VTl notat
Nr V208 1992
Titel: Auktorisation av asfaltlaboratorier
Rapport från Auktorisationsverksamheten 1992
Författare: Leif Viman, Lars Eriksson
Avdelning: Vägavdelningens materialsektion Projektnummer: 42329-3
Projektnamn: Auktorisation av asfaltlaboratorier
Uppdragsgivare: Asfaltmnämnden Distribution: Fri
div
v
Auktorisationsverksamheten -92
LeifViman/Lars Eriksson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ... 3
NYA LABORATORIER ... 4
Skanska Syd AB, Halmstad ... 5
Ballast Väst, Borås ... .. 8
RUTINBESÖK... 11
Utrustningar ... .. l 1 Stenmaterial... .. 1 l Bindemedel... .. 15 Asfaltmassa ... .. 16Gjutasfalt... 22
Auktorisationsverksamheten -92 3 LeifViman/Lars Eriksson
SAMMANFATTNING
När det gäller antalet laboratorier så är det oförändrat, jämfört med 1991. Det innebär att det idag ñnns 36 auktoriserade laboratorier. Två av dessa är nya för året, Skanska i Halmstad och Ballast Väst i Borås, medan två laboratorier har hoppat av auktorisationen, Ballast Syd i Sölvesborg och Vägverket i Flen. Dessa två laboratorier har lagts ner av organisatoriska skäl och verksamheten ñyttats till andra lab. Ett av de 36 laboratoriema är auktoriserat gjutasfaltlaboratorium medan de övriga är asfaltlaboratorier.
Nyheter för året är bl a att laboratoriema erhållit en checklistepärm med vilken egenkontrollen dokumenteras, dvs när och i vilken omfattning kontroll och kalibrering av utrustning utförts. Pärmen skickades ut i januri och laboratoriema har i mer eller mindre god omfattning fyllt den med dokument som berör egenkontrollen. Under nästa år förutsätter vi att samtliga laboratorier har en mer komplett utförd och dokumenterad egenkontroll. En annan nyhet är att
kontrollprover skickats ut vid ett tillfälle, i början av juni, till alla laboratorier. Detta för att under säsongen kunna redovisa samtliga resultat till alla laboratorier, men framförallt för att snabbt kunna vidta åtgärder när något laboratorium erhållit avvikande resultat.
Ytterliggare en ändring som införts är möjligheten att söka auktorisation för andra FAS Metoder än de sju obligatoriska. Varje laboratorium erhåller sedan ett certifikat som visar för vilka metoder man är auktoriserad. Giltigheten för dessa certifikat är 1 år. Några laboratorier har sökt för
metoder, där man nyligen skaffat utrustning. Man har sedan inte hunnit få ordning på utrustningarna under året, vilket inneburit att man ej kunnat utföra metoder som man är auktoriserad för. Detta är oacceptabelt. När det gäller dessa övriga metoder saknas också ofta kalibreringsmöjligheter. Det kan t ex vara tryckpressar, skrivare, utrustning för stämpelbelastning
111111.
All utrustning som ingår i auktorisationen måste vara kalibrerad. Hur ofta den kalibreras och vad som innefattas i kalibreringen samt resultat från samtliga kalibreringar skall finnas redovisat i checklistepärmen.
Resultaten från kontrollprovema har överlag givit mycket goda överrensstämmelser mellan laboratoriema. Största avvikelsen har erhållits på instampade Marshallprovkroppar, där
hålrumshalten varierat mellan 3,3-6,4 %. Kulkvarnsvärdet har som väntat visat mindre spridning
Auktorisationsverksamheten -92 4 LeifViman/Lars Eriksson
NYA LABORATORIER
Två laboratorier har ansökt om auktorisation under 1992. Innan ett laboratorium godkänns som auktoriserat kontrolleras dess verksamhet på ett antal punkter. Dessa kontroller utförs genom besök av kontrollant samt lämnande av kontrollprover. Vid besöken kontrolleras laboratoriets övergripande funktioner, såsom lokaler, utrustning, provhantering, journalföring, arkivering av prov, personalkompetens mm. Kontrollprovema visar sedan om laboratoriet utför analyserna på ett riktigt sätt. Följande prover lämnades vid besöken hos de nya laboratoriema:
0 Massaprov för neddelning och bestämning av bindemedelshalt och komkurva.
o Massaprov för bestämning av bindemedelshalt och komkurva hos hela analysprovet.
o Massaprov för bestämning av kompaktdensitet. o Provkroppar för bestämning av skrymdensitet. 0 Stenmaterial för bestämning av korndensitet.
