Ungdomars kännedom om sina föräldrars livsvärden

Psykologi

UNGDOMARS KÄNNEDOM OM SINA FÖRÄLDRARS LIVSVÄRDEN

Psykologi C (41-60 p) Höstterminen 2005 Kamila Rzemiszewska Handledare: Håkan Stattin

Kamila Rzemiszewska

Department of Behavioral, Social and Legal Sciences Psychology, Örebro University

Do youths know what life values their parents have? Does this knowledge have a connection with the youth’s attachment to their parents? Do the youth’s life values differ from their parents? And could the youth’s life values affect how they estimate their parent’s life values? To answer these questions data from a survey were used. The respondents were 13-15 years old youths and their parents. The results show that youths do not know what life values their parents have, irrespective of if the attachment to them is good or bad. The results also show that the youth’s own life values to a high extend affect how they estimate their parent’s life values. They think that they and their parents have almost the same life values, but the results show that it’s not so. Thus youth’s good attachment to their parents does not have to mean that they know what life values their parents have. Keywords: Lifevalues, attachment.

1

UNGDOMARS KÄNNEDOM OM SINA FÖRÄLDRARS LIVSVÄRDEN1 Kamila Rzemiszewska

Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Psykologi, Örebro universitet

Vet ungdomar vad deras föräldrar har för livsvärden? Har denna kännedom en koppling till ungdomarnas bindning till föräldrarna? Skiljer sig ungdomarnas livsvärden från deras föräldrars livsvärden? Kan det vara så att ungdomarnas uppfattning av sina föräldrars livsvärden avspeglar mer ungdomarnas egna livsvärden än föräldrarnas? Dessa frågor undersöktes med hjälp av en enkätstudie som ungdomar i högstadieåldern och deras föräldrar fick svara på. Resultatet visade att ungdomar inte vet vad deras föräldrar har för livsvärden oavsett om de har en god eller dålig bindning till sina föräldrar. Däremot tror ungdomar att föräldrarna har liknande livsvärden som dem själva, fast det egentligen inte är så. En god bindning till föräldrarna behöver alltså inte betyda att man känner till föräldrarnas livsvärden.

Nyckelord: Livsvärden, bindning. 1

Psykologi C, Höstterminen 2005. Handledare: Håkan Stattin

Introduktion

Människor tror att de vet mycket om sina vänner och familjer. Men hur bra känner man i själva verket människorna runt omkring? Vet man vad ens nära och kära värderar i livet? Det mest spontana och naturliga svaret på detta är att man känner sina vänner och sin familj väl jämfört med andra människor som man inte träffar så ofta. Men hur mycket känner man till om vad människor nära en upplever som viktigt i livet?

Det finns värden som vi uppfattar som generella. Vi kallar dem livsvärden. De är globala och abstrakta värden om vad som är viktigt i livet. Livsvärden kan ses som en uppfattning om det som är önskvärt (Stattin & Kerr, 2001). Livsvärden kan även ses som en reflektion av hur människor upplever och förhåller sig till omgivningen eller sig själva. Ett annat sätt att se på livsvärden är att se dem som resurser som är viktiga för att människor ska kunna ha en möjlighet att uppleva och förhålla sig till sådant som händer i deras värld. Dessa resurser kan till exempel vara hälsa, familj, vänner, jobb och pengar (Montgomery & Johansson, 1986). Mongomery och Johansson (1986) menar att livsvärden kan ha olika orienteringar. Om en människa värderar kärlek, och den människan älskar en person, så riktas värdet kärlek mot denna person. Men kärleken kan även riktas mot människan från personen och det skulle även kunna vara så att kärleken mellan dessa personer är ömsesidig vilket skulle innebära att kärleken riktas mot båda personerna. Värdet kärlek kan därmed ha olika orienteringar beroende på mot vem och från vem den riktas. Livsvärden kan alltså förklaras och ses på olika sätt. De kan vara en uppfattning om vad som är eftersträvansvärt, en reflektion av hur människor förhåller sig till sin omgivning och sig själva och de kan även vara resurser som till exempel hälsan och familjen.

Attityder är ett begrepp som liknar livsvärden. Attityder kan definieras som positiva eller negativa bedömningar av något eller någon. Dessa uppvisas i ens tro, känslor och

handlingar. Attityder kan också vara vinklad eller bedömande kunskap om något eller någon. Attityder kan kopplas till värden eftersom det finns attityder som uttrycker olika värden. Men det finns en viss skillnad mellan värden och attityder. Värden är överordnat attityder, det är värdena som till viss grad bestämmer vilka attityder människor har (Olson & Zanna 1993).

Det finns olika sätt att differentiera livsvärden. En klassisk distinktion är den mellan hedonistiska värden och humanistiska värden. Hedonistiska värden genomsyras av en strävan att behaga sig själv, sina egna behov och nöjen. Sådana värden innebär att man har ett ”här och nu tänkande” när det gäller saker man vill göra istället för ett tänkande på vad man vill uppnå i framtiden. Humanistiska värden däremot, innefattar ett tänkande på andra människor, relationer och villkor som gynnar allmänheten. Humanistiska värden accepteras av samhället i högre grad än hedonistiska värden (Stattin & Kerr, 2001).

Människor får sina värden från olika håll. Kanske den viktigaste källan är familjen. Föräldrarna kan påverka vilka värden barnen och ungdomarna i familjen har (Cohen & Cohen, 2001). Föräldrar kan övertyga sina barn att anamma samma eller liknande värden som de själva genom att värdera samma saker. Om båda föräldrarna uttrycker samma eller liknande värden skulle barnen kanske bli mindre förvirrade över föräldrarnas åsikter om diverse saker och även bli mer övertygade om att dessa åsikter skulle vara bra även för dem. För att föräldrarna överhuvudtaget ska kunna ha en inverkan på vilka värden ungdomarna i familjen anammar är det viktigt att ungdomarna uppfattar föräldrarnas värden korrekt (Knafo & Schwartz, 2003). En annan familjefaktor som kan påverka ungdomarnas värden är familjens socioekonomiska status. Barn i fattiga familjer har mer materialistiska livsvärden än andra barn. Utöver familjen har även samhället, genom till exempel media, en inverkan på vad människor värderar i livet. Andra faktorer som har betydelse för vilka värden man anammar är vänner, skolan och grannskapet (Cohen & Cohen, 2001).

Det har visats att ungdomar som bor i stadsmiljö uttrycker mer materialistiska livsvärden än de som inte bor i staden. Det har även visats att ungdomarnas värderingar av självständighet kan kopplas till problembeteende. Ungdomar som har varit rädda och ängsliga som barn värderar materialistiska saker mindre än de som inte var det. En annan faktor som kan kopplas till höga värderingar av materialistiska saker är personlighet och kognitiv förmåga. Ungdomar med lägre intelligens, lägre självförtroende, som är mer fientliga och mer utåtriktade än andra ungdomar värderar materialistiska saker högre (Cohen & Cohen, 2001).

