Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
Föräldrasamverkan och utveckling i en
yrkesgymnasieskola
Parental involvement and development at a vocational
upper secondary school
Sabrija Halimanovic
Lärarexamen 90 hp Examinator: Lisbeth Amhag
Lärarutbildning 90 hp
Sammanfattning
Syftet med detta arbete är att få ökad insikt och kunskap kring samarbete mellan skola och hem i en mångkulturell yrkesgymnasieskola. Samverkan innebär att läraren, föräldrarna och eleven genom samarbete hittar samarbetsformer vilka främjar elevens kunskaps och sociala utveckling. Som forskningsobjekt hade jag en mångkulturell yrkesgymnasieskola. Jag ville se vilka samarbetsformer som brukar användas i skolan och vilka hinder som finns. Jag vill också se hur eleverna, deras föräldrar och lärarna ser på samarbete mellan skola och hem. Undersökningen har visat att ämnet föräldrasamverkan är mer komplext än lärarna tror, föräldrarna och eleverna förstår. Hinder som finns är många. Föräldrarnas intresse är litet av olika anledning och de saknar kunskap om det svenska skolsystemet och är osäkra i sin föräldraroll. Lärarnas kunskap om föräldrarnas problem, mångkulturalitet och olika skoltraditioner som eleverna och föräldrar har, är inte tillräckligt stor. Det är mycket som kan och behövs göras för att samverkan mellan skola och hem blir en viktig part av skolans allmänna utveckling.
Förord
Med tanke på min bakgrund, som flykting från Bosnien Hercegovina år 1993 och att jag har ett annat modersmål än svenska, var det inte lätt för mig att skriva examensarbetet på en önskad nivå, men tack vare hjälp jag har fått från olika håll har jag genomfört den processen. Tack till alla som har hjälpt mig att utföra detta arbete. Stor tack till min handledare Haukur Viggoson för riktigt bra samarbete och alla goda råd jag fick. Tack till ledningen, lärarna och föräldrarna på skolan som har visat intresse för mitt arbete. Extra tack till alla elever som visade stort förtroende och öppenhet under alla samtal med mig. Det här temat har jag valt framförallt för deras skull. Jag vill också tacka min hustru och min son, som själv avslutade sitt eget ekonomiexamensarbete när jag började mitt, för allt stöd jag har fått under hela min utbildning. Utan deras stöd skulle jag inte ha klarat det.
Sabrija Halimanovic Malmö, oktober 2008
INNEHÅLL
1. Inledning... 8
1.1 Bakgrund ... 8
2. Syfte och frågeställningar... 11
2.1 Syfte... 11 2.2 Frågeställningar ... 11 3. Teoretisk bakgrund ... 12 3.1 Föräldrasamverkan ... 12 3.2 Mångfald... 13 3.3 Mångkultur ... 13 3.4 Segregation ... 13
3.5 Samverkan utifrån läroplanerna och andra dokument... 14
3.6 Vem har ansvaret för samverkan ... 15
3.7 Samverkan och föräldrarollen ... 17
3.8 Ansvar för kontakt mellan skola och hem ... 18
3.9 Mångfald och interkulturell miljö... 18
3.10 Sammanfattning av teoretisk bakgrund ... 19
4 Metod... 21
4.1 Urval ... 21
4.2 Metod som används... 21
4.3 Mina enkäter ... 23
4.4 Gruppsamtal ... 24
5 Resultat ... 28
5.1 Resultat av enkäten med eleverna ... 28
5.2 Resultat av enkäten med lärarna... 29
5.3 Resultat av gruppsamtal med lärarna ... 30
5.4 Resultat av gruppsamtal med eleverna ... 32
6 Diskussion och slutsatser... 34
6.1 Olika syn på skolan och föräldrasamverkan... 34
6.2 Eleverna och samverkan... 35
6.3 Lärarna och samverkan... 35
6.4 Mångkulturalism och samverkan... 36
6.5 Förslag till samverkans förbättring och vidare forskning... 36
Referenser... 38
1.
Inledning
Många av skolans styrdokument lyfter fram vikten av ett bra samarbete mellan skola och hem men trots det har vi omfattande problem framförallt på skolor i de segregerade områdena. Det finns flera olika faktorer som påverkar skolans arbete, som elevernas närvaro på lektionerna, disciplin, olika ekonomiska eller organisatoriska problem. Allt detta påverkar elevernas lärande och utveckling vilket är skolans huvuduppgift. I detta arbete vill jag undersöka en av faktorerna som enligt min mening är ganska viktig för hela skolans verksamhet, oavsett elevernas ålder eller typ av utbildning. Jag har valt att undersöka samverkan mellan skola och hem på en yrkesgymnasieskola. Skolan ligger i ett mångkulturellt område, vilket gör att problemen som andra skolor har, här multipliceras av olika anledningar. I mitt arbete ska jag försöka ge svar på hur samarbetet fungerar mellan skola och hem och hur olika aktörer på skolan ser på samarbetet. Jag önskar att mitt arbete kommer att bidra till en bredare diskussion inom skolan om hur samarbetet mellan skola och hem kan utvecklas och förbättras.
1.1 Bakgrund
Min första kontakt med svenska den skolan var ett föräldramöte på en grundskola. Mina tankar och min syn på skolan som jag hade med mig och föreställningen om svensk skola, förändrades när jag upptäckte att så få antal föräldrar kom till mötet. Under hela mitt barns skolgång, från fjärde årskurs i grundskolan, gymnasieskolan, till examen på högskolan, var jag aktiv och intresserad av hur det gick för honom. Genom samtal med honom och lärarna på skolan utvecklade vi ett bra samarbete. Alla fick fördel av det samarbetet och blev nöjda med resultaten. När jag själv började med min yrkeslärareutbildning fick jag göra min verksamhetsförlagda tid (VFT) på en yrkesgymnasieskola. Från första början insåg jag att där fanns mycket som negativt påverkade skolverksamheten, skolans och elevernas utveckling. Mitt samtal med rektor och lärarna i början av VFT bekräftade mina åsikter. Två ganska olyckligt hopslagna yrkesprogram med olika inriktning medförde att nästan alla eleverna var manliga. En stor majoritet elever hade utländsk bakgrund och kom från segregerade bostadsområden, med ganska dåliga betyg från grundskolan. Många var underkända i flera kärnämnen. Dålig disciplin och stor frånvaro fick mig att börja tänka. Varför är det
skolan. Jag började med att dela ut en enkät till eleverna i klassen och deras föräldrar där de skulle svara på några frågor. Då visste jag inte om hur man sammanställde en enkät och att jag senare skulle fördjupa mig i detta område i mitt examensarbete. Det enda jag visste var att något kan och måste göras. Genom resultaten i enkäten fick jag en bredare bild av eleverna och deras föräldrar. Trots att det handlade om ett mindre antal elever och föräldrar, visade det sig hur svårt det är att sätta i gång ett samarbete mellan skola och hem. Under hela VFT perioden på den skolan och alla fälltdagar har jag aktivt arbetat med de här frågorna och tänker fortsätta med det i framtiden. Min bakgrund och erfarenhet eller pedagogiska kapital, med de teoretiska kunskaper jag har fått under studierna, gav mig den grundkompetensen för att kunna arbeta vidare med de här frågorna och utveckla mina kunskaper och bidra till skolutveckling. Mitt intresse för föräldrasamverkan ökade när jag läste boken av Inga Andersson, Att lyssna på föräldrarna (2004). Författaren betonar lärarens uppgift att samarbetar med föräldrarna:
Den blivande läraren skall dessutom få insikt i hur lärare samverkar med föräldrar. Det gäller t.ex. hur man som lärare skapar genuina möten som kännetecknas av förtroende och ömsesidighet … också hur föräldrar kan bli delaktiga i skolans löpande arbete. (Andersson 2004, s. 33.)