Auktorisationsverkmmheten -92 5 Leif Viman/Lars Eriksson
Skanska Syd AB, Halmstad
Laboratorieforeståndare: Rune Pålsson
Laboratoriet sorterar direkt under avd.chefen för Skanska Syd, men har ett eget budgetansvar. Man har dessutom ett nära samarbete med Skanska Lomma. På laboratoriet ñnns två fast anställda, Rune Pålsson och Andreas Henriksson. Båda uppfyller de krav som ställs för personal på ett auktoriserat lab, både vad gäller praktisk erfarenhet som genomgångna FAS kurser. Det finns inte någon angiven utbildningsplan men behoven tas upp och diskuteras i Skanskas labgrupp. Laboratoriet sköter produktionskontrollen åt två asfaltverk.
Resultaten på de prover som lämnades i samband med besöken redovisas nedan med kommentarer
över de eventuella avvikelser som förekommit. in 1 11 k
Proverna har analyserats enligt MBB 62 och MBB 21 .Tillsatt mängd och avvikelser avserdet recept som använts vid blandning av proven på VTI. Inga större avvikelser har noterats på dessa prov, förutom det missöde som skedde med bindemedelshalten där hela provet skulle analyseras. Den automatiska extraktionsapparaten började plötsligt läcka, vilket den aldrig gjort varken förr eller senare.
Analys på neddelat prov (dubbelprov) Bindemedelshalt, vikt%
Prov Resultat från Skanska tillsatt diff
nr
prov a
prov b
diff
medelv. bm-halt
2 6,58 6,62 0,04 6,6 6,4 0,20 4 5,92 5,76 0,16 5,84 5,75 0,09 6 6,25 6,38 0,13 6,32 6,2 0,12 Komfordelning
Prov nr Avvikelser i vikt-% från avsedd komkurva 0,074 2 4 8 1 1,2 2 1,3 2 3,1 4,5
4 0,7 1,2 1,6 4,4
Auktorisationsverksamheten -92 6 Leif Viman/Lars Eriksson
Bestämning på hela analysprovet Bindemedelshalt, vikt%
Prov nr Resultat Tillsatt Avvikelse Skanska bm-halt
P7 * 6,25 P8 6,43 6,51 -0,08 P9 6,64 6,85 -0,21
*Anm. Pga. ett missöde kan bindemedelshalten ej redovisas Komfo'rdelning
Prov nr Avvikelse i vikt-% från avsedd komkurva 0,074 2 4 8 1 1,2 P7 0,5 0,2 0,6 4,8
P8 0,8 0,4 1,7 2,9
P9 0,6 0,6 0,9 2,5
3' _1' -. ,.0_ .021105 ' 0431-... no'La 3 '0010
Avvikelsen är beräknad från det medelvärde som erhållits då prov av samma massatyp tidigare analyserats vid flera andra auktoriserade laboratorier. Inga större avvikelser har noterats. Kompaktdensitet, g/cm3
Prov Resultat Medelv. Avvikelse Skanska andra lab
KD16-91 2,408 2,404 0,004 KD16-9l 2,408 2,404 0,004
Auktorisationsverksamheten -92 7 Leif Viman/Lars Eriksson
3' -411-131 ;1541305 -' på. 4-. 2...! Ignu 'La ALU: ' r-_' 9),!
Avvikelsen är beräknad från det medelvärde som erhållits då proven tidigare analyserats vid andra auktoriserade laboratorier. Inga större avvikelser har noterats.
Skrymdensitet g/cm3
Prov Resultat Medelvärde Avvikelse nr Skanska andra lab
6,1 2,392 2,383 0,009 6,2 2,396 2,389 0,007 6,3 2,394 2,388 0,006 6,4 2,395 2,388 0,007 7,2 2,38 2,373 0,007 B' ° '-.oc". -'. :'g
Avvikelsen är beräknad från det medelvärde som erhållits då prov av samma stenmaterial analyserats vid andra auktoriserade laboratorier. Inga större avvikelser har noterats. Komdensitet, g/cm3
Prov Resultat Medelvärde Avvikelse nr Skanska andra lab
1 2,640 2,645 -0,005 2 2,707 2,703 0,004 3 2,969 2,96 0,009 4 2,623 2,619 0,004 5 2,642 2,644 -0,002
Laboratoriet har även bestämt komdensitet enl. MBB-28 (pyknometer) på samma stenmaterial. Resultatet har blivit mer osäkert än med MBB-8. Både prov 3 och 4 har för stor avvikelse. Man kan också se att komdensitet bestämd enl. MBB-28 ger lite högre densitetsvärden.
Komdensitet, g/cm3
Prov Resultat Medelvärde Avvikelse nr Skanska andra lab
1 2,649 2,645 0,005 2 2,708 2,703 0,005 3 2,973 2,96 0,013 4 2,635 2,619 0,160 5 2,649 2,644 0,005
Auktortsationsverlcsamheten -92 8
Leif Viman/Lars Eriksson
Ballast Väst, Borås
Labföreständare: Thomas Magnusson
Laboratoriet ligger under platschefen på asfaltverket. Thomas uppfyller kraven för lab.föreståndare genom sina 17 är i branchen samt genomgångna FAS kurser. Laboratoriet har inga fler anställda och utbildning av personal tas upp inom företagets lab.grupp. Laboratoriet betjänar det egna asfaltverket men har även externa kunder framförallt på grussidan.
