Finns det ett samband mellan personlighetsdrag och studenters upplevelse av sin studiesituation?

(1)

Adam Frank, Clara Spångberg Örebro Universitet

Sammanfattning

Syftet med föreliggande studie var att studera sambandet mellan personlighet och hur studenter upplever sin studiesituation. Tidigare studier har visat att personlighet hade ett samband med upplevelsen av studiesituationen, bl.a. upplevda studiekrav. Framför allt visade dessa studier att personlighetsaspekterna ”Samvetsgrannhet” och ”Vänlighet” hade ett samband den upplevda studiesituationen. Deltagande i undersökningen var 155 studenter (18–48 år (M=24,44 år, SD = 4,56). En nätenkät med två delar genomfördes; första delen mätte personlighet utifrån femfaktorteorin, den andra delen mätte studenters upplevelser av studiekrav, social interaktion, skicklighet i studierna samt studiekultur. Deltagaren fick svara på sammanlagt 116 påståenden i en likertskala. Signifikanta skillnader upptäcktes gällande hur deltagarna svarade på frågor om ”Neuroticism” och ”Studiekrav” beroende på kön och vilken utbildning deltagaren studerade. Studiens resultat visade signifikanta samband mellan personlighetsdragen “Neuroticism” och upplevda studiekrav samt “Samvetsgrannhet” och ”Skicklighet i studierna”. Sammanfattningsvis bekräftades två av studiens tre antaganden. Nyckelord: Personlighet, studiesituation, femfaktorteorin, studiekrav, skicklighet i studierna, social interaktion, studiekultur

Handledare: Mats Liljegren Psykologi III

(2)

Is there a connection between personality traits and student’s experience of their study situation?

Adam Frank, Clara Spångberg Örebro University

Abstract

This study aim was to investigate the relationship between personality and how students perceive their study situation. Previous studies have shown that personality has a relation on students’ perceived study situations, for example, perceived study requirements. These studies especially showed that the personality traits “Agreeableness” and “Consciousness” had a relation on students’ perceived study situation. 155 Students participated (18-48 years (M= 24,44, SD = 4,56). A two-section online survey was conducted; the first part measured personality based on the big five theory, the second part measured students’ perception of their study situation of study requirements, proficiency in the studies, social interaction, and study culture. The participant had to respond to a total of 116 statements on a likert scale. Significant differences were discovered regarding how students responded to questions about “Neuroticism” and “Study requirements” depending on gender and education. The results of the study showed significant relationships between “Neuroticism” and students’ perception of their “Study requirements” and between “Conscientiousness” and students’ perception of their “Proficiency in the studies”. In conclusion, two out of three assumptions were confirmed.

Keywords: Personality, study situation, five-factor theory, study requirements, proficiency in the studies, social interaction, study culture

Supervisor: Mats Liljegren Psykologi III Spring term 2020

(3)

Finns det ett samband mellan olika personlighetsdrag och studenters upplevelse av sin studiesituation?

Människor pratar dagligen om andras personligheter. De funderar exempelvis på hur klasskamraten har så lätt att ta illa vid sig, hur studenter orkar engagera sig i studentföreningar eller hur föreläsaren kan vara så perfektionistisk. I föreliggande studie är syftet att finna samband mellan olika personlighetsdrag och studenters upplevelse av studiesituationen med fyra psykosociala faktorer i fokus: upplevd social interaktion, upplevt studiekrav, upplevd studiekultur och upplevd skicklighet i studierna.

Modern personlighetsforskning ser på personlighet utifrån ett “trait perspektiv”. Fokusen ligger på individuella skillnader i typiska sätt att vara. De typiska sätten att vara kallas för personlighetsdrag och är enligt Mccrae & Costa (2008) relativt oföränderliga mönster av tankar, känslor och beteenden. I föreliggande studie utgår författarna från den så kallade femfaktormodellen för att studera och beskriva individens personlighet. Denna modell är en personlighetsteori som beskriver fem olika personlighetsdrag: Öppenhet,

Samvetsgrannhet, Extroversion, Vänlighet samt Neuroticism (emotionell instabilitet). Enligt denna modell är dessa faktorer de centrala personlighetsdragen som ger en övergripande blick av ens personlighetsprofil (Nolen-Hoeksema, 2013).

Öppenhet karaktäriseras av en livlig fantasi, estetisk känslighet, lyhördhet för inre känsloliv, förkärlek för variation, intellektuell nyfikenhet och att inte känna behov av andras omdömen.Öppna personer är benägna att ifrågasätta auktoriteter samt att reflektera över nya etiska, sociala och politiska idéer. Till skillnad från slutna personer upplever öppna personer negativa och positiva känslor mer intensivt och de har gärna nya idéeroch värderingar (Bergman et al. 2014). Enligt Bergman et al. (2014) är öppenhet särskilt korrelerat med specifika aspekter av intelligens, som exempelvis divergent tänkande, vilket bidrar till kreativitet. Öppenhet mäter däremot inte intelligens, personer med hög intellektuell kapacitet kan vara slutna för upplevelser på samma sätt som människor med höga värden av öppenhet

(4)

kan vara intellektuellt begränsade. Att föredra det som är bekant framför det som är nytt är en faktor som kännetecknar personer med låga poängvärden av öppenhet. Människor med låga poängvärden på öppenhet har något dämpade känslomässiga reaktioner. Människor med låga poängvärden på öppenhet brukar vara socialt och politiskt konservativa, det innebär dock inte att de har en fientlig inställning eller auktoritär aggression. Graden av öppenhet eller slutenhet enligt Bergman et al. (2014) beror på vilka krav en situation ställer och även om öppenhet möjligtvis låter sundare och mognare behövs både öppna och slutna personer i samhällslivet.

