Jämförelser mellan svenska och några utländska provningsmetoder för stenmaterials nötningsmotstånd och hållfasthet

Nr 163 : 1979 ISSN 0347-6049

163

VXEZ, EF)TE AN] ID) EZ

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) : Fack : 58101 Linköping National Road & Traffic Research Institute : Fack - S-58101 Linköping : Sweden

Jämförelser mellan svenska och några utländska provningsmetoder för stenmaterials

nötningsmotstånd och hållfasthet av Peet Höbeda

Nr 163 - 1979 ISSN 0347-6049

163

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - Fack - 581 01 Linköping National Road & Traffic Research Institute - Fack - S-58101 Linköping - Sweden

Jämförelser mellan svenska och några utländska

provningsmetoder .för stenmaterials '

nötningsmotstånd oCh hållfasthet

av Peet Höbeda

FÖRORD

Redovisade undersökningar har gjorts inom projektet "Sliptal och andra provningsmetoder", som bekostats av Statens vägverk, TUb. Undersökningen av norskt och

svenskt nötningsförsök gjordes redan år 1975 men har

inte blivit redovisad.

Peet Höbeda

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING

KORRELATIONEN MELLAN SLIPTAL OCH NORSK "ABRASIONVERDI" RESP FRANSK MICRODEVAL-METOD Bakgrund Abrasionsverdi - sliptal Inledning Resultat

Microdeval á Sliptal

Inledning Resultat

-KORRELATIONEN MELLAN SVENSKT

FALLHAMMARFÖR-SÖK OCH FRANSKT "ESSAI DE FRAGMENTATION

-DYNAMIQUE DES CRANULATS"

DISKUSSION AV RESULTATEN .Nötningsförsök HållfasthetsproVning

REFERENSER

VTI MEDDELANDE 163 sid 11 11 12 14

BILAGOR

l. Sammanställning av försöksbetingelser vid Svenskt och norskt nötningsförsök (sliptal resp abrasions-verdi).

2a. Stenmaterialers abrasionsmotstand - sammenlignende undersökelse ved Statens Väg- och Trafikinstitut, 'Sverige, og Veglaboratoriet, Norge

2b. Resultat av ord och mod sliptalsförsök 3. Appareil Micro-Deval

4. Provningsresultat från Laboratoire Central, Paris

5.

Essai de fragmentation dynamique des granulats

Jämförelse mellan svenska och några utländska

provnings-metoder för stenmaterials nötningsmotstånd och

hållfast-het

av Peet Höbeda V

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) Fack

561 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

Sliptalet enligt VTI:s metod har jämförts med norSk abrasionsverdi för ett antal norska och svenska

sten-material. Korrelationen är icke så god att.reSUltat

från den ena metoden med tillräcklig Säkerhet kan

om-räknas till den andra. Samma sak kanlsägas om modifie-rat sliptal ställs mot abrasionsverdi.

Sliptal och mod sliptal har jämförts med franskt Micro-devalförsök. Korrelationen är tämligen dålig och sär-skilt vissa stenmaterial klassificeras väsentligt olika

enligt metoderna. 8 l

I samband med provningen av de svenska.stenmaterialen vid Laboratoire Central, Paris, utfördes även

slaghåll-fasthetsbestämningar enligt fransk metod på prov som

dessförinnan nötts i Microdevalapparaten. God

korrela-tion erhölls med svensk hållfasthetsprovning med

undan-tag för ett prov som gav betYdligt sämre resultat enligt fransk metod.

II

Comparison between SwediSh and Some Foreign Testing Methods for Resistance to Abrasion and Impact of Aggregates

by Peet Höbeda _

The National Swedish Road and Traffic Research

Institute (VTI) , '

Fack

5-581 01 LINKÖPING Sweden

SUMMARY

The Swedish abrasion value (sliptal) in accordance with the VTI method has been compared with the Nor-wegian abrasion value (abrasionsverdi) for a number of Norwegian ans Swedish aggregates. The correlation is

not so good that the result from the one method can be

converted to the other With sufficient reliability.

The same thing applies; if the SwediSh modified

abra-sion value is compared with the Norwegian abraabra-sion

value.

The Swedish abrasion value and the Swedish modified

abrasion value have been.compared with the French

Microdeval test.'The correlation is rather poor and

in accordance with the methods certain aggregates are

classsified in essentially different ways.

In connection with the.testing Of the SWedish aggregates

at Laboratoire Central) Paris, determinations of impact

strength were carried out in accordance With the French

method on samples previously worn ih the Microdeval

machine. A good correlation was bbtained by the Swedish strength testing except for one sample which yielded

considerably worse results by the French method.

l. KORRELATIONEN MELLAN SLIPTAL OCH NORSK "ABRA-SIONSVERDI" RESP FRANSK MICRODEVALMETOD

1.1 Bakgrund

Behovet av en nötningsmetod för stenmaterial har konsta-terats i flera länder. Normerade hållfasthetsprovningar har exempelvis ej kunnat klassificera stenmaterial för

vägbeläggningsändamål efter lämpligheten i Vägen.

Ut-vecklingsarbete har förutom i Sverige även pågått t ex i Norge, varvid-det s k "abrasionverdie", som är

närbe-släktat med sliptalet, utvecklats (Skovholt_och

Thur-mann-Moe 1973). I Frankrike_har Microdevalmetoden fram-tagits på grundval ade n äldre Devalprovningen (Tourenq 1971). Abrasionsverdi är enbart avsett för

beläggnings-material medan Microdeval-även.anVänds f r stenbeläggnings-material

till bär- och förstärkningslager. Vid VTI har nyligen gjorts försök enligt den s k Trögermetoden, framtagen 1 Västtyskland, för att simulera dubbdäcksslitage.

Korrelationen mellan de olika metoderna har dock varit

föga känd. Föreliggande undersökning avSer att ge visst

underlag för bedömningen vilken av metoderna som är mest lämpad.

1.2 Abrasionsverdi - sliptal

1.2.1 inledning

I samband med undersökningen av stenmaterialets

in-flytande på slitstyrkan hos HAb 16 t (VTI Rapport 125)

utväxlades stenmaterial med Veglaboratoriet, Oslo, för

provningar enligt sVenskt reSp norSkt nötningsförsök.

