Upplevelser av effekter på hälsa och träning vid användandet av kosttillskott

(1)

Upplevelser av effekter på hälsa och träning

vid användandet av kosttillskott

Karolina Dahl

Helena Gustafsson

Sofia Land

Hälsopromotion, kandidat 2018

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

(2)

Hälsovägledarprogrammet Institutionen för hälsovetenskap

Avdelningen för hälsa och rehabilitering Vårterminen 2018

Upplevelser av effekter på hälsa och träning vid användandet av

kosttillskott

Experiences of health and traning effects when using dietary

supplements

Karolina Dahl, Helena Gustafsson och Sofia Land

2018

Handledare: Glenn Hall

(3)

Hälsovägledarprogrammet Institutionen för hälsovetenskap

Avdelningen för hälsa och rehabilitering Vårterminen 2018

Förord

Kosttillskott är ett aktuellt ämne och vi upplever att användandet ökar i stort. Kosttillskottens påverkan och dess effekter på både hälsa och träning är av stort intresse för oss författare. Vi har utöver vår utbildning alla olika erfarenheter och åsikter vad gällande kosttillskott. Som hälsovägledare får vi lära oss olika sätt att främja hälsa, bland annat, genom kost och fysisk aktivitet. Under vår utbildning har vi fått lära oss att kosttillskott för de flesta är överflödigt och vanlig mat är att föredra. Vi får ofta frågor rörande kosttillskott, främst under

verksamhetsförlagda studier. Därför vill vi göra en djupdykning inom ämnet. För att skapa en större kunskapsbas för oss som hälsovägledare att stå på, samt för att kunna förstå varför vissa väljer att använda kosttillskott trots att det går emot det vi lärt oss under vår utbildning.

Genom att öka vår förståelse för detta fenomen är förhoppningen att vi ska kunna vägleda och främja hälsa på bästa sätt för människorna vi möter, men även skapa medvetande och

reflektion hos den valda målgruppen. Målgruppen, män 18 - 30 år, är intressant eftersom att vår upplevelse är att det är en grupp som använder mycket kosttillskott. Vi uppfattar att tillverkarna av kosttillskott ofta vänder sig till unga män genom att namnge produkterna till bland annat; “The Butcher”, “Fucked Up”, “Djungle Warfare” och “Anabolic Beast”. Namn som talar till de rådande idealen för män inom åldersgruppen. Därför anser vi att det är viktigt för oss att undersöka vad som gör att män i åldrarna 18 - 30 väljer att ta kosttillskott, samt hur de upplever att det påverkar deras hälsa och träning.

Vi vill börja med att tacka alla våra deltagare, utan er hade vi inte kunnat uppfylla vårt syfte. Ett stort tack till vår handledare Glenn Hall, vår examinator Anna-Karin Lindqvist samt våra medstudenter och närstående för värdefull feedback under studiens gång.

(4)

Karolina Dahl, Helena Gustafsson & Sofia Land

Abstrakt

Inledning: En undersökning från 2014 visade på att 73 procent av männen och 54 procent av

kvinnorna som tränade på gym i Sverige äter någon typ av kosttillskott. Samtidigt visar forskning på att användandet ökar bland unga friska män trots att de inte har någon bevisad brist som måste täckas utan tas på eget initiativ. Syfte: Att undersöka varför styrketränande män i åldrarna 18 - 30 använder sig av kosttillskott, samt hur de upplever att detta påverkar deras hälsa och träning. Metod: Studien var kvalitativ och baserad på individuella intervjuer. Studien bestod av sju manliga deltagare i åldrarna 18 - 30 år med erfarenhet av kosttillskott samt som var aktiva inom styrketräning. Resultat: Resultatet sammanställdes i en

huvudkategori samt tre underkategorier. Huvudkategorin var “Accepterat, enkelt och förhoppningsvis effektivt” och underkategorierna resulterade i “omgivningen påverkar”, “praktiskt i vardagen” samt “osäkerhet kring upplevd effekt”. Kosttillskott framkom vara accepterat av omgivningen, lätta att ta till som en försäkran om att kroppens proteinbehov var uppfyllt samt nyttjades med en förhoppning om effekt. Deltagarna visade dock på en

osäkerhet kring effekt och uppgav att de inte kunde avgöra någon skillnad i upplevd hälsa.

Slutsats: Det finns ett samband mellan bristande kunskap om exakt vad kroppen behöver, en

rädsla för brister i det dagliga intaget samt en rådande jakt på snabba lösningar. Trots detta blir kosttillskott en del i ett större sammanhang för deltagarna som i ett bredare perspektiv kan främja hälsa, därför är det viktigt att se till helheten.

(5)

Abstract

Introduction: A study from 2014 regarding dietary supplements, showed that 73% men and

54% women that are members of gyms in Sweden use supplements of some kind. Research shows that young, healthy men use more dietary supplements now than they did a few years back, even though they don’t have a proved deficiency. The aim: To examine why

weightlifting men ages 18 - 30, use dietary supplements and how/if they experience effect when it comes to their health and training. The method: The study was qualitative through interviews and had a range of selectively seven chosen men, ages 18 - 30, with dietary supplement-experience and activity within resistance training. The result: The results was compiled in a main category and three subcategories. The main category was "Accepted, Simple and Hopefully Effective" while subcategories resulted in "surrounding influences", "practical in everyday life" and "uncertainty about perceived effect". Dietary supplements were accepted by the social environment, easy to access and work as an assurance of that the body get what it needs and hopefully it has effect. The participants did show some incertainty whether it had any effect or not, especially regarding health. Conclusion: There is a

connection between lack of knowledge about exactly what the body needs, a fear of shortcomings in daily intake, as well as a prevailing search for quick solutions. Dietary supplements, however, becomes part of a wider context for participants who can promote health in a broader perspective. Therefor it is important to look at the bigger picture.

(6)

Innehållsförteckning

INTRODUKTION ... 6

HÄLSA OCH HÄLSOPROMOTION ... 6

SOCIAL KOGNITIV TEORI ... 6

GRUPPTRYCK ... 7 FÖRVÄNTANSTEORI... 7 PLACEBO ... 8 KOSTTILLSKOTT ... 8 RATIONALE ... 11 SYFTE ... 12 METOD ... 13 URVAL ... 13 DATAINSAMLING ... 14 ETIK ... 14 DATAANALYS ... 15 RESULTAT ... 16

ACCEPTERAT, PRAKTISKT OCH FÖRHOPPNINGSVIS EFFEKTIVT ... 16

Omgivningen påverkar ... 16

Enkelt i vardagen ... 17

Osäkerhet kring upplevd effekt ... 18

METODDISKUSSION ... 20 RESULTATDISKUSSION ... 23 FRAMTIDA FORSKNING ... 26 SLUTSATS ... 27 REFERENSER ... 28 BILAGOR ... 35 BILAGA 1-INFORMATIONSBREV ... 35 BILAGA 2- INTERVJUGUIDE ... 36

(7)

