Vägmarkeringsmassors hållbarhet : Uppföljning av ett antal mindre provfält i landet under 1986-1989

VTlnatat

Nummer: V 133

Datum: 1990-10-23

Titel:

VÄGMARKERINGSMASSORS HÅLLBARHET

_{Uppföljning av ett antal mindre provfält i landet}

_{under 1986-1989}

Författare: Ylva Colldin Jane Salomonsson

Avdelning: Vägavdelningen (Materialsektionen)

_{Projektnummer: 4203801-8}

Projektnamn: Vägmarkeringsmassa

Uppdragsgivare: VTI

_{Distribution: / begränsad /}

Susie

Vi Väg-och Trafilc

_e

Statens väg- och trafikinstitut

_{Pa:58101 Linköping.}

_{Tel.__013-2(_)40.10Q. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-14 1436} Inst[tutat Besök: Olaus Magnus väg 37 Linköping %

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

4.

ORIENTERING

VÄGMARKERINGSMASSOR PROVFÄLT

RESULTAT OCH KOMMENTARER

4.1 Markeringens hållbarhet i hjulspår 4.2 Övrigt

REFERENSER BILAGA

1. ORIENTERING

Vägverket markerar årligen cirka 3 800 mil väg. Väglinjemarkering utförs med konventionell termoplastmassa, väglinjefärg eller s k

sprayplast. Under 1988 utfördes i Vägverkets regi cirka 85 procent av all markering med väglinjefärg och resterande 15

procent med termoplastmassa.

Konventionell termoplastmassa lägges cirka 3 mm tjockt på hög-trafikerade vägar. Markering med väglinjefärg och sprayplast

ut-förs på mindre trafikerat vägnät. (Sprayplast är en termoplast

som sprutas ut på vägen i tunna skikt, normalt cirka 1,5 mm. På

grund av miljöskäl ersätter Vägverket, sedan 1989, succesivt

väglinjefärgen med sprayplast. Väglinjefärg innehåller som regel

cirka 50 procent lösningsmedel, medan sprayplast inte anses ha

några skadliga miljöeffekter.) (1)

Hållbarhet är en viktig egenskap hos termoplastmassan. På vägen

utsätts markeringen för mekanisk påverkan från främst dubbdäck

och snöplog. Miljöfaktorer som påverkar markeringens hållbarhet

är UV-ljus (solljus), temperatur och regn.

Under perioden 1983-1985 pågick (inom ett uppdragsprojekt från Vägverket) fält- och laboratorieprovning rörande termoplast-massors hållbarhet på vägen och möjligheten att på laboratoriet

förutsäga denna hållbarhet. 28 olika termoplastmassors hållbarhet uppmättes då i fält och på laboratoriet. Utifrån erhållna

fält-och laboratorieresultat utarbetades sedan ett förslag till system

för klassificering av termoplastiska vägmarkeringsmassors

håll-barhet genom.laboratorieprovning (2).

Den aktuella fältundersökning som redovisas i detta notat, kan

betraktas som en uppföljning och enkel verifiering av ovan nämnda förslag till klassificeringssystem. Uppföljningen avser perioden

fr o m hösten 1986 t o m våren 1989.

2. VÄGLERKERINGSMASSOR

Sex olika termoplastmassor har lagts ut i fält. frodukterna ingår

i Vägverkets upphandling inför l986=års utläggningssäsong och

benämns: Viking 10 (R 1), Cleanosol - OR, Cleanosol u R 20, Cleanosol m 6718, Geveco D 6725, Geveco - SVR 20, Skandinavisk Vägmarkering

En teknisk beskrivning för produkterna ges i tabell l°

Upp-gifterna har erhållits genom Vägverkets inköpsavdelning och avser således 1986-års produktion.

Av aktuella produkter ingår fem.av dem.i tidigare nämnt labora= torie- och fältprovningsprojekt (2). Uppgifter och provnings-resultat från detta projekt framgår av tabellerna 2 och 3.

Tabell 1. Teknisk beskrivning för 1986-års produktion av aktu-ella massor. (Uppgifter erhållna genom Vägverkets inköpsavdelning.)

