Kunskap och attityd om hiv/aids hos svenska niondeklassare

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Natur, miljö, samhälle

Examensarbete

10 poäng

Kunskap och attityd om hiv/aids hos

svenska niondeklassare

Knowledge and attitude about hiv/aids among Swedish 9

graders

Thomas Eversholt

Sandra Tellström

Lärarexamen 180 poäng Geografi, miljö och lärande Höstterminen 2006

Examinator: Kerstin Sonesson Handledare: Mats Lundström

3

Sammanfattning

Syftet med denna undersökning var att göra en studie om kunskaper och attityder om hiv/aids hos svenska niondeklassare. Dessutom ville vi undersöka vilka eventuella skill-nader det finns avseende genus samt svensk respektive utländsk bakgrund kopplat till elevernas kunskaper och attityder. Detta intresseområde har vi undersökt med hjälp av en kvantitativ enkätstudie på två olika skolor. Vi kan i vår undersökning se en tendens att flickor med utländsk bakgrund inom undersökningsgruppen har sämre kunskaper än övriga elever. Beträffande attityderna inom undersökningsgruppen fanns generellt sett en positiv attityd gentemot hivsmittade. Dock hade flickorna en något positivare attityd än pojkarna.

Nyckelord:

aids, attityder, hiv, kultur, kunskaper, sex- och samlevnad, skola, styrdokument, ung-domar, årskurs 9.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning... 7

2. Syfte ... 8

3. Begreppsdefinitioner... 9

3.1 Svensk respektive utländsk bakgrund... 9

3.2 Kunskap... 9

3.3 Attityd... 10

4. Bakgrund ... 11

4.1 Vad är hiv och aids? ... 11

4.2 Historik ... 11

4.3 Hur sprids hiv? ... 12

4.4 Hiv i siffror ... 13

4.5 Hiv/Aids i skolan... 14

5. Forskningsöversikt ... 16

5.1 Allmänhetens kunskaper och attityder om hiv/aids... 16

5.2 Sex och samlevnadsundervisning... 17

5.3 Kulturellt perspektiv på hiv/aids... 19

6. Metod ... 21

6.1 Urval ... 21

6.2 Datainsamling... 22

6.3 Reliabilitet och validitet ... 22

6.4 Utformning av enkät... 24 6.5 Genomförande ... 25 6.6 Bearbetning av resultat ... 25 6.6.1 SPSS ... 25 6.6.2 Korstabell ... 25 6.6.3 Signifikans... 26

7. Resultat... 26

8. Analys och diskussion... 37

8.1 Kunskap... 37

8.2 Attityd... 40

9. Slutsatser ... 41

10. Referenser ... 43

Bilaga

7

1. Inledning

Detta arbete handlar om elevers kunskaper och attityder kring hiv/aids frågor i årskurs 9. Vi valde detta ämnesområde utifrån att man idag identifierar hiv/aids problematiken som ett av de stora problemområden som vi står inför. Stöd för detta finner vi i millen-niemålen. Utöver att millenniemålen1 lyfter fram hiv/aids som en enskild punkt, är även hiv/aids problematiken aktuell i media och i samhället genom olika intressegrupper som exempelvis Noaks Ark och RFSU. Kopplingen till skolan finner vi i skolans arbete för en hållbar utveckling. Vi ser millenniemålen som en del av arbetet för en hållbar ut-veckling. Hållbar utveckling handlar inte bara om rent miljömässiga aspekter, utan även om det demokratiska samspelet människor emellan som baseras på allas lika värde. Då skolan har till uppgift att arbeta för en hållbar utveckling anser vi att hiv/aids ska be-handlas i skolan. Anledningen till att det är så viktigt att behandla ämnet i skolan är att följderna av hiv/aids inte bara påverkar den enskilt drabbade, utan även samhället på olika sätt. Sjukdomens långsiktiga effekter kan man identifiera om man studerar utsatta länder i Afrika. I dessa länder kan merparten av landets befolkning i arbetsför ålder vara drabbade, vilket ger effekter både ekonomisk och socialt. De omedelbara effekterna kan ses i den enskilda familjen där den sociala strukturen slås ut när t.ex. båda eller ena för-äldern avlider eller förlorar arbetsförmågan. De olika effekterna kommer vi här i Sveri-ge i kontakt med dels via media, resor utomlands och flyktingar. Som pedagog bör man vara medveten om att det kan finnas elever med hiv/aids-drabbade inom familjen eller umgängeskretsen.

Med bakgrund i vikten av att arbeta med hiv/aids i skolan hade vi intresse av att under-söka en elevgrupps kunskaper och attityder. Utöver vårt intresse för hur kunskaper och attityder tar sig uttryck i elevgruppen, hade vi även intresse av att studera skillnader avseende genus samt svensk respektive utländsk bakgrund.

Vårt intresse för globala frågor har väckts under vår lärarutbildning med inriktning på geografi, miljö och lärande. Hållbar utveckling har varit ett begrepp och tankesätt som genomsyrat hela utbildningen.

8

2. Syfte

Syftet med denna undersökning är att göra en studie om svenska årskurs-nio-elevers kunskaper och attityder om hiv/aids. Dessutom vill vi undersöka vilka eventuella skill-nader det finns avseende genus samt svensk respektive utländsk bakgrund kopplat till elevernas kunskaper och attityder inom ämnesområdet.

2.1 Hypotes

Vi utgår ifrån en egenkonstruerad hypotes. Det finns skillnader inom den undersökta elevgruppen och att dessa skillnader kan kopplas till elevernas bakgrund och kön.

Vi tror att merparten av eleverna med utländsk bakgrund har en muslimsk kulturell bak-grund, och att detta medför en annan kunskaps- och attitydsyn på hiv/aids drabbade än elever med svensk bakgrund. Detta antagande grundas på litteratur som vi har tagit del av och som vi tar upp under avsnittet Kulturellt perspektiv på hiv/aids. När det gäller skillnader mellan könen tror vi att kunskapsnivån är lika hög, men att flickor har en mer positiv attityd gentemot hiv/aids drabbade än pojkar. Vårt antagande om att flickor har en mer positiv attityd grundar sig på forskningsresultat av Herlitz (2004) och Tavoosi m.fl. (2004).

2.2 Frågeställningar

• Vilken kunskap har eleverna om hiv/aids? • Vilka attityder kring hiv/aids finns hos eleverna?

• Finns det någon skillnad mellan pojkar och flickors kunskaper och attityder kring hiv/aids?

• Finns det någon skillnad i kunskaper och attityder kring hiv/aids mellan elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund?

Samtliga frågeställningar gäller den undersökta elevgruppen som utgörs av elever från två skolor i Skåne.

9

3. Begreppsdefinitioner

Här nedan följer beskrivningar av de fyra begreppen svensk bakgrund, utländsk bak-grund, kunskap och attityder.

3.1 Svensk respektive utländsk bakgrund

Vi har studerat eventuella skillnader mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund. Vi har definierat bakgrund på följande sätt:

• Med svensk bakgrund menar vi elever vars föräldrar är födda i Sverige, samt elever där en av föräldrarna har utländsk bakgrund.

• Med utländsk bakgrund menar vi elever som själva invandrat till Sverige och elever som är födda i Sverige, men har föräldrar som har invandrat till Sverige.

3.2 Kunskap

Kunskap:

vetande och förmåga att använda vetandet (Egidius, 2002, s.138).

Nedan följer ett citat som är hämtat ifrån boken, Vad är kunskap?, skriven av Bernt Gustavsson (2004, s.11)

Kunskap kännetecknar människans strävan att överleva och skaffa sig ett bättre liv, både individuellt och kollektivt. Kunskap har funnits och utövats i olika verksamheter ge-nom hela människans historia

Fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet är fyra former av kunskap som förutsätter och samspelar med varandra. I skolan är det viktigt att undervisningen baseras på samtliga av dessa olika kunskapsformer och att dessa former balanseras och blir till en helhet (Skolverket, 2006). För oss som blivande pedagoger konkretiseras begreppet kunskap av de fyra F:n.

10

Listan över de fyra F:n nedan är tagen från Gustavsson (2002, s.23-24).

• Faktakunskap som information, regler och

konventio-ner, utan åtskillnad mellan ytlig och djup kunskap eller mellan olika sätt att förstå samma fenomen.

• Förståelsekunskap som i motsats till fakta sägs ha

kvalitativ karaktär, att förstå är att uppfatta meningen eller innebörden i ett fenomen.

• Färdighetskunskap som att vi vet hur något ska göras

och kan genomföra det.

