Finns det ett samband mellan personlighetsdrag och studenters upplevelse av sin studiesituation?
Adam Frank, Clara Spångberg Örebro Universitet
Sammanfattning
Syftet med föreliggande studie var att studera sambandet mellan personlighet och hur studenter upplever sin studiesituation. Tidigare studier har visat att personlighet hade ett samband med upplevelsen av studiesituationen, bl.a. upplevda studiekrav. Framför allt visade dessa studier att personlighetsaspekterna ”Samvetsgrannhet” och ”Vänlighet” hade ett samband den upplevda studiesituationen. Deltagande i undersökningen var 155 studenter (18–48 år (M=24,44 år, SD = 4,56). En nätenkät med två delar genomfördes; första delen mätte personlighet utifrån femfaktorteorin, den andra delen mätte studenters upplevelser av studiekrav, social interaktion, skicklighet i studierna samt studiekultur. Deltagaren fick svara på sammanlagt 116 påståenden i en likertskala. Signifikanta skillnader upptäcktes gällande hur deltagarna svarade på frågor om ”Neuroticism” och ”Studiekrav” beroende på kön och vilken utbildning deltagaren studerade. Studiens resultat visade signifikanta samband mellan personlighetsdragen “Neuroticism” och upplevda studiekrav samt “Samvetsgrannhet” och ”Skicklighet i studierna”. Sammanfattningsvis bekräftades två av studiens tre antaganden. Nyckelord: Personlighet, studiesituation, femfaktorteorin, studiekrav, skicklighet i studierna, social interaktion, studiekultur
Handledare: Mats Liljegren Psykologi III
Is there a connection between personality traits and student’s experience of their study situation?
Adam Frank, Clara Spångberg Örebro University
Abstract
This study aim was to investigate the relationship between personality and how students perceive their study situation. Previous studies have shown that personality has a relation on students’ perceived study situations, for example, perceived study requirements. These studies especially showed that the personality traits “Agreeableness” and “Consciousness” had a relation on students’ perceived study situation. 155 Students participated (18-48 years (M= 24,44, SD = 4,56). A two-section online survey was conducted; the first part measured personality based on the big five theory, the second part measured students’ perception of their study situation of study requirements, proficiency in the studies, social interaction, and study culture. The participant had to respond to a total of 116 statements on a likert scale. Significant differences were discovered regarding how students responded to questions about “Neuroticism” and “Study requirements” depending on gender and education. The results of the study showed significant relationships between “Neuroticism” and students’ perception of their “Study requirements” and between “Conscientiousness” and students’ perception of their “Proficiency in the studies”. In conclusion, two out of three assumptions were confirmed.
Keywords: Personality, study situation, five-factor theory, study requirements, proficiency in the studies, social interaction, study culture
Supervisor: Mats Liljegren Psykologi III Spring term 2020
Finns det ett samband mellan olika personlighetsdrag och studenters upplevelse av sin studiesituation?
Människor pratar dagligen om andras personligheter. De funderar exempelvis på hur klasskamraten har så lätt att ta illa vid sig, hur studenter orkar engagera sig i studentföreningar eller hur föreläsaren kan vara så perfektionistisk. I föreliggande studie är syftet att finna samband mellan olika personlighetsdrag och studenters upplevelse av studiesituationen med fyra psykosociala faktorer i fokus: upplevd social interaktion, upplevt studiekrav, upplevd studiekultur och upplevd skicklighet i studierna.
Modern personlighetsforskning ser på personlighet utifrån ett “trait perspektiv”. Fokusen ligger på individuella skillnader i typiska sätt att vara. De typiska sätten att vara kallas för personlighetsdrag och är enligt Mccrae & Costa (2008) relativt oföränderliga mönster av tankar, känslor och beteenden. I föreliggande studie utgår författarna från den så kallade femfaktormodellen för att studera och beskriva individens personlighet. Denna modell är en personlighetsteori som beskriver fem olika personlighetsdrag: Öppenhet,
Samvetsgrannhet, Extroversion, Vänlighet samt Neuroticism (emotionell instabilitet). Enligt denna modell är dessa faktorer de centrala personlighetsdragen som ger en övergripande blick av ens personlighetsprofil (Nolen-Hoeksema, 2013).
Öppenhet karaktäriseras av en livlig fantasi, estetisk känslighet, lyhördhet för inre känsloliv, förkärlek för variation, intellektuell nyfikenhet och att inte känna behov av andras omdömen.Öppna personer är benägna att ifrågasätta auktoriteter samt att reflektera över nya etiska, sociala och politiska idéer. Till skillnad från slutna personer upplever öppna personer negativa och positiva känslor mer intensivt och de har gärna nya idéeroch värderingar (Bergman et al. 2014). Enligt Bergman et al. (2014) är öppenhet särskilt korrelerat med specifika aspekter av intelligens, som exempelvis divergent tänkande, vilket bidrar till kreativitet. Öppenhet mäter däremot inte intelligens, personer med hög intellektuell kapacitet kan vara slutna för upplevelser på samma sätt som människor med höga värden av öppenhet
kan vara intellektuellt begränsade. Att föredra det som är bekant framför det som är nytt är en faktor som kännetecknar personer med låga poängvärden av öppenhet. Människor med låga poängvärden på öppenhet har något dämpade känslomässiga reaktioner. Människor med låga poängvärden på öppenhet brukar vara socialt och politiskt konservativa, det innebär dock inte att de har en fientlig inställning eller auktoritär aggression. Graden av öppenhet eller slutenhet enligt Bergman et al. (2014) beror på vilka krav en situation ställer och även om öppenhet möjligtvis låter sundare och mognare behövs både öppna och slutna personer i samhällslivet.