Innan jag påbörjade mitt examensarbete hade jag separata samtal med rektor, lärarna och eleverna under 18 år. Vi diskuterade om vad som behövdes göras utifrån skolans föreskrifter, skollagen och andra lagar. Många av dem visste inte att fram till 18 års ålder är det vårdnadshavarens skyldighet att ta del av de uppgifter som rör barnet. Elevens kunskaper och färdigheter ska tillvaratas och utvecklas i samarbete mellan skola och hem (Lpo 94). När eleverna når det gymnasiala och frivilliga skolväsendet ser inte samverkan ut på samma sätt som under grundskolans senare del. Samverkan mellan hem och skola tenderar att avta under gymnasietiden. När eleven nått myndighetsåldern får hon/han ett större ansvar för studierna. Jag har främst koncentrerat mitt arbete på lärarna och deras erfarenhet, metoder och allt annat arbete de gör i samarbete med elevernas föräldrar. Jag har tagit del av litteratur av Andersson (2004), Brun Hansen (2006), Hultinger Wallentin (1996), Lahdenperä (2008) och publicerade examensarbeten som ”Om föräldrasamverkan ur ett lärarperspektiv”, (2043/2217),
”Aktiva föräldrar och varierande samarbete mellan hem och skola som en viktig förutsättning för barnens utveckling” (2043/4018), och forskningsarbete av Berktan
(1999). Inte minst har den aktuella debatten om den svenska skolan bidragit till mitt ämnesval. Två TV-program: Uppdrag granskning och programmet om Klass 9A har inspirerat mig. Programmen bekräftade mina funderingar och åsikter om att det är en komplex uppgift för skolan, lärarna, eleverna och deras föräldrar att förändra och utveckla samarbetet mellan hem och skola.
2. Syfte och frågeställningar
2.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att ge en bild av lärarnas, elevernas och deras föräldrars uppfattningar om samarbetet mellan hem och skola på en mångkulturell gymnasieskola med yrkesprogram. Jag är både intresserad av att ta reda på deras uppfattningar om de möjligheter och hinder de anser finns idag när det gäller samarbetet mellan hem och skola, men också hur samarbetet kan förändras och utvecklas i framtiden.
2.2 Frågeställningar
1. Hur uppfattar lärare, elever och deras föräldrar samarbetet mellan hem och skola?
3. Teoretisk bakgrund
I detta kapitel kommer jag att redogöra för de begrepp jag använder mig av och de teoretiska utgångspunkterna arbetet vilar på.
3.1 Föräldrasamverkan
Centrala begrepp i mitt arbete är föräldrasamverkan, mångfald och mångkultur. Det är för att underlätta för läsaren att förstå mina tankar, resonemang och slutsatser. Föräldrasamverkan är det huvudbegrepp jag använder i mitt arbete. Begreppet föräldrasamverkan och samarbete används ofta för att betona vikten av att vuxna som finns runt eleven samarbetar eller samverkar. För mig är begreppen andra ord för kontakt mellan skola och hem eller mellan föräldrar och lärare. Jag kan konstatera att begreppet samarbete och samverkan används i läroplanen, Lpf 94 när kontakten mellan skola och föräldrar beskrivs. Inga Andersson (2004) menar att begreppet används synonymt. Andersson menar att forskarnas åsikter går isär gällande vilket begrepp som är övergripande. Hon beskriver samverkan som ett något otydligare och mer generellt begrepp, medan hon definierar samarbete som:
Att man arbetar tillsammans, samordnar sina arbetsuppgifter, klargör ansvar, roller och gränser och vars och ens personliga mål. En förutsättning för ett bra samarbete är att den egna rollen och funktionen är klar. Val avvägda, tydliga roller ger både struktur och trygghet, då kan man både ta emot och ge själv, dvs. samarbeta. (Andersson 2004: 39)
När Andersson talar om samverkan menar hon att hem och skola istället har gemensamma mål och ett gemensamt innehåll. Hon problematiserar kring möjligheten att ha gemensamma mål, vilket försvåras av socioekonomiska samt kulturella skillnader.
3.2 Mångfald
Mångfald betyder stort antal. Ordet mångfald förklaras dels som (stor) mängd, dels som ett matematiskt begrepp. I dagens samhällsdiskussion om skolan och andra samhällsproblem används begreppet mångfald som motsats till begreppet homogen.
3.3 Mångkultur
Mångkultur som begrepp är viktigt i mitt arbete för att den föreställer något som är olikt något annat. Kultur handlar om gemensamma beteenden av en grupp människor. Kulturen påverkar oss i våra handlingar och värderingar. Ett samhälle som är mångkulturellt har människor som tillhör olika kulturer och det är det som gör ett samhälle mångkulturellt. Jag är väl medveten om att olika barn har olika hemförhållanden och det inte alltid är föräldern som är vårdnadshavaren. Föräldrasamverkan är den termen som används mest i den litteratur jag har tagit del av. I skolan möts svenska lärare och utländska föräldrar för att tillsammans hitta en gemensam grund för att skapa de bästa förutsättningarna för barnens utbildning och skolgång. Enligt min erfarenhet är dessa föräldrars relation till skolan ganska komplex. Olika faktorer påverkar den relationen. Föräldrarnas språkkunskaper och en annan syn på skolan är hinder för bättre samarbete. Deras erfarenhet och kunskaper om eleverna och deras bakgrund kan hjälpa lärarna att förstå elevernas beteende.
3.4 Segregation
Ekonomiska, kulturella och andra skillnader uppstår mellan nya medborgare med utländsk bakgrund i ett bostadsområde eller en stad. Jag har själv upplevt att svenskarna flyttar från bostadsområdet och då kommer nya med utländsk bakgrund. Trots att många människor vill se det positiva i det som händer, har vi en situation av segregation i vissa områden i Sverige som visar stora negativa följder. Att få till stånd en förbättring kräver stora resurser och engagemang. Skolan är en av de organisationer i samhället där de motsättningarna visar sig i olika former. I de mångkulturella bostadsområdena
formas och omformas vardagen för familjer med utländsk bakgrund och det svenska samhället av den tändigt pågående kulturella processen (Hultinger & Wallentin, 1996).
Sveriges samhälle beskrivs som mångkulturellt, där diskrimination ska motverkas och alla ska kunna utvecklas inom sin egen kultur. Boendesegregation som ökar varje år gör att olika grupper i samhället bor geografiskt och socialt åtskilda. Det leder till och kalas för etnisk och social segregation. Det är inte ovanligt att majoriteten av invånarna i ett område kommer från något annat land eller länder. Det finns olika uppfattningar hur bostadssegregationen medför en utslagning från samhället som ofta leder till olika ekonomiska, sociala och andra problem, eller om det innebär frihet, möjligheter och gemenskap. En otrolig komplexitet och ömsesidig påverkan råder i de bostadsområden som samlar människor från hela världen. I de mångkulturella bostadsområdena är det ständigt pågående kulturella processer som formar och omformar vardagen vad gäller familjer med utländsk bakgrund och det svenska samhället, (Hultinger & Wallentin, 1966). De här processerna i svenskt samhälle enligt min uppfattning reflekteras ganska tydligt på de segregerade skolorna i olika former. Elevernas lärande och utveckling på de här skolorna är ganska begränsade på grund av olika syn på den svenska skolan och allt som kan kopplas till segregation, tycker jag
3.5 Samverkan utifrån läroplanerna och andra dokument
I informationshäftet till elever och personalen för läsåret 2008/2009 på den skolan där jag gjord undersökning står följande om föräldrasamverkan:
För att skapa en bra studiemiljö för eleverna vill vi ha ett gott samarbete mellan hem och skola. Som ett led inbjuds alla föräldrar/vårdnadshavare till ett utvecklingssamtal varje termin tillsammans med mentor och elev.
(…) gymnasium arbetar för ett nära samarbete med elevernas vårdnadshavare där målet är att kunna etablera en aktiv föräldraförening.
(…)inbjuds alla föräldrar med elever till ett informationsmöte på skolan.
För elever under 18 år kontaktar skolan hemmet vid behov exempelvis beträffande studiesituationen, vid oanmäld frånvaro och i samband med IG - varningar. Självklart ser vi gärna att föräldrar på eget initiativ kontaktar oss. Detta gäller även elever som är myndiga.