Aktiv planering, organisering och genomförande av uppgifter kan tyda på självkontroll och individuella skillnader i dessa tendenser ligger till grund för samvetsgrannhet (Bergman et al. 2014). Att ha ett mål, en stark vilja och beslutsamhet karaktäriserar samvetsgrannhet och antagligen har duktiga idrottsmän och kvinnor höga poängvärden på samvetsgrannhet.

Akademiska och personliga prestationer är några av de positiva aspekter som är kopplat till höga värden av samvetsgrannhet. De negativa aspekterna är att detta kan leda till

tvångsmässig renlighet och arbetsnarkomani. Människor med höga poäng av samvetsgrannhet är enligt Bergman et al. (2014) punktliga och pålitliga. Detta innebär dock inte att personer med låga poängvärden saknar moraliska principer, de tillämpar dem bara mindre strikt och är mer nonchalanta i sina försök att uppnå olika mål (Bergman et al. 2014).

En person som är extrovert kännetecknas av att vara självsäker, aktiv och pratsam men även av att vara social och att föredra stora folksamlingar (Bergman et al. 2014). Extroverta personer tycker om spänning och yttre stimulans och har i regel en munter läggning, vilket kännetecknas av att vara framåt, energisk och optimistisk. Den stereotypiska synen av en extrovert person representeras av försäljare. Att vara utåtriktad korrelerar starkt med intressen för yrken som kräver framåtanda och företagsamhet. Introversion är dock svårare att

definiera. En introvert person är inte ovänlig, snarare reserverad och självständig. Introverta personer föredrar att vara själva men kanske uttrycker att de är blyga och det är värt att nämna

(5)

att de nödvändigtvis inte har social fobi. En introvert person behöver enligt Bergman et al. (2014) inte vara olycklig eller pessimistisk även om de inte har samma sprudlande glädje som en extrovert person.

Enligt Bergman et al. (2014)handlar vänlighet om tendenser för interpersonella

relationer och en person med höga värden av vänlighet är i grunden altruistisk. En person med höga värden av vänlighet känner sympati för andra människor som den vill hjälpa och

förväntar sig att andra i utbyte kommer hjälpa den tillbaka. En person med låga värden av vänlighet är egocentrisk, skeptisk inför andras åsikter och tävlingsinriktad snarare än

samarbetsvillig. Det är lätt att socialt föredra personer med höga värden av vänlighet och att se på den som psykologiskt mer hälsosam än personer med låga värden. Människor med höga värden av vänlighet är mer populära i sociala sammanhang. Ur ett samhällsperspektiv är det varken bättre eller sämre att ligga högt eller lågt i vänlighetsskalan. Egenskaper som

skepticism och kritiskt tänkande kan bidra till noggranna analyser. Vänlighet är heller ingen fördelaktig egenskap i “stridens hetta” eller i rättstvister enligt Bergman et al. (2014).

Enligt Bergman et al. (2014)handlar neuroticism om tendenser till upplevelser av negativa känslotillstånd som exempelvis rädsla, nedstämdhet, osäkerhet, ilska, skuld och avsky. Eftersom negativa känslor stör anpassning, menar Bergman et al. (2014) att människor med höga värden av neuroticism tenderar att ha irrationella tankar samt sämre impulskontroll. Människor med höga värden av neuroticism tenderar även att hantera stress sämre än andra (Bergman et al. 2014). Som resterande faktorer i femfaktorteorin ska resultat inte tolkas som psykopatologi, det kan däremot ligga i en riskzon för psykiska problem. Personer med

psykiska problem får enligt Bergman et al. (2014) ofta höga värden av neuroticism. En person med höga värden av neuroticism behöver dock inte ha en psykiatrisk diagnos på samma sätt som att en person med en psykiatrisk diagnos inte behöver ha höga värden av neuroticism. Personer med låga neuroticism värden är enligt Bergman et al. (2014) i regel lugna och jämna

(6)

i humöret, avslappnade och blir inte upprörda eller oroade i pressade situationer. Studenters upplevelse av sin studietid är något subjektivt och därmed svårt att operationalisera. Utifrån föreliggandes studiens syfte utgår författarna från fyra aspekter för att uppskatta studenters upplevelse av sin studiesituation.

Skicklighet “Mastery” enligt Dallner et al. (2007) är upplevelsen av ett önskvärt resultat. Skicklighet skiljer sig från processen att nå det önskvärda resultatet, vilket snarare handlar om copingstrategier. Med denna logik är skicklighet “mastery” i studierna

upplevelsen av att ha nått ett önskvärt resultat i studiemiljön.

Enligt Dallner et al. (2007) definieras kultur som påhittade, upptäckta eller utvecklade mönster av antaganden av en given grupp. Dessa antaganden fungerar bra och lärs till nya medlemmar ut som det rätta sättet att tolka, tänka och känna (Dallner et al. 2007). Med denna logik definieras studiekultur som en grupp studenters delade mönster av antaganden.

Det finns olika typer av sociala interaktioner. Dallner et al. (2007) delar in social interaktion i två delar; upplevelse av social support och mobbning. Social support definieras som stöd från närstående som exempelvis familjemedlemmar, kollegor och vänner. Det handlar även om hur individen ger support till sina närstående. Mobbning enligt Dallner et al. (2007) karaktäriseras av en individ som befinner sig i en situation där den upplever upprepade negativa handlingar. Handlingarna gör det svårt för individen att försvara sig själv.