PRODUKT BINDEL GLASPÃRIDR PIGMEN'I', '1:102 STÃMPEL-

TRÖGER-halt halt halt BELASTNINGS- SLITAGE

VÄRDE

(vikt-%) (vikt-%) (vikt-%) (8) (g) Viking 10 Tillverkaren hänvisar till uppgifter och resultat från

Vikingstadprojektet (tabellerna 2 och 3)

OR 18,2 30 8 ca 20 0,3 R 20 18,6 20 8,0 ca 25 0,5 6718 19 19,5 6,5 5 28 6725 19,5 19,5 6,5 20 2,0 SVR 20 18 20 6,25 18 1,1 VTI Notat 133

Tabell 2. Teknisk beskrivning för 1983-ârs produktion av aktuella

massor. (Uppgifterna erhållna av tillverkaren i samband med

Vikingstadprojektet (2).)

PRODUKT BINDEI. GMSPÃRIDR Hmmm FYLIMEDEL smm=

typ halt halt typ halt halt DENSITET

harts*

Ti02**

(vikt-%) (vikt-%) (vikt-%)(vikt-%) (g/cm3)

Viking 10 ej kolväte- 16,5 20 A 8 55,5 2,1 harts OR kolväte- 18,2 30 A 7,7 44,1 2,0 harts 6718 ej kolväte- 19,5 19,5 A 6,5 54,5 2 harts 6725 kolväte- 19 19,5 A 6,5 55,0 2 harts SVR 20 kolväte- 20 20 A+R 7 53,0 2 harts

* Med "ej kolväteharts" menas här t ex olika typer av esterharts. ** A:Anatas, R=Rutil.

Tabell 3. Laboratorie- och fältresultat för aktuella massor inom

Vikingstadprojektet (2).

PRODUKT LABORAIORIE- FÃLTPROVNING

HÅLLBARHETS-PROVNING KLASS

Tröger- AöTröger- Stämpel- Slitage efter

slitage slitage

belastnings-vårde 1 vinter 2 vintrar

(9) (9) (8) (mm) (mrn) Viking 10 3,5 < 0 11 0,7 1,8 1 OR 0,8 3,2 28 2,2 Nedsliten 3 6718 30,5 - 5 1,3 3,0 3 6725 2,0 < 0 30 1,3 2,8 2 SVR 20 2,7 < 0 18 1,1 2,9 1-2 * Xenotest. 3 PROVFÃLT

Ett antal vägförvaltningar har medverkat i denna undersökning.

Vägförvaltningarna är: - M, Malmöhus län - K, Blekinge län - F, Jönköpings län - E, Östergötlands län - R, Skaraborgs län - S, Värmlands län - W, Kopparbergs län - Y, Västerbottens län VTI Notat 133

Inom respektive vägförvaltning har ett eller flera mindre prov-fält lagts ut (under juni-december 1986), i samband med ordinarie utläggningsarbete. Provfältens fördelning över landet framgår av

figur 1.

Enligt överenskommelse mellan VTI, Vägverket och aktuella vägförw

valtningar har utläggning och uppföljning av provfälten utförts i enlighet med i bilaga 1 angivna föreskrifter och riktlinjer. I bilagan beskrivs lämpligt förfarande rörande provfältets

pla-cering, utformning och utläggning, liksom provtagning och

kon-troll (av t ex temperatur och skikttjocklek). Markeringens håll-barhet har bedömts visuellt enligt följande (i bilagan angivna)

bedömningsalternativ:

Markeringen i hjulspår finns kvar till

- 100% (oförändrad) mer än 75% mellan 50 och 75% mellan 25 och 50% mindre än 25% 0% (helt borta)

Resultat från totalt 13 provfält har inrapporterats till VTI av ansvarig vid respektive vägförvaltning. Markeringens hållbarhet

har härvid bedömts varje vår (och eventuellt höst) fram t o m våren 1989. En "avkortad" sammanställning av inrapporterade

upp-gifter och bedömningsresultat redovisas i tabell 4. En bild av markeringens hållbarhet i hjulspår på respektive provfält, under

den aktuella tidsperioden, ges med hjälp av stapeldiagram i

figur 2.

Två av provfälten (1 K och P-län) har olyckligtvis lagts över

efter endast en vinters trafik. Provfältet i E-län lades med fem (!) olika produkter (Viking 10, OR, 6718, 6725 och SVR 20), varför respektive produkts placering i fältet påverkat slitaget.

Endast produkterna 6718 och 6725 kan här anses jämförbara. Vissa uppgifter angående t ex massans temperatur och utlagd skikt-tjocklek saknas dessutom för detta provfält.

S STOCKHOLM X

P

_{x UNKÖMNG}

9'

_ Rx Ex än GÖTEBORG xF iii (LJ x x .. MALMO 0 100 200 300 k? l 1 i 4

Figur 1. Provfältens placering i respektive län.

