Stor och dyr vs liten och mindre dyr : En undersökning kring inspelning i en stor och påkostad studio i jäm-förelse mot en hemmastudio

(1)

Örebro universitet Musikhögskolan

Konstnärligt kandidatprogram i Musikalisk gestaltning Inriktning Musikproduktion & Songwriting

___________________________________________________________________________

Stor och dyr vs liten och mindre dyr

En undersökning kring inspelning i en stor och påkostad studio i

jäm-förelse mot en hemmastudio

___________________________________________________________________________

Kurs: Musikalisk gestaltning, Självständigt arbete, kandidatkurs Vårterminen 2020

(2)

SAMMANFATTNING

Författare: Filip Pettersson Handledare: Jonas Ålander

Titel: Stor och dyr vs liten och mindre dyr

Title in English: Big and expensive vs. small and less expensive Sammanfattning av uppsatsen:

Syftet med denna studie var att jämföra två olika studior med olika förutsättningar. Detta för att veta hur min framtida arbetsplats i Stockholm skiljer sig från studion jag haft tillgång till i Örebro i tre år. Undersökning gick ut på att spela in en och samma låt, med samma musiker, i två olika studior för att i efterhand analysera de inspelade ljuden och höra vilka skillnader och likheter inspelningarna i de olika studiorna hade. Studion i Örebro är en så kallad professionell studio och studion i Stockholm är en så kallad projekt-studio. Jag har fört loggbok samt gjort en analys av ljudtekniska förutsättningar i det inspelade materialet. Slutsatsen jag har dragit av denna studie är att skillnaderna i de inspelade ljuden är mest märkbara där det är mikrofoner som används för att spela in en ljudkälla. Jag har använt mig av annan utrustning där det inte används mikrofoner på instrumenten och där är skillnaden betydligt mindre. Detta påvisades genom att inspelningen i Stockholm hade mer ljudläckage samt sämre ljudkvalité överlag i jämförelse med inspelningen i Örebro. Om man har en digital inspelning spelar det inte någon större roll, rent ljudmässigt på inspelningen, vilken studio man spelar in i. Om man spelar in akustiska trummor behöver man ha tillgång till en större studio som har många mikrofoner. Det är även viktigt att tänka på ljudläckage mellan instrument om man spelar in flera musiker som spelar i samma rum. För framtida inspelningar vet jag att jag kan genomföra en livesession-inspelning i studion jag har tillgång till i Stockholm. Det låter inte likadant som en livesession-inspelning i Örebro men skillnaderna är inte såpass stora att jag behöver ha tillgång till en stor och dyr studio konstant utan kan istället hyra in mig i en sådan studio om jag behöver spela in akustiska trum-mor etcetera.

Sökord:

(3)

FÖRORD

Jag vill tacka Johan Balder, Kristofer Melin, Izak Danielsson Kihlström, Linn Westling, Erik Lyding, Hugo Öqvist, Stefan Kaiserfeld och Jonas Ålander som alla hjälpt mig med detta arbete och gjort att undersökningen gick att genomföra.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 1

SYFTE ... 1

Frågeställning ... 1

BAKGRUND ... 2

Studiotyper och akustik ... 2

Utrustning ... 3

EQ ... 3

Kompressor ... 3

Pre-amp ... 3

Sångmikrofoner ... 3

Mikrofon till akustisk gitarr ... 4

Fasproblematik ... 4 MIDI ... 4 Uppmickningstekniker ... 5 Uttryck ... 5 METOD ... 5 Ljudanalys ... 6 RESULTAT ... 7

LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN DE OLIKA STUDIORNA... 7

Likheter ... 7

Skillnader ... 7

SAMMANSTÄLLNING AV LOGGBOK FRÅN INSPELNINGSDAGARNA ... 8

Inspelning Örebro ... 8 Inspelning Stockholm ... 10 Efterarbete ... 11 RESULTATANALYS ... 11 Trummor ... 11 Bas ... 12 Elgitarr ... 12 Akustisk ... 13 Sång ... 15 Summering ... 16 DISKUSSION ... 18

UTRUSTNING SOM ANVÄNDES I DE OLIKA STUDIORNA ... 20

Utrustning Örebro ... 20

Utrustning Stockholm ... 20

(5)

INLEDNING

När du läser ordet ”inspelningsstudio”, vad tänker du på då? Tänker du på flera stora rum med tjocka glas emellan samt väggar och tak som har akustikdämpande material. Eller tänker du på en liten stuga på någons tomt där det finns en del instrument och en dator där vem som helst kan sitta?

Jag har studerat på musikhögskolan i Örebro i snart tre år och har haft tillgång till en studio som har alla förutsättningar en inspelningstekniker kan tänka sig. Den har akustik-dämpande material i väggarna, dyra mikrofoner och annan utrustning som används för inspelning av musik. Snart är dessa tre år över och jag kommer därför inte längre ha tillgång till denna studio. Det jag istället kommer ha tillgång till är min studio i Stock-holm. Där finns inte alls samma förutsättningar i form av musikutrustning och inte heller lika ljudbehandlade rum. För att fortsätta jobba med musik på ett så professionellt vis som möjligt är inspelningskvalitét, alltså det faktiska inspelade ljuden, otroligt viktiga. Har jag den utrustning och förutsättningar som krävs i studion i Stockholm för att spela in musik och arbeta med det eller behöver jag ha tillgång till en stor studio som har alla förutsättningar för att uppnå ett välljudande resultat?

I båda studiorna går det att spela in musik. Frågan är hur dessa studior skiljer sig åt rent inspelningstekniskt i inspelningsprocessen. Vad skiljer en stor, påkostad och välutrustad studio från ett mindre rum i hemmastudio med inte lika påkostad utrustning? Här kommer undersökningen som förhoppningsvis ger er en större förståelse för vad skillnaderna är.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka resultatet av den ljudtekniska kvalitén när livesession-inspelningar genomförs i två studior med olika utrustning och tekniska förutsättningar? 1

Frågeställning

- A) Vilka förutsättningar, i termer av skillnader och likheter har dessa studior i form av utrustning och akustik?

- B) Hur påverkar dessa förutsättningar arbetet med livesession-inspelningar? - C) På vilket sätt skiljer sig de klingande inspelningarna åt i de olika studiorna?

1_{En live-session innebär att flera musiker spelar på sina instrument samtidigt i en och samma tagning.}

(6)

BAKGRUND

Studiotyper och akustik

I David Miles Hubers bok Modern Recording Techniques (2018) skriver han om olika typer av studior. En typ av studio som är relevant för denna studie är ”The Professional Recording Studio” med tillhörande kontrollrum. Denna typ av studio är den mer tradit-ionella studion som har ett eller flera ihop-länkade rum som alla är akustikbehandlade med absorberande ytor på väggarna där ljud inte ska studsa ifrån utan snarare fastna i och dämpas i. Detta i kombination med reflekterande ytor som kallas diffusorer. En diffusors uppgift är att sprida ut ljudet i rummet. Detta görs genom att en diffusor har ojämna ytor som gör att ljudet som kommer in mot en diffusor träffar en ojämn yta och på så sätt sprids ut i rummet. Kontrollrummet har flera funktioner men det som utmärker rummet är all inspelningsutrustning och att rummet är helt ljudisolerat från själva studion. ”Ide-ally, the control room is acoustically isolated from the sounds that are produced in the studio, as well as from the surrounding, outer areas.” (Huber, 2018, s. 6). Det gör det möjligt att höra enbart de inspelade ljuden och inte höra ljudläckage från kringliggande rum. Med ljudläckage menas att en mikrofon fångar upp ljud från andra instrument i samma rum, vilket kan vara önskvärt i vissa situationer men inte i andra.