Alla omständigheter, händelser och förhållanden som sätter press på en individ är enligt Dallner et al. (2007) det som definierar arbetskrav. Kraven kan vara kvantitativa, kvalitativa, emotionella och kognitiva och är dessa krav för höga kan det resultera i mental överbelastning (Prevent, 2020). På så sätt definieras studiekrav som alla omständigheter,

händelser och förhållande som sätter press på en individ i studiemiljö.

Tidigare studier har funnit att samvetsgrannhet var den personlighetsfaktor som i högst grad bidrog till upplevelsen av skicklighet i studierna (TomŠik, 2018). Öppenhet var den

(7)

personlighetsfaktor som medverkade positivt till upplevelsen av skicklighet i studierna i lägre skolklasser. Däremot argumenterade TomŠik (2018) i sin studie att alla personlighetsfaktorer utifrån femfaktorteorin har en omfattande roll gällande upplevd skicklighet i studierna. Nilsson Lindström (2005) fann i sin undersökning att personer som upplevde höga studiekrav också rapporterade att kraven kom ifrån de själva snarare än från själva universitetet. Lopes et. al (2003) fick bekräftat i sin studie att vänlighet och samvetsgrannhet var positivt

korrelerade med upplevelsen av social interaktion, samtidigt som öppenhet hade en negativ korrelation. Vad gäller sambandet mellan personlighetsdrag och upplevelsen av studiekultur har det till författarnas kännedom inte gjorts några sådana studier.

Finns det ett samband mellan personlighetsdrag och studenters upplevelse av sin studiesituation? Eftersom TomŠik (2018) argumenterar för att samvetsgrannhet är det personlighetsdrag som bidrar till upplevelsen av att vara skicklig i sina studier hypotiserar författarna att (1) Samvetsgrannhet är positivt korrelerat medstudenters upplevelse av hur skickligt de utför sina studier. Utifrån att Lopes et. al (2003) i sin studie bekräftar ett samband mellan vänlighet och upplevelsen av social interaktion så hypotiserar författarna att (2)

Vänlighet är positivt korrelerat med studenters upplevelse av social interaktion. Baserat på Nilsson Lindström (2005) rapport om att studenter upplever krav utifrån sig själva snarare än universitet hypotiserar författarna att (3) Neuroticism är positivt korrelerat med studenters upplevelse av studiekrav.

Metod Deltagare

Undersökningsdeltagare var universitetsstudenter från 18 till 48 år. För att hitta deltagare publicerades ett inlägg i Facebookgruppen “Dom Kallar Oss Studenter”, en grupp där 20 942 medlemmar var relaterade till Örebro Universitet. Studien delades med författarnas

(8)

kvinnor, 37 (25,2%) män samt en (0,6%) som identifierade sig som icke binär. Medelåldern i studiepopulationen var 24,44 år (SD= 4,56).

Mätinstrument

Data samlades in via en nätenkät som kallas Google formulär. Enkäten bestod av två

standardiserade instrument, båda instrumenten inkluderades i en gemensam enkät med totalt 116 frågor. Det första instrumentet var ett självskattningsformulär som omfattade

femfaktormodellen (NEO-FFI 3). Instrumentet bestod av 60 frågor.

Det andra instrumentet var QPSNordic som mätte olika psykosociala element i arbetslivet. Till denna studie var enkäten anpassad och omformulerad för att mäta studenters upplevelse av sin studiesituation. Formuläret bestod av 56 frågor.

NEO-FFI-3

För att mäta deltagarnas personlighet användes NEO-FFI-3, ett självskattningsformulär som omfattade personlighetsdrag utifrån femfaktorteorin. Instrumentet bestod av 60 påståenden. Varje påstående besvarades på en femgradig likertskala som bestod av (1) stämmer inte alls, (2) stämmer inte särskilt väl (3) stämmer delvis/delvis inte (4) stämmer ganska bra samt (5) stämmer precis. Faktorerna mättes i första hand för att omfatta en så stor domän som möjligt av känslor, beteenden och relevanta tankar (Bergman et al. 2014). Faktorn för extraversion omfattade exempelvis frågor som mätte utåtriktning, självsäkerhet och energinivåer.

Instrumentet gav en övergripande personlighetsprofil av deltagaren. Instrumentet mätte egenskaper i en normalfördelad population, vilket bör has i åtanke när poängvärden tolkas (Bergman, Källman & Wennberg, 2014).

Reliabiliteten för ingående skalor var: Öppenhet α = .78 (exempelitem: “Jag tycker om att koncentrera mig på en fantasibild eller dagdröm, och låta den utvecklas.”)

Samvetsgrannhet α = .87 (exempelitem: “Jag är ganska bra på att driva på mig själv för att få saker och ting uträttade i tid.”)

(9)

Extraversion α = .86 (exempelitem: “Jag är en mycket aktiv person.”)

Vänlighet α = .72 (exempelitem: “En del människor tycker att jag är egoistisk och självupptagen.”)

Neuroticism α = .90 (exempelitem: “När jag är utsatt för mycket stress känns det ibland som om jag skulle gå i bitar.”)