Karolina Dahl, Helena Gustafsson & Sofia Land 6

Introduktion

Hälsa och hälsopromotion

Enligt Världshälsoorganisationen ([WHO], 1948) kan hälsa definieras som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Det handlar inte enbart om avsaknad av sjukdom eller funktionshinder utan istället om att uppnå ett välbefinnande (WHO, 1948). Kostenius och Lindqvist (2006) menar att hälsa kan inkludera emotionellt och andligt välmående i samspel med det fysiska, psykiska och sociala välmåendet samt att alla delar är viktiga för att skapa balans som tillsammans kan ge oss en god hälsa. Människor kan dessutom uppfatta och uttrycka sin hälsa utefter det rådande samhällets normer (Medin & Alexandersson, 2000). Hälsa angår alla och därför är dialoger med andra om ideal, värderingar och synsätt viktiga (Taylor, O’Hara & Barnes, 2014). 1986 fastslog WHO att hälsa ska ses som en resurs i vardagslivet, inte målet med livet. Vidare är hälsa är ett positivt koncept som betonar individuella och sociala resurser såväl som fysisk förmåga (WHO, 1986). WHO (1986) lyfter dessutom fram hälsopromotion som en process där människor ges möjlighet att förbättra sin hälsa genom att påverka sina egna liv, där de ges möjlighet att identifiera samt påverka sina behov och på så sätt kunna skapa goda förutsättningar för att hantera sin omgivning. Enligt Antonovsky (1996) är hälsopromotion en utveckling av hälsa där man fokuserar på friskfaktorer för att främja och bevara hälsan trots att man stöter på riskfaktorer under livets gång, även kallad det salutogena perspektivet. Empowerment

används ofta inom hälsopromotion och beskrivs som egenmakt, väcka medvetenhet och hjälp till självhjälp samtidigt som det är en process och ett mål (Kostenius & Lindqvist, 2006; Wåhlin, Ek & Idvall, 2010). Vidare kan empowerment definieras som en process eller ett medel som möjliggör människor en större kontroll över beslut och åtgärder som påverkar deras liv, bland annat genom att skaffa kunskap (Nutbeam, 1998; Medin & Alexandersson, 2000). Enligt Taylor et al. (2014) har hälsopromotion har en nyckelroll för att bidra till jämlikhet inom hälsa, mellan grupper och i samhället.

Social kognitiv teori

En individs handlande kan ha sin grund i den sociala struktur och den miljö individen omger sig med (Lucidi et al., 2008). Lucidi et al. menar vidare att detta tillsammans med personliga faktorer som normer och självreflekterande förmåga är en stor del i social kognitiv teorin som

(8)

Karolina Dahl, Helena Gustafsson & Sofia Land 7 är en teori som syftar till att öka förståelsen för en människas beteende. Social kognitiv teori har sin bas i samspelet mellan omgivning, beteende och individen (Åsenlöf, 2005). Enligt Glanz, Rimer & Viswanath (2008) kan en individ ta till sig handlingar som utövas inom en grupp som denne tillhör, interagera med deltagarna i gruppen vilket kan yttra sig i beteenden eller åsikter som är positiva för sammanhanget. En individ kan lära sig vad som är accepterat och anses positivt inom sitt eget sammanhang genom att observera andra och sedan sätta in sig själv och sitt handlande i situationen (Glanz et al., 2008). Om man ser till hälsopromotion och vad vi kan göra för att öka en individs hälsa kan man se en koppling mellan social kognitiv teori (Bandura, 2007). Med hjälp av sociala faktorer som socialt stöd tillsammans med individens förmåga att själv påverka samt miljöfaktorer i dess omgivning skapa bättre förutsättningar för att en individ ska öka sin hälsa (Bandura, 2007).

Grupptryck

Individer som delar ett gemensamt sammanhang spelar en stor roll i hur man är och vad man gör (Rafenstein, 2002). Detta är inte alltid medvetet men har en tydlig påverkan på individen (Rafenstein, 2002). Att vara delaktig i en grupp och ett sammanhang kan ge upphov till grupptryck, där gruppens uppmuntran och insisterande kan påverka en individs beteende (Santor, Messervey & Kusumakar, 2000). Grupptryck kan vara både positivt och negativt, det är omständigheterna kring situationen som avgör (Rafenstein, 2002). Rafenstein menar vidare att grupptryck kan vara det som gör att en individ börjar med ett dåligt beteende, som tex användandet av ohälsosamma preparat, samtidigt som det också kan hjälpa en individ till något bra, som att till exempel prestera bättre inom idrott. Det är gruppens syn på det aktuella beteendet som är en avgörande faktor (Rafenstein, 2002).

Förväntansteori

Gard (2002) talar om förväntansteorin som bygger på att individen har en förväntan om att en viss handling ska ge ett visst resultat. Vidare menar Gard (2002) att denna tilltro är

betydelsefull för hur personen i fråga kommer att agera och har stor påverkan på hur denne kommer att handla i olika situationer. Det finns ett samband mellan tilltron till det egna handlandet och resultatet som blir (Gard, 2002). Detta styrker även Lunenberg (2011), att en

(9)

Karolina Dahl, Helena Gustafsson & Sofia Land 8 person blir mer motiverad om personen tror att ett visst handlande kommer ge förväntat resultat.

Placebo

I en studie gjort gällande placeboeffekten har det visat sig att en människas omedvetna förväntningar kan spela roll i vad som kommer att hända och hur det uppfattas (Jensen et al., 2012). Vidare visar Jensen et al. på att det kan vara det underliggande som påverkar våra bedömningar samt beteenden, de ritualer som är kopplade till en viss händelse kan ha påverkan på hur vi upplever situationen.

Kosttillskott

Kosttillskott är avsedda att komplettera den vanliga kosten och säljs bland annat i form av kapslar, pulver, tabletter (Livsmedelsverket, 2017). Nationalencyklopedin (u.å) definierar kosttillskott som “livsmedel som är avsedda att komplettera en normal kost, som utgör

koncentrerade källor för näringsämnen eller andra ämnen med näringsmässig eller fysiologisk verkan och som tillhandahålls i avdelade doser, det vill säga i form av kapslar, tabletter eller liknande”. Riksidrottsförbundet ([RF], 2016) delar in och definierar kosttillskott i tre grupper: ergogena tillskott, energitillskott samt vitaminer och mineraler. RF (2016) lyfter ergogena tillskott som gruppen med flest risker, både vad gällande doping och hälsan. Ergogena tillskott definieras ofta som preparat som tas för att öka potentialen för arbetsproduktionen, det vill säga att vara prestationshöjande (Williams, Rawson & Branch, 2017). Dessa tillskott innehåller näringsämnen och andra födoämnessubstanser i större mängd än i vanlig mat, vilket kan leda till flera hälsorisker samt sämre prestation (RF, 2016). Exempel på ergogena tillskott är bland annat kreatin, pre-workout ([PWO]) och branched chain amino acids ([BCAA]), som räknas till prestationshöjande preparat (Brolinson, Clark, Juhn & Vukovich, 2004). Till energitillskotten räknas framförallt produkter med stora mängder tillsatta

kolhydrater och protein, exempelvis sportdrycker, näringsdrycker och energikakor (Sveriges Olympiska Kommitté [SOK], 2016). Till vitaminer och mineraler räknas bland annat järn- och kalciumtillskott (RF, 2016). I denna studie valde författarna att inkuldera alla tre grupper kosttillskott. Kosttillskott skiljer sig från läkemedel genom att de inte ska användas i syftet att

(10)

Karolina Dahl, Helena Gustafsson & Sofia Land 9 bota, lindra eller förebygga sjukdom, även doseringen har betydelse (Livsmedelsverket, 2017).

Det råder delade meningar huruvida individer gynnas av kosttillskott eller inte. Pasiakos, McLellan och Lieberman (2015) menar att tränade individer skulle kunna ha nytta av proteintillskott.Atleter kan dessutom ha en bristfällig kost där deras näringsbehov inte är tillgodosett vilket kan påverka prestationen och hälsan negativt (Williams et al., 2017). Samtidigt kan vi på Riksidrottsförbundets (2016) hemsida läsa “RF avråder från bruk av kosttillskott, annat än på rent medicinska grunder. Det finns inget vetenskapligt stöd för att idrottsutövare med normal kosthållning har behov av extra kosttillskott”. RF trycker på att en väl sammansatt kost räcker för att täcka kroppens alla behov.

