Vilka faktorer ökar elevernas intresse för biologi?

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Natur Miljö Samhälle

Examensarbete

Vilka faktorer ökar elevernas intresse för

biologi?

What will encourage pupils to become interested in biology?

Helena Bladh

Lärarexamen 90 poäng Naturvetenskap och lärande 2008-11-07

Examinator: Johan Nelson

Sammanfattning

Syftet med undersökningen var att kartlägga vilka faktorer som påverkar elever att bli intresserade av biologi. 50 studenter som läser biologi- eller

molekylärbiologi-programmet deltog i en enkätundersökning där de fick svara på öppna såväl som styrda frågor om vilka faktorer, inom och utanför skola, som format deras intresse. Från undersökningen framgick det att studenterna blivit mycket påverkade av sin omgivande miljö under uppväxten och att läraren har en mycket central roll för att skapa positiv attityd för biologi. Resultatet från enkätundersökningen visar att de studenter som genomfört fler laborationer och diskuterat mer också känner att skolan påverkat dem positivt. Studenterna var positiva till att läsa mer om aktuella ämnen.

Förord

Detta är ett examensarbete inom Lärarutbildningen vid Malmö högskola.

Jag vill tacka Haukur Viggosson för inspiration till arbetet och Mats Lundström för hans handledning i datorprogrammet SPSS. Jag vill även tacka min handledare, Mats

Areskoug, för det stöd och råd han gett mig under arbetets gång.

Ett stort tack till de studenter som svarade på enkäten, undersökningen hade inte kunnat vara möjlig utan er hjälp.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 3

1 Inledning ... 9

2 Syfte och frågeställningar ... 10

2.1 Syfte ... 10

2.2 Frågeställning ... 10

3 Litteraturgenomgång ... 11

3.1 Naturvetenskapen, en subkultur ... 11

3.2 Att väcka nyfikenhet för naturvetenskap ... 12

3.2.1 Att intregrera aktuella ämnen för att locka fler till biologin ... 13

3.3 Faktorer som påverkar elevers val av utbildning ... 14

3.4 Ämnet biologi ... 14

3.5 Lärarens roll i naturvetenskap ... 15

3.6 Arbetsformer för intresse inom biologi ... 16

3.7 Lärobokens roll för väckandet av intresse ... 17

4 Metod ... 17 4.1 Metodval ... 18 4.2 Undersökningsgrupp/population ... 19 4.3 Genomförande ... 20 4.3.1 Bortfall ... 20 4.3.2 Bearbetning ... 21 4.4 Tillförlitlighet ... 21 4.5 Etiska överväganden ... 22

5 Resultat och analys ... 22

5.1 Vilken period i livet påverkas intresset som mest? ... 22

5.2 Vilka uppväxtfaktorer har positiv inverkan på intresset ? ... 23

5.3 Skolans inverkan på intresset för biologi ... 25

5.4 Vilka aktuella frågor väcker intresse hos kvinnor? ... 29

6.1 Hur inverkar uppväxtmiljö på biologiintresset? ... 30

6.2 Hur inverkar skolan på biologiintresset? ... 32

6.2.1 Lärarens påverkan på intresset... 32

6.2.2 Ämne och läroböckers påverkan på intresset... 32

6.2.3 Arbetsformers inverkan på intresset... 32

6.3 Vilka aktuella ämnen vill eleverna läsa mer av? ... 33

6.4 Tillförlitlighet ... 33

6.5 Slutsats ... 34

7 Referenser ... 35

Internetreferenser ... 36

1 Inledning

Antalet elever som söker sig till utbildningar inom naturvetenskap blir färre och färre, det anses numera att det behövs fler som utbildar sig inom dessa områden (Skolverket 1993). Det är främst män som söker sig till dessa utbildningar, ämnet lockar få kvinnor (Sjøberg 1998). Sedan flera år tillbaka har skolorna jobbat för att förändra denna trend. Förskolepersonalen får idag bättre utbildning för att kunna väcka barns intresse för naturvetenskap, lärarna för de högre åldrarna försöker lägga in moment som initierar upptäckarglädje, diverse temadagar och projekt anordnas för att väcka intresse (Lindahl 2004). Trots detta är det fortfarande få som söker sig till de naturvetenskapliga

utbildningarna. Vilka faktorer har positiv påverkan på ungdomars intresse för naturvetenskap?

De huvudfaktorer som påverkar ungdomars intresse för olika ämnen är kön, omgivande miljö, föräldrar och skola (Lindahl 2004). Barn med föräldrar som har naturvetenskaplig utbildning kommer i högre grad än andra barn välja att själva läsa naturvetenskapliga ämnen eller program. Skolan har givetvis en påverkan på elever. Ungdomar har generellt en positiv inställning till naturvetenskap och forskning men intressenivån brukar inte vara lika hög för de ämnen som erbjuds inom skolan (NOT-häfte 2 1994). Skolan har stor möjlighet att positivt påverka elevers inställning. Eleverna får varje dag många intryck från exempelvis, lärare, läroböcker, olika ämnen och arbetsformer. Frågan är vad den enskilde läraren kan göra för att stimulera elevernas intresse och lärande för naturvetenskap.

I denna undersökning är målgruppen studenter som valt att läsa molekylärbiologi- eller biologiprogrammet vid universitetet. Syftet är att undersöka vad som fått dem att välja biologi som fortsatt studieinriktning. Något i deras livshistoria har påverkat dem att välja biologi vilket betyder att de fått intresse någon gång innan de påbörjade sin utbildning vid universitet. Frågan är som här bedömts mest intressanta att undersöka är när de fått sitt intresse och vilka faktorer som påverkat dem. De faktorer som undersökts är främst vad som påverkat studenterna inom skolan, eftersom det är de faktorer man kan påverka som lärare. Att föräldrar och kön påverkar val av utbildning är intressant att veta men inget som läraren kan påverka.

Målet med undersökningen är att få reda på vad som kan stimulera elevers intresse för biologi. Många elever känner att naturvetenskapen är svårtillgänglig och avlägsen vilket leder till att eleverna skjuter bort dessa ämnen (Sjøberg 1998). Mitt mål är att plocka fram vilka faktorer i skolan som gör eleverna intresserade och entusiastiska, så att man lyckas engagera fler i biologiundervisningen. Förhoppningen är därmed att detta arbete kan bidra till att undervisningen anpassas till en större del av eleverna än vad som sker i dag.

2 Syfte och frågeställningar

2.1 Syfte

Mitt syfte är att undersöka vilka faktorer som har påverkat de studenter som valt att läsa biologi- eller molekylärbiologi vid universitetet att bli intresserade av biologi. De faktorer som främst kommer att undersökas är de som finns inom skolan, högstadium och gymnasium. Undersökningen syftar även till att ta reda på vilka aktuella frågor kvinnor respektive män lockas mest av.

2.2 Frågeställning

• Hur har uppväxtmiljön inverkat på biologiintresset för studenter som valt att läsa biologi på universitetsnivå?

• Hur har skolan inverkat på biologiintresset för studenter som valt att läsa biologi på universitetsnivå?

• Vilka aktuella frågor i biologiundervisningen är kvinnor respektive män intresserade att läsa mer av?