QPSNordic

QPSNordic skapades med följande mål: (1) Att utgöra en grund för organisationsutveckling och intervention, (2) För dokumentation av förändring i

arbetsförhållanden och för evaluering av organisationsförändring och (3) För forskning om sambandet mellan arbete, hälsa och produktivitet (Dallner et al. 2000).

Utifrån föreliggande arbetes syfte valdes fyra delar ut från QPSNordic med totalt 56 frågor. För att få en så övergripande bild som möjligt valdes det delar från alla begreppsnivåer (på arbetsnivå, individnivå samt social och organisationsnivå).

Block 2: Studiekrav (original: Arbetskrav), som mätte kvantitativa krav, beslutskrav och inlärningskrav på arbetsnivå. Reliabilitet: α = .80

Block 6: Skicklighet i studierna (original: Skicklighet i arbetet) som mätte upplevelsen av mastery på individnivå. Reliabilitet: α = .71

Block 7: Social interaktion, som mätte stöd från studiekamrater, läraren (original: Arbetskamrat och chef), stöd från vänner och familj samt mobbning och trakasserier på social och organisationsnivå. Reliabilitet: α = .77

Block 9: Studiekultur (original: Organisationskultur), som mätte socialt klimat, innovativt klimat och ojämlikhet på social och organisationsnivå. Reliabilitet: α = .44

Exempelvis löd en fråga från Block 6: “Om du behöver, får du stöd och hjälp med ditt studiearbete från din närmaste lärare?”. Samtliga frågor besvarades på en femgradig

(10)

likertskala med följande alternativ: 1 (mycket sällan eller aldrig), 2 (ganska sällan), 3 (ibland), 4 (ganska ofta), 5 (mycket ofta eller alltid).

Procedur

Ett inlägg publicerades på studieplattformen “Dom Kallar Oss Studenter” för att introducera studiesyftet och nå ut till universitetsstudenter som var intresserade av att delta i

undersökningen. I inlägget fanns enkäten via en länk, om studenten var intresserad av att delta klickade personen på länken för att automatiskt komma till enkäten.

Innan studenten deltog i studien fick de information om att deltagandet skedde frivilligt, förblev anonymt, att ingen annan utom undersökningsledare fick åtkomst till deras information, att insamlad data endast användes till föreliggande studiens syfte, och att deltagandet kunde avslutas när hen ville. Denna information gavs för att uppfylla de fyra forskningsetiska principerna: informationskravet, nyttjandekravet, konfidentialitetskravet och samtyckeskravet.

Deltagaren började med att ange personlig information (ålder, kön och program/kurs som studeras) innan hen klickade vidare till “Nästa” då första delen skulle genomföras, vilket var personlighetsinstrumentet. En informationsruta dök upp där deltagaren fick information om personlighetsinstrumentets syfte. När deltagaren svarat på alla påståenden från

personlighetsinstrumentet gick studenten direkt vidare till den andra delen där de valda delarna av QPSNordic-enkäten genomfördes, som följde samma procedur. När studenten var klar med den andra och sista delen, klickade hen på “Skicka” för att registrera resultatet. Enkäten tog cirka 15-20 minuter att genomföra och fanns tillgängligt i sju dagar.

Analys

Initialt genomfördes ett Levene’s test i syfte att bedöma spridningen i det undersökta grupperna (kön och utbildning). Då detta test visade sig vara signifikant genomfördes både parametriska (envägs ANOVA) och icke-parametriska (Kruskal-Wallis analyser). Vid en

(11)

granskning mellan resultaten av de parametriska och icke-parametriska analyserna framkom ingen skillnad så i resultatdelen redovisas enbart resultatet av de parametriska analyserna.

För att undersöka sambandet mellan personlighet och upplevd studiesituation

genomfördes korrelationsanalyser i programmet SPSS 26 (IBM, 2020) mellan alla ingående variabler. Då materialet bedömdes ha brister avseende normalfördelningen genomfördes såväl parametriska (Pearson korrelation) och icke-parametriska (Spearman korrelation) analyser. Vid en jämförelse mellan resultaten av de parametriska och icke-parametriska analyserna framkom ingen skillnad så i resultatdelen redovisas enbart resultatet av de parametriska analyserna. Då en initial analys visade att kön och utbildning hade ett signifikant samband med de ingående variablerna genomfördes även partiella korrelationer där det kontrollerades för effekterna av kön och utbildning. Vid en granskning av resultaten återfanns samma korrelationer så i resultatdelen redovisas enbart resultaten av de bivariata analyserna.

Resultat

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan personlighetsdrag och studenters upplevelse av sin studiesituation. Initialt observerades det om personlighet och upplevd studiesituation fördelade sig på kön och utbildning. För att se hur personlighet och studieupplevelse fördelade sig på kön och utbildning genomfördes en envägs-ANOVA. I tabell 1 presenteras resultaten för hur det fördelade sig på kön. I tabell 2 presenteras hur resultaten fördelade sig på utbildning.

Korrelationsanalyser genomfördes sedan i syfte att klarlägga sambanden mellan personlighetsdrag och studiekrav, social interaktion, skicklighet i studierna samt studiekultur. För att kontrollera för effekten av kön och utbildning gjordes en partiell korrelationsanalys. Där återfanns samma samband. I tabell 3 presenteras resultaten för den bivariata

(12)

Tabell 1.

