• No results found

Auktorisation av asfaltlaboratorier : rapport från auktorisationsverksamheten 1995

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Auktorisation av asfaltlaboratorier : rapport från auktorisationsverksamheten 1995"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Titel: Författare: Resursgrupp: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Distribution: Nr 10-1996 Auktorisation av asfaltlaboratorier Rapport från auktorisationsverksamheten 1995

Lars Eriksson, Cathrin Svensson, Leif Viman

Asfaltbeläggning 60122 Auktorisation av asfaltlaboratorier Asfaltnämnden Fri div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ...3

1. NYA LABORATORIER ... ..4

1.2 Nynäs Bittek ...5

1.3 SIAB, Östad ... ..6

1.4 Skanska Syd AB, Helsingborg ...7

1.5 SVB, Tranemo ... ..8 1.6 VV, H01 ... ..9 2. BESÖK ...10 2.1 Allmänt ... ..10 2.2 Vertikal revision... ..12 3. JÄMFÖRANDE PROVNING ... ..13 3.1 Stenmaterial ... ..14 3.2 Bindemedel ... ..15 3.3 Asfaltmassa ... ..17 3.4 Gjutasfalt ... ..22 4. STICKPROVSKONTROLL... ..23

5. SPRIDNING MELLAN OLIKA PROVKARTONGER ... ..25

(3)

SAMMANFATTNING

Till säsongen 1995 har 5 nya lab anmält intresse av att delta i auktorisationsverksamheten. Dessa är Nynäs Bittek (återinträde), SIAB Östad, Skanska Syd Helsingborg, SVB Tranemo och VV Hol (ej godkända 1994).

Två lab har begärt utträde, nämligen Ballast Väst Uddevalla (finns dock med i den jämförande

provningen) och Svenska Vägbeläggningar Bollsbyn. Detta innebär att det varit 44 asfaltlaboratorier. Binab är från och med i år auktoriserat både som gjutasfalt- och asfaltlaboratorium.

Årets kontrollprover skickades ut i våras, före säsongstart. De bestod av ABT 12/8 180 som skulle analyseras med avseende på bindemedelshalt, kornkurva, Marshallhålrum (gäller samtliga lab). För de Övriga parametrarna har stenmaterial, bindemedel och gjutasfaltkuber skickats ut.

Resultaten av årets prov visar att för bindemedelshalt och kornkurva är spridningama mindre i år än ifjol. Marshallproven visar däremot större spridning, troligen beroende på att årets massa var mer svårpackad.

Under årets, såväl som under tidigare års, rutinbesök har det största arbetet lagts på att gå igenom labbens checklistepärmar för att kontrollera att det finns dokumenterad egenkontroll. Här måste påpekas att det nu fungerar mycket bra på de flesta labben. Anmärkningarna har blivit fler, men detta beror inte på att labben blivit sämre, utan på att vår bedömning hela tiden blir hårdare. Vi bedömer mer och mer enl. SWEDACS system för ackreditering.

I förra årets rapport VTI notat 5-1995, nämndes att det brister i de flesta provningsrapporter som labben redovisar sina resultat på. Detta har granskats under årets besök och vi har funnit att det fortfarande brister, bl.a när det gäller metodhänvisningar.

(4)

1.

NYA LABORATORIER

1.1 Allmänt

Sedan vi för några år sedan införde checklistepärmarna har vi sett att kvalitetstänkandet har ökat markant. Det är absolut nödvändigt att införa ett kvalitetssystem för att få kontroll över sin utrustning och sina provresultat. Ett antal laboratorier har anslutit sig till

auktorisationsverksamheten sedan pärmama infördes. Vid vissa av de senare anslutna labben har man redan innan det inledande besöket infört någon typ av checklista, vilket naturligtvis är alldeles utmärkt. Det finns också rena motsatsen, lab där man inte har någon eller väldigt dålig egenkontroll. Framförallt finns det ingen dokumentation över vad man påstår sig ha gjort. De sistnämnda kommer att ha väldigt stor glädje av auktorisationen för säkerställandet av kvalitén på sitt arbete och med tanke på ev. ackreditering eller certifiering i framtiden.

De lab som redan vid inträdet har ett kalibreringssystem som fungerar relativt bra har dessutom en personal som är väldigt positiv och vill förbättra sitt system och sig själva. De lab. där man inte har någon dokumenterad kontroll, där är ofta personalen motvillig att införa detta nytänkande. De har ännu inte insett att det är nödvändigt och positivt för arbetet.