3 Litteraturgenomgång

3.1 Naturvetenskapen, en subkultur

Sjøberg har gjort flera studier om utbildningsproblematik i skolan, främst inom den norska skolan men även inom den svenska. Sjøberg (1998) menar att de

naturvetenskapliga ämnena enligt elever är kända för sin stabilitet och oföränderlighet, naturvetenskapen anses inte ändra sig över tid vilket gör den mindre styrd av trender. De som söker sig till de naturvetenskapliga ämnena anser eleverna vara personer som föredrar tydliga lösningar och svar. De anser även att de som söker sig till

naturvetenskapen är tråkiga och naiva. Många elever har svårt att identifiera sig med naturvetenskapens värderingar och ideal, många elever ser det som en subkultur de inte vill vara en del av. Denna subkultur kan vara mycket avlägsen för många elever och om avståndet blir för stort mellan vad naturvetenskapen står för och vad de själva står för kommer de att skjuta ifrån naturvetenskapen. Detta resulterar i att de undviker skolans naturvetenskapliga ämnen på grund av sina egna värderingar och

verklighets-uppfattningar, detta i sin tur resulterar i att eleverna inte kan delta i vardagliga samtal som grundas på vetenskaplig fakta (Sjøberg 1998).

Lindahl (2004) har genomfört en studie på totalt 100 ungdomar för att ta reda på hur elevernas intresse för naturvetenskap utvecklas under grundskolans senare delar. I Lindahls studie (2004) berättade eleverna att de uppfattade NO-undervisningen som att läraren predikade om hur saker och ting var, det fanns inget att diskutera inom ämnet vilket bidrog till att undervisningen blev förutsägbar. Sjøberg skriver att undervisningen i biologi oftast är styrd efter vad som står i läroboken. Undervisning i naturvetenskap stänger dessutom ofta ute tvivel och osäkerheter och öppnar inte upp för levande diskussioner. Många naturvetare vill att ämnet ska uppfattas som oproblematiskt, objektivt och neutralt. Detta resulterar i att många elever tycker att ämnet upplevs som tråkigt och har negativ effekt på intresset för naturvetenskapen i skolan. Främst flickor drabbas av detta då de är mer öppna för att diskutera än vad pojkar är (Sjøberg 1998).

Att många tar avstånd till naturvetenskapen kan ha stora konsekvenser för samhället. De som inte tar del av de naturvetenskapliga ämnena kommer inte att kunna ta ansvar som samhällsmedborgare, och därmed inte kunna ta ställning i de debatter som förekommer i

vardagen. ROSE, The Relavance of Science Education, är ett projekt där forskare vill belysa de faktorer som är viktiga för lärandet inom naturvetenskapliga ämnen. ROSE har visat att elever i åldrarna 14-16 över hela världen anser att vetenskap är viktigt för samhället och är viktigt för att kunna lösa problem så som HIV och cancer (Sjøberg & Schreiner 2007). ”Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och

förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar” (Skolverket 1994, s. 7). Sjøberg menar att vi lever i en klar paradox, vårt samhälle blir mer och mer teknologiserat och samtidigt kan vi inte plocka in vetenskap och teknologi i vår kultur. Vi finner nu personer i vårt samhälle som tycker att ämnet är främmande men känner samtidigt förundran för allt som har att göra med vetenskap, båda fenomenen bottnar i okunskap (Sjøberg 1998).

3.2 Att väcka nyfikenhet för naturvetenskap

Lärarens uppdrag är att inspirera elever till att aktivt söka kunskap samtidigt som man främjar elevens nyfikenhet och intresse. ”Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för

undervisningen” (Skolverket 1994, s. 11). Att skapa intresse för ett ämne är essentiellt för att eleven ska kunna sovra bland den kunskap som finns tillgänglig, inga elever kommer att ta till sig kunskap om de inte vill (Sjøberg 1998). ”Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper” (Skolverket 1994, s. 7). Det intresse och motivation en elev upplever för den naturvetenskapliga undervisningen kommer att ha stor betydelse för fortsatta studier inom naturvetenskapen (Skolverket 1993).

Naturvetenskaplig undervisning bör stimulera elevers nyfikenhet och främja deras fantasi och kreativitet (Sjöberg 1998). NOT (naturvetenskap och teknik) startades 1993 på uppdrag av Skolverket och Verket för högskoleservice. I studien utfördes 20

gruppintervjuer runt om i Sverige med 6-10 ungdomar i varje grupp. Syftet med NOT-projektet var att ta reda på varför ämnena inom naturvetenskap och teknik inte lockar ungdomar. Den positiva inställningen till naturvetenskapliga ämnen är som störst när de börjar sjuan men minskar därefter. Det är viktigt att entusiasmera elever när de börjar läsa naturvetenskapliga ämnen och väcka nyfikenhet. Om eleverna inte hänger med i

undervisningen leder det till att de tycker att ämnet är tråkigt. För att undvika detta bör man anknyta ämnet till verkligheten och försöka få elever att se helheten. Att skapa intresse är avgörande för att åstadkomma studieresultat (NOT-häfte 2 1994).

Sjöberg (1998) menar att naturvetenskapen inte passar många elever på grund av att den redan säger sig besitta alla korrekta svar i skolan. Verkligheten ser dock annorlunda ut, diskussionen kring forskning inom naturvetenskap är levande och föränderlig.

Vid Göteborgs universitet har Anita Wallin, Maj-Lis Sjöbeck och Inga Wernersson genomfört en intervjustudie med 37 elever. Studien visade att elever arbetar bättre om de är intresserade av skolämnet i fråga. Eleverna i denna undersökning var mycket övertygade om att intresset hade en stor betydelse för deras arbetsinsats, ett fåtal elever svarade dock att de jobbade bra oavsett intresse men att de inte var helt opåverkade av det. Eleverna uppger att de inte anstränger sig när de tycker att ett ämne är ointressant, då sitter de hellre av tiden och gör ingenting. Är eleverna däremot intresserade så säger de att det går både lättare och fortare att förstå ämnet (Wallin m.fl. 2000).

3.2.1 Att intregrera aktuella ämnen för att locka fler till biologin

För att få elever intresserade av de naturvetenskapliga ämnena bör man lära känna eleverna och undervisa om det de är intresserade av (Dimenäs m.fl. 1996). Lpo 94 beskriver undervisningen som att ”den skall med utgångspunkt i elevers bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskap främja elevers fortsatta lärande och

kunskapsutveckling” (Skolverket 1994, s. 6). Sjøberg menar att flickor och pojkar är intresserade av att läsa om olika arbetsområden. Pojkar är mer intresserade av att läsa om farliga kemikalier, hur datorer fungerar, liv utanför jorden och hur man ska träna för att hålla kroppen i form. Flickor är mer intresserade av att läsa om drömmar, sjukdomar, vad man ska äta och hur man ger förstahjälp. Sjøberg har plockat fram arbetsområden som skulle kunna tilltala både flickor och pojkar, så som etiska aspekter på ämnet, ämnets koppling till kropp och hälsa, filosofisk aspekt på biologin, samhällets samspel med biologin, ämnets relation till människor och deras behov m.m (Sjøberg 1998)..

Flera forskare vid Malmö högskola, Högskolan i Kristiansstad och Umeå universitet jobbar med hur man kan integrera samhällsfrågor inom NO-undervisningen. 1300 elever som befinner sig i grundskolans senare år har jobbat med samhällsfrågor från

olika medier och resultaten visar att media i form av t.ex. TV eller tidningar kan öka intresset för naturvetenskap (Ottander & Ekborg, 2008).

3.3 Faktorer som påverkar elevers val av utbildning

Att elever väljer att läsa ett ämne eller en fortsatt naturvetenskaplig utbildning hänger nära samman med intresse (Sjøberg 1998). De flesta elever i årskurs 8 och 9 verkar ha en klar bild av vad de vill jobba med i framtiden (Wallin m.fl. 2000). Resultaten från Lindahls studie (2004) visar att eleverna redan i skolår 5 eller 6 har tankar om vad de vill göra i framtiden, som de senare håller fast vid. Det finns flera huvudfaktorer som påverkar elevers intresse och därmed val av utbildning, så som föräldrar, kön, skola och den omgivande miljö där eleven växt upp (Lindahl 2004). Lindahls studie (2004) visar att elever som väljer att läsa ett naturvetenskapligt program på gymnasiet i större utsträckning än andra har föräldrar med akademisk bakgrund, ofta föräldrar med

naturvetenskaplig bakgrund. Föräldrar med högre utbildning kan uppge att de skulle bli besvikna om deras barn inte valde studieförberedande program (NOT-häfte 2 1994). Lindahls studie visar även att det intresse som elever har för naturvetenskapliga ämnen kan kopplas ihop med barndomen.