I kontrollrummet står oftast en inspelningskonsol. Det är en inspelningsutrustning som kan ha många olika funktioner men framförallt är det viktigt att den har mikrofonförstär-kare (pre-amp) och reglar för att kontrollera volymer på ljuden som spelas in. Det är från konsolen som medhörning till musikers hörlurar ställs in. Det innebär att man kan få ut olika mixar till olika kanaler och på så sätt göra olika mixar till olika musikers hörlurar. Den andra typen av studio som skrivs om i boken Modern Recording Techniques (Huber, 2018) är ”The Project Studio”. Detta är en enklare studio som inte alls behöver vara lika påkostad som den professionella studion. Denna typ av studio är oftast det som beskrivs som ”hemmastudio” då det inte sätts samma krav på akustikbehandlingen av dessa rum samt att det oftast inte finns ett kontrollrum utan allt är i samma rum.

Their sizes range from a corner in an artist’s bedroom to a larger system that has been installed in a dedicated project studio. All of these system types can be designed to handle a wide range of tasks and have the important advantage of letting the artist produce his or her music in a comfortable, cost-effective, at-home environment when-ever the creative mood hits. (Huber, 2018, s. 13)

I denna typ av studio läggs mycket vikt på att det är betydligt billigare att ha en sådan studio då man inte behöver flera stora rum som är akustikbehandlade samt ett kontrollrum med ett stort dyrt mixerbord. Här räcker det egentligen med en bärbar dator i ett sovrum men som Huber (2018) skriver kan det vara en mer påkostad och dedikerad studio. Av-gränsningen mellan en professionell studio och en projekt-studio är svår att avgöra men i denna undersöknings fall är skillnaderna så pass stora att den ena studion (Örebro) tydligt går under kategorin professionell studio och den andra (Stockholm) är tydligt en projekt-studio.

(7)

Utrustning

Med utrustning menas de faktiska verktygen som används vid en inspelning. Det är olika faktorer som spelar in när man gör en inspelning. Vilken typ av utrustning man väljer beror på vilket instrument man ska spela in. De olika typerna av utrustning förändrar ljuden på olika sätt. I denna studie användes olika mikrofoner, kompressorer, equalizers och pre-amps. Nedan beskrivs olika typer av utrustningar.

EQ

En equalizer eller EQ som det oftast kallas förändrar ett ljuds olika frekvenser. Man kan addera frekvenser eller minska frekvenser och detta förändrar därmed hur det ursprung-liga ljudet låter. De flesta ljud består av en mäng olika frekvenser och vissa kan vara önskvärda och andra inte. Det är med hjälp av en EQ man tar bort oönskade frekvenser eller lägger till mer av önskade frekvenser i ett ljud (Huber, 2018).

Kompressor

En annan vanlig effekt som används i ljudhantering är kompressorn. Den gör att ljudet trycks ihop vilket bidrar till att de starkare partierna i ett ljud blir svagare och de svagare ljuden bli starkare. Ett exempel på en kompressor som användes i denna undersökning är Distressor (Thomann, 1996).

Pre-amp

Huber (2018) skriver att en pre-amp eller preamplifyer används för att förstärka en mik-rofonsignal till line-signal. Då kan ljuden uppfattas av inspelningsprogrammet. Därför behöver en pre-amp vara innan ljudkortet i signalkedjan.

Preamps are an important component in audio engineering because they often set the ”tone” of how a device or system will sound. Just as a michrophone has its own sonic character, a preamp design will often have its own ”sound”. (Huber, 2018, s.392)

Som Huber (2018) skriver kan alltså en pre-amp forma ett ljud redan vid inspelning. Där-för kan olika pre-amps göra så att ljudet låter olika beroende på vilken pre-amp man an-vänder.

Sångmikrofoner

För att veta vilken mikrofon som ska användas till en sånginspelning har jag hämtat in-formation från Niklasson och Herlöfssons bok Inspelning & Mixning (2010).

Val av mikrofon är lite knepigt. Utgå från att den bästa mikrofon du äger är den du vill använda, till att börja med. I de flesta fall är det en stormembransmikrofon som gäller (Niklasson & Herlöfsson, 2010, s49).

I enlighet med Niklasson och Herlöfsson (2010) använder jag stormembransmikrofoner till sång. De mikrofoner jag har använt är:

(8)

Milab DC-96B (emusic, 2004) är en kondensatormikrofon men stort membran. Den upp-fattar ljudfrekvenser från 20Hz till 20 000Hz (20kHz).

SE Electronics sE2200 (Thomann, 1996) är också en kondensatormikrofon med stort membran. Samma som Milab-mikrofonen uppfattar sE2200 samma ljudfrekvenser, näm-ligen från 20Hz till 20kHz.

Mikrofon till akustisk gitarr

När det gäller mikrofonval så är det generellt sett kondensatormikrofoner att föredra i det här sammanhanget. Deras förmåga att fånga in högre frekvenser och övertoner behövs oftast om man vill få en gitarrinspelning som klingar på rätt sätt. Många före-drar lite mindre kondensatormikrofoner för akustisk gitarr. De har oftast en lite tajtare ljudbild och kan vara smidigare att placera där man vill ha dem. (Niklasson & Her-löfsson, 2010, s.31)

Likt för sångmikrofon följer jag även här Niklasson & Herlöfssons (2010) exempel att placera kondensatormikrofoner på den akustiska gitarren. De mikrofoner jag har använt är:

Neumann KM184 (Thomann, 1996) är ett stereopar av kondensatormikrofoner av kate-gorin småmembran-mikrofoner. Den uppfattar ljudfrekvenser mellan 20Hz-20kHz.

JJLabs OHC1 (Strand, 2016) är också ett stereopar av kondensatormikrofoner av kate-gorin småmembransmikrofoner. Då dessa mikrofoner kostar mycket lite i jämförelse med andra mikrofoner är det svårt att hitta information om dem. Dessa budgetmikrofoner har sällan en frekvenskurva som man kan se och jämföra mot andra mikrofoner. Därför har jag inte hittat någon mer information om denna typ av mikrofon men återkommer till detta i resultatanalysen.

Fasproblematik

När fler än en mikrofon tar upp ljud från en och samma ljudkälla kan det uppstå fasfel. Det uppkommer om mikrofonerna är på olika avstånd från ljudkällan. Då ljud består av vågor, uppfattar de olika mikrofonerna ljudvågen vid olika platser i dess våg. Om en mik-rofon uppfattar ljudvågens nod och den andra mikmik-rofonen uppfattar ljudvågens buk, tar dessa ut varandra. Detta gör att det inspelade ljudet kan låta på ett annat vis än det gör i rummet. Effekter som använder sig av fasproblematik till sin fördel är exempelvis Phaser, Chorus och Flanger som alla är fas-effekter (Huber, 2018).

MIDI

MIDI innebär en digital signal som spelas in och kan förändra parametrar i olika program beroende på vad man vill att den ska göra. Exempel på detta i denna undersökning är de digitala trummorna som spelades in med MIDI och kan därför i efterhand ändra vilka ljud som trummorna ska ha (Penfold, 1988).

(9)

Uppmickningstekniker

När man valt vilken mikrofon man ska använda behöver man veta hur den ska placeras. Det finns otroligt många olika sätt att sätta upp en mikrofon på och detta är helt beroende på vilken ljudkälla som ska spelas in samt hur man vill att det ska låta på inspelningen. ORTF (Huber, 2018) innebär att man har två mikrofoner på samma ljudkälla med 17cm avstånd från varandra och med en vinkel på 110°. Detta för att man får en bred stereobild men det orsakar inte så mycket fasfel då mikrofonerna är nära varandra.

