Hälsa och samhälle
KUNSKAP – LEDER DET
TILL
ATTITYD-FÖRÄNDRINGAR?
En litteraturstudie om vårdpersonalens
kunskap om och attityder till HIV-positiva
homosexuella
HELENA JACOBSON
MARLENE PONTARP
Examensarbete Malmö högskola
Kurs 9 OV 1052 Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
Juni 2005 e-post: info@hs.mah.se
KUNSKAP - LEDER DET
TILL
ATTITYDFÖRÄNDRINGAR?
En litteraturstudie om vårdpersonalens kunskap
om och attityder till HIV-positiva homosexuella
Helena Jacobson
Marlene Pontarp
Jacobson, H & Pontarp, M. Kunskap - leder det till attitydförändringar? En litteraturstudie om vårdpersonalens kunskap om och attityder till hiv-positiva homosexuella. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.
Hiv/aids är i dagsläget en ökande epidemi som drabbar hela världen.
Homosexualitet har länge förknippats med sjukdomen vilket med stor sannolikhet bidragit till fördomar och negativa attityder till denna redan utsatta minoritet. Syftet med examensarbetet var att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vårdpersonalens kunskaper om och attityder till hiv-positiva
homosexuella. Ytterligare ett syfte var att undersöka om attityder kunde skiljas åt beroende på kategorier av vårdpersonal vilket avser all personal inom vården samt sjuksköterske- och undersköterskestuderande. De viktigaste resultaten som
framkom i studien var att de generella attityderna till hiv-positiva homosexuella övervägande var positiva och att de nega tiva attityderna till hiv/aids och
homosexualitet ter sig kunna bero på en bristande kunskap och erfarenhet. Likaså kan rädsla för att bli smittad ses som ett resultat av bristande kunskap och som även bidrar till minskad vilja att vårda de hiv-positiva patienterna. Av de olika kategorierna av vårdpersonal visade undersköterskestudenterna minst positiva attityder och mest rädsla. Inom hälso- och sjukvården är det viktigt med ett jämlikt bemötande och att alla oavsett diagnos eller sexuell läggning känner sig trygga och blir respekterade för den de är. De kliniska implikationerna som torde kunna dras av dessa resultat torde kunna vara att utbildning och ökad kunskap är den grundläggande faktorn för ett kvalitativt bemötande och attitydförändring.
KNOWLEDGE - DOES IT
ALTER ATTITUDES?
A literature review about health care personnel´s
knowledge about and attitudes toward
HIV-positive homosexuals
Helena Jacobson
Marlene Pontarp
Jacobson, H & Pontarp, M. Knowledge - does it alter attitudes? A literature review about health care personnel´s knowledge about and attitudes towards hiv-positive homosexuals. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programe, Malmö University: Health and Society, Departement of Nursing, 2005.
Today hiv/aids is a continounessly growing epidemic around the world. For a long time homosexuality has been associated with the disease which probably has contributed to prejudice and negative attitudes towards this already vulnerable minority. The purpose of this degree project was through a systematic literature review examine health care personnel´s knowledge about and attitudes towards hiv-positive homosexuals. Another purpose was to examine if the were any differences in attitudes between the different categories of health care personnel wich includes all health care personnel´s and nursing- and assistant nursing students. The most important findings were that the general attitudes towards hiv-positive homosexuals were mostly postive and that the negative attitudes towards hiv/aids and homosexuality were characterized by lack of knowledge and of experience. Likewise the fear of being infected can be seen as a consequence of a lacking knowledge which may contribute to the unwillingness to care for hiv-positive patients. The assistant nursing students were shown to be the category of health care personnel´s who had least positive attitudes and most fear. It is
important with an equal treatment within the health care system and for everyone regardless of diagnosis and sexual orientation to feel safe and respected. The clinical implications from these findings may perhaps be that education and an increased knowledge seems to be needed to alter attitudes towards this group of patients.
INNERHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5
BAKGRUND 5
Homosexualitet och attityder 5
Hiv/aids 6
Patologi hiv 6
Patologi aids 7
Smittvägar och smittskyddslag 7
Hiv/aids globalt, nationellt och lokalt 7
Lika vård för alla 8
Bemötande 8
Homosexuellas möte med vården 9
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 10
Operationella definitioner 10 METOD 10 Artikelsökning 10 Artikelgranskning 11 Artikel – databearbetning 11 RESULTAT 12 Generella attityder 12 Kunskap 14 Erfarenhet 14
Rädsla och oro 15
Viljan/vägran att vårda 15
DISKUSSION 16 Metoddiskussion 16 Resultatdiskussion 17 Generella attityder 19 Kunskap - en tankekomponent 19 Rädsla - en känslokomponent 20
Viljan/vägran att vårda - en
beteendemässig komponent 20
Framtida forskning 21
Slutsats 22
REFERENSER 23
INLEDNING
Inom hälso- och sjukvården är sannolikheten stor att de individer som vårdpersonalen möter kan representera andra idéer, värderingar och sexuella läggningar än vårdpersonalens egna. En annan sexuell läggning såsom
homosexualitet än den heterosexuella skulle kunna vara ett hinder i mötet mellan vårdpersonal och patient särskilt då homosexualitet ännu inte är helt accepterat i samhället. Av rädsla för negativa reaktioner och felaktig behandling så kan den homosexuella patienten undvika att initiera samtal med vårdpersonalen om sin läggning eller problem som uppstått på grund av sin läggning (Riksförbundet För Sexuellt Likaberättigande, 2005b). Förutom att de homosexuella tillhör en
minoritet i befolkningen så beskriver också Andreassen m fl, (2002) hur hiv-infektion och aids i viss mån har blivit modern tids stigmatiserande sjukdom med associationer till negativa attityder, fördomar och skam. De flesta som lider av aids kommer från redan utsatta grupper i samhället. Detta har enligt Siminoff (1991) bidragit till de negativa attityder kontra aids som existerar, men det har också resulterat i sjukdomens negativa stereotyp såsom ”gay disease”. En existerande myt är att alla homosexuella män är hiv-smittade. Enligt RFSL (2005a) står homosexuella män för 48 % av de anmälda hiv- fallen i Sverige. Som hälso- och sjukvårdspersonal är det viktigt att bemöta patienter utifrån ett jämlikt förhållningssätt. Detta innebär att oavsett kön, etnicitet, socioekonomisk status, religion, sjukdom och sexuell läggning skall alla bemötas lika med lika rättigheter (Wilow, 2003). Kunskap ter sig kunna vara ett sätt att undanröja negativa attityder som annars skulle kunna bli ett hinder vid patientbemötandet.
BAKGRUND
I föreliggande arbete kommer bakgrunden presenteras utifrån följande bärande begrepp: homosexualitet och attityder, hiv/aids, lika vård för alla och bemötande. Homosexualitet och attityder
Det finns några historiskt viktiga årtal som kan ses belysa utvecklingen av de homosexuellas rättigheter i Sverige. För drygt 60 år sedan var homosexuella handlingar kriminella i Sverige och homosexualitet avkriminaliserades först 1944. Socialstyrelsen beslutade 1979 att homosexualitet inte längre skall klassificeras som ett sjukdomsbegrepp. Knappt tio år senare (1987) infördes diskriminerings-förbud mot homosexuella (Statens folkhälsoinstitut, 2002). Det exakta antalet homosexuella som finns i Sverige är okänt men cirka 4-5 % av befolkningen tros ha en annan sexuell läggning än den heterosexuella (Skansgård m fl, 1998). Under de senaste tio åren har kunskapen om homosexualitet generellt ökat. Attityderna gentemot denna minoritet i samhället har också blivit öppnare. Trots detta så är homosexualitet fortfarande negativt laddat. En litteraturstudie baserad på 111 artiklar av Välimäki m fl, (1997) visade att det fanns en signifikant
association mellan attityder till aids-patienter och attityder till homosexuella. Hiv-infektion sågs ofta som ett konsekvent straff av en promiskuös sexuell livsstil. De som hade hög grad av aids- fobi visade också hög grad av homofobi (Välimäki m fl, 1997). Statistiskt sett är homosexualitet ”onormalt” och det finns inga
förklaringar till varför vissa människor blir homosexuella. Flera teorier existerar och enligt Cullberg (2003) så antyder den tidiga forskningen inom området att homosexualitet beror på uppväxtvillkor. Amerikanska Psykologiska Förbundet (APF, 2005) menar däremot att ingen människa själv kan bestämma över sin sexuella läggning och att de flesta forskare idag är överens om att den sexuella läggningen är ett resultat av komplexa interaktioner mellan miljö, tankar och biologiska faktorer. Det ter sig också som om medfödda hormonella faktorer spelar en signifikant roll i en persons sexuella identitet. Grunden för vår sexuella läggning skapas under de tidigare tonåren utan tidigare sexuella upplevelser (APF, 2005). Skansgård m fl, (1998) skriver också om orsaker till homosexualitet och tar även här upp att det troligtvis är ett samspel mellan miljöbetingade och biologiska faktorer. Detta är dock bara teorier och det enda som kan sägas med säkerhet är att homosexualitet grundläggs tidigt i livet. Viss forskning kring homosexualitet försöker hitta ett sätt att ”bota” homosexualitet vilket anses mycket kränkande (Skansgård m fl, 1998). Det talas dock emot detta i Amerikanska psykologiska förbundet (2005) där psykologer och psykiatriker är överens om att
homosexualitet inte är någon sjukdom, mental dysfunktion eller ett känslomässigt problem och går därför inte att bota eller behandla.