Aktiv planering, organisering och genomförande av uppgifter kan tyda på självkontroll och individuella skillnader i dessa tendenser ligger till grund för samvetsgrannhet (Bergman et al. 2014). Att ha ett mål, en stark vilja och beslutsamhet karaktäriserar samvetsgrannhet och antagligen har duktiga idrottsmän och kvinnor höga poängvärden på samvetsgrannhet.
Akademiska och personliga prestationer är några av de positiva aspekter som är kopplat till höga värden av samvetsgrannhet. De negativa aspekterna är att detta kan leda till
tvångsmässig renlighet och arbetsnarkomani. Människor med höga poäng av samvetsgrannhet är enligt Bergman et al. (2014) punktliga och pålitliga. Detta innebär dock inte att personer med låga poängvärden saknar moraliska principer, de tillämpar dem bara mindre strikt och är mer nonchalanta i sina försök att uppnå olika mål (Bergman et al. 2014).
En person som är extrovert kännetecknas av att vara självsäker, aktiv och pratsam men även av att vara social och att föredra stora folksamlingar (Bergman et al. 2014). Extroverta personer tycker om spänning och yttre stimulans och har i regel en munter läggning, vilket kännetecknas av att vara framåt, energisk och optimistisk. Den stereotypiska synen av en extrovert person representeras av försäljare. Att vara utåtriktad korrelerar starkt med intressen för yrken som kräver framåtanda och företagsamhet. Introversion är dock svårare att
definiera. En introvert person är inte ovänlig, snarare reserverad och självständig. Introverta personer föredrar att vara själva men kanske uttrycker att de är blyga och det är värt att nämna
att de nödvändigtvis inte har social fobi. En introvert person behöver enligt Bergman et al. (2014) inte vara olycklig eller pessimistisk även om de inte har samma sprudlande glädje som en extrovert person.
Enligt Bergman et al. (2014)handlar vänlighet om tendenser för interpersonella
relationer och en person med höga värden av vänlighet är i grunden altruistisk. En person med höga värden av vänlighet känner sympati för andra människor som den vill hjälpa och
förväntar sig att andra i utbyte kommer hjälpa den tillbaka. En person med låga värden av vänlighet är egocentrisk, skeptisk inför andras åsikter och tävlingsinriktad snarare än
samarbetsvillig. Det är lätt att socialt föredra personer med höga värden av vänlighet och att se på den som psykologiskt mer hälsosam än personer med låga värden. Människor med höga värden av vänlighet är mer populära i sociala sammanhang. Ur ett samhällsperspektiv är det varken bättre eller sämre att ligga högt eller lågt i vänlighetsskalan. Egenskaper som
skepticism och kritiskt tänkande kan bidra till noggranna analyser. Vänlighet är heller ingen fördelaktig egenskap i “stridens hetta” eller i rättstvister enligt Bergman et al. (2014).
Enligt Bergman et al. (2014)handlar neuroticism om tendenser till upplevelser av negativa känslotillstånd som exempelvis rädsla, nedstämdhet, osäkerhet, ilska, skuld och avsky. Eftersom negativa känslor stör anpassning, menar Bergman et al. (2014) att människor med höga värden av neuroticism tenderar att ha irrationella tankar samt sämre impulskontroll. Människor med höga värden av neuroticism tenderar även att hantera stress sämre än andra (Bergman et al. 2014). Som resterande faktorer i femfaktorteorin ska resultat inte tolkas som psykopatologi, det kan däremot ligga i en riskzon för psykiska problem. Personer med
psykiska problem får enligt Bergman et al. (2014) ofta höga värden av neuroticism. En person med höga värden av neuroticism behöver dock inte ha en psykiatrisk diagnos på samma sätt som att en person med en psykiatrisk diagnos inte behöver ha höga värden av neuroticism. Personer med låga neuroticism värden är enligt Bergman et al. (2014) i regel lugna och jämna
i humöret, avslappnade och blir inte upprörda eller oroade i pressade situationer. Studenters upplevelse av sin studietid är något subjektivt och därmed svårt att operationalisera. Utifrån föreliggandes studiens syfte utgår författarna från fyra aspekter för att uppskatta studenters upplevelse av sin studiesituation.
Skicklighet “Mastery” enligt Dallner et al. (2007) är upplevelsen av ett önskvärt resultat. Skicklighet skiljer sig från processen att nå det önskvärda resultatet, vilket snarare handlar om copingstrategier. Med denna logik är skicklighet “mastery” i studierna
upplevelsen av att ha nått ett önskvärt resultat i studiemiljön.
Enligt Dallner et al. (2007) definieras kultur som påhittade, upptäckta eller utvecklade mönster av antaganden av en given grupp. Dessa antaganden fungerar bra och lärs till nya medlemmar ut som det rätta sättet att tolka, tänka och känna (Dallner et al. 2007). Med denna logik definieras studiekultur som en grupp studenters delade mönster av antaganden.
Det finns olika typer av sociala interaktioner. Dallner et al. (2007) delar in social interaktion i två delar; upplevelse av social support och mobbning. Social support definieras som stöd från närstående som exempelvis familjemedlemmar, kollegor och vänner. Det handlar även om hur individen ger support till sina närstående. Mobbning enligt Dallner et al. (2007) karaktäriseras av en individ som befinner sig i en situation där den upplever upprepade negativa handlingar. Handlingarna gör det svårt för individen att försvara sig själv.