Nya lab. har ofta väldigt många egna funderingar och idéer över metoder etc. En del gör metodavvikelser, som de inte tror har någon betydelse, men de kan sällan bevisa det. Dessa funderingar och idéer måste tas upp i FAS Metodutskott och ingen annanstans.

Provningsresultat från årets nya laboratorier redovisas tillsammans med övriga laboratoriers resultat i kap.3 Jämförande provning.

(5)

1.2 Nynäs Bittek

Laboratorieföreståndare: Börje Gustavsson Det inledande besöket gjordes den 23 Maj.

Nynäs har ett mycket stort och välutrustat asfaltlaboratorium.Vid tiden för det inledande

besöket var man på laboratoriet 8 anställda inkl. lab. föreståndare. För den oinsatte gav bilden

av organisationen ett rörigt och svårbegripligt intryck.

Nynäs var tidigare med i auktorisationen men valde att gå ur när man certifierade företaget enl. ISO 9001. Nu har man dock valt att återigen deltaga i auktorisationen.

De inledande proven som lämnades vid besöket visade godkända resultat. Man har utöver de obligatoriska parametrarna även sökt auktorisation för: FAS Metod 337 Penetration

FAS Metod 338 Mjukpunkt

FAS Metod 339 Kinematisk viskositet FAS Metod 340 Dynamisk viskositet FAS Metod 341 Silrest

FAS Metod 342 Utrinningstid FAS Metod 345 Brytindex

(6)

1.3

SIAB, Östad

Laboratorieföreståndare: Khalid Kader Det inledande besöket gjordes den 19 Juni

Laboratoriet hade vid besöket endast en anställd. Asfaltnämnden tog upp frågan om hur man sköter sin provhantering om labföreståndaren av någon anledning inte är på plats. Detta har man löst genom att, det åligger föreståndarens chef att se till att provning sker på annat närliggande auktoriserat laboratorium.

Laboratoriet är beläget alldeles intill det egna asfaltverket, vilket också är dess fasta kund. Laboratoriet är litet och trångt men har den utrustning som krävs för att klara av de obligatoriska parametrarna som krävs i auktorisationen.

Under besöket upptäcktes en del defekt utrustning. Efter uppmaning från asfaltnämndens kontrollant, har detta åtgärdats.

En felräkning gjorde att resultat på de inledande proven blev fel. Därför analyserades dessa på nytt och felet rättades till. Först därefter kunde labbet godkännas.

Laboratoriet har ej sökt auktorisation för några Övriga parametrar.

(7)

1.4 Skanska Syd AB, Helsingborg Laboratorieföreståndare: Åsa Leandersson Det inledande besöket gjordes den 11 Maj

Laboratoriet hade vid besöket endast en anställd. Asfaltnämnden tog upp frågan om hur man sköter sin provhantering om labföreståndaren av någon anledning inte är på plats. Detta har man löst genom att, man sett ut en annan person på företaget som ser till att provning sker på annat närliggande auktoriserat laboratorium inom samma företag.

Laboratoriet är beläget alldeles intill det egna asfaltverket vilket också är dess fasta kund. Laboratoriet har den utrustning som krävs för att klara av deobligatoriska parametrarna i

auktorisationen.

Under besöket upptäcktes en del defekt utrustning. Efter uppmaning från asfaltnämndens kontrollant, har detta åtgärdats.

Auktorisation hade sökts för parametrar som skulle analyseras på ett närliggande lab. Detta accepterades dock inte av asfaltnämden och parametrarna fick strykas.

De inledande proven som lämnades vid besöket visade godkända resultat.

Man har utöver de obligatoriska parametrarna även sökt och blivit auktoriserade för: FAS Metod 337 Penetration

FAS Metod 338 Mjukpunkt

(8)

1.5 SVB, Tranemo

Laboratorieföreståndare: Lars Johansson Det inledande besöket gjordes den 29 Maj.

Laboratoriet har 3 anställda. Organisationen är delvis annorlunda än på de flesta andra lab. Här har man löst det på följande sätt: Lab. föreståndaren är även platschef på asfaltverket som är beläget alldeles intill och övrig personal är både laboranter och verksrnaskinister. Detta har fått till följd att intresset för provning och tillverkning av massa är väldigt högt. Det egna asfaltverket är labbets fasta kund. Man har även några få ytterligare kunder.

Laboratoriet har den utrustning som krävs för att klara av de obligatoriska parametrarna i auktorisationen.