Det ter sig som att människor som känner en eller flera homosexuella har en mer positiv attityd gentemot denna grupp. Med andra ord tror psykologer att negativa attityder gentemot homosexuella är förutfattade meningar som inte är grundade i upplevelser utan baseras på stereotyper (APF, 2005). Stereotyper av homo-sexualitet existerar och innefattar då både hur homosexuella ser ut och beter sig. Exempelvis att manliga homosexuella talar med gäll röst och vinklar handleden på ett feminint sätt medan kvinnliga homosexuella ser överdrivet manhaftiga ut. Då det inte går att se på en person om den är homosexuell eller inte stämmer dessa förutfattade meningar inte överens med verkligheten (Skansgård m fl, 1998). Det är viktigt att skydda denna minoritet från diskrimination. Utbildning och korrekt information om homosexuella är särskilt viktigt för unga människor som håller på att upptäcka och undersöka sin sexualitet. Rädsla för att denna information skulle kunna leda till fler homosexuella är inte realistisk (APF, 2005). Enligt Cullberg (2003) visar attitydundersökningar att den homofoba inställningen är på stark tillbakagång under de senaste decennierna även om aids-epidemin ökat oron. Hiv/aids
Som hälso- och sjukvårdspersonal är det viktigt att ha kunskap om etiologi och patologi till hiv/aids för att kunna förstå de attityder, myter och generaliseringar som finns mellan hiv/aids och homosexualitet. Första gången aids beskrevs var år 1981 i USA och ett år senare konstaterades det första fallet i Sverige vilket visade sig främst genom en speciell typ av lunginflammation. Samtliga patienter var homosexuella män (Statens folkhälsoinstitut). Liknande sjukdomsfall med ett försvagat immunförsvar fortsatte att uppträda i USA. Det gemensamma även för dessa fall var att alla var homosexuella män. Därför gavs sjukdomen benämningen GRID (gay related immun deficiency) vilket senare ändrades till vår tids
benämning, Acquired immun deficiency syndrom som förkortas AIDS (Riksförbundet för hivpositiva).
Patologi hiv
Enligt Andreassen m fl, (2002) står hiv för humant immunbristvirus, viruset är ett långsamt verkande retrovirus. Retroviruset angriper de celler som har en CD4-molekyl på sina membraner. Viruset binder sig till CD4-molekylen och tränger sedan in
i cellen. Lymfocyter är celler som ingår i vårt immunförsvar och när dessa blir angripna och förstörda leder det till en rad allvarliga sjukdomar. Desto större mängd virus i blodplasma desto större är risken för att immunförsvaret försvagas (Andreassen m fl, 2002). En del av dem som smittats får någon eller några veckor efter smittillfället symtom såsom feber, halsont, huvudvärk, ibland hudutslag, en del har också svullna lymfkörtlar (Noaks ark, 2001a). Symtomen kan förväxlas med körtelfeber (mononukleos) eller influensa (Andreassen m fl, 2002). Den akuta sjukdomsbilden beror på en mycket kraftig virusförökning efter smitta med hiv. Detta tillstånd brukar kallas primär infektion. När den primära hiv-infektionen gått över brukar den smittade känna sig frisk. Antikroppar mot hiv utvecklas inom 3-12 veckor efter smittillfället som sedan finns kvar resten av livet (Noaks ark, 2001a). När immunförsvaret är tillräckligt försvagat utvecklas aids (Andreassen m fl, 2002).
Patologi aids
Aids, det vill säga förvärvat immunbristsyndrom är hivinfektionens slutstadium. Detta är i sig ingen sjukdom utan en samlingsbeteckning på ett antal olika infektioner kallade opportunistinfektioner och cancerformer som uppstår när ett stort antal T4- lymfocyter har förstörts det vill säga när immunförsvaret är kraftigt nedsatt. Efter hand har mediciner utvecklats som förhindrar eller dämpar
nybildningen av hiv. Dessa gör att ett försvagat immunförsvar kan byggas upp igen och därav utvecklas aids mindre än tidigare (Andreassen m fl, 2002).
Smittvägar och smittskyddslag
För att hiv ska kunna smitta måste viruset komma i kontakt med så kallade målceller. Dessa målceller förekommer i alla våra slemhinnor såsom i ögonen, i penis urinrör, i slida, i blodbanan, i lymfkörtlarna och i kroppens alla organ. Hiv kan överföras på följande sätt: oskyddat samlag, oralsex, blod trans fusion, organ transplantation samt mor till barnsmitta (Noaks ark, 2001b). Det finns ingen risk för hiv-smitta så länge kroppsvätskor innehållande hiv inte kommer i kontakt med slemhinnor. Säkrare sex innebär att hålla sig till en partner, att minska antalet partners och att använda kondom. Att avstå helt från sex är det enda helt säkra sätt att undvika sexuellt överförd smitta. Risken att smittas vid sjukvårdsarbete med en hiv-positiv patient är liten men risken får ändå inte bagatelliseras. Ungefär tre nålstick av tusen med en nål som innehåller hivsmittat blod medför hiv-överföring. Förebyggande behandling bör övervägas vid sticktillbud eller vid annan exposition för möjlig hivsmitta. Behandling skall ges så kort tid som möjligt efter händelsen (Noaks ark, 2001b).
Hiv tillhör de samhällsfarliga sjukdomarna och lyder under Smittskyddslagen 1988: 1472. Detta innebär bland annat att den som har anledning att anta att han/hon har smittats av hiv är skyldig att omedelbart söka läkare för provtagning. En läkare som konstaterat att någon smittats av hiv är skyldig att anmäla detta till smittskyddsläkaren och smittskyddsinstitutet (Wilow, 2003). För att förhindra att andra blir smittade måste en smittad följa de förhållningsregler som lagen anger.
Hiv/aids globalt, nationellt och lokalt
Enligt World Health Organisation (WHO, 2004) dödar aids mer än 8000 människor i världen varje dag och var tionde sekund dör en människa i aids. Således tar aids varje år cirka 3 miljoner människors liv i världen varav 500 000 är barn under 15 år. Sedan början av epidemin har aids tagit närmare 30 miljoner liv. I slutet av 2004 levde det 39,4 miljoner människor med hiv/aids i världen
(WHO, 2004). Varje dag smittas 16 000 människor i världen varav de flesta smittas genom sexuellt umgänge (Noaks ark, 2001a). Nära 5 miljoner människor smittas varje år av hiv och mer än 95 % av dessa bor i utvecklingsländerna. Afrika, Asien och Östeuropa är de värst drabbade delarna i världen. Hiv står för det högsta dödsantalet av alla infektionssjukdomar i världen (WHO, 2004). Totalt har 6 503 fall av hiv anmälts i Sverige fram till första halvåret av 2004 och männen utgör bland dessa 72 %. Av dessa beräknas 3 200 fortfarande att vara i livet. Antalet anmälda fall av hiv under första halvåret av 2004 var 216 vilket är en ökning på 64 fall jämfört med det första halvåret under 2003. Av dessa 216 fall var 129 heterosexuella och majoriteten var av utländsk härkomst och redan
smittade vid ankomsten till Sverige. Bland de 216 fallen angav 37 personer att smittvägen var sex mellan män och 11 att smittvägen var intravenöst missbruk (Smittskyddsinstitutet, 2004). Det anmäls idag fler heterosexuellt än homosexuellt smittade, detta beror sannolikt på att de flesta hiv-positiva heterosexuella är invandrare från länder med hög hiv förekomst (Andreassen m fl, 2002). I Skåne år 2004 levde totalt 354 män och 139 kvinnor med hiv/aids (Region Skåne, 2005a). Nyanmälda fall under 2004 var 48. Vid en tillbakablick i tiden till 1999 då anmälda fall var 31 kan en tydlig ökning ses fram till 2004. Vanligast är heterosexuell smittväg med 29 anmälda fall varav 17 män och 12 kvinnor. Sex mellan män stod för 9 av de totalt 48 fallen. Mellan år 1997 och 2004 var 2003 det år som stod för flest nyrapporterade fall, 51 stycken (Region Skåne, 2005b). Lika vård för alla
En god hälsa och vård på lika villkor är målet för hälso- och sjukvården. Vård skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
människans värdighet enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763). Vidare ställs krav på att patientens behov av trygghet i vård och behandling skall tillgodoses, respekt för patientens självbestämmande och integritet samt bidra till goda
kontakter mellan vårdpersonal och patient. Med andra ord är det olagligt att vägra någon vård på grund av homosexualitet eller sjukdom. God vård ska bygga på respekt för patientens autonomi och integritet (Wilow, 2003). Ett annorlunda bemötande av en person eller att ge sämre vård på grund av personens sexuella läggning eller sjukdom kan ses som olaga diskriminering vilket kan leda till böter eller fängelse i högst ett år enligt 16 kap. 9 § brottsbalken (Statens folkhälso-institut, 2004). Välimäki (1997) visar i sin litteraturstudie att rädsla,
missuppfattningar och negativa attityder till personer med aids ofta förekommer bland vårdpersonal och vård studerande. När vårdpersonal möter hiv-positiva patienter måste de bearbeta förhållningssätt, fördomar och rädsla hos sig själva. Detta görs bäst genom att söka kunskap. Omvårdnad är baserad på en helhetssyn vilket innebär att fokus inte endast skall läggas på diagnosen. (Andreassen m fl, 2002).
