Värdegrunden - Hur tolkas den?

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Värdegrunden – Hur tolkas den?

The Interpretation of a Basic System of Values

Christine Stenström

Jonna Ekstrand

Lärarexamen 210hp

Religionsvetenskap och lärande Slutseminarium: 2008-01-14

Examinator: Anders Lindh Handledare: Sven-Göran Ohlsson

Sammanfattning

Utifrån vår egen tolkning av värdegrunden som abstrakt är syftet med följande

undersökning att få en uppfattning om hur några yrkesverksamma lärare som arbetar i grundskolans tidigare år tolkar värdegrunden i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda på om deras tolkningar är gemensamma eller individuella. Med hjälp av en kvalitativ

undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lärarnas tolkningar av begreppet värdegrund, de grundläggande värdena i värdegrunden samt formuleringen som behandlar ”den kristna etiken och den västerländska humanismen” överlag är gemensamma dock med ett fåtal undantag.

Innehållsförteckning

1 Inledning

... 1

1.1 Bakgrund

... 1

2 Syfte och frågeställningar

... 2

2.1 Syfte

... 2

2.2 Frågeställningar

... 2

3 Litteraturöversikt

... 3

3.1 Vad menas med skolans värdegrund?

... 3

3.2 Kristen tradition och västerländsk humanism

... 4

3.3 Problematik kring värdegrunden

... 5

4 Metodbeskrivning

... 7

4.1 Val av metod

... 7

4.2 Undersökningens genomförande

... 7

4.3 Bakgrundsvariabler av deltagande lärare

... 8

4.4 Bearbetning av insamlad data

... 8

5 Resultat och analys

... 10

5.1 Inledande förklaring till matriser

... 10

5.2 Resultat med analys

... 11

6 Diskussion och slutsats

... 23

6.1 Diskussion

... 23

6.2 Slutsats

... 25

Referenser

... 27

1 Inledning

1.1 Bakgrund

En anledning till vårt val av uppsatsämne är att värdegrunden varit ett centralt begrepp under vår utbildning. Då vi har Religionsvetenskap och lärande som huvudämne har ju värdegrunden varit en självklar del i vår utbildning med tanke på att religionskunskaps-undervisningen idag även innefattar livsfrågor, etik och moral. Dock anser vi oss inte ha någon fördjupad insikt i värdegrunden och vi upplever den som abstrakt. Vi tror dock att värdegrunden hade upplevts mindre abstrakt för oss om vi givits mer tid till att diskutera och resonera kring den. Med detta i bagaget anser vi att värdegrunden är något som måste diskuteras, resoneras kring och bearbetas för att nå den kompetens som behövs, för att man som lärare ska kunna påstå att man är väl insatt i den och att man är väl medveten om vad lärarens uppdrag vilar på.

Värdegrunden är själva fundamentet i verksamheten och den bör alla lärare vara väl insatta i och arbeta utifrån. Med tanke på att vi i olika sammanhang upplevt att lärarna lider ständig tidsbrist, kan vi anta att de inte får tillräckligt med tid till att diskutera och resonera kring exempelvis värdegrunden. Detta är ju för oss väldigt viktigt, då

värdegrunden i våra ögon är av en abstrakt karaktär. Vi uppfattar det dessutom som att det är kunskapsmålen i ämnena idag, som styr vad lärarna prioriterar. Förskolan och skolan har gemensamma direktiv, som ska vara normgivande för all personal. Dock tror vi inte att alla lyckas förhålla sig till dessa i praktiken. Vi tror att många som arbetar i den pedagogiska verksamheten förhåller sig till värdegrunden på olika sätt troligtvis beroende på dess abstrakta karaktär samt beroende på tidsbrist i att diskutera den. Vi kan med en mindre studie inte bevisa att vår uppfattning om värdegrundstexten i Lpo 94 som abstrakt är generell, men vi kan däremot ta reda på hur ett antal lärare tolkar och resonerar kring värdegrunden och om dessa tolkningar är gemensamma eller

2 Syfte och frågeställningar

2.1 Syfte

Vår undersökning tar sin utgångspunkt i att vi upplever värdegrunden som abstrakt och därför är vårt syfte med föreliggande studie att ta reda på hur några yrkesverksamma lärare, som arbetar i grundskolans tidigare år ser på värdegrunden med utgångspunkt i formuleringen i Lpo 94.

2.2 Frågeställningar

• Vad innebär begreppet värdegrund för några lärare?

• Hur tolkar några lärare de grundläggande värden som står att finna i värdegrundstexten i Lpo 94?

3 Litteraturöversikt

3.1 Vad menas med skolans värdegrund?

Värdegrunden har varit omtalad under hela 1990-talet då begreppet infördes i samband med Läroplanskomittén och dess utredning Skola för bildning (1992:94). Det innebär dock inte att det är en ny syn på skolans uppdrag. Skolans anda och kultur har alltid präglats av en värdegrund. Resonemanget kring skolans demokratiska uppdrag har funnits som ett motiv genom skolhistorien. Grundläggande värden kan man finna i alla grundskolans läroplaner som varit gällande sedan andra världskriget det vill säga i läroplanerna från 1962, -69, -80, samt 1994. Dock har tonvikten i läroplanerna sett olika ut beroende på tidpunkten men innebörden har i stort sett alltid varit densamma (