De inledande proven som lämnades vid besöket visade godkända resultat. Man har utöver de obligatoriska parametrarna även sökt auktorisation för: FAS Metod 209 Flisighet

FAS Metod 210 Sprödhet FAS Metod 259 Kulkvarnsvärde

(9)

1.6 VV, H01

Laboratorieföreståndare: Inge Lång

Det inledande besöket gjordes den 27 April.

Laboratoriet ville ha en förnyad prövning att deltaga i auktorisationen då man inte blev godkända 1994. Det har 2 anställda och har godkänts efter att ha lämnat godkända resultat på utskickade prov.

Man har utöver de obligatoriska parametrarna även sökt auktorisation för: FAS Metod 209 Flisighet

FAS Metod 210 Sprödhet FAS Metod 259 Kulkvarnsvärde

(10)

2.

BESÖK

2.1 Allmänt

Huvudinriktningen vid årets besök har varit att kontrollera hur egenkontrollen sköts, både vad gäller dokumentation och kalibrering. Bedömningen görs med hjälp av ett

besiktningsprotokoll, som vi använt oss av under ett par år. Detta protokoll används för att bedömningen ska göras så lika som möjligt på alla lab. Egenkontrollen med tillhörande dokumentation har blivit mycket bra på de flesta laboratorierna. Anmärkningarna har däremot ökat markant. Detta beror nu inte bara på att laboratorierna slarvar, utan på att Vi bedömer hårdare och hårdare. Att bedömningen görs hårdare beror på att vi vill hjälpa labben att få en fungerande egenkontroll och att man ska ha detta klart den dag det är dags för ackreditering. Vi kräver att den kontroll/kalibrering som görs måste vara spårbar, dokumenterad och att det klart framgår på försättsbladen:

- Vad/Vilken utrustning som avses -- När och hur ofta kontrollen skall utföras -- Hur kontrollen skall utföras

Poängskala till besiktningsprotokollet:

+ BRA!

O Iakttagelse

1 Åtgärden kontrolleras vid nästa besök

2 Åtgärd redovisas till kontrollant (VTI) inom 14 dagar

3 Anmäls till asfaltnämnden

I de flesta fall vi delat ut 2:0r, beror det på att labben inte har orkat leva upp till vad man skrivit på sitt försättsblad, eller att det inte finns någon spårbarhet (arbetsblanketter, kladdar, råprotokoll etc.). Det duger alltså inte med att skriva ok eller godkänd. Är det Lex.

termometrar som är kontrollerade, så ska det framgå uppmätt temperatur, avvikelse mot kalibreringstermometer och tillåten avvikelse.

(11)

Några andra ex. på 2:or är:

-- Kopior på ej aktuella metodbeskrivningar som sitter i checklistepärmen - Hänvisning till ej aktuella metoder ex. 259-92 på provningsrapporter

-- Inaktiv utrustning finns med på försättsbladet utan att det framgår att den inte används -- Försättsblad saknas helt

-- lzor från förra året som ej åtgärdats

- Brister i resultatredovisning (se kap. vertikal revision) - Fel i provhantering, upptäckta vid vertikal revision

En del lab har först efter upprepade påstötningar från vår sida rättat till och förtydligat sina 2:or. Detta ser Vi mycket allvarligt på och en skärpning krävs till kommande säsong. Det är inte vår sak att jaga på labben för att få svar. Labben måste själva ta initiativ. Vi kommer att

följa upp problemet nästa år.

(12)

2.2 Vertikal revision

Vertikal revision innebär att vi gått in och granskat ett laboratorieärende från inregistrering till provrapport och arkivering (blankett vertikal revision se bilaga 1). Syftet med detta har varit att titta på hur de olika labben hanterar sina uppdrag.

Här kommer en redovisning över de olika momenten vi tittat på. Inregistrering:

De flesta börjar med att registrera i en provliggare och sedan i sin labdator (enl. vår åsikt bör alla registrera proven när de kommer in och inte vänta tills resultaten är färdiga).

Analysblanketter:

På dom allra flesta labben saknas både signatur och datum , detta är inte hållbart i en framtida ackreditering.

Resultatredovisning:

Endast ett fåtal laboratorier uppfyller kraven som står i FAS Metoderna. Vanligaste felen är att metodhänvisning är fel eller saknas helt, eller att enskilda värden saknas. Detta beror till största del på de labdata program som används. I något fall har man lyckats att blanda ihop provnummer på analysblanketter och resultatredovisning men ändå lycktats redovisa med rätt resultat (märkligt). Flera lab har haft liknande problem! På ett lab upptäcktes att siktarna varit Överbelastade och att man dessutom på samma prov haft för stor spridning på både skrym-och kompaktdensitet, utan att något åtgärdats enl. metoderna.