Branschspecifika uttryck

Dessa uttryck används av musikproducenter, tekniker och annat folk inom musikbran-schen. Det är svårt att veta exakt vad olika personer menar när de säger dessa uttryck då det kan betyda olika beroende på vem man frågar men så här uppfattar jag dessa uttryck: Dyrare – oftast en tydlighet i ljuden mellan 2kHz och 4kHz utan att det blir jobbigt för öronen.

Varmare – oftast en behaglig basåtergivning och ett balanserat ljud som inte har några jobbiga frekvenser som sticker ut.

Rikare – när man hör allt som spelas väldigt tydligt.

Grötigt – Motsatsen till tydligt. När olika instrument har samma frekvenser så det kan vara svårt att urskilja vad som kommer från vilket instrument.

METOD

Med konstnärlig forskning menas att forskaren utgår från sig själv i rollen som konstnär-lig utövare och på olika sätt undersöker olika delar av sitt utövande. Det slutgiltiga resul-tatet innehåller likaväl en klingande del som en skriftlig del (Dyrssen, 2015). Till denna studie bifogas därför ljudfiler där man kan lyssna på det som beskrivs i denna text. Detta för att få en större förståelse om vad denna undersökning handlar om.

Då jag själv har svårt att minnas i detalj hur jag har gjort olika saker var det viktigt för mig att dokumentera detta arbete noggrant. Detta för att i efterhand kunna se vad som gjorts i de olika delarna av studien.

Den pedagogiska vardagen är vanligtvis så mättad med händelser att det blir föga tid över till reflektion över det man sysslar med. Genom att använda sig av en loggbok sätter man på ett systematiskt sätt av tid för reflektion av den egna praktiken. (Bjørn-dahl, 2002, s. 62)

(10)

För denna studie valde jag att föra en strukturerad loggbok. Den typ av strukturerad logg-bok jag valde att arbeta med var en beskrivande, tolkande och reflekterande logglogg-bok (Bjørndahl, 2002). Detta efter att jag testat olika typer av loggbok och kommit fram till att denna typ var för mig den mest tydliga och mest överskådliga. Jag har skrivit ned mina tankar efter varje avslutad dag och delat in loggboken i tre delar. Första där jag beskriver vad som har gjorts. Den andra delen där jag har gått igenom varför jag gjorde det jag gjorde och hur det blev.

Då jag själv har dåligt minne fungerar det bra för mig att minnas en studie genom att läsa om den. Dessutom blir det lättare att se vad som var relevant i det jag skrivit då jag redan analyserat mina tankar efter varje dag jag jobbat med det. Från min loggbok kan jag se hur vi gick till väga för att genomföra undersökningen.

Jag använder även det inspelade materialet och analyserar det i efterhand. Därför inne-håller denna undersökning även en ljudanalys.

Ljudanalys

I ljudanalysen analyserar jag vad jag hör från de olika inspelningarna. Det inspelade materialet jämför jag mellan de olika studiorna för att lyssna efter skillnader i det kling-ande ljuden. Detta gör jag genom att ha båda inspelningarna i samma projekt i musikpro-grammet Studio One. Där kan jag växla mellan de olika inspelningarna utan att behöva pausa musiken.

Då akustisk gitarr och sång är de instrument som är inspelade med mikrofoner i båda studiorna var det viktigt att jag spelade in en låt där akustisk gitarr och sång har en ledande roll. Det var för dessa instrument som akustiken kunde jämföras i de olika studior. Därför valde jag låten ”Queen of California” som är skriven av John Mayer. I den låten har den akustiska gitarren en stor roll då den har en komp-melodi som är med i hela låten. Dess-utom inleds låten av att den akustiska gitarren spelar själv. Sången har den främsta rollen att föra fram huvudmelodin samt texten i låten. Därför har sången en viktig roll. De in-strument som är med i denna undersökning är:

- Trummor - Elbas - Elgitarr - Akustisk gitarr - Sång

Dessa instrument valdes då det är en mycket vanlig uppsättning för ett band i en live-session. Dessutom hade jag tillgång till musiker som spelade dessa instrument och som var tillgängliga att spela in en hel helg på två olika platser. Dessa personer har inte spelat tillsammans tidigare och därför passade låten bra då den inte är svår att förstå form på. Därför går det fort från soundcheck till att man kan börja spela in. Det krävs inte mycket repetitionstid.

(11)

RESULTAT

I denna del går jag igenom de olika likheterna och skillnaderna som de olika studiorna hade. Därefter kommer en förkortad version av min loggbok för att på ett tydligt sätt visa hur undersökningen gick till och slutligen en analys av vad jag kommit fram till.

Likheter och Skillnader mellan de olika studiorna

För att besvara den första frågeställningen, gällande förutsättningarna i form av utrust-ning, kommer jag gå igenom vilka likheter och skillnader de olika studiorna har. Detta för att tydliggöra vilken studio som har vilka typer av förutsättningar. Lista på all utrust-ning som användes i de olika studiorna finns under ” Utrustutrust-ning som användes i de olika studiorna”.

Likheter

- Samma gitarrförstärkarsimulator (Kemper) - Samma antal mikrofoner på akustisk gitarr

- Samma uppmickningsteknik på akustisk gitarr (ORTF) - Samma typ av mikrofon på sång

- Bas och elgitarr kopplas direkt in i mixerbordet (LINE)

Skillnader

Trummor

- Studion i Örebro har akustiska trummor och inte tillgång till digitala trummor. I Studion i Stockholm är det motsatsen då den studion endast har tillgång till digi-tala trummor.

- I studion i Örebro kan jag välja vilka mikrofoner jag vill ha på varje instrument och hur många mikrofoner jag använder mig av. I Stockholm spelar jag in MIDI vilket gör att jag kan ändra vilka ljud som låter från trummorna i efterhand men inte byta mikrofoner, mikrofonplacering och hur många mikrofoner som ska an-vändas.

- Trummorna i Örebro får vara i ett eget rum vilket gör att inget läckage kommer in i andra mikrofoner än de som ska ta upp ljud från trummorna. Man får inte in läck i trummorna i Stockholm då det inte är några mikrofoner utan det som låter i rummet är endast anslag på gummi som trummorna är gjorda av.

Bas

- Det som skiljer här är utrustning i form av pre-amp. SSL-preamp i studion i Öre-bro och Presonus-preamp i studion i Stockholm.

Elgitarr

- Samma här som med basen, pre-amp skiljer. SSL-preamp i studion i Örebro och Presonus-preamp i studion i Stockholm.

(12)

Akustisk gitarr

- Olika mikrofoner (KM 184 i studion i Örebro vs JJLabs OHC1 i studion i Stock-holm)

- Olika rum med olika akustik.

- Kompressor analogt via SSL-bord i Örebro. Kompressor digitalt via Studio One i Stockholm.

Sång

- Olika mikrofoner (Milab i studion i Örebro vs SE Electronics i studion i Stock-holm)

- Kompressor analogt via Distressor i Örebro. Kompressor digitalt via CLA La-2A i Studio One i Stockholm.

- Olika rum med olika akustik

- Ljudabsorbent mellan gitarr och sång i Örebro. Ljudabsorbenter bakom sång och ingenting mellan gitarr och sång i Stockholm.

Dessa likheter och olikheter analyseras senare i resultatanalys.