Zackari & Modigh, 2000). Enligt en utredning som regeringen gjort En värdegrundad

skola - idéer om samverkan och möjligheter från 1997 är värdegrunden inte ett känt och

klargjort begrepp för dem som har skolan som arbetsplats det vill säga skolans personal och dess elever. Utredningsgruppen som står bakom denna utredning förespråkar därför följande definition av värdegrunden: ”de grundläggande värden som samhället vilar på

och som skolan ska bidra till att föra över från en generation till en nästa”. Denna

formulering innebär densamma som står att finna i Lpo 94 i den inledande delen, som står före de fem uppräknade grundläggande demokratiska värderingarna. De

grundläggande värden som ovannämnda citat syftar på är människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta och utgör alltså det svenska

samhällets värdegrund som även skolan ska förmedla (Sigurdson, 2002). Enligt Sigurdson (2002) handlar värdegrunden om dessa fem uppräknade värden. I publikationen En temabild om värdegrunden – Med demokrati som uppdrag från skolverkets hemsida, kan vi läsa att värdegrunden främst handlar om förhållningssätt, om hur människor bemöter, kommunicerar och värderar varandra

Detta är värdegrunden som skolan ska förmedla och gestalta

Värdegrunden står skriven i skollagen, läroplanerna och i viss mån i de olika kursplanerna, framförallt som gemensamma formuleringar och mål att sträva mot (Zackari & Modigh, 2000).

Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.

I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande ( Lpo 94, 2006, s 3).

3.2 Kristen tradition och västerländsk humanism

De grundläggande värden, som läroplanerna innehåller, har sina rötter i en specifik samhällssyn och människosyn. I läroplanerna uppges den västerländska humanismen och den kristna etiken som den underliggande samhällstraditionen. De demokratiska värderingarna ska vara förenliga med den etik som dessa traditioner förvaltat. Två forskare vid namn Hedin & Lahdenperä kritiserar läroplanernas hänvisning till kristen etik. De anser att det är inkorrekt att tala om kristen etik, då det rättare sagt handlar om en allmän mänsklig etik, som den kristna delar med andra kulturer och religioner (Zackari & Modigh, 2000). Sigurdson (2002) menar också att värdegrunden i sig inte är västerländsk humanistisk eller kristen utan han förutsätter att värdegrunden är

gemensam för flera olika traditioner. Däremot förmodar han att den västerländska humanismen och den kristna traditionen har förvaltat de värden som värdegrunden utgör samt varit delaktiga i dess historiska framväxt. För den sakens skull menar Sigurdson inte att den västerländska humanismen eller kristna traditionen har monopol på dessa värden.

3.3 Problematik kring värdegrunden

Värdegrunden som begrepp är förhållandevis nytt och uppfattas av många som diffust. Detta medför att begreppet och dess innehåll blir svårt att överföra i praktisk handling (Zackari & Modigh, 2000). Zackari & Modigh (2000) menar att läroplanerna ger allomfattande etiska mål och riktlinjer dock på ett förhållandevis allmänt och abstrakt plan. Då värdena är utformade på en hög abstraktionsnivå är också normerna det. Detta hänger till viss del samman med en strävan efter att finna universella värden och normer som kan omfatta alla. Enligt publikationen på skolverkets hemsida: En temabild om

värdegrunden – Med demokrati som uppdrag innebär detta att det ger ett stort lokalt

tolknings- och handlingsutrymme, vilket också ställer krav på kunskap och kompetens (http://www.skolverket.se/publikationer?id=721). Zackari & Modig (2000) hävdar också att läroplanernas oprecisa formuleringar riskerar att öppna upp för verksamheter som bortser från, eller negligerar vissa aspekter av värdegrunden, och därmed

motarbetar läroplanernas intentioner. Enligt Lindell och Hartikainen (2001), som båda är beteendevetare och har erfarenhet av arbete med värdegrunden, är de flesta

människor överens om att det är viktigt att ha en värdegrund. Tolkningarna kan dock se olika ut. Lindell och Hartikainen menar att varje skola måste upprätta gemensamma konkreta begrepp och finna en gemensam ram där dessa begrepp tolkas så likartat som möjligt av alla som är involverade på skolan, d v s skolans elever, personal och

föräldrar.

Hur man tolkar värdegrunden är enligt Orlenius (2001) beroende av en rad olika aspekter. Dessa aspekter består i filosofiska ståndpunkter såväl som politisk samt religiös åskådning. Zackari & Modigh (2000) instämmer med Orlenius i detta dock med andra ordval, att valen och tolkningen av dessa värden beror på människosyn, ideologi och verklighetsuppfattning. De värden man själv väljer som individ görs alltid med utgångsläge i vår historia och den sociala och kulturella miljön. Konsekvensen av detta enligt Orlenius (2001) blir att det är oerhört viktigt att alla de som arbetar i pedagogisk verksamhet är insatta i hur de själva samt deras kollegor förhåller sig till de

grundläggande värdena. ”Vad kan begreppen innebära för olika människor? Vilken roll spelar de?” (Orlenius, s 39). I publikationen: En temabild om värdegrunden – Med

demokrati som uppdrag kan vi läsa att personalens handlande bör ha sitt utgångsläge i

tolkningarna av värdegrunden skiljer sig åt, bl a beroende på vilken syn man har på skolans uppdrag och därmed också på det egna uppdraget. Pedagogerna behöver

resonera kring sina olika åsikter och tolkningar och värdera dem för att medvetandegöra olika uppfattningar och på så sätt komma fram till ett ömsesidigt etiskt förhållningssätt. Det är av största vikt att det samtalas om både vad värdegrunden står för, hur den ska tolkas samt hur den ska kunna tillämpas praktiskt i vardagen. Dock finns det ju en poäng i att värdegrunden tolkas olika, men det blir ett dilemma om de fria tolkningarna även inbegriper de grundläggande värdena i vår demokrati

(http://www.skolverket.se/publikationer?id=721).

Vi har på skolverkets hemsida funnit ett citat av en lärare, som är relevant för vår

uppsats. Detta citat har vi hämtat ur publikationen: En temabild om värdegrunden - Med

demokrati som uppdrag.