Medelvärde, Standardavvikelse och skillnader mellan kön (ANOVA) avseende personlighet samt upplevd studiesituation

Man (n=37) Kvinna (n=114) Icke-binär (n=1)

M (SD) M (SD) M (SD) df f p Öppenhet 28.23(6.49) 28.51(7.88) 0(0) (2,152) 1.18 .309 Extroversion 26.62(7.86) 28.55(8.20) 21(0) (2,152) 1.20 .303 Vänlighet 30.95(7.17) 33.29(5.30) 32(0) (2,152) 2.35 .098 Neuroticism 19.69(9.23) 24.38(9.50) 45(0) (2,152) 6.26 .002 Samvetsgrannhet 30.13(7.71) 32.63(7.59) 19(0) (2,152) 3.01 .052 Studiekrav 57.36(12.14) 60.86(11.67) 75(0) (2,152) 2.09 .127 Skicklighet 21.92(3.74) 22.29(3.46) 21(0) (2,152) .211 .810 Social interaktion 31.00(5.68) 32.46(5.31) 32(0) (2,152) 1.06 .348 Studiekultur 35.72(3.96) 35.87(5.36) 38(0) (2,152) .105 .901 Not. M = Medelvärden för angivna svar. SD = Standardavvikelse

Tabell 2.

Medelvärde, Standardavvikelse och skillnader mellan utbildning (ANOVA) avseende personlighet samt upplevd studiesituation

Socionom Lärare Psykologi Ekonomi Jurist Övrigt

n=22 n=20 n=17 n=12 n=10 n=74 M (SD) M (SD) M (SD) M (SD) M(SD) M(SD) df f p QPS1 60.05(11.83) 66.60(10.48) 55.71(7.23) 55.66(10.79) 55.70(6.27) 60.62(13.14) (5,149) 2.4 .039 QPS2 22.77(4.81) 22.45(2.70) 22.59(2.87) 23.42(3.26) 21.60(3.06) 21.72(3.51) (5,149) .78 .564 QPS3 31.18(5.46) 33.40(5.80) 32.88(6.58) 29.50(5.87) 31.50(3.47) 32.32(5.11) (5,149) 1.0 .399 QPS4 33.36(5.92) 37.30(4.32) 36.88(4.62) 36.58(4.85) 35.90(4.99) 35.82(4.91) (5,149) 1.6 .152

(13)

Ö 28.09(6.64) 29.65(7.75) 32.65(7.36) 25.42(8.88) 27.50(5.78) 28.02(7.63) (5,149) 1.6 .150

E 27.31(9.15) 26.55(9.80) 27.71(6.76) 27.83(11.53) 31.70(6.31) 28.22(7.25) (5,149) .58 .714

V 32.41(4.98) 32.45(6.19) 34.35(4.47) 29.41(7.80) 30.40(7.40) 33.30(5.64) (5,149) 1.5 .186 N 21.32(11.17) 26.85(13.26) 23.12(8.09) 21.08(9.85) 18.20(9.87) 24.09(8.25) (5,149) 1.5 .191

S 29.77(8.92) 31.55(8.65) 30.24(7.85) 34.75(4.02) 36.10(5.93) 32.00(7.56) (5,149) 1.4 .212 Not. M = Medelvärden för angivna svar. SD = Standardavvikelse QPS1 = Studiekrav QPS2 = Skicklighet I studierna QPS3= Social Interaktion QPS4= Studiekultur Ö = Öppenhet E = Extroversion V = Vänlighet N = Neuroticism S = Samvetsgrannhet Signifikanta könsskillnader upptäcktes gällande hur deltagarna svarade på frågor angående neuroticism (F(2,152) = 6.26, p <.002). Det fanns även en signifikant skillnad på hur deltagarna svarade på frågor angående studiekrav beroende på vilket program/kurs som studerades (F(5,149) = 2.40, p <.039). Tabell 3. Korrelationer mellan personlighet och upplevd studiesituation (N=155) Studiekrav Skicklighet i studierna Social interaktion Studiekultur Öppenhet .201* .066 .046 .034 Samvetsgrannhet .178* .477** .208** .110 Extroversion .142 .283** .262** .150 Vänlighet .029 -.009 .155 .103 Neuroticism .261** -.420** -.227** .010

(14)

** = Korrelation är signifikant på 0.01 level (2-svansad) * = Korrelation är signifikant på 0.05 level (2-svansad)

Ett signifikant samband upptäcktes mellan öppenhet och studiekrav (r=.226, p <.01). En positiv korrelation upptäcktes mellan samvetsgrannhet och studiekrav (r=.196, p<.05). En positiv korrelation upptäcktes mellan neuroticism och studiekrav (r=.277, p<.01).

En positiv korrelation upptäcktes mellan samvetsgrannhet och skicklighet i studierna (r=.427, p<.01). Extroversion och skicklighet i studierna korrelerade positivt (r=.254, p<.01). En negativ korrelation mellan neuroticism och skicklighet i studierna upptäcktes (r=-.395, p<.01).

Samvetsgrannhet och social interaktion var positivt korrelerade (r=.216, p<.01). En positiv korrelation upptäcktes mellan extraversion och social interaktion (r=.283, p<.01). En negativ korrelation mellan neuroticism och social interaktion upptäcktes (r=-.194, p<.05).

Sammanfattningsvis observerades två tydliga korrelationer av tre antaganden. I övrigt upptäcktes 7 signifikanta samband utöver studiens antaganden.