Resultaten på de prover som lämnades i samband med besöken redovisas nedan med kommentarer
Över de eventuella avvikelser som förekommit.
B"'vinml hk
Proven har neddelats och analyserats enligt MBB-32. Tillsatt mängd och avvikelser avser det recept som använts vid blandning av proverna på VTI. Inga anmärkningsvärda avvikelser har erhållits vare sig på neddelade prov eller där hela proven analyserats.
Analys av meddelat prov (dubbelprov) Bindemedelshalt vikt-%
Prov Resultat Ballast tillsatt diñ' nr prov a prov b diñ medelvärde bm-halt
1 6,00 5,83 0,17 5,91 5,96 -0,05 2 5,70 5,78 0,08 5,74 5,79 -0,05 3 5,86 6,00 0,14 5,93 5,89 0,04 Komfördelning
Prov Avvikelse ivikt-% från avsedd komkurva nr 0,074 2 4 8 1 1,2
1 2,3 2,3 0,6 -O,2 2 1,1 1,1 0,4 -0,6
Auktorisationsverlctamheten -92 9 Leif Viman/Lars Eriksson
Bestämning på hela analysprovet Bindemedelshalt, vikt-%
Prov Resultat Tillsatt Avvikelse nr Ballast bm-halt
4 5,88 5,93 -0,05 5 6,12 6,10 0,02 6 7,46 7,44 0,02 Komfördelning
Prov Avvikelse ivikt-% från avsedd komkurva
nr 0,074 2 4 8 11,2 4 0,4 0,5 -0,5 -0,6
5 0,5 1,3 1,2 -0,2
6 0,7 1,7 1,3 -1,2
vkm i m rvnliMB-2 nklrv
Avvikelsen är beräknad från det medelvärde som erhållits då prov av samma massatyp analyserats vid flera andra auktoriserade laboratorier. Låga värden har erhållits. Detta kan bero på problem med vakuumsugningen eller för dåligt sönderdelad massa.
Kompaktdensitet, g/cm3
Prov Resultat Medelv. Avvikelse Ballast andra lab
KD16-91 2,385 2,404 -0,019 KD16-91 2,395 2,404 -0,009
Auktorzlsationsverlcsamheten -92 10 LeifViman/Lars Eriksson
:12411- 3 a. .n i." nu.. :_0000: '
Avvikelsen är beräknad från det medelvärde som erhållits då proven tidigare analyserats vid andra auktoriserade laboratorier. Alla resultat visar högre densitet än medelvärdet för andra laboratorier. Enstaka avvikelser på 0,01 enheter tillåts, men det tyder på något systematiskt fel när alla värden ligger på gränsen till för stor spridning.
Skrymdensitet g/cm3
Prov Resultat Medelv. Avvikelse nr Ballast andra lab
6,1 2,395 2,383 0,012 6,2 2,399 2,389 0,010 6,3 2,396 2,388 0,008 6,4 2,398 2,388 0,010 7,2 2,384 2,373 0,011 3' _11! vk 0.' i på. ; _ a. '-. ' li: nklrv
Avvikelsen är beräknad från det medelvärde som erhållits då samma stenmaterial analyserats vid andra auktoriserade laboratorier. Inga större avvikelser har noterats.
Komdensitet g/cm3
Prov Resultat Medelv. Avvikelse nr Ballast andra lab
1 2,637 2,637 -0,008 2 2,701 2,703 -0,002 3 2,966 2,960 0,006 4 2,622 2,619 0,003 5 2,634 2,644 -0,010
Auktorisationsverksamheten -92 I1
Leif Viman/Lars Eriksson
RUTINBESÖK
Besöken har utförts under tiden juni-oktober. Målet har varit att hinna med alla besök under den aktiva beläggningssäsongen. Huvudinriktningen vid årets besök har varit att kontrollera hur dokumentationen av egenkontrollen sköts, men som alltid ingår en allmän översyn av utrusning, metodutförande, resultatredovisning, provhantering mm.
Utrustningar
Under året har ett antal siktar dömts ut. De flesta har varit gamla med uttänjda trådar, men även nya siktar med fabrikationsfel har upptäckts. Det finns alltså inga garantier för att nya siktar håller de krav som ställs. Detta gäller även de siktar som levereras med garantipapper. Dessa garantier gäller nämligen siktduken före inspänning i ramen. När det gäller övrig utrustning så har kontrollprover visat, som många gånger förr, att det ñnns problem vid Marshallpackning. Detta redovisas under kapitlet asfaltmassa. Vissa lab har också haft problem med att få tag i rätt sorts
kulor til kulkvam. Metodbeskrivningen är oklar på den här punkten. Vid köp av kulor hos SKF
skall det räcka att ange stålkulor med beteckningen RB 15.