SAMMANSTÄLLNING

AV

LOGGBOK

FRÅN

INSPELNINGSDAGARNA

Här kommer ett utdrag ur min loggbok från en av inspelningsdagarna:

Jag placerade ljudabsorbenter bakom Linn. Jag använde mig av alla 4 som jag hade och ställde de på högkant i två led. Detta eftersom jag ville minska ljudläckaget in i sångmikrofonen och det hjälpte verkligen. Nu lät det torrt och fint.

Informationen från min loggbok har jag sammanställt och det kan man läsa om nedan.

Inspelning Örebro

Jag använde mig av två inspelningsrum och ett stort kontrollrum. Rummen hade akustik-behandlade väggar med absorptionspaneler och diffusorer samt tjocka glas mellan rum-men så man kunde se varandra. Man kunde se in till det ena inspelningsrummet rum-men inte det andra. Därför ställde jag upp en kamera som var riktad in i rummet i den studion och i kontrollrummet fanns en display som visade kamerans bild. I kontrollrummet stod ett SSL 4000G-mixerbord som konsol. Den användes för att förstärka mikrofonsignalen och kontrollera volymer och bordet hade även EQ (equalizer) och kompressor inbyggt på varje kanal.

Då studion i Örebro är en fullt utrustad studio med många dyra och fina mikrofoner valde jag att använda dessa i denna undersökning. I det ena rummet placerades trummor och bas och i det andra rummet placerades akustisk gitarr, elgitarr och sång. Detta för att få

(13)

så lite ljudläckage som möjligt. Jag ville jag ha så mycket separation som möjligt mellan instrumenten för att få en ren och tydlig signal med endast det önskade instrumentet in i mikrofonen.

Dag 1

Dagen började med att jag kom till studion och musikerna började trilla in en efter en med sina instrument. Jag berättade i vilket rum de skulle vara och därefter började sätta upp mikrofoner. Jag började med att placera ut mikrofoner på trumsetet. Där hade jag sedan innan bestämt vilka tekniker och vilka mikrofoner som skulle användas.

För trummorna använde jag två mikrofoner på bastrumman. Mikrofon för bastrummans inre del var Sennheiser e902 och den placerades mitt i hålet på bastrumman men riktandes snett upp mot kanten av framskinnet. Detta eftersom man får mycket attack i ljudet från klubban som slår mot framskinnet. Mikrofon för bastrummans yttre del var Electrovoice re20 och den placerades cirka 5cm utanför utskinnet på bastrumman för att fånga upp låg bas men utan attack från framskinnet. På virveln hade jag en under- och en övermikrofon. Övermikrofon var en klassisk Shure SM57 och under var en AKG C414. På pukorna använde jag Sennheiser 421. Som överhängsmikrofoner användes två Neumann KM184 med en ORTF-uppmickningsteknik. Detta eftersom det ger en bred stereobild från trum-setet utan att man får mycket fasfel mellan mikrofonerna. För rummet användes två Gefell M930 som placerades cirka 1,5 meter från bastrumman, cirka 30cm upp från marken, riktade parallellt mot bastrumman med 1 meters mellanrum.

För basen användes en DI-box (ändrar från instrumentkabel till xlr-kabel) för att få line-signal från basen direkt in i SSL-bordets pre-amp.

För elgitarren användes en Kemper och den var på så sätt kopplad med två xlr-kablar in i SSL-bordet.

För den akustiska gitarren användes ett stereopar av Neumann KM184 som hade tekniken ORTF och dessa placerades i höjd med gitarren med ett avstånd på cirka 25cm från hålet på gitarren.

För vokalisten placerades en Milab DC-96C med ett puffskydd på stativet.

Mellan den akustiska gitarren och vokalisten placerades två absorptionspaneler för att undvika ljudläckage. Samtliga musiker hade hörlurar på sig för att höra sig själva och de andra musikerna. Dessa hörlurar var kopplade till hörlursmixrar. Trummisen och basisten delade på samma hörlursmixer och de andra hade varsin.

När all utrustning var inkopplad på rätt ställe och all signal gick in i inspelningsprogram-met Pro Tools var det dags för soundcheck. Då ställde jag volymer så musikerna kunde höra varandra och sig själva. Dessa volymer ställdes på SSL-bordet och det var via mix-erbordets kanaler som detta reglerades. Jag som tekniker lyssnade på varje AUX-kanal och ställde så att jag tyckte det lät bra och frågade sedan musikerna vad de önskade att ändra i deras lyssning. Detta korrigerades och när samtliga musiker var nöjda var vi redo att spela in.

(14)

Vi valde ett tempo som låten skulle spelas i och spelade sedan in 8 tagningar och valde ut den vi tyckte var bäst. Då själva undersökningen handlar om ljudet spelar det inte jät-testor roll exakt hur musikerna spelar på varje tagning utan det viktiga är hur det låter rent ljudtekniskt. Varför vi tog så många tagningar var för att musikerna skulle bli nöjda med det inspelade materialet då de senare ville höra hur det lät och då var det roligare för dem om det lät bättre rent musikaliskt men det musikaliska var inget jag brydde mig om i min studie.

När inspelningen var färdig riggades all utrustning ner och då var undersökningen klar i Örebro. Därefter åkte vi till Stockholm och till den lilla studion där.

Inspelning Stockholm

Jag såg till att alla kablar var utlagda på rätt ställe och utrustningen var inkopplad i rätt ingång på mixerbordet. Jag testade så att de båda hörlursmixrarna fungerade som de skulle och öppnade inspelningsprogrammet Studio One. Där satte jag samma tempo som på inspelningen i Örebro samt skapade rätt antal kanaler i projektet till de instrument som skulle spelas in. Dagen efter skulle del 2 av undersökningen börja, nämligen inspelning i Stockholm.

Dag 2

Dagen började med att jag tillsammans med musikerna soundcheckade. Nu var alla i samma rum och helt plötsligt blev läckage ett större faktum än i studion i Örebro. Mikro-fonerna som var riktade mot den akustiska gitarren uppfattade mycket ljud från när trum-misen slog på digitaltrummorna. Då det är gummi och nät låter det ganska mycket att slå på ett par digitaltrummor. Det gjorde att ljudkvalitén blev så pass dålig att ett val var tvungen att tas. Trummorna behövde vara på en annan plats. Detta löstes genom att pla-cera trummisen och digitaltrummorna utanför studion i Stockholm. Kablarna mellan trummorna och mixern samt hörlurskabel till hörlursmixer skickades ut genom fönstret. Även MIDI-kabel skickades ut denna väg. MIDI-kabeln gick från digitaltrummorna och skickades in i mixern för att i inspelningsprogrammet kunna spela in MIDI. Detta för att kunna ändra på de olika trumljuden i efterhand.

När trummor och trummis satt utanför huset var ljudläckaget inte alls ett lika stort pro-blem. För att isolera enbart sång in i sångmikrofonen ställdes akustikpaneler bakom sång-erskan och kuddar placerades på sidan av sångsång-erskan. Detta gjorde att ljudet som kom från resten av stugan kom in i den lilla öppningen av rummet där sångerskan stod och sedan absorberades av akustikpanelerna och på så sätt skickades nästan inget ljud in i sångmikrofonen förutom när sångerskan sjöng.

Vi spelade in 8 tagningar i denna studio också och valde sedan ut den tagning vi tyckte lät bäst rent musikaliskt. Vi tog så många tagningar för att få med så många olika vinklar på film som möjligt och även för att det skulle bli kul för musikerna om det var en bra tagning som valdes ut. Samma sak här var det inte det musikaliska resultatet som var i fokus utan det ljudtekniska och där spelade det ingen roll vilken av tagningarna vi valde. Därefter var det dags att plocka ihop alla grejer och undersökningen var nu genomförd. Nu väntade analys.