Samverkan är av stor betydelse om man läser i Läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). Det går att läsa att det är viktigt för elevernas vårdnadshavare att få inblick och känna att de har betydelse för skolverksamheten. Tidigare läroplaner nämner att det är viktigt för läraren att känna eleven på ett personligt plan för att undervisningen ska bli givande. Två tydliga exempel på att elevens sociala liv utanför skolan är viktig för läraren går att läsa i läroplanen. Där står att skolan ska bidra till elevens positiva utveckling och då behöver läraren känna till elevens situation (Lgr 80). Läraren skall ”… hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation…” (Lpo 94, s.23). Samtliga styrdokument (Läroplaner, kommunala läroplaner, kursplaner) tar också upp att det är vårdnadshavaren som har det yttersta ansvaret för elevens fostran där skolans ansvar är att fungera som ett stöd för hemmet i barnens fostran och utveckling. Skolan har även ansvaret för att en kontakt upprätthålls mellan hem och skola, så även på gymnasial nivå. Även att eleverna tar ett större ansvar för det egna arbetet finns att läsa i läroplanen (Lpo 94). Under det frivilliga skolväsendet läggs i stort sett allt ansvar på eleven. I Läroplanen för de frivilliga skolformerna står det under elevens ansvar och inflytande ”att varje elev tar personligt ansvar för sina studier…” (Lpf 94, s.52). Där går även att läsa om kraven på att läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan.
3.6 Vem har ansvaret för samverkan
Hur ansvaret är och borde fördelas mellan lärare och vårdnadshavare är något som kan diskuteras. Vårdnadshavare och hemmet har det största ansvaret för minderåriga elever, men skolan tar hänsyn till de olika behov eleverna har. Läraren ska ”i samarbete med hemmen […] främja utvecklingen till elevernas ansvarskännande som fullgoda samhällsmedlemmar” (Lpo 94, s.14). Hur det samarbetet ska gå till finns det däremot inga självklara svar på. Men skolan ska ”fungera som ett stöd för familjer i deras ansvar för barnens fostran och utveckling” (s.14). Det är skolan och pedagogen som är skyldiga till att ta kontakt med hemmen i tidigare läroplaner. Dessa personliga samtal med föräldrarna nämns som värdefulla för elevens fortsatta skolgång (Lgr 80).
Ett arbete med eleverna på det obligatoriska planet var i tidigare läroplaner ett delat ansvar mellan lärare och förälder och ansågs som värdefullt. Inte främmande för vad vi
kan läsa i dagens läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, där det är lärarens ansvar att via utvecklingssamtalen redovisa och utvärdera elevens kunskapsutveckling. Pedagogen ska efter föräldrars önskemål ge fortlöpande information till hemmen om studieresultat och utvecklingsbehov (Lpo 94). Flertalet texter tar upp samverkan mellan pedagog/skola och vårdnadshavare/hem. Skolan skall klargöra för föräldrarna vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka skyldigheter samt rättigheter man som vårdnadshavare har, (Lpo 94, s.13).
Vidare framhåller Lpo 94 att skolan ”i samarbete med hemmen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar” (s.23). Ansvaret är alltså delat vad det gäller utvecklingen och fostran under den obligatoriska skolgången. Men det är vårdnadshavaren som har rätt att bestämma vilken kontaktform de föredrar och som de anser är bäst lämpad för dem, men där ansvaret för kontakten ligger på skolan.
Läroplanen för det frivilliga skolväsendet behandlar inte samverkan mellan skola och hem i samma utsträckning som de obligatoriska skolväsendena. Det personliga ansvarstagandet ser annorlunda ut på gymnasial nivå i jämförelse med de obligatoriska skolväsendena.
Minst en gång per termin skall rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal). Utvecklingssamtalet skall genomföras med den individuella studieplanen som grund.
I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall även vårdnadshavarna få sådan information som avses i första stycket. Förordning (2 000:219).
Buckhöj-Lago (2000) har intervjuat tre elever som går andra året på gymnasiet. De är samtliga överens om att ett utvecklingssamtal är till för eleven och att vårdnadshavaren inte behöver närvara. Författaren fortsätter med att eleverna menar på att en närvaro av målsman bara skulle leda till att de tar över samtalet fast de själva vill ta ansvar för sina studier och sin skolgång. Buckhöj-Lago (2000) har även intervjuat en lärare på gymnasial nivå. Lärarens syn på föräldrars närvaro efter att eleven lämnat den obligatoriska skolan är att det är ett värdefullt samarbete mellan skola och hem. Men ”när man lämnar grundskolan lämnar man också den obligatoriska skolan… då förväntar man sig något nytt, något ansvarsfullare” (s.50). Läraren fortsätter med att det är när problem uppstår som samverkans betydelse är viktig.
Elever som börjar gymnasiet behöver sina föräldrars passiva stöd, och det samarbete som skola och föräldrar har, när en elev har fått problem, är mycket värdefullt. Men om eleven kan och vill klara studierna själv, så måste det respekteras (Buckhöj-Lago, 2000, s.50).
För att få ett föräldraperspektiv på samverkan mellan hem och skola har Buckhöj-Lago (2000) även intervjuat en förälder. Föräldern tycker att kontakten med skolan var större under den obligatoriska skolgången och att relationen till lärarna var bättre i och med det. Föräldern är kritisk till att kontakten från skolans sida minskar när eleven blir äldre och tycker att skolan kunde hitta andra samarbetsformer för att förstärka föräldrarnas del i skolarbetet. Samtidigt ska skolan rikta in sig mot ett allt större ansvar hos eleven och sträva mot att eleven personligt ansvarar studier (Lpf 94).
3.7 Samverkan och föräldrarollen
I USA och Storbritannien har det pågått omfattande forskning om föräldraskapet under många år. Resultaten av dessa studier redovisas av Graff (1996) där forskningen i sig är inte riktad till att ha något direkt med skolan att göra. Men resultaten som blir av bristande föräldraskap är nog så viktigt att belysa. Många ungdomar mår inte bra i dagens samhälle och är i behov av extra stöd. Som en orsak till detta nämner författaren att de elevvårdande verksamheter inom skolan blir allt färre och att den ekonomiska situationen spelar in. Många föräldrars beteende måste ändras för att det ska kunna vändas åt det positiva hållet. Författaren menar att föräldraskapet inte är en lätt uppgift. Vidare fortsätter Graff (1996) att bilden som elever har av sina föräldrar återspeglas i dem själva. Är föräldrarna oansvariga och oengagerade kan det medbringa att barnen blir det också. Kontakten mellan barnet och förälder är något som är viktigt för utvecklingen. Är relationen mellan elev och förälder bra påverkar det även skolresultaten åt det positiva enligt författaren, som tillägger att föräldrar har ett fostringsansvar, men det är inte alla som klarar av det. Det är där skolan kommer in som ett stöd åt dem. Vad skola och pedagog måste se till är att det handlar om elevens utveckling, och då är kontakten mellan pedagog och förälder viktig (Graff, 1996).
Hansen (2006) tar upp föräldrarnas roll som något betydelsefullt för eleven. Föräldrarnas roll är viktig även om eleven är omgiven av pedagoger under sina
själv än hos föräldrarna. När eleven är i skolan kan de inte själva bära ansvaret för sin vardag. Därför ska pedagogerna kunna träda in i deras ställe. I överstämmelse med föregående författare, skriver Rasmussen (1986) att genom föräldrasamarbetet kan pedagog och vårdnadshavare skapa en bra pedagogisk verksamhet. Något som styrker vikten av ett samarbete än mer, oavsett ålder på eleven.
3.8 Ansvar för kontakt mellan skola och hem
Rasmussen (1986) tar även upp problematiken med föräldrakontakten. Enligt författaren är det är inte alla föräldrar som anser samarbetet som något nödvändigt de utan anser att eventuella problem är något som barnen växer ifrån. Arbetet med att få dem att inse att samarbetet är något nödvändigt för elevernas skolgång är inte det lättaste. Ansvaret ligger minst lika mycket hos föräldrarna i att inse att barnets behov är viktigast och att skolan är till för dem. Men dagens hem har väldigt olika värderingar och villkor i sin vardag fortsätter författaren med. Vidare tas upp att okunskapen hos föräldrar, till vad yrket som pedagog innebär, kan vara en orsak till att samarbetet inte fungerar som det är tänkt. Relationen mellan pedagog och förälder är viktig och av stor betydelse för det fortsatta samarbetet tillägger författaren.