3.4 Ämnet biologi

1990 startades ett projekt kallat NUNA-projektet (Nationell Utvärdering

Naturvetenskap) vilket var en del av Skolverkets nationella utvärdering.

NUNA-gruppen skickade ut en enkät till 322 lärare och en enkät samt ett prov till 3000 elever i årskurs 9. I enkäten framgick det att elever ansåg att biologi var det mest intressanta och viktiga av de naturorienterade ämnena. Eleverna ansåg även att ämnet inte var så svårt (Skolverket 1993). ROSE-projektet gav en annan bild, elever mellan 14-16 år i

välutvecklade länder tyckte inte att undervisningen inom naturvetenskapliga ämnen var speciellt intressant men det fanns en viss nyfikenhet. Skillnaden var stor om man jämförde med utvecklingsländer där intresset var mycket stort för naturvetenskapliga ämnen. Sjøberg och Schreiner vill förklara västvärldens brist på intresse med att de tror att eleverna lägger skulden på vetenskapen för katastrofer, miljöförstöring och

överpopulation. Vid jämförelse med andra ämnen kan inte naturvetenskapen tävla i popularitet. Eftersom det inte är det mest populära ämnet kommer detta resultera i att eleverna väljer andra ämnen vid fortsatta studier. Vid förfrågan om eleverna i

västvärlden önskade att jobba inom teknologi fick projektgruppen negativa resultat, särskilt gällande flickorna (Sjøberg & Schreiner 2007).

Resultaten från NOT-projektet visade inte samma resultat som de som Sjøberg och Schreiner fann, ungdomarna i NOT-projektet hade en positiv attityd gentemot natur-vetenskap och teknik, däremot var inte intresset lika varmt för skolämnena. Studien visade att det var skolämnena som gjorde eleverna mindre intresserade av att läsa mer (NOT-häfte 2 1994). Biologi är det ämne inom de naturvetenskapliga som främst lockar tjejer, förklaringen tros vara att natur, djur, människor och växter intresserar fler tjejer än killar (NOT-häfte 2 1994).

3.5 Lärarens roll i naturvetenskap

Studien utförd av Wallin m.fl. (2000) visar att eleverna anser att NO är det tråkigaste ämnet i skolan och att detta främst inte beror på ämnet utan på läraren. Den faktor som väger tyngst för elevens attityd gentemot ett ämne är främst lärarens påverkan menar eleverna. Flera av eleverna anger att intresset är lärarberoende. Eleverna önskar en hygglig, rolig, spännande och humoristisk lärare. Flickorna ansåg i högre grad än pojkarna att läraren kunde göra ämnet intressant och även ha större inflytande att skapa intresse hos de elever som helt saknade det. Flickorna tyckte även att det var viktigare med en personlig relation till läraren och om denna uteblev kunde de helt sluta delta i ämnesundervisningen (Wallin m.fl. 2000). I NOT-projektet var det många elever som ansåg att en bra lärare som är engagerad, kunnig och visar respekt för eleverna kan göra så att alla ämnen blir intressanta. En del elever blir intresserade av ämnen bara för att läraren är bra (NOT-häfte 2 1994).

Som förbättringar föreslog eleverna att man skulle sätta in fler bra lärare och att läraren ska hjälpa elever mer och lyssna till elevernas råd (Wallin m.fl. 2000). I läroplanen står det att ”Läraren skall utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan” (Skolverket 1994, s. 15). NUNA-projektets undersökning visar resultaten att lärarna ger eleverna stöd och tar dem på allvar (Skolverket 1993).

Den genomsnittliga läraren som undervisar i högstadiets NO-undervisning har en utbildningstid vid universitet/högskola på 4,5 år och biologiläraren har i genomsnitt 72

poäng (1 poäng = 1 veckas heltidsstudier) inom ämnet biologi (Skolverket 1993). Man kan tänka sig att lärarna har färre poäng inom sina ämnen idag med tanke på uppgifter det finns om många obehöriga lärare. Biologiläraren upplever att arbetsuppgifterna är stimulerande, engagerande och tillfredsställande. Biologiläraren anser sig själv ha gott självförtroende och är uppskattad av sina elever. Siffrorna är dock nedslående gällande fortutbildningar då 40 % av lärarna inte deltar under fortutbildningarna som erbjuds under årets gång. Orsaken bottnar i att de önskar större utbud och att de främst önskar fortutbildningar som handlar om deras egna ämnen (Skolverket 1993).

3.6 Arbetsformer för intresse inom biologi

De laborativa inslagen i undervisningen har visats vara den mest intressehöjande aktiviteten i de naturorienterande ämnena (Wallin m.fl. 2000, Sjøberg 1998, Skolverket 1993, NOT-häfte 2 1994). Hälften av de intervjuade eleverna i Wallin m.fl. studie anger orsaken till motivationen inom NO beror på laborationer, experiment och pröva-på-övningar. Eleverna trodde dock främst att de själva hade störst påverkan att väcka intresse genom att t.ex. anstränga sig mer, plugga mer, koncentrera sig mer och ge sig själv belöningar. Eleverna betonade även att de vill ha en varierande undervisning (Wallin m.fl. 2000). I läroplanen kan man läsa att ”Läraren skall svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer” och ”skolan skall i sin undervisning i de naturorienterade ämnena sträva efter att eleverna upplever upptäckandets och

experimenterandets glädje” (Skolverket 1994 s. 15). Biologiundervisningen har mindre elevexperiment än fysik och kemi (Skolverket 1993).

Eleverna i Wallins studie gav konkreta förslag på hur man skulle väcka intresse t.ex. genom att införa fler gruppdiskussioner, studiebesök, exkursioner, projekt och grupparbeten. En synpunkt som kom fram flera gånger under intervjuerna var att de tyckte katederundervisning var mycket tråkig och de ansåg att de lika gärna kunde sova sig igenom denna form av undervisning (Wallin m.fl. 2000). Elever anser att under-visningen är obegriplig när lärarna inte lyckas förankra den till verkligheten, kopplingen mellan teori och praktik uteblir ibland helt (NOT-häfte 2 1994).

NUNA-projektet har tillfrågat elever när de lär sig bäst. De svarade att det är när läraren berättar och förklarar. Undersökningen visade även att eleverna ansåg att de lär sig

mycket genom styrda aktiviteter och fria aktiviteter så som experimenterande. Eleverna anser däremot att de lär sig mindre av grupparbeten (Skolverket 1993). Att elever lär sig mycket genom styrda aktiviteter strider mot resultatet från Wallin m.fl. (2000) om man utgår ifrån att intresse är följt av inlärning. Enligt Skolverket (1993) önskade även eleverna laborationer och studiebesök i större utsträckning än idag. Lärarna ville ha aktiviteter i klassrummet som krävde mer ansvar från eleverna t.ex. att jobba med problemlösande frågor eller utnyttja förståelsefrågor. De ville även att eleverna i större utsträckning skulle ta ansvar för sin utbildning (Skolverket 1993).

