleda nya teman med skönlitteratur. De har alla sett att
elevernas nyfikenhet väckts. Pedagogerna återkommer till stor del till litteraturen under tiden som de arbetar med ämnet för att hålla uppe elevernas nyfikenhet. De arbetar och bearbetar sina kunskaper på olika sätt, fortfarande med tanken på att eleverna ska vara nyfikna på ämnet. De bygger modeller, skriver olika typer av texter och låter eleverna samtala med varandra för att på så sätt ytterligare låta ett utbyte av kunskaper flöda.
Utifrån vad jag fått ut från intervjuerna och tidigare forskning tror jag att mycket av elevernas nyfikenhet ligger till grund i att deras lärare är kompetenta och gör varje undervisningstillfälle öppnar upp för möjligheten att vara nyfiken.
En viktig del i att möjliggöra att eleverna blir nyfikna är i detta fall att välja rätt skönlitteratur. I och med detta ligger det ett stort ansvar hos läraren då det är hon som ska leta reda på dessa texter. Detta medför att pedagogen måste, som Hallberg (1993) påpekar, ha en väldigt bra syn på olika typer av skönlitteratur, och även ha en ganska god kännedom om elevernas
erfarenheter och vad som tilltalar eleverna.
Nyfikenhet hos eleverna kan lika gärna synas i de samtal som kan ske kring skönlitteraturen, den kan uppmuntra eleverna till varandras olika tyckande och tvinga eleverna att se ur olika synvinklar (Cranton och Hoggan, 2014).
Utifrån de sociokulturella perspektivet utgår man ifrån att lärande sker vid interaktion mellan människor. Då man även utgår ifrån att olika artefakter, som i denna metod är skönlitteratur, kan man använda sig av det i undervisningen. Säljö (2000) menar att dessa artefakter
innehåller flera generationer av kunskaper och erfarenheter som vi kan ta del av. Då detta arbete utgår i att använda skönlitteratur i NO-undervisningen för att bland annat öka elevers nyfikenhet, ser jag inga tvivel till att använda det i undervisningen. Utgår vi ifrån att vi utvecklas och lär genom interaktion med andra människor kan man utgå ifrån litteraturen också. Då denna typ av litteratur oftast skrivs utifrån erfarenheter och det verkliga livet, kan vi utvinna både sanning, fakta och fantasi ur dessa böcker. Genom det kan vi även ge eleverna möjlighet till att utveckla deras förmåga i kritiskt tänkande.
Slutsats
Alla pedagoger ser stora fördelar med att använda sig av skönlitteraturens oändliga rikedom i NO-undervisningen som kunskapskälla. De anser att skönlitteraturen kan ge eleverna den kunskap och syn på abstrakta förlopp som faktatexter inom NO-ämnena inte gör. De ser också möjligheterna i att skönlitteraturen kan väcka elevernas nyfikenhet inför de olika
naturorienterande ämnena.
De svårigheter som har påpekats är bland annat tidsbristen i att hitta skönlitteratur och att de kan känna att deras egna kompetens kring att hitta meningsfulla böcker brister.
Det slutgiltiga resultatet är att lärarna ser goda användningsområden inom
NO-undervisningen kopplat till skönlitteratur, och att deras elever uppskattar detta och utvecklar sina ämneskunskaper.
Metoddiskussion
Detta arbete är baserat på den kvalitativa intervjuformen, där jag har genomfört fem intervjuer med pedagoger från olika skolor och platser i landet. Som nämns i metodavsnittet är denna studie är jag medveten om att tillförlitligheten för denna undersökning inte sträcker sig
särskilt, till skillnad om jag hade intervjuat fler pedagoger. Med detta i baktanke kan resultatet ändå ge en bild av vad skönlitteratur kan ge för effekt på undervisningen i de
naturorienterande ämnena.
För att få ut ännu mer validitet hade observationer varit det optimala att genomföra för att undersöka hur det går till, och vad som sägs av både lärare och elever.
Något som ytterligare skulle kunna ge ett mer utökande resultat hade kunnat vara min förmåga att genomföra en utomordentlig intervju, med följd frågor som mötts upp av långa ännu mer berikande svar.
Framtida yrkesroll
Då jag har haft för avsikt att redan innan undersökningens start arbeta med skönlitteratur som källa för kunskap, ser jag ännu mer fram emot att få börja arbete utifrån detta sätt.