Ellmin och Josefsson (1996) skriver att både elev och vårdnadshavare ska vid utvecklingssamtalen ha möjligheten att kunna påverka samt följa upp och utvärdera. Det är i liknelser med vad läroplanen uttrycker att det i samtalen ”ska vara skolans viktigaste sätt att informera och informeras om elevens utveckling och skolgång” (Lpo 94, s.16).
3.9 Mångfald och interkulturell miljö
Redan i 1962 års läroplan tog man i Sverige avstånd från disciplineringen. Det ideala sättet att leda elever är att samtala eller att samråda. Pirjo Lahdenperä (2008) har forskat med en amerikansk och en mexikans forskare och konstaterat att varje land har utvecklat sin syn på skola, pedagogik, undervisning och lärande. I Sverige reduceras lärarens ledarroll till handledare eller mentor. Detta skapar problem hos elever och
obegripligt för vissa elever och föräldrar. Enligt Pirjo och Merih Berktan (1999) efterlyser de mer ordning, struktur, disciplin, hjälp och ”kärlek”.
3.10 Sammanfattning av teoretisk bakgrund
Läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo 94) säger att samverkan mellan skola och pedagog, hem och förälder är av stor betydelse. Vårdnadshavarens samt pedagogernas skyldigheter behandlas i läroplanen där hela tiden eleven sätts i fokus. Däremot i de frivilliga skolformerna förutsätts det att eleven ska ta ett mer personligt ansvar för sina studier än under den obligatoriska skolans senare del (Lpf, 94).
Det är hemmet som har det största ansvaret för minderåriga elever, men läraren ska samarbeta med hemmet för att nå en så bra utvecklingskurva som möjligt för eleven. Skolan och hemmets delade ansvar för eleven gör att samverkan är värdefull för eleven (Lpo 94).
Flera författare i den valda litteraturen säger att kontakten mellan elev och förälder också har en betydande roll för elevens fortsatta skolsituation. Även om eleverna omges av vuxna större delen av dagen så har föräldrarna en viktig roll för sina barn (Hansen, 2006). I samstämmighet med vad Graff (1996) uttrycker är kontakten mellan elev och förälder något som är värdefullt för elevens utveckling. I Lpo 94 står det att hemmen ska ha möjlighet att byta information med skolan och göra överenskommelser.
Under den frivilliga skolan infaller myndighetsåldern för många elever på gymnasiet. Men även en myndig elevs föräldrar har ett ansvar gentemot sina barn (Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen, 2007). Vidare står det att för minderåriga på gymnasiet har myndigheterna ett särskilt ansvar om eleven far illa. Samverkan är då en viktig del mellan samtliga berörda parter som kopplas in.
Situationen i den svenska skolan debatteras mycket i hela det samhället. Sveriges Radios program Kris i skolan, (SR.2008), visar stora skillnader i åsikter mellan politiker, forskare och pedagoger om hur bra eller dålig den svenska skolan är.
Skolpolitiken kommer att förändras. Hur stora förändringar och åt vilket håll dessa kommer att gå är svårt att säga med tanke på dessa skillnader.
Konsekvenserna av att bedöma en verksamhet på fel grunder visades i TV-programmet Uppdrag granskning, (SVT.2008), när ett helt högstadium på en grundskola fick förflyttas till ett annat område. Kulturella skillnader mellan skolledningen, politiker, elever och deras familjer ledde till en feltolkning av problemkällan. Till slut drabbades eleverna mest.
Ett annat TV-program som väckt stort intresse i det svenska samhället är klass 9 A, (SVT.2008). Programmet visade en annan bild av skolan, ett annat sätt att lära och hur kommunikation med eleverna och hemmet kan ske. Programmet visade att med en annan typ av engagemang från lärarnas och ledningens sida i samarbetet mellan skola och hem kan även stora problem lösas. Alla elever kan lära sig och utvecklas om skolan utvecklar sitt arbetssätt och lärarna anpassar sig till eleverna, deras problem och bakgrund. Programmet var så inspirerande att den väckt stort intresse inte bara i mediernas värld utan även i lärarnas värld.
Med tanke på att vårt samhälle blir mer och mer mångkulturellt, vilket gör att problem av nya slag kan uppträda i skolan, kommer flera forskare och institutioner att jobba inom det området.
4 Metod
Här följer en beskrivning av uppsatsens val av undersökningsmetoder. Jag ska i följande ordning ta upp urval, metoder, validitet samt etiska överväganden.
4.1 Urval
Min ambition var att intervjua flera pedagoger på den gymnasieskola jag har gjort undersökningen på, men det fanns inget intresse. Anledningen till att lärarna inte ställde upp för intervjuer är den för nuvarande besvärliga situationen på skolan. Inte ens det faktum att jag känt de flesta i många år hjälpte. Istället för att göra intervjuer med lärarna organiserade jag en gruppdiskussion om föräldrasamverkan och skolutveckling under deras arbetsgruppmöten och genomförde en enkätundersökning. I diskussionen och enkäten deltog sex yrkeslärare, tre ämneslärare och en specialpedagog. De ställde upp för att ge mig möjlighet att göra samma sak med eleverna vilka är under 18 år och andra som frivilligt ville delta i gruppdiskussionen och enkätundersökningen. Ingen av eleverna ville ställa upp för en intervju, men svarade gärna på enkätfrågorna och var mycket aktiva och konstruktiva under den öppna diskussionen om allt jag ville diskutera med dem. Tyvärr, hade jag inte tid för att organisera en likadan diskussion med elevernas föräldrar. Mitt tidigare arbete med föräldrar har visat att lärare behöver mycket mer tid för att få ett större antal föräldrar att samarbeta.
4.2 Metod som används
För att mitt syfte i uppsatsen skulle uppnås har jag använt tre olika metoder. Jag har gjort en enkät med 14 elever i årskurs 2, en enkät med 10 lärare, genomfört två gruppsamtal med 14 elever och ett gruppsamtal med 10 lärare.
4.2.1 Enkät
Jag har genomfört två olika enkäter. Den första enkäten gjorde jag med eleverna och den andra med lärarna. Frågorna i de båda enkäterna var baserade på mina kunskaper
och erfarenheter från den skolan. Jag formulerade frågor angående det jag ville veta mer om. Ejlertsson G. (1996) skriver att enkätundersökningar genomförs i allt större utsträckning inom allt fler områden. Många moment i undersökningen måste fungera för att användbara resultat skall erhållas. Inom kvantitativ forskningsmetodik är det vanligt att göra direkta mätningar av exempelvis vikt, blodtryck, blodsockervärde, etc. Ofta vill man även beräkna statistik på abstrakta fenomen som inte går att mäta direkt, exempelvis upplevelser. Man använder då enkäter vilka syftar till att mäta skilda fenomen och helst även leverera en siffra som ett mått på fenomenet man vill mäta.
4.2.2 Kvalitativ studie
Eftersom frågeställningarna jag utgår från i min undersökning är relativt personliga anser jag att det är viktigt att komma lärarna och eleverna nära, för att förstå och få en djupare inblick i hur deras tankar och förhållningssätt ter sig. Metoden som jag har använt i mitt arbete är en kvalitativ intervju. Jag har valt ett gruppsamtal som en ostrukturerad intervju, där frågorna lämnar stort utrymme för de intervjuade att svara/diskutera med egna ord.
4.2.3 Validitet och reliabilitet
För att säkra validiteten har jag använt mig av enkät och observation av ett gruppsamtal som komplement till varandra. För att nå ett bra resultat har litteraturen och min egen erfarenhet legat till grund för min datainsamling. Min bekantskap med lärarna har också förstärkt validiteten, eftersom de obehindrat kunnat säga vad de tycker och anser. Enkäternas resultat har varit grunden till gruppsamtalen för att få en djupare förståelse av eleverna och lärarna. Att eleverna också kände mig från tidigare VFT, har gjort att samtalen varit öppna och eleverna fritt har kunnat säga vad de tycker och vad de anser. Samma gäller samtalen med lärarna. Förutom den vetenskapsteoretiska invändningen hamnar man ofelbart i frågor om validitet och reliabilitet. Hur vet vi att vår enkät mäter det vi tror att den mäter och med vilken tillförlitlighet gör den detta? Ett sätt att hantera frågorna om validitet och reliabilitet är att använda beprövade enkäter där validiteten och reliabiliteten är fastställd i tidigare gjorda (helst publicerade) undersökningar. Det
är alltså vanligt att forskare använder en etablerad enkät kompletterad med några extra frågor speciellt anpassade för den aktuella studien. Man får då även fördelen av att man ofta kan jämföra sina resultat med annat publicerat material.