Stenmaterial
De laboratorier som bland övriga parametrar har sökt för stenmaterialanalyser, har erhållit tre olika stenmaterial för bestämning av komdensitet, slipvärde och kulkvam. Resultaten visar som väntat att spridningen både inom som mellan laboratoriema är något mindre för kulkvam än för slipvärde. Även slipvärdet måste ändå anses ha en acceptabel spridning. Farstaverken har tvingats till
omkömingar på två av tre tester för slipvärdet. Det kan vara slumpen men det kan också vara
någonting vid läggning av plattor eller vid själva slipandet som borde ses över. Något som är allvarligare är att några haft för stor spridning mellan enskilda värden utan att vidta någon åtgärd. Det gäller kulkvamsvärdet. För Kallax Betong & Grus på Leptitmaterialet och för Skanska Angered på porfyrmaterialet.
Första tabellen visar en sammanställning av resultaten, medan de övriga tabellerna redovisar enskilda värden. En tabell för varje stenmaten'al.
Auktorisationsverksamheten -92
Leif Viman/Lars Eriksson
Slipvärde
Stenmaterial Medelvärde Var.bredd Std.avv Varkoeff Prov l "Leptit" 1,55 1,36-1,66 0,11 7,1 Prov 2 Porfyr 1,24 1,06-1,37 0,11 8,9 Prov 3 Granit 1,80 1,62-1,94 0,09 5,0 Kulkvamsvärde
Stenmaterial Medelvärde Var.bredd Std.avv n-l Varkoeff Prov 1 "Leptit" 6,6 6,1-7,1 0,28 4,2 Prov 2 Porfyr 4,8 4,4-5,2 0,27 5,7 Prov 3 Granit 7,1 6,6-7,5 0,22 3,1
Auktorisationsverkmmheten -92 13
Leif Viman/Lars Eriksson
Prov 1: "Leptit"
Laboratorium
Komdensitet
Slipvärde
Kulkvamsvärde
8-1 1,2 11,2-16
A
B
medel
A
B
medel
Ballast Nord, Sundsvall
2,71
2,72
1,50
1,40
1,45
6,2
6,5
6,4
Ballast Nord, Umeå
2,71
2,72
1,68
1,62
1,65
6,7
6,9
6,8
Farstaverken 2,72 2,72 1,54 1,47 1,50 7,0 6,6 6,8' Kallax Betong & Grus 2,72 5,6 6,5 6,1 1/
KVB
2,72
6,2
6,7
6,5
Luleå TH
2,71
2,71
1,72
1,65
1,68
6,6
6,6
6,6
NCC Barkarby
2,72
1,41
1,32
1,36
Skanska Angered
2,72
2,72
1,63
1,69
1,66
6,4
6,2
6,3
Skanska Bålsta
2,71
2,71
1,50
1,54
1,52
7,0
6,9
7,0
Skanska Rockneby 2,72 6,4 6,6 6,5Skanska Räppe
2,72
6,4
7,0
6,7
VV Jönköping
2,71
7,1
7,2
7,1
VV Kungälv
2,71
2,72
1,51
1,59
1,55
6,5
6,5
6,5
VTI
2,71
2,72
1,53
1,54
1,54
6,6
6,3
6,4
1/ För stor spridning mellan enskilda värden
Prov 2: Porfyr
Laboratorium Komdensitet Slipvärde Kulkvamsvärde
8-11,2 11,2-16
A
B
medel
A
B
medel
Ballast Nord, Sundsvall
2,62
2,62
1,18
1,13
1,16
4,4
4,4
4,4
Ballast Nord, Umeå
2,61
2,61
1,43
1,31
1,37
5,0
4,7
4,9
Farstaverken
2,61
2,61
1,22*
4,5
4,8
4,7
Kallax Betong & Grus 2,62 4,8 4,3 4,6
KVB
2,62
4,6
4,6
4,6
LuleåTH
2,62
2,62
1,19
1,19
1,19
5,1
4,9
5,0
NCC Barkarby
2,62
1,02
1,11
1,06
Skanska Angered
2,62
2,62
1,44
1,30
1,37
4,7
5,7
5,2 1/
Skanska Bålsta 2,61 2,61 1,38 1,32 1,35 4,6 4,6 4,6Skanska Rockneby
2,61
4,8
5,2
5,0
Skanska Räppe
2,61
5,3
5,0
5,2
VV Jönköping
2,61
4,6
4,8
4,7
VV Kungälv
2,62
2,61
1,14
1,21
1,18
4,4
4,4
4,4
VTI
2,61
2,61
1,22
1,25
1,23
4,8
4,4
4,4
1/ För stor spridning mellan enskilda värden
Auktorisationsverks'amheten -92 Leif Viman/Lars Eriksson