3.7 Lärobokens roll för väckandet av intresse

Biologiundervisningen, likt många naturvetenskapliga ämnen, är mycket styrd av läroboken (Sjøberg 1998). Vid den nationella utvärderingen 1992 visar resultaten att eleverna tycker att läroboken inom biologi är den mest intressanta inom de natur-orienterade ämnena, från en skala på 1-5 får böckerna en poäng på 4. Eleverna anser även att böckerna inte är svåra att ta sig igenom (Skolverket 1993). Eleverna lägger stor vikt vid läroböckerna och är mycket angelägna om att få bra läroböcker (Wallin m.fl. 2000).

4 Metod

Det finns flera olika metoder för att genomföra undersökningar inom pedagogisk eller samhällsvetenskaplig forskning. De vanligaste formerna av metoder är analys av befintliga dokument, test och prov, självrapporteringar, observationer, intervjuer och enkäter (Patel & Davidson 2003). Metoderna brukar delas upp i kvalitativ- respektive kvantitativforskning. Kvantitativa metoder används oftast när man vill ha svar på frågor som ”Hur? Var? Vilka är skillnaderna?” (Patel & Davidson 2003, s. 14). Vanlig metod för att utföra kvantitativa metoder är enkätundersökningar, dessa används för att undersöka om det finns generella skillnader i en undersökningsgrupp. Med hjälp av detta kan man sedan förutse t.ex. attityder (Larsson 2005). Vid kvalitativa metoder används ofta intervjuer med frågor så som ”Vad är detta? Vilka underliggande mönster finns det?” (Patel & Davidson 2003, s. 14).Dessa metoder används då man vill få en djupare förståelse för de intervjuade personerna. Dessa får med egna ord formulera hur olika situationer uppfattas (Larsson 2005).

4.1 Metodval

I detta arbete har en enkätundersökning med både styrda och öppna frågor tagits fram för att få svar på olika frågeställningar. Dessa har valts för att identifiera vilka faktorer som påverkat studenterna att välja biologi- eller molekylärbiologiprogrammet att välja biologi. De faktorer som undersöktes var bland annat påverkan från föräldrar,

omgivande natur, skola och olika faktorer inom skolväsendet, såsom lärare,

arbetsformer, läroböcker m.m. Denna metod bedöms vara bäst lämpad eftersom den ger en inblick i flera människors åsikter.

Med en enkätundersökning har man möjlighet att få en bred undersökninggrupp och finna de generella mönster som finns över vilka faktorer som påverkar studenters intresse för biologi. Enkätundersökningen underlättar att nå ut till en större

undersökningsgrupp och fånga fler studenters tankar. Metoden möjliggör snabba svar som kan bearbetas med hjälp av statistik. Med hjälp av enkäten får man en stor mängd data som därefter kan analyseras med hjälp av statistiska bearbetnings- eller analys-metoder (Patel & Davidson 2003). En av nackdelarna med att utnyttja

enkätundersökningen är att man riskerar att inte få någon djupgående information inom problemområdet som t.ex. vid en intervju. För att komma runt detta innehåller enkät-undersökningen både kvalitativa och kvantitativa metoder. Enkäten är främst uppbyggd av styrda frågor men det finns även två öppna frågor, vilka kan fånga studenternas egna tankar och åsikter.

Studenterna får här skriva med egna ord hur de uppfattat sin biologiundervisning under grundskolan och gymnasiet. I enkäten förekom hög grad av standardisering, d.v.s. att frågornas utformning och inbördes ordningvar mycket styrd (Patel & Davidson 2003). Med tanke på att det förekom både styrda och öppna frågor i enkäten finner vi både hög- och låg grad av strukturering. Detta är ett mått på hur mycket individerna som undersöks själva får tolka, beroende på vad de erfarit tidigare (Patel & Davidson 2003).

Den färdigsammanställda enkäten (se bilaga 1) togs fram i fem delar för att underlätta för de svarande och för den påföljande bearbetningen av data. Den första delen började med en öppen fråga, vilket innebär en låg grad av strukturering där studenterna fick svara på varför de blivit intresserade av biologi. Under del 2-5 hittar vi styrda frågor med hög grad av strukturering. Samtliga styrda frågor hade fyra svarsalternativ för att

förhindra centraltendensen (Patel & Davidson 2003). Under del 2 finns neutrala frågor som behandlar deras bakgrund t.ex. ålder och kön. I del 3 behandlas de huvudfaktorer som haft positiv inverkan på deras intresse för biologi så som föräldrar, släktingar, media omgivande natur och skola. I del 4 fick studenterna som deltog i

enkätundersökningen svara på vad i skolan som är viktigt för att skapa intresse för biologi. Frågorna berör lärare, arbetsformer, ämnet och läroböcker. I del 5 fick

studenterna svara på vilka aktuella frågor inom biologiundervisningen som väcker deras intresse, för att få svar på vilka ämnen män respektive kvinnor vill läsa mer av. Därefter avslutas enkäten med en öppen fråga om studenterna har tips på vad som skulle kunna förbättra biologiundervisningen i skolan. Wallin m.fl. (2000) menar att det är mycket produktivt att ställa öppna frågor om råd angående undervisning. Vid

samman-ställningen av enkäten har frågor dels hämtats från tidigare enkäter och dels utformats från olika artiklar för att få tillgång till jämförelsematerial. Frågorna har formulerats för att ge en så sann och ärlig bild som möjligt och ledande frågor har undvikits.

Enkätundersökningar kan ge missvisande resultat. Även om man försöker vara helt neutral kan utformningen av svarsalternativen påverka undersökningen. Vid styrda frågor ges endast fasta svarsalternativ och därmed kan inte en svarande välja alternativ som möjligen skulle stämma bättre in än de som satts ut i enkäten. Som undersökare påverkar man även resultatet genom valet av frågor (Larsson 2005).

4.2 Undersökningsgrupp/population

Undersökningsgruppen bestod av studenter som valt att läsa cellbiologi som en del av biologi- eller molekylärbiologiprogrammet på ett universitet i södra Sverige. Deltagarna var mellan 18 och 30 år. Samtliga läste första terminen på programmet. Jag valde att undersöka de som läste första terminen på programmet eftersom majoriteten av

deltagarna nyligen tagit studenten. Minnet från skolgången förhoppningsvis är tydligare då. På programmet fanns det 60 personer registrerade, 33 kvinnor och 27 män. Vid den föreläsning där enkätundersökningen delades ut var 50 studenter närvarande. Samtliga studenter har läst biologi A och biologi B på gymnasienivå. Under tiden som enkäten genomfördes jobbade jag som laborationshandledare på kursen vilket inte bedöms

påverka studenternas svar negativt. Däremot bör de ha ansträngt sig hårdare för att svara på enkäten än om en okänd person lämnat ut enkäten.

4.3 Genomförande

När enkäten var sammanställd utfördes en mindre pilotstudie på fem nyligen färdig-examinerade molekylärbiologer. Försökspersonerna fick svara på flera frågor som Bell (1993) ställt upp i sin bok Introduktion till forskningsmetodik som t.ex. ”Hur lång tid tog det att besvara enkäten?”, ”Är instruktionerna lätta att förstå?”, ”Finns det några frågor som var svåra att tolka eller som var mångtydiga?”, ”Fattades det enligt din mening någon viktig fråga?” (Bell 1993, s. 83). Utvärdering av pilotstudier hjälper till att förbättra formuleringar, ta bort/lägga till frågor eller ändra frågornas innehåll för att öka kvalitén på enkäten och genom att ta bort oväsentliga frågor och minimera

missförstånd (Patel & Davidson 2003).