Enligt Branschorganisationen Svensk Egenvård och Euromonitor International (2016) spenderade svenskarna cirka 1,37 miljarder kronor på produkter som förbättrar fysisk

uthållighet, ökar muskeltillväxt/utveckling/massa eller påskyndar återhämtning efter träning, vilket är den gruppen av kosttillskott som har störst tillväxt. Vidare redovisas att svenskarna totalt spenderade över 2,6 miljarder på kosttillskott, inklusive bland annat vitaminer,

mineraler och näringsdrycker, under 2016 (Svensk Egenvård och Euromonitor International, 2016). En studie gjord i Sverige visade på att 73 procent av männen och 54 procent av

kvinnorna som tränade på gym åt någon typ av kosttillskott (Prodis, 2014). Detta är en ökning från den första kartläggningen som gjordes några år tidigare, där andelarna var 61 respektive 41 procent (Prodis, 2013). Outram (2015) visar på att användandet av kosttillskott bland unga friska män ökar trots att de inte har någon bevisad brist som måste täckas, utan det tas på eget initiativ.

Tinsley et al. (2017) undersökte effekten av PWO (pre-workout med koffein) samt placebo (formula utan koffein) hos kvinnor och män. Skillnaden visade sig var marginell, PWO bidrog endast till en liten ökning av koncentrisk kraft hos män men gick utan effekt hos kvinnor (Tinsley et al., 2017). I en liknande studie där PWO:ns effekt mättes under basövningar visade resultatet att uthållighet i överkroppen ökade men att formulan inte hade något större effekt på energin under högintensiv träning (Jagim et al., 2016). Beedie, Coleman och Foad (2007) betonar att en positiv tro till ergogena tillskott kommer att leda till en bättre prestation, medans en negativ tro kommer att leda till en sämre prestation. Deldicque och Francaux

(11)

Karolina Dahl, Helena Gustafsson & Sofia Land 10 (2008) redovisar att många kosttillskott på marknaden är märkta som prestationshöjande utan några vetenskapliga bevis eller stöd.

En viktig faktor till användandet av kosttillskott är den miljö som användarna befinner sig i (Hodgetts, Bolam & Stephens, 2005). Dunn et al. (2001) menar att människor i vår omgivning är en stor bidragande faktor till attityder mot samt användandet av kosttillskott.

(12)

Rationale

En stor del av hur vi mår och hur vi presterar kan kopplas till kosten. Det är därför av största vikt att det vi äter innehåller tillräckligt med kalorier samt en bra balans av näringsämnen. Idag finns det många som använder sig av diverse komplement till kosten i form av kosttillskott, trots rådande rekommendationer. Därför är det av intresse att undersöka detta fenomen för att kunna bemöta detta i vår framtida roll som hälsovägledare och vägleda till en hälsopromotiv livsstil.

(13)

Syfte

Att undersöka varför styrketränande män i åldrarna 18 - 30 använder sig av kosttillskott, samt hur de upplever att detta påverkar deras hälsa och träning.

(14)

Metod

Till studien valdes en kvalitativ metod med intervjuer. Metoden används ofta för att försöka förstå världen utifrån deltagarnas synvinkel samt för att försöka få en helhetsförståelse av specifika förhållanden (Kvale & Brinkmann, 2009; Olsson & Sörensen, 2011). I studier där man vill få fram personliga åsikter om känsliga ämnen används till fördel intervjuer på

individnivå för att få fram mer detaljerad information samt att utforska deltagarnas tankar och känslor (Tong, Sainsbury & Craig, 2007). Kvale & Brinkmann (2009) menar att öppna frågor ger en djupare förståelse och ett så brett kommunikationsinnehåll som möjligt. Vidare anser Kvale och Brinkmann att öppna frågor stimulerar deltagarna till att berätta och förklara, samt ger dem utrymme för tal och tankar.

Urval

Studien hade ett ändamålsenligt urval och var inriktad på manliga deltagare i åldrarna 18 - 30. Ändamålsenligt urval innebar att författarna intervjuade människor som hade erfarenhet samt kunskap på forskningsområdet och därmed kunde ge rik, täckande information om

forskningsfrågan (Malterud, 2014). I detta fall inkluderades deltagare med erfarenhet av kosttillskott och styrketräning. Deltagarna fanns med hjälp av författarnas privata kontaktnät och blev informerade och tillfrågade om att vara med i studien (se bilaga 1). Till studien intervjuades sju deltagare. Majoriteten tränade på gym men det förekom även styrketräning i hemmet. Deltagarna hade alla olika erfarenheter gällande vilka kosttillskott de använde men även hur länge de hade använt kosttillskotten. Användandet deltagarna emellan varierade mellan ett till tio år.

Nedan syns fördelningen av användandet mellan kosttillskott och vilka preparat som deltagarna nyttjade.

Tabell 1. Översikt av fördelning.Flera av deltagarna använde fler än ett preparat.

Proteinpulver 6

(Casein) 1

Kreatin 3

(15)

Karolina Dahl, Helena Gustafsson & Sofia Land 14 PWO 4 Måltidsersätting/gainers 2 Omega 3 1

Datainsamling

Intervjuerna tog mellan 15 - 35 minuter och ägde rum under deltagarnas fritid i en miljö där de kände sig bekväma och ett samarbetsvilligt klimat kunde skapas. Det fanns ett färdigt manus med intervjufrågor som arbetats fram och testats vid en pilotstudie (se bilaga 2). Utöver det färdiga manuset fanns utrymme till följdfrågor om det ansågs vara nödvändigt, av det var författarna följsamma för vad som hände under intervjuerna. Guiden innehöll även några slutna frågor, till exempel “hur länge du har använt kosttillskott samt vilka kosttillskott använder du?”. Intervjufrågorna inkluderade erfarenheter, egna tankar samt upplevelser av hur kosttillskott påverkar deltagarnas hälsa och träning. Varje intervjutillfälle bestod av en intervjuare och en deltagare i studien, alla författare till studien ledde minst två intervjuer. Studien var konfidentiell och deltagarna kodades som deltagare 1 och deltagare 2 osv. Vid intervjuerna användes en telefon för att spela in intervjun och samla in datan för att sedan kunna analysera den i efterhand. Som ett backup-system skedde ljudupptagning från en telefon samt en iPad för att säkerställa datainsamlingen och minimera risken för fel i ljudupptagningen.

Etik

Enligt Vetenskapsrådet (2013) finns vissa huvudprinciper som måste tas hänsyn till inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Hänsyn till dessa togs genom att deltagarna blev grundligt informerade om studiens syfte samt utsträckningen av deras deltagande och

behandlandet av deras uppgifter. Eftersom att deltagarna var 18 år eller äldre behövdes endast deras eget samtycke för att delta i studien. Studien var frivillig och deltagarna kunde avbryta intervjun, och därmed sitt deltagande när de önskade, utan några frågor eller konsekvenser för del. Studien var konfidentiell och endast de huvudansvariga författarna fick ta del av

materialet som lagrades under studiens gång. Den färdiga studien fanns tillgänglig på universitetets hemsida för intresserade att ta del av och resultatet kom endast att användas i

(16)

Karolina Dahl, Helena Gustafsson & Sofia Land 15 forskningsändamål och är ej ämnad för kommersiellt bruk. Deltagarna fick möjligheten att ta del av resultatet innan publicering och information om forskningsresultatens publicering.

Dataanalys

Intervjumaterialet analyserades och sammanställdes genom en kvalitativ innehållsanalys. Enligt Graneheim och Lundman (2004) används en innehållsanalys till att vetenskapligt analysera både skrivna och talade dokument, där objektet för innehållsanalysen är

kommunikationsinnehållet. Vidare menar Graneheim och Lundman att innehållsanalysen kan ha två olika ansatser; en manifest eller en latent, där den manifesta ansatsen arbetar med textmaterialet och beskriver de uppenbara komponenterna. Denna innehållsanalys hade en manifest ansats. Intervjumaterialet analyserades med inspiration från Bengtsson (2016) och Graneheim och Lundman (2004). Först lästes det transkriberade materialet igenom enskilt av alla författare flertalet gånger. Därefter plockades meningsbärande enheter ut för att sedan sorteras i preliminära kategorier. Författarna gick sedan åter igenom det transkriberade materialet, de meningsbärande enheterna samt de preliminära kategorierna för att sedan fastställa de slutgiltiga kategorierna.