Vi håller på med att försöka hitta gemensamma normer på skolan, men det har varit svårt eftersom det är olika typer av lärare, karaktärsämnen och kärnämnen och vi är oense hela tiden hur normer ska se ut. Då är frågan, ska detta göras demokratiskt via lärarna eller ska skolledningen göra det? Och ska olika skolor ha olika normer eller ska alla skolor ha samma normer? Det finns ju en grund i läroplanerna, men det är ändå olika på olika skolor ändå. LÄRARE (http://www.skolverket.se/publikationer?id=721, s 57)

4 Metodbeskrivning

4.1 Val av metod

Vi har i vår undersökning valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod. I denna metod använder man sig främst av intervjuer och den inriktar sig på det enskilda fallet. Frågorna som ställs är oftast öppna och svaren blir därmed mer djupgående. Anledningen till att vi vill använda oss av denna metod är att den ger utrymme för respondenterna att använda sig av sina egna ord, svara fritt samt att den ger utrymme för oförutsedda svar. Frågorna som ställs leder ej heller respondenternas tankar i en viss riktning (Bryman, 2001). Detta passar vår studie bra, eftersom vår frågeställning utgår ifrån lärarnas egna tolkningar.

4.2 Undersökningens genomförande

Under veckorna 47 och 48 höstterminen 2007 genomförde vi vår undersökning i

anknytning till vårt examensarbete på två olika skolor i södra Sverige. Vårt urval bestod från början av åtta lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi tog kontakt med skolorna genom att personligen åka dit och höra oss för bland lärarna om det fanns några som var intresserade av att ställa upp som respondenter i vår undersökning. De lärare som var intresserade, bestämde vi lämplig tid och plats med. Vi klargjorde även syftet med vår undersökning samt att respondentens bidrag skulle hållas konfidentiellt. Detta innebär att endast vi vet vem respondenten är och att endast vi har tillgång till deras uppgifter. Detta är viktig information som man måste delge sina deltagare, men framförallt blev det viktigt för oss eftersom vi använde oss av en diktafon vid varje tillfälle och detta givetvis med respondentens medgivande. Anledningen till att vi valde att använda oss av en diktafon vid intervjutillfällena, var för att respondenternas svar skulle registreras exakt. Hade vi valt att anteckna deras svar istället, hade vi

förmodligen hämmat respondenten genom att vi hade varit tvungna att avbryta ofta för att kunna hinna med att anteckna allt som respondenten sagt och kanske rent av missat viktig information. Vi genomförde sammanlagt åtta intervjuer, som tog cirka en halvtimme var. Våra intervjuer var standardiserade och vi ställde samma frågor i exakt samma ordning till alla våra respondenter. Vi valde denna intervjuform då vårt syfte var att kunna jämföra och generalisera respondenternas svar. Graden av strukturering i våra intervjuer var mycket liten då vi ville ge utrymme för fria och uttömmande svar (Patel

& Davidson, 2003). Frågeställningarna till lärarna finns att läsa i vår bilaga (Se bilaga). Intervjuerna genomfördes mestadels under lärarnas planeringstid mitt på dagen. De flesta lärarna intervjuades i sina egna klassrum annars intervjuades de i något av skolans enskilda grupprum, så att vi kunde sitta ostört. Vi upplevde att vissa lärare verkade nervösa och förväntade sig väldigt avancerade frågor. Detta märkte vi genom att många av lärarna redan innan vi ens börjat intervjun förklarade för oss att deras kunskaper om värdegrunden var bristfälliga och att de ej hade läst på den. Då vi ville göra ett ”nerdyk” i verksamheten som den såg ut just nu förklarade vi för lärarna att det inte var tänkt att de skulle ”läsa på” inför vår intervju. Vår undersökning hade ju då ej varit tillförlitlig.

4.3 Bakgrundsvariabler av deltagande lärare

Här nedan presenterar vi individkaraktäristisk information om deltagande lärare så som kön och ålder.

Lärare 1 Lärare 2 Lärare 3 Lärare 4 Lärare 5 Lärare 6

Kön Kvinna Kvinna Kvinna Man Kvinna Man

Ålder 46 år 59 år 58 år 33 år 28 år 33 år

4.4 Bearbetning av insamlad data

Då datainsamlingen var slutförd, var det dags bearbeta vår insamlade information. Vi började med att noggrant lyssna igenom varje respondents bidrag för att försöka tolka det som sagts samt att skriva ner det som vi ansåg vara relevant för vår undersökning. Detta eftersom respondenterna, vilket är oundvikligt, hade svårt att enbart hålla sig till frågeställningarna. Då vi skulle lyssna igenom vårt sista band upptäckte vi att detta band hade havererat. På detta band fanns två intervjuer registrerade. I och med detta insåg vi nackdelen med att använda tekniska hjälpmedel då sådana här saker kan inträffa. Vi förlorade två av våra respondenters bidrag vilket medförde att vi hade sex respondenters bidrag kvar att använda i vår undersökning. Dock ansåg vi att sex respondenter var fullt tillräckligt för vår undersökning. Vidare delade vi in respondenternas tolkningar kring värdegrunden i olika kategorier. Vi framställde en matris för varje frågeställning där vi skrev in de olika kategorierna, som vi kommit fram till skulle vara gällande utifrån

respondenternas tolkningar. På så vis blev det sedan enkelt att med ett kryss markera vilken kategori som respondenternas tolkningar stämde bäst överens med.