Tidigare forskning om ungdomars uppfattningar om andra människors livsvärden visar att tonåringar tror att deras egna livsvärden skiljer sig från andra människors. Tonåringar tror att vuxna lägger stort värde på ekonomi och social framgång. Deras uppfattningar om de vuxnas värden skiljer sig från deras egna värden då de uppger att de till skillnad från vuxna värderar nära människorelationer och självförverkligande. Tonåringar tror även att deras kamrater har livsvärden som skiljer sig ifrån deras egna. De tror att deras kamrater värderar social framgång och prestation i högre grad än de själva (Rauste-von Wright, 1982). Det verkar alltså som att ungdomar tror att människor runt omkring dem har andra livsvärden än de själva.

Ungdomarnas ålder har visat sig ha betydelse för hur korrekt de kan skatta vuxnas livsvärden. Till skillnad från femtonåriga ungdomar som tror att vuxna värderar ekonomi högst, tror artonåriga ungdomar att vuxna tycker hälsan är viktigast. I Rauste-von Wrights (1982) studie uppgav ungdomarnas föräldrar vad de värderar i livet i följande ordning: hälsan, en välmående familj, ett tryggt jobb, fred på jorden och nära människorelationer (Rauste-von Wright, 1982). Studien visade att de artonåriga ungdomarna kunde skatta de vuxnas livsvärden mer korrekt än de femtonåriga ungdomarna, vilket antyder att ju äldre ungdomar är desto mer korrekt kan de skatta vuxnas livsvärden.

Rauste-von Wrights (1982) studie har två svagheter om man vill förstå om ungdomar känner till livsvärden som (för dem) viktiga vuxna har. Den ena handlar om en olämplig

jämförelse som gjordes. Ungdomarna fick uppge vad de trodde att vuxna i allmänhet hade för livsvärden och sedan jämfördes deras skattningar med de livsvärden som just deras föräldrar uppgav. Det kan vara så att man uppfattar sina egna föräldrars livsvärden annorlunda än vuxna människors i allmänhet vilket. Den andra svagheten är metodologisk och den gör att studiens syfte inte uppnås. Syftet med studien var att få en bild av ungdomars syn på (för dem) viktiga vuxna människors livsvärden. De vuxna skulle vara betydelsefulla för ungdomarna och kunna ses som deras referensgrupp. Denna bild skulle hjälpa oss att förstå ungdomarnas beteendemönster i olika situationer. Ungdomarna fick uppge vad de tror att vuxna människor i allmänhet har för livsvärden, fastän avsikten var att de vuxna skulle vara av betydelse för ungdomarna (Rauste-von Wright, 1982). Studiens svagheter är alltså att den inte har fått ungdomarnas syn på vilka livsvärden närstående vuxna personer har i och med att frågorna som ställdes handlade om människor i allmänhet och att en olämplig jämförelse gjordes.

Det finns en stor variation i hur korrekt ungdomar uppfattar sina föräldrars livsvärden. I en studie som undersökte olika prediktorer till ungdomars korrekta uppfattningar om deras föräldrars livsvärden har det visats att flickor uppfattar sina föräldrars livsvärden mer korrekt än pojkar. Studien visade också att ungdomar som uppfattade föräldrarnas budskap som konsekventa över tid även uppfattade deras livsvärden mer korrekt än ungdomar som uppfattade föräldrarnas budskap som inkonsekventa. En annan sak som studien visade var att ungdomarnas korrekta uppfattning om föräldrarnas livsvärden inte hängde samman med hur ofta föräldrarna diskuterade olika värden med ungdomarna. Studien klargjorde även att ungdomar som uppfattar sina föräldrar som varma också uppfattar deras livsvärden mer korrekt än ungdomar vars föräldrar är mindre varma. Slutligen kom man fram till att ungdomar uppfattar traditionella värden (värden som förknippas med kultur och seder) mest korrekt och hedonistiska värden minst korrekt (Knafo & Schwartz, 2003).

Det har visats att föräldrar som är varma mot sina barn kan påverka barnens anammande av livsvärden. Det kan ske genom två olika processer, antingen genom en identifikationsprocess eller genom att barnen vill behaga sina föräldrar. Barnens bindning till föräldrarna kan också ha en inverkan på vilka normer ungdomar förvärvar, men detta har inte studerats i en större utsträckning (Grusec, Goodnow & Kuczynski, 2000).

Det finns olika faktorer som påverkar vad människor värderar i livet. Människor ser materiella och personliga resurser som viktiga i varierande grad beroende på i vilken utsträckning de underlättar vardagliga aktiviteter. Vardagliga aktiviteter hjälper människor att uppnå viktiga livsvärden (Gärling, Lindberg, Montgomery & Waara, 1985). Intressen och aktiviteter kan även förstärka människors livsvärden (Stattin & Kerr, 2001).

Ungdomar skiljer sig från varandra i många avseenden beroende på vilka värden de har. Det har visat sig att ungdomar med hedonistiska värden spenderar mycket mer tid utanför hemmet än ungdomar med humanistiska värden. Chansen är även stor att deras aktiviteter utanför hemmet inte är organiserade av vuxna personer. Ungdomar med humanistiska värden håller i större utsträckning till i hemmet där de sysslar med saker som intresserar dem jämfört med ungdomar med hedonistiska värden. De hjälper även till med hushållssysslor i större utsträckning än ungdomar med hedonistiska värden. Ungdomar med hedonistiska värden beter sig många gånger på ett normbrytande sätt jämfört med ungdomar med humanistiska värden. En annan skillnad som finns mellan dessa ungdomar är att de med hedonistiska värden berättar mindre om vad de gör på sin fritid, sina känslor och tankar för sina föräldrar jämfört med ungdomar med humanistiska värden. Föräldrarna till ungdomarna med hedonistiska värden känner ofta inte till vad deras barn gör på sin fritid, vilka de umgås med och vad de tänker och tycker om saker och ting. Det är även så att ungdomar med hedonistiska värden har en sämre föräldra-/barnrelation än ungdomar med humanistiska värden (Stattin & Kerr, 2001). Utifrån ovanstående studie kan slutsatsen dras att ungdomar

med hedonistiska värden spenderar mer tid utanför hemmet, är ute mer sent på kvällarna och anförtror sig mindre åt sina föräldrar än ungdomar med humanistiska värden. Deras föräldrar har lite kännedom om vad de gör på sin fritid och hur de förhåller sig till olika saker.