Bemötande
Grunden i hälso- och sjukvårdspersonalens möte med patienter är att ha ett yrkesetiskt och professionellt förhållningssätt. Sympatier och antipatier måste kunna hanteras likaledes krävs en djupare insikt då det gäller egna normer och attityder. Genom att känna sina egna gränser blir det lättare att respektera patientens gränser och sätt att leva även om det inte stämmer överens med det egna (Skansgård m fl, 1998). Croona (2003) diskuterar vikten av bemötandet vid vård och behandlingsinsatser och resultat av dessa. Avgörande för patientens
upplevelser är god vård och gott bemötande från vårdpersonalen. Det som
prioriteras högst av vårdsökande är bland annat att få klara och tydliga besked, att bli trodd, att få hjälp vid behov och att personalen är vänlig. Ett gott bemötande i vården kännetecknas av vårdpersonal som möter vårdsökande på ett sätt som respekterar deras integritet och autonomi och tillfredsställer behovet av förståelse och trygghet. Förväntningar om tid och delaktighet och önskemål om livskvalitet får inte förbises. En självklarhet inom vården borde vara ett gott bemötande men verkligheten ser annorlunda ut (Croona, 2003).
Homosexuellas möte med vården
Att komma ut som homosexuell kan för många vara svårt och många upplever rädsla och ensamhet när de inser att deras sexuella läggning skiljer sig från samhällets normer (APF, 2005). En studie av Robertson (1998) som gjorts vid Edinburghs Universitet (n=20) visade att flertalet homosexuella män som blev intervjuade i grupp och individuellt kände en motvilja över att avslöja sin sexuella läggning för vårdpersonalen av rädsla för att deras vårdbehov inte skulle
tillgodoses (Robertson, 1998). Röndahl (2004a) visar i sin studie (n= 222) att om möjligheten fanns skulle 36 % av sjuksköterskor och undersköterskor på en infektionsklinik i Sverige avstå från att vårda homosexuella patienter. Däremot visade det sig att endast 9 % av sjuksköterskestuderande skulle avstå från att vårda en homosexuell patient. Detta resultat antyder att attityderna mot homosexuella håller på att förändras. Detta antagande stärks också av undersökningar (Statens Folkhälsoinstitut, 1987; 2003) som indikerar att attitydförändringar kontra homosexuella trots allt går i positiv riktning. Trots den positiva attitydförändringen kan en bristande kompetens bland
vårdpersonal gällande homosexualitet få konkreta konsekvenser för den vård och omsorg som erbjuds. Ett exempel är läkaren som missar att ta prov analt vid test för könssjukdomar eftersom läkaren inte frågar sin manliga patient hur denne haft sex. Ytterligare en sak är partnerns betydelse. Då någon söker vård har denne ofta sin partner med sig och som allt för ofta misstas för att vara en vän eller väninna när förhållandet inte stämmer överens med vårdpersonalens normer. När det gäller vård och omsorg är en betydande friskfaktor att ta tillvara på sina nära och käras betydelse och då blir den sexuella läggningen av betydelse. Om vårdpersonal saknar kompetens gällande olika sexuella läggningar riskerar de homosexuella patienterna att få sämre vård. Det är därför viktigt att bryta heteronormativiteten inom sjukvården så att vårdpersonal kan ställa rätt frågor, fokusera på rätt saker och ge rätt stöd, råd eller behandling (RFSL, 2005c). Vidare forskning gjord av Röndahl (2004b) visar att majoriteten av sjuksköterskor och undersköterskor på en infektionsavdelning i Sverige har en positiv inställning till homosexuella. Sammanfattningsvis har homosexualitet länge förknippats med hiv/aids och kan därmed sägas ha bidragit till en del av de fördomar och negativa attityder till både sjukdomen och den sexuella läggningen som existerar. Detta skulle kunna
förebyggas genom kunskap och korrekt information till personal inom hälso- och sjukvården. Lika vård för alla och ett jämlikt bemötande är faktorer som borde eftersträvas och som lättare skulle kunna uppnås om de negativa attityderna eliminerades. Intervention och prevention skulle kunna bidra till en minskad smittspridning av hiv/aids och är arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården som kräver kunskap för att kunna genomföras.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vårdpersonalens kunskap om och attityder till hiv-positiva homosexuella. Ytterligare ett syfte var att undersöka om attityder skiljer sig åt mellan olika yrkeskategorier. Således avses föreliggande arbete att svara på följande frågeställningar.
- Vilka attityder beskrivs i litteraturen? - Vad grundar sig eventuella attityder på?
- Finns skillnader beskriven i litteraturen då det gäller attityder och kunskap mellan de olika kategorierna av vårdpersonal? Om, vilka är då dessa skillnader?
Operationella definitioner
Homosexualitet - I föreliggande arbete definieras homosexualitet en sexuell
dragning eller kärlek till personer av samma kön (Lindskog, 1997).
Vårdpersonal - avser all personal samt alla studerande såsom både sjuksköterske-
och undersköterskestuderande inom vården.
Attityder - Nationalencyklopedin (2005a) definierar begreppet attityd som
kroppshållning, kroppsställning eller inställning, förhållningssätt. När attityd nämns avses inställningar och förhållningssätt. Attityd är en varaktig inställning som byggts upp genom erfarenheter och kommer till uttryck när man är för eller emot något. En speciell undergrupp bland negativa attityder är fördomar.
Kunskap - definieras av Nationalencyklopedin (2005b) som ”en välbestämd
föreställning om (visst) förhållande eller sakläge som ngn har lagrad i minnet etc., ofta som resultat av studier”.
METOD
Under denna rubrik kommer följande delar att presenteras: artikelsökning,
artikelgranskning och databearbetning. Arbetet är en litteraturstudie och bygger på tio vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design.
Artikelsökning
De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna ELIN (som består av flera
databaser), Pubmed och Cinahl. De artiklar som inte gick att få i fulltext men som verkade betydande för arbetets resultat beställdes genom Malmö högskola, hälsa och samhälle bibliotek (Tabell 1). Efter att ha granskat tillgänglig litteratur visade det sig att befintlig forskning hitintills övervägande intresserat sig för manlig homosexualitet kontra hiv/aids. Således resulterade detta i att föreliggande arbete endast är baserat på manlig homosexualitet. Inga avgränsningar – exklusions-kriterier - har gjorts gällande artiklarnas ålder då det visade sig tidigt i
litteratursökningen att forskningen var begränsad. Det har heller inte gjorts några avgränsningar – exklusionskriterier – gällande deltagarnas ålder.
Tabell 1. Artikelsökning
Databaser Sökord Träffar Granskade artiklar Använda artiklar ELIN 2005-03-10 hiv, homosexuality, attitudes 28 10 1 CINAHL 2005-03-10 attitudes, hiv, nursing, homosexuality 108 5 1 2005-03-10 experiences, nursing, homosexuality 158 2 1 PUBMED 2005-04-05 attitudes, nursing, hiv, homosexuality 102 7 1 2005-04-05 nursing, knowledge, attitudes, homosexuality, hiv 34 2 1 Related articles 2005-04-01 attitudes, aids, homosexuality 1694 5 2 Related articles 2005-04-01 experiences, nursing, homosexuality 172 5 2 Related articles 2005-04-05 attitiudes, nursing, hiv, homosexuality 379 3 1 Summa totalt: 10 Artikelgranskning
Artiklarnas vetenskapliga kvalitet har granskats enligt Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall för både kvantitativ och kvalitativ artikelgranskning (Bilaga 1 & 2). Vid kvalitetsgranskning (Bilaga 3) lästes de tio artiklarna enskilt av författarna för att stärka bedömningen.
Artikel - databearbetning
Hartman (2004) beskriver Glasers forskningsprocess vilken skall inledas med så få förutfattade meningar som möjligt. Arbetets författare har eftersträvat en öppen syn vid tolkning av resultat och därför inte valt att använda någon teoretisk referensram innan resultat erhållits. Forskningsprocessen delas in i tre faser. Den första, öppna fasen, består av att forskaren söker efter kategorier. Fasen kallas öppen eftersom forskaren inte sätter upp några begränsningar utan är öppen för vilka kategorier som kan uppkomma. Därefter kommer den selektiva fasen då forskaren koncentrerar sig till de kategorier som uppkommit. Sista delen i processen kallas den teoretiska fasen då forskaren tar reda på hur de olika
kategorierna förhåller sig till varandra och därefter kan resultatet skrivas samman (Hartman, 2004). I föreliggande arbete lästes artiklarna först var för sig för att skapa en första förståelse. Samtliga artiklar lästes och granskades av båda
författarna. Enligt Polit m fl, (2001) stärks studiens validitet genom triangulering vilket i detta fall innebär att materialet samlas in, analyseras och tolkas av fler än en person. Detta minimerar risken för feltolkningar men kan dock inte försäkra kategorisk validitet. När artiklarna granskades och kvalitetsbedömdes
identifierades olika återkommande kategorier och då fördjupades även förståelsen för resultaten varvid olika kategorier skapades till resultatpresentationen. Efter slutförd artikelgranskning och kvalitetsbedömning undersöktes hur de olika resultaten förhöll sig till varandra relaterat till studiens syfte och frågeställningar.