5 Resultat och analys

5.1 Inledande förklaring till matriser

Vi har valt att använda oss av matriser som en del av vår resultatredovisning. Detta framställningssätt har vi valt för att göra resultaten mer överskådliga. Genom att använda oss av matriser, ser vi också tendenser till mönster på ett enklare sätt. Dock måste vi poängtera, att matriserna inte innehåller några fasta svarsalternativ, som lärarna fått svara utifrån. Det är istället olika kategorier som vi kommit fram till ska vara

gällande utifrån vår bearbetning av respondenternas muntliga svar. Vi har även valt att citera vissa tolkningar i resultatredovisningen då vissa av dem varit komplicerade att kategorisera på grund av att de varit svårtolkade.

5.2 Resultat med analys

Fråga 1: Vad tänker du när du hör begreppet värdegrund?

Lärare 1 Lärare 2 Lärare 3 Lärare 4 Lärare 5 Lärare 6

Tänker på demokratiska värden.

x x

Tänker på hur man beter sig mot sina medmänniskor.

x x x x

Tänker på förhållningssätt och attityder.

x x x x

Tänker på uppdraget som styr skolan.

x x

Tänker på religion.

x

Tänker på genus och jämställdhet.

x

Vad gäller begreppet ”värdegrund” ser vi att lärare 1 och lärare 2 tänker på

demokratiska värden då de hör ordet värdegrund. Samtidigt tänker lärare 1 även på religion, genus och jämställdhet. Lärare 2 tänker utöver demokratiska värden även på att värdegrunden är det uppdrag som styr skolan. Lärare 3 tänker likadant som lärare 2 avseende uppdraget samtidigt som hon även tänker på att det handlar om

förhållningssätt, attityder samt om hur man beter sig mot varandra. Lärare 4, lärare 5 och lärare 6 har samma uppfattning som lärare 3 vad gäller attityder, förhållningssätt och hur man beter sig mot varandra. Vi ser tydligt att 4 av 6 lärare tolkar begreppet

värdegrund väldigt lika med reservation för att en av de fyra lärarna även tolkar begreppet värdegrund som sitt uppdrag.

Fråga 2: Hur tolkar du ”människolivets okränkbarhet”?

Lärare 1 Lärare 2 Lärare 3 Lärare 4 Lärare 5 Lärare 6

Man ska ej döda någon.

x x

Man ska ej skada någon.

x

Man ska ej kränka någon.

x x

x

Man ska respektera andras tankar, känslor och åsikter.

x

x

Citat ”I min värld förklarar de värden som kommer efter detta värde i värdegrundste xten ordet okränkbarhet så jag vet inte riktigt vad jag ska säga eftersom det kommer att stämma in med allt annat som kommer sedan. När jag läser detta citat så uppfattar jag det som att de menar

människolivets okränkbarhet och så radar de upp en massa som har med det att göra.”

Vad gäller tolkningarna av ”människolivets okränkbarhet” uppfattar lärare 1 och lärare 2 citatet som att man ej får döda. Lärare 1 menar också att det innebär att man ej

Lärare 3 och lärare 6 anser att det även innebär att man ska respektera andras tankar,

känslor och åsikter. Lärare 5 har formulerat sig annorlunda och därför har vi valt att citera det hon säger. Vi tolkar hennes citat som att hon menar att ordet ”människolivets okränkbarhet” även innefattar alla de resterande värdena som radas upp i

värdegrundstexten, det vill säga ”individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med de svaga och utsatta. ”Vi förmodar att lärare 5 uppfattar ”människolivets okränkbarhet” på så vis att om man inte förhåller sig till de ovanstående värdena så kränker man automatiskt sina

medmänniskor och därför hör de värdena ihop. Vår tolkning av detta innebär att lärare

5 egentligen håller med i alla kategorier annars förhåller hon sig ej heller till de fem

grundläggande värdena. Enligt vår mening tolkar vi det även som att lärare 3, lärare 4 och lärare 6 med tanke på de kategorier deras tolkningar stämmer överens med även stämmer in på alla kategorier. Detta anser vi eftersom dessa lärare anser att detta citat innebär att man ej får kränka någon och då blir det ju naturligt att man ej får döda eller skada någon samt att man respekterar andras tankar, känslor och åsikter.

Fråga 3: Hur tolkar du ”individens frihet och integritet”?

Citat

Lärare 1 Lärare 2 Lärare 3 Lärare 4 Lärare 5 Lärare 6

”Vara väldigt vaken för hur man bemöter andra människor, att alla inte uppfattar saker som jag gör. Man är väldigt olika och man ska få vara väldigt olika. Det är viktigt med eleverna och i klassrummet att visa att vissa saker måste man följa, måste alla följa men ganska mycket måste man också få vara den person man är.”

”Det är att man respekterar varje elev för den person som den är och att man försöker hjälpa eleverna utifrån deras egna villkor och förutsättningar. Att man också försöker uppmuntra dem och att man försöker styra in dem på rätt spår.”

