Namn: Helena Duk & Linn Nauckhoff
Program: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap
Kurs: Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, HT 2020
Nivå: Grundnivå
Handledare: Birgitta Bisholt
Examinator: Elisabeth Winnberg genom Betygskommittén
Samarbetets betydelse för patientsäkerheten
Sjuksköterskans och läkarens perspektiv
The meaning of collaboration for patient safety
Bakgrund: Sjuksköterske- och läkarprofessionen strävar efter att ge en högkvalitativ och säker vård till patienterna. Samarbetet mellan sjuksköterska och läkare är fundamentalt för att uppnå en patientsäker vård. Ett bristfälligt samarbete kan ha en negativ inverkan på patientsäkerheten. Tidigare forskning visar att kommunikation är en avgörande faktor för samarbete mellan dessa två yrkesprofessioner.
Syfte: Syftet var att beskriva hur samarbetet mellan sjuksköterskor och läkare påverkar patientsäkerheten.
Metod: Litteraturöversikten baseras på 12 vårdvetenskapliga artiklar. De databaserna som användes var PubMed och CINAHL Complete där kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Fribergs metod användes som tillvägagångssätt i dataanalysen.
Resultat: Resultatet delades in i tre huvudteman som beskriver aspekter av
samarbetets påverkan på patientsäkerheten. Teman som identifierades var kommunikationen mellan sjuksköterska och läkare, bristande förståelse över varandras yrkesroller och olika inställningar till samarbetet.
Slutsats: I litteraturöversikten framkom det att bristande kommunikation har en negativ inverkan på samarbetet och även ett samband med högre antal vårdrelaterade skador. För att uppnå ett välfungerande samarbete krävs det en förståelse för andras yrkeskompetens och en förmåga till att vara lyhörd och villig för samarbete. Sammantaget är dessa komponenter en
förutsättning för en högkvalitativ och patientsäker vård för patienten. För en fortsatt positiv förändring av patientsäkerheten krävs att samarbetet ökar mellan sjuksköterskor och läkare.
Background: The nursing and the physician professions both strive to provide high-quality and safe care to patients. The cooperation between nurse and physician is fundamental to achieve safe patient care. Insufficient collaboration can have a negative impact on patient safety. Previous research shows that communication is a crucial factor for collaboration between these two professions.
Aim: The purpose of this study was to describe how the nurse-physician collaboration affects patient safety
Method: The literature review is based on 12 care science articles. The electronic databases used were PubMed and CINAHL Complete and both qualitative and quantitative studies were included. Friberg’s method was used to carry out the procedure in data analysis.
Results: The result consisted of three main themes which describes the aspects of collaborations impact on patient safety. The themes identified were communication between nurse and physician, insufficient understanding of each other's professional roles and different attitudes towards
cooperation.
Conclusion: In the literature review it emerged that insufficient communication has a negative impact on the collaboration and is associated with a higher number of healthcare-related injuries. Achieving a well-functioning collaboration requires an understanding of others professional competence and an ability to be receptive and willing to collaborate. These
components are a prerequisite for delivering high-quality and safe patient care. For a continued positive change in patient safety, it is necessary that the collaboration between nurses and doctors increases.
Innehållsförteckning
INLEDNING 1 BAKGRUND 1 SJUKSKÖTERSKA ... 1 LÄKARE ... 1 TEAMARBETE ... 2 SAMARBETE ... 4 KOMMUNIKATION ... 5 PATIENTSÄKERHET ... 5 PROBLEMFORMULERING 8 SYFTE 8 TEORETISK REFERENSRAM 8 METOD 9 URVAL ... 10 DATAINSAMLING ... 10 DATAANALYS ... 11 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 11 RESULTAT 12 KOMMUNIKATIONEN MELLAN SJUKSKÖTERSKA OCH LÄKARE ... 12
BRISTANDE FÖRSTÅELSE ÖVER VARANDRAS YRKESROLLER ... 13
OLIKA INSTÄLLNINGAR TILL SAMARBETET ... 14
DISKUSSION 15 METODDISKUSSION ... 15
RESULTATDISKUSSION ... 17
KLINISKA IMPLIKATIONER 19
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING 20
SLUTSATS 20
REFERENSFÖRTECKNING 21
BILAGA 1. SÖKMATRIS 26
INLEDNING
I det dagliga vårdarbetet samarbetar sjuksköterskor och läkare för att uppnå en hög
vårdkvalité för patienter. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi uppmärksammat att samarbetet mellan dessa två ovannämnda yrkesprofessioner inte alltid fungerar när det gäller vården av patienter. Hur samarbetet mellan sjuksköterskan och läkaren påverkar patientsäkerheten väckte vårt intresse och var något som vi ville söka mer kunskap och förståelse om. Målet med all vård är att lindra lidandet och återställa hälsa hos patienten. I dagens Hälso- och sjukvård uppstår det vårdskador som skulle kunna förhindras genom ett välfungerande samarbete. Av den anledningen valde vi att fördjupa oss i ämnet, för att vi i vårt framtida yrke skulle kunna påverka samarbetet och därmed bidra till en högkvalitativ vård för patienter.