(17)

Resultat

Analysen resulterade i tre kategorier samt en huvudkategori (tabell 2). Citat från intervjuerna användes för att stärka resultatet.

Tabell 2. Översikt av resultat.

Accepterat, praktiskt och förhoppningsvis effektivt

Omgivningen påverkar Enkelt i vardagen

Osäkerhet kring upplevd effekt

Accepterat, praktiskt och förhoppningsvis effektivt

Huvudkategorin utformades med deltagarnas svar i åtanke. Att använda kosttillskott var väldigt accepterat i deltagarnas omgivning, vilket för vissa hade varit avgörande för användandet. Deltagarna ville vara på säkra sidan vad gällande kroppens behov vid

styrketräning och tog därmed tillskott för att, förhoppningsvis, ge kroppen det den behöver utan någon större ansträngning från deltagarnas sida. Trots osäkerhet kring de faktiska effekterna lyfte majoriteten av deltagarna att de hade en tro och förhoppning om att kosttillskotten hade en positiv inverkan.

Omgivningen påverkar

Majoriteten av deltagarna började använda kosttillskott efter att de influerats samt påverkats av människor i deras omgivning på ett eller ett annat sätt. I deltagarnas sociala omgivning fanns individer som talade mycket positivt om kosttillskott och i vissa fall även predikade om dess effekter. Vilket var anledningen till att de testade från första början. Detta kunde vara i form av en storebror som använde kosttillskott eller en tränare som sa att en deltagare

behövde lägga på sig. En deltagare blev inspirerad och fick information av en “stor gubbe på gymmet” som använde kosttillskott. Andra som influerade deltagarna till användning var vänner och kollegor. Flertalet av deltagarna lyfte dessutom att de upplevde att det i dagsläget ansågs normalt och socialt accepterat att använda sig av kosttillskott i samband med träning. En deltagare förklarade det som att ingen skulle höja ett ögonbryn om någon skulle ta en shake eller två i dagsläget.

(18)

Karolina Dahl, Helena Gustafsson & Sofia Land 17 Det sociala sammanhanget spelade dock en stor roll, kosttillskotten var främst accepterade av andra som tränade och tog någon form av kosttillskott. Även fast flertalet av deltagarna ansåg att det i nutida Sverige blivit så vanligt med kosttillskott att det anses normalt menade

deltagarna att synen på kosttillskott kan vara lite delad beroende på vem man frågar samt erfarenheter. Individer som inte själva nyttjade kosttillskott visade på större tveksamhet angående deltagarnas användande. Deltagarna lyfte specifikt att deras föräldrar och även vissa respektive varit väldigt oroliga när de först började med kosttillskott. Särskilt mammorna förknippade kosttillskott med diverse dopingpreparat och visade på oro för deras söner. Dock menade deltagarna att de med tiden förstod att så inte var fallet och att de till sist började acceptera kosttillskotten.

"Eh, jag kan ju säga att de i min närhet utan erfarenhet av kosttillskott varit ganska negativa till användandet utav det. Medans personer som tagit det själv ja, egentligen inte lagt så

mycket vikt vid det"

- Deltagare 1

Enkelt i vardagen

Samtliga deltagare var måna om att få resultat av sin träning samt att inte hamna på proteinunderskott och på så sätt riskera att bryta ner kropp och muskulatur. Att använda kosttillskott blev då ett enkelt sätt att, enligt deltagarna, garantera att kroppen fick i sig det den behövde. En deltagare nämnde att han använde kosttillskott för att “inte träna i onödan”. Han lyfte fram att om han ändå skulle träna ville han med hjälp av kosttillskotten vara säker på att träningen gav god effekt och han inte bröt ner kroppen på grund av proteinunderskott. Att använda kosttillskott togs upp som ett praktiskt, enkelt och smidigt sätt att få i sig det kroppen behövde istället för att äta stora mängder mat och behöva lägga ner tid på att räkna kalorier eller väga mat. Det var även enklare att ta med en shake till gymmet eller i bilen än att ta med vanlig mat eller ett mellanmål. Att använda kosttillskott togs även upp som ett enkelt sätt att potentiellt nå sina mål snabbare. En deltagare uttalade att han inte behövde kosttillskott, men om möjligheten finns att de ger honom en fördel såg han ingen anledning att avstå.

De flesta deltagare lyfte saker som att vara utvilad, ha energi och ha ätit rätt som

förutsättningar för att kunna prestera optimalt när de tränar. Dock menade deltagarna att så inte alltid är fallet och använde då diverse kosttillskott som hjälpmedel för att kunna träna

(19)

Karolina Dahl, Helena Gustafsson & Sofia Land 18 ändå. Till exempel PWO för att få energi till träning och proteinpulver samt

måltidsersättningar för att tillgodose kroppens behov under dagen.

Majoriteten av deltagarna reflekterade under intervjuernas gång huruvida de i själva verket behövde kosttillskott eller inte. Några deltagare reflekterade även om och var ifrågasättande kring aktörer och kosttillskottsmarknaden i sig och dess påverkan. Trots det valde deltagarna ändå att använda kosttillskott för att vara på den säkra sida.

“... tar jag då proteintillskott eller kosttillskott så känner jag att ah, men då går jag över men jag får i alla fall en marginal så jag slipper bry mig om såna saker. Skulle jag behöva mäta

mat och allt sånt så tror jag att jag skulle tappa intresset för det blir för mycket.” - Deltagare 5

Osäkerhet kring upplevd effekt

Deltagarna uppgav att de alltid använt kosttillskott i samband träning, vilket gjorde att det var svårt att avgöra de faktiska effekterna på både träningen men främst hälsan. Några av

deltagarna lyfte fram att kosttillskotts-användande hade blivit en vanesak i kombination med träning, vilket även bidrog till att effekten blir svår att avgöra. Ett par av deltagarna

reflekterade över placeboeffekten och lyfte fram att det inte spelade någon roll om det var kosttillskottet eller bara tron på effekten i sig som gjorde att de upplevde användandet positivt. Flertalet av deltagarna var relativt insatta i kosttillskottens biverkningar. Resterande deltagare kände inte till några bieffekter alls, men ett par av deltagarna uppgav att de upplevt ett koffeinberoende.

Samtliga deltagare uppgav att de inte kunde avgöra huruvida kosttillskotten de använde hade någon effekt eller påverkan på hälsan. Ingen av deltagarna hade tidigare reflekterat över någon direkt koppling mellan kosttillskott och upplevd hälsa. En deltagare nämnde dock att han kände sig hälsosammare när han använde kosttillskotten. En annan deltagare resonerade kring att om han trodde att kosttillskotten bidrog till sämre hälsa skulle han inte använda dem. Ytterligare en deltagare uttalade att om han skulle gjort ett uppehåll i ett halvår, skulle han kanske kunna känna en skillnad. Några av anledning till att deltagarna tränade som framkom var för att bibehålla eller förbättra sin nuvarande fysiska status och att må bättre. Trots osäkerhet hos de flesta deltagarna angående de faktiska effekterna fanns förhoppning om att kosttillskotten skulle ge kraft och energi till träning, vilket i sin tur skulle hjälpa dem att bibehålla alternativt förbättra sin fysiska form och hälsa.

(20)

Karolina Dahl, Helena Gustafsson & Sofia Land 19 I samband med träning menade ett fåtal deltagarna att de enda kosttillskotten som de upplevde en konkret skillnad med var PWO och kreatin som visade sig i brist på energi vid uteblivet användande. Detta var de gångerna de till exempel glömt sin shake hemma och var tvungna att träna utan kosttillskott.