Alla omständigheter, händelser och förhållanden som sätter press på en individ är enligt Dallner et al. (2007) det som definierar arbetskrav. Kraven kan vara kvantitativa, kvalitativa, emotionella och kognitiva och är dessa krav för höga kan det resultera i mental överbelastning (Prevent, 2020). På så sätt definieras studiekrav som alla omständigheter,
händelser och förhållande som sätter press på en individ i studiemiljö.
Tidigare studier har funnit att samvetsgrannhet var den personlighetsfaktor som i högst grad bidrog till upplevelsen av skicklighet i studierna (TomŠik, 2018). Öppenhet var den
personlighetsfaktor som medverkade positivt till upplevelsen av skicklighet i studierna i lägre skolklasser. Däremot argumenterade TomŠik (2018) i sin studie att alla personlighetsfaktorer utifrån femfaktorteorin har en omfattande roll gällande upplevd skicklighet i studierna. Nilsson Lindström (2005) fann i sin undersökning att personer som upplevde höga studiekrav också rapporterade att kraven kom ifrån de själva snarare än från själva universitetet. Lopes et. al (2003) fick bekräftat i sin studie att vänlighet och samvetsgrannhet var positivt
korrelerade med upplevelsen av social interaktion, samtidigt som öppenhet hade en negativ korrelation. Vad gäller sambandet mellan personlighetsdrag och upplevelsen av studiekultur har det till författarnas kännedom inte gjorts några sådana studier.
Finns det ett samband mellan personlighetsdrag och studenters upplevelse av sin studiesituation? Eftersom TomŠik (2018) argumenterar för att samvetsgrannhet är det personlighetsdrag som bidrar till upplevelsen av att vara skicklig i sina studier hypotiserar författarna att (1) Samvetsgrannhet är positivt korrelerat medstudenters upplevelse av hur skickligt de utför sina studier. Utifrån att Lopes et. al (2003) i sin studie bekräftar ett samband mellan vänlighet och upplevelsen av social interaktion så hypotiserar författarna att (2)
Vänlighet är positivt korrelerat med studenters upplevelse av social interaktion. Baserat på Nilsson Lindström (2005) rapport om att studenter upplever krav utifrån sig själva snarare än universitet hypotiserar författarna att (3) Neuroticism är positivt korrelerat med studenters upplevelse av studiekrav.
Metod Deltagare
Undersökningsdeltagare var universitetsstudenter från 18 till 48 år. För att hitta deltagare publicerades ett inlägg i Facebookgruppen “Dom Kallar Oss Studenter”, en grupp där 20 942 medlemmar var relaterade till Örebro Universitet. Studien delades med författarnas
kvinnor, 37 (25,2%) män samt en (0,6%) som identifierade sig som icke binär. Medelåldern i studiepopulationen var 24,44 år (SD= 4,56).
Mätinstrument
Data samlades in via en nätenkät som kallas Google formulär. Enkäten bestod av två
standardiserade instrument, båda instrumenten inkluderades i en gemensam enkät med totalt 116 frågor. Det första instrumentet var ett självskattningsformulär som omfattade
femfaktormodellen (NEO-FFI 3). Instrumentet bestod av 60 frågor.
Det andra instrumentet var QPSNordic som mätte olika psykosociala element i arbetslivet. Till denna studie var enkäten anpassad och omformulerad för att mäta studenters upplevelse av sin studiesituation. Formuläret bestod av 56 frågor.
NEO-FFI-3
För att mäta deltagarnas personlighet användes NEO-FFI-3, ett självskattningsformulär som omfattade personlighetsdrag utifrån femfaktorteorin. Instrumentet bestod av 60 påståenden. Varje påstående besvarades på en femgradig likertskala som bestod av (1) stämmer inte alls, (2) stämmer inte särskilt väl (3) stämmer delvis/delvis inte (4) stämmer ganska bra samt (5) stämmer precis. Faktorerna mättes i första hand för att omfatta en så stor domän som möjligt av känslor, beteenden och relevanta tankar (Bergman et al. 2014). Faktorn för extraversion omfattade exempelvis frågor som mätte utåtriktning, självsäkerhet och energinivåer.
Instrumentet gav en övergripande personlighetsprofil av deltagaren. Instrumentet mätte egenskaper i en normalfördelad population, vilket bör has i åtanke när poängvärden tolkas (Bergman, Källman & Wennberg, 2014).
Reliabiliteten för ingående skalor var: Öppenhet α = .78 (exempelitem: “Jag tycker om att koncentrera mig på en fantasibild eller dagdröm, och låta den utvecklas.”)
Samvetsgrannhet α = .87 (exempelitem: “Jag är ganska bra på att driva på mig själv för att få saker och ting uträttade i tid.”)
Extraversion α = .86 (exempelitem: “Jag är en mycket aktiv person.”)
Vänlighet α = .72 (exempelitem: “En del människor tycker att jag är egoistisk och självupptagen.”)
Neuroticism α = .90 (exempelitem: “När jag är utsatt för mycket stress känns det ibland som om jag skulle gå i bitar.”)
QPSNordic
QPSNordic skapades med följande mål: (1) Att utgöra en grund för organisationsutveckling och intervention, (2) För dokumentation av förändring i
arbetsförhållanden och för evaluering av organisationsförändring och (3) För forskning om sambandet mellan arbete, hälsa och produktivitet (Dallner et al. 2000).
