Akademin för hälsa, vård och välfärd
ÄLDRE PERSONERS UPPLEVELSER
AV ATT BO PÅ ÄLDREBOENDEN
- En systematisk litteraturstudie
EMMA EKSTEDT
LUNA MOSSBERG
Huvudområde: Vårdvetenskap med
inriktning mot omvårdnad
Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp
Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap
Handledare: Jessica Holmgren Examinator: Birgitta Kerstis Seminariedatum: 2021-01-14 Betygsdatum: 2021-01-24
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Tidigare forskning visar att närstående till äldre kan ha svårigheter att kunna anpassa sig till den nya boendesituationen på äldreboendet. De närstående brottas med upplevelser av både lättnad och skuld, medan sjuksköterskorna har svårt att inkludera de närstående i omvårdnaden av sina anhöriga. Det framkommer även att miljön har betydelse för den upplevda hälsan. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att bo på
äldreboende. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes där resultatet grundas på elva vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: De äldre upplevde att deras autonomi blev bristande efter flytt till äldreboende, de upplevde även att deras identitet gick förlorad när de tagits ur det sammanhang som det tidigare hemmet givit dem. För att de äldre på äldreboendet ska uppleva hälsa var det viktigt att bevara och skapa meningsfulla relationer med familj, andra boende och sjuksköterskor. Det var även viktigt för de äldre att delta i aktiviteter på äldreboendet som upplevs meningsfulla för att skapa ett nytt upplevt sammanhang på det nya boendet. Slutsats: Det finns behov av att kunna utföra den personcentrerade omvårdnaden som planerat. Detta för att värna de äldres hälsa och för att deras upplevelser av att bo på äldreboende ska bli positiva.
Nyckelord: miljö, personcentrerad omvårdnad, systematisk litteraturstudie, upplevelser, äldreboenden, äldre personer
ABSTRACT
Background: Previous research shows that relatives to the elderly could have difficulties adapting to the new housing situation at nursing homes. The relatives struggle with
experiences of relief and guilt, while the nurses find it hard to include relatives in the care of their elderly. It also reveals that environment impacts experience of health. Aim: To describe older peoples experiences of living in a nursing home. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis where the result is based on eleven care sciences articles. Results: The elderly experienced their autonomy was deficient after moving to nursing homes, they also experienced that loss of identity when taken out of their previous context. For the elderly to experience health in nursing homes it was important to preserve and create meaningful relationships with family, other residents and the nursing staff. It was also important for the residents to participate in activities in the nursing home that was experienced as meaningful so that they could create new experienced contexts in the nursing homes. Conclusion: There is a need to perform the person-centered care as planned. This is needed to protect the elderly’s health and make their experience of living in nursing homes positive.
Keywords: elderly, environment, experiences, nursing homes, person-centered care, systematic literature review
INNEHÅLL
1 INLEDNING ...1
2 BAKGRUND ...1
Beskrivning av centrala begrepp... 1
2.1.1 Äldre personer och åldrande ... 1
2.1.2 Äldreboenden ... 2
2.1.3 Personcentrerad vård... 3
Lagar och styrdokument ... 3
2.2.1 Lagar och riktlinjer för äldreboenden ... 3
2.2.2 Sjuksköterskors roll och ansvar på äldreboenden ... 4
Tidigare forskning ... 5
2.3.1 Närståendes upplevelser av att ha sina anhöriga på äldreboenden ... 5
2.3.2 Sjuksköterskors upplevelser av att vårda äldre personer på äldreboenden ... 6
Vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv ... 7
2.4.1 Vårdande ögonblick och transpersonell omsorgsrelation ... 7
2.4.2 Omsorgsfull medvetenhet och omtänksam ontologisk kompetens ... 8
2.4.3 Skapa helande miljöer ... 8
Problemformulering ... 9
3 SYFTE ...9
4 METOD OCH MATERIAL ...9
Urval och datainsamling ...10
Genomförande och analys ...10
Etiska överväganden ...12
5 RESULTAT ... 12
Betydelsen av att ha kontroll över sin egen livssituation ...13
5.1.1 Att uppleva autonomi ...13
Betydelsen av att ha ett sammanhang ...15
5.2.1 Att ha meningsfulla relationer ...15
5.2.2 Att delta i meningsfulla aktiviteter ...15
6 DISKUSSION... 16
Resultatdiskussion ...17
Metoddiskussion ...20
Etikdiskussion ...21
7 SLUTSATSER ... 22
8 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 22
REFERENSER ... 23
BILAGOR
BILAGA A SÖKMATRIS
BILAGA B GRANSKNINGSMATRIS BILAGA C ARTIKELMATRIS
1
INLEDNING
Det finns många äldre i Sverige, statistik visar att var femte invånare är över 65 år och antalet invånare över 80 år antas under åren 2019 till 2030 öka med 50 procent. Samhället är under pågående förändring, ökad äldre befolkning med ett ökat behov av äldreomsorg och fler äldre kommer att behöva flytta till äldreboenden. Inspiration kom därför av intresseområdet “upplevelser av att se sitt ursprungliga hem brytas upp för flytt till särskilt boende”. Det är en forskargrupp vid Akademin för hälsa, vård och välfärd på Mälardalens högskola som tagit fram förslag på ämnesområden baserat på vad personal inom hälso- och sjukvården funnit vara viktigt att utöka kunskaper kring. Intresseområdet var en intressant utgångspunkt eftersom författarna till detta examensarbete upplevde under den verksamhets förlagda utbildningen på äldreboenden, att de äldre delade med sig om tankar kring hemmet och upplevelser av att bo på äldreboenden. Målet är att bidra med kunskap som kan hjälpa oss i den blivande rollen som sjuksköterskor om äldre personers upplevelser av att bo på
äldreboenden, vilket kan leda till ökad förståelse för om hur deras hälsa kan främjas med tanke på vad flytt kan innebära.
2
BAKGRUND
Nedan kommer centrala begrepp att presenteras och förklaras med hjälp av litteratur och tidigare forskning inom ämnet. Innebörden av äldre personer kommer att beskrivas,
äldreboenden, lagar och riktlinjer för äldreboenden samt sjuksköterskors roll och ansvar på äldreboenden. Tidigare forskning kring syftet kommer att presenteras ur närstående och sjuksköterskors perspektiv. Valt vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv kommer att
presenteras samt hur detta relaterar till detta examensarbete. Avsnittet kommer att avslutas med problemformuleringen som sammanfattar de ovan nämnda delarna.
Beskrivning av centrala begrepp
Nedan kommer centrala begrepp att beskrivas.
2.1.1 Äldre personer och åldrande
Att bli äldre medför naturligt ett åldrande där risken för sjukdomar och
funktionsnedsättningar ökar ju äldre personer blir. Åldrandeprocessen innebär enligt
även muskelmassa, istället ökar andelen fett samt att både muskler och leder blir stelare. Sinnen som syn och hörsel försämras och minnet kan börja svikta. Benskörhet är inte ett ovanligt symtom hos äldre, dock mest förekommande hos kvinnor. Alftberg (2012) skildrar att på grund av den moderna vården har också andelen personer över 65 år ökat, vilket medför större belastning på vården. Gruppen 65 till 85 år beskrivs som yngre äldre, för att sedan benämnas äldre äldre vid åldrarna 85+ till 90 år, 90+ benämns istället som de allra äldsta.
Alftberg (2012) förklarar att de biologiska förändringar som åldrandet medför främst sker på kroppens insida. Åldrande relateras ofta med sjukdom, skröplighet och senilitet men vad inte är att förglömma är de äldres individualitet. Därför beskrivs åldrandet som processer med skilda förutsättningar, där den gemensamma nämnaren utgör att äldre personer tampas med förluster av sådant som för de tidigare tagit förgivet. Även samhällets föreställningar kring vad äldre personer anses vara, som något avvikande från övriga, påverkar upplevelsen av äldres identitet, ålder och åldrande.
2.1.2 Äldreboenden
I Socialstyrelsens dokument ”Din rätt till vård och omsorg” (2016) beskrivs att vid vård och omsorgsbehov som inte kan täckas av hemtjänst blir det aktuellt att överväga flytt till äldreboenden. Närstående kan anmäla ett ökat behov av hjälp hos äldre personer i sin närhet, men beslutet om att flytta fattas slutligen av personen det gäller.