“Jag har aldrig direkt provat att undvikit att ta proteinpulver, då brukar jag se till att få i mig protein på annat sätt så då märker jag inte så stor skillnad men just med, då är det pre workouten egentligen, den hjälper ju rätt så mycket för att få a energin, så man får fokus och

så, utan den märker man helt klart skillnad”.

(21)

Metoddiskussion

För att svara på forskningsfrågan valdes en kvalitativ metod och individuella intervjuer användes som datainsamlingsform. Kvalitativ metod valdes då metoden vanligen svarar på frågeställningar om upplevelser samt ger en djupare förståelse i specifika kontexter (Olsson & Sörensen, 2011). Vidare menar Olsson och Sörensen (2011) att kvalitativa studier

karakteriseras av att det finns en öppen interaktion mellan deltagare och författare för att få en så fullständig bild som möjligt av deltagarnas upplevelser. Författare i kvalitativa studier är ofta mer involverad i sina studier i jämförelse med kvantitativa författare (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2014). Författaren inom den kvantitativa metoden har istället en formell interaktion med deltagaren där arbetsmaterialet siffror och syfte är att jämföra resultaten (Kvale & Brinkmann, 2009; Olsson & Sörensen, 2011). Eftersom en del av syftet med studien var att beskriva och förstå upplevelser av användandet av kosttillskott var kvalitativ metod lämplig. Även Cope (2014) anser att kvalitativ metod är lämpligast för att ta reda på människors individuella erfarenheter. Skulle studien däremot haft en kvantitativ ansats hade författarna möjligen kunnat inkludera fler deltagare jämfört med den valda ansatsen där urvalet blir mindre (Kvale & Brinkmann, 2009). Dock skulle

författarna inte kunna undersöka det aktuella fenomenet på djupet eller få svar på syftet med en kvantitativ ansats.

En sekundär tanke med valet av forskningsansats var även att genom öppna dialoger som kvalitativa intervjuer innebär väcka medvetande och reflektion hos målgruppen. Taylor et al. (2014) poängterar vikten av öppna dialoger mellan människor angående ideal, värderingar och synsätt för att uppnå bättre hälsa. Genom öppna dialoger samt en ökad insikt, reflektion och kunskap kan deltagarnas empowerment främjas (Taylor et al., 2014; Prop. 2007/08:110).

Intervjuguiden och intervjumetoden testades ursprungligen under en pilotstudie, något som Olsson och Sörensen (2011) förespråkar. Detta innebar att författarna fick testa intervjuguiden och intervjuprocessen i en liten skala och kunde avgöra om det tänkta upplägget fungerade. Pilotstudien gav dessutom författarna möjligheten till att göra justeringar i intervjuguiden samt en chans att bekanta sig med datainsamlingsformen. De slutliga frågorna inkluderade bland annat tidigare erfarenheter, syfte med träning, syn på hälsa och upplevelser av

kosttillskott. Intervjuguiden bestod främst av öppna frågor som inkluderades framför slutna frågor då de sistnämnda ofta ger korta och enkla svar vilket kan resultera i att deltagarna blir

(22)

Karolina Dahl, Helena Gustafsson & Sofia Land 21 passiva (Kvale och Brinkmann, 2009). Kvale & Brinkmann (2009) menar vidare att öppna frågor ger en djupare förståelse och ett så brett kommunikationsinnehåll som möjligt. Öppna frågor stimulerar även deltagarna till att berätta och förklara, samtidigt som de ger utrymme för tal och tankar (Kvale & Brinkmann, 2009). I detta fall för att få en djupare förståelse för deltagarnas egna erfarenheter och upplevelser angående hur kosttillskott påverkade deras hälsa och träning. Att använda en intervjuguide ökar även trovärdigheten i en studie då samma område ifrågasätts för varje deltagare (Graneheim och Lundman, 2004). Det fanns utrymme till följdfrågor, för att kunna fördjupa intervjun ytterligare. Detta anses dock inte ha påverkat trovärdighet då intervjuguiden trots allt följdes och användes som struktur.

I efterhand framkom att det varit av stort intresse att veta huruvida deltagarna konsulterat en hälsovägledare eller kostrådgivare. Om en framtida efterliknande studie skulle genomföras rekommenderas att en fråga angående detta inkluderas. Detta hade varit viktig och relevant kunskap för hälsovägledare att ha för att möjliggöra korrekt rådgivning angående kosthållning och kosttillskott.

Trots att alla författare hade samma utbildning så har författarna olika bakgrunder och således även olika kunskaper och erfarenheter om ämnet kosttillskott. Dessutom har författarna olika åsikter om ämnet, det vill säga huruvida kosttillskott är positivt eller negativt. Enligt SBU (2014) påverkar författarens egen förståelse kvalitetsbedömningen vilket blir som ett ”bagage” som tas med in i forskningsprojektet. Vidare menar SBU att ”bagaget” ofta är orsaken och motivationen för studien, dock kan “bagaget” också bidra till att författarna går in i studien med en begränsad syn. Öhman (2005) lyfter emellertid fram att trovärdigheten i studien ökar om författarna har en ökad bredd i sin bakgrund vilket resulterar i att det blir olika vinklingar i analysen av data. I detta fallet var författarnas olika erfarenheter något som stöder trovärdigheten. Dock hade trovärdigheten eventuellt ökat ytterligare om författarna hade kommit från olika professioner då det potentiellt hade resulterat en ännu bredare vinklig (Öhman, 2005). Varje författare har haft ett medvetet förhållande till sin förståelse samt strävat efter att ha ett neutralt förhållningssätt under intervjuerna och dataanalys. Detta för att säkerställa att studien är oberoende författarna och deras perspektiv, vilket ökar

trovärdigheten (SBU, 2014).

Lincoln och Guba (1985) presenterar fyra kriterier som är viktiga för att tillämpa och inkludera trovärdighet: giltighet (credibility), tillförlitlighet (dependability), formbarhet (conformability) och överförbarhet (transferability). Författarna har under hela processens

(23)

Karolina Dahl, Helena Gustafsson & Sofia Land 22 gång försökt inkludera trovärdighet i studien, något som Lincoln och Guba (1985)

förespråkar. Detta har tillämpats med inspiration från Graneheim och Lundman (2004) samt Cope (2014). Trovärdighet har inkulderats genom att alla författare har varit delaktiga i dataanalysen. Vi har kontinuerligt diskuterat studien med kunniga utomstående inom området och använt samma intervjuguide i samtliga intervjuer. Andra sätt författarna har inkluderat och tillämpat trovärdighet på, är genom variation i urvalsgruppen. Citat har använts för att stärka resultatet och författarna har gett en grundlig beskrivning av sammanhang, urval, deltagare, datainsamling och analysprocessen.

(24)

Resultatdiskussion

I resultatet framkom att omgivningen acceptans av kosttillskott från närstående till deltagarna till stor del påverkade användandet. Flera av deltagarna uppgav att de börjat använda

kosttillskott efter att närstående berättat om dess effekter. En deltagare började använda kosttillskott efter att hans vänner “predikade” om hur bra det var. I resultatet framkom att deltagarna blev påverkade av sin omgivning till att börja med kosttillskott. Detta genom att sett andra använda kosttillskott samt hört om dess positiva effekt på träningen. Glanz et al. (2008) lyfter fram kan en individ lära sig vad som är accepterat och positivt i deras

sammanhang genom att de ser personer i sin omgivning utföra ett visst handlande som deltagarna sedan kan se sig själva utföra. Santor et al. (2000) menar att gruppens uppmuntran och insisterande kan påverka individens beteende. Dunn et al. (2001) samt Medin och

Alexandersson (2000) visar på att en acceptans i från samhället och människor i vår närhet kan påverka våra uppfattningar om hälsa och användandet av kosttillskott. En individs handlande kan påverkas av den sociala struktur och miljö individen befinner sig i (Lucidi et al., 2008). Eftersom majoriteten av deltagarna blev influerade till att använda kosttillskott från individer i umgängeskretsen har den sociala strukturen och acceptansen gentemot kosttillskott kan ha varit en avgörande för användandet.