BAKGRUND
Sjuksköterska
Första sjuksköterskeutbildningen i Sverige var år 1867 och den startade under ledningen av Emmy Rappe. På Röda Korsets uppdrag var Rappe på utbildning hos Florence Nightingale som efter det blev starten för en lång period av den professionella utvecklingen av
sjuksköterskeprogrammet i Sverige. Nightingales arbete om renlighet gav omvårdnadsarbetet en högre status där det gick från kvinnor i de lägsta samhällsklasserna till ett yrke med krav av utbildning. År 1920 genomfördes det en två-årig utbildning för alla svenska sjuksköterskor i hela landet. Den två-åriga utbildningen blev elva år senare tre-årig. Mellan åren 1920–1966 framskred en utveckling och fördjupning av de perspektiv och paradigm som var i den första utbildningsreformen. År 1958 blev sjuksköterskan ett självständigt yrke och då kom även krav på legitimation (Leksell & Lepp, 2013). Legitimation är ett bevis för de färdigheter och kompetenser personen har och säkerställer en viss kunskapsnivå. Är personen legitimerad är yrkestiteln skyddad, vilket innebär att ingen utan legitimationen får använda sig utav den titeln. I Sverige utfärdas legitimationen av Socialstyrelsen
(https://vemfargoravad.socialstyrelsen.se). Utbildningsreformen 1977 gjorde att
sjuksköterskeutbildningen ingick i det högre utbildningssystemet, där högskolelagen följs som byggs på utveckling och forskning. Sedan 1970 har sjuksköterskeprofessionen varit en
I Högskoleförordningen (1993:100) beskrivs det att sjuksköterskeutbildningen har en kursfordran på 180 högskolepoäng där en kandidatexamen på 15 högskolepoäng ingår. För att kunna nå sjuksköterskeexamen ingår det också i sjuksköterskeutbildningen att utföra
verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som omfattar ca 50 högskolepoäng. Vidare beskrivs det om vilka förmågor och kunskaper som behövs uppnås för att kunna ta sjuksköterskeexamen. Studenten ska för att få sjuksköterskeexamen även kunna visa förmåga att utifrån en
helhetssyn av människan, göra åtgärder och bedömningar utifrån etiska aspekter och relevant vetenskap. Även kunskap i planering, samverkan och ledning inom hälso- och sjukvården samt kunskap om relevanta författningar. Studenten ska också visa förmåga att tillämpa sin kunskap i olika situationer, visa empati samt undervisa patient och kunna hantera och informera om biverkningar och effekter från läkemedel. Det krävs även att kunna arbeta i lagarbete och samverka med de andra yrkesgrupperna (Högskoleförordningen 1993:100).
I rollen som sjuksköterska har hen ett eget kunskaps- och ansvarsområde som är omvårdnad. Där utgår sjuksköterskan från en humanistisk människosyn. I
omvårdnaden ingår kunskap om hela människan, hälsa, välmående och utveckling av den enskilda individen (https://svensksjuksköterskeförening.se). De kompetensområden
sjuksköterskan ska ha i omvårdnadsarbetet är att utöva ledarskap, följa forskning och utveckling samt omvårdnadsteori och praxis (SOSFS 2005:10). International Council of Nurses (ICN) beskrivs det om den etiska koden som tar upp fyra grundläggande
ansvarsområden som är att förebygga sjukdom, främja hälsa, återställa hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskan ska arbeta mot ett gott samarbete och respektera sina medarbetare (https://svensksjuksköterskeförening.se). I det dagliga vårdarbetet arbetar sjuksköterskan ofta nära läkare. Sjuksköterskans samarbete med läkare är därmed betydelsefullt i vården av patienten. Sjuksköterskans samarbete med läkare är viktig för att förbättra patientvården. En god relation mellan sjuksköterska och läkare skapar en miljö där fördelarna är positiva från lägre kostnader, minskad sjuklighet och dödlighet samt att bättre patientvård ges (Nelson, King & Brodine, 2008).
Läkare
Enligt Läkarförbundets Etiska kod (https://slf.se) och Allmänna läkarinstruktionen (1963:341) är det en läkares skyldighet att i yrkesutövandet handla i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet samt att ständigt utveckla sina kunskaper och färdigheter. Läkarens huvuduppgifter är bland annat att diagnostisera sjukdomstillstånd, ordinera behandlingar samt
bestämma behandlings varaktighet (Larsson, 2007). Det är legitimerade läkare som har generell rätt att förskriva recept för läkemedel. Rättsintyg, intyg för tvångsvård, intyg efter dödsfall och andra vårdintyg gällande patientens hälsa och diagnoser skrivs av en legitimerad läkare efter en läkarundersökning av patienten (SFS:1987:269; SFS:1963:341).