Bostaden på äldreboenden är de äldres egna hem som ofta fylls på med möbler från det tidigare hemmet och anpassas vid behov med nya utprovade hjälpmedel. I det egna hemmet på äldreboenden ska de äldres privatliv respekteras på samma sätt som i det tidigare
hemmet. På äldreboenden finns utöver de äldres egna bostäder gemensamma ytor att röra sig på, det brukar finnas allrum med tv och även matsalar där gemensamma måltider serveras, många äldreboenden har även en gemensam innergård (Socialstyrelsen, 2016). Enligt Socialstyrelsen (2016) är det vanligast på äldreboenden att boendepersonal som vårdbiträden och undersköterskor finns tillgänglig dygnet runt för att hjälpa boenden med vardagliga sysslor och aktiviteter som varit svåra för de äldre att klara av själva i hemmet. Äldreboenden har omvårdnadsansvariga sjuksköterskor men dessa arbetar oftast inte med den vardagliga omvårdnaden av de äldre. Det finns även fast läkarkontakt för eventuella medicinska behov hos de personer som bor på äldreboenden. På äldreboenden ska
verksamheten bedrivas med värdighet för de personer som är boende. Detta innebär bland annat att de äldres privatliv ska värnas om, hänsyn tas till personernas kroppsliga integritet och att självbestämmanderätten och delaktigheten hos personerna som bor på boende alltid ska tas i åtanke vid all vård och omsorg.
Enligt Socialstyrelsens dokument ”Vård och omsorg om äldre” (2019) var det 4,0 procent av folkgruppen 65+ år som var boende på äldreboenden och 11,9 procent av Sveriges befolkning över 80 år, detta motsvarade 82 006 personer. Sex månader efter flytt till äldreboenden har 28 procent av männen och 19 procent av kvinnorna avlidit på boendet, och efter ett år 41 procent av männen och 29 procent av kvinnorna. Av dessa var antalet avlidna högre i
åldersgruppen 80+ år än för de mellan 65 och 79 år. Två år efter inflytt var 40 procent av männen fortfarande boende på äldreboenden och 53 procent av kvinnorna, av dessa
beräknades 17 procent av männen och 27 procent av kvinnorna att fortfarande leva kvar efter fyra år.
2.1.3 Personcentrerad vård
I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (2017) beskrivs personcentrerad vård kännetecknas av att patienter samt närstående blir sedda och förstådda som de unika individer de är. Detta innebär en individuell skapad förståelse för behov, resurser,
värderingar och förväntningar. Resultatet blir att vårdmötet baseras på individens egna berättelser och erfarenheter i utformandet av vården. Vårdhandboken (2020) beskriver vidare personcentrerad vård som utvecklingen av den tidigare vården där patienten haft en passiv roll i vårdmötet. Med delaktighet av patienten och även i samarbete med närstående kan vården gemensamt planeras och genomföras vilket leder till att vården är anpassad efter var enskild person. Med patientens delaktighet medföljer även utrymme för patienten att uttrycka sina funderingar och preferenser kring vården som planeras att ges. Genom att patienten får vara centrum och inkluderas i beslut och vårdprocesser leder den
personcentrerade vården även till bättre egenvård.
Lagar och styrdokument
Nedan beskrivs de lagar och riktlinjer som styr verksamheten på äldreboenden samt sjuksköterskans roll och ansvar på äldreboenden.
2.2.1 Lagar och riktlinjer för äldreboenden
Äldreboenden styrs och regleras av två lagar, hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) och socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Äldreboenden får bedrivas av aktörer från både
kommunen, privata företag eller i form av kooperativ, men alla dessa regleras av samma regler och lagar kring hur vården och omsorgen ska bedrivas (Socialstyrelsen, 2016). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) redogör för lika vård för hela befolkningen, den med störts behov av hjälp ska få företräde till denna. Den vård som erbjuds är anpassad efter individuellt behov. Kommunen kan erbjuda bistånd till äldre i form av hemtjänst och boende på särskilt boende som är en övergripande benämning där äldreboenden är inkluderat. Kommunen ska i samband med hälso- och sjukvård erbjuda habilitering och rehabilitering samt hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Varje individ ska tillsammans med kommunen upprätta individuella planer när insatser erbjuds. Kommunen och regionen har även ett samarbete kring insatser som kan komma att vara relevanta för äldre personer. För att kunna erbjuda god hälso- och sjukvård inom kommunens verksamheter finns
Enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453) finns rättigheten till bistånd i form av hemtjänst eller flytt till äldreboenden om behovet finns, detta bistånd sökes via kommunens socialtjänst. Äldre personer har rätten till att leva ett värdigt liv och att få hjälp och stöd till att kunna göra det bland annat genom att flytta till bostad i form av äldreboenden. Vid flytt till äldreboenden ska det finnas garanti att eventuell livspartner ska kunna flytta till samma äldreboende vid ett senare tillfälle för att par ska få leva tillsammans livet ut. Som äldre kan även bostad erbjudas på äldreboenden för att bryta oönskad social isolering. Det är socialnämnden som har ansvar över initiativ som strävar efter att skapa god samhällsmiljö för äldre genom att främja den enskildes rätt till bland annat bostad. Lagen redogör för att de äldre har rätt till att leva självständigt, under trygga förhållanden och med möjlighet att skapa en meningsfull tillvaro anpassad i så stor mån som möjligt efter varje enskild individ.
2.2.2 Sjuksköterskors roll och ansvar på äldreboenden
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor beskriver att sjuksköterskan i sitt vårdande har ett ansvar att skapa miljöer där mänskliga rättigheter, värderingar, sedvänjor och trosuppfattningar hos enskilda individer och familjer respekteras. Sjuksköterskan ansvarar också för att se till att de äldre och deras närstående får tillräckligt med information på ett sätt som är anpassat efter varje unik situation för att säkerställa att de äldre kan samtycka till vård och behandling. Sjuksköterskan ska i sitt arbete planera och utföra insatser för att främja hälsa hos
allmänheten men i synnerhet rikta sig mot sårbara befolkningsfolkgrupper. Respektfullhet, lyhördhet, medkänsla, trovärdighet och integritet är värden som sjuksköterskor ska behärska i sin yrkesroll (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b).
Vidare beskriver Svensk sjuksköterskeförening (2017a) att omvårdnadsarbetet är inriktat på de äldres grundläggande behov, detta innefattar fysiska, psykosociala, andliga och kulturella aspekter. För att ett gott omvårdnadsarbete ska kunna äga rum bör sjuksköterskan kunna skapa förtroendefulla relationer med de äldre och deras närstående och ska utforma sina omvårdnadshandlingar efter helhetssynen på människan och med utgångspunkt i de äldres upplevda behov. I mötet med varje enskild individ ska sjuksköterskor med hjälp av deras berättelser bilda sig uppfattningar om varje unik individ samt deras behov, resurser och förväntningar. Omvårdnadsarbetet utförs för att uppfylla omvårdnadsmål satta tillsammans med de äldre och eventuellt de närstående. Sjuksköterskor har ansvaret för att leda
omvårdnadsarbetet, detta arbete sker i samverkan med ett team av andra professioner och även i partnerskap med de äldre och de närstående. Sjuksköterskor har även ett ansvar att ta hjälp av andra professioner om de äldres behov sträcker sig utöver egen kompetens för att säkerställa att de äldre får god och fullvärdig vård. Vårdandet ska vara baserat på evidens och sjuksköterskor har ett ansvar att kontinuerligt uppdatera sig och ta del av den nya forskning som presenteras inom yrkesområdet.
Fortsatt redogör Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) för de krav som krävs för att uppnå god vård inom all hälso- och sjukvårdsverksamhet. Det ska alltid finnas god utförd vård med god hygienisk standard. De äldres behov av trygghet, säkerhet och kontinuitet ska uppfyllas och all vård ska bygga på respekt för de äldres självbestämmanderätt och integritet. All hälso- och sjukvård ska också främja goda relationer mellan de äldre och hälso- och
sjukvårdspersonalen. Inom kommunens hälso- och sjukvårdsverksamheter ska det alltid finnas en medicinsk ansvarig sjuksköterska.
I linje med patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) har vårdgivaren ett ansvar att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt så att kraven för god vård kan uppfyllas.
Vårdgivaren ska arbeta förebyggande för att undvika vårdskador hos de äldre. Alla
vårdskador eller situationer som kunnat leda till vårdskador ska av vårdgivaren utredas för att förhindra att detta upprepas. Vårdgivaren ska låta de äldre och deras närstående vara inkluderade i patientsäkerhetsarbetet. Alla vårdskador ska vårdgivaren anmäla till
Inspektionen för vård och omsorg. De äldre ska alltid bli informerade om händelsen som lett till vårdskada och även vilka åtgärder som utförts för att förhindra detta från att hända igen.
Tidigare forskning
Nedan kommer tidigare forskning presenteras ut närstående och sjuksköterskors perspektiv av hur de upplever boendesituationen på äldreboende för de äldre.