Både Mickelsson (2009) samt Molinero och Márquez (2009) betonar dock att viktig

information riskerar att gå förlorad när muntlig information sprids mellan individer, vilket gör att sanningsgraden av informationen kan bli påverkad. Även detta skulle kunna förklara varför våra deltagare valde att använda kosttillskott samt varför de endast hade ytliga kunskaper om kosttillskotten de använde och deras bieffekter.

I resultatet framkom tydligt en rädsla för att ligga på både ett energiunderskott men

framförallt ett proteinunderskott. Detta skulle enligt deltagarna resultera i att kroppen bröt ner muskulatur och att de inte skulle behålla sin nuvarande fysiska status och heller inte förbättra den. De använde kosttillskott som ett enkelt sätt att själva kunna påverka sin kost, undvika nedbrytning och garantera att kroppen fick i sig det den behövde. Att använda kosttillskott var enligt deltagarna enklare än att till exempel väga mat och räkna kalorier. I en liknande studie med syfte att ta reda på anledningen och kunskapen bakom kosttillskottsanvändning var resultatet annat (Sirico et al., 2018). Resultatet visade på att ge kroppen vad den behöver inte var den största anledningen till att deltagarna tog någon typ av kosttillskott, utan istället lyftes anledningar som att främja välmående och uppnå mental balans (Sirico et al., 2018).

(25)

Karolina Dahl, Helena Gustafsson & Sofia Land 24 Ytterligare en studie som undersökte anledningarna till kosttillskottsanvändning visade att den största anledningen var för hälsans skull (Wiens, Erdman, Stadnyk och Parnell, 2014). Andra anledningar var för att få mer energi, förbättra immunförsvaret, maximera återhämtningen och för att prestera bättre (Wiens et al., 2014). Urvalsskillnader kan ha varit en bidragande faktor till skillnaderna i resultaten.

Samtliga deltagare uppgav att de var osäkra på de faktiska effekterna av kosttillskotten, både gällande träningen och hälsan. Ett fåtal deltagare upplevde en skillnad i brist på energi vid uteblivet användande av PWO och kreatin. Trots osäkerheten hade de en stor förhoppning om att preparaten skulle fungera och ge önskad effekten. Lunenberg (2011) och Gard (2002) menar att individer blir mer motiverade då de förväntar sig att ett visst handlande kommer ge förväntat resultat. Några deltagare lyfte ord som placebo och att det inte spelade någon roll ifall det var kosttillskotten i sig som fungerade eller placebo-effekten. Tidigare studier på området visar på obetydliga skillnader mellan placebo och PWO, samt att vår tro till

kosttillskotten ofta påverkar vad vi upplever (Tinsley et al, 2017; Beedie et al, 2007). Enligt Jensen et al. (2012) har en individs underliggande uppfattningen en betydelse för hur den upplever en viss situation, där spelar också ritualen kring situationen en stor roll. Här kan vi dra paralleller till både placeboeffekten av kosttillskotts användandet samt förväntansteorin där deltagarnas tro på att kosttillskotten ska ge en positiv effekt stärker deras upplevelser till de positiva.Genom att höra om positiva effekter från människor i deras närhet fick de redan där en förväntan på kosttillskotten, vilket potentiellt skulle kunna ha påverkat deras

användande. Genom att vara delaktig i en grupp med ett positivt ställningstagande och ett aktivt användande ökar motivationen för att även deltagaren kommer använda sig av kosttillskott med en förväntad positiv utgång (Rafenstein, 2002).

Vidare i resultatet framkom inga tydliga kopplingar mellan användandet av kosttillskott och den upplevda hälsan. Trots det uppgav ett antal av deltagarna att de tränade för att förbättra alternativt bibehålla hälsa samt för att må bättre och orka mer, men den direkta kopplingen hade de inte reflekterat över. Detta beror troligtvis på att deltagarna inte har använt

kosttillskott i annat samband än just vid träning och använde det för att främst förbättra sina resultat. Även vilken typ av kosttillskott som användes kan ha påverkat att deltagarna inte gjort den kopplingen. Ergogena kosttillskott var mest förekommande. Hade istället vitaminer och mineraler varit mest förekommande hade kanske resultatet och kopplingen till hälsa varit

(26)

Karolina Dahl, Helena Gustafsson & Sofia Land 25 annorlunda. Kosttillskotten togs även i syfte att få energi och ork till träning. På lång sikt skulle man kunna föreslå att deltagarna använder kosttillskott i hälsopromotiva syften. Briggs (2015) menade att deltagarna i hans studie tog kosttillskott i ett empowerment syfte för att stärka sin hälsa vilket skulle kunna kopplas till våran studie. Att våra deltagare förbättrar sin hälsa genom att använda kosttillskott för att få ork och energi till träning. Denna koppling gjordes dock inte direkt av någon av deltagarna i studien vilket endast gör detta till en spekulation.

En annan spekulation kan vara en möjlig genusskillnad i frågan. Wiens et al. (2014) visade på att män tenderar att använda mer prestationshöjande och träningsinriktade tillskott än kvinnor. Detta skulle potentiellt kunna förklara varför våra deltagare endast såg ett samband mellan kosttillskott och träning och inte den allmänna hälsan.

Det framgick i resultatet att majoriteten av deltagarna inte trodde att de behövde kosttillskott, men ändå nyttjade det för att vara “på den säkra sidan”, för att det var enkelt och

förhoppningsvis skulle ge en fördel i styrketräningen. Trots att det inte sades rakt ut, fick författarna uppfattningen om att de inte hade varit i kontakt med någon expert inom området. Wardenaar et al., (2017) menar att det finns en skillnad i användandet av kosttillskott mellan de som mottagit rådgivning och de som inte mottagit rådgivning. Outram (2015) visar på att unga män tar kosttillskott helt på eget initiativ utan att det finns någon bevisade brist. Det framkom dessutom tydligt att kunskaperna bland vissa av deltagarna var bristfälliga. Större delen av deltagarna hade ytterst ytliga kunskaper om kosttillskotten de använde. Här blir hälsovägledarens roll viktig. Att istället rådgiva individer att inta en hälsosam kost är både säkrare och mer effektivt än att ta tillskott (Brolinson et al., 2004). Genom att rådgöra med en expert inom området, till exempel en hälsovägledare, garanterar det att den viktiga

(27)

Framtida forskning

I denna studie har målgruppen varit män och det har givit oss en inblick i målgruppens syn på kosttillskott, varför de använder det och deras upplevda effekt på hälsa och träning. Dock anser författarna att fler studier krävs för att få en ökad kunskap och förståelse, detta utifrån ett hälsovägledarperspektiv. Ett fördjupat perspektiv inom området och förståelsen till varför personer vill använda dessa produkter kan bidra till att främja hälsopromotion. I dag finns en uppsjö av kosttillskott som branschen vill sälja, till ibland tveksamma köpare. Som

hälsovägledare kan man, med en bred kunskapsbank, möta upp på ett tidigt stadie och vägleda personer till näringsrik och sund mat, förtydliga kosttillskotts begreppet och möjligtvis

hänvisa vidare för att ta reda på om ett eventuellt behov finns. Genom att påvisa vetenskaplig koppling blir hälsovägledarnas argument starkare och mer effektfulla.

Enligt tidigare studier är kosttillskottsanvändandet större hos män än hos kvinnor. En

intressant aspekt att undersöka är om det finns genusskilllnader i hur människor tänker kring kosttillskott. Skiljer sig den upplevda effekten av kosttillskottsanvändande både vad gällande träning och den allmänna hälsa, könen emellan?