Eftersom enkäten innehöll öppna frågor förberedes studenterna inför dessa. En vecka i förväg ombads studenterna fundera över vilka faktorer som påverkat dem att välja biologi. De fick även information om att enkäterna skulle användas till ett

examensarbete och att det var frivilligt att delta. Enkäten delades ut i början av en föreläsning och jag fanns närvarande för att kunna hjälpa till med eventuella frågor och förtydliganden. Det tog ungefär 15 minuter för studenterna att fylla i enkäterna.

4.3.1 Bortfall

Undersökningsgruppen jag ämnade undersöka bestod av 60 studenter som läser biologi- eller molekylärbiologiprogrammet på universitetsnivå. Tio studenter var inte närvarande på föreläsningen då enkäten delades ut vilket innebär ett bortfall på nära 17 %. En anledning till att bortfallet var så stort kan bero på att enkäten delades ut en fredag då närvarofrekvensen kanske är något lägre. I undersökningen svarade samtliga som enkäten utdelades till. Av de 50 studenterna som svarat på frågorna var det ingen som lämnade in något som skulle kunna anses som nonsenssvar och ingen student lämnade heller in blankt svar. Det är möjligt att de som inte var närvarande på föreläsningen kan ha påverkat resultaten. Man skulle kunna spekulera i att dessa inte är lika angenägna att delta på föreläsningar på grund av bristande intresse. Det är svårt att säga hur resultaten skulle sett ut om även dessa personer deltagit i enkäten.

4.3.2 Bearbetning

All kvantitativ data har bearbetats statistiskt med hjälp av Excel och SPSS. SPSS är ett statistikprogram som underlättar hantering av data. Med SPSS kan man jämföra hur många som svarat på de olika frågorna samt om det finns korrelationer. En korrelation anger styrkan av ett samband mellan två variabler (Byström 1990). För att kunna mäta korrelationer användes ett korrelationsmått som kallas för eta. Eta kan även kallas för korrelationskvot och är ett mått på hur beroende en variabel är av en annan variabel (Field 2005). Eta i kvadrat (eta2) är ett positivt värde som kan variera mellan 0 och +1 (Byström 1990). Löfgren (2006) nämner i sin bok Grundläggande statistiska metoder för analys av kvantitativa data att eta i kvadrat används när man vill ange den totala variansen. Utan en korrelationskoefficient är det svårt att jämföra sitt eget material med annat publicerat material. Eta2 underlättar att jämföra resultat med olika typer av material och olika typer av information (Byström 1990). Stora delar av publicerat material säger att ett eta2 på 0,00-0,04 påvisar en svag relation, 0,05-0,09 visar en påtaglig relation och 0,1-1 anger en stark relation (Löfgren 2006).

4.4 Tillförlitlighet

I en forskningsstudie är det viktigt att uppnå så hög reliabilitet och validitet som möjligt. Med hög reliabilitet menas att kunskapen är framtagen på ett tillförlitligt sätt så att resultaten inte störs av variationer så som plats, tid eller intervjuare (Larsson 2005). I reliabiliteten räknar man även in om alla frågor blivit besvarade samt om det skrivits dit fler alternativ än vad som angetts (Patel och Davidson 2003). För att nå hög reliabilitet bör det vara få missuppfattningar och enkäten ska inte lämna utrymme för tolkningar (Patel & Davidson 2003). Validitet är ett mått på om man lyckats mäta det man vill mäta (Larsson 2005). En fråga som saknar reliabilitet saknar även validitet, däremot kan en fråga som har reliabilitet sakna validitet (Bell 1993). Det är mycket svårt att bedöma graden av validitet, att undersöka studenternas uppfattning av vad som format deras intresse för biologi är mycket abstrakt vilket försvårar bedömningen av säkerheten i den insamlade informationen.

Genomförandet av pilotstudien ökar studiens tillförlitlighet, vilket minskar eventuella missförstånd och oklarheter. I undersökningen får man förlita sig på studenternas

villighet att besvara frågorna och att de svarar uppriktigt. Att studenterna inte behövde skriva namn och att de inte befann sig i en situation där de skulle bedömas tror jag har bidragit till att de svarat sanningsenligt. Studenterna behövde inte bekymra sig över vad som var rätt eller fel vilket ökar tillförlitligheten.

4.5 Etiska överväganden

Vid planeringen av studien kontaktades prefekt och studierektor för den berörda instutionen för att få deras acceptans för genomförandet. Innan genomförandet av enkäten informerades den föreläsare som skulle undervisa den dag som enkäten delades ut. Eftersom samtliga studenter är över 18 krävdes ingen skriftlig information till

föräldrar. Studenterna fick en vecka i förväg reda på att jag skulle dela ut en enkät på en föreläsning. De fick både muntlig och skriftlig information om att det var frivilligt att skriva namn på enkäten och om de skrev namn var det bara jag och min handledare som hade tillgång till de ifyllda enkäterna.

5 Resultat och analys

I undersökningen deltog 50 personer, 29 kvinnor och 21 män. Det fanns 33 kvinnor och 27 män registrerade på kursen. 60 % av undersökningsgruppen var 18-20 år, 32 % mellan 21-25 och resterande 8 % var 26-30 år.

I min resultatdel presenteras först vilken period i livet som har störst påverkan för biologiintresset, därefter presenteras de faktorer som påverkat studenterna under deras uppväxt och skolgång samt hur intresserade de var att lära mer om aktuella ämnen. Resultaten presenteras i procent och med ett underlag på 50 personer motsvaras en person av två procent.

5.1 Vilken period i livet påverkas intresset som mest?

Studenterna som valt att läsa biologi- eller molekylärbiologiprogrammet fick svara på vilken period i livet som varit viktigast för att skapa intresse för biologi, resultatet visade att 55 % av männen ansåg att gymnasiet var den tid som var viktigast (se figur 1). Kvinnor ansåg att högstadiet och gymnasiet hade stor inverkan på intresset, endast

11 % av männen ansåg att högstadiet varit den viktigaste perioden vid skapandet av intresset för biologi. Eta2 var 0,15 vilket påvisar att det finns en stark korrelation mellan kön och period i livet då intresset väcks.

Figur 1. Resultet på frågan visar att kvinnor i högre grad än män påverkas under högstadium, 54% av männen svarade att gymnasiet har haft störst påverkan på deras positiva attityd för biologi.

5.2 Vilka uppväxtfaktorer har positiv inverkan på intresset ?

Studenterna fick svara på vilka huvudfaktorer som påverkat dem att läsa biologi- eller molekylärbiologiprogrammet, se figur 2. De olika faktorerna som undersöktes var föräldrar, omgivande natur, media och skola. I figuren kan man se att den omgivande miljön under uppväxten har haft en positiv påverkan på 54 % av de tillfrågade

studenterna. I enkätundersökningen ställdes frågor om vad som fått eleverna att välja biologi, de fick skriva med egna ord vad som haft störst påverkan för dem. Många nämnde att deras föräldrar och släktingar haft stor påverkan för deras intresse, ofta i samspel med naturen. Samtliga av dessa föräldrar hade stort intresse för naturen eller var utbildade inom naturvetenskapliga ämnen. ”Föräldrar som är biologer och uppväxt

med att spendera fritid i skogen och fånga skogsödlor m.m. Morbror som fick in mig på fågelskådning vilket stärkte ytterligare” eller ”Hade redan med mig ett intresse

hemifrån då min familj tycker väldigt mycket om att vara ute i naturen”. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Kvinnor Män

Vid korrelationsmätningar då man mätte föräldrars positiva påverkan på studenternas intresse med de andra huvudfaktorerna var samtliga eta2 över 0,992. Detta betyder att de barn vars föräldrar stöttar dem inom deras biologintresse påverkas också positivt av miljö, media och skola.