Jämförande data för abraSionsverdi och sliptal framgår av bilaga 1 (sammanställningen utförd av övering E

Han-sen, Veglaboratoriet).

Förutom sliptal har även modifierat sliptal (VTI

Intern-rapport 170) jämförts med abrasionsverdi. VTI MEDDELANDE 163

Resultaten presenteras i bilaga 2a ochb samt i figur 1 och 2. Varje värde i figurerna utgör medeltal av minst två enkelförsök. Spridningen är ganska stor trots de

närbesläktade försöken. Detta gäller Särskilt för de

sämre stenmaterialen. Det har även visats att korrela-tionen mellan de olika provningsmetoderna för

stenmate-rials hållfasthet blir sämre vid mindre kvalitativa

stenmaterial (VTI Meddelande 102) och samma sak kan gälla för nötningsförsök. Sannolikt beror detta på att skillnaderna mellan stenmaterialens fysikaliska egen-skaper ökar. Sliptalet för glimmerrik kvartsit (Helge-näs) är betydligt sämre än abrasionsverdi och samma sak gäller den glimmerrika gnejsen från Tortuna. Det verkar således som om nötningen av glimmerrika stenmaterial kan bli större vid bestämning av sliptal än abrasions-verdi (mer selektiv nötning vid det förSta försöket?). Belastningen per ytenhet är ca 8 ggr högre för abrasions-verdi än sliptal (jfr bilaga 1). Det har dock visats i VTI Internrapport 103 att god korrelation kan föreligga

inom vissa gränser vid torrnötning med olika belastning under annars likartade betingelser.

Spridningen mellan abrasionsverdi och modifierat slip-tal kan bero på att det senare försöket görs vid vatten-besprutning av slipskivan. Fuktinverkan påverkar

näm-ligen olika stenmaterial på skilda sätt och korrela-tionen mellan torr- och våtnötning verkar vara dålig

vid annars likartade försöksbetingelser (VTI Rapprot 42). Modifierat sliptal görs dock vid 5 ggr högre belastning

än ordinarie sliptal men fortfarande vid något lägre

belastning än abrasionsverdi.

Anmärkningsvärt är att korrelationskoefficienten i båda fallen är bättre om de norska resp svenska proven rela-teras var för sig än om de slås ihop. Provningarna har gjorts vid två skilda tillfällen för prover från resp land och det är möjligt att nötningseffekten icke varit

konstant för någon av apparaterna.

V T I M E D D E L A N D E 16 3 200» 150* 100

t

e

n

d

I

I

s

sou

Amfibolit O Gnejs /áf/ Tortunao ,/ 0 Svenska stenmaterial X Norska stenmaterial

KVartsit Helgenäs' r= 0-98 (norska prov) r= 0.91 (svenska prov) r= 0.86 (samtliga prov) y=-400.64x -41.53 Figur l. 4₇ 1 1 i I . I ; ' i 1 I 1 V' 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 Abrasjonsverdi

Samband mellan "abrasjonsverdi" enligt Veglaboratoriet, Oslo och sliptal VTI. Regressionslinjen avser samtliga prov.

V T I M E D D E L A N D E 16 3

_TP

Qd

II

S

' P C W 600-1 5004 .L 400* 300._ 2000.

1004

1 . Svenska stenmaterial / -x Norska stenmaterial r= 0,95 (norska prOv) r= 0,91 (svenska prov) r= 0,86 (samtliga prov

y: l497.24x-272,98

0,10 0,20 0,30 _> 0,40 0,50 0,60 Abrasjonsverdi

Figur 2. Samband mellan "abrasjonsverdi" enligt Veglaboratoriet, Oslo

1.3 Microdeval - Sliptal

1.3.1 Inledning

Sliptal och abrasionSverdi är närbesläktade medan Micro-devalmetoden är en helt annorlunda nötningsprocess.

Stenmaterialfraktionen, t ex 10-14 mm, nöts i en rote-rande ståltrumma tillsammans med stålkulOr. Provmängden är 500 g och vikten av stålkulorna som har 10 mm

dia-meter är 5 000 g. Nötningstiden är ganska lång, 2 timmar vid 100 varv/min. Metoden skiljer Sig från Los

Angeles-metoden bl a genom frånvaron av en inre fläns som lyf-ter stenmalyf-terialet och stålkulorna för dynamisk

ned-krossning. FörSöket görs både i form av torr- och våt-nötning. Utrustningen framgår av bilaga 34

Microdevalmetoden har den stora fördelen framför slip-tal och abrasiOnsverdi (liksom Trögerförsök) att spe-ciella provPlattor icke_behövertillVerkasÅ Inhomogena stenmaterial kan underSÖkas utan svårighet och

reprodu-cerbarheten hos försöket bör vara bättre än hos nämnda

nötningsförsök.

Enligt en opublicerad fransk rapport (Tourenq 1972)

före-ligger en rätlinjig korrelation mellan Slitaget av

epoxi-bunden Ytbehandlingssten i försöksytor på Vägen och

resultat från MicrOdevalförsöket, däremot icke från

Los Angelesförsöket. Den senare metoden utgör en håll-fasthetsbestämning som korrelerar med Svenskt

sprödhets-tal (jfr VTI Meddelande 102).

'

1.3.2

VReSultat

Prov av 15 svenSka stenmaterial överlämnades i november

1978 till Laboratoire Central, Paris, för provning. lO

prov avsåg beläggningsmaterial som undersökts i prov-vägsmaskin, medan 5 prov var Stenmaterial av sämre

petrografisk beskaffenhet har varit aktuella för

och förstärkningslager. Den färdigsiktade provfraktionen har varit 9,5 - 14,0 mm (10,0 mm sikt fanns icke vid

VTI). Dubbelprov framtogs för både torr- och våtnötning.