Prov 3: Granit
14
Laboratorium
Korndensitet
Slipvärde
Kulkvamsvärde
8-11,2 11,2-16 A B medel A B medel Ballast Nord, Sundsvall 2,64 2,63 1,76 1,79 1,78 6,7 6,9 6,8 Ballast Nord, Umeå 2,64 2,64 1,76 1,85 1,81 7,2 7,0 7,1 Farstaverken 2,64 2,64 1,73 * 7,2 7,0 7,1 Kallax Betong & Grus 2,64 7,1 7,1 7,1 KVB 2,64 6,5 6,6 6,6 Luleå TH 2,64 2,64 1,83 1,81 1,82 7,0 7,4 7,2 NCC Barkarby 2,64 1,59 1,65 1,62 Skanska Angered 2,64 2,64 1,93 1,95 1,94 6,9 7,5 7,2 Skanska Bålsta 2,64 2,64 1,83 1,92 1,87 7,2 7,7 7,5 Skanska Rockneby 2,64 6,7 7,2 7,0
Skanska Räppe
2,64
7,2
7,0
7,1
VV Jönköping 2,64 7,2 7,1 7,2 VV Kungälv 2,64 2,64 1,72 1,86 1,79 7,0 6,8 6,9 VTI 2,63 2,63 1,89 1,77 1,83 7,1 7,1 7,1Auktorzlsationsverksamheten -92 15 Leif Viman/Lars Eriksson
Bindemedel
Några avvikande resultat har erhållits på de bindemedelsanalyser som utförts. Farstaverkens penetrationsvärde är högt. Skanska Angered har lägre mjukpunkt än de övriga. VV Jönköping har med viskositet som övrig parameter, men har inte hunnit få ordning på utrustningen inför denna säsong. Man måste framledes vara säker på att man har en fungerande utrustning innan man tar
med den i auktorisationen.
Bindemedelstyp: B 180
Laboratorium
Penetration
Mjukpunkt
Viskositet
1 2 3 medel 1 2 mede dyn/kin 1 2 medel Farstaverken 185 187 184 185 40,8 41 41 kin 234 230 232
LuleåTH 41,5 41,5 41,5 NCC Södra Sandby 160 162 163 162
NCC Växbo 165 166 166 166
Skanska Angered 164 163 162 163 37 37 37 kin 246 243 245 VVJönköping 161 159 162 161 41,2 41,6 41,4 dyn */
VTI 156 40 kin 238 */ Har ny utrustning men har ej kommit igång.
Auktorisationsverkmmheten -92 16
Leif Viman/Lars Eriksson
Asfaltmassa
Samtliga laboratorier har fått ett massaprov, MAB ST, för bestämning av bindemedelshalt och komkurva (dubbelprov), samt tillverkning av marshallprovkroppar för bestämning av hålmmshalt (trippelprov).
Massaprovet bestod av en verksblandad MAB 8T. 50 provkartonger togs ut från ett lastbilslass. Varje laboratorium fick sedan varsin kartong á ca 15 kg.
Resultaten visar en mycket liten spridning mellan laboratoriema när det gäller bindemedelshalt och kornkurva. Däremot varierade hålrumshalten hos de instampade provkroppama mellan 3,3-6,3 %.
Spridningen mellan trippelproven inom varje laboratorium var betydligt mindre. Tänkbara
förklaringar kan dels vara skillnader i Marshallutrustningama, men också iprovhanteringen före
instampning, bl a uppvärmningstid och packningstemperatur. Det är naturligtvis avgörande för
resultatet hur lätt eller svårpackad massa som provas. Det ñnns mindre "ringanalyser" som utförts
inom några labgrupper som visar betydligt mindre spridningar. Förklaringen är troligen att man
haft en mer lättpackad massa. Det tycks vara så att även om utrustningama är tillsynes lika vad
gäller fallhöjder, fallvikter, underlag mm så erhålls olika resultat. Förhoppningen är att vi under nästa år kan studera vilka parametrar som har störst betydelse.