4 RESULTAT OCH KOMMENTARER

4.1 Mhrkeringens hållbarhet i hjulspâr

Angående markeringens hållbarhet i hjulspår kan

sammanfattningsvis konstateras:

Generellt

Efter en vinter har markeringen inte slitits nämnvärt för huvuddelen av provfälten, utan ligger kvar i oförändrat skick

eller till mer än 75%. För två av provfälten har slitaget dock

varit något högre; markeringen ligger kvar tillmellan 50 och

75% (SVR 20 i Y-län).

Efter två vintrar ligger i sju fall markeringen kvar i oför-ändrat skick eller till mer än 75%. I två fall är markeringen

helt borta (6718 och 6725 i R- respektive E-län).

Efter tre vintrar ligger i ett fall markeringen kvar till mer än 75% (Viking 10 i M-län)° I Övriga fall är markeringen som regel helt borta eller ligger kvar till mindre än 25%.

Enskilda produkter Viking 10

Produkten har lagts ut i totalt sex provfält, från M-län i

söder till W-län i norr. Efter två vintrar ligger markeringen kvar, i fyra fall av fem, till mer än 75% eller oförändrat.

(Ett provfält har lagts över efter en vinter.) Efter tre vintrar ligger markeringen kvar i M-län till mer än 75%. I övriga län har produkten slitits betydligt mer.

SVR 20

Produkten har lagts ut i totalt fyra provfält. Två av

prov-fälten ligger i Y-län (de nordligaste provfälten) och har här slitits påtagligt. Efter en och två vintrar ligger markeringen kvar till mellan 50 och 75% respektive mindre än 25%.

Observ-eras bör att trafikmängden över dessa båda provfält varit

större

(7300 respektive 9200 ÅDT) än för övriga provfält

(cirka 5000 ÅDT). Provfältet i S-län har slitits minst, men

uppmätt skikttjocklek för markeringen uppgår här till 3,9 mm.

6718

Produkten har lagts ut i totalt tre provfält. Efter två

vint-rar är markeringen helt nedsliten för ett av provfälten (i R-län) men ligger kvar till mellan 50 och 75% i E-län. (Ett provfält har lagts över efter en vinter.)

6725

Produkten har lagts ut i två provfält (F och E-län). Efter två

vintrar ligger markeringen kvar till mindre än 25% i F-län och

är helt nedsliten i E-län. OR och R 20

Produkterna har lagts ut i vardera ett provfält (i E- respek-tive W-län) och ligger till största delen (mer än 75%) kvar

efter två vintrar.

Vid en jämförelse mellan de aktuella produkternas slitstyrka efter främst två vintrars trafikpåkänning, kan konstateras

att produkten Viking 10 har bättre slitageegenskaper än produkt-erna 6718 och 6725, och är minst lika hållbar som övriga

under-sökta produkter (SVR 20, OR och R 20).

I stort verkar den aktuella provfältsundersökningen bekräfta tidigare bedömning av produkterna Viking 10, SVR 20, 6718 och 6725 (tabell 3).

10

OR-massan är representerad endast i provfältet i E-län men

förefaller där lika hållbar som.massan R 20, och mer hållbar än i Vikingstadprojektet. (Massa R 20 är ej representerad i

Vikingstadprojektet.)

Mer långtgående slutsatser bör ej dras ur den aktuella under-sökningen. Provfälten är få till antalet och markeringens

håll-barhet har följts upp endast medelst visuell bedömning, och av ett flertal olika personer. Respektive produkters hållbarhet har i detta sammanhang ej undersökts på laboratoriet, varför

jämförelser med fältresultat från Vikingstadprojektet kan göras endast under förutsättning att "l983-års produkt" är identisk med "1986-års produkt" (jfr tabellerna 1-3).

4.2

Övrigt

För övrigt kan nämnas att inga större anmärkningar inrapporterats angående produkternas utläggningsegenskaper. SVR 20 uppfattas dock som "seg" i Y-län. R 20 och Viking 10 svärtas av trafiken efter utläggning, enligt erfarenheter i W-län. I det senare

fallet torde svärtningen bero på den vid tillfället rådande

högsommarvärmen (cirka 30°C) i W-län. (jfr tabell 4.)

ll

VIKING 10

SVR 20

6718

6725

R20

OR

(%) kd K 1= R. E 7

13 s 'Y Y'

E Iz P

E F

WW

E

100

-<

75-50 - 75

50-

_U

0 0 25 - 50 V V E E 25- R R L L . A

_G

A

_G

T ma T nu 100-75 d

50'75

2%

50- H 0 Ö Ö 0 zs-x) V V'V v E E E E 25- R R.R R L L L L G ... . G G G åá 1' éá 1 T E: ,q 1 E: ,q VÅR-89 Figur 2. Stapeldiagram som illustrerar markeringens hållbarhet

i hjulspår efter 1,2 och 3 vintrars trafikpåkänning

Ta be ll 4. Up pg if te r oc h be döm ni ng sr es ul ta t för ak tue ll a pr od uk te r oc h pr ovf äl t.