RESULTAT
Studiens resultat bygger på granskning och tolkning av en kvalitativ och nio kvantitativa vetenskapliga artiklar och kommer att presenteras under respektive kategori – generella attityder, kunskap, erfarenhet, rädsla och oro samt
viljan/vägran att vårda.
Generella attityder
Lohrmann och kollegor (2000) genomförde en enkätstudie för att beskriva tyska sjuksköterskestudenters (n= 175, medelålder 21, SD 6,9) kunskap och attityder till hiv/aids. I studien var 84 % av deltagarna kvinnor. Frågeformuläret som användes innehöll 91 frågor indelade i fem olika skalor. Med hjälp av skalorna mättes kunskapsnivån om hiv/aids, generella attityder, homofobinivå, vilja att vårda och attityderna till sexuella riskbeteende. Skalan som användes för att mäta
studenternas grad av homofobi och generella attityder var utformad av Held (1993). De generella attityderna till personer med hiv/aids var positiva och studenternas nivå av homofobi var låg. Forskarna fann att studenter som hade positiva attityder till personer med hiv/aids hade signifikant mindre homofobi jämfört med dem som hade negativa attityder till personer med hiv/aids (r = 0.66;
p<0.0001). Det visade sig att de studenterna med hög grad av homofobi var
signifikant mindre villiga till att vårda patienter med hiv/aids jämfört med dem med låg grad av homofobi (r =-0,35; p<0,0001) (Lohrmann m fl, 2000).
I en kvantitativ studie gjord i Sverige av Röndahl m fl, (2003) jämförde forskarna attityderna från sjuksköterskor, undersköterskor, sjuksköterskestuderande och undersköterskestuderande gentemot hiv-positiva och homosexuella hiv-positiva patienter, rädsla för att bli smittad och viljan att vårda hiv-positiva patienter. AIDS-attitydskalan (Froman & Owen, 1992) användes tillsammans med ett frågeformulär som var designad speciellt för studien. Undersökningen gjordes på sjuksköterskor och undersköterskor (n= 57) vid en infektionsklinik och
sjuksköterskestuderande och undersköterskestuderande (n= 165, medelålder 27 år respektive 18 år) från ett universitet och en gymnasieskola. Av sjuksköterskorna och undersköterskorna var 90 % kvinnor och av de studerande var 86 % kvinnor. Resultaten visade att majoriteten av respondenterna i studien uttryckte empatiska attityder till hiv-smittade homosexuella. Det fanns dock signifikanta skillnader (p<0,0001) mellan undersköterskestudenterna, sjuksköterskestudenterna och sjuksköterskorna där undersköterskestudenterna uttryckte minst positiv attityd. I en amerikansk enkätstudie med sjuksköterskor av Forrester och Murphy (1992) (n=360, 20 var män, medelålder 37,7 år, SD 10,8) där syftet var att undersöka attityder till patienter med aids och aidsrelaterade riskfaktorer. Sjuksköterskornas attityder mättes med skalan Prejudicial Evaluation Scale (Kelly m fl, 1987, 1988) med mätvärden varierande från starkt överensstämmande till att inte alls stämma överens. Viljan att möta patienter mättes med hjälp av en annan skala, Social interaktionsskala (Forrester & Murphy, 1992). Mätvärdena här varierade från hög
till låg grad av vilja. Båda skalorna presenterade olika karaktärsskildringar med tillhörande påståenden för deltagarna som de fick ta ställning till. Resultaten från studien visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i sjuksköterskornas attityder gällande sexuell läggning, om patienten var homosexuell eller heterosexuell spelade ingen roll. De hade heller inga problem med att socialt interagera med en homosexuell person. Det framkom dock skillnader gällande sjuksköterskornas attityder till patienter med aids jämfört med patienter med leukemi. Sjuksköterskorna visade signifikant (p<0,0001) mer negativa attityder till aids-patienter än patienter med leukemi. De var också signifikant (p<0,001) mindre villiga till att socialt interagera med en aids-patient till skillnad från en leukemipatient (Forrester & Murphy, 1992).
I en kvantitativ studie genomförd på Nordirland av Melby m fl (1992) undersöktes sjuksköterskors (n= 479) attityder till aids och olika livsstilar relaterade till
hiv/aids. I studien var 84,3 % av deltagarna kvinnor. Forskarna använde sig av en aidsfobiskala och en homofobiskala (Bouton, 1987). Resultaten påvisade att 39, 2 % av sjuksköterskorna ansåg att homosexualitet skulle vara olagligt. Majoriteten av sjuksköterskorna (71 %) samtyckte inte till att orsaken till aids är helt orelaterad till homosexualitet. De respondenter som presenterade mest negativa attityder till homosexualitet och homosexuella med aid s var
protestantiska sjuksköterskor, kvinnliga sjuksköterskor, undersköterskor och sjuksköterskor i den södra hälso- och sjukvårdsnämnden (Melby m fl, 1992). Peate m fl, (2002) genomförde en kvantitativ studie (n= 138, medelålder 26,3, SD 7,89) på brittiska sjuksköterskestudenters kunskapsnivå, attityder till hiv/aids, nivå av homofobi, viljan att vårda personer med hiv/aids och attityder till sexuellt riskbeteende. Majoriteten var kvinnor (n= 115) Deltagarna fick besvara ett frågeformulär innehållande olika skalor. Resultaten visade att majoriteten (84 %) uppgav att de inte kände sig obekväma i mötet med en person med homosexuell läggning. Enligt 75 % skulle homosexualitet inte fördömas som en alternativ livsstil och 91 % var inte överens om att homosexuella som blivit smittade av hiv/aids fick vad de förtjänade. Samma respekt och information skulle ges till den homosexuellas partner som till den heterosexuella partnern enligt 83 % av
sjuksköterskestudenterna. Ju äldre studenterna var desto högre nivå av ho mofobi visades (r= -0,22; p= 0,009). De studenter som var mer villiga till att ge vård till patienter med hiv/aids visade mindre homofobiska attityder än de studenter som inte var villiga att ge vård (p= 0,02). Signifikanta korrelationer fanns mellan attityder till hiv/aids och homofobi: desto mer positiva attityder till hiv/aids desto mindre homofobi (r= 0,69; p<0,001). Deltagarna som hade mer kunskap gällande hiv/aids visade mindre homofobiska attityder (r= 0,21; p= 0,017) och desto mer villiga var de att vårda denna patientgrupp (r= -0,21; p= 0,014) (Peate m fl, 2002). Likvärdiga resultat kunde ses i en kvantitativ studie gjord av Glad och kollegor (1995) vid Pittsburghs universitetet i USA där relationen mellan sjuksköterskors (n= 24, medelålder 34,2 år, SD 9,2) grad av homofobi, rädsla för aids och upplevd risk för att bli smittad undersöktes. Deltagarna fick besvara frågor i tre olika frågeformulär. Resultat indikerade att sjuksköterskor med högre grad av homofobi också visade sig ha mer negativa attityder mot aids. Av respondenterna svarade 79,2 % att de ansåg att homosexuella skulle ha samma rättigheter som
heterosexuella och 66,7 % att homosexualitet inte skulle vara olagligt.
Stewart (1999) genomförde en kvantitativ longitudinell studie i Storbritannien för att se om sjuksköterskestudenters (n= 192) attityder till hiv/aids och
homo-sexualitet förändrades under deras utbildning. Totalt gjordes fyra mätningar under ett år. Ett frågeformulär baserat på två skalor, en för att mäta förutfattade
meningar och en för att mäta social interaktion (PESIS, Kelly m fl, 1987, 1988) användes. Fyra olika karaktärsskildringar användes som följdes av påståenden som deltagarna fick ta ställning till. Resultatet indikerade att studenterna hade mer förutfattade meningar mot aids jämfört med leukemi. Däremot sågs inga
förutfattade meningar kopplade till sexuell läggning. Sjuksköterskestudenterna ansåg att aids-patienter var mer ansvariga och skyldiga till sin diagnos än vad leukemipatienter var men kopplade det inte till sexuell läggning. Studenterna visade sig också vara villiga att interagera socialt med patienter oavsett medicinsk diagnos eller sexuell läggning (Stewart, 1999).