Auktorisationsverksamheten -92
Leif Viman/Lars Eriksson
Bindemedelshalt och komkurva (dubbelprov)
Massatyp: MAB 8T
17
Laboratorium Bindemedelshalt Komkurva (medel) Enskilda värden Medelv. 0,074 2 4 5 ,6 Ballast Nord, Sundsvall 6,21 6,21 6,21 7,0 43,6 61,4 76,1 Ballast Nord, Umeå 6,07 6,04 6,06 7,0 42,5 60,1 73,5
Ballast Nord, Östersund
6,20
6,21
6,21
8,3
42,4
60,1
75,0
Ballast Väst, Borås 6,10 6,10 6,10 6,9 42,0 59,7 72,8 Ballast Väst, Uddevalla 6,07 6,06 6,07 5,9 42,6 60,5 74,1 DalaAsfalt 6,15 6,11 6,13 7,1 42,8 59,4 74,4 Farstaverken 6,15 6,26 6,21 7,3 43,0 60,3 75,0 Gatu & Väg 6,30 6,23 6,27 6,9 43,0 60,0 74,0 GK Stockholm 6,03 6,06 6,05 6,8 42,3 58,8 73,0 Kallax Betong & Grus 6,14 6,17 6,16 7,1 42,5 59,2 73,3 KVB 6,25 6,11 6,18 6,9 44,1 62,9 75,9 Linlab 6,19 6,10 6,15 7,3 45,1 59,7 73,3 Luleå TH 6,32 6,29 6,30 6,9 42,2 60,4 75,4 NCC Barkarby 6,02 6,12 6,07 7,1 42,0 58,4 73,7 NCC Eskilstuna 6,17 6,14 6,16 6,8 42,5 60,5 73,3 NCC Gävle 6,20 6,11 6,15 7,3 44,3 62,4 76,5 NCC Kärra 6,14 6,06 6,10 7,0 41,8 59,8 74,1 NCC Södra Sandby 6,17 6,24 6,21 6,3 43,6 61,7 75,9 NCC Växbo 6,18 6,21 6,20 6,8 42,8 60,5 74,1 NKA 6,05 6,07 6,06 6,6 41,7 58,5 73,3 Nynäs 6,18 6,15 6,17 6,6 43,9 60,8 75,0 SIAB 6,24 6,09 6,16 7,5 43,7 62,0 75,0 Skanska Angered 6,08 6,08 6,08 7,3 41,3 60,4 75,0 Skanska Bålsta 6,20 6,09 6,15 7,1 43,3 61,0 75,6 Skanska Halmstad 6,08 6,09 6,09 7,3 42,7 60,8 74,7 Skanska Kramfors 6,03 6,02 6,03 6,9 41,5 59,0 74,1 Skanska Lomma * 5,53 5,44 5,49 7,5 43,8 63,4 77,3 Skanska Lomma 6,11 6,02 6,07 6,9 42,1 61,0 75,0 Skanska Rockneby 6,08 6,12 6,10 7,6 46,3 64,1 77,3
Skanska Räppe
6,05
6,20
6,13
7,0
42,8
60,5
74,0
Skanska Ömsköldsvik
6,14
6,15
6,15
6,6
42,6
60,1
74,0
VV Arlöv 6,05 6,04 6,05 7,0 42,0 61,3 75,2 VV Berg 6,11 6,08 6,10 7,4 43,3 60,6 73,9 VV Järfälla 6,22 6,13 6,17 7,0 43,4 " 62,0 76,1 VV Jönköping 6,22 6,16 6,19 7,6 42,2 60,9 75,2 VV Kungälv 6,23 6,28 6,26 6,8 43,3 62,3 75,0 VTI 6,01 6,02 6,02 6,8 43,1 61,2 75,1Auktortlrationsverksamheten -92 18
LeifViman/Lars Eriksson
Hålrumshalt
Massatyp: MAB 8T
Laboratorium Enskilda värden Medelvärden
Skrymdensitet
Kompaktdensitet Skrym- Komp- Hålrum
1 2 3 1 2 3 dens. dens.
Ballast Nord, Sundsvall 2,285 2,281 2,291 2,403 2,405 2,406 2,286 2,406 5,0 Ballast Nord, Umeå 2,299 2,287 2,286 2,413 2,413 2,415 2,291 2,414 5,1 "
Ballast Nord, Östersund 2,306 2,313
2,414 2,411
2,310 2,413
4,3
Ballast Väst, Borås 2,287 2,296 2,297 2,394 2,397 2,398 2,293 2,396 4,3 Ballast Väst, Uddevalla 2,268 2,267 2,272 2,408 2,410 2,412 2,269 2,410 5,9 DalaAsfalt 2,319 2,321 2,313 2,409 2,408 2,409 2,318 2,409 3,8 Farstaverken 2,285 2,280 2,281 2,282 2,402 5,0 Gatu&Väg 2,334 2,321 2,338 2,422 2,417 2,422 2,331 2,420 3,7 GK Stockholm 2,313 2,314 2,310 2,422 2,419 2,419 2,312 2,420 4,5 Kallax Betong&Grus 2,320 2,324 2,323 2,322 2,400 3,3 KVB 2,311 2,304 2,299 2,398 2,396 2,304 2,397 3,9 Linlab 2,316 2,310 2,298 2,397 2,394 2,398 2,308 2,396 3,7 LuleåTH 2,274 2,274 2,265 2,392 2,394 2,392 2,271 2,393 5,1 NCC Barkarby 2,261 2,265 2,265 2,413 2,409 2,408 2,264 2,410 6,0 NCC Eskilstuna 2,311 2,313 2,309 2,404 2,413 2,407 2,311 2,408 4,0 NCC Gävle 2,296 2,293 