Utifrån föreliggande arbetes syfte valdes fyra delar ut från QPSNordic med totalt 56 frågor. För att få en så övergripande bild som möjligt valdes det delar från alla begreppsnivåer (på arbetsnivå, individnivå samt social och organisationsnivå).
Block 2: Studiekrav (original: Arbetskrav), som mätte kvantitativa krav, beslutskrav och inlärningskrav på arbetsnivå. Reliabilitet: α = .80
Block 6: Skicklighet i studierna (original: Skicklighet i arbetet) som mätte upplevelsen av mastery på individnivå. Reliabilitet: α = .71
Block 7: Social interaktion, som mätte stöd från studiekamrater, läraren (original: Arbetskamrat och chef), stöd från vänner och familj samt mobbning och trakasserier på social och organisationsnivå. Reliabilitet: α = .77
Block 9: Studiekultur (original: Organisationskultur), som mätte socialt klimat, innovativt klimat och ojämlikhet på social och organisationsnivå. Reliabilitet: α = .44
Exempelvis löd en fråga från Block 6: “Om du behöver, får du stöd och hjälp med ditt studiearbete från din närmaste lärare?”. Samtliga frågor besvarades på en femgradig
likertskala med följande alternativ: 1 (mycket sällan eller aldrig), 2 (ganska sällan), 3 (ibland), 4 (ganska ofta), 5 (mycket ofta eller alltid).
Procedur
Ett inlägg publicerades på studieplattformen “Dom Kallar Oss Studenter” för att introducera studiesyftet och nå ut till universitetsstudenter som var intresserade av att delta i
undersökningen. I inlägget fanns enkäten via en länk, om studenten var intresserad av att delta klickade personen på länken för att automatiskt komma till enkäten.
Innan studenten deltog i studien fick de information om att deltagandet skedde frivilligt, förblev anonymt, att ingen annan utom undersökningsledare fick åtkomst till deras information, att insamlad data endast användes till föreliggande studiens syfte, och att deltagandet kunde avslutas när hen ville. Denna information gavs för att uppfylla de fyra forskningsetiska principerna: informationskravet, nyttjandekravet, konfidentialitetskravet och samtyckeskravet.
Deltagaren började med att ange personlig information (ålder, kön och program/kurs som studeras) innan hen klickade vidare till “Nästa” då första delen skulle genomföras, vilket var personlighetsinstrumentet. En informationsruta dök upp där deltagaren fick information om personlighetsinstrumentets syfte. När deltagaren svarat på alla påståenden från
personlighetsinstrumentet gick studenten direkt vidare till den andra delen där de valda delarna av QPSNordic-enkäten genomfördes, som följde samma procedur. När studenten var klar med den andra och sista delen, klickade hen på “Skicka” för att registrera resultatet. Enkäten tog cirka 15-20 minuter att genomföra och fanns tillgängligt i sju dagar.
Analys
Initialt genomfördes ett Levene’s test i syfte att bedöma spridningen i det undersökta grupperna (kön och utbildning). Då detta test visade sig vara signifikant genomfördes både parametriska (envägs ANOVA) och icke-parametriska (Kruskal-Wallis analyser). Vid en
granskning mellan resultaten av de parametriska och icke-parametriska analyserna framkom ingen skillnad så i resultatdelen redovisas enbart resultatet av de parametriska analyserna.
För att undersöka sambandet mellan personlighet och upplevd studiesituation
genomfördes korrelationsanalyser i programmet SPSS 26 (IBM, 2020) mellan alla ingående variabler. Då materialet bedömdes ha brister avseende normalfördelningen genomfördes såväl parametriska (Pearson korrelation) och icke-parametriska (Spearman korrelation) analyser. Vid en jämförelse mellan resultaten av de parametriska och icke-parametriska analyserna framkom ingen skillnad så i resultatdelen redovisas enbart resultatet av de parametriska analyserna. Då en initial analys visade att kön och utbildning hade ett signifikant samband med de ingående variablerna genomfördes även partiella korrelationer där det kontrollerades för effekterna av kön och utbildning. Vid en granskning av resultaten återfanns samma korrelationer så i resultatdelen redovisas enbart resultaten av de bivariata analyserna.
Resultat
Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan personlighetsdrag och studenters upplevelse av sin studiesituation. Initialt observerades det om personlighet och upplevd studiesituation fördelade sig på kön och utbildning. För att se hur personlighet och studieupplevelse fördelade sig på kön och utbildning genomfördes en envägs-ANOVA. I tabell 1 presenteras resultaten för hur det fördelade sig på kön. I tabell 2 presenteras hur resultaten fördelade sig på utbildning.
Korrelationsanalyser genomfördes sedan i syfte att klarlägga sambanden mellan personlighetsdrag och studiekrav, social interaktion, skicklighet i studierna samt studiekultur. För att kontrollera för effekten av kön och utbildning gjordes en partiell korrelationsanalys. Där återfanns samma samband. I tabell 3 presenteras resultaten för den bivariata
Tabell 1.