Det kan hända att de livsvärden som människor har när de är unga kan få konsekvenser för deras välbefinnande när de blir äldre. Det har visats att ungdomar som har hedonistiska livsvärden inte är lika sociala när de blir äldre jämfört med ungdomar som har humanistiska livsvärden. Dessa ungdomar är också mindre öppna för andra människor när de blir äldre än ungdomar med humanistiska värden. Det har även visats att ungdomar med hedonistiska värden har sämre relationer till sin partner än ungdomar med humanistiska värden. Vuxna människor som har haft humanistiska värden när de var ungdomar är mer tillfredsställda med sina liv om de har en god relation till sin partner än dem som inte har det. En god relation till sin partner är däremot inte lika betydelsefullt för människor som har haft hedonistiska värden när de var ungdomar för att de ska vara tillfredsställda med sina liv (Stattin & Kerr, 2001). Därmed kan det infereras att människor med hedonistiska värden har generellt sämre sociala relationer jämfört med människor som har humanistiska värden.

Perceptuell bias

Människors uppfattningar om saker och andra människor behöver inte alltid vara korrekta. Tvärtom kan det många gånger visa sig att dessa uppfattningar är systematiskt felaktiga. Det har exempelvis visats att ungdomar har en tendens att tillskriva sina kamrater egenskaper utifrån deras egna egenskaper. Deras sätt att se på kamraterna reflekterar ungdomarnas egen syn på sig själva (Urberg, Degirmencioglu & Pilgrim, 1997). ”Vi ser inte saker som de är, utan som vi är” skriver R. S. Woodsworth (citerat i Northway & Detweiler 1955, s 271). Det är svårt att se och uppfatta en människa på ett sätt som stämmer överens med hur denna människa är i verkligheten. Det kan vara så att man influeras av det värde människan har för en själv när man skapar sig en uppfattning om den. Det har visats att flickor tror att deras vänner har fler positiva och önskvärda egenskaper än de själva och att andra flickor som inte är deras vänner har mindre positiva och önskvärda egenskaper än de själva. Uppfattningen om andra människor kan även påverkas av vilken syn man har på sig själv (Northway & Detweiler, 1955). Andra saker som kan påverka ens uppfattning om människor är tillgängligheten av relevant information och huruvida informationen är förståelig eller inte. Dessa två saker behövs för att en korrekt uppfattning ska kunna ske (Knafo & Schwartz, 2003).

Socialisation

Människor lär sig saker på olika sätt. Det vanligaste sättet att lära sig nya beteenden är genom att titta på ett beteende och kopiera det för att sedan använda sig av det vid ett annat tillfälle. Denna typ av inlärning kallas för modellinlärning. Barn härmar både vuxna och andra barn. De har en tendens att se och handla moraliskt på ett liknande sätt som modellerna. Utifrån ett socialt inlärningsperspektiv etablerar barn moral genom modellinlärning, och aktörerna som de lär sig av är deras föräldrar, andra vuxna och vänner (Bandura, 1977). Föräldrar strävar efter att få sina barn att tänka på andra och hjälpa sina medmänniskor (Stattin & Kerr, 2001). De anpassar sitt resonemang om moral efter barnets ålder som ett försök till att hindra barnet från olagliga aktiviteter. En annan sak som bör påverka barnens aktiviteter är vilka värden de har. Barn kan utveckla sina värden genom att titta på huruvida modellernas olika beteenden förstärks eller försvagas. Om beteendena förstärks på ett positivt sätt, genom till exempel belöning, är chansen större att barnen börjar tycka om en viss sak eller förhålla sig på ett liknande sätt till något än om beteendena får en bestraffning som konsekvens. Vuxna människor kan alltså få barn att uppföra sig på ett visst sätt genom att ge dem positiv respons när de uppför sig på ett sätt som värdesätts, eller genom negativ respons

när de inte gör det (Bandura, 1977). Slutsatsen är att barn ofta lär sig genom att härma vuxna och andra barn. De kan också lära sig att utveckla vissa värden genom att titta på hur till exempel deras föräldrars beteende förstärks på ett positivt sätt. Föräldrar kan på detta sätt tänkas ha en inverkan på vilka värden deras barn har.

Bindningsteorin

Oavsett om man är vuxen eller barn vill man som människa känna närhet till andra individer som för en själv är betydelsefulla. Enligt John Bowlbys bindningsteori är bindningsbeteendet allt som resulterar i ett åstadkommande av närhet till en person som oftast är starkare än sig själv (Bowlby, 1979). Bindningsbeteendet syns inte bara hos barn utan även hos ungdomar och vuxna (Bowlby, 1994). Hos vuxna märks bindningsbeteendet tydligt när man till exempel är rädd eller sjuk (Bowlby, 1979, 1994).

Bindningen till ens nära och kära kan vara god eller dålig. En god bindning mellan barn och föräldrar kännetecknas av glädje och trygghet (Bowlby, 1994). Barnen vet att föräldrarna finns till hands och är redo att hjälpa dem när det behövs. Föräldrarna är kärleksfulla mot barnet och det gör att barnet kan utforska omvärlden alltmer självständigt, samarbeta bättre, hjälpa andra människor när de har det svårt och även lita på att andra människor hjälper barnet (Bowlby, 1979, 1994). En dålig bindning innebär att personerna i fråga känner svartsjuka, ängslan och vrede. Föräldrarna kan tycka att barnet är besvärligt och barnet tror att föräldrarna inte kommer att finnas till hands och hjälpa till när det är i behov av hjälp. En dålig bindning kan även innebära att föräldrarna stöter bort barnet. Det har visats att en trygg bindning till båda föräldrarna innebär att barn har en säker inställning till nya människor och klarar av nya uppgifter bättre än barn som har en otrygg bindning (Bowlby, 1994). De mest utmärkande dragen för en god bindning är alltså glädje och trygghet, en sådan bindning anses även vara den mest gynnsamma för barnet.

Bindningsbeteendet är nära kopplat till föräldraomsorgen. Med föräldraomsorg menas att barnets eller tonåringens föräldrar ska kunna fungera som en trygg bas för dem. Ungdomarna ska på egen hand kunna utforska världen utanför den trygga basen och alltid kunna återvända för att få stöd om de skulle börja känna sig osäkra. Föräldrarna ska med andra ord alltid finnas till hands för att en trygg bas ska existera. Ju äldre barnen blir, desto längre ifrån den trygga basen vågar de vara och under längre tid. Detta märks tydligt under tonårsperioden. Men det betyder inte att den trygga basen blir allt mindre viktig för ungdomarna, den är av stor vikt för ungdomarnas emotionella jämvikt (Bowlby, 1994). Den trygga basen försäkrar ungdomen att bindningsgestalten kommer att hjälpa honom eller henne om svårigheter skulle uppkomma. Den är lika viktig för ungdomar och vuxna som den är för barn (Bowlby, 1979). Tonåringar kan, utöver föräldrarna, även skaffa sig nya bindningsgestalter. Vetskapen om att det finns en tillgänglig bindningsgestalt gör att de känner sig trygga (Bowlby, 1994). Ungdomar som har en god bindning till sina föräldrar och som fått utforska världen utanför den trygga basen men även fått komma tillbaka för att söka stöd i bör ha påverkats på ett positivt sätt. Dessa ungdomar bör därför känna sina föräldrar på en mer personlig nivå jämfört med ungdomar som inte haft tillgång till en trygg bas. Ungdomar som har god bindning till sina föräldrar bör därmed även kunna ha en bättre uppfattning om deras föräldrars livsvärden än ungdomar som har sämre bindning till föräldrarna.