2.3.1 Närståendes upplevelser av att ha sina anhöriga på äldreboenden
De närstående beskriver i en svensk studie av Rosén m.fl. (2019) hur de i många fall upplever lättnad av att deras äldre på äldreboenden får sina behov tillgodosedda, något de inte kan bemäkta på egen hand. Vetskapen om att det finns boendepersonal tillgängliga dygnet runt anser dem vara tryggt i motsats till hur det hade varit med tidigare hemtjänst. Närstående beskriver att de äldre även upplever samma känsla av trygghet. Vidare beskriver de
nästående i en engelsk studie av Ryan och McKenna (2013) deras erfarenheter efter att deras äldre placerats på äldreboenden, varav viktiga aspekter anses vara att sjuksköterskor visar engagemang i de äldres omvårdnad samt att de tillåter de närstående visa sitt engagemang och deltagande i omvårdnaden. Närstående har många gånger vana av att ha vårdat sina äldre tidigare i hemmet. Det bidrar till att de ofta har vissa kunskaper och färdigheter, vilket medför stark önskan om att fortsatt känna sig involverade samt att se till att de äldre inte erhåller sämre omvårdnad än tidigare. De beskriver att det krävs tid att anpassa sig till den nya situtionen, att gå från vårdare till besökare. Därtill skildrar de närstående i en svensk studie av Hasson och Arnetz (2011) ytterligare uppfattning av omvårdnaden som
äldreboenden erbjuder. De närstående beskriver ofta att de äldre mottar god omvårdnad beträffande grundläggande behov, dock kan fokus på enbart omvårdnadsuppgifter leda till att de sociala aspekterna går förlorade. De närstående önskar att de äldres presferenser av fysiska och sociala aktiviteter bör undersökas regelbundet för att kunna erbjuda aktiviteter därefter samt möjlighet att skapa ett större deltagande bland de äldre på äldreboenden. I en svensk studie av Ekström m.fl. (2019) beskriver de närstående att de får föra de äldres talan vid behov, som en slags representant. Denna roll upplevs viktig av de närstående för att de äldre ska erhålla god omvårdnad av kvalité och de äldre ska slippa bli väntande. Många gånger vill de äldre inte störa eller orsaka problem, medan de närstående inte räds säga till eftersom de är måna om att de äldre ska få en värdig tillvaro. De närståde uppger i en nordisk
studie av Nåden m.fl. (2013) deras upplevelser av hur deras äldre berövas sin värdighet under sin tid på äldreboenden. De beskriver fenomen som upplevelser av övergivienhet där de blir berövade tillhörighet, bekräftelse, samt berövade värdighet orsakat av fysisk och psykisk förnedring samt underlåtenhet och berövade aspekter av livet. De närstående kan se att berövande av värdighet egentligen påbörjas redan innan flytt, i det skede där de äldre
behöver hjälp. För att sedan bryta upp sitt ursprungliga hem och på så sätt fysiskt överge det som varit deras gamla liv där de hade ett alldeldes eget sammanhang. Vidare nämns frihet, engagemang och att kunna ansvara för andra människor som betydande grundläggande dimensioner, får de äldre inte uppleva dessa äventyras också deras värdighet. De närstående belyser hur de äldre berövas sådant som är viktigt och nödvändigt för dem. De beskriver att de äldre inte längre får bestämma sina egna tider, trots att de kanske är vana vid att lägga sig senare med helt annan dygnsrytm. De äldre läggs istället när det bäst passar
boendepersonalen, med risk för att annars bli utan hjälp.
De närståendes förvätningar av kompetens hos sjuksköterskor på äldreboenden beskrivs i en finsk studie av Kiljunen m.fl. (2018), där de närstående upplever att det är särskilt viktigt med etisk kompetens och att vårdkontexten på äldreboendet ska bygga på interaktion alla parter emellan, alltså de äldre, närstående och sjuksköterskorna. Närstående kan se att interaktionen mellan de äldre och sjuksköterskor har inflytande på de äldres upplevelse av hopp, upplevda hälsa och autnonomi. De kan även se att när sjuksköterskor ger de äldre omvårdnad utan att kommunicera med dem innebär situationerna kränkningar av de äldres värdighet. Om de närstående upplever sig bekräftade och välkomnade kommer de troligen besöka sina äldre oftare.
2.3.2 Sjuksköterskors upplevelser av att vårda äldre personer på äldreboenden
I en svensk studie av Kastbom m.fl. (2019) beskriver sjuksköterskorna sina upplevelser av att förutsättningen för att kunna utföra god vårdplanering för de äldre är att känna dem och deras önskemål. Sjuksköterskorna ser att information från närstående är en viktig resurs för att kunna ge de äldre så god omvårdnad som möjligt på äldreboenden. I en svensk studie av Holmgren m.fl. (2013) beskrivs svårigheter av sjuksköterskor kring beslutsfattning om de äldre på äldreboenden. Hos sjuksköterskorna finns ett starkt behov av att sätta gränser för de närstående kring omvårdnadsbeslut. Eftersom det nu är sjuksköterskorna som har ett
professionellt omvårdnadsansvar för de äldre, går det inte att göra på det sätt som de
närstående tidigare gjort i hemmet, trots att de närstående ofta har omfattande kunskap om omvårdnaden och de äldres behov. Trots detta ses de närstående av sjuksköterskorna som värdefulla källor av information för att ge de äldre god omvårdnad och det är viktigt för sjuksköterskorna att upprätthålla goda relationer till de äldres närstående.
Äldre personer vars flytt till äldreboenden sker drastiskt upplevs av sjuksköterskorna känna förlust av självständighet. Detta beskrivs av sjuksköterskor i en nederländsk studie av
Oosterveld-Vlug m.fl. (2013). De äldres uppfattning av värdighet efter att de blivit boende på äldreboenden tros vara kopplat till hur självständiga de är. Sjuksköterskorna upplever att de äldre som har svårt för att klara sig själva i sin nya miljö blir beroende av äldreboendets och boendepersonalens vardagliga rutiner och tappar därför sin egen autonomi vid flytten.
Sjuksköterskorna beskriver att de har ett fokus i omvårdnaden att behandla de äldre med värdighet genom att respektera varje enskild individ och att anpassa sig där efter. Upplevd värdighet hos de äldre kan också uppmärksammas av boendepersonalen genom att de äldre får ha ett liv så likt det hemma som möjligt, till exempel genom att upprätthålla sina sociala kontakter och relationer, samt kunna forma sin egen vardag i så stor utsträckning som möjligt. I en australiensk studie av Ostaszkiewicz m.fl. (2018) förklaras ytterligare av sjuksköterskor att de upplever ett behov av att särskilt främja upplevelsen av värdighet hos de äldre som har ett stort omvårdnadsbehov. Till exempel hos äldre som behöver hjälp med inkontinensskydd eller dusch finns tydligare tankar i arbetet om att ha de äldres integritet i fokus eftersom de befinner sig i situationer där de är beroende av omvårdnad.
Vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv
Val av vårdvetenskapligt perspektiv för detta examensarbete är omvårdnadsteoretikern Jean Watsons (2008) teori om transpersonell omsorg med inriktning på begreppet miljö. Detta därför att Watson med holistisk och humanistisk människosyn lägger tyngd vid
konsensusbegreppet miljö och den betydelse som vårdmiljön har för människan. Vidare beskrivs de dimensioner som finns inom begreppet miljö i ett vårdande sammanhang, perspektiv av både inre, yttre och mellanmänskliga interaktioner, där interpersonella relationer samt aspekten av människans individuella förutsättningar och behov
uppmärksammas. Eftersom syftet var att beskriva äldre personers upplevelser av att bo på äldreboenden, upplever författarna att miljön är av betydelse. Watsons perspektiv på konsensusbegreppet miljö med caritativ grund utgör därför examensarbetets
vårdvetenskapliga perspektiv. Nedan kommer Watsons teori att redogöras med hjälp av nedan beskrivna begrepp.
2.4.1 Vårdande ögonblick och transpersonell omsorgsrelation
Det vårdande ögonblicket handlar om att vara närvarande i nuet. Sjuksköterskor ställs inför andras sårbarhet och annanhet. Erfarenheter, drömmar och visioner är sådant som alltid är närvarande eftersom de överskrider både tid och rum, de kommer därför att ha visst
inflytande i upplevelsen av ett vårdande möte. Ett vårdande möte ger avtryck som får betydelse för den vårdande relationen (Watson, 2008).
Transpersonella omsorgsrelationer innebär gemenskapen i relationerna människa till människa i de vårdande ögonblicken. Watson förtydligar att det bör ses som relationer människor emellan snarare än sjuksköterskor och patienter, samt att det är i den relationen de gemensamt kan finna ny förståelse om sig själva och världen. Sjuksköterskor har dock det etiska ansvaret i vilken hållningen påverkar patienternas förståelse för sin situation och den förändringsprocess de äldre går igenom, därför förklaras sjuksköterskor beteende och förhållningssätt påverka upplevelsen av miljön och på så sätt beskrivs sjuksköterskor att också vara miljö (Watson, 2008).