Medelvärde, Standardavvikelse och skillnader mellan kön (ANOVA) avseende personlighet samt upplevd studiesituation
Man (n=37) Kvinna (n=114) Icke-binär (n=1)
M (SD) M (SD) M (SD) df f p Öppenhet 28.23(6.49) 28.51(7.88) 0(0) (2,152) 1.18 .309 Extroversion 26.62(7.86) 28.55(8.20) 21(0) (2,152) 1.20 .303 Vänlighet 30.95(7.17) 33.29(5.30) 32(0) (2,152) 2.35 .098 Neuroticism 19.69(9.23) 24.38(9.50) 45(0) (2,152) 6.26 .002 Samvetsgrannhet 30.13(7.71) 32.63(7.59) 19(0) (2,152) 3.01 .052 Studiekrav 57.36(12.14) 60.86(11.67) 75(0) (2,152) 2.09 .127 Skicklighet 21.92(3.74) 22.29(3.46) 21(0) (2,152) .211 .810 Social interaktion 31.00(5.68) 32.46(5.31) 32(0) (2,152) 1.06 .348 Studiekultur 35.72(3.96) 35.87(5.36) 38(0) (2,152) .105 .901 Not. M = Medelvärden för angivna svar. SD = Standardavvikelse
Tabell 2.
Medelvärde, Standardavvikelse och skillnader mellan utbildning (ANOVA) avseende personlighet samt upplevd studiesituation
Socionom Lärare Psykologi Ekonomi Jurist Övrigt
n=22 n=20 n=17 n=12 n=10 n=74 M (SD) M (SD) M (SD) M (SD) M(SD) M(SD) df f p QPS1 60.05(11.83) 66.60(10.48) 55.71(7.23) 55.66(10.79) 55.70(6.27) 60.62(13.14) (5,149) 2.4 .039 QPS2 22.77(4.81) 22.45(2.70) 22.59(2.87) 23.42(3.26) 21.60(3.06) 21.72(3.51) (5,149) .78 .564 QPS3 31.18(5.46) 33.40(5.80) 32.88(6.58) 29.50(5.87) 31.50(3.47) 32.32(5.11) (5,149) 1.0 .399 QPS4 33.36(5.92) 37.30(4.32) 36.88(4.62) 36.58(4.85) 35.90(4.99) 35.82(4.91) (5,149) 1.6 .152
Ö 28.09(6.64) 29.65(7.75) 32.65(7.36) 25.42(8.88) 27.50(5.78) 28.02(7.63) (5,149) 1.6 .150
E 27.31(9.15) 26.55(9.80) 27.71(6.76) 27.83(11.53) 31.70(6.31) 28.22(7.25) (5,149) .58 .714
V 32.41(4.98) 32.45(6.19) 34.35(4.47) 29.41(7.80) 30.40(7.40) 33.30(5.64) (5,149) 1.5 .186 N 21.32(11.17) 26.85(13.26) 23.12(8.09) 21.08(9.85) 18.20(9.87) 24.09(8.25) (5,149) 1.5 .191
S 29.77(8.92) 31.55(8.65) 30.24(7.85) 34.75(4.02) 36.10(5.93) 32.00(7.56) (5,149) 1.4 .212 Not. M = Medelvärden för angivna svar. SD = Standardavvikelse QPS1 = Studiekrav QPS2 = Skicklighet I studierna QPS3= Social Interaktion QPS4= Studiekultur Ö = Öppenhet E = Extroversion V = Vänlighet N = Neuroticism S = Samvetsgrannhet Signifikanta könsskillnader upptäcktes gällande hur deltagarna svarade på frågor angående neuroticism (F(2,152) = 6.26, p <.002). Det fanns även en signifikant skillnad på hur deltagarna svarade på frågor angående studiekrav beroende på vilket program/kurs som studerades (F(5,149) = 2.40, p <.039). Tabell 3. Korrelationer mellan personlighet och upplevd studiesituation (N=155) Studiekrav Skicklighet i studierna Social interaktion Studiekultur Öppenhet .201* .066 .046 .034 Samvetsgrannhet .178* .477** .208** .110 Extroversion .142 .283** .262** .150 Vänlighet .029 -.009 .155 .103 Neuroticism .261** -.420** -.227** .010
** = Korrelation är signifikant på 0.01 level (2-svansad) * = Korrelation är signifikant på 0.05 level (2-svansad)
Ett signifikant samband upptäcktes mellan öppenhet och studiekrav (r=.226, p <.01). En positiv korrelation upptäcktes mellan samvetsgrannhet och studiekrav (r=.196, p<.05). En positiv korrelation upptäcktes mellan neuroticism och studiekrav (r=.277, p<.01).
En positiv korrelation upptäcktes mellan samvetsgrannhet och skicklighet i studierna (r=.427, p<.01). Extroversion och skicklighet i studierna korrelerade positivt (r=.254, p<.01). En negativ korrelation mellan neuroticism och skicklighet i studierna upptäcktes (r=-.395, p<.01).
Samvetsgrannhet och social interaktion var positivt korrelerade (r=.216, p<.01). En positiv korrelation upptäcktes mellan extraversion och social interaktion (r=.283, p<.01). En negativ korrelation mellan neuroticism och social interaktion upptäcktes (r=-.194, p<.05).
Sammanfattningsvis observerades två tydliga korrelationer av tre antaganden. I övrigt upptäcktes 7 signifikanta samband utöver studiens antaganden.