(15)

Efterarbete

När inspelningarna från de olika studiorna var klara satte jag in dessa i samma projekt i programmet Studio One. Jag påbörjade en mix på båda inspelningarna för att man skulle kunna jämföra dem. Det jag ställde i mixen var volymer och panoreringar men lät bli att lägga till något annat som förändrar ljudet (såsom eq och kompressor). När detta var ställt på de olika inspelningarna kunde jag lyssna på varje instrument i taget eller flera samtidigt och även byta mellan inspelningen i Örebro och inspelningen i Stockholm.

RESULTATANALYS

I denna del går jag igenom instrument för instrument vad jag kommit fram till efter ge-nomförd studie. Dessa avsnitt är uppdelade för att på ett tydligare vis besvara de olika frågeställningarna:

- A) Vilka förutsättningar, i termer av skillnader och likheter har dessa studios i form av utrustning och akustik?

- B) Hur påverkar dessa förutsättningar arbetet med livesession-inspelningar? - C) På vilket sätt skiljer sig de klingande inspelningarna åt i de olika studiorna? Trummor

- A) Likheter och skillnader.

o Det är olika förutsättningar i de olika studiorna i form av utrustning vad gäller trummorna. Därför behöver man använda ett annat typ av instru-ment i Stockholm, nämligen digitala trummor.

- B) Hur påverkades dessa förutsättningar arbetet?

o En sak som påverkade arbetet från utgångsplanen var att i studion i Stock-holm fick vi sätta trummisen utanför huset då det var för mycket ljudläck-age om han satt i samma rum som de andra. Så om man vill göra en live-session i studion i Stockholm måste man ta bort de instrument som är känsliga för ljudläckage eller sätta trummisen på annan plats och det är bra att veta för framtida inspelningar.

- C) Hur skilde sig de klingande inspelningarna åt i de olika studiorna?

o Då det inte är samma typ av instrument i de olika studiorna, akustiska trummor i Örebro och digitala trummor i Stockholm, kan ljuden inte jäm-föras helt utifrån frågeställningen. Därför blir det helt olika när man jämför ljuden. Med digitala trummor är det bara själva mjukvaran i musikpro-grammet som avgör hur det låter och detta kan ändras efteråt. I studion i Örebro låter trummorna på ett visst vis och går inte att förändra efteråt förutom i mixprocessen. Där kan man framhäva eller ta bort olika

(16)

frekvenser samt forma ljudet med olika effekter men det inspelade ljudet förblir det samma.

Slutsatsen för trummorna är att valet av instrument skiljer mellan de olika studiorna och därför förändras de inspelade ljuden också. För att jämföra akustiken behövs samma instrument på båda platserna men eftersom ut-rustningen skiljde sig så mycket var det ej möjligt.

Bas

o Det är samma basgitarr på båda inspelningarna med samma inställningar på själva basen. Basen är kopplad direkt in i mixerbordets pre-amp och det är där skillnaden kommer in. Utrustningsmässigt är det olika pre-amps i det olika studiorna.

o Arbetet påverkades ingenting i de olika studiorna då all utrustning förutom pre-amp var likadan på båda ställen.

o Här kan man höra en liten skillnad mellan SSL-pre-amp som var i Örebro i jämförelse med Presonus-pre-amp som var i Stockholm. Basinspel-ningen i Örebro har lite mindre basregister än inspelBasinspel-ningen i Stockholm. I diskanten kan man höra lite mer distorsion i inspelningen i Örebro i jäm-förelse med Stockholm. Detta är dock väldigt små skillnader så bara ge-nom att lyssna på en inspelning av basen skulle jag inte kunna säga vilken som är vilken men när jag jämför dem sida vid sida så hör jag en liten skillnad i framförallt bas och diskant.

Elgitarr

o Då elgitarren spelas genom en digital förstärkarsimulator finns ingen mik-rofon på en förstärkare som kan ändras i ljud beroende på var man spelar in. Det som skiljer dessa studior åt gällande elgitarr-inspelningen är även i detta fall pre-amp. Därför jämförs även här SSL mot Presonus och deras pre-amps emellan.

o Likt för basinspelningen förändrades inte arbetet i de olika studiorna. - C) Hur skilde sig de klingande inspelningarna åt i de olika studiorna?

o Även i denna jämförelse är det basen och diskanten som skiljer dessa åt. Bottenfrekvenserna är tydligare och starkare i inspelningen från studion i Stockholm och diskanten har lite mer distorsion i inspelningen från

(17)

studion i Örebro. Det hörs samma skillnad mellan pre-amp som med ba-sen. Därför är det de små skillnaderna i ljuden som görs av pre-ampen i de olika studiorna.

Slutsatsen jag drar för basen och elgitarren i denna undersökning är att i det här fallet spelar inte studion i sig någon roll. Det är dess utrustning som spelar roll när man lyssnar på slutresultatet. Därför spelar det ingen roll i vilken studio man spelar in bas och elgitarr när man har dessa förutsätt-ningar för inspelning. Det som förändrar ljuden är olika pre-amps så om man föredrar en pre-amps ljud över en annan kan man ta med sig den ut-rustningen till den studio man ska spela in dessa instrument i. Då kommer man få samma ljudresultat oavsett vilken studio man spelar in i.

Akustisk gitarr

o I denna jämförelse spelar fler parametrar in. Här är det inte bara de olika pre-amps som skiljer utan det är olika mikrofoner och framför allt olika rum som mikrofonerna är placerade i. Gitarren är samma på båda inspel-ningarna och mikrofonerna är placerade på likadant vis i de olika studi-orna. Utrustningsmässigt är skillnaden i mikrofoner ett par Neumann KM184 som kostar cirka 12 000 kronor mot ett par JJLabs OHC1 som kostar cirka 500 kronor. Även här skiljer sig utrustningen i form av pre-amp mellan SSL och Presonus. Dessutom har dessa rum olika förutsätt-ningar när det kommer till akustik. Ett inspelningsrum är i en professionell studio med akustikbehandlade väggar och det andra rummet är i en liten stuga, helt utan akustikbehandling.

o Själva arbetet förändrades inte så mycket. Det var ett beslut som behövde tas om vilka mikrofoner som skulle användas i studion i Örebro men i studion i Stockholm hade jag bara tillgång till JJLabs-mikrofonerna. Där-för Där-förändrades arbetet något i valet av mikrofoner. Dock var det samma uppmickningsteknik på båda ställen. Skillnaderna mellan studiorna märk-tes tydligare i det klingande materialet.

o Det första jag hör när jag analyserar dessa olika inspelningar är hur rum-met låter bakom själva instrumentet. I inspelningen i Stockholm låter lju-den som att det är mycket rumsakustik. Med det menar jag att det låter som att ljudet från gitarren studsar på en hård yta som är nära gitarren och på så sätt reflekterar ljudet tillbaka in i mikrofonen igen. Dessutom hör man väldigt mycket ljudläckage i mikrofonerna i Stockholm. Då elgitarr-risten och den akustiska gitarelgitarr-risten var väldigt nära varandra i Stockholm på grund av platsbrist hörs mycket av anslaget på strängarna från elgitarren in i mikrofonerna som ska fånga upp ljudet från den akustiska gitarren. När sången kommer in kommer väldigt mycket av sången in i gitarrmik-rofonerna. Då sångerskan står en bit bort låter det mycket från själva

(18)

rummet i denna inspelning. Man hör hela rummet som musikerna står i och spelar i. Därför blir inspelning i Stockholm lidande av brist på ut-rymme samt att väggar inte är akustikbehandlade. Ljudet studsar mot väg-garna istället för att absorberas av vägväg-garna.