2.4.2 Omsorgsfull medvetenhet och omtänksam ontologisk kompetens
Omsorgsfull medvetenhet innebär att vara observant i situationer med ett välvilligt och öppet hjärta. Här förmedlas vikten av att sjuksköterskors hållning bör vara öppen för alla
människors unikhet, alltså inte se till enbart likheter, utan även olikheter. Här krävs intention som innebär att sjuksköterskor medvetet riktar all sin uppmärksamhet på patienten och dess behov samt på så sätt bekräftar den de vårdar (Watson, 2008).
Dessa benämnda aspekter som att vara närvarande, uppmärksam, öppen och ha medveten intention visar att faktabaserad kunskap är långt ifrån tillräcklig. Watson beskriver att människan är en kroppslig, själslig samt förnuftsmässig enhet som formar förståelsen av verkligheten. Eftersom människan är så mycket mer än en kropp skapas kunskap också på fler sätt, exempelvis genom intuition och inte bara det som läst, sett, hört eller känts. Detta skildrar den komplexa vårdverkligheten där sjuksköterskor bör vara uppslukade med alla sina sinnen i vårdandet och på så sätt kunna förstå de villkor tillvaron åskådliggör (Watson, 2008).
2.4.3 Skapa helande miljöer
Watson (2008) utgår från caritasprocessen som bland annat redogör för att skapa helande miljöer. Det handlar om ett stödjande, skyddande, förbättrande av den psykiska, fysiska, sociala samt andliga miljön. Watson illustrerar upplevelse av hälsa i relation till att energier i miljön bör vara i balans. Därefter förklaras att människor genom sina handlingar påverkar energin som sprids, oavsett om det är ett medvetet eller omedvetet val. Negativ energi genererar disharmonisk tillvaro, medan positiv energi kan generera harmonisk miljö. I den omedelbara, rent fysiska omgivningen uppfattas färger, former, utformning, ljud och ljus, men även de människor som vistas i den påverkar hur miljön uppfattas. Den fysiska vårdmiljön är absolut viktig, och önskvärt är om den lyckas vara helande, men att
åstadkomma den optimala fysiska miljön med exempelvis fin utsikt är inte alltid möjligt, även om strävan alltid bör vara att sjuksköterskor utformar den så harmoniskt som möjligt eftersom rena och harmoniska miljöer visar sig vara betydelsefulla gällande återhämtning och att främja hälsa. Utöver självklara saker som basala hygienrutiner för minskad
smittspridning, inte blotta patienterna för andra, tillgodose patienterna med renbäddad säng och se till att de inte fryser, så behövs lugna miljöer där det ges möjlighet till vila, där
integritet samt privatliv värnas. Som tidigare nämnts betonar Watson (2008) att
sjuksköterskor är miljön. Därför skildras vikten av att ständigt tänka på att den hållning och det sätt sjuksköterskor för sig på kommer att inverka på patienternas energifält.
Exempelvis nonchalans, kränkande uttalanden, att inte låta de äldre komma till tals ger naturligt negativ inverkan, medan upplevelser av att bli sedd och respekterad kan bidra positivt. Det tåls därför att upprepa betydelsen av att vara fullt närvarande och känna in stämningsläget hos de äldre för att inte heller oavsiktligt förolämpa dem. Vårdande miljöer skall bringa förutsättningar för känsla av trygghet fysiskt och interpersonellt, där de äldres energifält också avgör hur de förstår sig själva i situationen, som antingen värdefull eller motsatsen, vilket får betydelse för upplevelsen av hälsa. Miljön beskrivs alltså enligt Watson (2008) som en helhet av det yttre, inre samt mellanmänskliga samspelet där energier
ömsesidigt utbyts. Strävan är estetiskt rena och tilltalande vårdmiljöer som bidrar till trygghet, integritet, privatliv, värdighet där de äldre i detta fall känner sig bekväma både fysiskt och psykiskt.
Problemformulering
Med högre ålder uppkommer ökad risk för sjukdom och funktionsnedsättningar. Äldre personer i ålder från 65+ får bland annat stelare muskler, leder och sinnena försämras. Detta ger påverkan på det vardagliga livet och många äldre får ett behov av hjälp med sina
vardagliga sysslor. Ibland finns närstående som kan hjälpa sina äldre i hemmet, men med ökat behov kan hemtjänst och slutligen äldreboenden vara aktuellt att överväga. På
äldreboenden ska sjuksköterskor enligt de riktlinjers om finns kring dess roll och ansvar på äldreboenden sträva efter att kunna ge personcentrerad omvårdnad som värnar om de äldres självbestämmanderätt och delaktighet. De närstående brottas med upplevelser av både lättnad och skuld, medan sjuksköterskor ibland har svårt att inkludera de närstående i utförandet av omvårdnaden av sina äldre. Sjuksköterskor beskriver att centralt fokus i deras arbete är att bevara de äldres upplevelser av värdighet och delaktighet efter att de flyttat till äldreboenden eftersom de äldre ofta upplevs mindre självständiga. Med helhetssyn på människan är det tydligt att miljön har stor påverkan på personers upplevelse av hälsa och välmående. Därför är det viktigt att förstå de äldres upplevelser av att bo på äldreboenden för att boendepersonalen ska kunna anpassa omvårdnaden efter varje enskild individ och hur deras hälsa kan främjas med tanke på vad flytt kan innebära.
3
SYFTE
Syftet var att beskriva äldre personers upplevelser av att bo på äldreboenden.
4
METOD OCH MATERIAL
I följande metod- och materialavsnitt kommer vald studiedesign att beskrivas. Det kommer redogöras för metod, material, urval och datainsamling, genomförande och analys samt etiska överväganden. Två teman identifierades, temat betydelsen av att ha kontroll över sin
egen livssituation och temat betydelsen av att ha ett sammanhang. Under temat betydelsen av att ha kontroll över sin egen livssituation identifierades två subteman, subtemat att uppleva autonomi och subtemat att uppleva identitet. Under temat betydelse av att ha ett
sammanhang identifierades två subteman, ena subtemat är att ha meningsfulla relationer
och det andra att delta i meningsfulla aktiviteter.
Examensarbetet hade kvalitativ ansats eftersom det bäst lämpade sig för att ta reda på personers upplevelser och få djupare förståelser kopplat till det valda syftet. Den kvalitativa design som valdes var Evans (2002) systematiska litteraturstudie som är beskrivande syntes, vilket är ett sätt att analysera tidigare bearbetad kvalitativ data. Evans systematiska
litteraturstudie har utförts i följande fyra steg, insamling av material, identifiering av nyckelfynd, relaterat teman mellan studierna och slutligen beskriva fenomenen i resultatet.
Urval och datainsamling
Som första steg enligt beskrivning av systematiska litteraturstudie har sökningar skett för att hitta relevanta studier för vårt syfte. Sökningen efter dessa vårdvetenskapliga artiklar skedde i databaserna CINAHL Plus, PubMed och även genom manuella sökningar i Google Scholar för att finna artiklar som verkade relevanta, sökord som användes var bland annat ”quality of life”, ”experience”, ”nursing”, ”care homes” och ”elderly”. Dessa sökord kombinerades i databassökningarna med de booleska operatorerna AND och OR. För att studierna skulle ha relevans gjordes avgränsningar i sökresultaten. I databasen CINAHL Plus gjordes detta genom att begränsa tidsspannet till resultat från 2011 till 2020, artiklarna skulle vara peer reviewed, full text skulle finnas tillgänglig på databasen och åldern på deltagarna valdes 65+ år. På PubMed valdes kriterierna tidsspann 2011 till 2020 och sedan full text tillgänglig. De artiklar som genom titlarna verkade relevanta lästes sedan abstract på och de artiklar som efter det fortfarande verkade relevanta till det valda syftet lästes i helhet för att kontrollera att de svarade an på det valda syftet. De artiklar som vid noggrannare läsning inte svarade an på syftet exkluderades i urvalsprocessen. De sökningar som resulterade i valda artiklar
presenteras i sökmatrisen (Bilaga A). När 11 artiklar hade valts granskades dessa med hjälp från nio av 14 frågor som formulerats med inspiration av Friberg (2018), dessa frågor bedömdes mest relevanta för att undersöka kvalitén på artiklarna kopplat till deras syfte, problemformulering, metod och resultat. I urvalsprocessen bestämdes att minst sju av dessa frågor skulle kunna besvaras med ja för att de valda artiklarna skulle uppnå hög kvalitet, varav en poängskala framställdes där varje fråga besvarad med nej gav noll poäng medan en fråga besvarad med ja gav ett poäng. Bedömningen av artiklarnas kvalité rankades om ett till fyra poäng = låg kvalité, fem till sex poäng = medelhög kvalitet, medan sju till nio poäng visade på hög kvalitet. Alla de 11 artiklar som valts i sökprocessen uppfyllde kraven om sju av nio uppfyllda kriterier i granskningen. De granskningsfrågor som användes och artiklarnas uppfyllda kriterier presenteras i granskningsmatrisen (Bilaga B). Alla 11 valda artiklar till resultatet presenteras sammanfattat i artikelmatrisen (Bilaga C).