Arkivering:

De flesta klarar detta på ett tillfredsställande sätt.

(13)

3.

JÄMFÖRANDE PROVNING

Analyser av dekontrollprover som ingår i auktorisationen visar hur väl laboratoriet klarar dessa analyser. Dessutom fungerar de som mindre ringanalyser och ger då ett mått på metodernas repeter- och reproducerbarhet. VTI har även i år utfört 5 analyser av varje obligatorisk parameter på slumpvis utvalda provkartonger med asfaltmassa, för att kunna bedöma hur resultatet varierar p. g.a variation mellan provkartonger. Dessa resultat redovisas i nästa kapitel Spridning mellan olika provkartonger .

Proven sändes ut till labben den 13/4 och resultaten skulle redovisas före den 2/5. Flera lab hade svårt att hålla tiden, främst beroende på att kravet på 14mm sikt för kulkvarn införts. I stort fungerar redovisningen bra men det förekommer fortfarande en del brister. Här kommer några exempel:

- Ibland redovisas bara enskilda värden, så att vi fårräkna ut medelvärden själva. Frågan är om det är lika illa ställt för labbens normala kunder?

-Ibland saknas metodangivelse

-Ibland är det felaktig metodangivelse

- Ibland redovisas resultaten med flera decimaler än vad metoden anger. Onödigt och fel!

(14)

3.1 Stenmaterial

I år har vi endast provat stenmaterial med avseende på kulkvarnsv'arde. Materialet var en kvartsit fraktion 12- 16mm.

Enl. ringanalys (se kap precision i kulkvarnsmetoden) får spridningen mellan lab i detta fall vara max R: 0,93. Här är spridningen R: 1,3. Lab 7 och 41 har för stor spridning mellan enskilda resultat, utan att man analyserat nya prov vilket metoden föreskriver!!!

De lab som ligger i utkanten uppmanas därför att se Över sin utrustning och metodförfarande. Resultat i tabellform redovisas i bilaga 2.

(15)

3.2 Bindemedel

I år har bindemedel av kvalité B 120 analyserats av delaboratorier som har

bindemedelsparametrar. Det är fortfarande stora skillnader mellan olika laboratorier. Vi har sökt men ej funnit någon förklaring varför det är så. Resultat i tabellform redovisas i bilaga 3.

Max 4 enheter i' i I

Här 21 mellan labbens medelvärden! 1!

mm .* metoden:

(16)

Max 10 mellan .

Här 6° mellan labbens medelvärden Krav enl. metoden:

Banaemeaemo

:

_inematisk'wskositet

Krav enlgmetedenzi J avvmedelvärdet mellan enskilda resultat

Här 13% mellan labbens medelvärden!!

(17)

3.3 Asfaltmassa

Årets resultat Visar i stort på en god Överenstämmelse mellan de olika laboratoriema. Inga omprov på den ordinarie provningen har i år delats ut. Spridning på bindemedelshalt och

kornkurva är lägre i år än förra året, medan spridningen på Marshallhålrummen är något

högre. Det beror troligen på att årets massa var mer svårpackad. Lab nr: 9, 10, 20, 23, 25, 46 och 48 har för stor spridning mellan enskilda resultat på skrym- eller kompaktdensitet, utan att

man analyserat nya prov Vilket metoden föreskriver!!! Massaproven i år kommer från NKA

Produkters anläggning i Dyltabruk. Proven (75 st) togs ut från en lastbil vid asfaltverket (se kap 5. Spridning mellan olika provkartonger). Resultat i tabellform redovisas i bilaga 4-6.

v

Krav enl metoden: Max 0,20% mellan enskilda Värden

Här 0,40% mellan labbens medelvärden! !!

(18)

VTI NOTAT NR 10-1996

:vv-'- M,m_ nwnw

(19)

Krav enl. metoden: Max 0,015g/cm3 mellan enskilda Värden Här 0,075g/cm3 mellan labbens resultat!!!

Krav enl. metoden: Max 0,010g/cm3 mellan enskilda Värden Här 0,045g/cm3 mellan labbens resultat!!!