Resultaten framgår av bilaga 4 samt figur 3 och 4, där

även kvoten mellan våt- och torrnötning anges. Enligt

fransk erfarenhet är endast våtnötningsförsök relevanta och gränsvärden från torrnötning är ej medtagna i nya, preliminära franska vägföreskrifter (se mom 3). Det framgår även av bilaga 4 att skillnaderna i torrnötning är små för stenmaterialen med undantag för grusen från Brunflo och Kuolletesjaure som innehåller lätt uppspal-tande alunskiffer resp fjllit- och glimmerskiffer. San-nolikt kommer det genom nötningen uppkomna stendammet att häfta vid stenytorna Vid torrnötning varvid nöt-ningseffekten successivt avtar, särskilt för de mer

lättavnötta stenmaterialen. Vid våtnötning hålls fin-materialet i suSpension som dock icke får tjockna till

den grad att nötningen åter avtar p g a sammanklibbning av partiklarna.

Samband mellan Microdevalförsök (våtnötning) och

slip-tal (korrigerad för kompaktdensitet) framgår av figur 3. Sambandet är ej stort sämre än mellan de mer

närbesläk-tade abrasionsverdi och sliptal. Anmärkningsvärt är det

mycket höga slitaget för amfibolit i MiCrodevalapparaten.

Materialet: som utmärks av mycket svag kornfogning,

nöttes däremot litet i torrt tillstånd. Gnejs (Råda)

av-viker istället åt andra hållet och nötswföga i

Micro-devalapparaten. Även gnejsen utmärks av svag kornfogning och ganska hög glimmerhalt. Den är dOCk grovkornigare än

amfiboliten; SannOlikt är sammanhållningen mellan

mine-ralkornen särskilt dålig i den senare bergarten.

Sambandet mellan Microdeval- och modifierade sliptals-metoden karakteriseras även av amfibolitens avvikande

tendens, medan däremOt gnejSen ordnar sig bättre till

våt M i c r o d e va l , Amfibolit T 0 30" Brunflo Å "kalksten 40 v 0,77 -0,l9x-ll.96 10-0 . O 0 % % i i % % 100 '200 300 Sliptal, korr I

Figur 3. Samband mellan Microdeval (Våtnötning) och korr.

sliptal (kørrigerat för_kompaktdensitet).

M i c r o d e va l , o Amfibolit

A

30" 0 20" lm* 0,88 .' y= 0,05x-5.57

0

2

:

ä

5 +

%

z

å

:

*

100 200 300 .400 .500 000 700 Mod. sliptal Figur 4. Samband mellan Micrpdeval (Våtnötning) öch mod. sliptal.

punktsvärmen (fig 4). Några stenmaterial nöts även

för-hållandevis mycket i Microdevalapparaten, nämligen spröd kvarts (stripa), kvartsit (Helgenäs) och gnejs (Töva);

de två senare ganska glimmerrika stenmaterial.

2. KORRELATIONEN MELLAN SVENSKT FALLHAMMARFÖRSÖK OCH FRANSKT "ESSAI DE FRAGMENTATION'DYNAMIQUE

DEs GRANULATS"

Korrelationen mellan olika provningsmetoder för

sten-materials hållfasthet har beskrivits i VTI Meddelande 102. Det visas att sambanden mellan Los Angelestal, tyskt

fallhammarförsök och sprödhetstal kan Vara ganska goda,

i varje fall så länge tämligen "normala" vägmaterial undersöks och provningsfraktionerna iCke är alltför

av-vikande. Den franska fallhammarmetoden (bilaga 5) som

grundar sig på den brittiska "impact test" (BS 812) har dock icke undersökts. Den är icke medtagen i franska

vägbyggnadsanvisningar somiLos Angelesmetoden utan är främst avsedd för enklare kontrollverksamhet (vid fält-laboratorier m m).

I samband med provningen av svenska stenmaterial med

avseende på Microdevalnötning vid Laboratoire Central, Paris, utfördes även hållfasthetsprovningar enligt den

franska metoden. Provningen utfördeswpå material som blivit över från Midrodevalprovningen, - d V 5 partiklar

som förSt utsatts för nötning, - något som kan ha påver-kat vissa material mer än andra. Stenmaterialen är

identiska med de i A.2.2. och proVningsfraktion har

va-rit 10-14 mm. De franska värdena framgår av tabell i

bilaga 4. Svenska värden har dels hämtats från VTI

Rapport 125,PVarvid bestämningarna gjörts vid

flisig-hetstalet l{4 (sprödhetSVärde), dels från andra källor, varvid provningarna gjorts vid befintligt flisighetstal

(VTI Rapport 42 ooh 125). Provningsfraktion har varit

8,0 - 11,2 mm.

S p r öd he t s t a l S p r öd h e t svär d e r e s p . 60._ 50--40._ 301' 204 10* Figur 5. 10

o

sprödhetsvärde (f = 1,4)

0 Sprödhetstal (befintlig flisighetstal)

Amfioplit

r= 0,78

y=2.33x-l4.84

rr ., ' 1 , J

10 *V 20 , 30

Impact Value, Paris

KOrrelationen mellan impact value, Paris (efter nednötning

i Microdevalapparat) och sprödhetsvärde (prov från VTI

Rapport 125) resp; sprödhetStal (skiffer- och kalkstensprov).

ll

Provningsresultaten har relaterats i fig 5, varvid det

skilts mellan sprödhetsvärde och sprödhetstal.

Samban-det är ganska gott för de flesta stenmaterialen men dia-bas avviker något genom att ge förhållandevis bättre resultat vid den franska provningen. Mer anmärknings-värd är amfibolitens motsatt avvikande tendens; ned-krossningen är avseVärt större enligt den

engelsk-franska metoden. Detta kan delvis bero på

utvärderings-metoden enligt vilken nedkrossningen bestäms genom

sikt-ning på maskvidd 1,6 mm; enligt den svenska däremot på

maskvidd 8,0 mm (vid fraktion 8,0 - 11,2 mm). Amfiboli-ten, som karakteriseras av svag kornfogning, tenderar att sönderfalla i fragment av kristallstorlek som ofta ligger i närheten av den mindre maskvidden. Den svenska

metoden är okänslig för sådant sönderfall till fina

korn, (jfr SVI Meddelande 41, 84) vilket ger förhållan-devis bättre svenskt sprödhetstal.

Vid den engelsk-franska metoden slår fallhammaren

dess-utom direkt på stenmaterialet utan någon stötdämpande

stämpel som vid den svenska metoden. Detta kan möjligen resultera i att kornbindningen i bergarter lättare för-störs vid provning enligt förstnämnda metod och mer

ned-krössningsprodukter uppstår.