I Örebro hörs inte alls samma reflektioner från väggarna. Detta beror på att väggarna är akustikbehandlade med absorbenter som fångar upp ljuden istället för att reflektera dem. Dessutom står en absorptionspanel mellan gitarren och sångerskan som gör att det blir mycket mindre ljudläckage in i gitarrmikrofonerna. Man hör sångerskan sjunga men inte alls lika tydligt som i inspelningen i Stockholm. Ett annat läckage som hörs i inspelning i Örebro är från trummorna som var i det angränsade rummet. Det hörs från bastrumman i bottenregistret. Detta går lätt att ta bort med en eq som tar bort alla riktigt låga frekvenser men i det inspelade ljudet hörs lite bastrumma in i dessa mikrofoner. Detta problem fanns inte i Stockholm då det inte var några akustiska trummor med i inspelningen.

När man jämför dessa olika mikrofoner hörs en otroligt stor skillnad. Neu-mann-mikrofonerna låter ”dyrare”, ”rikare”, ”tydligare”, ”varmare” och andra subjektiva utvalda ord. Då det är väldigt subjektivt hur man uppfat-tar ljud är det svårt att förklara vad man menar med dessa uttryck men om jag ska försöka förklara i de olika frekvensområderna kan det se ut såhär:

▪ Neumann-mikrofonerna har betydligt mer basregister.

▪ Neumann-mikrofonerna har en mer jämn volymåtergivning vilket gör att ljudet är någorlunda lika starkt hela tiden medan JJLabs mikrofonerna uppfattar ljuden som svagare ibland och starkare ibland. Detta kan tryckas ihop i efterhand med en kompressor men redan från inspelningen låter Neumann-mikrofonerna mjukare och jämnare i volym.

▪ Neumann-mikrofonerna har lite mindre diskant men låter väldigt naturligt medan JJLabs-mikrofonerna har väldigt mycket diskant och låter lite jobbiga i diskanten. Det låter som att JJLabs-mikro-fonerna har betydligt mer diskant och att vissa frekvenser sticker ut från de andra.

Hur mycket som påverkas av rummens olika akustik och hur mycket som påverkas av mikrofonerna är svårt att avgöra då det är olika förutsättningar på båda parametrar i de olika studiorna. Detta kunde varit betydligt tydli-gare i en analys om man hade haft båda uppsättningen av mikrofoner i båda studiorna. Då kunde man höra i efterhand vad som gjorde mest skillnad mellan mikrofonerna och akustiken.

Då amp förändrar ljudet mycket lite är det svårt att avgöra vilken pre-amp som låter på ett visst sätt då förändringarna i ljuden är så pass mycket större bara genom byte av mikrofoner och akustik. Därför blir inte den jäm-förelsen av pre-amp lika tydlig här som med bas och elgitarr.

(19)

Överlag kan man säga att det är otroligt stora skillnader mellan de olika inspelningarna vad gäller den akustiska gitarren. Här var det tydligt att ett välbehandlat rum tillsammans med de dyra mikrofonerna gjorde att inspel-ningen lät mycket finare. Det går att spela in en akustisk gitarr på båda stäl-len men om man har tillgång till en professionell studio med fin utrustning är detta absolut att föredra i det här fallet.

Sång

o Sångerskan sjunger väldigt likadant i de olika tagningarna och mikrofo-nerna är av samma typ. Karaktären i de olika mikrofomikrofo-nerna formar ljudet och gör att olika frekvenser kommer fram mer eller mindre. Det som skil-jer rent utrustningsmässigt är mikrofon och pre-amp. Här ställs återigen SSLs pre-amp mot Presonus pre-amp och mikrofonen Milab DC-96C i Örebro mot en SE Electronics sE2200 i Stockholm. Det skiljer cirka 10 000 kronor i pris mellan dessa mikrofoner vilket gör att det redan på förhand känns som att Milab-mikrofonen ska vara bättre. Dock är inte all-tid fallet så att en dyrare mikrofon är bättre. Det som skiljer dessa inspel-ningar åt är också rummet som sångerskan och utrustningen står i. I Örebro är det återigen akustikbehandlat rum och i Stockholm är det inte det. Sången gick in i en Distressor (en typ av kompressor) i Örebro och i Stock-holm lades en kompressor i inspelningsmjukvaran.

o Då rummet i Stockholm inte var akustikbehandlat placerades ljudabsorpt-ionspaneler bakom sångerskan. Det gjordes för att ta bort rumsklang bakom sångerskan. Detta var inget som behövde göras i Örebro då väggar och tak redan var behandlat. Eftersom det var olika utrustningar i de olika studiorna i form av kompressorer förändrades arbetet något med hur kom-pressorn lades på.

o När jag lyssnar på sånginspelningarna från de olika studiorna är det i första anblick inte jättestor skillnad på inspelningarna. När man lyssnar på Stock-holmsinspelningen låter rummet väldigt litet och sången mycket nära mik-rofonen. Det låter som att det knappt finns något rum alls utan att allt annat ljud förutom sången slukas upp. Det gav effekt att ställa absorbenter bakom sångerskan då allt annat ljud ”fastnade” i absorptionspanelen och åkte inte in i mikrofonen. När man jämför med inspelningen i Örebro låter det som att sångerskan står i ett större rum. Det låter inte lika instängt med ljuden och det gör även att det är en mer ”luftig” diskant i inspelningen. Rent frekvensmässigt är det betydligt mer diskant i inspelningen i Örebro och en tydligare lågt mellanregister. I Stockholmsinspelningen tar bas och lågt mellanregister över mycket av sånginspelningen och det saknas lite diskant för att sången ska kännas naturlig.

(20)

Det är betydligt mer ljudläckage på inspelningen i Örebro då sångerskan stod i samma rum som akustiska gitarristen men med en absorptionspanel mellan sångmikrofonen och den akustiska gitarren. I Stockholm stod sång-erskan i en liten inbuktning av rummet med dämpning bakom sig vilket gjorde att allt ljud fastnade i panelen bakom sångerskan. Därför hörs näs-tan inget ljudläckage alls i inspelningen i Stockholm. Samma som för den akustiska gitarren hörs bastrumman igenom in till sångmikrofonen i Öre-broinspelningen. Detta trots att trummisen satt i ett annat rum. Det beror på att basfrekvenser är svårare att dämpa och i inspelningen i Örebro tog sig ljudet från bastrumman igenom glaset som var mellan de olika rum-men. Ljudläckage från bastrumman fanns inte med i inspelningen i Stock-holm då det inte var några akustiska trummor med i inspelningen som gjordes där.

Jag trodde att det skulle vara betydligt större skillnad på sånginspelningen i de olika studiorna. Då rummet i Stockholm-studion inte är akustikbe-handlat trodde jag att det skulle låta riktigt dåligt och vara svårt att få till ett fint sångljud. Dock när akustikpanelerna placerades bakom sångerskan togs mycket av det obehandlade rummet bort och det blev mindre läckage och fula resonanser från hårda väggar. Det gjorde dock att inspelningen lät mer instängd men det är i min mening att föredra istället för hårda re-sonanser från obehandlade väggar. Dock även i detta fall föredrar jag in-spelningen i Örebro med finare utrustning och bättre rum. Man har dock inte alltid tillgång till sådan utrustning och sådana rum. Därför kan det vara bra att veta att det går att spela in en helt okej vokal i studion i Stock-holm ändå.