PR

OV

FÃL

T

HA

SS

AN

VI

SU

EL

L

BE

DÖI

NI

NG

Be låg gn Tr af ik Ut lâg gn Luf t Ut låg gn Ha x Sk ik t Mär ke ri ng kva r i hj ul sp år (% ) typ män gd da tum . te mp te mp te mp tj oc kl

(ÅD

T)

(°C

)

(°C

)

00

)

(m

m)

Vår

*-87

Vår

*-88

Vår

*-89

V I K I N G 10 Län Län Län Län Län Län 10 0 10 0 >7 5 10 0 Öve rl ag t Öve rl ag t HA B 16 T (-82 ) 47 40 86 12 05 10 23 0 23 0 MA B 41 90 86 09 02 16 18 9-19 1 19 1 12 T 49 70 86 08 21 15 22 5 22 7 10 0 50 -7 5 <2 5 MA B 16 T 50 00 86 09 30 11 18 0 19 0 10 0 >7 5 He lt bo rt a HA B 12 T 40 00 86 08 28 14 10 0 >7 5 <2 5 MA B 12 T (-78 ) 45 00 86 06 26 27 19 0 19 2 3, 3 >7 5 >7 5 <2 5 00 \ mmm nu

å

Eikihaüiülzl 12 S V R 20 Län Län Län Län HA B 12 T 40 00 87 07 07 10 0 50 -7 5 25 -5 0 MA B 44 40 86 09 02 17 20 5 20 5 10 0 >7 5 50 -7 5 16 T (-85 ) 73 00 86 08 19 16 19 0-19 5 19 5 50 -7 5 <2 5 Öve rl ag t MA B 12 T (-84 ) 92 00 86 08 19 16 19 5-20 0 20 0 50 -7 5 <2 5 Öve rl ag t ONOO sus mmm

ä

Lüm>4>4

Ta be ll 4 fo rt sät tn in g PR OV FÅL T Be läg gn

tY

P

T r a f i k ma ng d

(A

BT

)

Ut låg gn d a t um Luf t

(°C

)

HE SS AN Ut låg gn

(°C

)

(°C

)

Sk ik t tj oc kl (m m) VI SU EL L BE DÖH NI NG ma rk er in g kva r i hj ul sp år (% ) Vår *-87 Vår *-88 Vår *-89 67 18 Län E Län R Län P 12 T 16 T 12 T

('

80

)

40 00 50 00 62 10 86 08 28 86 09 30 86 10 02 14 13 12 20 3-20 7 17 0-17 5 20 7 17 5 10 0 >75 >75 50 -7 5 ge lt b o r t a Ove rl ag t He lt bo rt a ge lt bo rt a Ove rl ag t 67 25 Län E Län F 12 T 12 T 40 00 49 70 86 08 19 14 16 21 4-21 9 21 9 3, 6 >7 5 >7 5 He lt b o r t a <25 He lt bort a He lt bo rt a R 20 Län W HA B 12 T

('

78

)

45 00 86 06 26 30 16 9-17 4 17 4 2, 4 >7 5 >75 (880 1) <25 O R _Län E 12 T 40 00 86 08 28 14 100 >75 (880 3) <25 * Vår = 1 ap ri l Y T T T M n l -:a f-1 1 ?

-30

jun

i

13

14 1. Transpcrt Trender nr 6, 1989.

2. VTI Meddelande 482 "Laboratorie- och fältprovning av

termoplastiska vägmarkeringsmassors hållbarhet".

Y. Colldin, U. Isacsson (1986).

Bilaga 1

_

1 (4)

TERMOPLASTMASSA - uppgifter i samband med UTLÄGGNING av provfält för

vidare uppföljning och verifiering av VTIs klassificeringssystem. Två provfält per

län. MASSAN Produktnamn: ... ..Tillverkare: ... .. Tillverkningsdatum: ... .. PROVFÄLTETS PLACERING Vägsträcka: ... .. Beläggningstyp: ... ..Trafikmängd:... .. PROVFÄLTETS UTLÄGGNING Ansvarig utläggare: ... .. Typ av smältgryta: ... .. Typ av utläggningsutrustning: ... .. Uppvärmning:

Massan började uppvärmas datum: ... .. kl: ... ..