Figur 2. Resultatet visar på hur stor positiv inverkan föräldrar, släktingar, omgivande miljö, media och skola har haft på deras intresse för biologi. 54% av de tillfrågade studenterna hade påverkats mycket av den omgivande miljö de växt upp i.

Studenterna tillfrågades om någon av föräldrarna hade naturvetenskaplig bakgrund, 16 av kvinnorna har ingen förälder med naturvetenskaplig utbildning vilket kan jämföras med männen där bara 5 av föräldrarna saknar naturvetenskaplig utbildning (se figur 3). För kvinnor är det alltså inte lika vanligt att de har föräldrar med naturvetenskaplig utbildning. Eta2 ger ett värde på 0,12 vilket betyder att sambandet mellan föräldrar med naturvetenskaplig utbildning och kön är starkt.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer delvis Instämmer inte alls

Figur 3. Figuren illustrerar hur stor procentandel av studenter som läser biologi- eller molekylärbiologiprogrammet som har föräldrar med naturvetenskaplig utbildning.

5.3 Skolans inverkan på intresset för biologi

Ett eta2 på minst 0,996 visar ett starkt samband mellan de elever som blivit starkt påverkade av skolan och lärarens ämneskunskaper, engagemang och personlig relation. Sambandet mellan skolans påverkan och lärarens ämneskunskaper, engagemang och personlig relation jämfördes varje variabel var för sig. Angående arbetsformer har de som blivit positivt påverkade till biologi av skolan haft påtagligt fler laborationer och diskuterat mer än de som inte påverkats av skolan (eta2 var 0,056 och respektive 0,062). I övrigt fanns det inga skillnader mellan de som blivit intresserade av biologi genom skola och de som inte blivit det.

Lärarens ämneskunskaper och engagemang anses vara mycket viktigt för att skapa intresse för biologi. Studenterna tyckte inte att den personliga relationen var lika viktig för intresset (se figur 4). Ett starkt samband (eta2 0,16) mellan att kvinnor i högre utsträckning än män anser att lärarens egenskaper påverkar deras positiva attityd till biologi. Av de 50 studenter som var med i enkätundersökningen kommenterade 16 av dessa att läraren haft positiv påverkan på deras intresse. ”På högstadiet hade vi en

jättebra NO-lärare som med humor och entusiasm undervisade oss i biologi, kemi och fysik och som därför lyckades entusiasmera nästan hela klassen. Han plockade bort tråkstämplen från naturvetenskap, och därför valde jag natur till gymnasiet. Där var biologin mycket tråkig, men på grund av mitt eget intresse valde jag biologi på

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Kvinnor Män Instämmer helt Instämmer inte alls

universitet”. Flera poängterar vikten av en bra lärare ” En bra lärare är A och O, en lärare som kan sitt ämne, har bra elevkontakt och som varierar undervisningen så mycket medlen tillåter. Allt annat är sekundärt”. En del menade till och med att en bra

lärare kan påverka alla elever att bli intresserad av någon del inom biologin ” En

entusiastisk lärare bör kunna få varje elev intresserad av något litet ämne inom

biologin, oavsett om det är gulliga djur, försurade sjöar, näringslära för idrottare eller cancer”.

Figur 4. Resultatet visar att lärarens ämneskunskaper och engagemang är mycket viktiga för att skapa intresse för biologi.

En stor majoritet av studenterna som deltog i undersökningen tycker att

biologiundervisningen har varit mycket intressant under skoltiden och de flesta upplever att undervisningen inte varit särskilt svår, se figur 5.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer delvis Instämmer inte alls

Figur 5. Studenterna tycker inte att undervisningen inom biologi har varit svår under grundskolan och gymnasiet. Majoriteten av studenterna tyckte även att undervisningen varit mycket eller ganska intressant.

Läroböckerna får inte så bra betyg av eleverna vad gäller hur intressanta och

inspirerande de varit. Majoriteten av eleverna tycker att böckerna är lättförståeliga (se figur 6).

Figur 6. Studenteras svar på om de tyckte att läroböckerna inom biologiundervisningen i skolan varit intressant, lättförståelig eller inspirerande.

I figur 7 kan man se i vilken grad studenter upplever att olika arbetsformer förekommer i undervisningen i skolan. I figur 7 ser man tydligt att studenterna upplever att

katederundervisningen dominerar undervisningen och att det inte lämnar tillräckligt med plats för diskussioner eller exkursioner. Det var endast i frågan om hur mycket

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Svår Intressant Mycket Ganska mycket Inte särskilt mycket Inte alls 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Mycket Ganska mycket Inte särskilt mycket Inte alls

diskussioner det förekommit i skolan där kvinnor och män var oense. Kvinnor upplevde det som att de haft mindre diskussioner i skolan än vad män gjorde. Med ett eta2 värde på 0,24 visar ett starkt samband mellan att kvinnor i högre utsträckning än män

upplevde att de fört mindre diskussioner i skolan.

En student förklarar undervisning från skolan som ”Tyvärr kände jag ingen uppmuntran

från skolan, undervisningen där var enformig, utan praktiska försök och helt enkelt tråkig”. En annan student tyckte att undervisningen var enformig ”Biologin under gymnasiet var inte så intressant, alla lektioner såg likadana ut och vår biologilärare verkade ha tröttnat på sitt ämne”.

Figur 7. Undersökningsgruppens resultat över vilka arbetsformer som förekom under skoltiden i ämnet biologi.

I figur 8 kan man urskilja att studenterna tycker att exkursioner och studiebesök ökar den positiva attityden för biologi. 75 % av studenterna anser att exkursioner och studiebesök främjar intresset för biologi mycket. Det var relativt många studenter som ansåg att katederundervisning och laborationer har en positiv inverkan på intresset. I enkätundersökningen påpekade två studenter särskilda tillfällen då arbetsmomenten haft positiv inverkan på deras intresse för biologi. Den ena eleven nämnde en exkursion ”Dels var det en exkursion till Torup och dels är det en allmän vilja att förstå hur allt

hänger ihop och fungerar i världen”. Den andra eleven nämnde en laboration ”Efter en 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Mycket Ganska mycket inte särskilt Inte alls

5-timmarslabb på Göteborgs universitet i miljökunskapen insåg jag att jag ville bli molekylärbiolog”.

Figur 8. Figuren visar hur intresserad undersökningsgruppen är att läsa mer om olika aktuella frågor.

5.4 Vilka aktuella frågor väcker intresse hos kvinnor?

När studenterna tillfrågades om vilka aktuella ämnesområden de skulle vara intresserade att läsa mer av under skoltiden visade resultaten att de vill läsa mer om aktuella frågor, miljö och hållbar utveckling samt om medicinsk forskning, se figur 9. Det var skillnad mellan de svar man erhöll från kvinnor respektive män, kvinnor var mer intresserade av lära mer om etiska aspekter samt miljö och hållbar utveckling (eta2 är 0,13). För

biologins koppling till kost och hälsa, aktuella frågor kan man se tendenser till att kvinnorna är mer intresserade. För resterande ämnen var intresset lika stort från de båda könen. Vid sammanslagning av frågorna gav korrelationen mellan kön och ämnen ett eta2 på 0,18. För en student var undervisningen av aktuella ämnen avgörande för att denna valde molekylärbiologi ”Under cirka 1-2 veckor sista året på gymnasiet läste vi

om kloning. Då vaknade mitt intresse för biologin och därmed sökte jag molekylärbiologi”. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Mycket Ganska mycket inte särskilt Inte alls

Figur 9. Figuren visar i vilken grad undersökningsgruppen är intresserade av att lägga mer fokus på t.ex. etiska aspekter, aktuella frågor eller medicinsk forskning.