(20)
(21)

Krav enl. metoden: Maxl7% av medelvärdet mellan enskilda resultat

Här skiljer det 26% mellan laboratoriemas medelvärden. Anmärkningar:

Lab 2: Brott i bruk Lab 3: Brott i bruk

Lab 11: Dragh. angiven i kPa. Brott i stenar och mellan stenar och bruk. Lab 12: Dragh. angiven i kPa. Brottyp ej angiven.

Lab 13: Dragh. angiven i kPa. Brott i bruk.

Lab 19: Utfört 5 provningar. Enskilda dragh. i kPa medelv i MPa Brottyp en kombination av: - brott i stenar

- brott mellan stenar och bruk - brott i bruk

(22)

3.4 Gjutasfalt

För stämpelintryck finns toleranser för repeterbarhet och reproducerbarhet inskrivna i

metodbeskrivningen. Spridningarna mellan labben uppfyller inte kravet på reproducerbarhet. Resultat i tabellform redovisas i bilaga 7.

(23)

4.

STICKPROVSKONTROLL

En av asfaltnämndens regler är att labben ska spara de senaste 25 proven man analyserat. Detta för att vi ska kunna ta med ett slumpmässigt valt prov, märka om det och låta analysera vid ett annat auktoriserat lab. Problemet med detta är att om man får skillnader i resultat på dessa prov vet man inte vilket lab som gjort fel. Därför ñck labben i år tillbaka sina egna prov. Vid ev. avvikelser vet vi ju att felet i så fall hör hemma på just det labbet.

Kommentarer till figurerna:

Det bör påpekas att det är differensen mellan resultatet labbet lämnade första och andra gången provet analyserades som utgör värdet på y-axeln. I de fall det finns lab nr. på x-axeln men ingen stapel innebär det att avvikelsen är = 0. På 2,0mm sikt saknas en del lab nr. beroende på att det varit någon typ av AG och att vi saknar resultat.

Två lab har inte riktigt lyckats att få samma resultat på båda provningarna av samma prov. Det är lab nr 6 och lab nr 41. Lab nr 6 har vid denna omprovning lyckats att få sitt prov mera bindemedelsrikt och tätare komkurva, detta beror troligtvis på neddelningsfel vid någon av neddelningarna. Lab nr 41 misslyckades totalt med omprovningen (se figurerna), efter påpekande analyserades ytterligare ett dubbelprov. Detta resultat visar dock rätt så bra Överensstämmelse med vad man fått första gången provet analyserades, mycket märkligt!!!

(24)

Bindemedelshalt

Kornkurva

' ÄN_vijab_ vL.' ... -Lab ,

(25)

5.

SPRIDNING MELLAN OLIKA PROVKARTONGER

För att få ett mått på hur stor del av spridningen somberor på variationer mellan olika

provkartonger har fem slumpvis utvalda kartonger med asfaltmassa analyserats på samma lab. Dessa analyser har utförts på VTI (Ett lab, en laborant, en utrustning). I diagrammen nedan jämförs spridningen i provresultat för alla auktoriserade lab (olika lab, olika laboranter, olika

utrustningar) med den för fem provkartonger på ett lab. Variationen mellan de fem provkartongema är i samtliga fall mindre än den mellan labben.

Bindemedelshalt 6,3 _. 6,2 6,1 5,9 5,8 5,7 5,6

Alla aukt. lab Ett lab

Sikt 0,075

Alla aukt. lab Ett lab

(26)

Alla aukt. lab Ett lab

Alla aukt. lab Ett lab

Sikt 8,0 95 94,5 94 93,5 93 92,5 92 91,5 91 90,5 90

Alla aukt. lab Ett lab

(27)

2,33 2,36 2,34 2,32 2,3 2,23 2,26 2,24

Alla aukt. lab

Skrymdensitet Ett lab 2,5 2,48 2,46 2,44 2,42 2,4 2,38 2,36

Alla aukt. lab

Kompaktdensitet

Ett lab

Alla aukt. lab

Hålrum

Ett lab

(28)
(29)

Typ av ärende (prod.-/kval.kontroll):

Antal prov:

Utförda analyser:

Inregistrering: (beställning per brev/telefon? mm)

Analysblanketter: (signatur mm?)

Resultatredovisning: (jmf med rapportdelen i FAS Metoderna)

Arkivering:

Datum: Utfört av:

VERTREVDOC/LV

(30)

LAB KULKVARNSVÄRDE ANM.