Diskussion

Denna studie genomfördes för att undersöka sambandet mellan personlighet och studenters upplevelse av sin studiesituation. Resultat från föreliggande studie visar att två av tre antaganden är signifikant bekräftade och utöver studiens antaganden syns sju andra

signifikanta samband. Antagande (1), att samvetsgrannhet har ett samband med upplevelsen av skicklighet i studierna är baserat på resultat från TomŠik (2018) studie. Resultatet från föreliggande studie tolkas som ytterligare en bekräftelse på författarens resultat. Föreliggande studies bekräftade antagande bidrar till att med större säkerhet kunna uttrycka sig om

sambandet mellan samvetsgrannhet och skicklighet i studierna. Antagande (3), att

(15)

Lindström (2005) studie. Det bekräftade resultatet från föreliggande studie kan bidra till en ökad förståelse i vad som kan påverka studenters upplevelse av studiekrav. Resultatet från föreliggande studie tolkas som att personlighetsdrag har ett samband med hur studenter upplever sin studiesituation.

Med tanke på att författarna publicerade studien på en plattform för Örebros studenter så tolkas resultatet att gälla för hur studenter som studerar på Örebro universitet upplever sin studiesituation. Studien är även delad med författarnas vänskapskretsar där en del inte är studerande på Örebro universitet. Författarna tolkar ändå att majoriteten av deltagarna är från Örebro universitet och gör ingen vidare generalisering till andra sammanhang.

Neuroticism och samvetsgrannhet är de personlighetsfaktorer som i denna studie har störst samband med studenters upplevda studiesituation. Om en individ har tendenser att uppleva negativa känslotillstånd, såsom osäkerhet, upplever författarna det som naturligt att neuroticism har ett negativt samband med studenters upplevelse av skicklighet i studierna. Om en individ har svårare att hantera stress samt har tendenser till rädsla så tolkar författarna det som en potentiell bidragande faktor till negativa upplevelser av den sociala interaktionen. Att samvetsgrannhet och upplevt studiekrav har ett samband är föga förvånande på grund av att en person som är målinriktad förmodligen sätter krav på sig själv för att kunna nå sina mål. När en individ på ett målinriktat sätt tar sig an en uppgift och sedan når sitt mål, tolkar

författarna det som att det resulterar i upplevd skicklighet i studierna. Resultatet tolkar författarna som en bekräftelse på NEO-FFI 3 beskrivning av att samvetsgrannhet har ett samband med akademiska prestationer.

Majoriteten av deltagarna i studien är kvinnor. Hur kommer det sig? Författarna tolkar det som att detta kan bero på att kvinnor möjligtvis kan vara mer intresserade av

forskningsfrågan, då personlighet kan vara ett tilltalande fenomen. En annan spekulation är att kvinnor kan varamer benägna än män att hjälpa sina medstudenter. Variansanalysen

(16)

(envägs-ANOVA) i föreliggande studie visar en signifikant skillnad i hur deltagarna svarar beroende på kön och utbildning. Dock möts inte kraven för Levene’s test som upplyser att spridningen mellan grupperna inte är lika. Detta bör man ha i åtanke när man tolkar resultaten i

föreliggande studie. En partiell korrelationsanalys har i denna studie genomförts för att kontrollera om sambanden kvarstår även om kön och utbildning hålls konstanta.

En oväntad upptäckt är delen som avser att mäta studiekulturen inte har en acceptabel intern reliabilitet, vilket väcker frågan om man skulle använt sig av ett annat mått för att mäta studiekulturen och om det isåfall ger signifikanta samband. Författarnas omformulering av QPSNordic kan vara en bidragande faktor till den låga interna reliabiliteten.

Svagheter med denna studie är just det faktum att föreliggande studie använder sig av ett frågeformulär, som alltid väcker frågan om hur genuina svar deltagaren ger. Svarar

personer verkligen som de upplever sig själva eller som de önskar sig att vara? Med anledning av utbrottet av coronavirus har författarna i åtanke att deltagarna kan svara starkare på

exempelvis frågor som mäter uppskattning av att vara runt folkmassor. En annan svaghet är att även om denna studie använder sig av väletablerade instrument så kan omformuleringen och anpassningen av QPSNordic vara ett valideringsproblem.

Med tanke på att enkäten är lättillgänglig och enkel att utföra ser författarna även fördelar med att använda sig av en enkätundersökning. Utbrottet av Coronavirus kan vara en bidragande faktor till att många studenter deltar i studien. En spekulation om varför är att studenter i större utsträckning spenderar mer tid hemma än innan utbrottet och är mer benägna att göra undersökningar. En annan fördel med föreliggande studie är användningen av

etablerade mätinstrument som stärker validiteten och reliabiliteten.

Med tanke på ett relativt lågt antal deltagare väljer undersökningsledare att kontrollera för kön och utbildning genom en partiell korrelationsanalys. I framtida studier

(17)

och utbildning samt se till vilken grad personlighet påverkar studieupplevelse. Författarna rekommenderar även att erbjuda rättade svar från personlighetsinstrumentet för att väcka större intresse och få fler antal deltagare. Om studenten kryssar i vilket universitet den studerar på kan författarna skapa en kontrollvariabel. Med hjälp av denna variabel kan författarna analysera om studenter svarar olika beroende på vilken universitetsplats de studerar på. Finns det inga signifikanta skillnader i hur studenter svarar beroende på studieplats kan författarna med större säkerhet uttala sig om graden av generaliserbarhet.

Sammanfattningsvis har denna studie bidragit med en ökad förståelse i hur

personlighet har ett samband med hur studenter upplever sin studietid. Resultaten i studien bör tolkas som bekräftelse på tidigare forskning snarare än nya upptäckter. Studien kan ses som underlag för framtida, större forskningsprojekt.