6 Diskussion

Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka faktorer som bidragit till att elever blivit intresserade av biologi. Nedan följer mina frågeställningar:

• Hur har uppväxtmiljön inverkat på biologiintresset för studenter som valt att läsa biologi på universitetsnivå?

• Hur har skolan inverkat på biologiintresset för studenter som valt att läsa biologi på universitetsnivå?

• Vilka aktuella frågor i biologiundervisningen är kvinnor och män intresserade att läsa mer av?

6.1 Hur inverkar uppväxtmiljö på biologiintresset?

Resultaten visade en stark korrelation (eta2 var 0,15) mellan tiden i livet då intresset för biologi skapas är beroende av kön. Kvinnors intresse påverkades främst under

högstadiet och mäns intresse under gymnasiet. Detta kan bero på att kvinnor generellt sett mognar tidigare än vad män gör och bestämmer därmed tidigare vad de vill jobba med i framtiden. Majoriteten (72 %) av undersökningsgruppen har angett att högstadiet

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Mycket intressant Ganska intressant Inte särskilt intressant Inte alls intressant

eller gymnasiet har varit den viktigaste perioden av deras liv för att skapa en positiv attityd för biologi. Resultaten stämmer väl överens med de Wallin (2000), som fann att eleverna bestämde sig för framtidsplaner i årskurs 8 eller 9. De lärare som jobbar med eleverna i denna åldersgrupp har ett ansvar att entusiasmera och väcka nyfikenhet hos eleverna. Resultaten visar att det aldrig är försent att väcka en elevs intresse för biologi.

Vid tolkning av resultaten bör man tänka på att det är en mycket speciell grupp som har undersökts. Undersökningsgruppen har ett mycket stort intresse för biologi vilket speglas i flera frågor. Exempelvis i frågan om vilka faktorer som påverkat studenterna visade det sig att de blivit påverkade från flera olika håll. Vid korrelationsmätningar var sambandet mycket stort (eta2 >0,996) mellan föräldras påverkan och påverkan från skola, miljö, media och släktingar. Det är mindre troligt att man skulle finna detta resultat i en vanlig högstadieklass. Om man tittar närmare på vilka faktorer som haft störst påverkan under uppväxten ser man att den omgivande naturen haft en mycket stor betydelse för intresset. 54 % av de tillfrågade studenterna instämde helt på att den omgivande miljön haft stor inverkan på deras positiva attityd för biologi vilket stämmer väl överens med resultaten från Lindahl (2003). Skolan borde utnyttja detta i större utsträckning än idag, det finns stora möjligheter att utnyttja naturen i samband med t.ex. exkursioner eller att helt enkelt genomföra lektionerna utomhus. Med tanke på de resultaten i denna undersökning bedömer jag att naturen är en stor tillgång för att öka intresset för biologi hos dem som utnyttjar denna resurs.

Likt Lindahls studie (2003) fann jag att eleverna i hög grad påverkas av att föräldrarna har naturvetenskaplig utbildning. Att männen i undersökningen i högre grad än

kvinnorna haft föräldrar med naturvetenskaplig utbildning skulle kunnas förklaras med att flickor är mer intresserade av natur, växter, djur och människor enligt NOT-projektet (1994). Flera av studenterna angav att de påverkats av media, där det främst handlade om naturprogram och tidningar som Illustrerad vetenskap vilket överensstämmer med resultat från Ottander och Ekborg (2008). I media möter elever ständigt frågor med naturvetenskapligt innehåll så som klimatfrågor och hälsofrågor, till och med i reklam stöter elever på naturvetenskap.

6.2 Hur inverkar skolan på biologiintresset?

En relativt stor skara har blivit positivt påverkade av skolan. De faktorer som har haft störst påverkan på elever i positiv bemärkelse är lärare, laborativa moment, exkursioner och studiebesök.

6.2.1 Lärarens påverkan på intresset

Lärarens betydelse för att väcka intresset är enligt denna undersökning mycket stor. Både vid de styrda och öppna frågorna svarade eleverna att läraren hade stor inverkan på intresset. Studenterna önskade lärare med humor, goda ämneskunskaper och engagemang likt resultaten från Lindahl (2003) och NOT-projektet (1994).

6.2.2 Ämne och läroböckers påverkan på intresset

Läroböckerna och undervisning inom biologi har inte uppfattats speciellt svårt för de tillfrågade studenterna, vilket överensstämmer med resultaten från den nationella utvärderingen (Skolverket 2003). Detta kan bero på att denna grupp är mycket

intresserad av biologi och därför har dessa personer inte tyckt att momenten varit svåra. Det kan hända att böckerna ligger på en resonabel nivå för elever som inte har ett särskilt intresse för biologi. Läroböckerna har fått dåliga betyg när det gäller hur intressanta och inspirerande de varit. För att undvika moment som eleverna upplever som tråkiga kan läraren ta upp aktuella frågor som uppenbarligen intresserar elever så som samhällsaktuella ämnen och ämnen kopplade till människokroppen.

Undervisningen i skolan behöver inte vara så lärobokscentrerad som skolan är idag, det går att variera genom att t.ex. använda sig mer av datorundervisning. Det kan finnas stora möjligheter för skolan att utnyttja media, som uppenbarligen påverkar eleverna positivt. Genom att använda media kan man belysa frågor och använda kunskaperna i relevanta sammanhang genom att t.ex. utgå från tidningsutklipp samt nyheter och diskutera utifrån dessa.

6.2.3 Arbetsformers inverkan på intresset

Beträffande arbetsformer tycks eleverna vilja ha mera av laborationer, diskussioner, värderingsövningar, exkursioner och studiebesök. Detta stämmer överens med resultaten från NOT-projeket (1994), Skolverket (1993), Wallin m.fl. (2000) och Sjøberg (1998). Wallin m.fl. (2000) menar att detta beror på att samtliga arbetsmoment hjälper till att verklighetsförankra och konkretisera biologin vilket ökar förståelsen för

ämnet. Genom att införa dessa arbetsformer i större grad än idag minskar man avståndet mellan naturvetenskapen och vardagen. Där med blir kunskapen mera tillgänglig för eleverna. Det fanns ett starkt samband mellan de studenter där skolan positivt påverkat deras intresse för biologi och de som utfört fler laborationer och diskuterat mycket. Laborationer och diskussioner stimulerar troligen elever att bli inspirerade och intresserade av biologi.

Kvinnorna upplever att de haft mindre diskussioner och värderingsövningar än vad männen anser, när de troligtvis haft lika mycket. Detta skulle kunna förklaras med att kvinnor i större utsträckning än män vill diskutera etiska aspekter, samhällets samspel med biologin och filosofiskt tänkande kring biologin (Sjøberg 1998)

Det är värt att notera att förvånansvärt många studenter tycker att

kateder-undervisningen har positiv inverkan på intresset vilket strider mot resultaten från studien gjord av Wallin m.fl. (2000) men överensstämmer med den nationella utvärderingen. Katederundervisningen bör, av mina resultat att döma, finnas kvar i undervisningen men inte till lika stor utsträckning som idag. Studenterna verkar nöjda i den grad grupparbeten och projektarbeten förekommit i skolan.

6.3 Vilka aktuella ämnen vill eleverna läsa mer av?

Resultaten visar att främst kvinnorna i undersökningen vill läsa mer om ämnen så som miljö och hållbar utveckling samt etiska aspekter vid forskning. Studenterna uppgav generellt att de var intresserade att läsa mer om aktuella problem och samhällsfrågor. Genom att integrera dessa ämnen i biologiundervisningen skulle man kunna locka fler till att bli intresserade av biologi enligt Sjøberg (2005). Det fanns intresse från båda könen att läsa mer om medicinsk forskning, aktuella frågor och koppla ämnet till människorkroppen och människans behov.