Jag har genom dessa intervjuer fått en inblick i hur andra pedagoger arbetar på detta sätt och även fått ta del av de svårigheter som de stött på. Men det i tankarna i min kommande profession kommer jag att försöka utnyttja de kollegor jag kommer få, för att bygga upp mitt egna bibliotek av skönlitteratur. Men även att ta tillvara på kunskaper från bland annat bibliotek och liknande, då tiden alltid verkar hinna ikapp.
Jag ser endas positivt på denna undervisningsmetod. Jag ser fram emot att lära mig av mina egna misstag och vinster för att alltid utvecklas inom min profession och genom det kunna utveckla min undervisning till det bättre.
Förslag till fortsatt forskning
Utifrån detta arbete har jag kommit fram till att det skulle vara intressant att få se till elevernas perspektiv. Hur upplever eleverna att det är att arbeta med skönlitteratur i jämförelse med faktatexter i undervisningen? Hur ser elever på skönlitteratur som kunskapskälla, jämfört med faktatexter?
Att även kunna genomföra observationer skulle vara fördelaktigt då man får en tydligare och konkretare bild av undervisningen.
Referenser
Avraamidou, Lucy, Theodoridou, Katerina, Themistokleous, Sotiris & Panaou, Petros. (2015). Journal Of Educational Media International. Sience Fiction in Educatin: case studies from
classroom implementations. Volume 52, Issue 3.
Areskoug, Linn & Asklund, Helen (red.) (2014). Berättelsens möjligheter: lärares reflektioner över fiktion. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Axelsson, Monica & Jönsson, Karin (2009). Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bratt, B. , Hallengård, I. , Norman, R. & Palmer, L. (1986). Språkvägen till NO. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-25191-2
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Geijerstam, Åsa af (2006). Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006. ISBN 91-554-6735-0.
Gunnarson, Ronny (2002). Validitet och reliabilitet. Hämtad: 2016-06-22.
http://infovoice.se/fou/bok/10000035.shtml.
Hallberg, Kristin (1993). Litteraturläsning: barnboken i undervisningen. Solna: Ekelund. Helldén, G. (1994). Barns tankar om ekologiska processer. Stockholm: Liber Utbildning AB. ISBN 91-634-0523-7
Helldén, G. , Lindahl, B. & Redfors, A. (2005). Lärande och undervisning i naturvetenskap –
en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. ISSN 1651-7350
Hoggan, Chad och Cranton, Patricia. (2014). Journal of Transformative Education. Promoting
Transformative Learning Throug Reading Fiction. 3 (1):6-25. DOI:
10.1177/1541344614561864.
Ideland, M. & Malmberg, C. (2011). Naturvetenskap i skolan. I Persson, S. & Riddersporre, B. (red.) Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur.
Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Enskede: TPB
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:
Skolverket
Nilsson, Jan (2007). Tematisk undervisning. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur Nationalencyklopedin, naturorienterande ämnen.
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/naturorienterande-ämnen (hämtad 2016-07-11) Nationalencyklopedin, skönlitteratur. http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/skönlitteratur (hämtad 2016-07-11) Nationalencyklopedin, läromedel. http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/läromedel (hämtad 2016-07-11) Nationalencyklopedin, facklitteratur. http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/facklitteratur (hämtad 2016-07-11)
Skardhamar, Anne-Kari (1994). Litteraturundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur Stark, Ulf (2007). När pappa visade mej världsalltet. [Ny utg.] Stockholm: Bonnier Carlsen Säljö, R. (2014). Den lärande människan- teoretiska traditioner. I Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och
uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: 2015-03-11 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
Bilaga
Intervju frågor Ålder?Vilket år tog du din examen?
Vilka ämnen är du behörig att undervisa i?
1. Vad är din personliga relation till skönlitteratur?
2. Hur ser du på skönlitteratur? Vad kan det bidra med/ge eleverna (inte bara i NO)? 3. Har du märkt några fördelar med att använda skönlitteratur? - om eleverna har blivit
mer nyfikna/mer intresserade, ökad förståelse?
4. Hur ofta använder du skönlitteratur i din undervisning?
5. På vilket sätt använder du skönlitteratur, tex för att inleda i teman?
6. Hur bearbeta ni det ni har läst? Samtal, rolig aktivitet(tex rita, drama, film),skriva om det?
7. Har du några bra tips på böcker som man kan använda sig av i NO undervisningen? 8. Ser du några svårigheter med att använda skönlitteratur i NO undervisningen? 9. Arbetar du på detta sätt i några andra ämnen? Vilka skillnader finns det inom dessa
ämnen? Svårare/enklare att hitta passande skönlitteratur?
10. Varför tror du att lärare väljer att inte utnyttja skönlitteratur som kunskapskälla i NO undervisningen?