(18)

Referenser

Bergman, H., Källman, H., Wennberg, P. (2014). NEO-PI-3 Manual (Art.nr: 133-201)

Hogrefe Psykologiförlaget AB.

Cohen-Charash, Y., & Spector, P. E. (2001). The role of justice in organizations: A meta- analysis. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 86(2), 278-321. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1006/obhd.2001.2958

Dallner, M., Elo, A-L., Gamberale, F., Hottinen, V., Knardahl., S., Lindström, K., Skogstad, A., & Örhede, E. (2007). Review of Psychological and Social Factors at Work and

Suggestions for the General Nordic Questionnaire (QPSNordic). [Elektronisk version], Nordic Councils of ministers. Hämtad maj, 12, 2020 från

https://books.google.se/books?id=-jWoCgAAQBAJ&printsec=frontcover&hl=sv&so

rce=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false

Dallner, M., Lindström, K., Elo, A-L., Skogstad, A., Gamberale, F., Hottinen, V., ∅rhede, E.(2000). Användarmanual för QPSNordic (Arbetslivsrapport 2000:19).

Nordiska Ministerrådet.

Lopes, P. N., Salovey, P., & Straus, R. (2003). Emotional intelligence, personality, and the

perceived quality of social relationships. Personality and Individual Differences, 35(3), 641–658. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/S0191-8869(02)00242-8

McCrae, R. R., & Costa, P. T. (2008). The Five-Factor Theory of Personality. In O. P. John, R. W. Robins & L. A. Pervin, Handbook of Personality: Theory and Research (3rd ed., pp. 114-158). Guilford Press.

(19)

ur ett psykosocialt perspektiv. (2005:236). Utvärderingsenheten, Lunds Universitet Nolen-Hoeksema, S. (2013, s. 252-253). Abnormal psychology (6th edition).

Mcgraw-Hill Education.

Prevent. (2020) Krav-kontroll, stöd - en modell. Hämtad 2020-09-12 från

https://www.prevent.se/amnesomrade/stress/karaseks-och-theorells-modell/

TomŠik, R. (2018). IMPACT OF BIG FIVE PERSONALITY TRAITS ON ACADEMIC

PERFORMANCE OF UNIVERSITY STUDENTS. Conference: PHD EXISTENCE 2018 „Infinity in psychology“. (8), 53-54.

(20)

Bilaga 1 -NEO FFI-3 Personlighetsinstrumentet.

1. Jag är inte sån som går och oroar mig.

Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis

2. Jag tycker om att ha massor av folk omkring mig.

3. Jag tycker om att koncentrera mig på en fantasibild eller dagdröm, och låta den utvecklas. Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer précis

4. Jag försöker vara artig och tillmötesgående mot alla jag träffar.

5. Jag håller mina tillhörigheter rena och snygga.

6. Ibland blir jag stött och sårad.

7. Jag har lätt för att skratta.

(21)

8. Jag tycker det är intressant att sätta sig in i och utveckla nya fritidsintressen.

9. Ibland pressar eller smickrar jag folk för att få dem att göra som jag vill.

10. Jag är ganska bra på att driva på mig själv för att få saker och ting uträttade i tid.

11. När jag är utsatt för mycket stress känns det ibland som om jag skulle gå i bitar.

12. Jag föredrar arbeten som jag kan utföra ensam utan att bli störd av andra.

13. Jag fängslas av de former jag finner i konst och natur.

14. En del människor tycker att jag är egoistisk och upptagen

(22)

15. Jag hamnar ofta i situationer där jag inte är ordentligt förberedd.

Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer précis

16. Jag känner mig sällan ensam eller nere.

17. Jag tycker mycket om att prata med människor.

18. Jag tror att det bara kan förvirra och vilseleda ungdomar att lyssna på kontroversiella personer.

19. Om någon börjar bråka är jag beredd att ge igen.

20. Jag försöker fullgöra mina uppgifter på ett samvetsgrant sätt.

21. Jag känner mig ofta spänd och nervös.

(23)

22. Jag vill vara med där saker händer.

23. Poesi lämnar mig ganska likgiltig.

24. Jag är bättre än de flesta människor, och det vet jag om.

25. Jag har bestämda mål som jag konsekvent arbetar mot.

26. Ibland känner jag mig helt värdelös.

27. Jag undviker folksamlingar.

28. Jag har svårt för att låta tankar komma och gå utan kontroll och styrning.

(24)

29. När jag blivit förolämpad försöker jag glömma och förlåta.

30. Jag slösar bort mycket tid innan jag tar itu med en uppgift.

31. Jag känner mig sällan rädd eller ängslig.

32. Jag känner mig ofta sprickfärdig av energi.

33. Jag lägger sällan märke till de stämningar eller känslor som olika miljöer skapar.

34. Jag har en tendens att tro det bästa om folk.

35. Jag arbetar hårt för att nå mina mål.

(25)

36. Jag blir ofta arg på andra människors sätt att behandla mig.

37. Jag är en glad och livad person.

38. Jag kan uppleva en mängd olika känslor och stämningar.

39. En del människor tycker att jag är käll och beräknande.

40. När jag åtar mig något kan man alltid lita på att jag fullföljer det.

41. När någonting går galet, blir jag alltför ofta nedslagen och vill ge upp.

42. Jag får inte ut så mycket nöje av att småprata med folk.

(26)