Kunskap
Studien av Lohrmann m fl, (2000) visade att i stort sett alla sjuksköterske-studenterna (99,5 %) visste hur hiv/aids smittade och att sexuell smitta kunde uppstå vid både heterosexuella och homosexuella förhållanden (97 %). Majoriteten (99 %) visste även att individer med hög risk att få hiv/aids var
intravenösa drogmissbrukare, människor som hade oskyddat sex och prostituerade medan 97 % visste att homosexualitet inte innebar att personen hade aids.
Resultaten indikerade också att de studenterna med en hög kunskapsnivå hade signifikant mindre (p<0,0001) negativa attityder och signifikant mindre
(p<0,0001) homofobi jämfört med de studenterna med låg kunskapsnivå (a a). I en kvantitativ studie genomförd av Fido och Al Kazemi i Kuwait (2002) med syftet att undersöka familjeläkare varav 95 var kvinnor och 67 var män (n=162, medelålder 38,2, SD 6,3) och deras kunskaper och attityder till hiv/aids.
Deltagarna fick svara på ett frågeformulär baserat på 30 kunskapsfrågor om hiv/aids. I studien framkom att en del av familjeläkarna hade mycket dålig kunskap om hiv/aids och att de också hade en negativ attityd till dessa patienter. Hälften av respondenterna svarade rätt på 60 % av frågorna. För övrigt tyckte 84 % av läkarna att hiv-patienter borde sättas i karantän för att stoppa spridning av infektionen och 70 % trodde att homosexualitet var en psykisk sjukdom. En del av läkarna kände sig obekväma med homosexuella och hiv-positiva patienter (a a). Melby m fl (1992) visar i sin studie från Nordirland en begränsad kunskap bland sjuksköterskorna gällande hiv/aids. Hela 25 % trodde att hiv kunde smitta genom vanlig, icke sexuell kontakt. Skillnader sågs mellan sjuksköterskorna och deras grad av kunskap. De som arbetade på sjukhus hade signifikant sämre kunskap än sjuksköterskor som arbetade ute i kommunen (p<0,05). Sjuksköterskor inom äldreomsorgen hade signifikant sämre kunskap än sjuksköterskor som arbetade på avdelningar med högre kunskapsbehov om hiv/aids t ex intensiv- och
operationsavdelningar (p<0,05). Sjuksköterskornas attityder mot aids var delvis men inte signifikant relaterade till deras grad av kunskap (a a).
Erfarenhet
Atkins och kollegor (1996) genomförde en enkätstudie där sjuksköterskor (n= 138, 2 var män) ingick. Studien genomfördes i en amerikansk stat i mellanvästern med syfte att undersöka sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med aids. Forskarna mätte fem olika dimensioner av attityder till att vårda patienter med aids varav en dimension var attityder till homosexualitet. Det fanns en signifikant (p<-0,2075) negativ korrelation mellan år av erfarenhet och positiva attityder till homosexualitet. Författarnas slutsats blev att, desto fler års
arbetserfarenhet som sjuksköterska desto mer negativ var attityden till homosexualitet. Resultaten indikerade dock att sjuksköterskor med tidigare erfarenhet av att vårda aids-patienter hade positivare attityder till både aids och homosexualitet än de som inte hade den erfarenheten (Atkins m fl, 1996). I resultaten i Glad och kollegors (1995) studie framkom det att de äldre
sjuksköterskorna och de med längre klinisk erfarenhet hade mer positiv attityd till hiv/aids. Resultaten i Peates m fl (2002) studie om brittiska studenters attityder till hiv/aids visade att studenter som tidigare hade vårdat patienter med aids hade en signifikant (p=0,042) mer positiv attityd till sjukdomen och till personer som lider av aids än de som inte hade erfarenheter.
Rädsla och oro
I en svensk studie genomförd av Röndahl och kollegor (2003) visade resultaten att sjuksköterskestudenterna var signifikant (p<0,001) mer rädda för att bli smittade av hiv än vad de legitimerade sjuksköterskorna var, men mindre rädda än
undersköterskestudenterna. Generellt visade resultaten låg grad av rädsla för att bli smittad av hiv (Röndahl m fl, 2003).
Likvärdiga resultat återfanns i några av de andra granskade studierna (Atkins m fl, 1996; Glad m fl, 1995; Lohrmann m fl, 2000; Melbys m fl, 1992). I studien av Lohrmann och kollegor (2000) var 52 % av de tyska sjuksköterskestudenterna inte rädda för kontakt med personer som var hiv-positiva eller aids-sjuka. Atkins m fl (1996) fann att 10,1 % av sjuksköterskorna ansåg att det huvudsakliga problemet med att vårda patienter med hiv/aids var rädslan för att bli smittad och att dö. Samma rädsla återfanns i studien från Nordirland av Melbys m fl (1992) där vården av hiv-positiva associerades till en generell rädsla av att bli smittad (p<0,0001). Resultatet visade också att desto mer oro sjuksköterskan kände över att vårda en aids-patient desto ovilligare var hon till att ge omvårdnad (Melby m fl, 1992). Glad och kollegors (1995) studie påvisade att sjuksköterskor med mer erfarenhet av aids-patienter rapporterade mindre rädsla. De som ansåg att risken för att bli smittad av hiv var låg var mindre rädda för hiv/aids. De deltagare som uttryckte en högre grad av rädsla för hiv/aids hade högre grad av homofobi.
Viljan/vägran att vårda
Resultaten i Lohrmanns m fl (2000) visade att sjuksköterskestudenterna var mycket positivt inställda till att vårda patienter med hiv/aids. Majoriteten av studenterna (81 %) kände sig inte obekväma i mötet med en homosexuell aids-sjuk patient och 88 % skulle inte ha något emot att vårda en homosexuell patient. Studenter med positiva attityder till hiv/aids var mer villiga att vårda patienter med hiv/aids jämfört med dem som hade en negativ attityd (r = -0,36; p< 0,0001). Endast 12 % av studenterna skulle inte vilja få uppgiften att vårda patienter med hiv/aids. Mer än en tredjedel (36 %) tyckte att rättigheten till att vägra vårda hiv-patienter skulle finnas fastän 92 % svarade att de själva inte skulle vägra
(Lohrmann m fl, 2000). Dessa resultat skiljer sig starkt från studien genomförd av Fido och Al Kazemi (2002) där 83 % av de kuwaitiska läkarna uppgav att de inte var villiga till att vårda hiv-positiva patienter.
I en kvalitativ studie genomförd av van Wissen och Woodman (1994) undersöktes sjuksköterskor, undersköterskor och barnmorskor (n= 29) på Nya Zeeland och deras attityder till att vårda patienter med hiv/aids i form av gruppintervjuer. Deltagarna uppgav att sättet patienterna blivit smittade på låg till grund för den
syn de hade av dem. De flesta av deltagarna föredrog att vårda hiv-positiva homosexuella jämfört med intravenösa drogmissbrukare. Några av deltagarna var väldigt uppriktiga då de medgav att deras känslor till homosexuella eller
drogmissbrukare skulle störa deras professionella omdöme om de blev tillfrågade att vårda en patient som tillhörde någon av ovanstående kategorier.
I studien genomförd av Röndahl m fl, (2003) stod undersköterskestudenterna för den största delen av dem som hade önskan om att avstå från omvårdnad av hiv-positiva patienter. Majoriteten av dem som ville avstå svarade att den största anledningen var rädsla. Av sjuksköterskorna angav 36 % att om de fick möjlighet skulle de välja att avstå från att vårda hiv-positiva patienter. I Melby m fl, (1992) studie visade det sig att endast 14 % av sjuksköterskorna hade en negativ
inställning till att vårda en aids-patient och 58 % uttryckte en positiv inställning. Om möjligheten gavs skulle 13,5 % av sjuksköterskorna frivilligt anmäla sig till att arbeta med aids-patienter medan 8 % svarade att de skulle överväga att sluta arbeta om de var tvungna att vårda aids-patienter (Melby m fl, 1992).
Mindre än hälften (40 %) av de brittiska studenterna i Peates m fl, (2002) studie svarade att om de fick valet skulle de vägra att ge vård till patienter med hiv/aids men bara 3 % indikerade att de skulle vägra oavsett om valet fanns. Studenter som visade mer vilja till att vårda patienter med hiv/aids visade också en signifikant (p= 0.002) mer positiv attityd till dessa människor. De som visade en mer positiv attityd (r= -0,43; p<0.0001) till hiv/aids och personer med hiv/aids var mer villiga att ge vård åt dessa personer (Peate m fl, 2002).
DISKUSSION
Under denna rubrik kommer metod och resultat att diskuteras. Förslag på framtida forskning och slutsatser kommer också att presenteras.
Metoddiskussion
Föreliggande arbete är en litteraturstudie som enligt Polit m fl, (2001) är en sammanställning av den redan existerande kunskapen gällande ämnet. Syftet med en litteraturstudie är att ge en ökad kunskap och att fastställa eventuella behov av vidare forskning (a a). Författarnas önskan var att använda fler kvalitativa studier men då dessa visade sig vara få resulterade det i att litteraturstudien baseras på nio kvantitativa och en kvalitativ studie. I de kvantitativa studier som används har respondenterna fått delta i undersökningar baserade på frågeformulär varav en del inkluderade redan färdigutvecklade skalor. Därmed har deltagarna inte fått
utrymme att uttrycka sig fritt. Kvalitativa studier hade kanske varit mer ämnat i föreliggande arbete då den kvalitativa designen är mer flexibel och elastisk, holistisk och med en strävan att förstå fenomenets helhet (a a).