”Jag tycker att

människolivets okränkbarhet och individens frihet och integritet hör ihop, jag har svårt att skilja dem åt. Kränker man någon så påverkar man även deras frihet och integritet. Jag förstår att man har separerat dem på sitt sätt för frihet kan ju beredas på många sätt men det är ändå en kränkning så jag har personligen lite svårt att skilja dem åt. Kränker man någon så gör man ju också den personen rädd och hämmad och då har man ju verkligen ingen frihet medan integriteten är att man går in på elevernas område och ifrågasätter, alltså på ett negativt sätt ifrågasätter beteenden, uttryck, känslor och handlingar och det begränsar ju oerhört. Okränkbarhet hänger ihop med individens frihet och integritet.” ”Det har ganska mycket med det demokratiska samhället att göra, att man fortsätter att tänka i de banorna som samhället vilar på. I mitt uppdrag tolkar jag det som att man försöker att inte skuldbelägga någon, att om man går in i en konflikt så får man inte säga att du gjorde så här, jo det får man visst göra men man får inte lov att skuldbelägga någon och säga att du är en dålig människa. Istället försöker man ställa frågorna varför gjorde du så och hur kunde man ha gjort istället? Så tolkar jag det nog.” ”Det handlar ju väldigt mycket om det här att vi inte styr allt som barnen gör utan att de måste kunna bli vuxna individer då de faktiskt ska kunna styra sitt eget liv och ha en egen frihet och inte alltid ha blivit styrda i skolan då de var små så att de inte har en tanke om vad det faktiskt handlar om. Vi kan inte alltid tränga oss på i allting de gör, de är inte livegna utan fast de är små så har de ju en egen vilja och integritet.” ”I vårt uppdrag är det väldigt viktigt med det individuella och friheten att exempelvis styra över inlärningssätt samt friheten att göra olika saker i den ordning man känner för. Det finns jätte mycket annat också när det gäller det här med frihet men samtidigt så finns det ju också en annan sida av det, att man måste kunna ingå i ett arbetslag eller i en grupp som fungerar. Integriteten är väl mer tillbaka till det här med det okränkbara, att ens person inte ska behöva utså någonting, var och en är unik och det måste man få lov att vara.”

Vad gäller tolkningarna av ”individens frihet och integritet” har alla 6 lärare

och lärare 6 alla sluter upp i en gemensam tolkning av vad ovanstående citat innebär för dem. Samtliga nämner att det handlar om hur man bemöter, respekterar och att man inte ifrågasätter individen på ett negativt sätt. Utifrån vår tolkning innebär detta att varje människa ska respekteras som den är. Vi anser dock även att lärare 4 är av samma mening i denna tolkning, men inte ordagrant. Vi kan utläsa att lärare 4 i sitt citat menar att man ska respektera och bemöta individen för den person som den är men att man fördömer en eventuell handling som ej stämmer överens med de grundläggande demokratiska värden, som vårt samhälle vilar på. På så vis kränks inte individen som person, men man upprätthåller de normer som gäller i skolan och samhället.

Fråga 4: Hur tolkar du ”alla människors lika värde”?

Lärare 1 Lärare 2 Lärare 3 Lärare 4 Lärare 5 Lärare 6

Behandla alla lika oavsett kön.

x x

Behandla alla lika oavsett etnicitet.

x x x

x

Behandla alla lika oavsett deras utseende.

x

Behandla alla lika oavsett deras religiösa tillhörighet.

x

Behandla alla elever lika oavsett vilken kunskapsnivå de befinner sig på.

x

Citat ”Det är hur man bemöter barnen. Att inte låta mina fördomar och impulser styra. Exempelvis : Åh, där är hon med den där morsan som är så besvärlig. Utan att man verkligen tänker på att nu är det den här flickan jag pratar med. Det är jätte viktigt tycker jag.” ”Det handlar

naturligtvis nästan mest om det som vi pratar om i skolan att alla människor är lika mycket värda men framförallt är de ej lika men de är lika mycket värda. Det är väl det här som är det viktigaste att barnen ej får det inpräntat hela tiden att alla är lika, alla är lika för då blir det väldigt svårt att göra det individanpassat och prata med barnen om saker på deras egen nivå och kunna hjälpa barnen och förklara varför vissa får det och andra får det inte men att man accepterar allt. Det handlar även om att man får vara som man vill och att det inte är någon skillnad om man kommer från ett annat land.” ”Lika värde är självklart, lika självklart som orden är.”

Vad gäller tolkningarna av ”alla människors lika värde” uppfattar lärare 3 och lärare 4 citatet som att man ska behandla alla lika oavsett kön och etnicitet. Lärare 3

anser även att man ska behandla alla lika oavsett utseende. Lärare 2 och lärare 5 delar uppfattning med lärare 3 och lärare 4 i att alla ska behandlas lika oavsett etnicitet.

Lärare 2 anser också att man ska behandla alla lika oavsett deras religiösa tillhörighet

samt oavsett vilken kunskapsnivå eleverna befinner sig på i skolan. Lärare 1 har vi endast citerat, då hon i sitt svar inte varit lika konkret. Dock anser vi hennes svar

stämma överens med alla de kategorier, som matrisen innehåller. Vi ville dock precisera vad hon sagt, då hon inte ordagrant nämnt någon av kategorierna. Lärare 5 har vi också citerat, då hon endast nämnt en kategori ordagrant. Utöver detta anser vi även hennes svar innehålla resterande kategorier. Lärare 6 citerar vi, då han inte ville kommentera citatet mer än att det var en självklarhet. Dock anser vi även denna lärares tolkning stämma överens med alla ovanstående kategorier, då han menar att begreppet ”lika värde” är självklart, lika självklart som orden och då utgår vi ifrån att han menar att alla är lika mycket värda oavsett vad.

Fråga 5: Hur tolkar du ”jämställdhet mellan kvinnor och män”?

Lärare 1 Lärare 2 Lärare 3 Lärare 4 Lärare 5 Lärare 6

Man ska ej behandla flickor och pojkar olika.

x

x

x

Man ska motverka könsroller.

x

x x

Man ska ej betrakta flickor och pojkar som kön utan man ska se dem som människor.

x

Vad gäller tolkningarna av ”jämställdhet mellan kvinnor och män” uppfattar lärare 2, lärare 4 och lärare 6 att man ej ska behandla flickor och pojkar olika, lärare 6 anser också att man ska motverka könsroller och detta anser även lärare 1 och lärare 5 . Lärare 3 däremot anser att man ej ska betrakta flickor och pojkar som kön utan att

man ska se dem som människor. Det man vill uppnå genom de två översta kategorierna är enligt oss detsamma dvs. att nå jämställdhet, dock är kategorierna lite annorlunda formulerade, men utifrån detta ser vi att alla lärare utom lärare 3 är överens i sina tolkningar. Vi menar att de två översta kategorierna är två olika tillvägagångssätt för att nå jämlikhet mellan könen och detta gör i sin tur att målet som lärarna vill uppnå är detsamma. Lärare 3 tror vi har de två översta kategorierna som grund för sitt synsätt, men hon har övergått från att betrakta flickor och pojkar som kön och ser istället människan bakom dem.