Stenmaterial av dålig petrografisk beskaffenhet (bestäm-ningarna av sprödhetstal) ger medelmåttiga resultat en-ligt båda metoderna. Hållfasthetsbestämningar av typ fallhammar- och Los Angelesförsök lämpar sig icke för provning av sådana stenmaterial utan metoden måste kompletteras, t ex med Microdevalförsök (våtnötning),

något som diskuteras i VTI Meddelande l02.

3. DISKUSSION AV RESULTATEN

3.l Nötningsförsök

Resultaten från nötningSförsöken står i viSs korrelation VTI MEDDELANDE 163

12

till varandra, dock icke i så god att värden från en

metod med exakthet kan omräknas till en annan. Vissa

stenmaterial skiljer sig särskilt markant från

samban-den.

Microdevalmetoden får anses vara särSkilt intressant, dels genom att inhomogena stenmaterial lätt kan provas, dels genom att även bär- och förstärkningslagermaterial

kan undersökas. Slitaget av vissa stenmaterial, t ex

det höga för amfibolit och relativt låga för gnejs (Råda) stämmer dock dåligt överens med VTI:s erfaren-heter. Trots den Stora skillnaden i Microdevalvärde

slets nämligen båda ungefärligen lika mYCket i

prov-vägsmaskinen (VTI Rapport 125). Amfiboliten slets även

ovanligt mycket i Trögerapparaten, men förhållandevis

mer än i provvägsmaskinen (Opubl. koncept). Microdeval-metoden kan, på grundval av nuvarande kunskap, knappast

helt och hållet ersätta försök på slipskiva av typ slip-tal, utan får ses som ett komplement.

Fuktighetens inverkan är särskilt markant vid Microde-valmetoden. Denna effekt beror sannolikt till stor del på att finmaterialet hålls i Suspension som vid våtnöt-ning ÖCh icke häftar vid stenmaterialet som vid

torr-nötning. Principiellt bör nötningsförsök göras på fuk-tiga prov, äVen om fuktighetens inverkan på slitstyrkan i vissa fall verkar kunna bli överdriven i jämförelse med fältförhållanden.

Innan tillräckligt omfattande "facit" från

provvägsför-sök föreligger kan man icke avgöra vilken nötningsmetod

som bäst lämpar Sig för bedömning av slitstyrkan hos

beläggningssten.m

3.2

HållfasthetSProvning

Korrelationen är tämligen gOd mellan svensk och engelsk-fransk fallhammarmetod även om-enstaka stenmaterial som

13

amfibolit kan avvika något, vilket troligen kan

förkla-ras genom skillnader i utförandet av försöken samt

ut-värderingen av nedkrossningen. Det verkar som om större förutsättningar föreligger för god korrelation vid håll-i fasthetsbestämningar än vid nötningsförsök.

14

4

REFERENSER

Höbeda, P. Undersökningar av sliptalsmetoden. Statens Väg- och TrafikinStitut, Internrapport 103, 1973.

Höbeda, P. Förslag till modifierad sliptalsmetod.

Sta-tens Väg- och Trafikinstitut. Internrapport 170, 1974.

Höbeda, P. Suggestions to the international standardi-zation of test methods fOr aggregate strength. Statens

Väg- och Trafikinstitut. Meddelande 102, 1978.

Höbeda, P. Fuktighetens inverkan på stenmaterials

håll-fasthets- och nötningsegenskaper. Statens Väg- och Trafikinstitut, Rapport 42, 1974.

Ministere-de Lê uipement et de L'amenagement du Terri-toire. Instruction Provisoire Traitant des Granulats Routiers. Circulaire No 77 -186.

Rosengren, Å., Höbeda, P. Stenmaterialkvalitetens in-flytande på det slitage dubbade däck åsamkar-tät as-faltbetong. HÅB 16 t. Statens Väg- OCh Trafikinstitut,

Rapport 125, 1977.« '

Skovholt, O, J, ThUrmann - Moe T. Prøveémetoder for

bergarters slitestYrke. Statens Vegvesen, Veglabora-toriet, Internrapport 465, 1973.

Tourenq, C. L'esSai micro-Deval Bulliaison laboratoires

Ponts et Chaussêes no 54, 1971. I

'Tourenq, C. Quelques constatations sur l'êvalution

des granulats utilisês

pour 1a réalisation des

miniplanches de la route nationale 20; Laboratoire

Central des Ponts et Chausêes, Fevrier 1972.

Bilaga 1

SAMMENSTILLING

_Sverige Norge

Maskintype Derryv Bøhme

?orsöksbetingelser

Lufttemp. Romtemp Romtemp

Fuktighet ? Ikke spes.

Pregarat '

Dlmensjon

5,5x9,Scm

8,5x8,50§

Bruttoareal

52,25cm2

Q6Q75cm

Prøvefraksjon

8-11,3 2

.11,3-12,5

Slipsareal

U9,0 cm

35,0cm2

Antall korn

35

25

Tilsliping

Nei

Ja

Paralleller 2 3 Slipepulver

Type

Vit Alumo 60

Durubit 80

Mengde

35 g/min

60-lOOg/min

Belástnjng

'

Totalt 2,5 kg L lä kg 2

Pr. flateenhet_

(0,0625>0,051kg/cm2

0 ,ukg/cm

Antall_omdreininger. 500 20

Kjørelengde_

957,7 m

29,5 m

Hastighet<

0,95 m/s

0,78 m/s

VTI MEDDELANDE 163

Bilaga 2a sid 1 (2) »en Lab 7.ma1 1979

AEV Aêây

STEINMATERIALERS ABRASJONSMOTSTAND _ n

_SAMMENLIGNENDE UNDERSøKELSQR VED STATENS VÄG" OCH THAFIKINSTITUT7 SVERIGE OG-VEGLABORATORIET, NORGE,

Den norske del av unåeTSøkelsen er foretatt på 10 stk. norske- og 10 stk. svenske steinmaterialer.

Sistnevnte er prøver oversendt april 1975, da prøver

oversendt februar 1975 ikke ga tilstrekkelig materiale.

Ansvarlig for den norske del av undersøkelsen har vart

ingeniør Arild J.EVensen, Veglaboratorict;

Laboratorie-arbeidet er foretatt av ingeniør Peer M.Dahl, Nodest å/S

og laborant Heidi Harneshaug, Veglaboratoriet.