Summering

o Det finns en del olika skillnader i form av utrustning och akustik. Välbe-handlade rum i Örebro och en stuga med obeVälbe-handlade väggar i Stockholm. Skillnaderna och likheterna i utrustning har jag gått igenom i avsnittet ” Likheter och Skillnader mellan de olika studiorna”, se ovan.

o Den stora förändringen i arbetet mellan de olika studiorna var instrumen-teringen. Då studion i Örebro hade tillgång till akustiska trummor tog det betydligt längre tid att spela in trummorna i Örebro i jämförelse med Stockholm där jag endast behövde sätta på strömmen till de digitala trum-morna samt dra en kabel till mixerbordet. Dessutom var det trumtrum-morna som gjorde att en ändring i planeringen behövde göras när det var så pass mycket ljudläckage från de digitala trummorna. Det hade dock varit be-tydligt mycket mer ljudläckage om det var ett akustiskt trumset som an-vändes i studion i Stockholm. Förutom trummorna var det liknande utrust-ning som användes i de olika studiorna. I båda studiorna användes olika kompressorer, dock i olika former. I Örebro användes hårdvara och i Stockholm användes mjukvara. Detta eftersom det inte fanns samma typ av utrustning i de olika studiorna. Överlag såg själva inspelningsprocessen

(21)

mycket lik ut i de olika studiorna trots att förutsättningarna i akustik och utrustning såg olika ut.

o När jag lyssnar på alla instrument samtidigt och jämför de olika inspel-ningarna sida vid sida hörs det absolut att det är olika inspelningar. För att härleda vad det är som låter olika måste jag fokusera på varje instrument. Det tydligaste blir trummorna som är olika typer av instrument. De låter som olika trumset, vilket det är och det förändrar ljudbilden på hela låten väldigt mycket. Jag har försökt hitta så lika ljud som möjligt med hjälp av mjukvara till digitaltrummorna men det är svårt att få det att låta likadant. Trummorna låter betydligt ”närmre” i ljudbilden i Örebroinspelningen. När man inte lyssnar på trummorna utan fokuserar på allt annat låter det mer ”rummigt” i inspelningen i Stockholm. Detta beror på att sången går in i både sångmikrofonen men även i akustiska gitarr-mikrofonerna. När man lyssnade på de mikrofonerna ensamma hördes mycket av rummet och det går igenom när man lyssnar på alla instrument samtidigt. Sången låter lite burkigare i inspelningen i Stockholm och det beror nog på att själva sångljudet låter mer instängt samt att det blir mer rumsklang från mikro-fonerna till akustiska gitarren.

Basen låter lite ”varmare” i Stockholmsinspelningen och det beror nog på att det är mer botten i basens pre-amp i Stockholm. Dock tillsammans med sångens förstärkta bas och mellanregister blir det ganska mycket botten som blir något otydlig. Elgitarren hörs ingen tydlig skillnad på när man lyssnar på helheten.

Allt som allt känns inspelningen i Örebro betydligt ”dyrare”, ”närmre” och ”finare” och det är många faktorer som spelar in till varför det låter så. Det låter absolut som samma låt och är samma känsla i låten oavsett inspel-ningen men i denna studie skulle jag jämföra de inspelade ljuden i två olika studior med olika förutsättningar och jag tycker att jag fått två olika typer av inspelningar med olikljudande resultat.

Sammanfattningsvis kan jag säga att det går att spela in en livesession-inspelning i båda studiorna. Det låter inte precis likadant när man spelar in i de olika studiorna men det blir samma låt och ganska snarlikt rent ljudmässigt. Man måste inte ha tillgång till en stor och mycket påkostad professionell studio för att spela in musik. Däremot förändras ljudbilden beroende på vilken typ av utrustning man har tillgång till samt hur de olika rummen, som man spelar in i, låter. Om man vill spela in ett akustiskt trumset behöver man tillgång till en större studio med bättre förutsättningar då ett akustiskt trumset låter mycket starkt i volym. Själva ljudkvalitén skiljer sig mellan de olika studiorna som jag har spelat in i. I Örebro lät det ”lyxigare” och om detta är något man eftersträvar finns det absolut en anledning till att hyra in sig i en stor och påkostad studio med mycket fin utrustning och akustik. Däremot är det inte alltid detta som önskas och därför kan det vara önskvärt att spela in i studion i Stockholm. Vad folk tycker om och inte tycker om gällande musik är väldigt olika vilket gör att det inte finns något rätt eller fel. Därför kan man inte säga

(22)

vilken studio som är ”bättre” eller ”sämre” utan endast jämföra deras olikheter och lik-heter för att sen analysera vad man gillar bäst. I denna undersökning föredrog jag ljudet som var inspelat i Örebro då jag själv gillar när något låter ”lyxigare”, ”närmare” och mindre ljudläckage.

DISKUSSION

Syftet med studien var att undersöka hur livesession-inspelningar skiljer sig åt i två olika studior. Detta för att inom en snar framtid kommer jag endast ha tillgång till studion i Stockholm och jag undrade om hur den studion står sig mot en professionell studio. Jag visste att de olika studiorna hade olika förutsättningar. Dels har studion i Örebro ”finare” mikrofoner, dyrare pre-amps, dyrare kompressorer och liknande men samtidigt visste jag att med hjälp av mjukvara kan jag åstadkomma liknande effekter i studion i Stockholm. Rummen var svårt att jämföra då det var så stor skillnad mellan de olika studiorna. Mina slutsatser har blivit att jag nu vet att det går att spela in musik i studion i Stockholm. Till och med en livesession-inspelning gick att göra. Det låter olika men inte så olika som jag fruktade på förhand. Om jag i framtiden kommer vilja spela in akustiska trummor behöver jag hyra in mig i en professionell studio eller en mindre studio med välbehandlade rum och med rätt typ av utrustning i form av mikrofoner. Samma sak gäller för akustisk gitarr. Om jag vill få till en inspelning som har mindre rumsakustik och är mer ”lyxig” behöver jag hyra in mig i en annan studio. Det går att spela in akustisk gitarr i studion i Stockholm men önskas en ”lyxigare” inspelning får man göra det i en annan studio. När det kommer till elgitarr och bas spelade detta ingen större roll i vilken studio det spelades in i. Det som skiljde ljuden emellan berodde på vilken pre-amp som användes så om man skulle ha likadan pre-amp i de olika studiorna skulle ingen skillnad höras. Sången lät olika i de olika inspelningarna men inte så märkbart att jag känner att jag inte kan spela in sång i studion i Stockholm. Därför kan det spelas in många olika låtar i Stockholm-studion men när man behöver det där extra såsom akustiska trummor istället för digitala behöver man söka sig någon annanstans.

”Personal production and home project studios have greatly reduced the need for an artist or producer to have constant and costly access to a professional facility. As a result, many pro studios now cater to artists and project studio owners who might have an occasional need for a larger space or better-equipped recording facility (e.g., for recording big drum sounds, string overdubs or an orchestral session).

David Miles Huber (Modern Recording Techniques s.10)

Det är precis detta som David Miles Huber (2018) skriver om. Nu har datorerna blivit så bra att man har en egen studio i sin dator och behöver inte ha tillgång till gammal utrust-ning som finns i de stora professionella studiorna. Man kan istället för att jobba konstant i en dyr studio, spara sina pengar genom att jobba i en hemmastudio och sedan hyra in sig när det verkligen behövs att man jobbar i en professionell studio. Det är mer kostnads-effektivt och tillsammans med jobbet i hemmastudion i kombination med inspelning i en professionell studio kan man uppnå ett riktigt bra resultat. Dock om man vill göra en livesession-inspelning där alla musikerna spelar samtidigt kan man inte ha en trummis i en professionell studio och resten av musikerna i en hemmastudio. Där behöver man på

(23)

förhand bestämma vad som är viktigt för inspelningen. Om det ska vara akustiska trum-mor på inspelningen är valet av studio enkelt då det är endast den professionella studion som har möjlighet att spela in det. Däremot kan ett alternativ vara att man spelar in en livesession i studion i Stockholm och i efterhand spelar om trummorna i en professionell studio. Då plockar man bort de digitala trummorna och trummisen får spela till vad de andra musikerna spelade. Då får man ljudet av akustiska trummor och trummisen spelar som att de spelar tillsammans samtidigt.