Nr Enskilda värden Medel

2 4,8 4,7 4,8 3 4,2 4,4 4,3 4 4,8 5,0 4,9 5 5,3 5,4 5,4 6 5 ,4 5,3 5,4 7 4,9 5,5 5,2 9 4,4 4,3 4,3 1 1 4,3 4,3 4,3 12 4,2 4,4 4,3 13 4,4 4,2 4,3 14 4,9 4,6 4,8 16 4,6 4,7 4,6 17 4,7 4,4 4,6 18 4,6 4,5 4,6 ' 19 4,5 4,5 4,5 Svensk kvarn 19 4,3 4,4 4,4 Norsk kvarn 20 4,6 4,7 4,7 21 4,7 4,8 4,8 22 4,8 4,9 4,8 24 3,9 4,2 4,1 28 5,3 5,5 5,4 29 4,7 4,5 4,6 31 4,6 5,2 4,2 4,2 4,6 32 4,5 4,8 4,7 33 4,8 5,5 5,7 4,8 5,2 36 5,5 5,3 5,4 39 4,5 4,6 4,5 41 4,4 3,9 4,2 46 5,5 4,8 5,0 5,7 5,3 Antal 29 Medelvärde 4,7 Min 4,1

Max

5,4

Standardavvikelse 0,4 Variationskoefficient 8,5

(31)

Nr 1 2 3 medel 1 2 medel dyn/kin 1 2 medel

3 122 120 119 120 42,9 43,1 43 kin 286,8 292,6 290 8 1 15 1 15 1 14 115 11 114 111 112 112 43,2 43,2 43 14 111 112 108 110 43,8 44 44 17 103 104 106 104 42 42 42 18 112 113 112 112 42 42 42 kin 258 259 259 20 116 115 113 115 42,2 42,1 42 24 104 104 103 104 41,2 41,4 41 28 112 111 114 112 43 42,8 43 32 120 120 122 121 46,5 46,5 46,5 kin 266 264 265 32 dyn 114 1 14 1 14 38 125 125 124 125 43 43,1 43 kin 280 282 281 39 116 119 119 1 18 45 45 45 kin 294 295 295 41 112 114 110 112 42,2 42,5 42,5 47 120 120 120 120 43,7 44,1 44 Antal: 14 13 4 Medelvärde: 114 43 277 Max 125 47 295 Min 104 41 259

(32)

Nr Enskilda värden Medelv. 0,074 2 4 8

2 6,08 6,10 6,09 7,0 46,0 66,4 91,9 3 6,10 6,06 6,08 6,8 46,4 67,2 91,9 4 6,23 6,25 6,24 6,5 46,3 68,6 92,0 5 6,08 6,07 6,08 6,8 46,9 68,4 92,6 6 6,04 5,95 6,00 6,6 46,2 66,2 91,1 7 5,93 5,92 5,92 6,8 44,4 64,8 90,7 8 6,15 6,19 6,17 6,7 45,5 67,1 91,8 9 6,18 6,17 6,18 7,0 46,6 67,7 92,8 10 6,00 6,03 6,02 6,6 46,0 66,0 91,7 1 1 5,91 5,97 5,94 6,9 45,0 67,2 92,6 12 5,99 6,06 6,03 6,6 46,4 67,2 92,3 13 5,97 6,05 6,01 6,5 47,0 67,8 92,1 14 6,06 6,09 6,08 6,3 45,1 66,2 90,2 15 6,07 6,12 6,10 6,8 47,5 68,5 93,5 16 5,99 5,92 5 ,95 7,1 46,0 67,4 91,6 17 6,27 6,17 6,22 6,5 46,0 67,4 92,5 18 6,00 6,10 6,05 6,4 45,4 66,5 90,7 19 6,07 6,22 6,15 6,7 46,4 67,9 92,5 20 6,22 6,17 6,20 7,3 47,7 70,6 93,9 21 5 ,94 5,96 5,95 6,8 45,9 69,1 92,9 22 6,03 6,02 6,03 6,6 45,8 67,2 91,7 23 5,98 6,03 6,00 6,6 46,1 66,6 92,4 24 6,13 6,14 6,14 7,0 48,2 68,7 93,7 25 6,17 6,13 6,15 7,4 47,4 70,1 93,9 28 6,09 6,15 6,12 6,7 46,3 67,5 92,4 29 6,10 6,17 6,14 6,4 47,9 68,3 93,1 30 5,96 5,92 5,94 7,0 46,6 67,6 92,5 31 6,03 6,00 6,02 6,6 45,7 65,2 91,7 32 6,23 6,15 6,19 6,8 46,3 67,9 92,3 33 6,04 6,14 6,09 6,6 45,9 66,4 92,1 34 5,78 5,89 5,84 6,7 46,9 68,7 92,3 35 6,15 6,11 6,13 6,4 45,2 66,8 91,5 36 6,05 6,05 6,05 6,9 46,4 68,4 93,6 37 6,19 6,24 6,22 6,5 45,8 67,7 93,2 38 5,92 6,01 5,97 6,8 46,7 68,2 92,1 39 6,07 6,09 6,08 7,0 46,8 67,9 91,6 40 6,04 6,07 6,06 5,9 46,0 67,7 92,1 41 5,99 6,03 6,01 6,4 44,7 64,9 90,5 43 6,21 6,12 6,17 6,3 45,2 66,1 91,5 44 6,05 6,02 6,04 7,0 46,4 68,8 92,7 46 6,11 6,15 6,13 6,5 46,6 68,2 92,3 47 6,11 6,07 6,09 6,4 45,6 66,7 90,8 48 6,16 6,06 6,11 6,0 44,5 66,0 93,0 Antal 43 43 43 43 43 Medelvärde 6,07 6,7 46,2 67,4 92,2 Min 5,84 5,9 44,4 64,8 90,2 Max 6,24 7,4 48,2 70,6 93,9 Standardavvikelse 0,09 0,3 0,9 1,2 0,9 Variationsbredd 0,40 1,5 3 ,8 5,8 3 ,7