4.2.4 Etiska överväganden
För mig är det viktigt att skydda de personer som frivilligt valt att delta i undersökningarna. Jag har försökt att säkerställa att ingen läsare ska kunna avgöra vilken skola som undersökningarna ägt rum på. Jag har även informerat både elever och lärare om deras roll för uppsatsen, samt fått deras samtycke till att resultaten får spridas vidare. Jag själv ville vara så objektiv som möjligt i mina kommentarer och slutsatser, och har absolut inget personligt intresse av att presentera resultaten på annat sätt än det som visat sig för mig.
4.3 Mina enkäter
De följande enkäterna har jag försökt genomföra enligt regler och anvisningar från litteraturen men den konkreta situationen gjorde att jag formulerade frågor och gjorde analysen efter mina egna kunskaper om vad det är som är viktigt att undersöka och få svar på i det konkreta fallet. Jag hade inte ambitionen att göra någon omfattande forskning, utan att genom en enkel enkät få svar på hur samarbetet fungerar mellan skola och hem i en mångkulturell skolmiljö.
4.3.1 Enkäten med eleverna
Enkäten gjorde jag med elever som gick i årskurs 2. Totalt deltog 14 elever från en ny klass i årskurs två av vilka alla var under 18 år. Jag baserade enkäten på min kännedom om eleverna från årskurs 1 och deras nya situation. Frågorna handlade mest om
elevernas uppfattning om föräldrars, lärarnas och skolans ansvar för deras utveckling. En del frågor handlade om deras och deras föräldrars bakgrund, samt om deras syn på skolans, lärarnas och föräldrarnas roll. En fråga handlade om vem och med vad de tror sig kunna bli mest hjälpta i sin utveckling. (Se bilaga 1).
4.3.2 Enkäten med lärarna
Trots en svår situation på skolan och framför allt på deras program, har lärarna ställt upp för en enkät och svarat på frågorna. De hade en del åsikter om hur jag formulerade frågorna. En del kritik var fullt befogad men en del ville inte tänka på sammanhanget och mitt behov. Det kan jag absolut förstå. Medveten om att de befinner sig i en besvärlig situation, vilken innebär att de kan bli av med jobbet på grund, bad jag dem bara att ge sina åsikter genom att svara på frågor med att ringa in svarsalternativen, eftersom de inte ville skriva svaret med ord. Frågorna i enkäten formulerade jag efter eget vetande om skolans och lärarnas situation, och efter att jag har känt många av dem under låg tid samt de händelser jag har observerat under min VFT. (Se bilaga 2).
4.4 Gruppsamtal
Jag hade inte räknat med gruppdiskussion som en form av min forskning, men eftersom situationen på skolan var som det var, hade jag inget val. Då lärarna inte ville ställa upp för intervjuer har jag kompletterat mitt arbete med gruppsamtal för att få svar på mina frågor. Jag har försökt hålla mig så mycket så möjligt utanför samtalet och bara ställa frågor och observerat diskussionen mellan deltagarna. Judith Bell skriver i boken Introduktion till forskningsmetodik (2006), Gruppintervjuer och fokus grupp (s 163), att det finns alternativ till intervjuer. Fokusgrupper består av deltagare med liknande egenskaper och i intervjun kan man urskilja vem som säger vad. Anteckningar eller videoinspelning kan användas och det kan ge möjlighet att analysera intervju på rätt sätt. Jag deltog själv i gruppsamtalet och antecknade.
4.1 Gruppsamtal med lärarna
De tio lärarna som deltog i gruppsamtalet har frivilligt valt att delta i samtalet. Vid gruppsamtalet medverkade sex yrkeslärare, tre ämneslärare och en specialpedagog. För att så enkelt som möjligt organisera gruppsamtalet, bestämde jag och lärarna för att låta det äga rum under deras arbetslagstid. Eftersom alla visste vem jag var, och kände till
syftet med vår diskussion, var lärarna öppna och konstruktiva i sina diskussioner. Den enkät jag hade genomfört, tyckte lärarna inte gav en rättvis bild om dem och deras syn på samverkan. De tyckte att ett öppet samtal skulle ge mig mer information än en enkät. Jag började med att kort förklara vad som intresserar mig och vilka frågor jag ville ha svar på. Sedan lyssnade jag på deras diskussion och noterade det jag tyckte var intressant för mig. Under tiden inriktade jag diskussionen mot vissa frågor vilket var nödvändigt då lärarna ville diskutera andra viktiga frågor än frågor kring samverkan mellan skolan och hem eller skolutveckling. En del frågor som diskuterades var allmänna frågor om skolans situation vilken hade direkt inverkan på lärarnas samarbete med elever och deras föräldrar. Därefter handlade diskussionen om vad lärarna själva tyckte var viktigt för deras engagemang i elevernas och skolans utveckling och samarbetet med föräldrarna. Vi diskuterade också hur de söker samarbete med föräldrar och hur de utför utvecklingssamtal. Avslutningsvis ville jag veta vad lärarna tyckte var möjligt att göra för att förbättra samarbetet mellan skola och hem. En av frågorna var lite svår att diskutera. Det var frågan om lärarnas kunskaper om mångfald, mångkultur och den interkulturella miljö de befinner sig i.
4.2 Gruppsamtal med eleverna
Under två tidigare terminer har jag gjort min VFT på denna skola och med en IV klass årskurs 1. Den klassen är en del av den nya klassen i årskurs 2 tillsammans med elever från det nationella programmet. Det var med eleverna från IV årskurs 1, som jag och deras mentor gjorde riktigt bra framsteg när det gällde deras utveckling och samarbete med deras föräldrar under deras årskurs 1. Eftersom jag hade bestämt mig för att följa den här klassen under hela min VFT, var det naturligt att jag tog en diskussion med dem. Där förklarade jag för dem vad jag gör och varför jag behöver deras hjälp, trots detta var inte alla villiga att delta i diskussionen. När eleverna som jag hade jobbat med innan förklarade att jag hjälpt dem mycket under första åk, bestämde sig de andra också för att delta. Jag ville tillsammans med dem göra en analys av enkäten vi hade genomfört, men de svarade att de genom samtal skulle visa vad de tycker och tänker. Första diskussion gällde deras nuvarande situation på skolan och på programmet. De hade massor av frågor till mig om allt möjligt, så vi fick inte mycket tid att diskutera det
jag ville. Vi hade ett trevligt samtal och eleverna lovade mig att de skulle prata med sina föräldrar om frågorna som jag ville diskutera med dem innan vi träffas igen.
Till nästa träff kom alla vilket förvånade mig och ännu mer deras mentor som också kom och deltog i diskussionen. Diskussion var avslappnad för att jag lät dem prata fritt om sig, sina föräldrar, skolan osv. Jag kunde tydligt se skillnaden från tiden när jag träffade dem sist under åk1. De ville visa att de gjort framsteg och att de inte var längre samma bråkiga barn utan ungdomar som tänker på framtiden. En del känner ingen mening med utbildningen, tror inte att någon kan hjälpa dem och vill inte diskutera mycket om det. De elever som har utvecklats är glada att de fick gå i en nationell klass och tar det också som en steg i rätt riktning. De för mig nya eleverna skiljer sig inte mycket från de andra, men de säger att de knappt klarar sig genom utbildningen. Alla tycker att de hamnat i en skola och utbildning som inte har någon framtid. Det är sorgligt att se att många av dem ser sin skolgång som allt annat än en plats där de kommer att få kunskaper om ett yrke.
När det gäller elevernas syn på föräldrar och deras intresse för deras utbildning har vi en lite enklare situation. De sa att föräldrarna inte bryr sig mycket om dem, för att föräldrarna betraktar dem som vuxna och att de har deras förtroende. Någon djupare diskussion om deras föräldrar och deras samarbete med skolan ville de inte ge sig in i. De tyckte att föräldrarna har egna problem och att de ofta inte orkar tänka på sina barns problem. En betydande del av eleverna sätter stor vikt på det faktum att de snart kommer att bli myndiga och då tänker de dra ”nytta” av det. Men vad det kommer att ge dem kunde de inte förklara.