En annan tänkbar fördjupning hade varit att undersöka endast kosttillskotten i samband med den upplevda hälsan, då vår studie visade på att kosttillskott hos målgruppen är starkt kopplat till träning och prestation.

(28)

Slutsats

Resultatet visade på svårigheter för en individ att avgöra faktiska skillnader i upplevd effekt. Vi upplevde att det fanns ett tydligt samband mellan bristande kunskap om exakt vad kroppen behöver, en rädsla för brister i det dagliga intaget samt en rådande jakt på snabba lösningar.

Vår upplevelse är att kosttillskottsanvändande blir en del i ett större sammanhang och

potentiellt en del i individens beteende. Kosttillskott kan vara en liten del i en större ritual av faktorer som skapar motivation till träning. En individ som väljer att ta kosttillskott försöker skapa förutsättningar och påverka sitt liv í riktning mot en hälsosam livsstil. Individen tar ställning för sin hälsa, vilket är ett av målen med hälsopromotion. Därför är det som hälsovägledare viktigt att se till helheten och inte agera uteslutande.

(29)

Referenser

Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Health Promotion International, 11(1):11–18. doi: 10.1093/heapro/11.1.11

Bandura, A. (2007). Health promotion from the perspective of social cognitive theory, Psychology & Health. Psychology & Health , 13(4), 623-649, DOI:

10.1080/08870449808407422

Beedie, C., Coleman, D. A. and Foad, A. (2007). Positive and negative placebo effects resulting from the deceptive administration of an ergogenic aid. International Journal of Sports Nutrition and Exercise Metabolism, 17(3), 259-269.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17693687

Bengtsson, M. (2016). Research article: How to plan and perform a qualitative study using content analysis. Nursingplus Open, 28-14. doi:10.1016/j.npls.2016.01.001

Branschorganisationen Svensk Egenvård & Euromonitor International. (2016).

Egenvårdsmarknaden 2016 - Försäljningsstatistik över kosttillskott, vitaminer, sportnutrition, viktkontroll och växtbaserade läkemedel i Sverige 2016. Hämtad från

https://www.svenskegenvard.se/content/uploads/2017/03/forsaljningsstatistik-2016sista-ver.pdf

Briggs, J. (2015). Americans' Active Quest for Health Through Complementary and Integrative Medicine. Generations, 39(1), 56-64.

http://web.b.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=6695f5f6-0673-46bf-a786-1b447027af11%40sessionmgr120

Brolinson, P., Clark, N., Juhn, M., & Vukovich, M. (2004). Nutritional supplements as ergogenic aids. Patient Care, 38(1), 37-45. doi: 10.1016/j.pop.2013.02.009

Cope, D .G. (2014) Methods and Meanings: Credibility and Trustworthiness of Qualitative Research. Oncology Nursing Forum, 41(1), 89-91.

(30)

Karolina Dahl, Helena Gustafsson & Sofia Land 29 Deldicque, L., & Francaux, M. (2008). Functional food for exercise performance: fact or foe? current opinion in clinical nutrition and metabolic care, 11(6), 774-81. doi:

10.1097/MCO.0b013e3283139489.

Dunn, S. M., Eddy, J. M., Wang, M.Q., Nagy, S., Perko, M. A., & Bartee, R. T. (2001). The influences of significant others on attitudes, subjective norms and intentions regarding dietary supplement use among adolescent athletes. Adolescence, 36(143), 583-591.

https://libres.uncg.edu/ir/uncg/f/M_Perko_Influence_2001.pdf

Gard, G. (2002). Work Motivation - A Brief Review of Theories Underpinning Health Promotion. Physical Therapy Reviews, 7(3), 163-168, DOI: 10.1179/108331902235001525

Glanz, K., Rimer, B. K., & Viswanath, K. (red.) (2015). Health behavior: theory, research, and practice. (5 ed.) San Francisco: Jossey-Bass

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hodgetts, D., Bolam, B., & Stephens, C. (2005). Mediation and the construction of

contemporary understandings of health and lifestyle. Journal of Health Psychology, 10(1), 123-136. http://web.b.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/ehost/detail/detail?vid=9&sid=6695f5f6-

0673-46bf-a786-1b447027af11%40sessionmgr120&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZSZzY29wZT1zaXRl# AN=106431653&db=c8h

Jagim, A. R., Jones, M. T., Wright, G. A., Antoine, C. S., Kovacs, A., & Oliver, J. M. (2016). The acute effects of multi-ingredient pre-workout ingestion on strength performance, lower body power, and anaerobic capacity. Journal Of The International Society Of Sports

(31)

Karolina Dahl, Helena Gustafsson & Sofia Land 30 Jensen, K., Kaptchuk, T., Kirsch, I., Raicek, J., Lindstrom, K, Berna C,, ...Kong, J.( 2012). Nonconscious activation of placebo and nocebo pain responses. Proceedings of the National Academy of Sciences, 109(39), 15959-64 . doi 10.1073/pnas.1202056109

Kostenius, C. & Lindqvist, A-K. (2006). Hälsovägledning- från ord till tanke och handling. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Lincoln, Y.S. & Guba, E.G. (1985). Naturalistic inquiry. Beverly Hills, Calif.: Sage.

Livsmedelsverket. (2017). Vem behöver kosttillskott? Hämtad från

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/kosttillskott/vem-behover-kosttillskott

Lucidi, F., Zelli, A., Mallia, L., Grano, C., Russo, P., & Violani, P. (2008) The social-cognitive mechanisms regulating adolescents' use of doping substances. Journal of Sports Sciences, 26(5), 447-456, DOI: 10.1080/02640410701579370

Lunenberg, C. F. (2011). Expectancy Theory of Motivation:Motivating by Altering Expectations. International Journal of Managment, Business, and Administration, 15(1). http://www.nationalforum.com/Electronic%20Journal%20Volumes/Luneneburg,%20Fred%2 0C%20Expectancy%20Theory%20%20Altering%20Expectations%20IJMBA%20V15%20N 1%202011.pdf

Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur

Medin, J., & Alexandersson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.

Mickelsson, K. (2009). Dopningen i Sverige – en inventering av utbredning, konsekvenser och åtgärder. Hämtad från

(32)

Karolina Dahl, Helena Gustafsson & Sofia Land 31 https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/afa590005b534414b624355c5320af19/r2 009-15-dopingen-i-sverige.pdf

Molinero, 0., & Márquez, S. (2009). Use of nutritional supplements in sports: risks, knowledge, and behavioural-related factors. Nutricion Hospitalaria, 24 (2)128-134. https://pdfs.semanticscholar.org/8852/9d3d6233482ff7db83422b4dd726a4674475.pdf

Nationalencyklopedin. (u.å.). kosttillskott. Hämtad 2018-02-03 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kosttillskott

Nutbeam, D. (1998). Health promotion glossary. Health Promotion International, 13(4), 349-364. doi:10.1093/heapro/13.4.349

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.