Vid artikelsökning har fulltexter föredragits för att spara tid då denna varit begränsad. Fler databaser hade kanske kunnat bidra med fler betydande artiklar men då fulltexter föredrogs valdes de databaser som kunde erbjuda detta. Fem artiklar som verkade betydande för resultatet beställdes genom Malmö Högskola, Hälsa och samhälles bibliotek. Endast tre gick att få tag på vilket kan ha medfört att en del relevanta resultat missats. Mycket tid har gått åt till att granska artiklar som inte varit användbara på grund av avsaknad av kombinationen hiv/aids och
homosexualitet. Det hade kanske varit mer vedertaget att i föreliggande artikelsökning strävat efter att använda sig av fler exklusionskriterier i form av publiceringsår och kön. Tillgänglig forskning gjord under det senare decenniet passande för studiens syfte och frågeställning visade sig dock vara knapphändig. Den större delen av forskningen relaterat till syftet gjordes under mitten av 80-talet till mitten av 90-80-talet då ämnena som berörs i studien var mer omdiskuterade. Hiv/aids upptäcktes i början av 80-talet och blev därmed mycket aktuellt för forskning under denna epok likaså förknippades till en början homosexualitet med sjukdomen. Homosexualitet är ett begrepp som innefattar både män och kvinnor. Därför blev det naturligt att inte göra avgränsningar gällande kön. Kvinnor kan smittas med hiv av kvinnor men få fall finns beskrivna (Noaks ark 2001b). Därav efter påbörjad granskning av artiklar berörande homosexualitet kontra hiv/aids var det uteslutande homosexuella män som involverades.
Under artikelsökningens gång framgick det att nyare forskning relaterat till studiens syfte mestadels undersökte vårdstuderandes attityder och kunskaper. Detta ansågs viktigt för studien då dagens vårdstuderande är framtidens
vårdpersonal. Därför fick begreppet vårdpersonal även innefatta studerande. Det har inte gjorts några avgränsningar – exklusionskriterier – angående deltagarnas ålder då definitionen av vårdpersonal innefattar den yngsta kategorin
undersköterskestuderande som är minst 16 år och någon gräns uppåt ansågs det ingen anledning att ha med.
Artiklarna har granskats och bedömts enligt Carlsson och Eimans (2003) mall för kritisk granskning men detta är dock ingen försäkran om att den kritiska
granskningen är helt korrekt genomförd. Ett objektivt synsätt har eftersträvats, men studien bygger dock på författarnas tolkning av andras forskningsresultat och detta kan vara präglat av författarnas sätt att tänka och resonera. För att styrka validiteten har triangulering enligt Polit m fl, (2001) använts. Av de granskade artiklarna fick två stycken grad 3 (Bilaga 2) det vill säga låg grad av vetenskaplig kvalitet. Många av artiklarnas brister var att de saknade den etiska aspekten men detta tolkades inte att ha präglat arbetets resultat. Även urval och diskussionsdel har i vissa fall varit bristfälliga då urvalen inte varit representativa och
diskussionsdelen saknat egenkritik och felkällor. Det ansågs dock att artiklarnas resultat var betydande för resultatet i föreliggande arbete. Artikla r har valts från olika länder för att inte begränsa arbetet till Norden. Trots detta går det inte utifrån föreliggande arbete att generalisera de länder som presenterats då urvalen inte är representativa för respektive land. Majoriteten av artiklarnas urval är kvinnor vilket skulle kunna antas ha gett resultaten en kvinnlig prägel. Således torde fler manliga deltagare kunna leda till ett annorlunda resultat.
Resultatdiskussion
Syftet med föreliggande arbete var att beskriva vårdpersonalens kunskaper om och attityder till hiv-positiva homosexuella. Då arbetets resultat senare tolkades vara övervägande baserade på grundläggande element i attityder tedde det sig naturligt att diskutera och förankra resultaten utifrån tillgängligt teoretiskt resonemang enligt Bunkholdt (1997) kring attityder.
De olika attityderna gentemot hiv/aids och homosexualitet har genom föreliggande arbetets gång setts bero på elementen rädsla, oro, kunskap och erfarenhet. Enligt Bunkholdt (1997) kan attityder delas in i tre olika komponenter såsom tankekomponent, känslokomponent och beteendemässig komponent.
Samtliga komponenter tolkades att tydliggöras under artikelgranskningen. Enligt Bunkholdt (1997) så kan attityder vara uppbyggda på olika vis men också komplext sammansatta av alla tre komponenterna. En attityd kan vara starkt präglad av en särskild komponent medan en annan attityd kan domineras av en annan komponent. Tankekomponenten är det vi vet och antar om något utifrån vår kunskap till fenomenet medan känslokomponenten är känslor förknippade med våra attityder till exempel att vara rädd, tycka synd om eller vara fientligt inställd till fenomenet. Den beteendemässiga komponenten utgörs av våra handlingar till exempel vad vi säger och vad vi gör, att visa sin inställning i direkt beteende gentemot fenomenet. Termer som tendens eller benägenhet används beträffande beteendekomponenten. Kunskap angående orsaken till att en viss attityd existerar och kunskap om den relativa styrkan hos komponenterna i en attityd är
betydelsefulla om önskan finns att förändra den. Även kunskap till fenomenet i sig krävs för en eventuell attitydförändring (Bunkholdt, 1997).
Figur 1. Tolkning av resultatet applicerat utifrån Bunkholdts (s. 194. 1997) definition utav attityder.
Känslo komponent Beteendemässig komponent Rädsla & oro Viljan/Vägran att vårda Tanke komponent Kunskap
Generella attityder
Enligt Bunkholdt (1997) kan negativa attityder till andra människor eller grupper av människor klassificeras som fördomar. Dessa attityder bygger på otillräcklig och ofta felaktig information och kan användas antingen som försvar eller
anpassning. Fördomar har ofta en struktur bestående av en stark känslokomponent och en svag tankekomponent som i diskussion ofta leder till känsloladdade
uttalande och bristfällig logik (a a). Både positiva och negativa attityder till hiv-positiva homosexuella har visat sig i resultaten. Det går dock inte att dra några slutsatser om att attityderna skulle vara mer positiva i senare forskning än i tidigare forskning. Då majoriteten av respondenterna i Fido och Al Kazemis (2002) studie erhöll negativa attityder medan attityderna i studierna av Forrester och Murphy (1992) och Stewart (1999) var neutrala. Dessa resultat skulle kunna indikera på kulturella skillnader men det kan inte med bestämdhet fastslås på grund av studiernas icke representativa urval. I studien genomförd av Röndahl m fl, (2003) uttryckte respondenterna empatiska attityder. De negativa attityderna gentemot homosexuella är enligt Cullberg (2003) under tillbakagång trots att hiv-positiva ökar i antal. Möjligen skulle detta kunna indikera att den yngre
generationen och därmed de studerande skulle kunna bidra med en mer positiv attityd. Detta sägs dock delvis emot av Röndahls m fl, (2003) studie där de yngsta, undersköterskestudenterna uttryckte minst positiv attityd till hiv-positiva
homosexuella likaså stod undersköterskestudenterna för störst del av dem som hade önskan att avstå från omvårdnad av hivsmittade patienter. Fördomar som försvar uppkommer enligt Bunkholdt (1997) när självbilden hotas medan fördomar som anpassning uppkommer via omgivningen till exempel via uppfostran av fördomsfulla föräldrar. Författarna av föreliggande arbetes tolkningar angående undersköterskestudenternas negativa attityder är att
anledningen till inställningen skulle kunna bero på en omogenhet, oerfarenhet och okunskap. Denna attityd skulle kunna antas förändras när studenterna blir äldre med ökad kunskap, erfarenhet och säkrare i sina egna sexuella identiteter.
Kunskap - en tankekomponent
Attityder som enligt Bunkholdt (1997) är präglade utifrån kunskap domineras av tankekomponenten och få känslor är inblandade. Dessa attityder är därför lätta att förändra jämfört med attityder som domineras av känslokomponenten (a a). Tydliga skillnader i resultaten gällande kunskap om hiv/aids bland sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande kan ses vid jämförelse av artiklar genomförda under tidigt 90-tal och under tidigt 2000-tal. I Lohrmann och kollegors (2000) studie visste 99,5 % av sjuksköterskestudenterna hur hiv/aids smittade vilket skiljer sig från studien genomförd 1992 av Melby m fl, där hela 25 % trodde att hiv/aids kunde smitta genom vanlig, icke-sexuell kontakt. Det finns dock brister angående kunskap än idag då många av familjeläkarna i Fido och Al Kazemis (2002) studie hade mycket dålig kunskap angående hiv/aids och att deras attityder var negativa gentemot dessa patienter. Enligt Andreassen m fl, (2002) kan man genom att söka kunskap bearbeta förhållningssätt, fördomar och rädsla hos sig själv (Andreassen m fl, 2002). Detta torde således kunna minska aids som vår tids stigmatiserade sjukdom som associeras med negativa attityder. Det är viktigt med korrekt kunskap framförallt bland sjukvårdspersonal för att exempelvis kunna förhindra smittospridning genom intervention och prevention.