• Förtrogenhetskunskap som bakgrundskunskap eller

kunskapens tysta dimension i en kunskap som är för-enad med sinnliga upplevelser och som kommer till ut-tryck i bedömningar.

Detta handlar för oss om att man ser en tydlig koppling mellan det som pedagogen lär ut och det som eleven tar med sig in i klassrummet genom gjorda erfarenheter. Detta ska tillsammans användas i undervisningen för att skapa en bas för handlingsberedskap i dagens samhälle. Utav dessa fyra F:n koncentrerar sig vår undersökning mestadels på det första F:et, faktakunskap, och tar även upp det andra F:et, förståelsekunskap. Under förståelsekunskap placera vi in elevernas attityder.

3.3 Attityd

Attityd

förhållningssätt (Egidius, 2002, s.21).

Ovan presenteras den definition på innebörden av begreppet attityd som vi använder i vårt arbete. Dock tror vi att individers attityder kan förändras med tiden, då vi som indi-vider ständigt utsätts för nya influenser då vi lever i ett föränderligt samhälle.

Efter genomgång av litteratur i forskningsmetodik kom det upp frågor om huruvida be-greppet attityder eller inställningar skulle användas. Efter att har slagit upp bebe-greppet

11

attityd (se definition i avsnittet begreppsdefinitioner) i ett lexikon såg vi att begreppet inställning användes som en förklaring till attityd. I den diskussion som följde kom vi fram till att det i våra tankar fanns en likställningmellan attityd och inställning.

4. Bakgrund

4.1 Vad är hiv och aids?

Många ställer sig kanske frågan vad hiv är. Man har hört om det och läst om det, men kanske aldrig fått en bra förklaring. Här följer en enkel förklaring av hiv.

Hiv är en förkortning av Humant Immunbrist Virus. Hiv tillhör en virusgrupp som an-griper kroppens celler och immunförsvar när viruset tagit sig in i kroppen. Hiv är ett virus som ibland beskriv som ett sovande virus, då viruset kan ligga latent i kroppens celler för att sedan plötsligt bli aktivt och börja angripa immunförsvaret. Från själva smittotillfället kan det ta allt ifrån ca 10 – 20 år innan man blir allvarligt sjuk. Med ett nedsatt immunförsvar, som orsakats av hiv-viruset, kan man drabbas av en rad olika opportunistiska sjukdomar, t.ex. en form av lunginflammation som heter Pneumocystis eller hudcancer formen Kaposis sarkom, (som är beroende av ett svagt immunförsvar). Detta sjukdomstillstånd kallas aids, vilket är ett samlingsnamn för de sjukdomar man kan få när hiv har brutit ned immunförsvaret. Aids är en förkortning av Acquired

Immu-ne Deficiency Syndrome (RFHP, 2004/2005a).

4.2 Historik

Hur hiv- epidemin uppstod finns det flera olika teorier om, dock är det fastslagit att det är ett virus som uppstått på naturlig väg, och inte i ett laboratorium. Möjligtvis har hiv-viruset funnits bland människor under flera århundraden. Kanske har hiv-viruset funnits i en geografiskt begränsad population, eller som ett mindre elakt virus (Ford, 1993). Det första fallet i det som kom att bli hiv/aids- epidemin upptäcktes 1980-81 i USA. Bak-grunden till upptäckten var att ovanligt många män som tidigare hade varit friska, hade insjuknat i lunginflammationen Pneumocystis och i Kaposis Sarkom. Samtliga män visade sig ha ett nedsatt immunförsvar. Det visade sig även att många av männen var homosexuella, och därför trodde man till en början att manlig homosexualitet hängde ihop med det nedsatta immunförsvaret (RFHP, 2004/2005a). Denna tidiga koppling

12

föranledde det första samlingsnamnet GRID (gay related immunodeficiency) eller i folklig mun ”bög-pest”. Som tur var så sammanförde man snart de olika sjukdomstill-stånden under benämningen acquired immunodeficiency syndrome och då hade man fått förkortningen aids (Koch, 1986). Som stöd för bruket av namnet aids upptäckte man senare att även sprutnarkomaner och personer som mottagit HIV smittat blod ge-nom blodtransfusioner uppvisade de symtom som beskrevs ige-nom sjukdomstillståndet aids (RFHP, 2004/2005a). I efterhand har det vid genomgång av medicinska arkiv visat sig att man tidigare har haft patienter som lidit av aids utan att kunna identifiera sjuk-domstillståndet. Den äldsta dokumenterade patienten var en engelsk sjöman som in-sjuknade 1959, och i Danmark har man en tidig dokumentation av en kvinnlig kirurg som insjuknade 1973-75 och avled 1977. Man har även hittat misstänkta antikroppar mot aids-virus i nedfrysta blodprover varav det äldsta provet ligger före 1959 i tiden (Koch, 1986).

Då hiv-viruset uppvisar likheter med ett virus som återfinns hos apor och som benämns

SIV misstänker man att det är detta virus som blivit överfört till människan. Denna överföring har troligen skett till en geografiskt begränsad population kanske i någon centralafrikansk glesbygd. Här har viruset ändrat karaktär och över tid anpassat sig till människokroppen och blivit elakare. När sedan samhället har utvecklats har denna geo-grafiskt begränsade population fått kontakt med omvärlden. Viruset har börjat spridas via till exempel biståndsarbetare, inflyttning till (hamn)städer, prostitution, turister och sjömän till resten av världen. En trolig smittväg är att viruset förts från Zaire2 till Haiti och vidare till USA och därifrån till Europa (Koch, 1986)

4.3 Hur sprids hiv?

Hiv kan endast smitta under några speciella omständigheter och smittspridningen sker på fyra olika sätt. Men smittan kan undvikas genom kunskap om dessa spridningssätt: 1. Oskyddat samlag både vaginalt och analt. Risken är högre vid analsex.

Kon-dom är ett bra sätt att skydda sig på.

2. Oralsex Smittrisken är antagligen något lägre än vid samlag.

3. Blodöverföring Hiv kan överföras om en osmittad persons blod kommer i

kon-takt med en smittad persons blod. De riskgrupper som finns inom denna kategori

13

är sprutnarkomaner som delar spruta och personer som behandlas med blod-transfusioner, blodprodukter och organtransplantationer. För att förebygga detta har Sverige idag välfungerande rutiner för kontroll av blod, blodprodukter och organdonatorer. Sprutnarkomaner skyddar sig genom att använda egna rena nå-lar i sitt missbruk.

4. Mor-barn-smitta där överföringen sker under graviditeten, förlossningen eller

vid amningen. Skydd uppnås när modern behandlas med hiv-läkemedel under senare delen av graviditeten och barnet inte ammas (RFHP, 2004/2005b).

4.4 Hiv i siffror

Ovan har det presenterats fakta om hiv/aids och epidemins historia. Här följer en kort presentation om antalet människor som är drabbade av hiv/aids i världen och i Sverige.

I december 2006 beräknades det finnas omkring 39,5 miljoner människor i världen som levde med hiv. Av dessa var 2,3 miljoner barn under 15 års ålder. Fördelningen mellan kvinnor och män var jämn. Av dessa 39,5 miljoner lever den absoluta merparten i Afri-ka söder om Sahara (24,7 miljoner). Under 2006 identifierades 4,3 miljoner nya fall av hiv i världen. Barn under 15 år utgjorde 530 000 av de 4,3 miljonerna nya fall av hiv. Under 2006 uppskattades 2,9 miljoner människor ha avlidit i aids, av dessa var 380 000 barn under 15 år (http://www.who.int/hiv/mediacentre/2006_EpiUpdate_en.pdf,

061205).

I Sverige har det rapporterats 7 262 personer med hiv fram t.o.m. första halvan av 2006. Utav dessa 7 262 personer beräknas ungefär hälften vara i livet idag. Sveriges situation påverkas mycket av hur läget ser ut i resten av världen, då nyanlända personer till Sve-rige från områden med en stor utbredning av hiv, idag står för drygt hälften av alla rap-porterade fall. Under första halvan av 2006 raprap-porterades 160 nya fall av hiv. Av dessa var endast en liten del ungdomar i åldrarna 15-29 år

14

4.5 Hiv/Aids i skolan

I detta kapitel kommer vi att lyfta fram hur beröringen av hiv/aids ser ut i skolans styr-dokument.

Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1 100) slår fast att verksamheten i sko-lan skall utformas i överrensstämmelse med grund-läggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde /… / Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integri-tet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvin-nor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla.