Genomförande och analys
I det andra steget av analysmetoden har kvalitativ data analyserats utifrån beskrivande syntes. Artiklarna har lästs för att ge en övergripande bild och för att kunna bedöma relevans
till det valda syftet. Därefter valdes att läsa artiklarna på nytt och identifiera nyckelfynd, vilket innebar att fånga upp det mest centrala från artiklarna som svarade an på syftet. På detta sätt identifierades även lämplig forskning, samt minskades risken för att relevanta nyckelfynd förbisågs. De artiklar som valdes till resultatet som inte enbart skildrade de äldres upplevelser har särskilt noggrant analyserats för att säkerställa att nyckelfynd enbart
innefattade de äldres upplevelser. Sammalagt ströks 89 nyckelfynd under på papperskopior av de valda artiklarna, dessa antecknades sedan för att jämföras med varandra. Fokus låg på att identifiera likheter och skillnader mellan de nyckelfynd som funnits för att skildra
liknande upplevelser som svarade an på syftet. Nyckelfynden infogades sedan i ett worddokument för att kategoriseras i steg tre av analysen.
I det tredje steget hade nyckelfynden sammanställts och likheter och skillnader identifierades för att skapa teman och underteman där tillhörande innehåll placerats under passande valt tema. Denna sammanställning utgjorde helheten av nyckelfynden som var de äldres
upplevelser av att bo på äldreboenden, därefter påbörjades steg fyra där det skapades förståelse av fenomenen.
Steg fyra innebar att kunna beskriva fenomenen mer utförligt i form av ett resultat. Resultatet framställdes med rubriker utifrån valda teman, där sammanställningen av nyckelfynden presenterades i löpande text med referenser som hänvisade till artiklarna. Ytterligare presenterades resultatet tillsammans med citat från några av artiklarna för att på så sätt stärka resultatets trovärdighet. Tabell 2 nedan visar exempel på nyckelfynd som identifierats, samt teman och subteman.
Tabell 2. Exempel på nyckelfynd, tema och subteman
Nyckelfynd Teman Subteman
“Living in a nursing home ment the loss of freedom for the elderly, they felt restricted and that they had no possibility to control their own lifes” (Lan, Xiao & Chen, 2020, s.3).
Betydelsen av att ha kontroll över sin egen livssituation
- Att uppleva autonomi
“After leaving their lifes and contexts at their previous homes they felt that they lost parts of their identity. It felt like the end of their normal lifes” (Oosterveld-Vlug m.fl., 2013, s.101).
- Att uppleva identitet
“By creating new relationships at the nursing home the elderly felt
connected to their previous selfs“ (Gharibian Adra, Hopton & Keady, 2015, s.312). Betydelsen av att ha ett sammanhang - Att ha meningsfulla relationer
“When participating in activities in the nursing home the residents felt usefull and felt that they where important for eachother. This meade the residents feel like they did something meaningful” (Gharibian Adra, Hopton & Keady, 2015, s.312).
- Att delta i meningsfulla aktiviteter
Etiska överväganden
Etiska överväganden bör göras i alla faser av ett vetenskapligt arbete. Val ska kunna
motiveras. Detta förutsätter förmågor att reflektera över vad de egna tankarna kan generera för värderingar som kan återspeglas i examensarbetets innehåll (Kjellström, 2017). Detta har gjorts i varje steg av analysen genom att arbeta med syftet framför sig för att egen förförtåelse inte skulle skymma den valda utgångspunkten. Vidare belyser Kjellström (2017) vikten av att det finns etiska motiv för en studie då valet av ämne får etiska konsekvenser på samma sätt som det innebär konsekvenser av de forskningsfrågor som undviks och bearbetas i analys och resultat. Det skall emmelertid finnas ett etiskt övervägande i val av design så att
forskningsfrågan kan besvaras på ett lämpligt sätt, vilket kräver att rätt metod väljs. Därav har Evans (2002) systematiska litteraturstudie av bearbetat material valts då den lämpar sig bra för att undersöka kvalitativ data som till exempel upplevelser vilket undersöks i detta examensarbete med syfte att undersöka äldre personers upplevelse av att bo på
äldreboenden. Enligt Codex (2020) skall vetenskaplig forskning vara fackgranskad, så kallat peer review, för att kunna göra anspråk som accepterad kunskap. Artiklarna som valts har därför haft kriteriet peer rewied vilket innebar att de kritiskt granskats av andra forskare för att uppfylla vetenskapliga krav för etiskt tillförlitlighet. Samtliga valda artiklar har även granskats av en etisk kommité. Ytterligare har författarna enligt Kjellström (2017) beaktat att undvika plagiat genom att använda citat- och referensteknik som gav upphovsmännen sitt rätta erkännande och även beaktande i att inte orsaka oredlighet och förvrängningar av den faktiska innebörden av vetenskapliga studier. Referenshantering har då gjorts enligt APA – lathunden (Göteborgs universitet, 2020) för att det tydligt skulle framgå vem som beskrivit vad samt att läsaren enkelt skulle kunna gå till orginalkällorna för vidare läsning.
5
RESULTAT
I följande avsnitt kommer resultatet att presenteras som baserar sig på 11 kvalitativa artiklar med fokus avseende äldre personers upplevelser av att bo på äldreboenden. Genomförd analys genererade två teman med respektive två subteman till vardera. Figur 1 nedan illustrerar teman och subteman relaterat till examensarbetets syfte.
Figur 1. Syfte, teman och subteman
Syftet var att beskriva äldre personers upplevelser av att bo på äldreboende.
Betydelsen av att ha kontroll över sin egen livssituation
Betydelsen av att ha ett sammanhang
Betydelsen av att ha kontroll över sin egen livssituation
Följande tema behandlar äldre personers upplevelser av betydelsen av att ha kontroll över sin egen livssituation. Gällande inkludering kring beslut av flytt till äldreboenden och hur
situtionen på äldreboenden påverkar deras autonomi och upplevelser av identitet. Följande subteman som framkom beskrivs nedan, att uppleva autonomi och att uppleva identitet.
5.1.1 Att uppleva autonomi
Äldre personer upplevde att autonomin var något som påverkades negativt av att bo på äldreboenden (Cho m.fl., 2017; Hall, Dodd & Higginson, 2014; Johnson & Bibbo, 2014; Lacorte m.fl., 2012; Lan, Xiao & Chen, 2020; Oosterveld-Vlug m.fl., 2013; Pasque m.fl., 2018; Rinnan m.fl., 2018). De äldre ansåg det innebära förlorad frihet att bo på äldreboende. Det benämndes av flera äldre som att bo i ett fängelse där de inte friheten fanns för att göra vad de ville. Det innebar istället regler, rutiner och att förhålla sig till boendepersonalens viljor (Lan, Xiao & Chen, 2020). De äldre ansåg att självbestämmandet var viktigt och i de fall de äldre inte självmant beslutat om att flytta till äldreboenden upplevde de förlorad autonomi där deras röst upplevedes vara utan värde. Denna förlust framkallade upplevelser av livet som meningslöst, ouppskattat, förnedring, rädsla, sorg och att inte känna sig hemma på det nya boendet. Delaktighet vid beslutsfattandet gjorde istället att de äldre hade lättare att acceptera den nya livssituationen och därför också bättre anpassa sig till livet på
äldreboenden (Johnson & Bibbo, 2014; Pasque m.fl., 2018). De äldre som var bättre på att anpassa sig till den nya miljön och acceptera denna, upplevde värdighet till skillnad från de som hade svårt för att acceptera den nya situationen. De angav att de egna värderingarna och förhållningssätten att ta sig an det nya hemmet därför var av största vikt och bidrog i vissa fall till upplevelser av hälsa (Johnson & Bibbo, 2014;Oosterveld-Vlug m.fl., 2013; Rinnan m.fl., 2018). De äldre förklarade att eftersom förlorat självbestämmande också minskade upplevelsen av värdighet var det viktigt att kunna fatta egna beslut. De beskrev att det fanns många vänliga sjuksköterskor, men uppgav även att det dessvärre fanns sjuksköterskor som agerade chef över dem (Oosterveld-Vlug m.fl., 2013). “They could understand that structures were needed, but some missed their own way of living: At home you can do or not do what you want. (Oosterveld-Vlug m.fl., 2013, s.101).”