Enligt Amerikanska psykologiska förbundet finns myten om att alla homosexuella män är hiv-positiva. Sjuksköterskestudenterna (97 %) i Lohrmann m fl, (2000) studie visste dock att homosexualitet inte innebar att personen hade aids medan
71 % av sjuksköterskorna i studien genomförd av Melby m fl, (1992) ansåg att orsaken till aids inte är helt orelaterad till homosexualitet. Likaså här torde kunskap spela en stor roll för en attitydförändring då det har visat sig i studierna av (Atkins m fl, 1996; Lohrmann m fl, 2000; Peate m fl, 2002) att homofobi ofta är relaterad till låg kunskapsnivå om hiv/aids samt oerfarenhet. Eftersom
samhället har blivit öppnare till och kunskapen ökat om homosexualitet (Cullberg, 2003) skulle det kunna antas att fler homosexuella vågar vara öppna med den sexuella läggningen. Detta torde därmed kunna tänkas bidra till ett mer öppnare samhälle med färre negativa attityder såsom rädsla för hiv/aids och homofobi.
Rädsla - en känslokomponent
Enligt Bunkholdt (1997) tillhör rädsla känslokomponenten som i sig är svår att förändra. För att kunna förändra känslokomponenten och i detta fall rädslan måste kunskapen till orsaken eftersträvas (a a). I studien gjord 1995 av Glad och
kollegor kunde ett samband mellan rädsla och homofobi ses. Högre grad av rädsla för hiv/aids följdes av högre grad av homofobi. Detta resultat bekräftas
ytterliggare av den i bakgrunden tidigare nämnda litteraturstudien av Välimäkis m fl, (1997). Resultaten skulle kunna tolkas som att en del sjuksköterskor i studierna relaterade sjukdomen till den homosexuella läggningen. Detta skulle kunna antas bero på tiden för studien och den bristande kunskapen om homosexualitet kontra hiv/aids. I flera av studierna har rädsla visat sig vara den huvudsakliga faktorn till oviljan att vårda samt påverkat attityderna åt det negativa hållet.
Sjuksköterskestudenterna i Röndahls m fl (2003) studie visade en ökad rädsla för att bli smittad jämfört med de legitimerade sjuksköterskorna men
undersköterskestudenterna var de som var mest rädda. Rädslan för att bli smittad är befogad trots att riskerna är små. Risken för att bli smittad av ett nålstick innehållande hiv-smittat blod är endast tre promille (Noaks ark, 2001). Således torde rädsla kunna minskas även här med hjälp av ökad kunskap och därmed bidra till en minskad ovilja till att vårda.
Viljan/vägran att vårda - en beteendemässig komponent
Vägran att vårda är enligt Bunkholdt (1997) en beteendemässig komponent vilket utgörs genom att visa ett beteende riktat direkt till fenomenet genom handling. Det är olagligt att vägra någon vård på grund av sexuell läggning eller sjukdom enligt hälso- och sjukvårdslagen 1982: 763 (Wilow, 2003). Alltså är vägran att vårda ingen valmöjlighet i vårt svenska samhälle men om viljan förekommer skulle detta möjligtvis kunna leda till ett sämre bemötande. Bemötandet vid vård och behandlingsinsatser och resultat av dessa är av stor vikt enligt Croona (2003). I Röndahl m fl, (2003) påstod 36 % av sjuksköterskorna att om möjligheten fanns skulle de avstå från att vårda hiv-smittade patienter. Av sjuksköterskorna i Melby och kollegors (1992) studie uppgav 8 % att de skulle överväga att säga upp sig från sitt arbete om de blev tvungna att vårda hiv-smittade patienter. Peates m fl, (2002) visar att ca 40 % av sjuksköterskestudenterna skulle vägra att vårda hiv-smittade patienter om valet fanns. Enligt Bunkholdt (1997) kommer
nödvändigtvis inte tankar och känslor till uttryck i en beteendemässig komponent. Detta beror på att många människor i en social situation håller tillbaka sin
attitydyt tring av rädsla för andras reaktioner viket kan leda till en neutralitet eller skenbar vänlighet (a a). Det torde således kunna tänkas att de förväntningar som vårdpersonal står inför såsom lika vård för alla och ett likt bemötande skulle kunna få en del av studiernas deltagare att hålla tillbaka sina attitydyttringar.
Det skulle kunna antas att det finns samband mellan oviljan att vårda och negativa attityder till hiv/aids och dess riskfaktorer. Således skulle det kunna vara svårt att tro att någon med positiv inställning inte skulle vilja vårda patienter som lider av hiv/aids. Detta antagande stärks av resultaten i Lohrmanns och kollegor (2000) och Peates m fl, (2002) studier där det går att se att respondenterna med positiva attityder var mer villiga att vårda än de med negativa attityder. De negativa attityderna har visat sig inte endast bero på diagnosen utan också på sättet patienten blivit smittad. Detta kan särskilt ses i den kvalitativa studien av van Wissen och Woodman (1994) där deltagarna uppgav att de hade olika sätt att se på patienten beroende på hur denne ådragit sig infektionen. De flesta föredrog att vårda hiv-positiva homosexuella framför intravenösa drogmissbrukare. När aids först upptäcktes fick sjukdomen namnet GRID eftersom alla de nyupptäckta fallen bestod av homosexuella män (Riksförbundet för hivpositiva). I och med denna koppling mellan sjukdom och sexuell läggning torde det således kunnat bidra till de negativa attityderna gentemot homosexuella. Under årens gång med ökad kunskap och erfarenhet kan en attitydförändring i positiv riktning ses för denna minoritet (Statens Folkhälsoinstitut, 1987; 2003). Nästa grupp som upptäcktes med hiv-relaterade symtom var intravenösa drogmissbrukare (Andreassen m fl, 2002). Kan det vara så att intravenösa drogmissbrukare anses bära en större skuld då den sexuella läggningen enligt Skansgård m fl, (1998) grundläggs tidigt i livet medan ett drogmissbruk troligtvis tas vid på eget initiativ?
Erfarenhet tyder på en ökad vilja till att vårda och en positivare attityd.
Sjuksköterskor med tidigare erfarenhet av att vårda aidspatienter i Atkins m fl, (1996) studie hade positivare attityder till både aids och homosexualitet till skillnad från dem som saknade denna erfarenhet. Liknade resultat kunde även ses bland de brittiska sjuksköterskestudenterna i Peates m fl, (2002) studie. I
Lohrmanns m fl, (2000) och Peates m fl, (2002) studie var
sjuksköterske-studenterna med positivare attityder till hiv/aids mer villiga till att ge vård än de med negativ attityd. Inte heller kände de sig obekväma i mötet med homosexuella aidspatienter. Generellt sett har sjuksköterskestudenterna i föreliggande arbetes artiklar en positiv attityd till homosexualitet, hiv/aids och viljan att vårda. Under utbildningen skulle det kunna vara så att studenternas sätt att tänka och resonera är präglat av skolan och dess korrekta sätt att se på omvårdnad. De etiska och moraliska aspekterna genomsyrar ofta utbildningen och den holistiska människo-synen eftersträvas. Det kan tänkas att när studenterna möter verkligheten och inte längre färgas av den teoretiska korrektheten förändrar sitt sätt att tänka och resonera. Bunkholdt (1997) skriver att viljan av att bli medlem i en ny grupp ofta kan leda till ett anammande av gruppens attityder för att uppnå tillhörighet (a a). En nyexaminerad sjuksköterska har under en tid haft sin tillhörighet i en grupp av studerande med tillhörande attityder och värderingar. Att bryta från gruppen av studerande och sedan tillhöra den nya gruppen på arbetsplatsen torde således kunna tänkas bidra till en attitydförändring för acceptans.
Framtida forskning
Då samhället ökat sin acceptans gällande homosexualitet vågar allt fler komma ut vilket kan leda till att vårdpersonal kommer att möta allt fler öppet homosexuella. Därför är det viktigt att utveckla kunskapen angående omvårdnad av och
bemötande till homosexuella. I denna stund smittas fler och fler av hiv och därmed ökar behovet av vårdpersonalens kunskap gällande epidemin. Homosexualitet och hiv har länge förknippats med varandra men med ökad kunskap torde således denna feltolkning kunna motverkas.
Attityder baserade på kunskap är främst präglade av tankekomponenter och kan enligt Bunkholdt (1997) förändras när vi får ny information om det fenomen som attityderna handlar om. Kunskapen har nu gjort fenomenet logiskt och naturligt. Således antas forskning kunna leda till en bredare kunskap bland dem som läser och tar del av den nya informationen och eventuellt förändra dess attityd. Fler kvalitativa studier angående vårdpersonalens attityder till hiv-positiva
homosexuella hade varit önskvärt men även fler kvantitativa studier då utbudet av nyare forskning är lågt.