Diskussion
Denna studie genomfördes för att undersöka sambandet mellan personlighet och studenters upplevelse av sin studiesituation. Resultat från föreliggande studie visar att två av tre antaganden är signifikant bekräftade och utöver studiens antaganden syns sju andra
signifikanta samband. Antagande (1), att samvetsgrannhet har ett samband med upplevelsen av skicklighet i studierna är baserat på resultat från TomŠik (2018) studie. Resultatet från föreliggande studie tolkas som ytterligare en bekräftelse på författarens resultat. Föreliggande studies bekräftade antagande bidrar till att med större säkerhet kunna uttrycka sig om
sambandet mellan samvetsgrannhet och skicklighet i studierna. Antagande (3), att
Lindström (2005) studie. Det bekräftade resultatet från föreliggande studie kan bidra till en ökad förståelse i vad som kan påverka studenters upplevelse av studiekrav. Resultatet från föreliggande studie tolkas som att personlighetsdrag har ett samband med hur studenter upplever sin studiesituation.
Med tanke på att författarna publicerade studien på en plattform för Örebros studenter så tolkas resultatet att gälla för hur studenter som studerar på Örebro universitet upplever sin studiesituation. Studien är även delad med författarnas vänskapskretsar där en del inte är studerande på Örebro universitet. Författarna tolkar ändå att majoriteten av deltagarna är från Örebro universitet och gör ingen vidare generalisering till andra sammanhang.
Neuroticism och samvetsgrannhet är de personlighetsfaktorer som i denna studie har störst samband med studenters upplevda studiesituation. Om en individ har tendenser att uppleva negativa känslotillstånd, såsom osäkerhet, upplever författarna det som naturligt att neuroticism har ett negativt samband med studenters upplevelse av skicklighet i studierna. Om en individ har svårare att hantera stress samt har tendenser till rädsla så tolkar författarna det som en potentiell bidragande faktor till negativa upplevelser av den sociala interaktionen. Att samvetsgrannhet och upplevt studiekrav har ett samband är föga förvånande på grund av att en person som är målinriktad förmodligen sätter krav på sig själv för att kunna nå sina mål. När en individ på ett målinriktat sätt tar sig an en uppgift och sedan når sitt mål, tolkar
författarna det som att det resulterar i upplevd skicklighet i studierna. Resultatet tolkar författarna som en bekräftelse på NEO-FFI 3 beskrivning av att samvetsgrannhet har ett samband med akademiska prestationer.
Majoriteten av deltagarna i studien är kvinnor. Hur kommer det sig? Författarna tolkar det som att detta kan bero på att kvinnor möjligtvis kan vara mer intresserade av
forskningsfrågan, då personlighet kan vara ett tilltalande fenomen. En annan spekulation är att kvinnor kan varamer benägna än män att hjälpa sina medstudenter. Variansanalysen
(envägs-ANOVA) i föreliggande studie visar en signifikant skillnad i hur deltagarna svarar beroende på kön och utbildning. Dock möts inte kraven för Levene’s test som upplyser att spridningen mellan grupperna inte är lika. Detta bör man ha i åtanke när man tolkar resultaten i
föreliggande studie. En partiell korrelationsanalys har i denna studie genomförts för att kontrollera om sambanden kvarstår även om kön och utbildning hålls konstanta.
En oväntad upptäckt är delen som avser att mäta studiekulturen inte har en acceptabel intern reliabilitet, vilket väcker frågan om man skulle använt sig av ett annat mått för att mäta studiekulturen och om det isåfall ger signifikanta samband. Författarnas omformulering av QPSNordic kan vara en bidragande faktor till den låga interna reliabiliteten.
Svagheter med denna studie är just det faktum att föreliggande studie använder sig av ett frågeformulär, som alltid väcker frågan om hur genuina svar deltagaren ger. Svarar
personer verkligen som de upplever sig själva eller som de önskar sig att vara? Med anledning av utbrottet av coronavirus har författarna i åtanke att deltagarna kan svara starkare på
exempelvis frågor som mäter uppskattning av att vara runt folkmassor. En annan svaghet är att även om denna studie använder sig av väletablerade instrument så kan omformuleringen och anpassningen av QPSNordic vara ett valideringsproblem.
Med tanke på att enkäten är lättillgänglig och enkel att utföra ser författarna även fördelar med att använda sig av en enkätundersökning. Utbrottet av Coronavirus kan vara en bidragande faktor till att många studenter deltar i studien. En spekulation om varför är att studenter i större utsträckning spenderar mer tid hemma än innan utbrottet och är mer benägna att göra undersökningar. En annan fördel med föreliggande studie är användningen av
etablerade mätinstrument som stärker validiteten och reliabiliteten.
Med tanke på ett relativt lågt antal deltagare väljer undersökningsledare att kontrollera för kön och utbildning genom en partiell korrelationsanalys. I framtida studier
och utbildning samt se till vilken grad personlighet påverkar studieupplevelse. Författarna rekommenderar även att erbjuda rättade svar från personlighetsinstrumentet för att väcka större intresse och få fler antal deltagare. Om studenten kryssar i vilket universitet den studerar på kan författarna skapa en kontrollvariabel. Med hjälp av denna variabel kan författarna analysera om studenter svarar olika beroende på vilken universitetsplats de studerar på. Finns det inga signifikanta skillnader i hur studenter svarar beroende på studieplats kan författarna med större säkerhet uttala sig om graden av generaliserbarhet.
Sammanfattningsvis har denna studie bidragit med en ökad förståelse i hur
personlighet har ett samband med hur studenter upplever sin studietid. Resultaten i studien bör tolkas som bekräftelse på tidigare forskning snarare än nya upptäckter. Studien kan ses som underlag för framtida, större forskningsprojekt.
Referenser
Bergman, H., Källman, H., Wennberg, P. (2014). NEO-PI-3 Manual (Art.nr: 133-201)
Hogrefe Psykologiförlaget AB.