2,297 2,408 2,403 2,403 2,295 2,405 4,6 NCC Kärra 2,280 2,285 2,283 2,405 2,405 2,407 2,283 2,406 5,1 NCC Södra Sandby 2,284 2,286 2,288 2,400 2,405 2,408 2,286 2,404 4,9 NCC Växbo 2,293 2,295 2,288 2,409 2,419 2,411 2,292 2,413 5,0 NKA 2,295 2,287 2,285 2,401 2,400 2,407 2,289 2,403 4,7 Nynäs 2,319 2,316 2,318 2,318 2,397 3,3 SIAB 2,288 2,271 2,285 2,400 2,395 2,403 2,281 2,399 4,9 Skanska Angered 2,280 2,290 2,297 2,397 2,396 2,397 2,289 2,397 4,4 Skanska Bålsta 2,270 2,274 2,277 2,403 2,398 2,274 2,401 5,3 Skanska Halmstad 2,260 2,265 2,259 2,418 2,411 2,410 2,261 2,413 6,3 Skanska Kramfors 2,308 2,291 2,296 2,407 2,407 2,298 2,407 4,5 Skanska Lomma ** 2,288 2,275 2,279 2,380 2,374 2,381 2,281 2,378 4,1 Skanska Lomma 2,292 2,307 2,301 2,402 2,405 2,404 2,300 2,404 4,3 Skanska Rockneby 2,290 2,302 2,300 2,405 2,401 2,402 2,297 2,403 4,4 Skanska Räppe 2,295 2,300 2,287 2,397 2,395 2,402 2,294 2,398 4,4 Skanska Örnsköldsvik 2,289 2,281 2,284 2,406 2,405 2,402 2,285 2,404 5,0 VVArlöv 2,295 2,298 2,301 2,404 2,405 2,408 2,298 2,406 4,6 VVBerg 2,299 2,299 2,297 2,410 2,407 2,408 2,298 2,408 4,6 VVJärfálla 2,296 2,297 2,296 2,409 2,412 2,407 2,296 2,409 4,7 VVJönköping 2,300 2,288 2,289 2,415 2,416 2,409 2,289 2,413 5,1 VVKungälv 2,296 2,303 2,291 2,410 2,406 2,409 2,297 2,408 4,6 VTI 2,287 2,312 2,289 2,396 2,403 2,402 2,299 2,400 4,2
Auktorisationsverksamheten -92 19
Leif Viman/Lars Eriksson
Sammanställning över bindemedelshalter, komkurvor och hålrumshalter. Bindemedelshalt och komkurva
Bindemedelshalt Komkurva (medel) Enskilda värden Medelv. 0,074 2 4 5,6 Medelvärde 6,14 7,0 42,9 60,6 74,6 Min 6,02 5,9 41,3 58,4 72,8 Max 6,30 8,3 46,3 64,1 77,3 Standardavvikelse 0,07 0,40 1,01 1,23 1,06 Variationskoefficient 1,1 5,7 2,4 2,0 1,4 * Finns ej med ide statistiska beräkningama
Hålmmshalt
Enskilda värden Medelvärden
Skrymdensitet
Kompaktdensitet Skrym- Komp- Hålrum
l 2 3 1 2 3 dens. dens. Medelvärde 2,294 2,406 4,6 Min 2,261 2,393 3,3 Max 2,331 2,420 6,3 Standardavvikelse 0,016 0,007 0,7 Variationskoefficient 0,7 0,3 14,6
** Finns ej med i de statistiska beräkningama
För att se vilka spridningar man kan förvänta sig hos en viss metod så utförs ringanalyser. Det finns internationella standarder att följa. Det är mycket viktigt vid ringanalyser att man bl a har tillräckligt många laboratorier med, ett representativt och tillräckligt stort urval av material och att man stryker extremvärden på ett riktigt sätt. Det är därför en fara i att utföra små "sk
ringanalyser" där dessa krav ej uppfylls. Felaktiga slutsatser dras och metoder kan få dåliga rykten. Vid utvärdering av ringanalyser tas värden fram för repeterbarhet och reproducerbarhet.
Dessa visar vilken spridningav resultaten man kan förvänta sig inom respektive mellan olika
Auktorisationsverksamheten -92 20
LeifViman/Lars Eriksson
Repeterbarheten, r är värdet under vilket den absoluta differensen mellan två enkelvärden förväntas falla vid användning av samma provmaterial och metod, vid likvärdiga förhållanden (samma försöksperson, utrustning och laboratorium samt under en kort tidsperiod) och vid en bestämd sannolikhet, vanligen 95 %.