Slutsats
I föreliggande arbete framkom det att kunskap och erfarenhet präglade vårdpersonalens positiva attityder till hiv-positiva homosexuella. De negativa attityderna utmärktes av rädsla och fördomar. Av detta kan således slutsatsen dras att korrekt information och ökad kunskap till all vårdpersonal gällande
homosexualitet och hiv skulle kunna bidra till attitydförändringar i form av färre negativa attityder. Att bidra till minskning av de negativa attityderna skulle kunna leda till en bättre hälsa bland både homosexuella, hiv-positiva och hiv-positiva homosexuella. Det skulle kunna antas att trots brist på information och kunskap kommer attityderna successivt att förändras till det bättre med hjälp av ökad erfarenhet. Detta antagande grundas på att både hiv-positiva och öppet
homosexuella personer ökar i samhället vilket leder till att allt fler kommer att komma i kontakt med eller ha någon sorts relation till någon av dessa grupper av människor. Likaså torde det kunna antas att sjukvårdspersonal som känner rädsla inför mötet med hiv-positiva patienter och risken för att bli smittad har en
bristande kunskap. En ökad kunskap skulle kunna minska rädslan och därigenom öka viljan att vårda eftersom rädslan visat sig vara den grundläggande faktorn till viljan att avstå från att vårda hiv-positiva patienter. Glädjande resultat har dock visat sig gällande generella attityder till hiv-positiva homosexuella då det framkommit att vårdpersonal i stort sett inte har mer fördomar och negativa attityder gentemot denna grupp jämfört med övriga hiv-positiva. Det är inte den sexuella läggningen rädslan riktas mot utan mot sjukdomen i sig.
Är det realistiskt att tro att någon som redan besitter en negativ attityd är öppen för att själv söka den kunskap som kan leda till attitydförändring? Vems ansvar är det i så fall att söka kunskapen och förse sig med den aktuella informationen?
REFERENSER
1American Psychological Association, Answers to your questions about sexual orientation and homosexuality, 2005. >http://www.apa.org/pubinfo/answers.html< 2005-04-08.
Andreassen, G, T, Haegeland, A, Wilhelmsen, I-L (2002) Omvårdnad vid infektionssjukdomar I: Almås, H (red) Klinisk omvårdnad 2 (3: e upplagan). Stockholm: Liber AB.
*Atkins Baylor, R & McDaniel A M (1996) Nurses´ attitudes toward caring for patients with acquired immundeficiency syndrome. Journal of Professional
Nursing, 12, 99-105.
Bunkholdt, V (1997) Psykologi, en introduktion för sjuksköterskor, socialarbetare
och övrig vårdpersonal. Lund: Studentlitteratur.
Carlsson, S & Eiman, M (2003) Evidensbaserad omvårdnad. (Rapport nr 2). Malmö: Malmö Högskola, Hälsa och samhälle.
Croona, G (2003) Etik och utmaning, om lärande av bemötande i
professionsutbildning. Växjö: Växjö University Press.
Cullberg, J Red (2003) Dynamisk Psykiatri (7: e upplagan). Stockholm: Natur och Kultur.
*Fido, A & Al Kazemi, R (2002) Survey of HIV/AIDS knowledge and attitudes of Kuwaiti family physicians. Family Practice, 19, 682-684.
*Forrester, D A & Murphy P A (1992) Nurses´ attitudes toward patients with AIDS and AIDS-related risk factors. Journal of Advanced Nursing, 17, 1260-1266.
*Glad, J, Tan, W, Erien, J A (1995) Fear of aids, homophobia, and occupational risk for hiv. Jounal of Nursing Staff Development, 11, 313-319.
Hartman, J (2004) Vetenskapligt tänkande, från kunsk apsteori till metodteori (2: a upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Lindskog, B, (1997) Medicinsk terminologi, Stockholm: Nordiska Bokhandelns Förlag.
*Lohrmann, C, Välimäki, M, Suominen, T, Muinonen, U, Dassen, T & Peate, I, (2000) German nursing students´ knowledge of and attitudes to HIV and AIDS: two decades after the first AIDS cases. Journal of Advanced nursing, 31, 696-703. *Melby, V, Boore J R P & Murray, M (1992) Acquired immunodeficiency
syndrome: knowledge and attitudes of nurses in Northern Ireland. Journal of
Advanced Nursing, 17, 1068-1077.
Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedins Internettjänst, 2005a.
>http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=120327&i_word=attityd< 2005-04-18.
Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedins Internettjänst, 2005b.
>http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O220685&i_word=kunskap< 2005-04-18.
Noaks Ark, Begripa: att förstå hivinfektion, 2001a. >http://www.hiv-information.org/pdf/begripa.pdf< 2005-04-12.
Noaks Ark, Skydda: att skydda sig själv och andra, 2001b. >http://www.hiv-information.org/pdf/skydda.pdf< 2005-04-12.
*Peate, I, Suominen, T, Välimäki, M, Lohrmann, C & Muinonen, U (2002) Hiv/aids and its impact on student nurses. Nurse Education Today, 22, 492-501. Polit, D F, Beck, C T, Hungler, B P (2001) Essentials of nursing researc:
methods, appraisal, and utilization (5: e upplagan). Philadelphia: Lippincott
Williams & Wilkins.
Region Skåne, Hiv i Skåne 1985 t.o.m. 2003-12-31, 2005a.
>http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=24306< 2005-04-13. Region Skåne, Hiv i Skåne, 8-årsöversikt, 2005b.
>http://skane.se/templates/Page.aspx?id=23348< 2005-04-13.
RFSL, HIV 2004, 2005a. >http://www.rfsl.se/?p=2329< 2005-04-11.
RFSL, Varför är det så svårt att berätta? 2005b. >htttp://www.rfsl.se/?p=1544< 2005-03-31.
RFSL, Varför är det så viktigt att få veta? 2005c. >http://www.rfsl.se/?p=1545< 2005-03-31.
Riksförbundet för hivpositiva, Lite historik om HIV / AIDS. >http://www.rfhp.a.se/index.htm< 2005-04-08.
Robertson A E (1998) The mental health experiences of gay men: a research study exploring gay men’s health needs. Journal Of Psychiatric and Mental Health
Nursing, 5, 33–40.
Röndahl, G, Innala, S & Carlsson, M (2004a) Nursing staff and nursing students emotion towards homosexual patients and wish to refrain from nursing, if the option existed. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18, 19-30.
*Röndahl, G, Innala, S & Carlsson, M (2003) Nursing staff and nursing students´ attitudes towards hiv- infected and homosexual hiv- infected patients in Sweden and the wish to refrain from nursing. Journal of Advanced Nursing, 41, 454-461. Röndahl, G, Innala, S & Carlsson, M (2004b) Nurses´attitudes towards lesbians and gay men. Journal of Advanced Nursing, 47, 386-392.
Siminoff, L A, Erlen, J A & Lidz, C W (1991) Stigma, aids and quality of nursing care: state of the science. Journal of Advanced Nursing, 16, 262-269.
Skansgård, B, Svendsen, K B, Aanrud, A & Aars, H (1998) Sexualitet I: Jahren Kristoffersen, N (red) Allmän omvårdnad 3. Stockholm: Författarna och Liber AB.
Smittskyddsinstitutet, Halvårsstatistik 2004, 2004.
>http://www.smittskyddsinstitutet.se/SMItemplates/Article.aspx?id=2834< 2005-04-08.
Smittskyddsinstitutet, Hivinfektion / aids: Kommentarer till statistiken, 2004. >http://www.smittskyddsinstitutet.se/SMItemplates/Article.aspx?id=2834< 2005-04-08.
Statens folkhälsoinstitut, Hiv/aids.
>http://www.fhi.se/templates/Page___4266.aspx< 2005-03-10 .
Statens folkhälsoinstitut, Allmänheten och hiv/aids Kunskaper, attityder och beteenden 1987-2003, 2004. >http://www.fhi.se/templates/Page___708aspx< 2005-03-10.
Statens folkhälsoinstitut, Homosexuellas rättigheter 2004.
>http://www.fhi.se/upload/PDF/2004/rapporter/ho mosexuellasrattigheter0406_inl aga.pdf< 2005-02-15.
Statens folkhälsoinstitut, Föreställningar vanföreställningar 2002. Rapporter om homosexuellas hälsa.
>http://www.fhi.se/upload/PDF/2004/rapporter/forestall.pdf< 2005-02-15. *Stewart, D (1999) The attitudes and attributions of student nurses: do they alter according to a person´s diagnosis or sexuality and what is the effect of nurse training? Journal of Advanced Nursing, 30, 740-748.
*Van Wissen, K & Woodman, K (1994) Nurses´ attitudes and concerns to HIV/AIDS: a focus group approach. Journal of Advanced Nursing, 20, 1141-1147.
Välimäki, M, Suominen, T & Peate, I (1997) Attitudes of professionals, students and the the general public to HIV/AIDS and people with HIV/AIDS: a review of the research. Journal of Advanced Nursing, 27, 752-759.
WHO, HIV / AIDS Facts and Figures, 2004. >
http://w3.whosea.org/EN/Section10/Section18/Section348.htm< 2005-04-07. Wilow, K, (2003) Författningshandboken, Stockholm: Liber AB.