(33)

1 2 3 1 2 3 DENS. DENS. 2 2,355 2,343 2,350 2,456 2,450 2,456 2,349 2,454 4,3 3 2,291 2,297 2,286 2,440 2,444 2,436 2,291 2,440 6,1 4 2,315 2,313 2,317 2,424 2,421 2,431 2,315 2,425 4,5 5 2,348 2,349 2,347 2,452 2,450 2,449 2,348 2,450 4,2 6 2,344 2,348 2,342 2,450 2,451 2,456 2,345 2,452 4,4 7 2,344 2,338 2,346 2,459 2,453 2,459 2,343 2,457 4,6 8 2,340 2,345 2,342 2,448 2,447 2,454 2,342 2,450 4,4 9 2,308 2,305 2,306 2,460 2,445 2,454 2,306 2,453 6,0 10 2,351 2,370 2,367 2,461 2,460 2,457 2,363 2,459 3,9 11 2,328 2,330 2,316 2,450 2,459 2,456 2,325 2,455 5,3 12 2,323 2,337 2,323 2,451 2,455 2,450 2,328 2,452 5,1 13 2,312 2,317 2,310 2,461 2,459 2,458 2,313 2,459 5,9 14 2,317 2,321 2,325 2,443 2,444 2,450 2,321 2,446 5,1 15 2,353 2,363 2,357 2,456 2,458 2,458 2,358 2,457 4,0 16 2,323 2,317 2,325 2,454 2,445 2,454 2,322 2,451 5,3 17 2,340 2,346 2,344 2,432 2,439 2,438 2,343 2,436 3,8 18 2,318 2,323 2,314 2,451 2,453 2,456 2,318 2,453 5,5 19 2,352 2,354 2,351 2,454 2,455 2,452 2,352 2,454 4,2 20 2,313 2,306 2,324 2,443 2,441 2,451 2,314 2,445 5,4 21 2,340 2,333 2,336 2,457 2,458 2,456 2,336 2,457 4,9 22 2,328 2,331 2,341 2,457 2,455 2,452 2,333 2,454 4,9 23 2,323 2,325 2,332 2,453 2,452 2,463 2,326 2,456 5,3 24 2,349 2,357 2,356 2,459 2,466 2,466 2,354 2,464 4,5 25 2,325 2,343 2,320 2,457 2,457 2,452 2,329 2,455 5,1 28 2,334 2,347 2,337 2,456 2,454 2,456 2,339 2,455 4,7 29 2,323 2,317 2,325 2,461 2,462 2,465 2,322 2,463 5,7 30 2,327 2,323 2,336 2,443 2,447 2,452 2,329 2,447 4,8 31 2,332 2,329 2,319 2,453 2,452 2,455 2,327 2,453 5,1 32 2,349 2,345 2,343 2,425 2,427 2,425 2,346 2,426 3,3 33 2,354 2,351 2,353 2,453 2,455 2,457 2,353 2,455 4,2 34 2,309 2,297 2,304 2,450 2,450 2,449 2,303 2,450 6,0 35 2,321 2,314 2,312 2,456 2,451 2,459 2,316 2,455 5,7 36 2,314 2,314 2,320 2,460 2,456 2,453 2,316 2,456 5,7 37 2,357 2,350 2,348 2,454 2,454 2,450 2,352 2,453 4,1 38 2,340 2,339 2,337 2,451 2,453 2,450 2,339 2,451 4,6 39 2,348 2,344 2,356 2,434 2,425 2,427 2,349 2,429 3,3 40 2,346 2,357 2,342 2,476 2,467 2,470 2,348 2,470 4,9 41 2,367 2,373 2,358 2,445 2,449 2,454 2,366 2,449 3,4 43 2,325 2,323 2,316 2,441 2,442 2,449 2,321 2,444 5,0 44 2,305 2,302 2,314 2,462 2,449 2,451 2,307 2,454 6,0 46 2,364 2,343 2,355 2,456 2,461 2,465 2,354 2,461 4,4 47 2,315 2,324 2,320 2,465 2,471 2,469 2,320 2,468 6,0 48 2,327 2,321 2,318 2,481 2,452 2,456 2,322 2,463 5,7 Antal 43 43 43 Medelvärde 2,333 2,452 4,9 Min 2,291 2,425 3,3 Max 2,366 2,470 6,1 Variationsbredd 0,075 0,045 2,8 Standardavvikelse 0,018 0,010 0,8 Variationskoefficient 0,8 0,4 15 ,9

(34)

nr enskilda värden medelv enskilda Värden medelv 2 2,27 2,13 2,25 2,2 2,8 3,2 2,9 3,0 3 1,9 1,9 1,9 1,9 2,5 2,4 2,6 2,5 11 2709 2473 2700 2627 3,0 3,3 2,5 2,9 12 2607 2684 2526 2606 1 3,0 2,5 2,5 2,7 13 2460 2490 2590 2500 2,3 2,4 2,2 2,3 19 2040, 2200, 1780, 1920, 2000 2,0 2,7 2,9 4,4 2,9 3,0 3,2 /Iedelvz 2,4 2,8

(35)

Lab Enskilda värden Medelvärde nr sek ' sek 3 68 58 63 70 58 64 18 69 57 56 59 60 20 59 53 56 57 53 55 24 67 63 65 66 68 67 25 70 61 65 67 62 65 29 58 55 57 38 63 66 65 64 58 61 60 67 64 Stämpelintryck på beläggningsgiutasfalt Enl. FAS Metod 465

Lab Enskilda värden, 30 min Medelvärde Enskilda värden, 60 min Medelvärde

nr mm mm mm mm 3 6,0 6,6 6,3 18 3,0 3,2 0,7 0,7 3,0 3,0 3,1 0,9 0,8 20 6,12 5,32 5,72 1,03 1,27 24 4,67 4,68 5,60 5,61 25 3,68 3,67 3,68 4,33 4,35 4,34 4,12 4,08 4,10 5,10 5,00 5,05 29 4,3 4,7 4,5 0,6 0,8 0,7 38 4,0 4,7

(36)

References

Related documents

Intervjuperson 3 menar dock att det inte går att bli helt klar med lärandet: ”Man blir inte riktigt klar utan det kommer hela tiden, man kan inte lära sig allt under

Sättet som skolan har bidragit till elevernas övergång från ett individuellt program till ett nationellt är lärare som stöttar och finns där, det är även studie-

Vad är det egentligen som står på spel? I vår studie har vi ju valt att se på bemötandefrågor ur ett ledarskapsperspektiv men vi har även hört, och fått ta del av hur man

Flera områdeschefer menar på att det finns aspekter att beakta vid rekrytering som går bortom alla mallar och checklistor, att ingen rektorstjänst är den andra lik varför kraven

Connell (1995) menar att det institutionella förtryck som den vita hegemoniska maskuliniteten stått för genom bland annat kolonialismen (och i förlängning postkolonialismen)

Eftersom diagnosen autism är mycket komplex och visar sig på olika sätt hos varje enskild person som får diagnosen har vi valt att intervjua föräldrar till barn som

Beauchamp and Childress describes the four ethical principles important in medicine but do not specify how to choose between them when put in the position where a priority must be

Avvikelsen är beräknad från det medelvärde som erhållits då prov av samma massatyp tidigare analyserats vid flera andra auktoriserade laboratorier. Inga större avvikelser har