Fråga 6: Hur tolkar du ”solidaritet med svaga och utsatta”?

Lärare 1 Lärare 2 Lärare 3 Lärare 4 Lärare 5 Lärare 6

Man ska stötta svaga elever och ge dem samma förutsättningar som alla andra.

x

x x x

Man ska ge eleverna emotionell kompetens.

x x

Man ska ge eleverna inblick i hur svaga och utsatta har det inom alla kategorier världen över genom exempelvis nyhetsbevakning och samtal.

x x

x x x

Vad gäller tolkningarna av ”solidaritet med svaga och utsatta” uppfattar lärare 1, lärare 3, lärare 4 och lärare 5 att man ska stötta svaga elever och ge dem samma

förutsättningar som alla andra. Lärare 5 anser också att man ska ge eleverna emotionell kompetens som även lärare 6 har påpekat. Vidare anser lärare 6 att man ska ge

eleverna inblick i hur svaga och utsatta har det inom alla kategorier världen över genom exempelvis nyhetsbevakning och samtal. Detta säger även lärare 1, lärare 2, lärare 4 och lärare 5. Sammanfattningsvis ser vi av resultatet att döma att flertalet lärares tolkningar kan placeras i den översta kategorin. Samtliga lärares tolkningar kan även placeras i den nedersta kategorin. Däremot är det endast två av lärarna som har nämnt den mellersta kategorin som lyder: man ska ge eleverna emotionell kompetens. Vi anser dock att alla de lärare som tolkat citatet på så vis att de ”passar in” i den nedersta

kategorin även bör ”passa in” i den mellersta kategorin. Detta tror vi, eftersom de lärare som nämner nyhetsbevakning och samtal som en väg att gå för att uppnå solidaritet med svaga och utsatta hos sina elever på så vis, förmodligen även menar att eleverna genom detta också uppnår en emotionell kompetens.

Fråga 7: Hur tolkar du ”kristen tradition” och ”västerländsk humanism”?

Citat

Lärare 1 Lärare 2 Lärare 4 Lärare 5 Lärare 6

”När man pratar om religion så berättar man ju att vi har varit kristna i Sverige rätt så länge och att man

samtidigt talar om att det finns andra religioner och hur det ser ut idag. Man måste jämföra förr och nu och hur Sveriges historia sett ut och att folk var så beroende av kyrkan förr. Kyrkan var liksom fostrare. Det blir ju

automatiskt att människor lever kvar i den andan men att det kommer fler och fler influenser. Speciellt då om man har barn i klassen som är muslimer eller från någon annan religion så blir det väldigt påtagligt och att man då pratar lika mycket om deras religion och traditioner. Det ska man ju göra ändå, det heter ju inte kristendoms-kunskap längre utan religionskunskap. Man måste prata lite om hur vi gör i samhället inför julen och påsken och jämföra det med vad andra gör och ta upp deras traditioner som de har. Mycket gör vi ju bara för att vi är vana vid det också oavsett om man är kristen eller inte.”

”En kristen tradition, även om man inte är så religiös eller om man ej pratar så mycket om att gå i kyrkan och alla de där sakerna så är det ju det här med solidaritet med de utsatta, att man offrar sin egen vinning för att hjälpa andra samt omtanke. Angående västerländsk humanism reagerar jag för att jag inte tycker att västerländsk humansim är finare än exempelvis österländsk humanism. Jag tror att det finns en humanism i alla samhällen. Jag vill inte hålla vårt samhälle högre än någon annans, inte generellt i alla fall.” ”Det här med kristen tradition har jag lite svårt att se eftersom Sverige blivit mer mång-kulturellt och jag tycker väl egentligen att det finns väldigt mycket inom kristendomen som är jättebra som är samma i väldigt många andra religioner, därför tycker jag att den idag är lite klumpigt formulerad. Vad gäller den västerländska humanismen anser jag att humanism över huvud- taget inte behöver vara västerländsk.” ”Det är vår Sveriges värdegrund men så känner man ju att varför ska det då stå kristen tradition, hälften av alla som bor i Sverige har ju inte den traditionen men de har ju samma värdegrund. Jag tycker inte att det ska stå enligt kristen tradition i värdegrunds texten i så fall endast västerländsk humanism. Men det innebär inte att alla människor har samma värdegrund, men att om man befinner sig i Sverige så blir man invand att ha den traditionen.”

”Det kan vara en

farlig formulering eftersom vi inte ska vara religiöst påverkande. Däremot så finns det ett kulturarv som vi ska värna om och vår kultur och vårt arv är ju det kristna men det får man vara lite försiktig med eftersom man inte får påtvinga någon speciell religiös övertygelse eller någonting annat. Däremot är religioner väldigt lika i det avseendet, inte bara kristendom utan i stort sett alla religioner har det här budskapet att alla är lika mycket värda, att man ska ta hand om sin nästa och det spelar ingen roll vilken religion man tittar på.

Västerländsk humanism kan man tolka lite som man vill. Det finns positiva saker och negativa saker. Jag vet inte om det är så att vår religion eller bristen på den har gjort att vi har blivit lite mindre stridsbenägna eller fanatiska för man ser ju de här problemen om man tittar österut. Där har vi ju de problemen med att religionen ställer till det, jag vet inte om det är det man menar med västerländsk humanism att vi har ett mer humant sätt att tänka.”