När det gäller skolan och lärarna var eleverna nöjda för att de i alla fall gör som de vill. Allt för många elever tyckte att deras utbildning är fel val för deras framtid. Det var svårt att dra slutsatser från vårt samtal. Eleverna hade utspridda tankar och prioriterade ofta saker som inte har någon större betydelse för deras utveckling. Trots en stor majoritet av elever på denna skola, har utländsk bakgrund pratas det hela tiden om VI och DE. Faktum att de tillhör en minoritet i samhället påverkar ganska mycket deras liv.
bakgrund det skulle inte vara ett problem, men jag har inte bott i de områdena och känner inte det språk och uttal. Det är mycket svårare för lärare som har svenska som första språk trots vardaglig kontakt med elever. Det handlar framförallt om olika uttal och uttryck som eleverna har. De använder många nya ord som inte finns i svenska ordboken. Ett annat problem är kommunikation mellan elever på sina första språk. Läraren och andra elever som inte kan det språket blev ofta irriterade för att det begränsar kommunikation och förståelse mellan elever och läraren.
5 Resultat
Efter undersökningarna, enkäterna och gruppsamtalen med eleverna och lärarna gjordes en analys av det insamlade materialet. Under analysen kunde bland annat svaren från enkäterna och gruppsamtalen jämföras, vilket gav följande resultat.
5.1 Resultat av enkäten med eleverna
På frågan om eleverna ansåg att deras föräldrar tar sitt ansvar för deras utbildning, svarade samtliga ja! På frågan om hur många gånger föräldrarna har medverkat på ett utvecklingssamtal svarade nästan hälften bara en gång, två svarade inte en enda gång, medan resten svarade två gånger. Det var bara hälften av föräldrarna som kom på två obligatoriska utvecklingssamtal, men alla eleverna var nöjda med föräldrarnas engagemang. Ungefär hälften av eleverna ville att deras föräldrar skulle ta en mer aktiv roll i deras utbildning och utveckling, andra ville inte det. De som svarade ja motiverade sina svar med bl.a. att det gav dem motivation eller stöd och att det även skulle vara bra för föräldrarna att vara aktiva. De som inte ville att föräldrarna skulle ta en mer aktiv roll motiverade detta med att de klarar sig på egen hand. I undersökningen svarade hälften av eleverna att de skulle vilja att deras föräldrar tog en mer aktiv roll i deras utbildning och utveckling. I svaren visade det sig att 10 av 14 svarade nej på frågan om de ville att deras föräldrar och lärare hade ett närmare samarbete. Eleverna ville vara självständiga. Hälften hade dock inte motiverat sitt svar.
När det gällde frågorna om föräldrarnas ålder, utbildning och sysselsättning var det inga stora överraskningar. Ungefär hälften av föräldrarna var mellan 30 och 40 år gamla, resten var mellan 40 och 50 med några få som var över 50. Angående föräldrarnas utbildning hade majoriteten en hög utbildning. En större del var också sysselsatta som anställda eller som egna företagare, både mammor och pappor. På frågan om föräldrarnas bakgrund hade majoriteten utländsk bakgrund, och bara i två av fallen hade föräldrarna olika bakgrund. En större andel av familjerna har varit bosatta i Sverige längre än tio år. Även en större del, 9 av 14, svarade att de trivs mycket bra i skolan, vilket överensstämde med lärarnas svar på samma fråga där majoriteten var nöjda eller
På frågan om deras lärare visade intresse för deras familjesituation svarade hälften ja. En klar majoritet, 11 av 14, svarade ja på frågan om de får den hjälp de behöver i skolan. När det gäller hemmet fick bara hälften av eleverna den hjälp som de behöver med läxor och lärande. Eleverna tyckte att utvecklingssamtalen var mycket viktiga för dem och för deras utveckling i utbildningen. Bara två av eleverna trodde inte på att deras föräldrar skulle kunna påverka deras utveckling, resten svarade ja. På frågan om elevernas åsikt kring vad och vem som kan hjälpa dem bäst i deras utveckling i skolan, har endast en elev svarat att det är lärarna som bäst kan hjälpa till. Eleverna hade delade åsikter om vad som påverkade deras utveckling under utbildningen. En av eleverna ansåg att det var bättre om en och samma lärare under hela utbildningen, medan majoriteten ansåg att det var de själva som var avgörande när det gäller deras utveckling och inte lärarna. Däremot nämnde många elever att brist på motivation var en orsak till dåliga studieresultat.
5.2 Resultat av enkäten med lärarna
I detta avsnitt redogörs för resultatet av lärarnas enkät. Analysen visar att lärarnas svar på en del frågor skiljer sig från det material som nedtecknades under gruppsamtalen. Hälften av lärarna ansåg att de inte hade ett behov av att ha föräldrarna med i skolan. Den andra halvan tyckte att de behöver föräldrarna i vissa situationer, t.ex. när de själva inte klarade av problem med vissa elever. Detsamma gällde för frågan om de är nöjda med samarbetet mellan skola och hem. Angående frågan om vad lärarna anser kan göras för att utveckla samverkan mellan skola och hem fick jag ett antal olika svar. Tre lärare svarade inte på frågan, medan två svarade ”hembesök” och fem svarade att ett realistisk och tydligt mål är avgörande. Två av tio tyckte att framtidsvisioner skulle kunna påverka elevernas och skolans utveckling.
I enkätsvaren skulle lärarna välja vilka problem som de ansåg vara de största på skolan: skolans organisation, bristfälliga kunskaper och ”dålig disciplin”. De två huvudproblemen var, enligt lärarna, bristfälliga kunskaper och dålig disciplin. En del lärare tyckte inte alls att disciplin påverkar deras arbete med eleverna, och några lärare tycker att skolans organisation är ett alvarligt problem.
På frågan om segregation, svarade sex av 10 lärarna att deras skola är en segregerad skola. Två av lärarna svarade nej, och två svarade att de inte vet. När lärarna svarade på frågan om hur segregation påverkar deras arbete, hälften av dem svarade att det påverkar en hel del, två av lärarna svarade att segregation inte påverkar mycket, och tre lärare svarade att segregation inte påverkar deras arbete.
När det gäller lärarnas kunskaper om att leda elever med olika bakgrund svarade de på följande sätt. Två av 10 lärare trodde att de hade tillräckligt med kunskaper för att leda eleverna med annan bakgrund än deras egen. Tre lärare menade att deras kunskap inte är tillräcklig och fem att de inte har tillräckliga kunskaper inom vissa områden. På frågan om lärarna skulle vilja veta mer om elevernas olika bakgrund sju lärare svarade ja och tre svarade ja, men bara i vissa områden.
En av frågor som lärare svarade på var frågan om utveckling samtal. Nästan alla lärare sa att de hade utfört planerade utvecklingssamtal men det var bara ett par samtal under årskurs ett. Lärarna svarade att de inte visste varför föräldrarna inte var närvarande på utvecklingssamtalen. Två av tio lärare trodde att föräldrarna inte hade tid för att delta i ett utvecklingssamtal och tre svarade att de tror att föräldrarna saknar intresse.
Att eleverna och deras föräldrar själva har möjlighet att påverka elevernas och skolans utveckling tyckte 5 av 10 lärarna medan tre inte gav något svar. Trots att lärarna uttryckt intresse på gruppdiskussionen, ville ingen av dem ställa upp för en intervju eller visade intresse för att delta i en djupare undersökning om föräldrasamverkan eller skolutveckling.
5.3 Resultat av gruppsamtal med lärarna
Att skolan integrerats med en annan skola och med ett annat program är bara ett av många problem som framgick av gruppdiskussionen. Situationen på skolan hade försämrats ännu mer efter att de inte fått några elever till en ny klass för nästa åk. Skolan hade genomfört en omorganisation och lärarna var osäkra om de skulle få
behålla sina jobb under den kommande terminen. Skolans organisation enligt lärarna är fortfarande en av huvudorsakerna till alla de svårigheter de har i sitt arbete.