De äldre upplevde att det fanns begränsningar i form av regler och förordningar utifrån gruppfokus på äldreboenden. De förstod att det i praktiken var svårt för sjuksköterskorna att upprätthålla tillräckligt god personcentrerad omvårdnad, då det ofta var många äldres viljor att värna, men detta blev till bekostnad av de äldres känslomässiga och fysiska behov (Cho m.fl., 2017; Hall, Dodd & Higginson, 2014; Lacorte m.fl., 2012). Dessutom störde
begränsningar av integritet deras förmågor till att upprätthålla kontroll över sin livssituation. Att ha meningsfulla relationer Att delta i meningsfulla aktiviteter Att uppleva autonomi Att uppleva identitet
De äldre önskade att deras personliga sfär skulle respekteras för att de de skulle ges möjlighet att bibehålla integritet och således också värdighet, autonomi och upplevelsen av egen
kontroll. Detta var möjligt att åstadkomma genom att sjuksköterskor exempelvis knackade på dörren innan de gick in och att skyla de äldres kroppar för andra personer vid omvårdnad, men framföratllt att lyssna till hur de äldre vill ha det, och inte ta för givet att de som boendepersonal redan visste (Hall, Dodd & Higginson, 2014).
5.1.2 Att uppleva identitet
Många äldre personer upplevde förlust av identitet av att bo på äldreboenden (Cho m.fl., 2017; Hall, Dodd & Higginson, 2014; Johnson & Bibbo, 2014; Lacorte m.fl., 2012; Lan, Xiao & Chen, 2020; O’Neill m.fl., 2019; Oosterveld-Vlug m.fl., 2013; Rodríguez-Martín m.fl., 2013). De äldre beskrev hem som platser där relationer äger rum, för att äldreboenden skulle kunna upplevas som ett riktigt hem behövdes därför familjära relationer äga rum. Hemmet ansågs även vara en plats där de bestämde över sig själva, kopplat till upplevelser av frihet, till skillnad från äldreboenden som i jämförelse var mer okända och restriktiva miljöer (Johnson & Bibbo, 2014; Lacorte m.fl., 2012). De äldres tidigare hem var starkt kopplade till upplevelsen av identitet. Upplevt ägande var delvis relateras till vilka de var, men det var inte bara en miljö med fysiska ägodelar, utan även associerat till det som för dem var det kända, deras livshistorier, sociala relationer och hur de definerade sig själva. Processen av att lämna det tidigare hemmet, med dess ägodelar och minnen bakom sig innebar därför förlust av identitet (Johnson & Bibbo, 2014; Lan, Xiao & Chen, 2020; Rodríguez-Martín m.fl., 2013). Upplevelsen av denna förlust förstärkte saknaden av det tidigare hemmet och önskan till att återvända dit dem hade sina saker, minnen och där de var någon (Johnson & Bibbo, 2014; O’Neill m.fl., 2019). Situationer där sjuksköterskor exempelvis pratade om de äldre i tredje person som om de inte vore där eller förstod vad de pratade om birdrog till att de äldre upplevde sig avhumaniserade på äldreboenden (Hall, Dodd & Higginson, 2014).
“By moving to a nursing home, residents had left behind most of their belongings, their home, their familiar neighbourhood and sometimes even their spouse. In addition, some residents experienced a change in character caused by a particular illness (e.g. CVA) and could not recognize themselves anymore (Oosterveld-Vlug m.fl., 2013, s.101).”
Att bo på äldreboenden medförde enligt de äldre att kopplas bort från samhället, detta ingav känslor av värdelöshet och att vara till ekonomisk belastning. Dessa upplevelser förstärktes ytterligare av samhällets ålderism gentemot äldre personer. De äldre uttryckte att dem inte togs på allvar på samma sätt när de blivit äldre, utan upplevde att äldre personer ibland lämnas osedda. Denna attityd medförde att de äldre upplevde sig förminskade som människor med förlorad identitet och förlorad röst till att vara med och påverka sin
livssituation (Oosterveld -Vlug m.fl., 2013). Äldreboenden skulle komma att bli sista etappen av de äldres liv, detta kopplade samman tankarna till att de också skulle dö där, vilket gjorde dem påminda om att döden närmar sig även om de inte var i döende tillstånd. Många
identifierade sig då med döden, medan det tidigare jaget som symboliserade deras identitet delvis gick förlorat (Cho m.fl. 2017; Johnson & Bibbo, 2014; Lan, Xiao & Chen, 2020).
Betydelsen av att ha ett sammanhang
Detta tema handlar om betydelsen av att ha betydelsefulla relationer och meningsfulla aktiviteter som äldre på äldreboenden och hur detta ger upplevelser av sammanhang som visat sig viktig för de äldres hälsa.
5.2.1 Att ha meningsfulla relationer
De äldre upplevde att goda relationer med familj och att bilda nya relationer med
sjuksköterskor och övrig boendepersonal samt andra äldre var av stor vikt för deras upplevda hälsa när de flyttat till äldreboenden (Gharibian Adra m.fl, 2015; Lan m.fl, 2020; O’Neill m.fl, 2019; Oosterveld-Vlug m.fl, 2013; Rinnan m.fl, 2018; & Rodríguez-Martín m.fl, 2013). Många äldre beskrev att de var rädda för att bli avskärmade från världen vid deras flytt till
äldreboenden och att deras familjerelationer skulle försvinna. De uppgav även att de inte ville känna sig som bördor och att de var rädda att familjen kanske inte skulle komma och hälsa på dem på äldreboendet (Lan m.fl, 2020). De äldre beskrev också att familjen spelade stor roll i anpassning till livet på äldreboenden. Familjen bidrog ofta med information som var avgörande för att boendepersonalen skulle lära känna de äldre och deras involvering i flytten ingav också trygghet hos de äldre. Boendesituationen upplevdes också bättre av de äldre om deras närstående hade bra relationer med sjuksköterskorna. De äldre förklarade att deras livsglädje på äldreboenden kom ifrån besöken och kontakten med deras familjer (Gharibian Adra m.fl, 2015; Rinnan m.fl , 2018). De äldre upplevde att familjen och deras besök var det de hade att se fram emot i sin vardag på äldreboenden och att de alltid längtade efter de stunder då familjen kom på besök (O’Neill m.fl, 2019). De äldre upplevde även värdighet när de förmådde upprätthålla sina betydelsefulla relationer efter att de flyttat till äldreboenden (Oosterveld-Vlug m.fl, 2013).”Visits and contact with family members enhanced the
experience of joy of life “They (the family) are everything to me” (Rinnan m.fl , 2018, s.1471). Många äldre såg det som svårt att bilda nya relationer med boendepersonalen och även med de andra äldre samt att det till och med fanns rädslor för att bli utstötta av de andra äldre i det nya sammanhanget (Lan m.fl, 2020). De äldre beskrev även vikten av att uppleva trygghet med sjuksköterskorna. De upplevde att deras behov av omvårdnad blev bättre uppfyllda när sjuksköterskorna tog sig tiden att lära känna dem. När det fanns goda
vårdrelationer bemötte boendepersonalen de äldre på ett sätt så att de upplevde sig lugnade i jobbiga situationer. Flera äldre fick nästan familjära relationer med boendepersonalen på äldreboendet och att det ledde till upplevelsen av ett bättre bemötande i
omvårdnadssituationerna. Många äldre beskrev sin goda relation till boendepersonalen som något att vara tacksam för i deras vardag (Gharibian Adra m.fl, 2015; Rodríguez-Martín m.fl, 2013).
5.2.2 Att delta i meningsfulla aktiviteter
De äldre på äldreboenden upplevde sammanhang i sin tillvaro när de fick ta del av
meningsfulla aktiviteter (Cho m. fl, 2017; Gharibian m. fl, 2015; Lacorte m. fl, 2012; Lan m. fl, 2020; Oosterveld-Vlug m. fl, 2013 & Rinnan m.fl, 2018). De äldre angav att vissa
aktiviteter på äldreboenden bidrog till upplevelser av att fortfarande vara del av samhället. De uttryckte ett behov av att fortfarande kunna ta del av tidigare aktiviteter som
restaurangbesök eller religiösa händelser. Denna delaktighet minskade upplevelsen av isolering från omvärlden efter flytt till äldreboenden (Rinnan m.fl, 2018). Många äldre tyckte att det var svårt att delta i aktiviteter på äldreboenden då de inte upplevde samhörighet med de andra äldre och att det istället ledde till ökad upplevd isolering (Cho m. fl, 2017).