Vad gäller tolkningarna av ”kristen tradition” och ”västerländsk humanism” har lärare 3 på eget initiativ valt att ej besvara detta citat vilket vi ej heller kan begära.

Detta är en känslig fråga som kräver tid att besvara och lärare 3 hade helt enkelt inte mer tid att avvara då hennes rast var slut. Lärare 1 verkar tolka detta citat som att det handlar om religionskunskapsundervisningen i skolan och att det är viktigt att man inkluderar alla religioner och traditioner i sin religionskunskapsundervisning. Lärare 2 och lärare 4 nämner angående den västerländska humanismen att de båda tror på en humanism, men nödvändigtvis inte en västerländsk. Lärare 4 anser att formuleringen angående den kristna traditionen är klumpigt formulerad och svår att ta till sig, då Sverige idag är ett mångkulturellt land. Lärare 5 instämmer delvis då hon inte kan förstå varför det just måste stå ”enligt kristen tradition”, då även hon anser att Sverige är ett mångkulturellt land. Lärare 6 anser att formuleringen ”enligt kristen tradition” kan vara en farlig formulering då skolan ej ska vara religiöst påverkande. Angående den västerländska humanismen anser lärare 6 att man kan tolka den lite som man vill och att den inbegriper positiva såväl som negativa aspekter.

6 Diskussion och slutsatser

6.1 Diskussion

Som tidigare nämnt är vårt syfte med denna studie att ta reda på hur ett mindre antal lärare tolkar begreppet värdegrund och dess innehåll. Vår undersökning pekar på att begreppet värdegrund tolkas likartat av våra respondenter. Deras tolkningar angående vad värdegrunden är stämmer dessutom överens med vad vi kan läsa i publikationen: En

temabild om värdegrunden – Med demokrati som uppdrag. Den menar att värdegrunden

främst handlar om förhållningssätt, hur man bemöter varandra, kommunicerar och värderar varandra (http://www.skolverket.se/publikationer?id=721).

Sigurdson (2002) menar att värdegrunden utgör de fem grundläggande demokratiska värden som finns i värdegrundstexten. Detta har vi i vår undersökning även påträffat. Om vi jämför med en tidigare utredning som regeringen gjort En värdegrundad skola -

idéer om samverkan och möjligheter från 1997, som visar på att värdegrunden ej är ett

känt och klargjort begrepp för skolans personal, så ser vi att detta inte stämmer överens med de resultat som vi uppnått i vår undersökning. Detta innebär dock inte att resultaten av regeringens utredning är oriktiga, då vår undersökning endast bygger på sex

respondenters tankar och tolkningar kring värdegrunden. Däremot kan det vara så att de lärare som vi har intervjuat har en gemensam grundfilosofi angående värdegrunden som begrepp, men de behöver nödvändigtvis inte därför ha gemensamma åsikter om de diskuterar värdegrunden och dess värden på ett djupare plan. Detta tror vi kan bero på att varje människa har en egen förhistoria och lever i olika sociala och kulturella miljöer. Zackari och Modigh (2000) menar att människors sätt att tolka värdegrunden beror på en rad olika aspekter såsom människosyn, ideologi och verklighetsuppfattning som byggs utifrån människans personliga bagage.

Då vi tolkar de resultat som vi fått fram i vår undersökning angående hur lärarna tolkar de fem grundläggande värdena som står att finna i värdegrundstexten i Lpo 94, ser vi att lärarnas tolkningar överlag är gemensamma dock med ett fåtal undantag. De få

undantag som vi har uppmärksammat behandlar exempelvis värdet ”människolivets okränkbarhet.” Detta värde har två av lärarna tolkat som att det handlar om att man ej ska döda eller skada någon. Vi menar att dessa tolkningar enbart handlar om yttre fysisk kränkning medan de andra fyra lärarna även behandlar den inre psykiska kränkningen

som handlar mer om tankar, känslor och åsikter. Däremot tror vi att dessa två lärare hade inkluderat de inre psykiska aspekterna av kränkning om vi hade ställt följdfrågor. Vi menar alltså att vi tror att dessa lärare egentligen även håller med om dessa aspekter bara att detta inte var deras första tanke. Dock är detta givetvis ren spekulation.

Vad gäller tolkningarna av ”alla människors lika värde” finner vi det intressant att endast en lärare ordagrant nämner att man ska behandla alla lika oavsett religiös tillhörighet. Vi ställer oss då frågan om det möjligtvis kan vara så att de lärare som nämner att man ska behandla alla lika oavsett etnicitet även menar oavsett religiositet. Etnicitet och religiositet har olika innebörd. Dock tror vi att respondenterna i vår undersökning förmodligen dragit en parallell mellan dessa två begrepp.

Vi har uppmärksammat att en av lärarna har en individuell tolkning angående ”jämställdhet mellan kvinnor och män.” Denna lärare menar att man ej ska betrakta flickor och pojkar som kön utan enbart som människor. Vi tror att denna lärare tolkar detta värde på så vis, då hon under intervjun berättade för oss att hon är utbildad genuspedagog. Vi tror alltså att hon har kommit steget längre i sin syn på flickor och pojkar än vad våra andra lärare har gjort beroende på hennes utbildning. För den sakens skull menar hon ju förmodligen samma sak som de andra lärarna d v s att man ej ska behandla flickor och pojkar olika och att man ska motverka könsroller dock med ett annat ordval och ett annat tankesätt.