Nedenfor er ført Opp deaktuelle mateyialtyper med opp»

rinnelsesstedi abrasjonsvcrdi og variasjonskoeffisient.

En gjør oppmerksom på at variasjonskoeffisienten ved

tidligere undersøkelser'i gjennomsnitt har lingêt venentllg

lavere. Det antas at dette kan skyldes sliteñlaten, som

ctterhvert har fått små "spordannelser".

AbraSjons» Variasjonsw

t

Land Materialtype Onpr;stedo

verdi koeff.

N

Amfibolitt ,

Klodeborg

'0.59

15.5

N

Anorthositt

GudVangen

0,45

9.7

N

Anorthositt

Vågsåsen

0.41

3.7

N

Basalt

'

*Steinshøgda

?0.42

9.0

N

Gabbro

Vålberg

7

*0.58

6.5

N Gabbro Vêstre Dale 0.?4 6.5

N Hornfels Brevik_ 0.39 8,8

N Kvartsitt Lille Boen 0025 736

N

Kvartsitt

Seljord

0.28

5.5

.N

-Sparagmitt

Elätad

0028

11.5

N S Kvartsitt> Helgenas 0.55 10.4 S Granitt Stockhølm 0.55 7.7

S

Grus

Gnatafs

'0:27

.10.4

S

Amfibolitt

Steninge

0.53

2.5

S

Diabas

Vargøn

0.57

8.7

S KvartSitt Ullerud_ Q.22 5.0 S Granitt Oskarshamn 0.53 5.6

S

Granitt

_Nallhamn '

0.36

9.3

S Kvartsitt Vpstervik 0.24 9.9

S

Gneis

TOrtuna

0.12

15.6

V'P T MPHHFIT.ANHFY 1G?

Bilaga 2a sid 2 Lab. den 7.mai 1975

AEV

ø'ø/

STEINMATERIALERS ABRASJONSMOTSTAND

Til orientering sendes en oversikt 0Ver alle undersakeTser

som er foretatt på materialer fra de aktuelle norske fore-komster. Resultatene fra SVT - Veglab. er skrevet i rødt.

Amfibolitt

_u

Klodeborgm

_n

1971

3.06

0.60

6.2

1974 2.96 0.68 7.0 N _{" 0.59} 15.5 Anorthositt

_'7

Gudvangen 1971 3.01 0.58 8.7

"

₁₉₇₅

_2.99

_0.45

₉₀₇

Anorthositt

_n

_.

_VágSåSen

_{1971 g 2°76}

_0'51

_á'g

n

_{1974 | 2076}

_0.47

_5.9

M _" 307

i

Basalt

_n

Steinshøgda 1971 ; ?ORR 0.55 2.9

"

₁₉₇₃

_2.84

_0.43

_5-4

N _{N ' 1973 2,85 0.42} 5.3 :I "- _{2.91 0.42 I 900} 'i

Gabbro

_u

Valberg

_H

1971

_{3.05 T 0.44 å 7.7}

1973.

_{3.05 '! 0.55 . 5.5}

U _" i 605 , 1 s

Gabbro

_n

Vestre Dale 1974

_"

3.18 { 0.36 r 4.2

1975

_{3.16 : 0.34 i 6.5}

v 1

\Hornfels

_u

Brevik

197%

_{_2.96 f 0.33 I 6.0}

H

₁₉₇₅

_{2.84 3 0.39 . 8.8}

_

.

_i

_.

Kvartsitt

_.

Lille Boen

1973

2.63 { 0.23 5 7.0

H

4 1975

_{2.65 j 0.25 : 7.6}

Kvartsitt

Seljord

1973' 2.63 ;.0.30 i 7.7

H _" I 305

Sparagmitt

Elstad

1975.

2.64

0.28 J11.5

.

-

".

_-

_'

_{

Oppr.sted År Sp.v. Ahr. EVar.knef?.

Matr.type

VTI MEDDELANDE 163

I

V T I M E D D E L A N D E 16 3

Resultat av ord. Och mod.

Amribolit,'K10deberg

iAnorthositt, Gudvangen

Anorthositt, Vågsåsen'

ÃBasalt,' 'Gabbr0, anbro, Steinshágda Valberg Vestre Dale Hornfels, Brevik

Kvartsitt, Lille Boen

KvartSitt,.se1rjord<

Sparagmitt,DElstaå

s intaleörsök på norska prov

C' oli 8.1 182 (178, 185)

118(12u, 111)

102 (102,102)

97*(99;'9h)'

9h (93, 95) 95 ( 92, 97)

101 (93,.109)

19 (18; 19)*

67(69, 6h)

6? (625 71) mod. sliptal 591 (566,4616)

319 (311, 291)

2331(2h9,;256)

238 (229,246)

223 (220, 225)

2h2 (2h0, 2h3)

255 (aha, 265)

100 (102,'98) 1h5-(1h1, 1u8)

'160 (157, 162)

B i l a g a 2C

Bilaga 3

sid 1 (4)

O

.4, 4 i ' i :l _ 4' _...^. .I.'*I ...IHV..**-I . \.1*. " o-;,-_.-.l its'.) . _ ' 'Vd'x I_ \j_.å\ 1...,... _

'k' §3, ,. ,- "Mi-u?Ta'âgazjcgeümtfF a-ä-esgjtämäis. :. s."!'-._. 'Fu-;älta .Kmiufgzm-.. _{.::-*z:".'.:"" '-s§* nu? :Edmffui- ÄW 0:9.tä--'á'r »..w.. .i'riuo-*' <+ v f. *'7'. 5%»5-Ähzfirq" i*}x. åüziåbr'ås ._ .4m<'*:i *'.,us?'§5g;ü- 2*- du._-ri - 'WH-2. P-E-*Thw nu: -sä*-itv?rx'årü3=w:s.';» m" a «2r*=v..=:w=w i

J 'J z» APPARE IL MICRO-DEVAL N° 360 a Ministê re de I'Equipement

C.E.T.E., de NANTES - C.E. C. P. d'ANGERS

2 bis, Avenue da Général .Foy - 49000 ANGERS

Tél, (41) 43. 68.61 - Télex : 720857 .

Bilaga 3

sid 2 1

APPAR EI'L MI CR O DEVAL

I-BUT

L'appareil permet 1a réalisation de l'essai normalisé micro-deval caractérisé par 1a mesure,soit en phase humide,soit en phase

sê-che, de la rés istanceå l'usure de roches choisies parmi les classes gra-nulométriques les plus usa-alles.,

II » DESCRIPTION

Le matériel comprend :

- Un chassi-s mécano-soudé suppoürtant :

. Ikux barres parallêles équipêes de galets spéciaux

résistant ä l'usure.

.. 'Un m'ot/Or'sdgcteur étanche å doublp sortie d'arsze,

chacun equlpe d'un accouplement elastzque termme

/ v

par un plateau d'entralnement oultoc.

. _Un carénage de sécurité portant un discontacteur étanche., _et un çompteur électro-mécanique å présé-lection.

'- Des jarres

. Elles som: en acier iåoxydable nickel-chrome

mo-lybdrêné obturées par un cquvercle å fermeture rapide par étrier. L'étanchéité est. obtenue par joint toriquo

retenu enposition dans le couvercle. Les fonds som équipés de trois appuis caoutchoutés qui servent aussi

au couplageeh rotation.

Bilaga 3

sid 3 2

III - CARACTERISTIQUES

-ø Moteur triphasé ' 1 cv 220/380 Voltsz - 50 Hz, étanche, - Réducteur 1/15 - vitesse de Pal-bre lent 100 T/mm.

o Discontacteur marche-arrêt, êtanche, å protection thermique incorporée.

- Compteur décompteur å prés'éleC-tion 5 chiffres permettant l'affichage du ndnbre de tourset 1'arr_êt automatique en fin de cycle.

Jarl-es inoxydables de dimensions conformes au mode

Opéra-toire.

Billes en acier inoxydable á 13 °7o de. chrome selon norme

AISI 420-qualité Polissagwe'ü

IMPOR TANT

Il faut noter que 1a coin'ception de la chaine cinématique n'au-torise aucun glissement des jarres.

Le compteur å présélection garantissant de'son cöté le nom-bre de révolutions,on peu't a-voir la c'ertitude que l'appareil

conservera dans le temps- toutes ses performances.

L3entretien est limitê á la simple vidange du réducteur åla fréquence mentionnée sur le composant;

vm_--J

-« _-- ---+ 1

V T I -M E D D E L A N D E 16 3

m

_---_ _.

liv-Joint tor-:qL-;huN'øi611.3;Sá ia'ESFJYkr-ançm'c

.4 _{ølJSâlrS _øtnrn'nja _v_ FQBSL}

517,1 Camptcur á princlcctöon Ani-.10'va 1 Lypcl 701. rapport Vi cat:zh nu; 0.0_

-(511)- ,516 _ _{' _ __ -_.}

-i _{r -} 15 14 vi; .TCH'c 5120._{Poul.. 3 2 K L 0 3 7 _ ..-_____-_.C1traan -m ---Itälä}

144, 5 Randall: a 644. - 4___._... __._- _..- ,_-__.-_ 7) v _{EHGAHI TCHc H 6115} w

J (5) fâ

(mä ,_ -__ ..._w.._.__ .__ '51116 vu sme H 8x10 ____._.___,_4 . ;__L_ :1: 6;) _{#51112. Ronchcå 0312} . _{,SiO'Q Ecrou Hu H49..} .. --..--___ .__- ___. ---mh v_;-__._.___. 16 ...---.._.._...._ ...-..._._4 M. vi. TCM: Hax2d __ v ' .44 A 9- . -l _ . _{_ 58 2. Rondcllt 0585430 Ep2__.__4}

. ' _{;kax/?zQOkg de billcs ephonunI gi105'0,5 On acncr 57 1}

I " ₁ Caurrm'e 1BOXL037 - _-_._' .-.-__.-'CEÅÃ'AM .. M- - J,.._ 4--....".4

B i l a g a , 2 Si

. . . _ _{554 -Paulin 32XL037 --,.._._-iCitrøin.n 4..)an}

-mox 13/ cogførmamonk a la norm' A161 420 _{55 2 AccOuphønent Jubtht Lpaulstra}

lm?

__J _.. _{M' 632. 026 .- ---..___._ä .-- ..,-_4-___._./1.1er}

.1 _{Så i Electro ro'ductcur}

.Loroy

FH ' PA? _{*-.J ._ :mus H0 00 men 52/ka}

samma.-; a r ' .' H _{53 2 Vi. pointcau .HH 10. 30 i}

- 4 ' _{' 1' 4}

' _{4min-- .H :1 10120.. _}Randall: plate v.10

_._L f---

. - ______-. -.._*AA._._....Ä-_.J..___..__...-._.___ .. v A--.--1 _{1._ _._.. -W .._._«__.____*--___4..} -< .-w ..._-__.__.__.___ _ --.17-_.___-.._.

*N

i

_._ -_-_ --_. ... m._4_ ._ .__._..._1 . Etiquattl_ ...MW ..___ .

.4 ttiquug,..fl.icbc_ ' '_{Bride-. .} .nn/ma

Com/:rd: _{,4 V} Jarre .____m. _-.-N/1.10 Tompan. {Cart:r m..., ._W . ...__L_________.T____/L4t_{5up90rL, ._} 4 Bagu: dnrrét Doiqt Platgnu _{M ,_.._.__ .___ -..____ ...0-.- _} -_1116-Hanqm ... __, 5091". ._W_ -...-me ...-. .. 50th ,,._ _{-- -_ _ *m.._,* m /LS} *Arhrg

. .4

'

_{.-11 <}

Q9lct_ 1l ' 560.112:_. -..MW WW.-.._.__4____./i .L __...__..-____.4 ___... - ...u ... ....___._ WWW,.-- [1.21 ..\u...-._...-.__. .0- - ._____J. o m m -o ' 4 M-. - .--.-..---_...1__._. [10L4 4 7 m . 1 1_ ...-...--- sm -, ! : a vs t xt ' xt a wç-Q Q ' O ÅN N V M 03' ;

avi

?

L hågnnøøu

' . / \ ;Å

.51? .w (519* 10 _ 12) ;gav 4%) §59 _{. "Mg} (§19 §19 _{' 3336;* ' .9...o...} \ .... _...._... ... __ __.. ,_ _{_. ._.4__.___._- ,_.w} 'Illllnlhl Å

L235., A--_{vn'w 'AI Mon}_ _. . _nunuhon4. vc.u. .zn .

'wF-"uu x 17 vx vw U « l mmman 05 L'EOUIPEMENT - , .I'O||N(| louiNdHu! n ' .r-vs_\

(Html Olluws OV (10 (.UNSYHUL'N'JN) m NUYOHHS ANGMS u' '

.. -. 4 __,. -_ _ ____ -_ 4 _x_ _ . A_ A..-_-_ . är

kall. (rum. omm a a. _{INora'am Paavo/'13°' <"^" "'"° D"°'}

;Tag/'76 N ASGOaH-f

__ _Eilaga 4 Sid 1 (2)

.4ISTERE DE L'AMENAGEMENT DU TERRITOIRE, DE L'EQUIPEMENT, DU LOGEMENT ET DU TOURISME I.ALB(3E1Å\T(DIIIIE C:EPQT.RJÅ14 [)E13 P()PQT'S IST' Gli/XLJSESEIZS

58, boulevard Lefebvre - 75732 PARIS CEDEX 15 . Bilaga 4

Téléphone :Paris (1) 532 31 79

sid 1

EPARTEMENT DE GEOTECHNIQUE

"

Section de Minémlogie Monsieur HO'BEDA

et de Pétmgmphie APPHQUéES Statens väg-och trafikinstitut

c. TOURENQ 'Fack

(hd m:Smnmn S_58l 01 LINKÖPING

SUEDE

Vos réf. :

Votre lettre du : Paris, \

Nosréf: ,Le 14 decembre 1978

(Dbjet I

,Dear Mr. HOBEDA,

'I send you the reSults of the Micro-Deval test we obtained on your samples.

As you can see, the test with water show us some surprises. The most interesting is the "Amphibolit - Steninge" which does not like water.

I

Samples 7, 8, 12, 14 and 15, show an important sensibility, but less than the amphibolit, the others give usual values.

I think these results show the usefulness of wearing with water because we always have water in our pavement course.₄

Then, if I only consider the MDS values, all the samples from I to 10

gave good results and may be used in surface dressing and wearing course. With the MDE results, I shall have some doubt on sample 8 and chiefly 9.

We did also the impact test (FD) on your samples. In France, we have fitted the British test to find the same results as in the Los Angeles test.

I shall like to know your opinion on this matter. Your sincerely,

Piéces jointes :

Bilaga 4

sid 2 Micro-Deva). tést dry- 2 MDS W " "' with water 2_ m

n» *

_'

ms m

8:25:81* :1228?

SLAGHÅLLF. SPRÖDH.TAL

êââêåüäåê.

å : ; DIêBAS-- vnfsou 2 6,4 3,2 91 _288 11 20 å : : GRAfIT - STOCEOLM '2,4 5 2'1 94 202 24,3 44 g : 2 ! I GNEJS _IRAêA 3'4 7!? 2,1 I 164' 330 30 53 2 : : KVâRTS - STRiPA 504 6,6. 1,2 .i 51 i 0 120 32,6 62

'i :i:

g

§\KVA§TSIT * ULLäRUD

2'6 i

3,2'

1,2 'i

48

'112

24,3

42

A.: : å

ä

GfAfIT ' WALL§5MN

2 4

6,2

2,6 §

98' ' V 247

24,6

38

; : 2

:

xvnafsxr-- HELSEN

5

2,4 , _10'6. i

4,4 i

98

290

19,4

34

g : i . å CNEJS'f ?5:3 're ;4,é 4,1 138 i 400 i 22,8 43 g : ä ä AMFIEOLIT - STBEINGE 3 33,8, 11?2 185 s ,6464. ; i 34 37

i: : i

E

>GRESA' GUSEÄVS _

2D

3,6

1,8 N

'65

3 148

19

28

ii : å ä KUOL ??SJAURE'4-GRAEDIS 8'8 24,8 2,8 ä i 165, Vá- *30,3 55

i: : 2

:

TJAKTñAJAURE - GRAgbxs

4,8

23

4,8 j §14

',_

24,3

49

:i : å % Gags - 33U§?L0 '16,6 48 2,9 :_r __ 25,4 47

i: : 2

I

KALäsTEN ' BRU§

'5'4'

20,8

3t8

'260

752

24,3

44

i: : 2 0335.- VBAfDOG -4,4 20 4,5 E;57 _ 22f8 43 VTI MEDDELANDE 163

_ Bilaga 5

sid 1 (5)

MODES OPêRATOIRES DU *LABORATOIRE CENTRAL DES PONTS ET CHAUSSéES ,

% de fragmentaüma

vnamiquaâ

am

'MODE OPERATOIRE (5-19

fw/mg_

TRAHm--çsmur M,

n i' 75 01.21. =

Biby'tnek'ef 'th-.§-L

DUNOD

PARIS 17973.

VTI MEDDELANDE 163

Bilaga 5 sid 2

CHAPiTRE 1

GéNERALITêS

1.1. - DéFlNITlON ET BUT DE L'ESSAI

L'essai permet de mesurer la resistance a la fragmentation par chocs des elements d'un granulat. il s'applique aux granuiats dedimension inférieure a 14 mm.

1.2. - PRINCIPE DE LA MéTHoos

L'essai coneiste á mesurer la quantité d'éléments inférieurs á 1.6 mm produite en soumettant'ie matériau aux chocs d'une masse normalisée.

La granuiarité du matériau soumis á I'essai est choisie parrni les trois granularités types 4 . 6,3 mm, 6,3-10 mm et 10- 14 mm.

Le poids P du matériau soumis a i'essai est constant. Le nombre de chocs donné au matériau dépend de sa granuiarité.

Si p est le poids des éiéments inférieurs 3 1,6 mm produits au cours de I'essai, la resistance á la fragmentation par chocs s'exprime par Ia quantité :

100

i

P

Par definition, cette quantité sans dimension est appelée coefficient de fragmentation dynam/'que du matériau.