6.4 Tillförlitlighet

Samtliga studenter som fick enkäten svarade på den. Svarsfrekvensen var mycket god, eleverna har svarat på nästan alla frågor. Den fråga som var svårast för studenterna att besvara var för vilken period i livet som påverkat studenterna starkast. Vid denna fråga

hade flera studenter kryssat i flera alternativ varpå dessa svar ströks från undersökningen.

Validiteten i undersökningen kan ifrågasättas eftersom vi inte vet om studenterna verkligen är medvetna om vad som stimulerat deras intresse för biologi. Minns de verkligen hur de påverkats av olika faktorer under uppväxt och skola?

6.5 Slutsats

De faktorer som har haft störst inflytande under uppväxten på studenternas val av fortsatta studier vid universitetet har varit omgivande natur under uppväxten samt media. Faktorerna som har störst positiv påverkan på intresset inom skolan var laborationer, studiebesök, exkursioner och diskussioner. Samtliga moment hjälper elever att verklighetsförankra och konkretisera undervisningen (Wallin m.fl. 2000). Det är viktigt att ta fasta på konkreta saker i vardagen så som aktuella ämnen och

omgivande natur. Enkätundersökningen visade att lärarens inverkan på intresset är av mycket stor betydelse, studenterna önskade lärare med goda ämneskunskaper och engagemang. Just kompetensen hos läraren och en varierande undervisning bedöms väsentliga för att motivera elever. Resultaten visade att etiska aspekter på forskning samt miljö och hållbar utveckling är ämnen som kvinnor vill läsa mer om. Studenterna i undersökningen var intresserade att läsa mer om medicinsk forskning, aktuella frågor, ämnets koppling till människorkroppen och människans behov. Eleverna i skolan måste förstå undervisningen för att undvika att de stänger av ämnet och sitter av tiden. Om man inte förstår något leder det lätt till att man tappar intresset. De som uppgav att skolan inte påverkat deras intresse alls, klagade främst över oinspirerade lärare och monoton undervisning. Variation och flexibilitet främjar lusten att lära.

7 Referenser

Bell, J. (1993) Introduktion till forskningsmetodik. Lund, Studentlitteratur.

Byström, J. (1990) Grundkurs i statistik. Stockholm, Natur och kultur.

Dimenäs, J. Sträng Haraldsson, M. (1996) Undervisning i naturvetenskap. Lund, Studentlitteratur.

Field, A. (2005) Discovering Statistics Using SPSS. Second edition. London, Sage.

Larsson, S. Lilja, J. Manngeimer, K. (2005) Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Lindahl, B. (2004) Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om

vägen till gymnasiet. Göteborg, Acta Universitatis Gothoburgensis.

Löfgren, H. (2006) Grundläggande statistiska metod för analys av kvantitativa data

med övningar för SPSS. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.

NOT-häfte, Nr 2. Mer formler än verklighet. Stockholm: Skolverket och Verket för Högskoleservice. 1994.

Patel, R. Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund, Studentlitteratur.

Sjøberg, S. (1998 och 2005) Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk

ämnesdidaktik. Lund, Studentlitteratur.

Sjøberg, S. Schreiner, C. (2007). Perceptions and images of science and science

education. M. Claessens (Ed.) Communicating European Research 2005. Dordrecht:

Skolverket. (1993) Den nationella utvärderingen av grundskolan. våren 1992.

Naturorienterande ämnen, lärar- och elevbedömningar. Stockholm, Skolverket.

Skolverket. Lpo 94. (1994) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm, Utbildningsdepartementet.

Wallin, A. Sjöbeck, M. Wernersson, I. (2000). Motivation och mening I

naturorienterande undervisning. En intervjustudie med elever i grundskolans årskurs 8

och delvis 9. (IPD-rapporter nr 2000:06) Mölndal: Göteborgs Universitet.

Internetreferenser

Ottander, C. Ekborg, M. (2008), Characteristics of Socio Scientific Scientific issues that

are interesting to pupils and teachers. Science in Social Contexts.

Bilaga 1

Namn

(frivilligt):_____________________________

Enkät

Hej!

Mitt namn är Helena Bladh och jag läser till lärare på Malmö högskola. Just nu är jag inne på sista terminen och skriver därmed mitt examensarbete Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka faktorer som kan främja intresset för biologi i skolan. Du får mycket gärna skriva namn på enkäten och tillåter därmed mig att tillfråga dig om en eventuell intervju. Materialet kommer endast hanteras av mig och min handledare, vid sammanställningen råder fullständig anonymitet.

Del 1. Vad väckte ditt intresse för biologi?

Skriv fritt hur ditt intresse för biologi formats. Ta gärna upp bakgrund och de faktorer som påverkat dig, så väl utanför skolan men framförallt inom skolan (fortsätt gärna på baksidan).

__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

Del 2. Bakgrund

□ □ □ □

□

□

Del 3. Miljöns påverkan av elevers attityd gentemot biologi

Instämmer Instämmer till Instämmer Instämmer helt stor del delvis inte alls

a) Mina föräldrar har haft positiv

□ □ □ □

b) Minst en av mina föräldrar

□ □ □ □

har naturvetenskaplig bakgrund

c) Släktingar/vänner har haft positiv

□ □ □ □

d) Jag har haft goda tillgångar till naturen

□ □ □ □

e) Tillgången till naturen har haft positiv

□ □ □ □

f) Media (TV, tidningar) har haft positiv

□ □ □ □

g) Skolan har haft positiv inverkan

□ □ □ □

Vilken period i livet var viktigast för skapandet av ditt intresse inom biologin?

Del 4. Skolans påverkan av elevers attityd gentemot biologi.

Lärare

Vilka faktorer hos biologiläraren påverkar om du upplever skolämnet roligt och

intressant?

Mycket Ganska mycket Inte särskilt Inte alls

a) Läraren har ämneskunskaper

□ □ □ □

b) Läraren visar engagemang

□ □ □ □

c) Din personliga relation till din lärare

□ □ □ □

Arbetsformer

Hur mycket av följande arbetsformer har ni haft i skolan?

Mycket Ganska mycket Inte särskilt Inte alls

a) Laborationer

□ □ □ □

b) Katederundervisning

□ □ □ □

c) Diskussioner och värderingsövningar

□ □ □ □

d) Exkursioner och studiebesök

□ □ □ □

Vilka arbetsformer i undervisningen skulle haft positiv inverkan på ditt intresse i

skolan?

Mycket Ganska mycket Inte särskilt Inte alls

a) Laborationer

□ □ □ □

b) Katederundervisning

□ □ □ □

c) Diskussioner och värderingsövningar

□ □ □ □

d) Exkursioner och studiebesök

□ □ □ □

e) Grupparbeten och projektarbeten

□ □ □ □

Ämne

Hur har biologiundervisningen varit under högstadium och gymnasium?

Mycket Ganska mycket Inte särskilt Inte alls

Svår

□ □ □ □

Intressant

□ □ □ □

Läroboken

Hur har böckerna i biologiundervisningen varit under högstadium och gymnasium?

Intressanta

□ □ □ □

Lättförståeliga

□ □ □ □

Del 5. Innehåll i biologiundervisningen

Vilka områden väcker ditt intresse?

Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls intressant intressant intressant intressant

a) Etiska aspekter på biologi

□ □ □ □

b) Koppling till kropp

□ □ □ □

c) Aktuella och kontroversiella frågor

□ □ □ □

d) Miljö och hållbar utveckling

□ □ □ □

□ □ □ □

utnyttjar bakterier)

f) Medicinsk forskning

□ □ □ □

Har du några råd till hur man kan förbättra biologiundervisningen i skolan?

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

Tack för din medverkan!

Helena