43. Ibland när jag läser poesi eller tittar på konst kan jag få rysningar av vällust.

44. Jag har ingen sympati för tiggare.

45. Ibland är jag inte så pålitlig som jag borde vara.

46. Jag är sällan ledsen eller deprimerad.

47. Jag lever i ett högt tempo.

48. Jag är inte särskilt intresserad av att spekulera över universums uppkomst eller människans villkor.

49. Jag försöker i allmänhet vara omtänksam och hänsynsfull.

(27)

50. Jag är en produktiv person som alltid får jobbet gjort.

51. Jag känner mig ofta hjälplös och vill att någon annan löser mina problem.

52. Jag är en mycket aktiv person.

53. Jag har stor intellektuell nyfikenhet.

54. Om jag inte tycker om en person, låter jag honom eller henne få veta det.

55. Jag tycks aldrig riktigt kunna organisera min tillvaro.

56. Ibland har jag skämts så att jag har velat gömma mig.

(28)

57. Jag vill hellre gå min egen väg än att vara ledare för andra.

58. Jag tycker ofta om att leka med teorier eller abstrakta begrepp.

59. Om det behövs så är jag beredd att manipulera andra människor för att få som jag vill.

60. Jag eftersträvar perfektion i allt jag gör.

(29)

Bilaga 2 – QPSNordic

Anpassad efter studenters upplevelse av sin studiesituation.

1. I grupparbeten, kan arbetsuppgifterna bli så ojämnt fördelade att det får negativa konsekvenser?

Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid

2. Måste du studera mer än 8 timmar per dag?

3. Måste du studera i ett mycket högt tempo?

4. Har du för mycket att göra?

5. Kräver dina studier fysisk uthållighet?

6. Kräver dina studier snabba beslut?

(30)

8. Kräver dina studier att du behöver gå på alla föreläsningar/seminarier/gruppövningar? Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid

9. Förekommer det störande avbrott i dina studier?

10. Kräver dina studier komplicerade beslut?

11. Är ditt studerande enformigt?

12. Måste du upprepa samma studiemoment när du börjar nya kurser?

13. Utför du uppgifter som du skulle behöva mer utbildning för?

(31)

15. Innebär dina studier positiva utmaningar?

16. Tycker du att det är meningsfullt att studera?

17. Är det möjligt för dig att ha social kontakt med klasskamrater medan du studerar?

18. Har du under det senaste två åren blivit utsatt för hot eller våld i samband med dina studier?

19. Innebär fel som du gör i dina studier risk för personskada?

20. Känner du press över risken för indraget studiestöd om du inte klarar studierna?

21. Innefattar dina studier kontakt med kunder/klienter/patienter/elever/annat? Om du svarar ja: svara på fråga 22, 23, 24. Om nej – gå vidare till fråga 25.

(32)

Nej Ja, mest indirekt Ja, mest direkt Ja, både indirekt och direkt Nej

22. Innefattar dina studier personlig kontakt med klienter/kunder/patienter/elever/annat? Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid

23. Måste du ta emot och behandla klagomål från klienter/kunder/patienter/elever/annat? Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid

24. Är du nöjd med din förmåga att upprätthålla ett gott förhållande till dina klienter/kunder/patienter/elever/annat?

25. Är du nöjd med kvaliteten på studiearbeten du gör?

26. Är du nöjd med den mängd studier du får gjord?

27. Är du nöjd med din förmåga att lösa problem i studierna?

(33)

29. Får du information om kvaliteten på det studiearbeten du utför?

30. Kan du själv direkt avgöra om du gör ett bra studiearbete?

31. Om du behöver, får du stöd och hjälp med ditt studiearbete från dina klasskamrater?

32. Om du behöver, får du stöd och hjälp med ditt studiearbete från din närmaste lärare? Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid

33. Om du behöver, är dina klasskamrater då villiga att lyssna på problem som rör ditt studiearbete?

34. Om du behöver, är din närmaste lärare villig att lyssna på problem som rör ditt studiearbete?

(34)

35. Om du behöver, kan du då tala med dina vänner utanför universiteten om problem som rör ditt studiearbete?

36. Om du behöver, kan du då tala med din partner eller någon annan närstående person om problem som rör dina studier?

37. Får du uppskattning för dina studieprestationer från din närmaste lärare?

38. Har du lagt märke till störande konflikter mellan klasskamrater?

39. Känner du att du kan få stöd från dina vänner/din familj när det är besvärligt på universitetet?

40. Hurdant är klimatet på din ämnesinstitution? Konkurrensinriktad…

(35)

42. Hurdant är klimatet på din ämnesinstitution? Misstroget och misstänksamt…

43. Hurdant är klimatet på din ämnesinstitution? Avslappnat och trivsamt…

44. Hurdant är klimatet på din ämnesinstitution? Stelt och regelstyrt…

45. Tar studenterna på din ämnesinstitution egna initiativ?

46. Uppmuntras de studenter på din ämnesinstitution att göra förbättringar?

47. Är det tillräckligt med kommunikation på din ämnesinstiution?

48. Har du märkt någon ojämlikhet i behandlingen av män och kvinnor på din ämnesinstiution?

(36)

49. Har du märkt någon ojämlikhet i behandlingen av äldre och yngre studenter på din ämnesinstitution?

50. Uppmuntras man för ett väl utfört studiearbete på din ämnesinstitution? (pengar, uppmuntran)?

51. Tas studenterna väl omhand på universitetet?

52. I vilken utsträckning intresserar sig ledningen för studenternas hälsa och välbefinnande?