För en vidare forskning kan det vara intressant att flytta utrustning från en studio till en annan och spela in samma låt. Man kan då jämföra hur samma utrustning låter i olika studios för att lyssna på hur de olika rummen låter. Dessutom kan man jämföra den olika utrustningen i samma studio för att tydligare höra skillnad på själva utrustningen utan att rummet skiljer mellan inspelningarna.

(24)

UTRUSTNING SOM ANVÄNDES I DE OLIKA STUDIORNA

Här är en lista på all utrustning som användes vid de två inspelningarna samt utrustning-ens pris. Prislistan är mer som ett sätt att visa att den ena studion har betydligt dyrare utrustning än den andra.

Utrustning Örebro - SSL 4000G Console – 420 948:- - HDX i/O 16x16 – 50 888:- - Pro Tools – 6 399:- - Furman HR-6 Hörlursmixer x4 – 1 019 x 4 – 4 076:- - Akustiskt trumset - BD in Sennheiser e902 – 2050:- - BD ut Electrovoice re20 – 5 899:- - SD ö SM57 – 1 075:- - SD u C414 – 8 699:- - T1 Sennheiser 421 – 4 222:- - T2 Sennheiser 421 – 4 222:- - OH Neumann km184 par – 11 999 - - RUM Gefell M930 x2 – 10 661 – 21 322:- - HH Royer 121 – 15 333: - - BAS line SSL - E.Git Kemper

- A.Git ORTF Neumann km184 – 11 999: - - L.Vox Milab DC-96C – 12 495: -

- Distressor – 20 222: - - TL Audio 5051 – 4 485: - Totalkostnad mikrofoner: 88 654: -

Totalkostnad inspelningsutrustning och mikrofoner: 595 672: - + trummorna Distressor-kompressor på Sång

TLA kompressor på rum-mikrofoner på trummorna SSL kompressor på akustisk gitarr

Lyssning: Separat mixer förutom trummor och bas som delade. Utrustning Stockholm

- Presonus Studiolive 16.0.2 – 9 724: - - Studio One 4 Professional – 2 995: - - Hörlursmixer S-Amp 2x – 471 – 942: - - Digitaltrummor Roland TD25K – 22 751: - - Bas line

- E.Git Kemper

- A.Git ORTF JJLabs OHC1 – 500: - - L.Vox SE Electronics SE2200 – 2 169: - Totalkostnad mikrofoner: 2 669: -

(25)

REFERENSER

Bjørndahl, C. (2002). Det värderande ögat. Stockholm: Liber Ab

Dyrssen, Catharina. (2015). Konstnärlig Forskning – Årsbok. Från konstnärlig högskola till universitet. Vetenskapsrådet Stockholm. Hämtad 2020-05-08 från

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d259fc/1529480561525/Aarsbok-KFoU_VR_2015.pdf

eMusic. (2004). Milab DC-96C. Hämtad 4 mars, 2020, från emusic.se, https://www.emu-sic.se/product/18003/milab-dc-96c

eMusic. (2004). Presonus Studio One 4 Professional. Hämtad 4 mars, 2020, från emu-sic.se, https://www.emusic.se/product/50400/presonus-studio-one-4-professional

eMusic. (2004). Roland TD-25K - inkl. trumhage. Hämtad 4 mars, 2020, från emusic.se,

https://www.emusic.se/product/39107/roland-td-25k-inkl-trumhage

Gear4music. (2003). PreSonus StudioLive 16.0.2 USB Digital Mixer. Hämtad 4 mars, 2020, från gear4music.se, https://www.gear4music.se/sv/Inspelning-and-datorer/Pre-

Sonus-StudioLive-1602-USB-Digital-Mixer/28P3?origin=product- ads&gclid=EAIaIQobChMI7fDg0J2d6AIVmMqyCh2KTg_gEAQYA-SABEgKVw_D_BwE

Huber, D., & Runstein, R. (2018). Modern recording techniques (9th ed., Audio Engi-neering Society presents).

Niklasson, O., & Herlöfsson, C-M. (2010). Inspelning & Mixning. Stockholm: IDG In-ternational Data Group Ab.

Penfold, R, A. (1988). Practical MIDI Handbook. Virginia: PC Publishing.

Reverb. (2013). Solid State Logic 4056 E/G+ - SSL 4000 E G+. Hämtad 4 mars, 2020, från reverb.com, https://reverb.com/item/8872843-solid-state-logic-4056-e-g-ssl-4000-e-g

Reverb. (2013). TL Audio British UK C-5021 Valve Tube Stereo 2 channel Compressor

Ivory Series. Hämtad 4 mars, 2020, från reverb.com, https://reverb.com/item/11138810-tl-audio-british-uk-c-5021-valve-tube-stereo-2-channel-compressor-ivory-series

Strand, V. (2016). Priset är skillnaden: En konstnärlig undersökning av mikrofoners

prisskillnad kontra ljudkvalité. (Kandidatavhandling, Linnéuniversitetet, Kalmar Växjö).

Från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:939492/FULLTEXT01.pdf

Thomann. (1996). Avid HD I/O. Hämtad 4 mars, 2020, från thomann.de,

(26)

Thomann. (1996). Avid Pro Tools. Hämtad 4 mars, 2020, från thomann.de,

https://www.thomann.de/se/avid_pro_tools.htm

Thomann. (1996). Sennheiser E 902. Hämtad 4 mars, 2020, från thomann.de,

https://www.thomann.de/se/sennheiser_e_902.htm

Thomann. (1996). EV RE20. Hämtad 4 mars, 2020, från thomann.de,

https://www.thomann.de/se/ev_re20_microphone.htm

Thomann. (1996). Shure SM57. Hämtad 4 mars, 2020, från thomann.de,

https://www.thomann.de/se/shure_sm57_lc.htm

Thomann. (1996). AKG C414. Hämtad 4 mars, 2020, från thomann.de,

https://www.thomann.de/se/akg_c414_xlii.htm

Thomann. (1996). Sennheiser MD421. Hämtad 4 mars, 2020, från thomann.de,

https://www.thomann.de/se/sennheiser_md421u4.htm

Thomann. (1996). Neumann KM 184. Hämtad 4 mars, 2020, från thomann.de,

https://www.thomann.de/se/neumann_km184mt_stereoset.htm

Thomann. (1996). Royer Labs R-121. Hämtad 4 mars, 2020, från thomann.de,

https://www.thomann.de/se/royer_labs_r121.htm

Thomann. (1996). Empirical Labs EL8 X Distressor. Hämtad 4 mars, 2020, från thomann.de, https://www.thomann.de/se/empirical_labs_el8_x_distressor.htm

Thomann. (1996). SE Electronics SE 2200. Hämtad 4 mars, 2020, från thomann.de,

https://www.thomann.de/se/se_electronics_se_2200.htm

Vintage king. (1993). GEFELL M 930 CARDIOID CONDENSER MICROPHONE -

NICKEL. Hämtad 4 mars, 2020, från vintageking.com, https://vintageking.com/gefell-m930