Outram, S. (2015). Why do young men take nutritional supplements? An analysis of the advice provided in men’s health magazine. International Journal Of Men's Health, 14(1), 71-85. http://mensstudies.info/OJS/index.php/IJMH/article/viewFile/695/pdf_291

Pasiakos, S., McLellan, T., & Lieberman, H. (2015). The Effects of Protein Supplements on Muscle Mass, Strength, and Aerobic and Anaerobic Power in Healthy Adults: A Systematic Review. Sports Medicine, 45(1), 111-131. doi:10.1007/s40279-014-0242-2

Prodis. (2013). Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande - En sammanställning av resultat från Norrbottens län, Västernorrlands län, Stockholms län, Örebro kommun, Östergötlands län, Kronobergs län, Malmö stad,

Kungsbacka kommun och Kalmar kommun. Hämtad från

http://www.prodis.se/sites/default/files/images/u63/Rapport%20PRODISjan2013_0.pdf

Prodis (2014). Uppföljande kartläggning av användning av dopning, narkotika och kostillskott bland gymtränande - En sammanställning av resultat från Norrbottens län, Västernorrlands län, Stockholms län, Örebro kommun, Östergötlands län, Kungsbacka kommun och Kalmar kommun. Hämtad från

(33)

Karolina Dahl, Helena Gustafsson & Sofia Land 32 http://www.prodis.se/sites/default/files/images/u63/Uppf%C3%B6ljande%20kartl%C3%A4g gning%20PRODIS%20dec%202014_0_0.pdf

Prop 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. [Elektronisk] Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från

http://www.regeringen.se/49bbde/contentassets/e6210d374d4642328badd71f64ca9846/en-fornyad-folkhalsopolitik-prop.-200708110

Rafenstein, M. (2002). How to Combat Negative Peer Pressure. Current Health 2, 29(1),29. http://eds.b.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/eds/detail/detail?vid=4&sid=cbe52030-b94e-49ec-

b7cf-9f84ef260dc0%40pdc-v-sessmgr01&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtbGl2ZSZzY29wZT1zaXRl#AN=7346427 &db=aph

Riksidrottsförbundet. (2016). Riksidrottsförbundets kostpolicy. Hämtad från

http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/antidoping/kosttillskott/rf_kostp olicy.pdf

Santor, D. A., Messervey, D., & Kusumakar, V. (2000). Measuring peer pressure, popularity, and conformity in adolescent boys and girls: Predicting school performance, sexual attitudes, and substance abuse. Journal of Youth and Adolescence, 29, 163-182.

https://link.springer.com/article/10.1023/A:1005152515264

Sirico, F., Miressi, S., Castaldo, C., Spera, R., Montagnani, S., Di Meglio, F., & Nurzynska, D. (2018). Habits and beliefs related to food supplements: Results of a survey among Italian students of different education fields and levels. Plos One, 13(1), e0191424.

doi:10.1371/journal.pone.0191424

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården en handbok. Hämtad från

http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf

Sveriges Olympiska Kommitté. (2016). Kostrekommendationer för olympiska idrottare. Hämtad från

(34)

Karolina Dahl, Helena Gustafsson & Sofia Land 33 http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/antidoping/kosttillskott/1310-kostpolicysok2009.pdf

Taylor, J., O' Hara, L., & Barnes, M. (2014). Promotion: A Critical Salutogenic Science. International Journal of Social Work and Human Services Practice, 2, 283 - 290. doi: 10.13189/ijrh.2014.020612.

Tinsley, G. M., Hamm, M. A., Hurtado, A. K., Cross, A. G., Pineda, J. G., Martin, A. Y., & ... Palmer, T. B. (2017). Effects of two pre-workout supplements on concentric and eccentric force production during lower body resistance exercise in males and females: a

counterbalanced, double-blind, placebo-controlled trial. Journal Of The International Society Of Sports Nutrition, 14-46. doi:10.1186/s12970-017-0203-x

Tong, A., Sainsbury, P., & Craig, J. (2007). Consolidated criteria for reporting qualitative research (COREQ): a 32-item checklist for interviews and focus groups. International Journal for Quality in Health Care, 19(6), 349-357. doi: 10.1093/intqhc/mzm042

Vetenskapsrådet. (2013). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskapligforskning. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wardenaar, F. C., Ceelen, I. M., Van Dijk, J., Hangelbroek, R. J., Van Roy, L., Van der Pouw, B., & ... Witkamp, R. F. (2017). Nutritional Supplement Use by Dutch Elite and Sub-Elite Athletes: Does Receiving Dietary Counseling Make a Difference?. International Journal Of Sport Nutrition & Exercise Metabolism, 27(1), 32-42. doi: 10.1123/ijsnem.2016-0157

Wiens, K., Erdman, K. A., Stadnyk, M., & Parnell, J. A. (2014). Dietary Supplement Usage, Motivation, and Education in Young Canadian Athletes. International Journal Of Sport Nutrition & Exercise Metabolism, 24(6), 613-622. doi:10.1123/ijsnem.2013-0087

Williams, M.H., Rawson, E.S. & Branch, J.D. (2017). Nutrition for health, fitness, & sport. (11. ed. International student ed.) New York, NY: McGraw-Hill Education.

World Health Organization. (1948). Official Records of the World Health Organization, no 2. Hämtad från http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/85573/1/Official_record2_eng.pdf

(35)

World Health Organization. (1986) Ottawa charter for health promotion. Hämtad från http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf

Wåhlin, I., Ek, A-C., & Idvall, E. (2010). Staff empowerment in intensive care: nurses' and physicians' lived experiences. Intensive and Critical Care Nursing, 26, 262 - 269.

doi:10.1016/j.iccn.2010.06.005.

Åsenlöf, P. (2005). Individually Tailored Treatment in the Management of Musculoskeletal Pain: Development and Evaluation of a Behavioural Medicine Intervention in Primary Health Care. (Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine,nr. 35.) Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:166363/FULLTEXT01.pdf

Öhman, A. (2005). Qualitative methodology for rehabilitation research. Journal of Rehabilitation Medicine, 37(5), 273-280. doi:10.1080/16501970510040056

(36)

Bilagor

Bilaga 1 - Informationsbrev

Information och förfrågan om att medverka i studie.

Vi är tre studenter som läser sista terminen på hälsovägledningsprogrammet i Luleå. Som examensarbete gör vi en studie angående kosttillskotts upplevda påverkan på hälsa och träning. Vi söker dig som är man mellan 18 - 30 år, har erfarenhet av styrketräning och tar någon typ av prestationshöjande kosttillskott, till exempel kreatin, PWO eller BCAA.

Vi vill med detta informationsbrev tillfråga dig om du vill delta i den beskrivna studien nedan.

Studien bygger på intervjuer och innehåller 16 frågor som handlar om dina erfarenheter av kosttillskott och hur du upplever att det har påverkat din hälsa och träning. Intervjun kommer att ske på din fritid i en passande lokal och pågå under högst 40 minuter. Det är helt frivilligt att vara med och du har möjlighet att avbryta precis när du vill, utan frågor eller

konsekvenser. Studien är konfidentiell, vilket innebär att ingen kommer att få veta vad du sagt. Resultatet kommer att presenteras i vår C-uppsats, där lärare, studenter och andra nyfikna kan läsa resultatet.

Kontaktuppgifter författare

Karolina Dahl: dahkar-5@student.ltu.se 070-370 30 40 Helena Gustafsson: eheuga-5@student.ltu.se 070-268 78 69 Sofia Land: soflan-4@student.ltu.se 076-889 96 61

Kontaktuppgifter handledare

Glenn Hall: glenn.hall@ltu.se

Jag har läst och förstått informationen om studien och accepterar medverkan i den.

Signatur:...

Ort/Datum:...

(37)

Bilaga 2 - intervjuguide

Öppningsfrågor:

• Berätta om dina träningserfarenheter.

• Vilka kosttillskott använder du?

• Hur länge har du använt kosttillskott?

• Var fann du information om kosttillskott?

Introduktionsfrågor:

• Vad är syftet med din träning?

• Vilka förutsättningar krävs för att du ska prestera optimalt i din träning?

• Berätta vad hälsa innebär för dig.

Övergångsfrågor:

• Hur ser du på ditt användande av kosttillskott?

• Hur upplever du att andra ser på användandet av kosttillskott?

• Känner du till några bieffekter eller nackdelar med kosttillskotten du tar?

• (Följdfråga: har du upplev några bieffekter eller nackdelar med kosttillskotten du tar?)

Nyckelfrågor:

• Berätta vad grundorsaken är för att du tar kosttillskott.

• Vad har du för förväntningar på kosttillskotten du tar?

• Upplever du någon skillnad när du inte använder kosttillskott, i jämförelse med när du använder dem?

• gällande din träning?

• gällande din allmänna hälsa?

Slutfråga