Utläggning avprovfältet började datum: ... .. kl: ...

Utläggningstemperatur:

Massans temperatur var vid provutläggningens start:... "OC, slut: ... OC Massan hade fram till provfältets utläggning ej överskridit: ... "OC Skikttjocklek enligt kontroll på provplåt: ... ..

Observationer vid utläggningsarbetet:

Massan var lätt att arbeta med Ja... .. Nej ... Massan var "seg" Ja... .. Nej ... Markeringarna svärtades av trafiken Ja... .. Nej... .. ÖVRIGT

Väder (soligt, klart, molnigt, fuktigt): ... ..

Lufttemperatur: ..."OC ... ..

Övriga observationer: ... ..

Uppgifterna insända av: ... ..Län:... .. tel: ... ..

Blanketten skickas in till Ylva Colldin, Statens väg- och trafikinstitut, 581 01

Utläggning av provfältet

Skiktjocklek =

m 1 b

9

Provfältet utlägges i samband med ordinarie utläggningsarbete, dock ej i början eller slutet av en utläggningsomgång. Utläggning sker med handskOpa eller med förekommande utläggningsutrustning

(an-ges).

Prov uttages i anslutning till provfältetes utläggning (2 x 5 l). Rena

plåthinkar med lock användes. De märkes upp och förvaras sedan i

minst 2 år för eventuell kontroll. Förvaring sker svalt.

Massans temperatur kontrolleras med extra medhavd termometer.

Max. temperatur samt temperatur vid provläggningens start och slut noteras.

Skikttjockleken kontrolleras före utläggning av provfältet. Detta går till på så sätt att en provplät (plan metallplåt) väges, placeras på

vägbanan, appliceras med termoplastmassa med hjälp av aktuell

utläggningsutrustning och väges igen efter avslutad applicering.

Skikttjockleken beräknas.

m

1.13. 3

där

: massans vikt (skillnaden mellan prOVplåtens vikt efter och före

applicering)

= markeringens längd (t ex 40 cm om prOVplâten är 40 cm) markeringens bredd (20 cm)

massans densitet (finns angiven i Teknisk beskrivning, tex

Kriterier för lämpg provväg

- Raksträcka

- Inga påfartsvägar i närheten

- Ingen vägren

- Inga andra försök eller vägbyggen i närheten - Hastighet 90 km/h

- Beläggningen lagd före 1983, och inget beläggningsunderhåll väntas

inom de närmaste 2 åren

- Cirka 5000 ÅDT

- Beläggningen utgörs av asfaltbetong, t ex HAB 161" eller MAB 16T

(obs, ej ytbehandling)

Provfältets utseende

- Varje markering är 3 x 0.2 m. Skikttjockleken är ca 3 mm.

- Markeringarna bildar ett provfält över en körbana (eller över båda

körbanorna) enligt figur. Avståndet mellan varje markering i samma

rad är ca 30 cm.

"0 u n n n n n :

u

0

Fig r Provfältets utseende.

n

m

m

uum

TERMOPLASTMASSA - UPPFÖLJNING av provfält som utlagts för verifiering av VTIs klassificeringssystem

Massans produktnamn ... ..

Provfältet lades ut: Datum ... .. Län: ... ..

Vägsträcka: ... ..

BESIKTNING

1) Vid en första besiktning (datum ...) ca 1 månad efter

provfäl-tets utläggning har följande iakttagelser gjorts:

Markeringen uppvisar (kryssa i passande alternativ)

krackelerad (sprucken) yta Ja... .. Nej ... ..

dålig vidhäftning Ja... .. Nej ... ..

2) Besiktning vår och höst

Markering i hjulspår ligger kvar i följande utsträckning (kryssa i

passande alternativ)

Markering 1 hjul-

Höst -86

Vår -87

åHöst -87

-3 Vår -88

spår finns kvar datum ... .i datum ... .. datum ... .. datum ... .. I

Oförändrad till mer än 75% till mellan 50 och 75% till mellan 25 och 50% ; till mindre än 25%

Helt bortsliten

Vid varje besiktningtillfålle tas även ett eller flera foton av provfältet. Dessa bifogas denna blankett.

Blanketten skickas vid testperiodens slut (1988) till Ylva Colldin,

Statens väg- och trafikinstitut, 581 01 LINKÖPING, tack!