Syfte och frågeställningar

I enlighet med uppslagsböckers definition definieras “socialisation” som ”överföring av den vuxna generationens kunskaper, normer, värderingar och attityder till en yngre generation

eller nya gruppmedlemmar” (Bra böckers lexikon, 1981). Föräldrarna är normalt de som är socialisationsagenterna, och genom kommunikation eller på annat sätt överför de sina värderingar på sina barn. Om socialisationen är lyckosam, ska ungdomars värden i någon mån likna föräldrarnas. Åtminstone ska barnen känna till vilka värden som föräldrarna upplever som viktiga och vilka värden som föräldrarna inte upplever speciellt viktiga. Är ungdomar medvetna om sina föräldrars livsvärden?

I denna studie undersöks (1) om ungdomars uppfattning om sina föräldrars livsvärden överensstämmer med vad deras föräldrar säger om vilka livsvärden de upplever viktiga. Det gäller både hedonistiska och humanistiska värden. I studien undersöks också (2) om överensstämmelsen mellan ungdomars syn på föräldrars livsvärden och deras föräldrars skattningar är högre för de ungdomar som har en god bindning till sina föräldrar än för ungdomar med en sämre bindning. I studien undersöker jag också (3) i vilken utsträckning som ungdomarnas uppfattning om sina föräldrars livsvärden är en avspegling av de livsvärden som ungdomarna själva har.

Metod Deltagare

Deltagarna i studien består av ungdomar i högstadieåldern och deras föräldrar, i en mellansvensk kommun - Köping. De ingår i ett longitudinellt projekt som kallas 10 till 18 projektet. Undersökningen gjordes vid två tillfällen, hösten 2003 och våren 2004. Det var ingen upprepad mätning, utan alla deltagare mättes bara en gång. Alla ungdomar som gick i sjunde, åttonde och nionde klass i Köping hösten 2003 ombads att delta. De var totalt 196 pojkar och 173 flickor. Av pojkarna var det 186 (94,9%) som deltog och av flickorna 161 (93,1%). Ungdomarna som gick i åttonde klass bestod av 209 pojkar och 162 flickor. Av pojkarna i den åttonde klassen var det 181 (86,6%) som deltog i studien och av flickorna var det 148 (91,4%). Slutligen var det 181 pojkar och 195 flickor som gick i nionde klass. Det var 142 (78,5%) av pojkarna och 161 (82,6%) av flickorna som deltog i studien.

Av sjunde klassarna var det 130 (67%) av pojkarnas föräldrar och 116 (67,1%) av flickornas föräldrar som deltog i studien. Av åttonde klassarna var det 129 av pojkarnas föräldrar (61,7%) och 94 (58,4%) av flickornas föräldrar som deltog. Det var 109 (60,2%) föräldrar till pojkarna och 105 (54,1%) föräldrar till flickorna i årskurs nio som deltog i studien. Totalt var det 683 föräldrar som besvarade frågorna.

Material

Ungdomarna har fått svara på hur viktiga följande livsvärden är för dem: ”min familj”, ”mina närmaste vänner”, ”en fredlig värld”, ”att ha kul”, ”att alltid göra mitt bästa”, ”att arbeta hårt med skolarbete”, ”ha mycket fritid”, ”ha mycket pengar”, ”hjälpa andra människor”, ”se bra ut”, ”frihet att göra som jag själv vill”, ”tillsammans med andra arbeta för ett bättre samhälle”, ”vara bland de bättre i klassen”, ”utveckla djupa relationer till andra”, och ”lära mig nya saker”. Ungdomarna har även fått skatta hur viktiga följande påståenden är för deras föräldrar: ”familjen”, ”de närmaste vännerna”, ”en fredlig värld”, ”att ha kul”, ”att alltid göra sitt bästa”, ”att arbeta hårt för att uppnå mål som de satt”, ”ha mycket fritid”, ”ha mycket pengar”, ”hjälpa andra människor”, ”se bra ut”, ”att bli bättre på det de gör”, ”tillsammans med andra arbeta för ett bättre samhälle”, ”frihet att göra som de själva vill”, ”utveckla djupa relationer till andra” och ”lära sig nya saker”. Ungdomarnas föräldrar har fått svara på hur viktiga dessa påståenden är för dem. Dessa livsvärden är tagna från 10 till 18 projektet (Stattin, opublicerat). Deltagarna fick välja ett utav dessa fem alternativ: oviktigt,

lite viktigt, viktigt, mycket viktigt och extremt viktigt, för att skatta hur betydelsefulla livsvärdena var för dem.

För att ta reda på vilken typ av bindning ungdomarna har till sina föräldrar har ungdomarna svarat på påståenden som mäter just detta. De har fått göra detta genom att ringa in det alternativ som bäst stämmer in på dem. Ungdomarna har fått svara på samma påståenden två gånger. Den ena gången bads de tänka på sin mamma och den andra gången på sin pappa. De fick svara på dessa påståenden: ”jag delar gärna med mig av mina privata tankar och känslor till min mamma”, ”jag känner att jag kan pröva nya saker eftersom jag vet att min mamma stöttar mig”, ”jag undviker komma alltför nära min mamma”, ”när jag är arg, ledsen eller orolig får min mamma mig att känna mig bättre”, ”jag vet att min mamma finns där när jag behöver henne” och ”min mamma uppmuntrar mig att förverkliga mina drömmar”. Ungdomarna fick svara på samma påståenden en gång till men den andra gången handlade de om pappa. Responsskalan för påståendena var: stämmer inte alls, neutral/blandad och stämmer väldigt bra. Reliabiliteten för bindningen till mamma var ,88 och den var ,90 när det gäller bindningen till pappa. Med en korrelation på ,61 (p < ,001) mellan dessa två bindningsskalor slog de samman till ett mått som rör bindningen till både mamma och pappa. Detta mått hade en alpha reliabilitet på ,91.

Procedur

Inledningsvis skickades ett brev till ungdomarnas föräldrar med information om studiens syfte. De föräldrar som inte ville att deras barn skulle delta i studien fick skicka tillbaka brevet. Det var 2% av föräldrarna som gjorde detta. Om deras barn svarade på enkäterna kasserades dessa. De föräldrar som ville delta i studien fick en postenkät hemskickad som de svarade på.

Ungdomarna fick svara på enkäterna i skolan på skoltid. De fick två timmar på sig att fylla i enkäterna. Läraren befann sig inte i klassrummet under tiden ungdomarna fyllde i enkäterna. Istället var det testledare från Örebro universitet som var med. Ungdomarna fick en belöning för att de deltog i studien. Belöningen bestod av tre biobiljetter som lottades ut i varje klass.