“One informant shared her experience of a visit by some children in a kinder garden as follows: ... “They (the kids) had been in the living room downstairs, eating their lunch and enjoying a bit, you see. They had teachers together with them. They are so funny, you know. They tease each other and so on. (...) Life seems more normal when they are here” (Rinnan m.fl, 2018, s.1472).
Delaktighet i aktiviteter på äldreboenden och upplevelsen av gemenskap och sammanhang som det ingav de äldre ledde till att de upplevde stark självkänsla. Det medförde även att de inte upplevde sig lika berövade sin identitet efter att ha flyttat. När de äldre deltog i
vardagliga aktiviteter på äldreboendet som att hjälpa till med hushållssysslor eller vara med på de aktiviteter som ordnades på äldreboendet så upplevdes deras närvaro mer som vanligt. Genom att hålla sig upptagen innebar även att de äldre inte behövde tänka på ensamheten de upplevde efter att ha flyttat till äldreboenden (Gharibian m. fl, 2015; Lacorte m.fl, 2012). Vidare beskrev de äldre att de uppskattade att delta i aktiviteter med de andra äldre men att det bara tillfälligt tog tankarna från att de var ensamma och fast på äldreboendet utan att kunna påverka sin hälsosituation (Oosterveld-Vlug m.fl, 2013). Andra äldre beskrev att de verkligen uppskattade de aktiviteter som äldreboendet erbjöd, särskilt den träning som fanns tillgänglig. Dessa äldre beskrev att de med hjälp av fysiska aktiviteter upplevde sig mer hälsosamma än innan de flyttade till äldreboendet (Cho m.fl, 2018). De äldre fick starka upplevelser av sammanhang och stärkes i sig själva och sin situation när de var till hjälp för andra äldre på äldreboendet. Upplevelsen av att vara värdefull för andra gjorde tillvaron mer meningsfull (Gharibian m.fl, 2015; Lan m.fl, 2020).
6
DISKUSSION
Nedan följer diskussioner kring resultatet, metoden och etiska överväganden. I
resultatdiskussionen kommer resultatet diskuteras med koppling till valt vårdvetenskapligt perspektiv, där lagar och riktlinjer samt tidigare forskning även diskuteras i förhållande till resultatet. I metoddiskussionen diskuteras sedan vald metod, urval och datainsamling, kvalitetsgranskning, genomförande och analys samt etiska överväganden.
Resultatdiskussion
Examensarbetets syfte var att beskriva äldre personers upplevelser av att bo på
äldreboenden. Resultatet skildras i två teman med följande subtema. Det första temat är
betydelsen av att ha kontroll över sin egen livssituation med subtemat att uppleva autonomi
och att uppleva identitet. Det andra temat lyder betydelsen av att ha ett sammanhang med subtemat att ha meningsfulla relationer och att delta i meningsfulla aktiviteter.
I resultatet framkom det att många äldre personer upplevde autonomin vara något som påverkades negativt av att bo på äldreboenden, i synnerhet om de inte varit tillräckligt delaktiga i beslutsfattandet om att placeras där. I resultatet skildrade de äldre att
självbestämmandet ansågs som viktigt för att åstadkomma hälsa. I tidigare forskning visar även Oosterveld-Vlug m.fl. (2013) hur sjuksköterskor upplever att en drastisk flytt ofta orsakar just upplevelser av förlust av självständighet hos de äldre. De äldres upplevelser av värdighet senare på äldreboendet beskriver sjuksköterskorna är starkt kopplade till hur pass självständiga de äldre är. I resultatet beskrevs att bo på äldreboenden innebar att det fanns regler och andra viljor att förhålla sig till vilket ansågs göra att viss upplevelse av autonomi gick förlorad. De äldre ansåg att inte kunna komma och gå som de ville, äta och sova samt stiga upp när de ville, kunde inge upplevelser hos de äldre av att vara fängslade. Förlust av denna autonomi hos de äldre framkallade upplevelser av meningslöshet, hopplöshet, sorg och saknad till det ursprungliga hemmet. Även närstående skildrar enligt Nåden m.fl. (2013) i tidigare forskning fenomenet förlust av självbestämmande, där de noterar hur de äldre inte längre har kontroll över de tider de exempelvis ska äta, sova och stiga upp för dagen. Detta trots att Svensk sjuksköterskeförening (2017a) säger att sjuksköterskan ska bilda sig unika uppfattningar om varje enskild individ och ta hänsyn till de äldres specifika behov och förväntningar samt sätta omvårdnadsmål utefter dessa. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) uppger därtill att all vård skall bygga på respekt för de äldres självbestämmanderätt och integritet. Den personcentrerade omvårdnaden tycks tyvärr falla bort något. Anhöriga beskriver därför att det är viktigt att sjuksköterskor inte ska tro sig veta bäst utan anstränga sig för att ta reda på de äldres preferenser och respektera dessa (Nåden m.fl., 2013). Detta kan kopplas till vårdteoretikern Jean Watsons (2008) teori där vikten skildras av att sjuksköterskor ständigt bör tänka på den hållning och det sätt de för sig på. Enligt Jean Watson är sjuksköterskan miljön, och vid nonchalans, kränkande uttalanden och att inte låta de äldre komma till tals genererar det negativ inverkan på de energier de äldre omges av. Upplevelser av att istället bli sedd och respekterad skapar i vissa fall god harmoni och välmående för de äldre. Vidare förstods det i resultatet att de äldre upplevde den egna
inställningen till situationen som viktig för möjligheten till att anpassa sig, trivas och uppleva hälsa på äldreboenden. Sjuksköterskor förmår också se hur de äldre får tillbaka upplevelsen av självständighet om de lyckades anpassa sig efter den nya miljön (Oosterveld-Vlug m.fl., 2013).
I resultatet framkom upplevelser av förlorad identitet hos de äldre då deras identitet är starkt kopplade till deras tidigare hem, med dess saker, historia, frihet och vilka de tidigare var som fungerande samt bidragande människor till samhället. Det skildrades även i resultatet att de äldre kunde uppleva sig avhumaniserade i exempelvis situationer där sjuksköterskor
komma att bli deras sista boende, en sista destination innan döden. Till följd av att bo med andra äldre, vissa sjukare än andra, upplevdes döden också närmre. Det kunde leda till att de började identifiera sig som döende personer. Watson (2008) förklarar att de äldres energifält även avgör hur de förstår sig själva, som antingen värdefulla eller motsatsen, vilket får betydelse för upplevelsen av hälsa. Vårdande miljöer skall därför ses som en helhet av inre, yttre och mellanmänskligt samspel, där de äldre behöver bekräftas och uppleva sig värdefulla för att bevara upplevelsen av identitet. Helande miljöer ska ge förutsättningar för upplevelser av trygghet, integritet, privatliv och värdighet för de äldre. Närstående skildrar dessutom i tidigare forskning enligt Nåden m.fl. (2013) hur de äldre berövas upplevelser av tillhörighet, bekräftelse och värdighet. Inte nog med allt de förlorat med den fysiska flytten där de lämnat sina tidigare liv av tid och rum där de hade sitt eget sammanhang, så är brist på engagemang och bekräftelse från sjuksköterskornas håll av stor betydelse för huruvida de äldre ska bevara någon slags värdighet, upplevelse av identitet och hälsa. Till skillnad från många av de äldres och närståendes upplevelser förklarar Ostaszkiewicz m.fl. (2018) i tidigare forskning att sjuksköterskor faktiskt fokuserar på att behandla de äldre med värdighet. Sjuksköterskornas uppsåt är att anpassa omvårdnaden efter varje enskild individs behov och önskan i enlighet med Svensk sjuksköterskeförening (2017a) samt att de enligt Ostaszkiewicz m.fl. (2018) önskar ge de äldre ett liv så likt det hemma som möjligt. Exempelvis vill de främja fortsatt upprättande av sociala relationer, forma vardagen efter de äldres önskemål och även inreda deras bostäder med föremål från det tidigare hemmet. Trots goda uppsåt med strävan till personcentrerad omvårdnad och att alltid bekräfta de äldre, visade resultatet att
omvårdnaden trots allt i flera fall fick ett gruppfokus för att gå ihop rent praktiskt.