Citatet ovan är tagit från skolverkets hemsida

(http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069, 061205)

Citatet ovan visar att skolans viktigaste uppgift är att förmedla ett demokratiskt synsätt grundat i allas lika värde. Detta är ett väldigt omfattande område men om man arbetar med detta i relation till millenniemålen, som en del i arbetet för en hållbar utveckling får man en karta att följa. Ett av millenniemålen handlar just om att man ska begränsa hiv/aids och andra sjukdomar. För att kunna bekämpa dessa sjukdomar behövs kunskap, inte bara om själva sjukdomen utan även kunskap om allmänhetens kunskaper och för-hållningssätt till sjukdomen.

Hiv/aids är ett område som enligt Lpo 94 kan behandlas i flera olika ämnen i grundsko-lan (Centerwall, 1995). Men området hiv/aids nämns inte i direkta ordalag utan är en del av områdena sexualitet och samlevnad vilket ingår i ämnena biologi och samhällskun-skap (Skolverket, 2006). Hiv/aids utgör en del av läroplanens övergripande mål, genom

15

skolans uppgift att förmedla en demokratisk syn på samhället grundat i alla människors lika värde.

Om man går tillbaka till Lgr 80 finner man inte heller hiv/aids problematiken presente-rat i direkta ordalag, utan man har liknande formuleringar som i Lpo 94 gällande sko-lans övergripande mål. I Lgr 80 finner man även formuleringar rörande sexualitet och samlevnad inom naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen (Skolöver-styrelsen, 1992).

Under 80-talet var hiv/aids ett nytt hett ämne som fick stort utrymme i massmedia. Man trodde att hiv/aids skulle drabba framförallt unga människor, och därför blev skolan ålagd att jobba med hiv/aids problematiken. Dåvarande skolöverstyrelsen såg till att ett särskilt undervisningsmaterial utarbetades och uppmanade lärarna att ta upp aids i un-dervisningen (Kindeberg, 1997).

Citatet nedan är tagit ifrån Kindeberg (1997, s.11).

Hiv/aids får inte ses som något vid sidan om det vanliga skolarbetet utan bör vara väl integrerad i den ordinarie un-dervisningen.

Det räcker inte med enstaka, kampanjartade åtgärder. För att nå målet att elevernas beteende skall påverkas behövs en långsiktig planering och en kontinuitet i arbe-tet.

Eftersom målet inte bara gäller kunskapsnivå utan också handlingsnivå räcker det inte med enbart fakta om

hiv/aids. Undervisningen skall på alla stadier öka elever-nas medvetenhet om sina egna värderingar, attityder och handlingar och på så sätt förankras i elevernas egen livs-situation. Metoder som låter eleverna aktivt bearbeta egna attityder måste utgöra en del av undervisningen om hiv/aids.

16

5. Forskningsöversikt

Under detta avsnitt lyfts tidigare forskning fram som berör allmänhetens kunskaper och attityder rörande hiv/aids och sex- och samlevnadsundervisning kopplat till attityd och kunskapsskapande. Vi tar även upp kulturens inverkan på kunskap och attityder i mus-limska samhällen, och i skolans sex- och samlevnadsundervisning.

5.1 Allmänhetens kunskaper och attityder om hiv/aids

Folkhälsoinstitutet har en fortgående undersökning som behandlar allmänhetens kun-skaper, attityder och beteende rörande hiv/aids. År 2003 gjordes den senaste undersök-ningen och sammanställundersök-ningen av Herlitz (2004). Informationen är insamlad genom en enkätundersökning som delats ut till 4000 personer i åldrarna 16-44. Hela åldersgruppen är indelad i mindre grupper efter ålder.

I undersökningen framgår det att det allmänna kunskapsläget i förhållande till de vanli-gaste smittvägarna ligger på en hög nivå (89-98 %). Undersökningen som gjordes 2003 visar på att gruppen 16-24 år anser sig löpa större risk att smittas av könssjukdomar än de andra grupperna. Dock framgår av undersökningen att den största oron inte rör hiv utan klamydia. Herlitz ser detta som ett logiskt antagande i förhållande till gruppens exponeringsrisk och de osäkra framtidsutsikterna gällande smittspridningen.

Herlitz lyfter även fram att man sedan undersökningen startade på 1980-talet har sett en generell nedgång i engagemanget kring frågor om hiv/aids. Engagemanget är större bland de unga än bland de äldre i 2003 års undersökning, men lägre bland de unga än för 15 år sedan. Detta bör man känna en viss oro inför då det finns en långsamt pågåen-de spridning i Sverige, men framförallt gällanpågåen-de hur smittspridningen ser ut i pågåen-de länpågåen-der som Sverige har kontakt med på olika sätt. Rapporten visar att sedan 1987 har allmän-heten i Sverige genomgått en generell minskning i negativa attityder till närkontakt med en hivsmittad person. Rapporten pekar på att denna minskning gäller åldersgrupperna över 20 år. Bland åldersgrupperna under 20 år har man kunnat identifiera en ökning i negativa attityder till närkontakt med en hivsmittad person mellan undersökningstillfäl-lena 2000 och 2003. Under hela undersökningsperioden har män överlag varit mer ne-gativt inställda till kontakt med hiv/aids smittade än kvinnor.

17

Herlitz påpekar även att man kunnat identifiera en skillnad mellan personer boende i storstäder och de som bor på landsbygden och mindre orter, gällande engagemang i hiv/aids frågor. Personer boende i storstäder uppvisar något större engagemang. Detta anser Herlitz bero på att det finns en större exponering av hiv/aids i storstäderna. Det lyfts även fram att det finns skillnader under hela undersökningsperioden i kunskaper och attityder kring hiv/aids mellan låg- och högutbildade. Det visade sig att högutbilda-de hahögutbilda-de något mindre fördomsfulla attityhögutbilda-der till personer med hiv.

5.2 Sex och samlevnadsundervisning

Kindeberg (1997) har skrivit avhandlingen Undervisningens möjligheter att förändra

elevernas tänkande inom området aids och sex. I studien studeras undervisning inom

området aids och sex på skolans högstadium och i gymnasieskolan. Syftet med studien var att beskriva lärares möjligheter att påverka ungdomar till att handla ansvarsfullt inom området aids och sex. Intresset för undersökningen fokuserade främst på ämnes-begrepp och metodisk inriktning, och inriktade sig mest på relationen elev och ämne. Under arbetet med studien som pågick i två år utökades den till att även omfatta lärarnas roll, då Kindeberg ansåg att hänsyn även måste tas till lärarens individuella betydelse.

Under det första året uppnåddes inga signifikanta skillnader avseende faktakunskaper, attityder och handlingsberedskap i projektgruppen trots att en intensiv undervisning bedrivits. Projektlärarna ändrade på sin undervisning under det andra året, och det gav ett positivt utslag vid jämförelse av första och sista undersökningstillfället. Kindeberg analyserade fram att centrala förändringar i elevernas tänkande om ämnet aids och sex kunde relateras till variationer i undervisningens inriktning. Under andra året ändrades undervisningen så att den blev mer nyanserad och problematiserande kring begrepp som säker sex kontra säkrare sex och vad riskgrupper innebär, detta genom att man bjöd in en infektionsläkare som föreläste och en aids drabbad person som berättade om hur det är att leva med aids. Under andra året styrdes även lektionerna mer av enkätfrågorna. Det framgår även att det finns en tro på att undervisning fungerar bäst när man utgår från en kontext som tydligt visar på den praktiska nyttan med ett undervisningsinnehåll för individen. Detta gäller även ämnesbegreppen. Kindeberg anser att om inte dessa begrepp sätts in i en situation som ”tvingar” eleven att medvetandegöra vad dessa be-grepp innebär både för sig själv och andra, så förlorar bebe-greppen sitt värde och sin

me-18

ning i undervisningen. Från det första undersökningstillfället till det sista tycker sig Kindeberg se en positivare attityd hos eleverna, kopplat till en ökning i faktakunskap. När det gäller relationen mellan faktakunskap och handlingsberedskap anser Kindeberg det vara svårt att dra några slutsatser om man verkligen har lyckats påverka elevernas handlingsberedskap. Trots enkätens omfattande utformning var den inte tillräcklig för att mäta ovanstående sammanhang. Dock gav eleverna uttryck för en positivt baserad handlingsberedskap i de frågor i enkäten som skulle mäta detta (Kindeberg, 1997).