Ett av stora problem för lärarna är att skolan har elever som inte fått plats på en annan skola och det här programmet var inte elevernas val. Elevernas otillräckliga kunskaper från grundskolan var bland annat orsakerna till svårigheterna för elevernas utveckling. Alldeles för många elever avslutade grundskolan med ett eller flera IG. Eleverna hade dålig arbetsdisciplin och följde inte skolans tidsschema. Språkkunskaper var också en av orsakerna till att en del elever inte utvecklades. De obligatoriska kärnämnena ställde till problem för många elever. Systemet med IV (individuellt val) klasserna fungerade inte.
När det gäller samarbete med föräldrarna, hade samtalet med lärarna visat att föräldrasamverkan inte fungerade bra på skolan. Diskussionen har visat att lärarna har kallat föräldrarna till de obligatoriska mötena men att de inte hade gjort något mer eftersom föräldrarna inte visade något intresse för samarbete. Lärarna har upptäckt att många föräldrar hade en helt annan syn på skolan och att de hade andra förväntningar när det gäller skolans roll. En del av lärarna säger att de ville lära sig mer om det som skiljer deras och föräldrarnas syn på skolan, men när jag ställde frågan om vem som ville delta i vidare diskussioner eller en kurs om de här frågorna blev svaret negativt.
Ett stort problem för lärarna, var den konflikt som uppstod på grund av att skolan är tydligt segregerad. En del av lärarna tror inte att det är något större problem men ändå erkänner svårigheter med att hantera konflikter som uppstår på grund av att skolan är mångkulturell. Lärarnas kunskap om den så kallade interkulturella miljön var inte tillräcklig enligt diskussionen. De förstod inte elevernas och föräldrarnas uppfattning om hur den svenska skolan fungerar. Enligt lärarna uppstod konflikter ofta när en lärare försökte att ”tala till rätta” en elev som är medveten att läraren inte har något annat alternativ.
När det gäller eleverna, tyckte lärarna att en stor majoritet av eleverna knappast hade någon respekt för dem på grund av deras uppfostran och syn på skola. De erkände att lärarna med utländsk bakgrund hade lättare att hantera vissa situationer för att de förstår hur eleverna med utländsk bakgrund tänker. En del av lärarna förstod problemet, andra
de regler som gäller här. Vissa lärare hade svårt att förstå elevernas situation när det gäller deras och föräldrarnas syn på samhället och skolan. Till slut var alla lärare överens om att de behöver föräldrarnas stöd och samverkan. Trots att många elever efter eller under andra årskursen blir myndiga, får inte samarbetet med hemmet brytas, tycker lärarna. Lärarna erkänner att de inte tänkte så djupt på de här frågorna och att de efter samtalen insåg hur viktigt det var att ha föräldrar involverade.
En av orsakerna till att lärarna var lite osäkra på det här området var att de inte hade lärt sig om de här frågorna under sin lärarutbildning. Alla var överens om att lärarna och föräldrarna måste lära känna varandra mer för att kunna hjälpa eleverna. Lärarna tyckte att föräldrasamverkan som en del av skolans verksamhet kan förbättras och att de har den avgörande rollen, men att deras osäkerhet om framtiden, bl.a. gjorde att de här frågorna inte hade någon större prioritet.
5.4 Resultat av gruppsamtal med eleverna
Resultatet av samtalet med eleverna visade att eleverna förstod vilka orsaker som ligger bakom problemen som de hade på skolan. Eleverna erkände att de hade stora problem. De hade problem med att koncentrera sig på sin utbildning, orsakerna till detta enligt eleverna var många. De erkände att de hade ungefär samma problem på grundskolan. Eleverna menade att föräldrarna kan hjälpa dem och skolan, men de ville inte att föräldrarna skulle samarbeta närmare med lärarna. Eleverna tyckte att om samarbetet blev närmare, då skulle de bli utsatta för större kontroll. En majoritet av eleverna sa att deras föräldrar ville engagera sig, men de hade egna problem vilket var det största hindret för deras deltagande i samverkan med skolan. Föräldrarnas problem var inte bara ekonomiska fast en del hade det också, enligt eleverna. Det var mestadels föräldrarnas språkkunskaper och deras syn på skolans roll som eleverna tog fram som huvudproblem till att föräldrarna inte engagerade sig i samarbetet med skolan. Eleverna var medvetna om skillnader mellan deras och föräldrarnas uppfattning om skolans roll från lärarnas. En stor del av eleverna trodde att föräldrarna kunde ge stöd till dem men något större inflytande i deras utbildning ville de inta ha.
Eleverna såg inte några större problem hos skolan och lärarna. De tyckte att de fick den hjälp av lärarna de ville ha, men ville inte att lärarna blandade sig i deras liv. Eleverna trodde och var övertygade om att deras problem låg i samhället.
Oavsett ekonomiska framgångar för deras familjer är segregation och utanförskap största problemet, tyckte eleverna. De upplevde en ständig konflikt mellan sig, sina familjer och övriga samhället. Deras familjer, framförallt föräldrarna, förstod inte att de ville bli som alla andra ungdomar.
Detta var bara en del av problemen som eleverna tog fram som gjorde att de var mer koncentrerade på de här problemen än på utbildningen. En större del av elever sa att när de blev myndiga då ska de bestämma själva hur de vill leva. Eleverna tyckte också att de själva vet bäst, vad det är som är bäst för dem och hur de själva kan påverka sitt lärande och utvecklingen.
6 Diskussion och slutsatser
Syftet med mitt arbete var att undersöka föräldrasamverkan som en del av skolutveckling genom undersökningar om hur lärare, elever och deras föräldrar samverkade på en yrkesgymnasieskola. Vidare ville jag ta reda på deras uppfattning om möjligheter och hinder som fanns i dagens samarbete mellan skola och hem. Alla mina erfarenheter, från min uppfostran, egen skolgång i ett annat land och miljö, erfarenhet som förälder med eget barn och hans skolgång i Sverige samt teoretiska kunskaper jag har fått under lärarutbildning och praktiska från VFT har jag använt i mitt arbete. Jag har gjort allt jag kunnat för att så realistiskt som möjligt presentera situationen på den aktuella skolan. Med mitt arbete har jag bekräftat en hel del resultat som finns beskrivet i litteraturen och forskningen. Med mitt arbete har jag visat hur omfattande problemen kan vara framförallt i en mångkulturell skola och att föräldrasamverkan på den här gymnasieskolan inte fungerar bra.
6.1 Olika syn på skolan och föräldrasamverkan
Uppfattningar om samverkan och utveckling som eleverna, deras föräldrar och lärare hade skiljde sig åt. Enligt min undersökning var den skillnaden resultatet av olika syn på skolan. Pirjo Lahdenperä (2008) skriver om en annan syn på skolan hos föräldrar med utländsk bakgrund. Kulturella konflikter och sociala problem som uppstår i sådana miljöer påverkar mer elevernas och skolans utveckling än de organisatoriska och ekonomiska problem som den här skolan har. Föräldrarna engagerade sig inte i barnens utbildning för att de hade sina egna problem. De hade inte tid eller kunskap att göra någonting. Ingen förälder jag har träffat under mitt liv har sagt att han inte önskar det bästa för sina barn, men ändå gör de inte mycket att hjälpa sina barn. Jag själv har visat med eget exempel, med mitt eget barn och under min VFT, att om man engagerar sig, söker hjälp och uppmuntrar andra till samarbete går det att minska antal problem även om det inte går att lösa alla. Föräldrarna framförallt de med utländsk bakgrund behöver hjälp ofta mer än eleverna. Skolan och samhället måste hitta en samarbetsform och ett sätt att få föräldrar till samarbete med skolan.
6.2 Eleverna och samverkan
Eleverna är de som ”betalar högsta priset” för att vuxna inte hittar lösningar till aktuella problem i skolan. Det finns skillnader mellan eleverna på grundskola och elever på gymnasiet. Ser man på litteraturen och forskningen är det många som engagerar sig och forskar mer på förskola och grundskola än på gymnasiet. Resultaten från den forskningen på grundskolan har inte varit tillräcklig till att förse skolorna med hjälp att lösa sina problem, därför flyttas problemen oftast vidare med eleverna till gymnasiet. På gymnasiet blir det svårare att göra något på grund att eleverna blir äldre, känner sig mogna att själva klara av sina problem, att skolan inte är obligatorisk och att tonåren är en period där alla ungdomar hamnar i en viss kris. I den perioden behöver de inte nödvändigtvis mycket hjälp med lärande, men de behöver en annan typ av hjälp. Eleverna på senare årskurser har enorma problem, dåliga förkunskaper från grundskolan, identitetsproblem, kulturskillnader, segregation är bara några. En större del av eleverna går bara genom gymnasieutbildning utan att lära sig mycket, och flyttar över problemen till samhället för att de inte är förberedda på framförallt yrkeslivet. Undersökningen har visat att eleverna tyckte att deras föräldrar ville hjälpa dem men vissa visste inte hur och vissa elever ville inte ha hjälp.