Statistiska analyser

För att besvara frågeställningarna användes Pearson korrelationsanalyser. Genom denna korrelationsstudie fås mått på sambanden mellan (1) ungdomarnas uppfattning av föräldrarnas livsvärden och föräldrarnas skattningar av sina livsvärden, och (2) ungdomarnas egna livsvärden och deras syn på föräldrarnas livsvärden. Vad gäller den första frågeställningen görs korrelationsanalysen dels för ungdomar med god och ungdomar med sämre bindning till föräldrarna. Jag dikotomiserade måttet på bindning till föräldrarna genom att särskilja de 50% ungdomar som uppgav bästa bindningen från de 50% som skattade bindningen till föräldrarna som sämre. I en avslutande analys är jag särskilt intresserad av de livsvärden som har att göra med hedonistiska värden och sådana som har att göra med humanistiska. Den fråga som ställs är om det finns ett samband mellan ungdomarnas humanistiska eller hedonistiska livsvärden och deras uppfattning om föräldrarnas humanistiska eller hedonistiska livsvärden. För att differentiera mellan hedonistiska och humanistiska livsvärden genomfördes en faktoranalys (principal axis factoring med oblimin rotering) av ungdomarnas skattning av sina egna livsvärden och två faktorer extraherades. Värdena i den första faktorn uttrycker humanistiska livsvärden (tillsammans med livsvärden som rör goda prestationer) och värdena i den andra uttrycker hedonistiska livsvärden (se Tabell 1). De livsvärden som laddade på båda faktorerna togs bort. Dessa livsvärden var: De närmsta vännerna, att bli bättre på det man gör och utveckla djupa relationer till andra.

Tabell 1. Resultat från en faktoranalys av ungdomarnas egna livsvärden. Faktor Humanistiska Hedonistiska Humanistiska Min familj ,48 ,04 En fredlig värld ,69 -,06

Att alltid göra mitt bästa ,69 ,05

Att arbeta hårt med skolarbete ,72 -,14

Hjälpa andra människor ,71 -,01

Tillsammans med andra arbeta för ett bättre samhälle

,69 ,04

Lära mig nya saker ,60 ,10

Hedonistiska

Att ha kul ,24 ,44

Ha mycket fritid ,02 ,64

Ha mycket pengar -.17 ,76

Se bra ut -,02 ,68

Frihet att göra som jag själv vill ,06 ,59

Resultat

Har ungdomar en god uppfattning om sina föräldrars livsvärden? För att undersöka om ungdomarnas syn på föräldrars livsvärden sammanhänger med de livsvärden som deras föräldrar har, undersöktes sambanden mellan ungdomarnas skattningar och deras föräldrars för var och en av de 15 livsvärdena. Som redovisas i Tabell 2, fanns det generellt mycket låga samband mellan ungdomarnas uppfattning av sina föräldrars livsvärden och föräldrarnas egna skattningar. Sex av de femton korrelationerna var visserligen signifikanta, men den högsta korrelationen var endast ,12. Slutsatsen är att ungdomar har en dålig kunskap om vilka livsvärden deras föräldrar har.

Tabell 2. Samband mellan ungdomarnas skattning av hur betydande följande livsvärden är för deras föräldrar

och föräldrarnas faktiska uppfattning om dessa värden.

Pearson r Familjen ,09* (663) De närmaste vännerna ,08* (662) En fredlig värld ,11* (653) Att ha kul ,12* (659)

Att alltid göra sitt bästa ,06

(655)

Att arbeta hårt för att uppnå mål man satt ,06

(654)

Ha mycket fritid ,07

(659)

Ha mycket pengar -,00

(652)

Hjälpa andra människor ,06

(655)

Se bra ut ,08*

(655)

Att bli bättre på det man gör ,01

(654)

Tillsammans med andra arbeta för ett bättre samhälle ,09*

(658)

Frihet att göra som man själv vill ,05

(658)

Utveckla djupa relationer till andra ,04

(657)

Lära sig nya saker ,07

(659)

Not. Värden inom parentes representerar antalet individer inkluderade i respektive korrelation.

* p < ,05

Har ungdomar som har en god bindning till sina föräldrar en bättre uppfattning om sina föräldrars livsvärden? Resultaten visade att ungdomarna med god bindning i stort sett inte heller kunde skatta föräldrarnas livsvärden. Det fanns dock två undantag som kan ses i Tabell 3. Sambanden mellan ungdomarnas skattningar av föräldrarnas livsvärden och föräldrarnas egna skattningar av livsvärdena att ha kul (r = ,29, n = 173, p <,001) och att se bra ut (r = ,22, n = 168, p < ,05) var signifikanta för de ungdomar som upplevde att de hade en god bindning till sina föräldrar. De återstående sambanden mellan ungdomarnas skattning av föräldrarnas uppfattning om de resterande livsvärdena och föräldrarnas faktiska uppfattning om dessa livsvärden var både svaga och inte statistiskt signifikanta. Tabell 3 visar även hur ungdomar med dålig bindning till föräldrarna uppfattar föräldrarnas livsvärden. Ungdomar med dålig bindning till sina föräldrar har heller ingen bra uppfattning om vilka livsvärden deras föräldrar har. Ingen av sambanden mellan ungdomarnas skattning av föräldrarnas livsvärden och föräldrarnas faktiska livsvärden var statistiskt signifikanta. Slutsatsen av analyserna är att ungdomar med god bindning till sina föräldrar med få undantag inte vet så mycket mer vilka livsvärden föräldrarna har än ungdomarna som har en sämre bindning.

Tabell 3. Samband mellan ungdomarnas skattning av hur betydande olika livsvärden är för deras föräldrar och

föräldrarnas faktiska uppfattning om dessa värden. Analyserna är gjorda separat för ungdomar med dålig respektive god bindning till sina föräldrar.

Person r

Dålig bindning God bindning

Familjen ,12 (160) -,04 (173) De närmaste vännerna -,01 (160) ,07 (171) En fredlig värld ,03 (158) ,13 (167) Att ha kul ,09 (160) ,29** (173)

Att alltid göra sitt bästa ,11

(160)

,13 (169) Att arbeta hårt för att uppnå mål

man satt -,01 (158) ,11 (170) Ha mycket fritid ,01 (157) -,02 (173) Ha mycket pengar ,05 (158) -,05 (167)

Hjälpa andra människor ,06

(158) ,08 (170) Se bra ut ,06 (158) ,22* (168)

Att bli bättre på det man gör -,00

(157)

-,01 (170) Tillsammans med andra arbeta för

ett bättre samhälle

,07 (158)

,09 (172)

Frihet att göra som man själv vill ,02

(157)

,05 (171)

Utveckla djupa relationer till andra ,06

(158)

,07 (170)

Lära sig nya saker ,12

(158)

,05 (172)

Not. Värden inom parentes representerar antalet individer inkluderade i respektive korrelation.