Blanchett (2000) är även inne på detta med en bättre handlingsberedskap om eleven får en ökad kunskapsbas i sin artikel Sexual risk behaviors of young adults with LD and the

need for HIV/AIDS education. I studien ser hon ett behov för specialanpassat

undervis-ningsmaterial till elever med inlärningssvårigheter. Elevernas inlärningssvårigheter gör att de inte kan delta i den vanliga undervisningen fullt ut, vilket kan skapa en bas för missuppfattningar och felaktiga kunskaper om hiv/aids. För att ge dessa elever en bättre handlingsberedskap menar Blanchett att man ska behandla relationsbyggande utöver undervisningen om hiv/aids vilket ger en mer djupverkande undervisning och kontextu-aliserad undervisning för dessa elever. Om undervisningen bedrivs på detta sätt menar hon att kunskap leder till bättre attityder och handlingsberedskap. Även Kindeberg (1997) anser att goda kunskaper leder till ändrade attityder.

Kindeberg (1997) kom i sin studie fram till att lärares delaktighet och öppenhet i under-visningen om aids och sex är en viktig faktor för att underunder-visningen ska bli värdefull. Genom att läraren bjuder mer på sin egen person blir hon mer trovärdig, når eleverna bättre och kan erhålla mer respekt. En undervisningssituation är en social samvaro, och det handlar om ett samspel och att kunna föra ett samtal, en dialog mellan lärare och elever. Detta är även ett resultat som Lööf (1999) kommit fram till i sin undersökning

Det handlar om personer – inte om kulturer! Hon har intervjuat lärare och elever i

mångkulturella skolor om hur de anser att undervisningen inom sex- och samlevnad bör se ut. Vidare tar Lööf upp att eleverna ser skolundervisningen som ett viktigt komple-ment till den information som de får från tv/media och andra källor.

I Kindebergs (1997) avhandling diskuteras även problematiken med att skolans uppnå-endemål inte lever upp till skolans yttersta mål, att främja människors lika värde. Kin-deberg skriver att vi idag vet att det är kursplanens mål som påverkar och styr innehållet

19

i läroböcker, och att detta i sin tur påverkar lärares val av innehåll. Många gånger for-muleras enbart faktamål skilt från övergripande mål, och värderingar och handlingsin-riktade aspekter glöms bort. Även i Lööf (1999) kommer tankar om människors lika värde fram under de intervjuer som hon genomfört i form av att svenska elever ger ut-tryck för att man ska ta hänsyn till utländska elevers bakgrund i undervisningen. Samti-digt ger endast ett fåtal elever med utländsk bakgrund uttryck för att svenska elever ska få lära sig mer om andra kulturer än sin egen. Merparten av eleverna menar dock att alla ska ha samma undervisning.

I rapporten Det handlar om personer – inte om kulturer! som Lööf (1999) sammanställt för folkhälsoinstitutet diskuteras det kring undervisningen i sex- och samlevnad i mång-kulturella skolor. Ett av målen med boken är att klargöra om det finns någon form av kulturell påverkan i inställningen till denna undervisning. Under de intervjuer som Lööf genomfört med eleverna på de utvalda skolorna framgår det att kulturen inte påverkar i den utsträckning som man skulle kunna tro.

I de fall då kulturen kunde skapa problem rör det sig om bostadsområden med många nyligen invandrade familjer. Här kan det vara så att unga flickor hålls borta från sex- och samlevnadsundervisningen på grund av den sociala kontrollen som finns i bostads-området. Denna kontroll kan jämföras med den kontroll som kan uppstå i en liten by där alla känner alla. Även pojkar kan beröras av detta. När det förhåller sig så framkommer det i intervjuer med lärarna att kontakten med föräldrarna är viktig. Dock är det så att det oftast fungerar dåligt med denna kontakt. På de skolor där kontakten sker är lärarna tveksamma till om föräldrarna förstår den information som ges. En annan tanke kommer fram vid en intervju med en arabisk kvinna som arbetar som tolk och modersmålslärare. Hon anser att föräldrarnas åsikter inte bör vara avgörande. Det är eleverna och inte för-äldrarna som lärarna ska gå till mötes anser hon (Lööf, 1999).

5.3 Kulturellt perspektiv på hiv/aids

Hasnain (2005) har skrivit en artikel om hiv/aids problematiken i muslimska samhällen. I artikeln diskuteras kulturella närmanden som en strategi i minskningen av epidemin och om aspekter för att förebygga fortsatt spridning av sjukdomen. Hiv/aids är mer än ett medicinskt- och biologiskt problem, det är även ett kulturellt problem.

20

In the Muslim World, religion defines culture and the cul-ture gives meaning to every aspect of an individual’s life.

Citatet är hämtat från Hasnains artikel (2005, s.5).

Även Tavoosi m.fl. (2004) identifierar religion/kultur som en påverkande faktor i sprid-ningen av information om hiv/aids. De påpekar emellertid att de religiösa/kulturella ledarna inte ska stå ensamma, utan samarbeta med Non Governmental Organizations, politiker och media samt skolorna för att sprida korrekt information om hiv/aids till all-mänheten.

Att minska spridningen av hiv/aids handlar enligt Hasnain (2005) mycket om att föränd-ra det personliga beteendet och livsstilen. Vissa beteenden så som att ha oskyddat sam-lag och att dela injektionssprutor utgör en ökad risk att drabbas av hiv/aids. Dock är även bristande kunskap om hiv/aids i den muslimska världen ett stort problem, vilket även Tavoosi m.fl. (2004) tar upp i sin studie. En bakomliggande orsak till bristande kunskap är att regimerna i många länder inte har tagit hiv/aids spridningen på allvar. Istället för att gå ut med information om problemet, hänvisar man till sin kultur och re-ligion, vilket enligt dem själva borde vara tillräckligt för att sjukdomen inte ska spridas. Detta baseras bland annat på att sex utanför äktenskapet är förbjudet. Även statistik från muslimska länder bör ifrågasättas då tillförlitligheten kan vara diskutabel på grund av att statistik inte alltid redovisas korrekt, vilket kan bero på den roll som religionen spe-lar i landet (Hasnain, 2005). Tavoosi m.fl. (2004) tog i sin studie upp ett exempel på hur religionen i ett land kan försvåra informationsinsamlande. De tog upp att det i religiösa länder, som till exempelvis Iran, är svårt att undersöka sexualvanor för att kunna kart-lägga riskbeteende.

I den studie som Tavoosi m.fl. (2004) genomförde på skolor i Teheran, Iran, var elever-na 15-17 år gamla. I undersökningen framgår det att kunskapsläget var relativt bra, 67 – 96 % av eleverna svarade rätt per fråga. Trots detta identifierades många missuppfatt-ningar om hiv/aids t.ex. att barn inte kan smittas, smittade kan identifieras på sitt utse-ende med mera. Att så många missuppfattningar finns tillskriver Tavoosi m.fl. media då dessa inte gör något för att motverka detta, utan endast redovisar onyanserad fakta samt ger falska förhoppningar, genom att exempelvis presentera mirakelkurer och annat som

21

inte är medicinskt belagt. Tydliga exempel på hur grova missuppfattningar som fanns inom undersökningsgruppen syns tydligt när 46 % svarade att de inte ansåg att hiv smit-tade skulle gå i en vanlig skola. Man kunde inte se någon skillnad mellan pojkar och flickor, men man såg skillnad mellan utbildningsnivå och attityder/fördomar.

Det som är förvånande i artikeln som Tavoosi m.fl. (2004) skrivit är att trots många missuppfattningar svarade 49 % att de skulle visa medkänsla med en hivsmittad, medan endast 15 % uppgav att de skulle känna hat/avsky. Här såg man en skillnad mellan poj-kar och flickor. Flickorna uppvisade större förmåga att visa medkänsla än pojpoj-karna. I undersökningen svarade endast sex procent att de kommit i kontakt med hiv/aids genom skolan. Den vanligaste informationsvägen som eleverna uppgav var media. Det fanns ett allmänt intresse av att lära sig mer om hiv/aids.

6. Metod

6.1 Urval

Undersökningen genomfördes under hösten 2006 på två olika skolor i Skåne. Vi valde ut de två skolorna på grund av att de har stora skillnader i invandrartäthet, vilket vi strä-vade efter då vi bland annat var intresserade av denna jämförelse. De elever som deltog i undersökningen går i årskurs nio på respektive skola.

Skola 1 är en skola i en större stad, med hög invandrartäthet. Skolan ligger i ett område med överlag ogynnsamma socio- ekonomiska förhållanden. Eleverna bor uteslutande i höghusområden.

Skola 2 är en skola i en tätort, med låg invandrartäthet. Skolan ligger i ett område med överlag gynnsamma socio- ekonomiska förhållanden. Eleverna bor i områden med vil-labebyggelse med inslag av radhus.