Bilaga 5 sid 3 CHAPITRE 2

APPARElLLAGE

2.1. - APPAREILLAGE SPêCIFlQUE

L'apparei) comporte (fig. 7 :312) :

- un moule cylindrique de (102 i 0,2) mm de diamêtre intérieurhde (52 -1_ 1) mm de hauteur et de

(10 i 0,2) mm d'épaisseur, . . '

- une masse de (14 4: 0,020) kg, de (100 i 0,2) mm de' diametre. La masse est guidée dans sa chute libre par deux colonnes ; une poignée permet de la, soulever jusqu'á une hauteur, oü elle se bloque, de (40 i_ 0,5) cm au-dessus du niveau supérieur du matériau contenu dans le moule ; un systeme de levier libere Ia masse qui retombe sur les granulats, '

- un support en béton de 25 kg, muni de deux poign'ées et de deux goujons filetés, sur (equel doit être fixé le søcle de I'appareil. > ' .

.\ . t . . '- ' - - z- 7" '. 160

, ,i

I

T _

'

. ( '

*

Wade

. ;in I . .. I :' ' ' ' - ' * reglage A _ , _ , ' _-.b' . z _{' -I . -} ' ' _{4 ,} . ' Croohet de_. "3" 1_ ' ' . ' Sécurtté (i. l "r - i: ., _. .L _ E . g 'i'- A M F . _ . - ' ' 1,' I 4 v as I' ' g . (f . _' g ' x * 3%.: s. Poignée 1; » .-ç support 5 1 i? 4 ,. __ . t -- environ iy _ . .._. . . 25kg

. ;gamesh- :Smaka-Lalwku.. -...; ;.l,;.;....m.<;i-.-.-;?hiumafáwåäi 'x-'Ã <'ê-v=iz- ..s-'. _ xm

Fig. 1 - Appareil de 'fragmentatibndynamiQxxé'sans son Fig. 2 - Schema de I'appareil support en' bétön.

2.2. - APPAREILLAGE D'US-AGE COURANT

- Une balance précise au gramme prês, de 5 kg de portée.

- Un jeu de tamis de 1,6 - 4 - 6,3 - 10 et 14 mm, le di'amêtre des montures ne devant pas être inférieur á 250 mm.

Bilaga 5 sid 4

CHAPITRE 3

PRISE D'éCHANTILLON

La quantité de matériau soumis á I'essai est de (350 i 1) 9. Get échantillon devra être représentatif de la fourniture des granulats qui seront employés. Le nombre d'échantiltons á etudier sera fonction de l'importance et de I'hétérogénéité de la fourniture*.

L'essai est effectue sur un matériau d/D sec et conforme ål'une des trois classes granulaires types dont on aura eliminé par tamisage les gravillons supérieursr'á D et inférieurs á d;

§ .CHA'PII'TRE 4

EXECUTION DE L'ESSAI

- Introduire les 350 9 de graviHons dans le moule; en les répartissant unifprmément.

- Donner le nombre de coups de masse indiqué dans le tableau ci-apres ; il dépend de la granularité du graviHon sur quuel est effectué I'essai.

Classes granuiaires Nombre de coups

(mm) x de masse

4 - 6,3

16

6,3 - 10 22

10 - 14 i 28

t

- Recueillir et tamiser le granulat aprês essai sur |e tamis de 1,6 mm.. - Peser le refus au gramme prês; soit p' le résultat de la pesée. Le coefficient de fragmentation dynamique est par definition le rapport:

100

-350 .

oü p = 350 - p' est Ie poids sec (en grammes) de la fraction de p-rise d'essai passant, apres l'essai, au tamis de 1,6 mm.

Le résultat sera arrondi ä l'unité.

' Mode opératoire LCPC Echant///onnage en /aboratoire des 50/3 et granu/ats, Dunod-Paris, 1 970.

Bilaga 5 sid 5 CHAPITRE 5

COMMENTMRES

Chaque paragraphe de ce chapitre se réfêre au paragrath portant /e même numéro dans les chapitres précédents.

l.2. - PRlNClPE DE LA METHODE

L'ossai de fragmentation dynamique a été conçu de maniêre á trouver, sur un même matériau, un resultat aussi proche que possible du coefficient Los Angeles ", le processus d'évoiution des granulats etant le même dans les dcux essais.

-ll n'a cepcndant pas pour objet de remplacer le Los Angeles, mais de gpermettreme déterrnination plus rapide de larésistance aux chocs-d'un matériau provenant d'une prospectlon et dOnt on ne dispose qu'en faible quantité. Il doit aussi permettre d'effe-ctuer un contröle rapidéd'un lot important de granulats en carrierc ou sur chantier. . '

ll convient dans tous les cas d'effectuer'un étalonnage de contröle entre cet essai et le Los Angeles, afin de connaitre l'écart qui pourrait exister entre eux pour une roche donnée.

Le processus de l'essai de fragmentation dynamique a été déterminé de façon á ce que la quantite cl'oiéments inférieurs á 1,6 mm produits soit aussi p'roche que possible de ce qu'elie est dans l'essai Los Angeles. L'ajustement étant fait sur trois cl-asses granulaires, il est normal d'observer parfois des distorsions commc pour le Los Angeles.

' Pour éviter toute ambigui'té, il est nécessaire, en présentant les résultats de toujours indiquer qu'il s'agit :

- du coefficient de fragmentation dynam'ique,' . a

- ou bien du coefficient Los'An-'geles obtenu á partir de I'essai de fragmentation dynamique.

Cet essai présente les avantages-suivants : mobilité de l'appareil et rapidité d'exécution (quelques minutes seulement). Mais il appelle nécesseirement un echantilibnnage tres strict, étant donné le fai'ole volume utiiisé.

_ '2.1. - APPAREILLAGE SPéClFlQUE

vv 'r o I' i a ' - ' .

Le support en beton a pour but d annuler l-influence des differents sols supports sur iesquels lappareil pourrait être directement pose, sous peine de voir se modifier les résultats de l'etalonnage par rapport au

Los Angeles. *

Pour tous rensoignements concernant' l'appareillage, s'adresser au Laboratoire Central des Ponts et 'Chaussées 58, bd Lefebvre - 75732 PARlS CEDEX 15.

° Mode Operatoire LCPC EssaiLosAnge/es, Dunod-Paris, 1970.