Cohen-Charash, Y., & Spector, P. E. (2001). The role of justice in organizations: A meta- analysis. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 86(2), 278-321. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1006/obhd.2001.2958
Dallner, M., Elo, A-L., Gamberale, F., Hottinen, V., Knardahl., S., Lindström, K., Skogstad, A., & Örhede, E. (2007). Review of Psychological and Social Factors at Work and
Suggestions for the General Nordic Questionnaire (QPSNordic). [Elektronisk version], Nordic Councils of ministers. Hämtad maj, 12, 2020 från
https://books.google.se/books?id=-jWoCgAAQBAJ&printsec=frontcover&hl=sv&so
rce=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false
Dallner, M., Lindström, K., Elo, A-L., Skogstad, A., Gamberale, F., Hottinen, V., ∅rhede, E.(2000). Användarmanual för QPSNordic (Arbetslivsrapport 2000:19).
Nordiska Ministerrådet.
Lopes, P. N., Salovey, P., & Straus, R. (2003). Emotional intelligence, personality, and the
perceived quality of social relationships. Personality and Individual Differences, 35(3), 641–658. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/S0191-8869(02)00242-8
McCrae, R. R., & Costa, P. T. (2008). The Five-Factor Theory of Personality. In O. P. John, R. W. Robins & L. A. Pervin, Handbook of Personality: Theory and Research (3rd ed., pp. 114-158). Guilford Press.
ur ett psykosocialt perspektiv. (2005:236). Utvärderingsenheten, Lunds Universitet Nolen-Hoeksema, S. (2013, s. 252-253). Abnormal psychology (6th edition).
Mcgraw-Hill Education.
Prevent. (2020) Krav-kontroll, stöd - en modell. Hämtad 2020-09-12 från
https://www.prevent.se/amnesomrade/stress/karaseks-och-theorells-modell/
TomŠik, R. (2018). IMPACT OF BIG FIVE PERSONALITY TRAITS ON ACADEMIC
PERFORMANCE OF UNIVERSITY STUDENTS. Conference: PHD EXISTENCE 2018 „Infinity in psychology“. (8), 53-54.
Bilaga 1 -NEO FFI-3 Personlighetsinstrumentet.
1. Jag är inte sån som går och oroar mig.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
2. Jag tycker om att ha massor av folk omkring mig.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
3. Jag tycker om att koncentrera mig på en fantasibild eller dagdröm, och låta den utvecklas. Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer précis
4. Jag försöker vara artig och tillmötesgående mot alla jag träffar.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
5. Jag håller mina tillhörigheter rena och snygga.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
6. Ibland blir jag stött och sårad.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
7. Jag har lätt för att skratta.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
8. Jag tycker det är intressant att sätta sig in i och utveckla nya fritidsintressen.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
9. Ibland pressar eller smickrar jag folk för att få dem att göra som jag vill.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
10. Jag är ganska bra på att driva på mig själv för att få saker och ting uträttade i tid.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
11. När jag är utsatt för mycket stress känns det ibland som om jag skulle gå i bitar.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
12. Jag föredrar arbeten som jag kan utföra ensam utan att bli störd av andra.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
13. Jag fängslas av de former jag finner i konst och natur.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
14. En del människor tycker att jag är egoistisk och upptagen
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
15. Jag hamnar ofta i situationer där jag inte är ordentligt förberedd.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer précis
16. Jag känner mig sällan ensam eller nere.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
17. Jag tycker mycket om att prata med människor.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
18. Jag tror att det bara kan förvirra och vilseleda ungdomar att lyssna på kontroversiella personer.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
19. Om någon börjar bråka är jag beredd att ge igen.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
20. Jag försöker fullgöra mina uppgifter på ett samvetsgrant sätt.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
21. Jag känner mig ofta spänd och nervös.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
22. Jag vill vara med där saker händer.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
23. Poesi lämnar mig ganska likgiltig.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
24. Jag är bättre än de flesta människor, och det vet jag om.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
25. Jag har bestämda mål som jag konsekvent arbetar mot.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
26. Ibland känner jag mig helt värdelös.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
27. Jag undviker folksamlingar.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
28. Jag har svårt för att låta tankar komma och gå utan kontroll och styrning.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer précis
29. När jag blivit förolämpad försöker jag glömma och förlåta.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
30. Jag slösar bort mycket tid innan jag tar itu med en uppgift.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
31. Jag känner mig sällan rädd eller ängslig.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
32. Jag känner mig ofta sprickfärdig av energi.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
33. Jag lägger sällan märke till de stämningar eller känslor som olika miljöer skapar.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
34. Jag har en tendens att tro det bästa om folk.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
35. Jag arbetar hårt för att nå mina mål.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
36. Jag blir ofta arg på andra människors sätt att behandla mig.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
37. Jag är en glad och livad person.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
38. Jag kan uppleva en mängd olika känslor och stämningar.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
39. En del människor tycker att jag är käll och beräknande.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
40. När jag åtar mig något kan man alltid lita på att jag fullföljer det.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
41. När någonting går galet, blir jag alltför ofta nedslagen och vill ge upp.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
42. Jag får inte ut så mycket nöje av att småprata med folk.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
43. Ibland när jag läser poesi eller tittar på konst kan jag få rysningar av vällust.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
44. Jag har ingen sympati för tiggare.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
45. Ibland är jag inte så pålitlig som jag borde vara.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
46. Jag är sällan ledsen eller deprimerad.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer précis
47. Jag lever i ett högt tempo.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
48. Jag är inte särskilt intresserad av att spekulera över universums uppkomst eller människans villkor.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
49. Jag försöker i allmänhet vara omtänksam och hänsynsfull.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
50. Jag är en produktiv person som alltid får jobbet gjort.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
51. Jag känner mig ofta hjälplös och vill att någon annan löser mina problem.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
52. Jag är en mycket aktiv person.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
53. Jag har stor intellektuell nyfikenhet.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
54. Om jag inte tycker om en person, låter jag honom eller henne få veta det.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
55. Jag tycks aldrig riktigt kunna organisera min tillvaro.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
56. Ibland har jag skämts så att jag har velat gömma mig.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
57. Jag vill hellre gå min egen väg än att vara ledare för andra.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
58. Jag tycker ofta om att leka med teorier eller abstrakta begrepp.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
59. Om det behövs så är jag beredd att manipulera andra människor för att få som jag vill.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