22

6.2 Datainsamling

Kvantitativt inriktad forskning är en metod som används då man vill samla in en större mängd data. En kvantitativ metod är en statistisk metod för att bearbeta och analysera insamlat material. Enkät med fasta svarsalternativ är ett vanligt tillvägagångssätt. Meto-den används när man från en undersökningsgrupp vill kunna dra generella slutsatser, som kan appliceras på andra individer som passar in i undersökningsgruppen.

Vi har valt att göra en komparativ undersökning, som baseras på en kvantitativ studie. Vi har använt oss av enkät som undersökningsmetod. Valet av en kvantitativ studie ba-serades på att vi eftersträvade en större mängd data. När vi valde undersökningsmetod resonerade vi som så att det skulle kunna finnas elever som upplevde hiv/aids som ett känsligt område. Därför gjordes valet av en anonym enkät framför att utsätta eleverna för en intervjusituation som kanske kunde ha uppfattats som obehaglig. Vidare ansåg vi att svaren skulle få en högre grad av reliabilitet då det inte går att identifiera en enskild elevs tankar och idéer (Patel & Davidsson, 1994).

6.3 Reliabilitet och validitet

Vid en undersökning konstrueras instrument för att undersöka ett valt problemområde. Dessa instrument kan exempelvis vara enkäter, observationer och intervjuer. Vid ut-formning av en enkät är det viktigt att veta att vi mäter det vi avser att mäta, att vi strä-var efter god validitet. Vi måste även veta att undersökningen görs på ett tillförlitligt sätt, vi måste veta att vi har god reliabilitet.

För samtliga undersökningsmetoder är vi intresserade av att veta att de verkligen mäter det som vi önskar att mäta. Detta kan beskrivas med de två begreppen validitet och reli-abilitet.

Man eftersträvar alltid god validitet och reliabilitet i undersökningar då man oftast öns-kar kunna generalisera undersökningsresultat på andra än de som är undersökta. Dessa två begrepp står i ett visst förhållande till varandra och därför är vi alltid intresserade av både dessa två.

23

Tre regler som är bra att komma ihåg följer i citatet nedan som är hämtat ifrån Patel & Davidson (1994, s.85).

• Hög reliabilitet garanterar inte hög validitet. • Fullständig reliabilitet är en förutsättning för

full-ständig validitet.

• Låg reliabilitet ger låg validitet.

Många gånger kan man själv uppfatta sitt mätinstrument som bra, och att det mäter det man avser att mäta. Men för att inte behöva riskera onödiga misstag kan det vara bra att kontrollera vårt konstruerade mätinstrument för att göra en bedömning av

innehållsvali-diteten. Detta görs genom att en utomstående, exempelvis en handledare som är insatt i

undersökningsproblematiken går igenom mätinstrumentet.

Då undersökningar strävar efter att vara reproducerbara är reliabilitet ett mått på instru-mentets tillförlitlighet, och talar om graden av slumpinflytande i mätningen. Hög relia-bilitet betyder att undersökningen ska kunnas genomföras gång på gång med liknande resultat.

Enkät är det mätinstrument där tillförlitligheten är som svårast att mäta i förhand. Därför är det mycket viktigt att enkäten är väl genomarbetad och att man bland annat har tänkt på följande frågor: Tydliga instruktioner till enkäten måste ges och man måste se till att enkäten uppfattas av individerna på det sätt som man tänkt. Den ska vara lätt att förstå och besvara samt vara formulerad på ett sådant sätt att frågorna inte kan missuppfattas.

Det går inte att uttala sig om en enkäts reliabilitet förrän man ser hur den har blivit be-svarad. Kanske finns det frågor i enkäten som inte har blivit besvarad av alla, och ibland kan somliga ha kryssat i flera svarsalternativ trots instruktioner om att endast kryssa i endast ett. Det går alltså inte att ge ett omdöme om enkätens reliabilitet förrän vi sett resultatet av den (Patel & Davidsson, 1994). När vi hade genomfört undersökningen såg vi att reliabiliteten inte var så hög som vi hade hoppats på. Detta på grund av att en del elever hade kryssat i fler än ett alternativ på vissa frågor och i vissa fall missat att svara på någon fråga. Två andra faktorer som kan ha haft inverkan på undersökningens relia-bilitet är den situation som enkäten presenterades i och hur den skulle användas. Vi tror att skolan som en ”sluten miljö” gör att eleverna ikläder sig en viss roll när de kommer

24

dit och att det finns en risk att de kanske svarat annorlunda än vad de skulle ha gjort som ”privatperson”. Vi tror också att det faktum att enkäterna skulle användas i en stu-die kan ha påverkat eleverna att svara det som de tror är mer socialt accepterat och inte det som de egentligen tycker.

6.4 Utformning av enkät

Vid utformningen av enkäten (se bilaga) konstruerade vi frågor som skulle vara av hög relevans för att kunna svara på våra frågeställningar.

En stor del av frågornas innehåll och utformning kom vi fram till genom att läsa boken 100 frågor och svar om HIV/AIDS (Ford, 1993). Därefter påbörjades arbetet med att konstruera vår enkät, och sedan testades den i en pilotstudie.

Till frågorna i enkäten gavs fasta svarsalternativ, det vill säga enkäten var helt strukture-rad. Dessa frågor såg ut på följande sätt; en fråga med oftast tre eller fyra fasta svarsal-ternativ. Enkäten var helt standardiserad då frågorna var likalydande och i samma ord-ning till samtliga i undersökord-ningsgruppen (Patel & Davidson, 1994). Instruktioner läm-nades skriftligt i enkäten om att man endast fick markera ett svarsalternativ per fråga. Detta var för att underlätta i analysarbetet.

Enkäten inleddes med två bakgrundsfrågor gällande kön och svensk respektive utländsk bakgrund. Vidare var enkäten utformad så att den började med en del som innehöll kun-skapsrelaterade frågor som sedan följdes av en del med attitydfrågor. Enkäten avsluta-des med en fråga där eleverna ombads att lämna respons på enkäten.

Efter att ha genomfört pilotstudien omformulerades ett par frågor. Vidare deltog vi i en workshop om enkäter och mottog respons både från handledaren och från examensarbe-tets basgrupp, vilket ledde till ytterligare ett par mindre ändringar i enkäten. Det lades även till två frågor som behandlade socio- ekonomiska aspekter. Dessa frågor handlade om föräldrarnas utbildningsnivå och var de hade gått i skolan. Dessa frågor kom senare att plockas bort igen, och anledningen till det tas upp under avsnittet genomförande. När enkäten var omarbetad sändes den in till vår handledare för en slutlig kontroll. Enkäten blev godkänd för utskick efter att några små ändringar gjorts.

25

6.5 Genomförande

När enkäten var färdigställd kontaktades biträdande rektor på respektive skola och vi var välkomna att genomföra vår undersökning på dessa skolor. Dock ville båda se enkä-ten innan vi gjorde undersökningen. Efter att de biträdande rektorerna på skolorna gått igenom enkäten fick vi klartecken från skola 1 medan det fanns förbehåll från skola 2. Dessa förbehåll diskuterades per telefon och den diskussionen ledde till att de två frå-gorna gällande socio- ekonomiska förhållanden togs bort från enkäten. Därefter genom-fördes enkätundersökningen under vecka 48 hösten 2006.

Vi blev väl bemötta av både elever och personal på de båda skolorna. Innan enkäten delades ut poängterade vi att denna enkät var helt anonym och att varken skola eller elevers namn skulle komma att nämnas i undersökningen. Enkäten skulle fyllas i en-skilt, och vi bad eleverna att inte prata med varandra under tiden de fyllde i enkäten. Vi tydliggjorde också att det var viktig att de endast kryssade i ett svarsalternativ per fråga.

6.6 Bearbetning av resultat

6.6.1 SPSS

För att bearbeta vårt insamlade material har vi använt oss av SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) version 13.0 for Windows. SPSS är ett programpaket för statis-tiska bearbetningar som idag anses vara ett ledande statistikprogram (Aronsson, 1999).

6.6.2 Korstabell

För att analysera och bearbeta vårt insamlade material har vi till stor del använt oss av korstabeller. Med hjälp av korstabeller har vi studerat två eller flera variabler och räknat det antal gånger de olika kombinationerna mellan variabelvärdena inträffar. Resultaten vi har fått fram med hjälp av korstabellerna har vi sedan presenterat i vårt resultat, samt använt oss av för att skapa mer lättöverskådliga diagram som presenteras i resultatet (Aronsson, 1999).

26

6.6.3 Signifikans

Ett p-värde används för att konstatera om det uppmätta Cramér`s V (ett mått på hur starkt ett samband är mellan två variabler) värdet beror på slumpen eller är statistiskt signifikant. Enligt Djurfeldt m.fl. (2003) är det önskvärt att P-värdet ska ligga på 0,05 eller understiga detta för att skillnaden mellan variablerna inte ska bero på slumpen på en 5 % nivå. Ett P-värde på 0,05 är en vedertagen gräns inom samhällsvetenskapen.

Vi har valt att lägga P-värdet på 0,05 för att avgöra om svaren i vår enkät beror på slumpen eller är statistiskt signifikanta. Detta innebär att det på varje fråga i enkäten finns en 5 procentig chans att svaren är slumpartade.

7. Resultat

I studien deltog totalt 104 elever varav 54 pojkar och 50 flickor. Utav de 104 eleverna hade 48 elever utländsk bakgrund och 56 elever svensk bakgrund. Enkäten finns pre-senterad som bilaga. I enkäten angav eleverna om de var kvinna eller man och även i diagrammen i resultatdelen används dessa två begrepp. Istället för att benämna eleverna som män och kvinnor, har vi valt att benämna eleverna som flickor och pojkar i vår stu-die.

För att kunna mäta om elevernas attityder är positiva eller negativa gentemot hiv smit-tade har vi värderat vad vi anser vara det mest positiva svarsalternativet på varje fråga, dels genom att titta på hur Kindeberg har värderat attitydfrågorna i sin avhandling och dels genom att utförligt diskutera varje fråga

7.1 Kunskap

Denna del bestod av åtta stycken frågor (frågorna 3 – 10) gällande faktakunskaper om hiv/aids. Till varje fråga gavs 3 – 6 fasta svarsalternativ, och eleverna fick endast kryssa i ett svarsalternativ per fråga.

27

Tabell 1: Procentuell andel rätta svar på kunskapsfrågorna (fråga 3-10). Eleverna är fördelade i fyra grupper avseende kön eller bakgrund.

Grupper n Rätta svar

Flickor 50 64 %

Pojkar 54 72 %

Svensk bakgrund 56 73 %

Utländsk bakgrund 48 63 %

Totalt sett finns det inte stora skillnader mellan de olika gruppernas kunskap (se tabell 1). Dock har de två grupperna pojkar och elever med svensk bakgrund ett något högre medelvärde än de två grupperna flickor och elever med utländsk bakgrund.

Tabell 2: Procentuell andel rätta svar på kunskapsfrågorna (fråga 3-10). Eleverna fördelade i fyra undergrupper avseende kön och bakgrund.

Undergrupper n Rätta svar

Pojkar svensk bakgrund 33 74 %

Pojkar utländsk bakgrund 21 70 %

Flickor svensk bakgrund 23 71 %

Flickor utländsk bakgrund 27 58 %

Pojkar med svensk och utländsk bakgrund samt flickor med svensk bakgrund ligger på en jämnhög kunskapsnivå. Den grupp som avviker är flickor med utländsk bakgrund som ligger något under de övriga gruppernas kunskapsnivå. Dock är skillnaden inte statistiskt signifikant.

28

Genom att umgås med en HIV positiv

person Genom kontakt med

HIV positiv persons kroppsvätskor Endast genom sexuell kontakt (samlag) Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Svensk bakgrund 40% 30% 20% 10% 0% P ro ce n t av to tal a e levg ru p p en n=56 n=48 n=56 n=48 n=56 n=48

Figur 1: Elevernas kunskaper relaterat till bakgrund om smittvägar.

Figur 1 visar hur eleverna relaterat till bakgrund har svarat på den fråga som handlade om hur hiv smittar. En större del av de svenska eleverna valde det korrekta svarsalterna-tivet: Genom kontakt med HIV positiv persons kroppsvätskor, medan en större del av de utländska eleverna valde svarsalternativet: Endast genom sexuell kontakt (samlag). Det finns en signifikant skillnad mellan gruppernas svar (p=0,041).

29

Genom att umgås med en HIV positiv person Genom kontakt med HIV

positiv persons kroppsvätskor Endast genom sexuell

kontakt (samlag) Kvinna Man Kön Kvinna Man Kön Kvinna Man Kön 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% P ro c e n t a v t o ta la e le v g ru p p e n n=54 n=50 n=54 n=50 n=54 n=50

Figur 2: Elevernas kunskaper relaterat till kön om smittvägar.

Figur 2 visar hur eleverna relaterat till kön har svarat på frågan om hur hiv smittar. Här förekommer inte någon signifikant skillnad mellan pojkar och flickor. Totalt sett var kunskapsnivån relativt låg då endast 54 % av elevgruppen angivit rätt svar på frågan om hur hiv smittar.

På frågan om vad hiv är angav 75 % av elevgruppen det korrekta svarsalternativet att det är ett virus som bryter ned kroppens immunförsvar. På frågan om vad aids är angav 89 % av eleverna det korrekta svarsalternativet att det är ett sjukdomstillstånd som orsa-kas av hiv. Även här förekom det inte någon nämnvärd skillnad mellan de olika grup-perna. På frågan om vem som kan drabbas av hiv svarade 92 % av alla elever att alla människor oavsett sexuell läggning kan drabbas. Det fanns ingen nämnvärd skillnad mellan grupperna.

30 Vet ej Nej Ja Kvinna Man Kön Kvinna Man Kön Kvinna Man Kön 50% 40% 30% 20% 10% 0% P ro c e n t a v t o ta la e le v g ru p p e n n=54 n=50 n=54 n=50 n=54 n=50

Figur 3: Elevernas kunskap relaterat till kön om hiv är orsaken till aids.

Figur 3 visar elevernas angivna svar relaterat till kön på frågan om hiv är orsaken till aids. På denna fråga angav fler pojkar än flickor det rätta svarsalternativet att hiv är or-saken till aids och skillnaden var signifikant (p=0,021). Totalt har 78 % av elevgruppen angivit ett korrekt svar på frågan om hiv är orsaken till aids. Ur ett bakgrundsperspektiv finns det ingen signifikant skillnad mellan elever med svensk respektive utländsk bak-grund.

31

Ja, genom säker sex och vara försiktig med

kroppsvätskor Ja, genom att utöva säker

sex är jag helt säker Nej Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Bakgrund Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Bakgrund Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Bakgrund 40% 30% 20% 10% 0% P e rc e n t N=56 n=48 n=56 n=48 n=56 n=48

Figur 4: Elevernas kunskaper relaterat till bakgrund om det går att skydda sig mot hiv.

Figur 4 visar elevernas angivna svar på frågan om det går att skydda sig mot hiv. Flerta-let elever med svensk bakgrund har kryssat för det rätta svarsalternativet att det går att skydda sig mot hiv genom säker sex och att vara försiktig med kroppsvätskor. Inom elevgruppen som deltagit i undersökningen finns det en tendens (p=0,051) att elever med svensk bakgrund har större kunskaper i frågan än elever med utländsk bakgrund. Mellan pojkar och flickor finns det ingen signifikant skillnad. Totalt sett angav 63 % av elevgruppen rätt svarsalternativ.

7.2 Attityd

Denna del bestod av åtta stycken frågor (11-18) gällande elevernas attityder om

hiv/aids. Till varje fråga gavs 2 – 6 fasta svarsalternativ, och eleverna fick endast kryssa i ett svarsalternativ per fråga. Frågorna 12 och 13 redovisas inte.

32

Tabell 3: Procentuell andel rätta svar på attitydfrågorna (fråga 11, 14-18). Elever-na är fördelade i fyra grupper avseende kön eller bakgrund.

Grupper n Rätta svar

Flickor 50 71 %

Pojkar 54 60 %

Svensk bakgrund 56 65 %

Utländsk bakgrund 48 65 %

Totalt sett har elevgruppen en positiv attityd gentemot hiv/aids drabbade (se tabell 3). Mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund finns det inga skillnader. Flickorna i undersökningsgruppen har ett högre medelvärde på attitydfrågor-na än pojkarattitydfrågor-na.

Tabell 4: Procentuell andel rätta svar på attitydfrågorna (fråga 11, 14-18). Elever-na fördelade i fyra undergrupper avseende kön och bakgrund.

Undergrupper n Rätta svar

Pojkar svensk bakgrund 33 59 %

Pojkar utländsk bakgrund 21 62 %

Flickor svensk bakgrund 23 74 %

Flickor utländsk bakgrund 27 67 %

Flickor med svensk bakgrund har den mest positiva attityden av undergrupperna. Pojkar med svensk bakgrund är den grupp som visar på den minst positiva attityden av under-grupperna i undersökningen (se tabell 4).

Tabell 3 visar att undersökningsgruppen totalt sett har en positiv attityd gentemot hiv-smittade. Något som stödjer det positiva attitydläget är att 66 % av elevgruppen angav att de skulle kunna krama en hiv-smittad person och att 92 % av elevgruppen angav att

33

hiv-smittade inte är mindre värda. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan eleverna kopplat till elevernas bakgrund eller kön på någon av de två frågorna.

Vet ej Nej Ja Kvinna Man Kön Kvinna Man Kön Kvinna Man Kön 30% 20% 10% 0% P ro c e n t a v t o ta la e le v g ru p p e n n=54 n=50 n=54 n=50 n=54 n=50

Figur 5: Elevers attityder relaterat till kön gällande hiv smittade och föreningsli-vet.

Figur 5 visar elevernas angivna svar relaterat till kön på frågan om hiv-smittade bör få vara med i idrottsföreningar och andra typer av föreningar. Fler flickor än pojkar är po-sitiva till hiv-smittades deltagande i föreningslivet och skillnaden är signifikant

(p=0,009). Elevers attityder relaterat till bakgrund gällande hiv smittade och förenings-livet var något fler elever med svensk bakgrund positivt inställda till hiv-smittade i fö-reningslivet. Noterbart är att det var förhållandevis många elever som svarade vet ej på frågan.

34

Elevmotiveringar till om hiv smittade bör få vara med i idrottsföreningar

eller annan typ av förening.

Flicka utländsk bakgrund som har svarat nej med motiveringen: För dom som är

HIV-smittade kan smitta andra exempelvis när dom duschar.

Pojke svensk bakgrund som har svarat ja med motiveringen: ehm, kanske inte bra att

idrotta, men alla ska få va me´d i föreningar och visa åsikter.

Pojke utländsk bakgrund som har svarat ja med motiveringen: Varför inte? dem utövar

idrott, inga sexuella ställningar som kan orsaka att någon annan blir smittat. De också, att personen i fråga sig bör sig säga till vilken vattenflaska personen har så att andra inte blir smittade.

Pojke svensk bakgrund som har svarat vet ej med motiveringen: Jag tycker att det är

ens egen sak att berätta för föreningen eller tränaren som man har. Det är ens eget val tycker jag men det kan vara bra att säga vad man har för någonting.

Flicka svensk bakgrund som har svarat ja med motiveringen: Man ska inte frysa ut

människor bara för att de har en sjukdom. De har inte själv valt att ha HIV.

35

Vet ej Nej, under inga

omständigheter Ja, men endast vid

tillgång till munskydd Ja, även utan

tillgång till munskydd Kvinna Man Kön Kvinna Man Kön Kvinna Man Kön Kvinna Man Kön 25% 20% 15% 10% 5% 0% P ro c e n t a v t o ta la e le v g ru p p e n n=54 n=50 n=54 n=50 n=54 n=50 n=54 n=50

Figur 6: Elevers attityder relaterat till kön om att hjälpa till vid en olycksplats.

Figur 6 visar elevernas attityder relaterat till kön om att hjälpa en person som behöver hjärt- och lungräddning (mun mot mun metoden). Lika många flickor som pojkar har angivit att de skulle hjälpa personen. Fler pojkar än flickor har angivit att de skulle genomföra hjärt- och lungräddning även utan munskydd, medan fler flickor än pojkar har angivit att de endast skulle genomföra hjärt- lungräddning om de hade tillgång till munskydd. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen (p=0,481). Relativt många elever har svarat vet ej på frågan. Endast ett fåtal elever har svarat att de under inga om-ständigheter skulle hjälpa till.

36

Vet ej Nej, under inga

omständigheter Ja, men endast vid

tillgång till munskydd Ja, även utan

tillgång till munskydd Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Bakgrund Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Bakgrund Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Bakgrund Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Bakgrund 25% 20% 15% 10% 5% 0% P ro c e n t a v t o ta la e le v g ru p p e n n=56 n=48 n=56 n=48 n=56 n=48 n=56 n=48

Figur 7: Elevernas attityder relaterat till bakgrund om att hjälpa till vid en olycks-plats.

Figur 7 visar elevernas attityder relaterat till bakgrund om att hjälpa en person som be-höver hjärt- och lungräddning (mun mot mun metoden). Fler elever med svensk bak-grund angav att de skulle hjälpa personen både med tillgång till munskydd och utan munskydd än elever med utländsk bakgrund. Även i figur 7 har förhållandevis många elever svarat vet ej på frågan och elever med utländsk bakgrund är något mer represen-terade. I frågan förekom ingen signifikant skillnad mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund (p=0,624).

67 % av elevgruppen angav att de skulle behålla kontakten med en kompis som visat sig blivit smittad av hiv. Fler flickor än pojkar har angivit att de skulle behålla kontakten utan att tveka, medan fler pojkar angav att de skulle behålla kontakten men med ett änd-rat beteende.

37

8. Analys och diskussion

8.1 Kunskap

Eleverna i undersökningsgruppen visar på relativt goda kunskaper om hiv/aids. När vi i tabell 1 tittade på medelvärdet för kunskapsfrågorna inom kön och bakgrund, såg vi att flickor och elever med utländsk bakgrund hade ett ca 10 % lägre medelvärde än de två andra grupperna. Vi bröt ned grupperna från tabell 1 i undergrupper och i tabell 2 såg vi att det var flickor med utländsk bakgrund som sänkte resultatet för grupperna flickor och elever med utländsk bakgrund. Vad detta resultat grundar sig på är svårt att säga. Det skulle kunna handla om att en del av flickorna inte har tagit del av den undervisning i sex och samlevnad som ska förekomma i skolan. Denna frånvaro kan bero på kulturel-la aspekter som yttrar sig i att flickorna hålls bort från denna undervisning så som det beskrivs i Lööf (1999). Inom den muslimska kulturen så som vi läst i Hasnain (2005) är sexuellt umgänge inte accepterat utanför äktenskapet. Detta skulle kunna vara en anled-ning till att en del flickor eventuellt skulle kunna utebli från undervisanled-ningen om föräld-rarna inte vill att deras flickor ska komma i kontakt med ämnet sex. Vi kan inte heller uttala oss om huruvida eleverna kommit i kontakt med ämnet hiv/aids i andra skoläm-nen, eller på annat sätt i skolan.

När det gäller kunskap om de vanligaste smittvägarna ligger det på nationellt plan på en mycket hög nivå, 89 – 98 %, (Herlitz, 2004). I vår undersökning var det endast runt 50 % av eleverna som kände till hur hiv smittar. Vi har inte tagit upp eventuella smittspri-dare så som insekter och inte heller risken för mor – barn smitta. Det som kan ha påver-kat det låga resultatet för vår elevgrupp skulle kunna vara elevernas okunskap om vad kroppsvätskor är. De kopplar helt enkelt inte ihop sperma och slidsekret med begreppet kroppsvätskor och att dessa kan smitta även utan samlag. Inom vår elevgrupp var det framförallt elever med svensk bakgrund som hade störst kunskap i frågan medan elever med utländsk bakgrund svarade att man endast smittas genom samlag. För eleverna med utländsk bakgrund tror vi att den eventuella okunskapen om vad kroppsvätskor är har bidragit till deras låga resultat i frågan. Det är åter igen avsaknaden av en koppling mel-lan kroppsvätskor och de vätskor som är inbmel-landade i ett samlag . Däremot ser vi inte någon stor skillnad i kunskaperna om de vanligaste smittvägarna mellan könen.

38

Vi är medvetna om att det inte går att dra några generella slutsatser om förhållandet mellan vår elevgrupps resultat och resultatet från den nationella undersökningen. Emel-lertid är det intressant att ändå titta på vårt resultat i spegeln av det nationella resultatet. Detta då det höga resultatet nationellt sett tyder på att åldersgruppen som ligger nära vår egen grupps ålder har goda kunskaper i frågan om smittvägar medan vår grupp uppvisar ett förhållandevis dåligt resultat i frågan. Vidare kan skillnaden ligga i att frågorna är ställda på helt olika sätt i respektive undersökning och att det finns stora skillnader i undersökningarnas omfattning.

Utöver förhållandevis svaga kunskaper inom vår elevgrupp gällande hur hiv smittar har eleverna goda eller mycket goda kunskaper om vad hiv/aids är och vem som kan drab-bas av sjukdomen. Detta är inte något som Herlitz har tagit upp i folkhälsoinstitutets undersökning från 2003.

När det gäller kunskap om att hiv är orsaken till aids har 78 % av elevgruppen svarat jakande. En signifikant (p=0,021) större andel pojkar än flickor har svarat att hiv är or-saken till aids. Vi tycker detta resultat är intressant i jämförelse med hur eleverna svarat på vad hiv och aids är. 75 % av eleverna har svarat att hiv är ett virus som bryter ned kroppens immunförsvar och 93 % av pojkarna och 84 % av flickorna har svarat att aids är ett sjukdomstillstånd som orsakas av hiv. I frågan om hiv är orsaken till aids svarade 87 % pojkar och 68 % flickor att så är fallet. Det intressanta är hur det har kunnat uppstå en sådan skillnad mellan pojkar och flickor i frågan om hiv är orsaken till aids när vi inte kunnat se någon större skillnad mellan grupperna beträffande vad hiv och aids är. Vi tror att skillnaden kan grundas i det faktum att flickor med utländsk bakgrund har en lägre kunskapsnivå och vi misstänker även att de i högre grad har gissat på frågorna än de andra grupperna. Detta är dock endast spekulationer då vi inte gjort uppföljningar på undersökningen med detta i tankarna.

När vi diskuterade vår elevgrupps resultat ställde vi oss frågan om det överlag goda kunskapsläget beror på att man på skolorna har en undervisning som når ut till eleverna med fakta om hiv/aids. I vår enkät ställde vi avslutningsvis frågan om varifrån eleverna har mottagit information om hiv/aids. Merparten angav att det var genom skolan de mottagit information. Detta tillsammans med elevernas förhållandevis goda kunskaper i ämnet, tycker vi visar på att skolorna lyckats förmedla kunskap om hiv/aids på ett

läro-39

rikt och förståligt sätt. Vi kan inte säga om de två undersökta skolorna har bedrivit un-dervisningen precis i linje med det som Kindeberg (1997) och Lööf (1999) säger är vik-tigt för att informationen ska gå fram. Nämligen att lärarna bör ta tillvara elevernas egna erfarenheter och tankar samt bjuda på sig själva utan att bli för personliga. Oavsett hur undervisningen har bedrivits tycker vi att det viktiga är att undervisningen når fram.

Trots att det tyder på att skolorna når ut med sin undervisning återstår frågan om varför flickor med utländsk bakgrund har ett så lågt resultat. Vi har diskuterat om det kan bero på att det finns en språklig förklaring. Om det är så att de har missat på frågorna på grund av språkliga brister bör resultatet tagas med en nypa salt. Om man utgår ifrån att det är detta som är problemet skulle även pojkar med utländsk bakgrund ha presterat ett motsvarande resultat. Blanchett (2000) diskuterat i sin artikel behovet av ett anpassat undervisningsmaterial för elever med inlärningssvårigheter. Hon menar att om det var anpassat efter deras behov skulle en större medvetenhet uppstå bland denna elevgrupp. Vi anser att man bör sträva efter att anpassa undervisningsmaterialet efter den grupp elever man ska undervisa. Om flickorna med utländsk bakgrund har uppnått ett lägre resultat på grund av språkliga brister, hade de kanske varit i behov av ett mer specialan-passat undervisningsmaterial där man tagit hänsyn till språket.

Som vi sett i resultaten var pojkar med utländsk bakgrund bättre rent kunskapsmässigt än flickor med utländsk bakgrund. Ovan nämnde vi språkliga problem som en möjlig faktor men de kan även tänkas att flickorna känner att de inte kan så mycket trots att undervisningen initialt verkar nå ut. Detta kan tänkas bero på det som Tavoosi m.fl. (2004) kommit fram till. Nämligen att pojkarna känner sig ”friare” att diskutera sina kunskaper och tankar omkring sex och samlevnad medan flickorna inte upplever att de har samma ”frihet” att diskutera detta område.

Det är svårt att säga om det är dessa två faktorer som givit det utfall vi sett, men det kan tänkas. Dock behövs det en annan form av undersökning för att se om detta är fallet.

40

8.2 Attityd

Totalt sett ser vi genom tabell tre och fyra att eleverna i undersökningsgruppen uppvisar en positiv attityd gentemot hiv/aids drabbade. Det positiva attitydläget är särskilt tydligt i frågorna huruvida hiv-smittade personer är mindre värda och om eleverna skulle kunna krama en hiv-smittad. 92 % anser inte att hiv-smittade är mindre värda och 66 % angav att de skulle kunna krama en hiv-smittad. I vår undersökning kan vi se en tendens av att flickorna uppvisar en positivare attityd än pojkarna. Denna tendens som vi identifierat i vår undersökning har även Herlitz (2004) identifierat i folkhälsoinstitutets undersök-ning. I folkhälsoinstitutets undersökning lyfter Herlitz fram att sedan 1987 när under-sökningen startade har kvinnor överlag varit mer positivt inställda till hiv-smittade än vad män har varit.

I frågan om eleverna skulle behålla kontakten med en kompis som visar sig ha blivit smittad av hiv kan vi också se att attityden inom elevgruppen är positiv. Flickor har en positivare attityd, då de flesta inte skulle förändra sitt beteende, vilket en något högre del pojkar uppgivit att de skulle. Vi tror att flickor har lättare att visa empati vilket gör att de har en positivare attityd. En liknande diskussion bedriver Tavoosi m.fl. (2004) i sin artikel om iranska elevers kunskaper och attityder om hiv/aids.

I undersökningen ställde vi en fråga om hur eleverna skulle agera vid en olycksplats där en skadad person behövde hjärt- och lungräddning. I enkäten svarade en överraskande stor del av eleverna att de skulle utföra mun mot mun metoden även utan tillgång till munskydd. Samtidigt svarade en stor del att de inte visste hur de skulle agera. Vi är medvetna om att eleverna kan ha upplevt frågan som svår att svara på. Detta därför att vi tror att de är omöjligt att på förhand säga hur man skulle agera i en sådan situation om man inte har upplevt en liknande situation förut. Dessutom är en olycka aldrig lik en annan och ställningstagandet i denna fråga tror vi är situationsbunden. Vi tycker ändå att det är positivt att så många elever har svarat att de skulle hjälpa till oavsett tillgången till munskydd eller inte. Vi tycker detta är positivt då det handlar om viljan att hjälpa sin medmänniska. Dock är vi medvetna om att elevernas svar kan bero på deras okunskap om vad kroppsvätskor är och att detta är en smittväg.

41

9. Slutsatser

Merparten av eleverna i undersökningsgruppen har tidigare kommit i kontakt med hiv/aids genom framförallt skolan. Studien visar på att merparten av eleverna har goda kunskaper om hiv/aids och positiva attityder. Det positiva attitydläget står i kontrast till Herlitz (2004) resultat på nationell nivå, där det fanns ett negativare attitydläge bland åldersgrupperna under 20 år än bland åldersgrupperna över 20 år.

Flickorna i undersökningen med utländsk bakgrund redovisade en lägre kunskapsnivå än de andra grupperna, men visade samtidigt upp en lika positiv attityd som övriga ele-ver. Detta visar på en tendens att en lägre kunskapsnivå inte nödvändigtvis leder till en sämre attityd. Det finns inte några stora skillnader mellan pojkar och flickor med svensk bakgrund och pojkar med utländsk bakgrund kunskapsmässigt. Däremot ser vi skillna-der kunskapsmässigt mellan dessa tre grupper och flickor med utländsk bakgrund. Atti-tydmässigt finner vi inge skillnader som skulle bero på elevernas bakgrund, men flick-orna uppvisar en positivare attityd än pojkarna gentemot hiv-smittade.

I motsats till Tavoosi m.fl. (2004) och Kindeberg (1997) har inte vi funnit något sam-band mellan goda kunskaper och positivare attityder i vår undersökning. Om det nu ändå är på detta sätt att kunskap och attityd står i förhållande till varandra vilket både Tavoosi m.fl. och Kindeberg säger, vad är det då som gör att flickor med utländsk bak-grund ändå har så positiva attityder som de har? Våra resultat tyder på att flickor med utländsk bakgrund har en något lägre kunskapsnivå, och vi tror att de troligen gissat på merparten av faktafrågorna. Vi tror därför inte att de ser riskerna som är förknippade med hiv/aids. Denna riskblindhet tror vi gör att flickorna inte ser ett problem med ett beteende som av andra skulle bedömas som riskabelt, som till exempel att dela vatten-flaska med en smittad. I både Tavoosi m.fl. (2004) och Herlitz (2004) ser vi att flick-or/kvinnor har en positivare attityd gentemot hiv/aids drabbade personer. Även vi ser en tendens till detta inom vår undersökningsgrupp. Vi tror att det är denna tendens som gör att flickor med utländsk bakgrund trots lägre resultat i faktadelen ändå uppvisar en minst lika positiv attityd som pojkar och flickor med svensk bakgrund och pojkar med utländsk bakgrund.