I resultatet framkom vikten av betydelsefulla relationer hos de äldre på äldreboenden. Vidare belystes att de äldre förklarade familjen vara lika med lycka, och att det var när de fick träffa deras närstående som de på riktigt upplevde lycka. Vetskapen av att ha familj och att de skulle hälsa på, gav något att se fram emot. Vidare var många äldre oroliga för att det skulle innebära att dessa relationer avtog samt att de skulle tappa kontakt med omvärlden av att bo på äldreboenden. Familjen visade sig även ha stor betydelse för hur de äldre skulle komma att anpassa sig till den nya situationen. Närstående bidrog i många fall med nyttig
information för att sjuksköterskorna lättare skulle lära känna de äldre. I tidigare forskning skildrar Kastbom m.fl. (2019) hur sjuksköterskorna framför att förutsättningen för att de äldre ska kunna få god omvårdnad är genom att lära känna dem och deras önskemål, de medger då också att de närstående är goda resurser till att åstadkomma detta. Ytterligare visar resultatet att de äldre inte bara trivdes bättre om de själva hade goda relationer till sjuksköterskorna och sin familj, utan att de även trivdes bättre om deras närstående och sjuksköterskornas relationer var av god kvalité. Kiljunen m.fl. (2018) beskriver vidare i tidigare forskning de närståendes syn på vikten av att sjuksköterskor ska besitta etisk kompetens. De närstående anser att äldreboendens vårdkontext ska bygga på interaktionen mellan alla parter, äldre, närstående och sjuksköterskor. De skildrar även aspekten av att de närstående med stor sannolikhet skulle besöka sina äldre oftare om relationerna med
sjuksköterskorna var god. Det behövs därför enligt Hasson och Arnetz (2011) ges socialt stöd för närstående att vara deltagande i de äldres omvårdnad och sjuksköterskorna bör främja god interaktion alla parter emellan. Detta bekräftas även av Svensk sjuksköterskeförening (2017a) som redogör att sjuksköterskan bör skapa förtroendefulla relationer med de äldre
och deras närstående för att kunna ge personcentrerad vård, och att vården skall omfatta både fysiska, psykosociala, andliga och kulturella aspekter. Därtill uppgavs i resultatet att när de äldre upplevde goda relationer till sjuksköterskorna ingavs upplevelser av trygghet i den vårdande relationen, då deras behov bättre uppfylldes av någon som kände dem, samt ville dem väl i egenskap att bry sig om dem. Detta styrks av Watson (2008) som förtydligar att vårdrelationer bör ses som relationer människor emellan snarare än sjuksköterska och patient, och att det är i den relationen de tillsammans kan finna ny förståelse om världen och sig själva. Även anger Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) att sjuksköterskorna skall främja goda relationer mellan de äldre och dem själva för att det skall betraktas som god vård.
I resultatet framkom det att meningsfulla aktiviteter kunde ge upplevelser av sammanhang. Det skildrades att aktiviteter gav tillfällen att umgås, uppleva gemenskap och då även uppleva sammanhang där de faktiskt var någon och på så sätt också bevarade sin identitet och stärkte sin självkänsla. I tidigare forskning belyser Hasson och Arnetz (2011) att både aktiviteter och information kring den är bristfällig. Närstående beskriver vikten av att regelbundet utvärdera de aktiviteter som erbjuds, och att fortsatt ta reda på vad de äldre önskar för att skapa ett större deltagande. Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) styrker att de äldre på äldreboenden har rätt till en meningsfull tillvaro som anpassas efter de äldre själva. Ytterligare visar tidigare forskning att de närstående enligt Nåden m.fl. (2013) tyckte att sjuksköterskorna borde fokusera mer på att bevara den existerande hälsan hos de specifika individerna. De belyser vikten av att lyssna till de äldres preferenser då vissa sjuksköterskor upplevs tro sig veta bäst, så pass att de inte alltid är intresserade av att höra de äldres och närståendes version.
Relaterat till detta skildrar Watson (2008) att faktabaserad kunskap är långt ifrån tillräckligt. Där belyses att sjuksköterskor behöver vara närvarande och öppna med medveten intention. När de ställs inför andras sårbarhet och annanhet måste de ha förmågan att se till olikheter med intentionen att rikta sin uppmärksamhet mot de äldres specifika behov och på så vis också bekräfta dem. Vidare skildrade de närstående betydande dimensioner för de äldres värdighet, bland annat upplevelsen av att vara behövd genom att ansvara för eller hjälpa andra. Detta bekräftades i resultatet av de äldre själva då det framkom att de stärktes, upplevde sig värdefulla och upplevde ett starkare sammanhang då de var till hjälp för andra äldre på äldreboendet. Aktiviteter uppskattades starkt av de flesta äldre, de hade förmågan att föra bort tankarna från ensamhet och sådant som annars upplevdes jobbigt. Aktiviteterna minskade även upplevelser av att vara uttråkad eller rastlös, och tillvaron gavs möjlighet att vara mer som vanligt. I de flesta fall bidrog aktiviteter till ett ökat socialt liv, men även skildras aspekten av att de äldre inte nödvändigtvis var intresserade av att lära känna andra äldre eller ens kände någon samhörighet med dem. Resultatet skildrade även i fall då de äldre hade svårt att känna samhörighet och då inte heller deltog i aktiviteter kunde upplevelsen av isolering och ensamhet istället öka. På liknande sätt belyser ICN:s etiska kod för
sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b) att sjuksköterskor också ansvarar för att bibehålla, förbättra eller se till att de äldre kan återfå hälsa om möjligt, samt hjälpa de äldre att hantera sin situation och uppnå bästa möjliga grad av hälsa.
Metoddiskussion
I metoddiskussionen diskuteras examensarbetes kvalitet. Detta görs genom att kritiskt granska egna svagheter och styrkor genom diskussion om dessa (Henricsson, 2017).
Mårtensson och Frilund (2017) redogör för fyra kvalitetskriterier som används vid kvalitativa studier, dessa är trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Trovärdighet innebär att författarna ska vara tydliga med att den kunskap som bildas under
examensarbetet ska vara realistisk och trovärdig. Pålitlighet innebär att vara transparent genom hela processen med förförståelse för det valda ämnet genom att beskriva och förklara denna. Bekräftelsebarheten syftar på den noggranna redogörelsen av utgångspunkter och av en väl utförd analysprocess. Detta påminner om att ha ett neutralt förhållningssätt för att inte missa viktig information i analysprocessen och i resultatet. Överförbarhet innebär att
resultatet ska kunna vara tillämpbart och användbart i andra sammanhang.
Den valda metoden var systematiskt litteraturstudie av Evans (2002). Denna metod valdes eftersom den var väl lämpad för att undersöka syftet som var att beskriva äldre personers upplevelser av att bo på äldreboenden. Segersten (2017) förklarar hur kvalitativa studier syftar till att undersöka och erhålla djupare förståelse för upplevelser hos människor kring valt fenomen. Pribe och Landström (2017) beskriver förförståelse som tidigare kunskap eller erfarenheter kring valt syfte som fanns innan påbörjad skrivprocess. Genom medvetenhet för den egna förförståelsen kan pålitligheten i resultatet stärkas, denna medvetenhet gör det enklare att ha en neutral utgångspunkt i sin analys. För att kunna förhålla sig neutralt genom skrivprocessen och inte påverkas av förförståelse, har författarna arbetat med syftet framför sig.
Genomförandet av en litteraturstudie innebar att söka artiklar som svarade an på det valda syftet. Sökningarna efter artiklar skedde i databaserna CINAHL Plus och PubMed som innehåller ett stort antal vårdvetenskapliga artiklar. I databasen CINAHL Plus fanns bättre möjligheter att avgränsa sökningar. I denna databas fanns bland annat valet att artiklarna som söktes skulle vara Peer reviewed och även ålder på deltagarna, vilket var högst relevant för syftet då de valda artiklarna skulle ha hög kvalitet och att deltagarna skulle vara äldre personer. De artiklar som valdes från databasen PubMed där dessa avgränsningar inte var möjliga, har granskats noggrant för att säkerställa att de uppnått samma kriterier och kvalitet som de artiklar som valdes från databasen CINAHL Plus. För att hitta innehållsrika sökord relevanta för det valda syftet gjordes flertalet provsökningar där nyckelord undersöktes på artiklar som berörde syftet. För att använda rätt sökord användes även Karolinska institutets dokument Termer för ”Upplevelser” och ”Bemötande” (2013) som används vid sökningar i CINAHL Plus. Sökord som användes i majoriteten av sökningarna var Nursing
Homes/Caring homes och experience/perception. Dessa sökord genererade artiklar som belyste upplevelser som svarade an på syftet. Östlundh (2017) beskriver att det krävs att väsentlig del av sökprocessen är att experimentera med sökord, söktekniker och
sökfunktioner för att slutligen finna ett recept som fungerar för att finna artiklar till det valda syftet. Bägge författarna utförde sökningarna i databaserna och granskade alla relevanta och valda artiklar noggrant och diskuterade relevansen av artiklarna. Mårtensson och Fridlund (2017) beskriver att förd diskussion om artiklarna bidrar till att öka trovärdigheten av dessa.