* p <,05; ** p <,001

Är det så att ungdomarnas sätt att se på sina föräldrars livsvärden avspeglar mer barnens livsvärden än föräldrarnas? Resultaten i Tabell 4 visar att det fanns starka samband mellan ungdomarnas egna livsvärden och hur de uppfattar sina föräldrars livsvärden. Samtliga samband var statistiskt signifikanta på p < ,001 nivån. Tabell 4 redovisar sambanden mellan ungdomarnas egna livsvärden och deras uppfattning av sina föräldrars livsvärden. Slutsatsen är att ungdomarnas uppfattning om föräldrarnas livsvärden i hög grad avspeglar deras egna livsvärden.

Tabell 4. Samband mellan ungdomarnas egna livsvärden och hur de uppfattar föräldrarnas livsvärden. Pearson r Familjen ,58* (961) De närmaste vännerna ,40* (955) En fredlig värld ,53* (951) Att ha kul ,41* (951)

Att alltid göra sitt bästa ,44*

(954) Att arbeta hårt med skolarbete/för att uppnå mål som

man satt ,29* (952) Ha mycket fritid ,39* (952) Ha mycket pengar ,49* (953)

Hjälpa andra människor ,47*

(950)

Se bra ut ,40*

(950)

Frihet att göra som man själv vill ,40*

(951)

Tillsammans med andra arbeta för ett bättre samhälle ,51*

(950) Vara bland de bättre i klassen/Att bli bättre på det man

gör

,35* (946)

Utveckla djupa relationer till andra ,45*

(947)

Lära sig nya saker ,45*

(954)

Not. Värden inom parentes representerar antal individer inkluderade i respektive korrelation.

* p <,001

Är det så att ungdomar med god bindning till föräldrarna i större utsträckning uppvisar samband mellan sina egna livsvärden och de livsvärden som de upplever att deras föräldrar har på ett annat sätt (högre eller lägre) än ungdomarna med dålig bindning? För att se om storleken på korrelationerna skilde dessa två grupper av ungdomar genomfördes Fisher’s Z test. Testen visade att det fanns en statistisk skillnad mellan ungdomarnas uppfattningar om hur mycket föräldrarna värderar familjen (p <,05), där sambandet för ungdomarna med dålig bindning till föräldrarna var r = ,55 och för ungdomarna med god bindning till föräldrarna var r = ,39. Det fanns även en skillnad (p <,01) mellan ungdomarna och deras uppfattning om hur viktigt föräldrarna tycker det är att ha mycket pengar. Sambandet för ungdomarna med dålig bindning till föräldrarna var r = ,35 och sambandet för ungdomarna med god bindning var r = ,60. Slutligen visade Fisher’s test också att det fanns en skillnad (p <,01) mellan ungdomarnas uppfattning om hur viktigt deras föräldrar tycker det är att hjälpa andra människor. Sambandet för ungdomarna med dålig bindning till föräldrarna var r = ,41 och sambandet för ungdomarna med god bindning var r = ,59. Tabell 5 visar hur sambanden mellan ungdomarnas livsvärden och deras skattning av föräldrarnas livsvärden ser ut då föräldra-/barnbindningen är dålig respektive god.

Tabell 5. Samband mellan ungdomarnas livsvärden och hur de uppfattar föräldrarnas livsvärden. Analyserna är

gjorda separat för ungdomar med dålig respektive god bindning till sina föräldrar.

Ungdomarnas värden och ungdomarnas syn på föräldrarnas värden, r

Dålig bindning God bindning

Familjen ,55* (246) ,39* (245) De närmaste vännerna ,38* (246) ,38* (242) En fredlig värld ,45* (245) ,55* (238) Att ha kul ,33* (242) ,41* (241)

Att alltid göra sitt bästa ,42*

(246)

,43* (240) Att arbeta hårt med skolarbete/för

att uppnå mål som man satt

,28* (243) ,24* (242) Ha mycket fritid ,34* (241) ,44* (244) Ha mycket pengar ,35* (244) ,60* (243)

Hjälpa andra människor ,41*

(242) ,59* (242) Se bra ut ,33* (245) ,44* (240)

Frihet att göra som man själv vill ,36*

(240)

,39* (244) Tillsammans med andra arbeta för

ett bättre samhälle

,48* (244)

,60* (242) Vara bland de bättre i klassen/Att

bli bättre på det man gör

,34* (240)

,39* (243)

Utveckla djupa relationer till andra ,42*

(241)

,51* (241)

Lära sig nya saker ,38*

(243)

,52* (244)

Not. Värden inom parentes representerar antalet individer inkluderade i respektive korrelation.

* p <,001

Humanistiska och hedonistiska livsvärden

Som tidigare redovisats gjorde jag en faktoranalys av ungdomarnas egna livsvärden där jag fann två livsvärdesfaktorer – en humanistisk respektive en hedonistisk. De humanistiska värdena består av följande värden från enkäten: min familj, en fredlig värld, att alltid göra mitt bästa, att arbeta hårt med skolarbete, hjälpa andra människor, tillsammans med andra arbeta för ett bättre samhälle och lära mig nya saker. De hedonistiska värden består av dessa värden: Att ha kul, ha mycket fritid, ha mycket pengar, se bra ut och frihet att göra som jag själv vill.

I vilken utsträckning är ungdomarnas uppfattning om sina föräldrars humanistiska eller hedonistiska livsvärden en avspegling av de humanistiska eller hedonistiska livsvärden som ungdomarna själva har, och i vilken utsträckning sammanhänger ungdomarnas egna humanistiska eller hedonistiska livsvärden med de humanistiska eller hedonistiska livsvärden som föräldrarna har? För att ta reda på detta undersökte jag först sambanden mellan ungdomarnas humanistiska livsvärden och deras uppfattning om föräldrarnas humanistiska livsvärden. Det fanns ett starkt samband mellan ungdomarnas humanistiska livsvärden och deras skattning av sina föräldrars humanistiska livsvärden (r = ,62, n = 921, p <,001). Däremot fanns det ett svagt samband mellan ungdomarnas egna humanistiska livsvärden och föräldrarnas faktiska humanistiska livsvärden (r = ,12, n = 642, p < ,05). Detta innebär att ungdomarnas uppfattning om föräldrarnas humanistiska livsvärden i hög grad avspeglas av deras egna humanistiska livsvärden. Det höga sambandet visar att ungdomar tenderar att

skatta föräldrarnas humanistiska livsvärden på ett sätt som speglar deras egna humanistiska livsvärden; de tror att deras föräldrar har liknande livsvärden som de själva har. Men i själva verket har inte föräldrarna liknande livsvärden som deras barn. Även ungdomars hedonistiska livsvärden korrelerade starkt med deras skattning av föräldrarnas hedonistiska livsvärden (r = ,57 n = 921, p < ,001). Men sambandet mellan ungdomars hedonistiska livsvärden och deras föräldrars faktiska hedonistiska livsvärden var mycket svagt (r = ,09 n = 655, p <,05). Det betyder att ungdomarnas uppfattning om föräldrarnas hedonistiska livsvärden avspeglar ungdomarnas egna hedonistiska livsvärden. De tror att deras föräldrar har liknande hedonistiska livsvärden som de själva men i själva verket har inte föräldrarna liknande hedonistiska livsvärden som deras barn.