Reproducerbarheten, R utgör värdet under vilket den aboluta differensen mellan två enkelvärden förväntas falla vid användning avsamma provmaterial och metod, men vid olika förhållanden (olika försökspersoner, utrustningar och laboratorier och/eller olika tid) och vid en bestämd sannolikhet, vanligen 95 %.
Tanken är att sådana ringanalyser skall utföras på alla metoder och att värden på I och R skall införas under kapitlet precision i respektive metod.
Vi har beräknat r och R för de skrymdensitetsvärden som erhållits på Marshallprovkroppama.
Detta är inte en riktig ringanalys enligt gällande standarder eftersom det fattas ett antal viktiga punkter. Endast en massatyp ingår (mer svårpackad än normal massa). Det är tillräckligt många laboratorier med men för få upprepningar (trippelprov) inom laboratoriema. Laboratorier som ej
redovisat trippelprov ingår ej i beräkningarna. Det kan ändå vara intressant att se vilka värden som
erhållits för denna massatypen (MAB 8T). Som en jämförelse redovisas också resultat från en
engelsk ringanalys. (TRRL Research Report 281, Precision of tests used in the design of rolled asphalt, J C Nicholls). Endast en massatyp(okänd sammansättning) förekom också i denna ringanalys.
Resultat för ringanalys avseende skrymdensitet hos Marshallprovkroppar: Undersökning massatyp bm-halt medelv. r R Auktorisationen MAB 8T 6,14 2,292 0,017 0,045 \ Engelsk publikation ? 5,0 2,293 0,017 0,031
Värdena r och R i tabellen innebär att för Auktorisationens prover avviker två enskilda skrymdensitetsvärden från samma laboratorium med högst 0,017 enheter och två resultat från olika laboratorium med högst 0,045 enheter.
Resultatet visar mycket liknande spridningar hos de två undersökningarna. För spridning inom lab erhålls exakt samma resultat (0,017). Mellan lab erhålls något större spridning vid vår ringanalys.
Auktorlsationsverksamheten -92 21
LeifViman/Lars Eriksson
E ...
vi HM!
De laboratorier som har draghållfasthet som övrig parameter har tillverkat extra provkroppar av
MAB 8T-massan. Draghållfastheten har bestämts enligt MBB -49. Ballast Nord i Sundsvall hade problem med sin skrivare då de ñck proverna. Skrivaren ñck skickas iväg på reparation, varför resultaten inte kom in förrän sent på hösten. Detta är oacceptabelt. Förhoppningsvis hade man löst det med hjälp av något annat laboratorium om det hade varit en extern kund som var beroende av mer brådskande resultat. Resultaten avviker dock dessutom kraftigt från övriga laboratorier. Någon form av kalibrering måste finnas för tryckpress och skrivare för att undvika sådana här misstag. Övriga laboratorier har acceptapel spridning. Enligt metoden får två resultat från samma laboratorium skilja högst 15 % av medelvärdet. Det skulle i detta fall motsvara ca 300 kPa. Mellan olika lab måste något större spridning tillåtas. Inom labben är spridningen här som mest 180 kPa och mellan labben 476 kPa. NCC Barkarby uppvisar en avvikande brottdeformation.
Lab Dragh Brottdef Brottlp kPa mm
Farstaverken 2480 2,0 brott i bruk 2300 2,1 " 2400 1,9 " medel: 2393 2,3 Skanska, Bålsta 1930 2,4 " 2000 2,3 " 2050 2,5 " medel: 1993 2,4 NCC, Barkarby 2104 4,5 ? 2121 5,0 " 2034 4,0 " medel: 2086 4,5
Luleå TH 1900 2,8 brott i bruk 1900 3,2 " 1950 3,0 " medel: 1917 3,0 Ballast Nord 790 2,4 " 750 2,6 " 790 2,4 " medel: 777 2,5
Auktorisationsverkmmheten -92 22
LeifViman/Lars Eriksson Gjutasfalt
Flera laboratorier utöver BINAB , som är det enda auktoriserade gjutasfaltlaboratoriet, har stämpelbelastning som övrig parameter. Ett antal kuber av asfaltmastix togs ut vid ett
gjutasfaltverk vid ett tillfälle. Varje laboratorium fick sedan två kuber var för bestämning av
stämpelbelastningsvärde enligt MBB-47. Resultaten redovisas i nedanstående tabell och visar en
måttlig spridning inom laboratoriema men ganska stora skillnader mellan olika laboratorier. Någon form av kalibrering av utrustningama borde finnas.
Stämpelbelastningsvärde på asfaltmastix
Laboratorium Kub nr Enskilda värden Medelvärde sek sek Binab 4 92 78 85 Binab 7 88 85 87 Farstaverken 1 98 1 10 104 Farstaverken 8 1 10 94 102 Skanska Angered 3 85 80 83 Skanska Angered 5 91 96 94 W Arlöv 2 127 128 128 VV Arlöv 9 141 136 139 VV Ytterby 6 92 90 91