60. Jag eftersträvar perfektion i allt jag gör.
Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt väl Stämmer delvis/delvis inte Stämmer ganska bra Stämmer precis
Bilaga 2 – QPSNordic
Anpassad efter studenters upplevelse av sin studiesituation.
1. I grupparbeten, kan arbetsuppgifterna bli så ojämnt fördelade att det får negativa konsekvenser?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
2. Måste du studera mer än 8 timmar per dag?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
3. Måste du studera i ett mycket högt tempo?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
4. Har du för mycket att göra?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
5. Kräver dina studier fysisk uthållighet?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
6. Kräver dina studier snabba beslut?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
8. Kräver dina studier att du behöver gå på alla föreläsningar/seminarier/gruppövningar? Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
9. Förekommer det störande avbrott i dina studier?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
10. Kräver dina studier komplicerade beslut?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
11. Är ditt studerande enformigt?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
12. Måste du upprepa samma studiemoment när du börjar nya kurser?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
13. Utför du uppgifter som du skulle behöva mer utbildning för?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
15. Innebär dina studier positiva utmaningar?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
16. Tycker du att det är meningsfullt att studera?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
17. Är det möjligt för dig att ha social kontakt med klasskamrater medan du studerar?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
18. Har du under det senaste två åren blivit utsatt för hot eller våld i samband med dina studier?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
19. Innebär fel som du gör i dina studier risk för personskada?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
20. Känner du press över risken för indraget studiestöd om du inte klarar studierna?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
21. Innefattar dina studier kontakt med kunder/klienter/patienter/elever/annat? Om du svarar ja: svara på fråga 22, 23, 24. Om nej – gå vidare till fråga 25.
Nej Ja, mest indirekt Ja, mest direkt Ja, både indirekt och direkt Nej
22. Innefattar dina studier personlig kontakt med klienter/kunder/patienter/elever/annat? Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
23. Måste du ta emot och behandla klagomål från klienter/kunder/patienter/elever/annat? Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
24. Är du nöjd med din förmåga att upprätthålla ett gott förhållande till dina klienter/kunder/patienter/elever/annat?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
25. Är du nöjd med kvaliteten på studiearbeten du gör?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
26. Är du nöjd med den mängd studier du får gjord?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
27. Är du nöjd med din förmåga att lösa problem i studierna?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
29. Får du information om kvaliteten på det studiearbeten du utför?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
30. Kan du själv direkt avgöra om du gör ett bra studiearbete?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
31. Om du behöver, får du stöd och hjälp med ditt studiearbete från dina klasskamrater?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
32. Om du behöver, får du stöd och hjälp med ditt studiearbete från din närmaste lärare? Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
33. Om du behöver, är dina klasskamrater då villiga att lyssna på problem som rör ditt studiearbete?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
34. Om du behöver, är din närmaste lärare villig att lyssna på problem som rör ditt studiearbete?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
35. Om du behöver, kan du då tala med dina vänner utanför universiteten om problem som rör ditt studiearbete?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
36. Om du behöver, kan du då tala med din partner eller någon annan närstående person om problem som rör dina studier?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
37. Får du uppskattning för dina studieprestationer från din närmaste lärare?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
38. Har du lagt märke till störande konflikter mellan klasskamrater?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
39. Känner du att du kan få stöd från dina vänner/din familj när det är besvärligt på universitetet?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
40. Hurdant är klimatet på din ämnesinstitution? Konkurrensinriktad…
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
42. Hurdant är klimatet på din ämnesinstitution? Misstroget och misstänksamt…
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
43. Hurdant är klimatet på din ämnesinstitution? Avslappnat och trivsamt…
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
44. Hurdant är klimatet på din ämnesinstitution? Stelt och regelstyrt…
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
45. Tar studenterna på din ämnesinstitution egna initiativ?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
46. Uppmuntras de studenter på din ämnesinstitution att göra förbättringar?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
47. Är det tillräckligt med kommunikation på din ämnesinstiution?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
48. Har du märkt någon ojämlikhet i behandlingen av män och kvinnor på din ämnesinstiution?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
49. Har du märkt någon ojämlikhet i behandlingen av äldre och yngre studenter på din ämnesinstitution?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
50. Uppmuntras man för ett väl utfört studiearbete på din ämnesinstitution? (pengar, uppmuntran)?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
51. Tas studenterna väl omhand på universitetet?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid
52. I vilken utsträckning intresserar sig ledningen för studenternas hälsa och välbefinnande?
Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta eller alltid