När hänsyn togs till om ungdomarna har dålig respektive god bindning till sina föräldrar visade korrelationsanalyserna att ungdomarnas skattning av föräldrarnas humanistiska livsvärden avspeglar deras egna humanistiska livsvärden (Tabell 6). Korrelationerna var höga och signifikanta på p < ,001 nivån för både de ungdomar som hade dålig bindning och de ungdomar som hade god bindning till sina föräldrar. För att se om storleken på korrelationerna skiljer sig mellan ungdomar med god bindning och dålig bindning genomfördes Fisher’s Z test. Resultatet av testen visade att korrelationsstorlekarna inte skilde sig mellan ungdomar med god och dålig bindning på p < ,05 nivån. Korrelationsanalyserna visade även att sambandet mellan ungdomars humanistiska livsvärden och föräldrarnas humanistiska livsvärden var lågt och i detta fall inte heller statistiskt signifikant. Det betyder att ungdomar och föräldrar, oavsett hur föräldra-/barnbindningen ser ut, inte har liknande livsvärden.

Tabell 6. Samband mellan ungdomarnas skattningar av sina humanistiska värden, deras skattning av

föräldrarnas humanistiska värden och föräldrarnas faktiska humanistiska värden. Tabellen redovisar resultaten separat för ungdomar med dålig resp. god bindning.

Ungdomars skattning av föräldrarnas humanistiska värden, r

Föräldrarnas humanistiska värden,

r

Ungdomars humanistiska värden. Dålig bindning

,56* (234)

,15 (158) Ungdomars humanistiska värden.

God bindning

,66* (226)

,11 (163)

Not. Värden inom parentes representerar antalet individer inkluderade i respektive korrelation.

* p <,001

Vad gäller sambandet mellan ungdomars hedonistiska livsvärden och deras skattning av föräldrarnas hedonistiska livsvärden är resultaten desamma för ungdomar med dålig bindning till föräldrarna och ungdomar med god bindning till föräldrarna. Resultatet visade även här att ungdomarna inte har liknande livsvärden som deras föräldrar. Sambanden mellan ungdomarnas hedonistiska livsvärden och deras föräldrars hedonistiska livsvärden var både mycket låga och inte statistiskt signifikanta. Detta gäller både för de ungdomar som har god bindning till sina föräldrar och de ungdomar som har dålig bindning till sina föräldrar, Tabell 7 visar hur dessa samband ser ut.

Tabell 7. Samband mellan ungdomarnas skattningar av sina hedonistiska värden, deras skattning av

föräldrarnas hedonistiska värden och föräldrarnas faktiska hedonistiska värden. Tabellen redovisar resultaten separat för ungdomar med dålig resp. god bindning

Ungdomars skattning av föräldrarnas hedonistiska värden, r

Föräldrarnas hedonistiska värden, r Ungdomarnas hedonistiska värden.

Dålig bindning

,50** (231)

,02 (159) Ungdomars hedonistiska värden.

God bindning

,58** (239)

,14 (169)

Not. Värden inom parentes representerar antalet individer inkluderade i respektive korrelation.

*p<,05, **p<,001

Diskussion

Denna studie hjälper oss att förstå hur ungdomar uppfattar sina föräldrars livsvärden. Lärdomen man kan dra av denna studie är att ungdomar i 13-15 års ålder inte vet vilka livsvärden deras föräldrar har. Det syns tydligt i studiens resultat att ungdomar påverkas av sina egna livsvärden när de skattar sina föräldrars livsvärden. Det är dock oklart varför ungdomar inte känner till sina föräldrars livsvärden.

Studien har bidragit med att ge utökad kunskap om ungdomars kännedom om deras föräldrars livsvärden. Med bindningsteorin som utgångspunkt skulle man kunna tänka sig att ungdomar med god bindning till föräldrarna har en bättre uppfattning om föräldrarnas livsvärden än ungdomar med dålig bindning. Denna studie stöder dock inte detta antagande.

Om man anknyter ett av studiens resultat, att ungdomar inte vet vilka livsvärden deras föräldrar har, till socialisationsprocessen, tycks det som att föräldrarna inte har lyckats med att förmedla sina livsvärden till sina barn. I introduktion utgick jag från den gängse idén att föräldrar genom att vara modeller för sina barn påverkar vilka livsvärden deras ungdomar anammar. Det verkar som om detta inte stämmer överens med studiens resultat, eftersom ungdomarna inte kände till föräldrarnas livsvärden. Om föräldrarna hade lyckats i socialisationsprocessen så hade ungdomarna vetat på ett ungefär vilka livsvärden föräldrarna hade.

En faktor som kan ha haft en inverkan på studiens utfall är ungdomarnas ålder. Ungdomarna som deltog i studien var mellan 13 och 15 år. Deras bild av föräldrarnas livsvärden kan vara skev på grund av att deras upplevelser av verkligheten inte är likvärdiga med deras föräldrars; de behöver till exempel inte oroa sig för att hyran inte blir betald. Det skulle möjligtvis kunna vara så att vissa ungdomar tror att föräldrarna har hedonistiska livsvärden i och med att föräldrarna tjänar pengar och äger materialistiska saker som till exempel bil. Men föräldrarnas syn på detta kan skilja sig från ungdomarnas eftersom de kan tänka att pengarna är viktiga för att handla mat och betala för andra viktiga saker som är essentiella för familjens överlevnad. Dessa materialistiska saker kan således ses som ett verktyg för att föräldrarna ska kunna tillgodose familjens behov. Det skulle i grund och botten innebära att föräldrarna har humanistiska livsvärden och inte hedonistiska. Man skulle kunna anta att ju äldre ungdomarna är desto mer ansvar får de och detta skulle innebära att deras upplevelser blir allt mer lika föräldrarnas. Detta skulle i sin tur leda till att ungdomarna förstår sina föräldrar bättre än de gjorde när de var yngre och därmed skulle de kunna skatta föräldrarnas livsvärden mer korrekt.

En svaghet i studien är att jag inte har separatgranskat de livsvärden som papporna respektive mammorna hade. Det kan vara så att föräldrarna skiljer sig från varandra vad gäller livsvärden, och när ungdomarna rapporterar om föräldrarnas värden väger de ihop deras livsvärden. Om det är på det sättet kommer sambanden mellan ungdomarnas upplevelser av föräldrarnas värden och föräldrarnas egna värden att automatiskt blir lägre. I denna studie

skickades en postenkät hem till föräldrarna. En av de frågor som ställdes var vilken förälder som besvarade enkäten i hemmet. Jag har återanalyserat denna studies resultat separat för de fall där mamman fyllde i och i de fall där pappan fyllde i enkäten. Resultaten är desamma som redovisas här. Detta tyder på att resultatbilden är robust och densamma oavsett vilken förälder som svarade på postenkäten.