Då vi betraktar resultaten av tolkningarna angående ”solidaritet med svaga och utsatta” har vi observerat att en av lärarna enligt vår mening är snäv i sitt tankesätt, då hon enbart nämner att man som lärare ska stötta svaga elever och ge dem samma

förutsättningar som alla andra. Vi menar att hon endast kopplar värdet ”solidaritet med svaga och utsatta” till hur hon som lärare bemöter sina elever i klassrummet och att hon inte ägnar en tanke åt att detta även är något som ska förankras hos eleverna.

Formuleringen i värdegrundstexten i Lpo 94 som förespråkar att grundläggande värden ska gestaltas och förmedlas i överensstämmelse med kristen tradition och västerländsk humanism upplevs i vår undersökning som negativ. Flertalet lärare anser att

formuleringen ”den kristna traditionen” är felformulerad och stötande, då Sverige idag är ett mångkulturellt land. Två forskare vid namn Hedin och Lahdenperä anser också

denna formulering som opassande, då de anser att det rättare sagt handlar om en allmän mänsklig etik som den kristna delar med andra kulturer och religioner. Även Sigurdson sluter upp i denna ståndpunkt på så vis att han menar att värdegrunden i sig inte är västerländsk humanistisk eller kristen, då han precis som Hedin och Lahdenperä anser att värdegrunden är gemensam för flera olika traditioner. Vi vet inte om våra

respondenter menar som Hedin och Lahdenperä samt Sigurdson, att den kristna traditionen inte behöver formuleras just så, då den är allmän mänsklig eller om de menar att människor med annan kulturell bakgrund som befinner sig i Sverige finner den stötande, eftersom den av dem kan uppfattas som att de måste anpassa sig till just vår tradition. Dock kan vi dra slutsatsen att formuleringen för båda parter upplevs som inkorrekt skriven. Vi har uppmärksammat en respondent något extra, då han utmärker sig på så vis att han menar att vi har ett kulturarv som vi ska värna om och att vårt arv är från den kristna traditionen, men att skolan ej för den sakens skull får vara religiöst påverkande. Vi tolkar detta som att han delvis delar uppfattning med Sigurdson som också menar att den västerländska humanismen och den kristna traditionen har förvaltat de värden som värdegrunden utgör och varit delaktiga i dess historiska framväxt.

Sigurdson anser dock inte att den västerländska humanismen och den kristna traditionen har monopol på dessa värden. Vi kan ej uttala oss i om vår respondent samtycker i det sistnämnda som Sigurdson säger, då vår respondent ej nämnt detta, däremot kan vi dra slutsatsen att denna respondent och Sigurdson delar samma uppfattning om att våra grundläggande värden är en del av vårt kulturarv.

6.2 Slutsats

Vi var från början helt övertygade om att våra resultat i denna undersökning skulle se helt annorlunda ut än vad de gör. Efter all litteratur som vi dessutom satt oss in i under arbetets gång, blev vår övertygelse ännu starkare. Därför blev det en överraskning för oss, då vi sammanställde resultaten och fann att respondenterna överlag tolkade dels begreppet värdegrund gemensamt men även de fem grundläggande värdena. Vi är väl medvetna om att resultatet hade kunnat te sig annorlunda om vi hade ställt fler

följdfrågor och på så vis fördjupat svaren ytterliggare. Vad gäller tolkningen av ” den kristna traditionen” och ”den västerländska humanismen” antog vi att den skulle tolkas som stötande och opassande. Detta trodde vi, eftersom vi förmodade, att våra

om att det är etiken som har förvaltats av den kristna traditionen och den västerländska humanismen. Detta innebär att etiken varken är kristen eller västerländsk utan

allmänmänsklig och att kristendomen tog den till sig och förvaltade den. Att förvalta något innebär ju inte att ha gett upphov till. Det innebär ju snarare att man tar om hand och tar det till sig.

Under arbetets gång har det väckts nya frågor som skulle kunna bli en utgångspunkt för vidare studier. Vi blev exempelvis nyfikna på hur väl insatta skolledarna är i

värdegrunden. Vidare blev vi också nyfikna på hur våra respondenter arbetar med värdegrundsfrågorna i praktiken och om deras tillvägagångssätt ser olika ut och i så fall på vilket sätt. En annan frågeställning som dök upp är hur de yngre eleverna tolkar begreppet demokrati. Anledningen till att denna fråga för oss är intressant är eftersom skolan och samhället ska vila på en demokrati. Men frågan är då: vet eleverna

egentligen vad demokrati innebär och har de någon djupare förståelse?

Efter denna studie av värdegrunden inser vi att värdegrunden innefattar det mesta både vad gäller vårt sätt att leva och interagera med omgivningen. Vi inser att värdegrunden är ett område, som är så brett att det öppnar upp många dörrar för framtida fördjupning.

Referenser

Litteratur

Bryman, Alan (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö. Liber ekonomi Lindell, Björn & Hartikainen, Veikko (2001). Var går gränsen? Värdegrunden i

praktiken.Uppsala Fortbildning AB Förlag

Orlenius, Kennert (2001). Värdegrunden- finns den? Stockholm

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur

Sigurdson, Ola (2002). Den goda skolan: om etik, läroplaner och skolans värdegrund. Lund: Studentlitteratur

Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken- om samtal för

demokrati i skolan. Stockholm: Regeringskansliet, Utbildningsdepartemenet

Internetreferenser

En temabild om värdegrunden - Med demokrati som uppdrag:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=721, Skolverket, 2007-12-04

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069, Skolverket, 2007-12-04

Bilaga

Individkaraktäristisk information

• Kön? • Ålder?

Frågeställningar till respondenterna

1. Vad innebär begreppet värdegrund för dig?

2. Hur tolkar du fem grundläggande värden i värdegrundstexten hämtat ur Lpo 94? 3. Hur tolkar du att skolan ska förmedla de fem grundläggande värden i

överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism?

Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och

förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen

tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran