Jämställdhet på Barn- och fritidsprogrammet

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Jämställdhet på

Barn- och fritidsprogrammet

Equality in the Child and Recreation programme

in the Upper secondary school

Christine Enebrant

Lärarexamen

Yrkeslärarutbildning Barn- och fritidsprogrammet VAL 90 hp

2012-03-02

Examinator: Jan Anders Andersson

Handledare: Nils Andersson Lärarutbildningen

3

SAMMANFATTNING

Syftet med den här undersökningen är att undersöka om Barn- och fritidsprogrammets elever upplever att de blir särbehandlade på grund av kön och även om eleverna anser att tjejer och killar får ta lika mycket plats i klassrummet. Den empiriska undersökning-en baserar sig på 130 undersökning-enkätsvar från två olika gymnasieskolor i Sverige.

I kunskapsbakgrunden går jag igenom forskning som har med genus i allmänhet att göra och forskning som är inriktad på genus i skolan. Tidigare forskning om genus i skolan visar att flickor får stå tillbaka till förmån för pojkar.

Det resultat som jag fått fram i min undersökning visar att eleverna på Barn- och fri-tidsprogrammet inte upplever att de blir särbehandlade på grund av kön och att alla ele-ver, oberoende om de är tjejer eller killar, får ta lika mycket plats i klassrummet.

5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 7

2. SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNINGAR ... 9

3. KUNSKAPSBAKGRUND ... 10

3.1BEGREPPET JÄMSTÄLLDHET ... 10

3.2GENUSFORSKNING ... 11

3.3GENUSFORSKNING OCH SKOLAN ... 12

3.4TEORETISK ANKNYTNING TILL MIN UNDERSÖKNING ... 16

4. METOD ... 17

4.1METODVAL ... 17

4.2BORTFALLSANALYS ... 18

4.3URVAL OCH UNDERSÖKNINGSGRUPP ... 18

4.4AVGRÄNSNINGAR ... 19 4.5FORSKNINGSETISKA PRINCIPER ... 19 5. RESULTAT ... 21 5.1SÄRBEHANDLING PÅ GRUND AV KÖN ... 22 5.2JÄMSTÄLLDHET I KLASSRUMMET ... 32 6. ANALYS ... 39 6.1SÄRBEHANDLING PÅ GRUND AV KÖN ... 39 6.2JÄMSTÄLLDHET I KLASSRUMMET ... 40 7. AVSLUTANDE DISKUSSION ... 42 7.1RESULTATDISKUSSION ... 42 7.2SLUTSATSER ... 44

7.3KOMMENTARER AVSEENDE ARBETETS TILLFÖRLITLIGHET ... 45

LITTERATURFÖRTECKNING ... 46

BILAGOR ... 48

BILAGA 1.MISSIV TILL ENKÄT ... 48

7

1. INLEDNING

Efter att ha sett filmen Tusen gånger starkare som bygger på Christina Herrströms bok med samma namn började jag fundera på om gymnasieskolan är så jämställd som vi som arbetar i skolan gärna vill tro.

Filmen Tusen gånger starkare såg jag tillsammans med mina elever i årskurs 2 på gymnasiet och filmen gjorde mig nyfiken på boken, som jag läste en kort tid därefter. Jag upplever innehållet i både filmen och boken som överdrivet men det belyser trots det hur det kan se ut i ett klassrum på 2000-talet. I både filmen och boken är det de po-pulära i klassen – och då framför allt – pojkarna som pratar på lektionerna. De blyga, tysta duktiga flickorna får inte en chans, trots att de alltid räcker upp handen. När det kommer en ny tjej till klassen får hon efter ett tag ett uppdrag av en av sina lärare – att få flickorna att ta lite mer plats i klassrummet eftersom lärarna tycker att den nya tjejen är en så stark person att hon kan genomföra det. Flickorna får alltid höra att de ska ta mer plats i klassrummet och inte låta sig styras av pojkarna – det är bara att ta plats – tycker lärarna. När sedan den nya eleven gör precis som pojkarna brukar göra genom att svara på frågor utan att vara tilltalad eller ha räckt upp handen, gå iväg utan att städa efter sig – och – lyckats få alla tjejerna med sig, blir det fullkomlig kaos i klassen. Lä-rarna som velat att flickorna skulle ta mer plats, tycker sedan, när de gör det, att de är omogna, odisciplinerade och barnsliga. I boken för flickorna till och med protokoll på hur många gånger pojkarna svarar på frågor och hur många gånger flickor svarar på frågor och den statistiken är inte till flickornas fördel.

Anledningen till att jag ville göra en studie om eleverna på Barn- och fritidspro-grammet upplever att de blir särbehandlade i skolan, är att jag tycker det är viktigt att alla lärare är medvetna om att de ska behandla alla elever lika – oavsett kön. Även om intentionerna är goda så kanske vi som lärare inte lyckats fullt ut alla gånger. Att få ta del av elevernas erfarenheter inom det här området kan utveckla alla som arbetar som lärare.

Elever som går på gymnasiet har många års erfarenheter av skolan och att filmen

Tu-sen gånger starkare satte igång tankar även hos mina elever förstod jag på de

8

Med det i bakhuvudet genomförde jag min undersökning med fokus på jämställdhet och diskriminering enlig Lpf 94 (s. 3):

Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på.

[…] jämställdhet mellan kvinnor och män […]

9

2. SYFTE OCH

PROBLEMSTÄLL-NINGAR

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om eleverna på Barn- och fritids-programmet upplever att de har blivit särbehandlade på grund av kön och om tjejer och killar upplever att de behandlas lika i klassrummet.

Jag har fokuserat på följande frågeställningar:

1. Upplever respondenterna att de blivit särbehandlade på grund av kön i skolan? 2. Upplever respondenterna att tjejer och killar tar lika mycket plats i klassrummet?

10

3. KUNSKAPSBAKGRUND

I min forskningsbakgrund har jag valt att läsa in mig på forskning som finns om genus. Jag har valt att fokusera på både allmän forskning om genus och genusforskning som fokuserar på skolans värld. Jag har valt att fokusera på dessa två områden då dessa är mest relevanta för mitt arbete.

3.1 Begreppet jämställdhet

Enligt Nationalencyklopedin innebär jämställdhet att skyldigheter och möjligheter inom de väsentliga områdena i livet ska vara lika för kvinnor och män och de ska även ha samma rättigheter. Jämställdhet ska inte förväxlas med det närbesläktade ordet jämlik-het som enligt Nationalencyklopedin betyder lika värde mellan alla människor. När det gäller jämställdhet är det förhållandet mellan könen som avses och det är det jag fokuse-rar på i denna undersökning.

Weiner (2001) menar att begreppet jämställdhet är unikt för Sverige och det har fun-nits i politiska sammanhang sedan början av 1970-talet. Ordet jämställdhet ansågs leda tankarna till att både kvinnor och män genom livets alla faser, går sida vid sida. Kvinnor och män ska ha lika skyldigheter och möjligheter och samma möjligheter till delat an-svar och delad makt. Under 1980-talet var det fackliga och andra sociala aktiviteter som lyftes fram tillsammans med obetalt hemarbete och betalt yrkesarbete (Weiner och Ber-ge, 2001) och i skolvärlden, i Lgr 80, betonades vikten av jämställdhet mellan kvinnor och män och att skolan skulle verka för en sådan jämställdhet (Sigurdson, 2002)

Under 1990-talet dyker ordet jämställdhet upp i skollagen (Weiner, 2001, s. 42):

Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen

bemöda sig att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande be-handling.

I rapporten från Utbildningsdepartementet (1997) kan man läsa att ovanstående värde-ringar ur skollagen stämmer överens med både FN:s barnkonvention och FN:s

deklara-11

tioner om de mänskliga rättigheterna. Dessa värderingar ska förankras hos barn och unga genom att skolan förmedlar dem. Rapporten menar även att jämställdhet är ett för-hållningssätt som ska sätta sin prägel på den inre verksamheten i skolan. Utbildningsde-partementet (1997) menar också att ett jämställdhetsprogram i kombination med en ut-värderingsplan är något som alla skolor ska upprätta. I Lpf 94 poängteras att kvinnors och mäns lika rätt är någon som skolan medvetet och aktivt ska främja (Utbildningsde-partementet 1997).

3.2 Genusforskning

Nationalencyklopedin definierar genus som:

begrepp inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och teoribildning som används för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön […]

Hedlin (2006) förklarar att begreppet genus kommer från engelskans ”gender” och att det är det kön vi människor formas till kulturellt och socialt. Våra idéer om kvinnligt och manligt skapar hinder och möjligheter inom olika områden och det är det genus-forskningen undersöker (Hedlin, 2006). Kulturella tolkningar och de föränderliga upp-fattningar för det som vi kallar kön i dagligt tal är det genusforskaren intresserar sig för, det vill säga föreställningar om vad som är kvinnligt och vad som är manligt (Hedlin, 2006).

Medfödda manliga respektive kvinnliga egenskaper och vad som är socialt eller kul-turellt påverkade beteenden är svårt att bevisa, menar Graf, Helmadotter & Ruben, (1991). De nämner en barnmorska som berättar om den påverkan ett nyfött barn kan utsättas för:

Redan på förlossningen kan man tydligt se och höra vilken skillnad det är på för-äldrarnas beteende gentemot sin flicka respektive pojke. När de fått reda på vilket kön barnet har säger de ungefär så här till flickan ’Men lilla gumman, hur är det, är du ledsen?’ Till pojkar säger de ’Det var en högljudd liten krabat’ eller ’Det var väldigt var du verkar arg!’ Det är inte klokt att vi gör skillnad så tidigt. På barn-morskeutbildningen fick vi elever sitta bakom en skärm och lyssna på mödrarnas joller till sitt barn och utifrån det gissa vilket kön barnet hade. Vi gissade rätt på nästan var enda en.

12

Som vuxna tror vi ofta att vi behandlar flickor och pojkar lika. Men omedvetet reagerar vi på allt som barnet gör, visar forskning enligt Graf, Helmadotter & Ruben (1991). Tonfall och ord ändras beroende på om barnet har rosa eller blå kläder. Skulle samma barn bära kläder med neutrala färger vill den vuxne först försäkra sig om vilket kön bar-net har innan de tilltalar det (Aiger & Centervall 1986; Einarsson & Hultman 1984 i Graf, Helmadotter & Ruben 1991, sid 14).

Harding i Hedlin (2006, s. 47) menar att kvinnligt och mannligt inte värderas lika. Generellt sätt har manligt genus högre status än kvinnligt genus i samhället. Normen i västerländska samhällen är mannen, vilket ger honom en självklar plats och en självklar rätt. Det är han som står för det allmängiltiga och mänskliga, det ”naturliga”. Avvikel-sen från normen är då kvinnan som har svårt att hävda sin sak och som då ofta måste motivera och försvara sig (Harding i Hedlin, 2006). Även Elvin-Nowak (2003) menar att kvinnor ska akta sig för att vara för manliga i omgivningens ögon då straffet för detta kan vara hård eftersom kvinnor inte ska likna män för mycket. Mannen är normen men dessa får inte bli för lika kvinnorna, de ska vara män (Elvin-Nowak, 2003).

Idag tar man avstånd från gamla könsroller och gamla könsideal betraktas som otid-senliga enligt Haavind i Hedlin (2006). Tydligt dominanta män och kvinnor som är up-penbart undergivna passar inte in. Styrka och självständighet i lagom doser är dagens moderna kvinna. ”Manhaftig” blir de kvinnor kallade som är för kraftfulla och för själv-ständiga. Svaga och för känsliga män blir kallade omanliga. Den moderna mannen får visa svaghet och vara känslig, men i lagom doser (Haavind i Hedlin, 2006).

3.3 Genusforskning och skolan

Flickor och pojkars uppfattning om sig själva har ändrats jämfört med tidigare genera-tioner, visar studier som Weiner (2001) beskriver. Redan under 1960-talet började flickor överträffa pojkars provresultat i framförallt matematik och språk skriver Weiner och Berge (2001). Även Franck (2007) konstaterar att flickor och kvinnor i Sverige idag har bättre resultat i de flesta ämnen på alla skol- och utbildningsnivåer än pojkar. Trots detta klättrar män högre även om de har sämre kvalifikationer än kvinnor, vilket kan betyda att meriter inte har varit så avgörande för att få ett jobb (Weiner, 2001).

Nya genusidentiteter har visat sig i de studier som gjorts menar Weiner (2001). Fors-kare har funnit att det fanns tecken på genusöverskridande eller genusförskjutning och

13

de hittade ”maskulina” flickor och ”feminina” pojkar. De individualistiska självuppfatt-ningar som pojkar haft, har nu även flickor. Under slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet började flickor vara extroverta, självständiga och säkra utåt. I klassrummet intog de en starkare position än tidigare. Dessa forskningsresultat kan bero på två olika saker. För det första svarade man med att fokusera på varför unga män och pojkar har sämre skolresultat än flickor. För det andra så kanske forskarnas mer nyanserade och förändrade föreställningar om identitet och verksamma krafter fick flickorna att framstå som aktörer och inte offer som tidigare (Weiner, 2001).

Weiner (2001) beskriver en studie där fyra klasser och 57 lektioner studerades. Man fann då att pojkarna tog det avgjort största utrymmet i klassrummet. Andra studier har kommit fram till att pojkar och studenter från medelklassen pratar mer än flickor och studenter från arbetarklassen. Pojkarna bemöttes av sina lärare som om de var intressan-tare, medan samma lärare bemötte flickorna som om de var yngre. Undersökningen vi-sade också att pojkarna var mer intresserade av att ”leka” och flickorna av att ”arbeta”. Skolor inrättade under en del av skoltiden separata enkönade grupper för att utmana traditionella könsuppdelningar. Detta gjorde att eleverna kunde lära känna sin kvinnlig-het respektive manligkvinnlig-het. De blev också mer avspända med varandra och det gjorde det lättare att utforska vad det innebär med att vara pojke och flicka (Weiner, 2001). Under 1990-talet utvecklades projekt som var inriktade på verksamhet som var könsuppdelad för att nå en ökad jämställdhet (Skolverket, 2003). Bristen på problematiserande och reflekterande hållning är något många utvärderare av dessa projekt framhåller (Skolver-ket, 2003).

Det förekommer fortfarande att flickor på de teoretiska programmen på gymnasiet uppfattas av lärare som mindre intellektuellt begåvade än pojkar, visar forskning (Hed-lin 2006). Flickors goda skolresultat och teoretiska framgångar uppfattas som ansträng-ning och flit istället för begåvansträng-ning. Logik och begåvansträng-ning är något som i större utsträck-ning tillskrivs pojkar. Flickornas högre skolbetyg kan därför förklaras med att de tving-as arbeta hårdare för att kompensera för den tillskrivna brisen. Pojkarna uppfatttving-as som mer smarta och logiska än vad de är och får därför mer uppmärksamhet när de presterar bra. Denna uppfattning leder till att de inte behöver anstränga sig lika mycket vilket leder till sämre resultat då pojkarna tar det lättsammare och lugnare (Hedlin, 2006).

Weiner (2001) menar att synen på vad en ”riktig karl” är ogärna förändras hos vissa pojkar, vilket gör att de ogärna tar itu med mer produktiva arbeten och studier då dessa betraktats som mer ”kvinnliga”.

14

I Skolverket (2003) står det att bland de mer yrkesinriktade programmen på gymna-sieskolan finns det en tydlig könsmärkning. 80-95 % utgörs av ett kön. Detta gör det svårare för flickor som väljer de yrkesprogram där dominansen av pojkar är stor. Nästan 50 % hoppar av och ett skäl som ofta anges till avhoppen är könsmobbning och då även från lärarens sida. Var fjärde elev på Omvårdnadsprogrammet slutar sina studier i förtid eller byter till andra program. Den siffran är hög men när flickor väljer ”pojkprogram-men” och könsmönstret brutits från andra hållet är den högre (Skolverket, 2003).

De olika ämnen som finns i gymnasieskolan är inte alltid könsneutrala menar Hedlin (2006) och därför gör det att det finns gymnasieprogram som många flickor respektive pojkar inte kommer att välja. Gymnasieskolan är relativt könssegregerad över lag och två tydliga exempel på det är omvårdnadsprogrammet och fordonsprogrammet. Ofta förekommer starkt könsuppdelade inriktningar inom de könsblandade programmen (Hedlin, 2006).

Pojkar ges större frihet och respekteras mer, de behandlas på ett annat sätt tycker de flickor som Cwejman & Fürst i Hedlin (2003) intervjuat. Flickorna anger det som motiv till att hålla kvar vid yrken och utbildningar som är kvinnodominerade. De tror att de skulle bli orättvist behandlade om de valde mer mansdominerande yrkesområden och utbildningar. Det är många flickor som hoppar av mansdominerade utbildningar och de anger som skäl att de blir dåligt behandlade av både lärare och andra elever (Hedlin, 2006). Många är de kvinnor och flickor som råkar ut för ett hårt drivet ifrågasättande och får stå ut med stora prövningar för att de har vågat utmana ett manligt yrkesområde, skriver Skolverket (2003) i sin rapport. Om könsfördelningen är mycket ojämn inom ett arbetsområde, lämnar det underrepresenterade könet sitt arbete (Skolverket 2003).

De manliga eleverna är mer intressanta anser en del lärare och ibland kan man märka en sådan inställning trots att den inte sägs rakt ut menar Hedlin (2006).

Hedlin ger ett exempel från sin lärarpraktik där en lärare inte kunde namnen på flick-orna i klassen utan benämnde dem ”du” eller pekade på dem när han gav dem ordet. Pojkarnas namn kunde han. Forskning visar att lärare i skolan ser flickor som en grupp medan pojkar betraktas som individer (Hedlin, 2006). Skolverket (2003) skriver även de i sin rapport att flickor som grupp uppfattas mer som smågrupper eller som en grupp medan pojkar formas och beskrivs mer särpräglande och pedagogerna lär sig pojkarnas namn snabbare. Läraren ser inte flickorna trots att de intar centrala roller i klassrummet eftersom de kollektiviseras mer (Öhrn, 1990 i Skolverket, 2003).

15

Skolverket (2009) menar att varje skola ska arbeta för att det utrymme och inflytande som flickor och pojkar tar ska vara lika stort. Detta för att respekten för allas lika värde ska förstärkas.

Enligt läroplanen har skolan i uppgift att arbeta med jämställdhetsfrågor och detta arbete är ett viktigt och bidrag till skolans plan (avsnitt 1:19, Skolverket, 2009).

De förväntningar och krav som läraren har på sin klass är könsrelaterade (Gannerud, 1999 i Skolverket, 2003). Klassrummets regler är olika för flickor och pojkar i den osynliga läroplanen. En kvinnlig lärare blir lättare irriterad på flickorna: ”du kan väl åtminstone vara tyst du som är tjej”. Vilket kön man tillhör bestämmer också gränserna för beteendet i klassrummet och beroende på vem som utfört handlingen så bestraffas överträdelsen olika (Gannerud, 1999 i Skolverket, 2003).

Undersökningar visar att om flickor får mer än fyrtio procent talartid eller om grup-pen flickor utgör cirka fyrtio procent upplever både pojkar och flickor att flickor är i majoritet eller tar över menar Elvin-Nowak (2003). Skolverket (2003) nämner i sin rap-port att det elevutrymme som pojkar tar upp i klassrummet utgör 2/3. Värt att notera i detta sammanhang är att det finns klasser där de dominerande rollerna intas av flickor och en stor del pojkar som inte säger något alls under lektionstid (Lundgren, 2000 i Skolverket, 2003). Pojkar får mer talartid och utrymme av sina lärare visar skolforsk-ning, något som lärarna själva är omedvetna om (Elvin-Nowak, 2003). Samma författa-re berättar om ett ”experiment” utfört av Gunilla Molloy. Hon blev medveten om att hon gav pojkar mer talartid och uppmärksamhet när hon var verksam som lärare. Som ett resultat av det gav hon konsekvent varannan fråga till pojkarna och varannan fråga till flickorna. Efter några få lektioner fick flickorna prata ”hela tiden” tyckte pojkarna. Molloy uppmanade då pojkarna att föra protokoll över vilka som fick frågan. Snart återkom en grupp irriterade pojkar och de hade med sig några flickor som gisslan. Skul-le nu flickorna fullkomligt ta över Skul-lektionerna undrade alla. Pojkarna var sura på flick-orna och flickflick-orna i sin tur, kände sig olustiga över att pojkarna var sura på dem. Som en lösning på ”problemet” började pojkarna passa frågor till varandra för att undvika flickorna. Molloy behöll sin stenhårda fifty/fifty taktik och normaliserade på så sätt flickornas plats i tid och rum så de fick sitt rättmätiga utrymme. På så sätt fick flickorna möjlighet att ta plats i klassrummet och möjlighet att skapa sin kvinnlighet därefter. Kvinnligheten byggde inte på en underordning av mannen i den mikromiljö som skolan är, vilket är mycket ovanligt (Elvin-Nowak 2003).

16

3.4 Teoretisk anknytning till min undersökning

För att kunna förklara mina två frågeställningar om eleverna på Barn- och fritidspro-grammet upplever att de blir särbehandlade på grund av kön i skolan och om de upple-ver att tjejer och killar tar lika mycket plats i klassrummet valde jag att fokusera på forskning om genus och forskning om genus i skolan. Det finns en del forskning inom båda områdena och jag var intresserad av att ta reda på om min undersökning stämde överens med tidigare forskning i ämnet.

Jag utformade frågorna i enkäterna för att få svar på om respondenterna dels upple-ver att de blir särbehandlade på grund av kön när de befinner sig i skolan och dels om de upplever att tjejer och killar får ta lika mycket plats i klassrummet.

17

4. METOD

I det här avsnittet kommer jag att redovisa vilken forskningsmetod jag har valt för min undersökning och jag kommer också att förklara hur jag har gjort mitt urval av respon-denter.

4.1 Metodval

För att genomföra undersökningen bland eleverna på Barn- och fritidsprogrammet valde jag enkät som metod. Ejvegård (2009) menar att enkäter är en enkel metod och ett sätt som tar lite tid när man samlar in det material man behöver till sin undersökning. Han anser också att med enkäter är det lättare att jämföra svaren då alla respondenter fått samma frågor.

Frågorna i min enkät har kryssrutor med påståenden där respondenterna ska välja ett av alternativen (på en fråga kan flera alternativ kryssas för) samt kryssrutor på en fyra-gradig skala där respondenterna ska placera ett kryss beroende på hur hon/han tycker att påståendet eller frågan stämmer in med sin åsikt. Kryssrutor är bättre än siffror anser Trost (2007) då dessa kan uppfattas som graderingar där 1 är ”bättre” än 2, 2 är ”bättre” än 3 och så vidare. Han menar också att boxar fungerar bra vid datainläsning och är mer neutrala.

Frågeställningarna är kvantitativa eftersom jag vill veta respondenternas uppfattning om de upplever skolan som jämställd. En kvantitativ studie är lämplig när man vill ta reda på om en viss procent av befolkningen tycker si eller så (Trost, 2007).

Språket i enkätfrågorna är enkelt för att så många elever som möjligt, oavsett om de går första, andra eller tredje året, ska förstå innebörden av frågorna. Trost (2007) menar att man ska göra frågorna lättbegripliga och enkla och undvika krångliga satser och ord samt använda ”vanligt språk”.

Sista frågan i min enkät är en öppen fråga där respondenterna kan skriva ner sina synpunkter på enkäten och dess frågor. Trost (2007) menar att det är bra att avsluta en-käten med en öppen fråga där respondenterna har möjlighet att avreagera sig om de är irriterade eller om de vill lämna värdefulla synpunkter till enkätkonstruktören.

18

4.2 Bortfallsanalys

Det finns två typer av bortfall enligt Byström & Byström (2011). Det ena är externt bortfall och det andra är partiellt bortfall. Externt bortfall är när de individer som är ut-valda att delta i en undersökning faller bort av olika skäl. Partiellt bortfall är när svaren i en undersökning är oanvändbara eller när vissa frågor inte har besvarats. Bortfallet gör att undersökningen får en extra osäkerhet (Byström & Byström, 2011).

Att inte komma i kontakt med de utvalda personerna är den främsta orsaken till ex-ternt bortfall enligt Byström & Byström (2011). I min undersökning berodde det externa bortfallet på bland annat på sjukdom och skolk när enkätundersökningen genomfördes. Majoriteten av de utvalda bör delta i undersökningen och 60-70 procent får anses till-fredställande enligt Byström & Byström (2011).

När det gäller det partiella bortfallet menar Byström & Byström (2011) att missvi-sande svar kan man få om man har oklara eller vinklade frågor eller om de tillfrågade inte besvarar alla frågor i undersökningen, men även svarsalternativen och frågeformu-leringarna påverkar hur respondenterna svarar.

4.3 Urval och undersökningsgrupp

Jag valde att fokusera på elever i alla tre årskurserna på Barn- och fritidsprogrammet på två olika skolor, sammanlagt 215 elever varav 130 har besvarat enkäten. På Barn- och fritidsprogrammet är båda könen representerade i samtliga klasser, vilket jag tyckte var en fördel då jag ville kunna jämföra svaren från tjejer med svaren från killar för att se om de skiljer sig åt. Majoriteten på programmet är dock tjejer.

Jag har valt att fokusera på jämställdheten mellan tjejer och killar på Barn- och fri-tidsprogrammet och har inte gjort någon jämförelse mellan skolorna.

Själva genomförandet av enkäten gick till så att jag först läste upp missivbrevet för att samtliga respondenter skulle få samma information om enkäten och vad den gick ut på. Därefter fick respondenterna den tid de behövde för att svara på mina frågor i enkä-ten.

19

4.4 Avgränsningar

Jag ville undersöka om eleverna på Barn- och fritidsprogrammet kände sig särbehandla-de på grund av kön och för att få in så många svar som möjligt valsärbehandla-de jag att göra en kvantitativ enkätundersökning. Trost (2007) menar att denna typ av undersökning är lämplig när man vill ta reda på vad en viss procent av befolkningen tycker. I detta fallet är jag intresserad av att veta om eleverna på Barn- och fritidsprogrammet upplever att de blir särbehandlade på grund av kön. För att göra studien mer vetenskapligt säker-ställd kunde jag ha skickat ut enkäten till ett större antal skolor där Barn- och fritidspro-grammet finns. Min förhoppning är att denna undersökning ändå ger en bild av hur ele-verna på Barn- och fritidsprogrammet upplever särbehandling på grund av kön.

4.5 Forskningsetiska principer

Vetenskapsrådet har tagit fram fyra huvudkrav för att säkra individen skydd vid under-sökningar som den här. Dessa fyra krav har jag tagit hänsyn till i min undersökning och de kraven är:

1. ”Informationskravet: Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.” Vetenskapsrådet (2002)

När enkätundersökningen genomfördes blev samtliga respondenter fått information av mig hur det insamlade materialet kommer att användas och vilket syfte jag haft med undersökningen.

2. ”Samtyckeskravet: Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.” Vetenskapsrådet (2002)

Deltagarna fick information om att det var frivilligt att delta i undersökningen och att de kunde avbryta den om de så ville. Inget samtycke från vårdnadshavare behövdes då samtliga respondenter var över 15 år.

3. ”Konfidentialitetskravet: Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.” Vetenskapsrådet (2002)

20

I min undersökning har respondenterna fått svara på om de är tjej eller kille och i vilken årskurs de går. Eftersom majoriteten är tjejer kan det möjligen föreligga en viss risk för identifiering bland killarna. Jag har informerat respondenterna om att både de själva och deras skola kommer att vara anonyma i min redovisning av resultatet.

4. ”Nyttjandekravet: Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast använ-das för forskningsändamål.” Vetenskapsrådet (2002)

Den information jag har fått att respondenterna kommer jag endast att använda i min forskning.

21

5. RESULTAT

Nedan redovisar jag resultaten av min empiriska undersökning som genomfördes på två svenska gymnasieskolor. De som deltog i undersökningen var både tjejer och killar på Barn- och fritidsprogrammet. Majoriteten av respondenterna var tjejer. Resultatet base-ras på 130 enkätsvar och de är fördelade på 89 tjejer (68%) och 41 killar (32%).

Diagram 1: Fördelning tjejer/killar bland respondenterna.

Av dessa 130 går 44 stycken i årskurs 1, varav 28 respondenter är tjejer och 16är killar. I årskurs 2 är det 46 stycken som besvarat enkäten och av dem är 31 tjejer och 15 killar och sammanlagt är det 40 respondenter i årskurs 3, fördelat på 30 tjejer och 10 killar.

Diagram 2: Fördelning av tjejer och killar i de olika årskurserna.

89 41 Tjej Kille 0 5 10 15 20 25 30 35 Åk 1 Åk 2 Åk 3 28 31 30 16 ₁₅ 10 Tjej Kille

22

5.1 Särbehandling på grund av kön

Fråga 3 till 12 i enkäten tar upp om respondenterna känner sig särbehandlade på grund av kön. Jag kommer för tydlighetens skull att redovisa frågorna var för sig.

Fråga 3. Jag upplever att jag har blivit särbehandlad på gymnasiet på grund av mitt kön. (Om du svarar Instämmer inte alls kan du fortsätta till fråga 13.)

Svaret på påståendet ovan skulle kryssas i en 4-gradig skala där det på vänstersidan står

Instämmer inte alls och på högersidan Instämmer helt.

Majoriteten (83%) av respondenterna upplever inte att de blivit särbehandlade på grund av sitt kön. Av de som instämmer i påståendet att de blivit särbehandlade på grund av kön var fördelningen jämn mellan tjejer och killar (två stycken av varje kön). De som placerade sitt kryss på mellanalternativen, var 5% steget efter Instämmer inte

alls och 9% före Instämmer helt.

Om respondenten kryssade i alternativet Instämmer inte alls så skulle hon/han gå vi-dare till fråga 13. Det var 107 respondenter (83%) som kände att de inte blivit särbe-handlade på grund av sitt kön och gick direkt vidare till fråga 13 och det var 22 respon-denter (17%) som i någon grad kände sig särbehandlade på grund av sitt kön och fort-satte till fråga 4.

Diagram 3: Fördelning över hur respondenterna upplever sig särbehandlade.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 Instämmer inte alls Instämmer helt 77 6 ₄ 2 30 1 7 2 Tjej Kille

23

Fråga 4. Hur ofta upplever du att du har blivit särbehandlad på grund av ditt kön?

Svarsalternativen är kryssrutor med en gång i veckan, en gång i månaden, en gång per

termin, en gång per läsår samt annat med plats att skriva dit eget alternativ.

Fråga 4 till 11 har de respondenter besvarat som kände sig särbehandlade på grund av sitt kön. Av de 130 tillfrågade så var det 22 som kände att de blivit särbehandlade på grund av sitt kön. Av dessa 22 är 12 tjejer (55%) och 10 killar (45%).

Av tjejerna är det en som uppger att hon blivit särbehandlad på grund av kön en gång per vecka och två av killarna. 43% av respondenterna anser sig vara särbehandlad en gång per månad och av dem är fyra tjejer (19%) och fem killar (24%).

Det är flest killar (19%) som anser att de blivit särbehandlade en gång per termin medan det är 14% av tjejerna som anser det samma. Det är ingen av respondenterna som anser att de blivit särbehandlade en gång per läsår.

På alternativet Annat har två stycken tjejer markerat att de blivit särbehandlade, me-dan ingen av killarna har valt detta alternativ. Som orsak anger en av tjejerna ”Då och då” medan den andra inte har angett någon orsak.

Diagram 4: Fördelningen över hur ofta respondenterna upplever att de blivit särbehandlade på grund av kön.

0 1 2 3 4 5 1ggr/v 1ggr/mån 1ggr/term 1ggr/läsår Annat 1 4 3 0 2 2 5 4 0 0 Tjej Kille

24

Fråga 5. Hur upplevde du särbehandlingen?

Svaret på fråga 5 skulle kryssas i en 4-gradig skala där det på vänstersidan står Brydde

mig inte och på högersidan Tyckte det var jobbigt.

Av de tillfrågade är det 30% som inte bryr sig om särbehandlingen (lika många tjejer som killar). Det var 15% av respondenterna som tycker att den var jobbig. 35% av re-spondenterna har kryssat i mellanalternativet efter Brydde mig inte och 20% har valt mellanalternativet innan Tyckte det var jobbigt.

Diagram 5: Hur respondenterna upplevde särbehandlingen.

0 1 2 3 4 Brydde mig inte Tyckte det var jobbigt 3 3 1 2 3 4 3 1 Tjej Kille

25

Fråga 6. Av vem blev du särbehandlad?

Svarsalternativen är kryssrutor med lärare, elev samt annat.

De flesta, 13 stycken (68%), av respondenterna anser sig vara särbehandlade av en lärare och det är fyra stycken (21%) som anser att de blivit särbehandlade av en elev. Två respondenter (11%) anser sig ha blivit särbehandlad av någon annan personal.

Fördelningen mellan könen skiljer sig åt. 32% av tjejerna och 37% av killarna anser att de blivit särbehandlade av en lärare och det är lika många tjejer som killar (11% va-dera) som anser sig ha blivit särbehandlade av en elev.

Av killarna var det 11% som ansåg sig särbehandlade av annan personal, medan ing-en av tjejerna anser det.

Diagram 6: Av vem blev du särbehandlad?

0 1 2 3 4 5 6 7

Lärare Elev Annan personal 6 2 0 7 2 2 Tjej Kille

26

Fråga 7. Särbehandlingen påverkade mitt skolarbete negativt.

Svaret på påståendet ovan skulle kryssas i en 4-gradig skala där det på vänstersidan stod

Instämmer inte alls och på högersidan Instämmer helt.

Av respondenterna är det 19% som svarar Instämmer inte alls i påståendet att särbe-handlingen påverkar deras skolarbete negativt, fördelat på 14% av tjejerna och 5% av killarna. 19% svarar att de Instämmer helt i påståendet (9,5% av tjejerna och 9,5% av killarna).

Mellanalternativet efter Instämmer inte alls har 43% av respondenterna valt, fördelat på 19% tjejer och 24% killar. Mellanalternativet innan Instämmer helt har 14% av kil-larna valt och 5% av tjejerna.

Diagram 7: Särbehandlingen påverkade skolarbetet negativt.

0 1 2 3 4 5 Instämmer inte alls Instämmer helt 3 4 1 2 1 5 3 2 Tjej Kille

27

Fråga 8. Tog du kontakt med någon när du blivit särbehandlad? Svarsalternativen är kryssrutor med ja och nej.

74% av de som svarat att de blivit särbehandlade tog inte kontakt med någon efter händelsen. Fördelningen är 32% tjejer och 42% killar.

Av tjejerna är det 11% som anger att de tagit kontakt med någon efter särbehandling-en och 16% av killarna.

Diagram 8: Visar om respondenterna tog kontakt med någon när de blivit särbehandlade.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 Ja Nej 2 6 3 8 Tjej Kille

28

Fråga 9. Vem kontaktade du?

Svarsalternativen är kryssrutor med mentor, skolledning, skolsköterska, kurator, ingen

av ovanstående utan istället (med plats att fylla i eget alternativ) samt ingen alls.

Av de 22 som känner sig särbehandlade på grund av kön är det 41% som anger vem de kontaktade, medan 59% anger att de inte kontaktade någon alls. Det är inte någon som har tagit kontakt med skolledningen, medan några tagit kontakt med Mentor (12%),

Skolsköterska (6%) och Kurator (12%).

Två respondenter har inte tagit kontakt med någon av ovanstående utan har istället angett ”Mamma och pappa” och ”en hjälpare” som sina kontakter.

Diagram 9: Fördelningen över vem respondenterna kontaktat vid särbehandlingen.

0 1 2 3 4 5 6 1 0 1 2 0 4 1 0 0 0 2 6 Tjej Kille

29

Fråga 10. Ledde din kontakt till en åtgärd? Svarsalternativen är kryssrutor med ja och nej.

Av respondenterna är det en som anger att deras kontakt med någon ledde till en åt-gärd. Av de som besvarat frågan svarade 94% att kontakten inte ledde till en åtgärd och fördelningen är 38% tjejer och 56% killar.

Diagram 10: Ledde din kontakt till en åtgärd?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Ja Nej 0 6 1 9 Tjej Kille

30

Fråga 11. Slutade särbehandlingen efter åtgärden?

Svarsalternativen är kryssrutor med ja, nej samt kontakten ledde inte till någon åtgärd. Lite mindre än hälften av respondenterna (47%, fördelat på 40% killar och 7% tjejer) har svarat att särbehandlingen inte slutade efter åtgärden. 20% av respondenterna (13% killar och 7% tjejer) har svarat att särbehandlingen slutade efter åtgärden medan 33%, har svarat att Kontakten ledde inte till någon åtgärd. Av dem är det 7% killar och 27% tjejer som svarat detta.

Diagram 11: Slutade särbehandlingen efter åtgärden?

0 1 2 3 4 5 6 Ja Nej Kontakten ledde inte till någon åtgärd 1 1 4 2 6 1 Tjej Kille

31

Fråga 12. Jag är nöjd med det som gjordes när jag anmälde särbehandlingen. Svaret på påståendet ovan skulle kryssas i en 4-gradig skala där det på vänstersidan står

Inte alls nöjd och på högersidan Mycket nöjd.

De som ska svara på denna fråga är de som kryssat i att de tagit kontakt med någon när de blev särbehandlade (fråga 8). Det är fem stycken som kryssat i att de tog kontakt med någon när de blev särbehandlade. Av dessa har tre stycken kryssat i alternativet efter Inte alls nöjd och av dem är två tjejer och en kille.

En respondent (tjej) har kryssat i alternativet innan Mycket nöjd och en respondent (kille) har kryssat i att han är mycket nöjd. Det är inte någon av respondenterna som känner sig Inte alls nöjd.

Diagram 12: Fördelningen över hur nöjda eleverna är åt det som gjordes åt särbehandlingen.

0 1 2

Inte alls nöjd Mycket nöjd 0 2 1 0 0 1 0 1 _Tjej Kille

32

5.2 Jämställdhet i klassrummet

Fråga 13-18 i enkäten tar upp om respondenterna känner att de är jämställda i klass-rummet. Jag kommer för tydlighetens skull även här att redovisa frågorna var för sig.

Fråga 13. Upplever du att tjejer och killar pratar lika mycket i klassrummet? (Här kan du kryssa i flera alternativ.)

Svarsalternativen är kryssrutor med ja, nej, olika beroende på kurs, olika beroende på

lärare samt olika beroende på antal tjejer/killar i klassen.

Här är det flera av respondenterna som använt sig av möjligheten att kryssa i mer än ett alternativ då det finns 160 svar och det är 130 respondenter.

Av tjejerna är det 21% som anser att tjejer och killar pratar lika mycket i klassrum-met medan 11% av killarna har samma uppfattning.

14% av respondenterna anser att tjejer och killar inte pratar lika mycket i klassrum-met. Andelen tjejer (10%) som tycker det är högre än andelen killar (4%).

Det är 17% som anser att det beror på vilken kurs det är och 18% som anser att det beror på vilken lärare som undervisar.

19% av respondenterna, 3% av killarna och 16% av tjejerna, anser att det beror på antalet tjejer och killar i klassen.

Diagram 13: Upplever du att tjejer och killar pratar lika mycket i klassrummet?

0 5 10 15 20 25 30 35 Ja Nej Olika beroende på kurs Olika beroende på lärare Olika beroende på ant tjejer/killar i klassen 33 16 18 21 26 17 7 9 8 5 Tjej Kille

33

Fråga 14. Tjejer och killar ägnas lika mycket tid i klassrummet.

Svarsalternativen är kryssrutor med alla får lika mycket tid, tjejerna får mest tid samt

killarna får mest tid.

Totalt är det 83% av samtliga respondenter som anser att tjejer och killar ägnas lika mycket tid i klassrummet. Det är 59% av tjejerna som tycker det och 24% av killarna.

6% av killarna tycker att tjejerna får mest tid och det är lika många bland tjejerna som tycker det samma.

Av tjejerna är det 4% som tycker att killarna får mest tid och 1% av killarna som tycker det samma.

Diagram 14: Fördelningen över vem som får mest tid i klassrummet.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 Alla får lika mycket tid Tjejer får mest tid Killar får mest tid 75 7 ₅ 31 8 1 Tjej Kille

34

Fråga 15. Killar får större uppmärksamhet än tjejer i skolan.

Svaret på påståendet ovan skulle kryssas i en 4-gradig skala där det på vänstersidan står

Instämmer inte alls och på högersidan Instämmer helt.

Fler än hälften (51%) av respondenterna instämmer inte alls i påståendet att killar får större uppmärksamhet än tjejer i skolan och av dessa är 38 tjejer (31%) och 25 killar (20%). 32% har kryssat i alternativet efter Instämmer inte alls.

Det är 5% som instämmer helt i att killar får större uppmärksamhet än tjejer i skolan och av dessa är 5 tjejer (4%) och 1 kille (1%). 12% av de tillfrågade har kryssat i alter-nativet före Instämmer helt.

Diagram 15: Killar får större uppmärksamhet än tjejer i skolan.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 Instämmer inte alls Instämmer helt 38 32 9 5 25 8 6 1 Tjej Kille

35

Fråga 16. När tycker du att killarna får mest uppmärksamhet?

Svarsalternativen är kryssrutor med på lektionerna, vid redovisningar i klassrummet,

vid skolrelaterade aktiviteter utanför skolan (t.ex. idrottsdagar, leda aktiviteter för barn) samt vet ej.

På den här frågan har de flesta respondenter (63%) svarat Vet ej fördelat på 40% tje-jer och 23% killar. 14% av de tillfrågade (tjetje-jer 10%, killar 3%) tycker att killarna får mest uppmärksamhet på lektionerna och 5%, som alla är tjejer, tycker att killarna får det på redovisningar i klassrummet.

På alternativet Vid skolrelaterade aktiviteter utanför skolan (där har jag angett

id-rottsdagar, leda aktiviteter för barn som exempel på aktiviteter) är det 11% av tjejerna

och 7% av killarna som angett att killar får mest uppmärksamhet vid dess tillfällen.

Diagram 16: När tycker du att killarna får mest uppmärksamhet?

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 12 6 13 46 4 0 8 27 Tjej Kille

36

Fråga 17. När tycker du att tjejerna får mest uppmärksamhet?

Svarsalternativen är kryssrutor med på lektionerna, vid redovisningar i klassrummet,

vid skolrelaterade aktiviteter utanför skolan (t.ex. idrottsdagar, leda aktiviteter för barn) samt vet ej.

De flesta respondenter (63%) har svarat Vet ej fördelat på 44% tjejer och 20% killar. 20% de tillfrågade (tjejer 12%, killar 8%) tycker att tjejerna får mest uppmärksamhet på lektionerna och 12% (tjejer 9%, killar 3%) tycker att tjejerna får det på redovisningar i klassrummet.

På alternativet Vid skolrelaterade aktiviteter utanför skolan (där har jag angett

id-rottsdagar, leda aktiviteter för barn som exempel på aktiviteter) är det 5% av tjejerna

och 1% av killarna som angett att tjejerna får mest uppmärksamhet vid dess tillfällen.

Diagram 17: När tycker du att tjejerna får mest uppmärksamhet?

0 20 40 60 14 10 5 51 9 4 ₁ 23 Tjej Kille

37

Fråga 18. Tjejer och killar behandlas lika i skolan.

Svaret på påståendet ovan skulle kryssas i en 4-gradig skala där det på vänstersidan står

Instämmer inte alls och på högersidan Instämmer helt.

Totalt är det 9% som inte instämmer alls i påståendet att tjejer och killar behandlas lika i skolan, av dem är 3% tjejer och 6% killar.

Av de som instämmer helt i påstående att tjejer och killar behandlas lika är 16% kil-lar och 26% tjejer.

Mellanalternativet efter Instämmer inte alls har 18% angett (12% tjejer och 6% kil-lar) och mellanalternativet innan Instämmer helt har 31% angett, fördelat på 25% tjejer och 6% killar.

Diagram 18: Tjejer och killar behandlas lika i skolan.

0 5 10 15 20 25 30 35 Instämmer inte alls Instämmer helt 4 15 30 32 7 7 7 19 Tjej Kille

38

Fråga 19. Har du synpunkter på enkäten och frågorna, kan du skriva dem här. Av de som skrivit kommentarer är sex stycken tjejer och tre stycken killar. Deras kom-mentarer redovisas nedan:

 ”Alla har det inte roligt i skolan när man inte har någon att prata med i klassen eller när skolan klyddar.”

 ”Ibland på idrott så kanske tjejerna får göra mildare uppgifter än killar-na. När killarna pratar får de tillsägelse innan tjejer får även fast tjejerna också pratar.”

 ”Har dyslexi, har inte fått den hjälp jag skulle ha.”

 ”Svårt att svara på eftersom min klass bestod av tjejer och 1 kille.”  ”Enligt mig har jag inte upplevt särbehandling, alla har behandlats

lika.”

 ”Jag tycker inte det är någon skillnad alls faktiskt.”

 ”Skulle ha funnits fler svar på frågorna. För det är väldigt olika.”

 ”Fråga 4 - Väldigt svårt finns en underton men inget direkt!

Fråga 13 - Det beror helt från timme till timme och dag till dag.”

39

6. ANALYS

I detta avsnitt analyserar jag resultaten av min enkätundersökning och gör jämförelser med litteraturen jag redovisat under rubriken Tidigare forskning. Detta gör jag för att sedan kunna besvara mina två frågeställningar i den avslutande diskussionen.

6.1 Särbehandling på grund av kön

Min undersökning visar att majoriteten (83%) av eleverna på Barn- och fritidsprogram-met inte upplever att de blivit särbehandlade på grund av kön. I Lpfö94 poängteras att kvinnors och mäns lika rätt är något som skolan aktivt ska främja (Utbildningsdeparte-mentet, 1997).

Dock är det 17% av eleverna på Barn- och fritidsprogrammet som upplever att de blivit särbehandlade på grund av sitt kön och av dessa är 55% tjejer och 45% killar. Harding i Hedlin, 2006 menar att kvinnligt och manligt värderas inte lika och generellt sett så har manligt genus högre status än kvinnligt och min undersökning visar att de flesta som känner sig särbehandlade på grund av sitt kön är tjejer. De flesta (43%) som anger att de blivit särbehandlade på grund av sitt kön anser att det händer en gång per månad och några färre (33%) anser att det händer en gång per termin. Det är endast 14% som anger att de blivit särbehandlade varje vecka.

Av de som upplever att de blivit särbehandlade är det lika många som svarat att de inte brydde sig eller alternativet efter brydde mig inte. Slår jag ihop de här två kategori-erna så är det 65% som inte brydde sig om särbehandlingen. Det är något fler killar (35%) än tjejer (30%) som svarat att de inte brydde sig. Det är 35% av som tycker det är jobbigt att blir särbehandlad och då har jag slagit ihop både de som tyckte det var jobbigt och de elever som kryssat på skalan före tyckte det var jobbigt.

Majoriteten av de som särbehandlar, är enligt eleverna på Barn- och fritidsprogram-met, lärarna. Hela 68% av eleverna anser sig ha blivit särbehandlade av lärare. De för-väntningar som läraren har och även de krav som finns, är könsrelaterade (Gannerud i Skolverket, 2003) och det kan vara en del av förklaringen till att eleverna känner sig särbehandlade. Det är 21% som anser sig ha blivit särbehandlad av en annan elev och

40

Skolverket (2009) menar att varje skola ska arbeta för att det utrymme och inflytande som pojkar och flickor tar, ska vara lika stort. Endast 11% anser att det är någon annan personal på skolan som har särbehandlat dem.

De flesta av eleverna anser att det inte påverkat deras skolarbete negativt att de blivit särbehandlade och det kan förklara varför så många elever valt att inte ta kontakt med någon när de blev särbehandlade. 74% av eleverna på Barn- och fritidsprogrammet har valt att inte gå vidare med särbehandlingen. Av de som tog kontakt med någon är men-torn och kuramen-torn de vanligaste alternativen men även skolsköterskan förekom som kon-takt. Av de som tagit kontakt med någon när de blivit särbehandlade är det endast en som upplever att den kontakten ledde till att särbehandlingen slutade. Övriga anger att denna kontakt inte lett till någon åtgärd och majoriteten anger också att särbehandlingen inte slutade efter att de gjort en anmälan. Majoriteten av de som gjort en anmälan är inte nöjda med det som gjordes, visar min undersökning.

6.2 Jämställdhet i klassrummet

På frågan om eleverna från Barn- och fritidsprogrammet upplever att tjejer och killar pratar lika mycket i klassrummet så anser 31% att tjejer och killar pratar lika mycket i klassrummet, av dem så är 21% tjejer och 11% procent killar, medan 14% (10% tjejer och 4% killar) upplever att tjejer och killar inte pratar lika mycket i klassrummet. Mol-loys undersökning i Elvin-Nowak (2003) visar att om flickor får mer än 40% av talartiden så upplever både pojkar och flickor att flickor är i majoritet eller tar över och Skolverket (2003) nämner i sin rapport att det elevutrymme som pojkar tar upp i klass-rummet utgör 2/3 och respondenterna upplever att det är olika om tjejer och killar pratar lika mycket i klassrummet beroende på vad det är för kurs (17%), beroende på vilken lärare de har (18%) eller beroende på hur många tjejer/killar som går i klassen (19%).

Majoriteten av eleverna på Barn- och fritidsprogrammet (83%) anser att tjejer och killar ägnas lika mycket tid i klassrummet och av dessa är det 59% tjejer och 24% killar som anser det, lika många (83%) håller inte med om påståendet att killar får större upp-märksamhet än tjejer i skolan och då har jag slagit ihop de som inte instämmer alls och alternativet efter instämmer inte alls.

41

Eleverna på Barn- och fritidsprogrammet anser att tjejer och killar behandlas lika i skolan. Det är 73% av eleverna som har svarat att de instämmer helt i det påståendet och då har jag slagit ihop de två svarsalternativen instämmer helt och alternativet innan

42

7. AVSLUTANDE DISKUSSION

I detta avsnitt kommer jag att diskutera resultatet jag fått av undersökningen, kopplat till syftet med arbetet och mina frågeställningar och arbetets tillförlitlighet.

7.1 Resultatdiskussion

Min undersökning visar att majoriteten av de elever som går på Barn- och fritidspro-grammet inte känner sig särbehandlade på grund av kön. I Lpfö94 poängteras att kvin-nors och mäns lika rätt är något som skolan ska främja (Utbildningsdepartementet, 1997). Det är en liten del (17%) av eleverna som upplever att de blivit särbehandlade på grund av kön, en siffra som jag faktiskt hade förväntat mig vara högre. De flesta som känner sig särbehandlade på grund av sitt kön är tjejer. Kvinnligt och manligt värderas inte lika och generellt sett så har manligt genus högre status än kvinnligt (Hardin i Hed-lin, 2006). Av de som upplever att de blivit särbehandlade är det majoriteten som anger att det skett en gång per månad och något färre anser att det händer en gång per termin.

Min undersökning visar att de som blivit särbehandlade inte har tagit illa vid sig ef-tersom de flesta har svarat att de inte brydde sig att de blivit särbehandlade. De flesta av dem är killar.

Något som förvånar mig är att hela 68% anger att det är en lärare som har särbehand-lat dem. Detta kan bero på att de förväntningar som en lärare har och även lärarens krav är könsrelaterade (Gannerud i Skolverket, 2003). Skolverket (2009) menar att varje sko-la ska arbeta för att det utrymme och inflytande som pojkar och flickor tar, ska vara lika stort och skolorna i min undersökning kanske börjar nå det målet eftersom en femtedel av de tillfrågade eleverna upplever att de blivit särbehandlade av en annan elev. Ett fåtal av eleverna anser sig ha blivit särbehandlade av någon annan personal på skolan. Så här i efterhand kan jag tycka att det skulle varit intressant att veta vilken personalkategori det är och jag borde haft en rad i enkäten där de tillfrågade eleverna kunde skriva dit det.

43

Min undersökning visar att i de flesta fall så har inte skolarbetet påverkats negativt av särbehandlingen. Det kan även vara en förklaring på varför så många som 74% av eleverna inte tagit kontakt med någon när de upplevt att de blivit särbehandlade. Mentor och kurator är de vanligaste kontakterna bland dem som tagit kontakt med någon, men även skolsköterska förekom som kontaktperson. Av de som svarat att de tagit kontakt med någon person efter särbehandlingen anger 6% att denna kontakt ledde till en åtgärd medan övriga 94% inte upplever någon åtgärd. De flesta elever anger i sina svar att sär-behandlingen inte slutade efter att de gjort en anmälan. Detta kan bero på att den kon-takt de tog inte ledde till någon åtgärd.

På frågan om kontakten ledde till en åtgärd (se bilaga 2) borde jag ha haft ytterligare ett svarsalternativ förutom ja och nej. De tillfrågade borde även ha kunna kryssat i ett alternativ jag kontaktade inte någon. De som inte har kontaktat någon när de blev sär-behandlade har förmodligen kryssat i nej-alternativet vilket gör att resultatet kan bli missvisande.

När det gäller jämställdheten i klassrummet anser en tredjedel av de tillfrågade verna att både tjejer och killar pratar lika mycket i klassrummet. Cirka hälften av ele-verna på Barn- och fritidsprogrammet anser att tjejer och killar pratar olika beroende på vilken kurs det är, vilken lärare de har eller hur många tjejer/killar som finns i klassen. Elvin-Nowak (2003) har i sin undersökning visat att flickor som tar mer än 40% av tal-utrymmet gör att både pojkar och flickor upplever att flickorna är i majoritet eller tar över.

Majoriteten av eleverna på Barn- och fritidsprogrammet har svarat att de tycker att tjejer och killar ägnas lika mycket tid i klassrummet, liksom majoriteten inte håller med om mitt påstående om att killar skulle får större uppmärksamhet i skolan. Lite fler än hälften har svarat att de inte vet när killar respektive tjejer får störst uppmärksamhet i skolan. Frågan jag ställer mig när jag läst enkätsvaren är om svaret beror på att de inte har funderat på när killar och tjejer får störst uppmärksamhet i skolan. Men det är inget jag har något svar på.

Majoriteten av de tillfrågade eleverna anser att både tjejer och killar behandlas lika i skolan och det stämmer bra överens med de grundläggande värdena i Lpf94, nämligen:

Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på.

44

Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön […]

På fråga 16 och 17 (se bilaga 2); ”När tycker du att killarna respektive tjejerna får mest uppmärksamhet?” borde jag ha haft ytterligare ett alternativ där eleverna kunde fylla i när de upplever att killar respektive tjejer får mest uppmärksamhet. De som inte håller med om att killar/tjejer får mest uppmärksamhet under de alternativ jag angett har kan-ske kryssat i alternativet vet ej, vilket då ger ett missvisande svar.

7.2 Slutsatser

Ett syfte med detta arbete var att få reda på om eleverna på Barn- och fritidsprogrammet upplever att de blivit särbehandlade på grund av kön i skolan. Majoriteten av eleverna som deltagit i studien upplever inte att de blivit särbehandlade på grund av kön, visar min undersökning. Min slutsats är att de undersökta skolorna har lyckats med att be-handla eleverna lika utan att göra skillnad på vilket kön eleverna har i enlighet med in-tentionerna i Lpf94.

Det andra syftet med detta arbete var att få reda på om eleverna på Barn- och fritids-programmet upplever att tjejer och killar tar lika mycket plats i klassrummet. Även här var majoriteten överens om att både tjejer och killar får prata lika mycket och att de äg-nas lika mycket tid i klassrummet. Resultatet av min studie av elever på Barn- och fri-tidsprogrammet från två olika skolor skiljer sig från tidigare studier om hur mycket plats flickor respektive pojkar tar i klassrummet. Weiners (2001) klassrumsstudie visade att pojkarna avgjort tog det största utrymmet i klassrummet. Elvin-Nowak (2003) visade i sin undersökning att om flickor får mer än fyrtio procent talartid eller om gruppen flick-or utgör cirka fyrtio procent så upplever både pojkar och flickflick-or att flickflick-orna är i majflick-ori- majori-tet. Pojkar får mer talartid och utrymme av sina lärare visar skolforskning, något som lärarna själva är omedvetna om (Elvin-Nowak, 2003). Även Skolverket (2003) nämner i sin rapport att det elevutrymme som pojkar tar upp i klassrummet utgör 2/3.

Jag hade kunnat utöka studien till att omfatta flera olika program, både program där killar är i majoritet, där tjejer är i majoritet och program där det är ungefär lika många tjejer som killar. Möjligen hade resultatet då blivit ett annat. Detta är något som kan undersökas i en annan studie.

45

7.3 Kommentarer avseende arbetets tillförlitlighet

När det gäller bortfallet i undersökningen så var min tanke att alla 215 eleverna på Barn- och fritidsprogrammet på de två skolor där jag genomförde min undersökning, skulle delta. Av dessa var det 130 som besvarade enkäten och 39,5% som föll bort på grund av bland annat sjukfrånvaro och skolk.

Anledningen till det stora bortfallet är att jag genomförde min enkät på den ena sko-lan precis vid vårterminens slut vilket innebar att många elever hade andra aktiviteter än sina ordinarie lektioner. Detta gällde framför allt treorna. Bland ettor och tvåor var det många som inte dök på sina lektioner och jag kan bara gissa att det berodde på att bety-gen redan var satta och att de förmodlibety-gen inte såg sig tvingade att närvara.

På den andra skolan genomfördes enkäten under höstterminen och de som inte har besvarat den har i de flesta fall varit sjukanmälda. Hur många procent som beror på skolk eller på sjukfrånvaro har jag dock inte undersökt närmare på någon av skolorna.

Byström & Byström (2011) menar att majoriteten av de utvalda bör delta i undersök-ningen och 60-70 procent får anses tillfredställande. Av de elever som var närvarande när enkäten genomfördes så har samtliga av dem besvarat den. På vissa frågor har det dock förekommit partiellt bortfall men jag bedömer att det inte har påverkat resultaten på något nämnvärt sätt. Partiellt bortfall kan bero på, menar Byström & Byström (2011) på att frågorna kan ha varit oklara men att även svarsalternativen och frågeformulering-arna kan ha påverkat respondenterna. Så här i efterhand inser jag att vissa av formule-ringarna på framför allt frågorna om vad som hände sedan respondenten anmält eller inte anmält särbehandling, kunde vara tydligare formulerade för att få en ökad tillförlit-lighet. Ett fåtal av respondenterna har kryssat i svarsalternativ som de skulle hoppat över beroende på vad de svarat på frågan innan.

46

LITTERATURFÖRTECKNING

Litteratur

Byström, Jan & Byström, Jonas (2011). Grundkurs i statistik. Stockholm: Natur och kultur.

Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur

Elvin-Nowak, Ylva & Thomsson, Heléne (2003). Att göra kön. Om vårt våldsamma

behov av att vara kvinnor och män. Stockholm: Albert Bonniers

Franck, Olof (red.) (2007). Genusperspektiv i skolan – om kön, kärlek och makt. Lund: Studentlitteratur

Graf, Helmadotter & Ruben, Johanna & Helmadotter, Anne-Marie & Ruben, Susanna, (1991). Visst är det skillnad! Malmö: Almqvist & Wiksell

Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet – en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber

Skolverket (2009). För att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

trakas-serier och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2009). Förebygga diskriminering - främja likabehandling i skolan

(revide-rad version). Stockholm: Skolverket

Skolverket (2003). Likvärdighet i en skola för alla, historisk bakgrund och kritisk

47

Skolverket (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Stockholm: Skol-verket

Sigurdsson, Ola (2002). Den goda skolan. Lund: Studentlitteratur

Trost, Jan (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur

Utbildningsdepartementet (1997). En värdegrundad skola – idéer om samverkan och

möjligheter. Stockholm: Nordstedts tryckeri AB

Weiner, Gaby och Berge, Britt-Marie (2001). Kön och kunskap. Lund: Studentlitteratur

Internet

Jämställdhet. I Nationalencyklopedin.

http://www.ne.se/j%C3%A4mst%C3%A4lldhet (2011-07-14)

Genus. I Nationalencyklopedin.

http://www.ne.se/genus/181336 (2011-08-04)

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på

http://www.vr.se (2012-01-06).

Skönlitteratur

Herrström, Christina (2006). Tusen gånger starkare. Stockholm: Månpocket Bonnier Carlsen

48

BILAGOR

Bilaga 1. Missiv till enkät

Missiv till enkät

Jag skriver just nu mitt examensarbete på Lärarhögskolan i Malmö. Det är en studie om hur du som elev på Barn- och fritidsprogrammet upplever om du, oberoende av kön, blir behandlad lika i skolan. I Lpf 94 står det (bland annat) att de grundläggande värdena i skolan ska vara jämställdhet mellan kvinnor och män. Det står också att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering på grund av kön och även att skolan aktivt ska motverka trakasserier.

Jag har valt att göra en enkätundersökning med frågor som kan ge svar på om du som elever på Barn- och fritidsprogrammet upplever att sko-lan lever upp till läropsko-lanens intentioner. Jag vill att du läser igenom varje fråga noga och sedan svarar så korrekt du kan.

Skolan och vad du svarat kommer att vara anonyma i min undersök-ning. Det är bara jag som kommer att ha tillgång till uppgifterna i en-käterna och dessa används enbart i forskningssyfte. Varken du eller skolan kommer att kunna spåras när resultatet visas i mitt examensar-bete.

Tack för att du deltar i undersökningen!

49

Bilaga 2. Enkät till elever

Enkät om jämställdhet

på Barn- och fritidsprogrammet

1. Jag är:





2. Jag går i:







3. Jag upplever att jag har blivit särbehandlad på gymnasiet på grund av mitt kön.

Om du svarar Instämmer inte alls kan du fortsätta till fråga 13.

Instämmer inte alls Instämmer helt









4. Hur ofta upplever du att du har blivit särbehandlad på grund av ditt kön?











5. Hur upplevde du särbehandlingen?

Brydde mig inte Tyckte det var jobbigt

50

6. Av vem blev du särbehandlad?







7. Särbehandlingen påverkade mitt skolarbete negativt.

Instämmer inte alls Instämmer helt









8. Tog du kontakt med någon när du blivit särbehandlad?





9. Vem kontaktade du?













10. Ledde din kontakt till en åtgärd?





11. Slutade särbehandlingen efter åtgärden?





51

12. Jag är nöjd med det som gjordes när jag anmälde särbehandling.

(Besvaras av dig som gjort en anmälan om särbehandling.)

Inte alls nöjd Mycket nöjd









13. Upplever du att tjejer och killar pratar lika mycket i klassrummet?

(Här kan du kryssa i flera alternativ.)











14. Tjejer och killar ägnas lika mycket tid i klassrummet.







15. Killar får större uppmärksamhet i skolan än tjejer.

Instämmer inte alls Instämmer helt









16. När tycker du att killarna får mest uppmärksamhet?







52

17. När tycker du att tjejerna får mest uppmärksamhet?









18. Tjejer och killar behandlas lika i skolan.

Instämmer inte alls Instämmer helt









19. Har du synpunkter på enkäten eller frågorna, kan du skriva dem här. ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________

Tack för din medverkan! /Tina