Det mest överraskande resultatet i studien är att ungdomarna har mycket dålig kunskap om vilka livsvärden deras föräldrar har. Det vore rimligt att tro att ungdomarna till en viss del visste vad deras föräldrar har för livsvärden, men av studiens resultat framgår att detta inte stämmer överens med verkligheten. Det är även lite förvånande att sambanden mellan ungdomarnas egna livsvärden och deras uppfattning om föräldrars livsvärden är så starka.

Jag har i den här undersökningen endast sökt ge en tänkbar förklaring till varför ungdomar kan ha god respektive dålig kunskap om föräldrarnas livsvärden. Det har rört sig om man har en god eller dålig bindning till föräldrarna. Det finns sannolikt många andra förklaringar. De har inte undersökts i denna studie. Detta är en svaghet eftersom det vore intressant att veta vilka andra faktorer som kan förklara ungdomarnas kunskapsbrist om föräldrarnas livsvärden. Exempelvis skulle man kunna anta att ungdomar vet mer om föräldrarnas värden i familjer där föräldrarna har en enig front än i familjer där föräldrarnas åsikter om vad som är viktigt i livet skiljer sig radikalt åt. En annan svaghet med studien är att man inte kan vara säker på vad som påverkar vad. Detta är en del av en longitudinell studie. I studien utgår jag från att ungdomarnas uppfattning om föräldrarnas livsvärden avspeglar ungdomarnas egna livsvärden. En alternativ förklaring kan vara att ungdomarnas uppfattning om föräldrarnas livsvärden (som inte alls behöver stämma med verkligheten) kan påverka deras egna livsvärden. Det skulle kunna vara så att ungdomarna anpassar sina egna livsvärden så att de stämmer överrens med deras uppfattningar (korrekta eller inte korrekta) om föräldrarnas livsvärden. I studien finns det en del metodologiska svagheteter. En av dem är att bortfallet på de enkäter som föräldrarna besvarat är stort och att bortfallsanalys inte gjordes. När korrelationsanalyser gjordes mellan ungdomarnas uppfattning om föräldrarnas livsvärden och föräldrarnas faktiska livsvärden inkluderades inte de ungdomar vars föräldrar inte besvarat enkäterna. Detta kan ha konsekvenser för studiens resultat. Det kan vara så att ungdomarna som inte inkluderades i korrelationsanalyserna för att deras föräldrar inte besvarade enkäterna skiljer sig i olika avseenden från de ungdomar vars föräldrar besvarade enkäterna. Om de skulle inkluderas i analyserna skulle resultaten kunna se annorlunda ut. En annan metodologisk svaghet som kan ha minskat resultatens tillförlitlighet är att många korrelationer har gjorts utan att någon form av Bonferroni korrektion utförts. Detta kan påverka studiens resultat eftersom chansen är större (när man gör många korrelationsanalyser) att en del korrelationer uppkommer av slumpen, det vill säga att signifikansgränsen höjs automatiskt. En typ av Bonferroni korrektion skulle kunna kompensera för detta. En annan betydelsefull svaghet som bör påpekas är att det finns en viss osäkerhet om det är livsvärden som fångas in i studien. Det kan vara så att livsvärdena som inkluderades i studien i själva verket är indikationer på livsvärden.

Studien har styrkor som bör framhållas. En av dem är att det inte har gjorts så många studier om ungdomars kunskap om deras föräldrars livsvärden, där hänsyn tagits till föräldra-/barnbindningen. Studien har gett oss baskunskap om ämnet som framtida studier kan bygga vidare på. Det vore intressant att undersöka vilka förhållanden som bäst kan predicera ungdomarnas kunskap om föräldrarnas livsvärden. En annan styrka är att studiens resultat ska kunna generaliseras till andra ungdomar eftersom ungdomarna som deltog i studien lever under typiska svenska förhållanden. Det är mer tveksamt om resultatet skulle kunna generaliseras till ungdomar som till exempel bor på landet eller i storstäder. Å andra sidan finns det få skäl att tro att dessa ungdomars värden skiljer sig på ett avgörande sätt från ungdomarna i denna undersökning.

Det bör också påpekas att det var många ungdomar och föräldrar som deltog i denna studie. Det stärker tillförlitligheten till de resultat som framkommit.

Med denna studie som underlag, kan man polemiskt säga att unga människor inte riktigt vet vad deras nära och kära värderar i livet. Även om man tror att man känner sina nära och kära väl finns det här empiriska belägg för att det egentligen inte är så.

Referenser

Bandura, A. (1977). Social learning theory. Englewood Cliffs, New Jersey: Prentice-Hall Inc. Bowlby, J. (1979). The making and breaking of affectional bonds. London: Tavistock

Publications Ltd & Methuen Inc.

Bowlby, J. (1988/1994). En trygg bas. Kliniska tillämpningar av bindningsteorin [A secure base]. Ytterlids, Falkenberg: Natur och kultur.

Bra böckers lexikon. (1981). Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB.

Cohen, P. & Cohen, J. (2001). Life values and mental health in adolescence. I Peter Schmuck & K. M. Sheldon, red: Life Goals and well-Being: Towards a Positive Psychology of Human Striving, s 167-181. Seattle: Hogrefe & Huber Publishers. Grusec, J. E., Goodnow, J. J. & Kuczynski, L. (2000). New Directions in Analyses of

Parenting Contributions to Children’s Acquisition of Values. Child Development 71, 205-211.

Gärling, T., Lindberg, E., Montgomery, H., Waara, R. (1985). Beliefs about the attainment of life values. Umeå Psychological Reports, 181.

Knafo, A. & Schwartz, S. H. (2003). Parenting and Adolescents’ Accuracy in Perceiving Parental Values. Child Development 74, 595-611.

Montgomery, H. & Johansson, U-S. (1986). On the classification of life values. Göteborg Psychological Reports, 16, 1-11.

Northway, M. L. & Detweiler, J. (1955). Children´s Perception of Friends and Non-Friends. Sociometry, 18, 271-275.

Olson, J. M., & Zanna, M. P. (1993). Attitudes and attitude change. Annual Review of Psychology, 44, 117-154.

Rauste-von Wright, M. (1982). Life values of Finnish adolescents and their beliefs about the values of peers and adults. Scandinavian Journal of Psychology, 23, 201-205.

Stattin, H. & Kerr, M. (2001). Adolescents´ Values Matter. I Jari-Erik Nurmi, red. Navigating through adolescence: European perspectives, s 37-58, New York: Routledge Falmer. Urberg, K., A., Degirmencioglu, S. M. & Pilgrim, C. (1997). Close Friend and Group

Influence on Adolescent Cigarette Smoking and Alcohol Use. Developmental Psychology, 33, 834-844.