6.3 Lärarna och samverkan
Lärarna på skolan där jag har gjort mina undersökningar hade sina egna problem. De organisatoriska problemen gjorde att de inte hade tid att engagera sig med frågor gällande samverkan. De obligatoriska formerna av samverkan mellan skola och hem räckte inte, för att om föräldrarna inte svarade och inte kom till skolan så hände ingenting mer. Trots att lärarna delvis erkände brist på kunskap när det gällde elevernas och föräldrarnas syn på skolan gjorde de inte mycket för att ändra på förhållandena. Eleverna blev ofta inom ett år myndiga och tog ansvar för sitt eget agerande, vilket underlättade för lärarna att delegera problemen till skolledningen och ofta till myndigheter som socialtjänst och polis. Till en viss nivå har jag förståelse för lärarnas agerande men ändå, det är deras yrke och de själva måste ta ett första steg och initiativ, sedan blir det även lättare för föräldrarna eftersom deras barn behöver en ledare. Enligt Pirjo Lahdenperä, (2008) är det av stor vikt att lärarna kontinuerligt utvecklar sina
interkulturella kompetenser. Är läraren medveten om de här problemen så kan han inrikta sitt arbete på samarbete med elever och föräldrar på en ny nivå.
6.4 Mångkulturalism och samverkan
En av frågorna som jag ville få svar på var hur mångfald och mångkulturalism samt segregation påverkade samverkan mellan skola och hem. Trots att fenomenet inte är nytt och att det redan finns forskning kring det har samhället inte hittat lösningar på det, ännu. Problem av den typen var omfattande på skolan som jag gjorde undersökningen på. Av olika anledningar hade det på denna skola samlats alldeles för stort antal manliga elever med utländsk bakgrund. När man kommer i kontakt med dessa stora problem har man svårt att tänka på vad som finns i litteraturen, vilka kopplingar man kan hitta med teorierna. Bestämmer man inte och tar beslut där man angriper problemet med alla krafter och från alla håll är det inte meningsfullt att tänka på teorierna och forskningen. De stora problem som den här skolan har kräver kommunens engagemang och stora resurser. Om alla tar sitt ansvar och gör en liten del eller bara den delen man har betalt för, då kan man räkna med en utveckling till det bättre.
6.5 Förslag till samverkans förbättring och vidare forskning
I det konkreta fallet finns också hopp, om än inte för alla elever, så dock för en del och det är värt att engagera sig i. Om skolan hittar de initiala krafterna och en lösning på de organisatoriska problemen för vilka det behövs hjälp av kommunen, kan de börja engagera sig på det som är deras huvuduppgift vilket är lärande. Så länge lärarna tänker på om de kommer att få behålla sitt jobb under nästa termin så kan man inte förvänta sig att de ska tänka på samverkan och utveckling. Jag har varit med när den skolan och det programmet blomstrade och alla var nöjda, men ett dåligt politiskt beslut gjorde att de hade hamnat i denna svåra situation. Så länge politikerna inte lyssnar på lärarna och experterna, kan skolan inte räkna med lugnare verksamhet och snabbare utveckling. Vissa diskussioner om dagens skola är absolut inte korrekta och gör mer skada än att leda till en förbättring. Flising (1996) menar att skolan inte längre kan sitta och hoppas på att föräldrarna automatiskt har den kunskap och tid som krävs för att kunna stötta sitt eget barn. Där kunskap saknas ska skolan bidra, där tid saknas ska skolan motivera
föräldrarna på ett sådant sätt att samverkansarbetet får högsta prioritet. Jag hoppas att experterna och lärarna kommer att ta initiativ och att, med mer forskning och ett konkret arbete på skolan, lösningar kommer att hittas. Forskningsområdet är stort, behovet finns, möjligheterna finns, det är bara att fortsätta belysa problemet och leta efter lösningar. Jag hoppas att någon kommer att fortsätta med forskning på skolor som har problem på grund av elevernas och föräldrarnas bakgrund och sociala svårigheter. Allmänt kända segregerade områden i Sverige och skolor som finns i de här områdena är tillräckligt bra och utgör ett tillräckligt stort forskningsområde. Gymnasieelever, framförallt på yrkesskolor, deras föräldrar och lärare kan ge många svar om problemen beskrivna i detta arbete. Med mycket intresse för sådana problem, tålamod, vilja och resurser kan man genom intervjuer, samtal, och diskussioner med berörda parter markera och beskriva situationen. Med samlad fakta kan forskarna ge förslag till ansvariga om hur man kan förbättra samarbetet mellan skola och hem. Endast stora insatser och engagemang av många kan leda till förbättring. Lärare och vi som blivande lärare måste själva hitta vårt eget sätt att utveckla vår kompetens när det gäller en interkulturell miljö. Med tanke på problematikens omfattning måste skolorna söka hjälp av ansvariga inom kommun och etablerade forskare att angripa de här problemen. Arbetet med de här frågorna måste vara kontinuerligt och med engagemang från många, annars kommer situationen att bli mer och mer besvärligt och svår att hantera.
Referenser
Andersson, Inga (2004). Att lyssna på föräldrarna, Stockholm. HLS 2004. Andersson, Inga (1999). Samverkan för barn som behöver det, Lund: Studentlitteratur
Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik, (3.e uppl.), Lund: Studentlitteratur
Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik, (4.e uppl.), Lund: Studentlitteratur
Berktan, Merih (1999). Kärlek och disciplin”. Några turkiska föräldrars syn på den svenska skolan. Forskningsgrupp etnicitet och pedagogik. C-uppsats. Lärarhögskolan Stockholm.
Buckhöj-Lago, Lena (2000). Utvecklingssamtal, perspektiv och genomförande. Stockholm: Gothia
Brun Hansen, Margrethe (2006). Kompetenta föräldrar. Stockholm: Forum
Ellmin, Roger, Josefsson, Lennart (1995). Utvecklingssamtal i skolan - en levande dialog. Göteborg: Gothia
Ejlertsson, Göran (1996). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur
Flising, Lisbeth, Fredriksson, Gunilla & Lund, Kjell (1996). Föräldrakontakt. Stockholm. Informationsförlaget
Graff, Magdalena (1996). Bättre föräldraskap. Falun: Scandbook
Hultinger, E-S & Wallentin, C (1996). Den mångkulturella skolan, Lund: Studentlitteratur
Holme och Solvang (1997). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur Lahdenperä, Pirjo (2008). Interkulturellt ledarskap – förändring i mångfald. Lund:
Studentlitteratur.
Rasmussen, Kjeld (1986). Föräldrasamarbete. Stockholm: Liber Förlag Lpf 94, 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna
Lpo 94, 1994 års läroplan, för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
Strategi för samverkan - kring barn och unga som far illa. Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen (2007). Västerås.
Radio- och TV program
En omdebatterade programserie, med fokus på de internationella kunskapsmätningarna. (2008)
http://www.sr.se/cgi-bin/p1/kanalarkiv.asp?ProgramId=3238&NrOfDaysInArchive=30,
En mycket omdiskuterad TV serie om klass 9A på Johannesskolan i Malmö (2008)
http://www.svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?&d=43043&a=10529 6&lid=is_search527895&lpos=10,
Hermodsdalsskolan vara tvungen att läggas ned. Det är första gången i Sverige som en skola läggs ned på grund. Beslutet har kommit: skola stängs ner, 11 maj, 2006.
http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?sortOptionArt527895=10&d=47225&a=527895 &queryArt527895=Hermodsdalskolan&b=s%F6k,
Publicerade examensarbete med teman föräldrasamverkan.
http://dspace.mah.se/handle/2043/601/simplesearch?query=f%C3%B6r%C3%A4ldrar+ samverkan,