Grunden för dagens läkarutbildning utformades genom beslut av riksdagen under året 1954. Den största förändringen var att läkarutbildningen inte skulle anses vara avslutat efter grundutbildningen då krav på Allmän tjänstgöringen (AT) infördes. Detta gjordes för att ge en handledd introduktion till läkaryrket och vidare specialisering. Universitetskanslersämbetet nuförtiden (UKÄ) arbetar fram utbildningens innehåll, inriktning samt mål. Fakultetsnämnden vid varje lärosäte bestämmer vidare om hur läkarprogrammet formas och studenter ska antas till programmet. Under 1993 bestämdes att för läkarexamen krävs det att studenten fullgjort kursfordringar om 330 högskolepoäng, vilket innebär fem och ett halvår studietid. År 2010 skedde en förändring i Patientsäkerhetslagen (2010:659). Det bestämdes att
allmäntjänstgöring ska motsvara minst ett år och sex månaders heltidstjänstgöring under handledning och ska avslutas med ett kunskapsprov och slutligen en legitimation inom yrket.
En förändring som trädde i kraft första juli 2019 i Högskoleförordningen var att läkarprogrammet skulle utökas med ytterligare 30 högskolepoäng till totalt 360
högskolepoäng från och med år 2021. Detta innebar att utbildningen utökades med ytterligare en termin till sammanlagt sex års studier (Statens Offentliga Utredningar 2013:15). I
Högskoleförordningen (1993:100) beskrivs vilken kunskap och vilka förmågor som krävs för läkarexamen. En student ska bevisa att den innehar en bred och fördjupad kunskap inom medicin, har kunskap om etiska principer och vet hur dessa tillämpas. Det krävs även kunskap om patientsäkerhet, kvalitet och prioriteringar i hälso- och sjukvården. För läkarexamen ska en student även visa förmåga att diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden och behandla dessa i samråd med patienten. Även förmåga till kommunikation av åtgärder och
behandlingsresultat samt interprofessionellt samarbete ingår i kraven.
Teamarbete
Enligt Babiker et al. (2014) definieras team som en grupp människor som arbetar beroende av varandra, dynamiskt och anpassningsbart mot ett gemensamt mål. Medlemmarna tilldelas tydliga roller, funktioner eller arbetsuppgifter inom teamet. Teamarbete är oftast hierarkiskt och kan exempelvis handla om att en grupp arbetar fram en vårdplan och en annan utför vårdplanen (Henneman, Lee & Cohen, 1995).
Betydelsen av teamarbete för patientens vård har lyfts redan under 1950-talet i en statlig utredning. Babiker et al. (2014) beskriver att under de senaste 20 åren har det skett en stor förändring inom Hälso- och sjukvården. För att kunna tillgodose patientens mer komplexa behov och öka patientsäkerheten är det inte längre lämpligt att vårdpersonalen arbetar enskilt. Dagens vårdpersonal har en skyldighet att sträva efter ett fungerande, interprofessionellt teamarbete (Babiker et al., 2014). Price, Douces och McGillis Hall (2013) beskriver vikten av ett effektivt teamarbete som är en förutsättning för en förbättrad vårdkvalitet, effektivare arbete och bättre patientresultat. Berlin (2013) betonar vikten av ett transparent arbetssätt inom teamet som byggs på ett löpande utbyte av information och kunskap. Det transparenta arbetssättet är en grund för att skapa förtroende och tillit. En effektiv informationsspridning kan leda till att patientarbetet fungerar mer tillfredsställande eftersom teammedlemmar uppdateras kontinuerligt kring patientvården. Genom den effektiva informationsspridningen kan analysen av processen och resultatet ske löpande under arbetets gång. Uppdelning, samordning och spridning av arbetsuppgifter i ett team säkerställer att arbetet blir mindre sårbart eftersom medarbetarna kan täcka för varandra vid eventuell frånvaro. Arbete i team kan även leda till att arbetstillfredsställelse, samhörighet och kamratskap ökas. När
teammedlemmar engagerar sig i sitt team ökar även deras förmåga till samarbetet (Berlin, 2013).
Samarbete
Schadewaldt, McInnes, Hiller & Gardner (2013) beskriver att samarbetet innefattar ett ömsesidigt förtroende, respekt, delat beslutsfattande samt jämställdhet. Samarbetet är en process där två eller flera personer diskuterar kring ett gemensamt problem. Det är viktigt att varje enskild person har självförtroende för att dela med sig av sin kunskap och information men även att andra involverade är lyhörda och respektfulla. El Sayed och Sleem (2011) betonar vikten av gemensamt beslutsfattande och gemensamt ansvar över beslutets resultat. Den främsta fokus i samarbetet mellan olika yrkesprofessioner inom vården är patienten. Samarbetet mellan läkare och sjuksköterska är avgörande för patientens vård och välmående (El Sayed & Sleem, 2011). Samarbetet kan påverkas positivt eller negativt av olika faktorer. På organisationsnivå kan samarbete påverkas av ekonomin samt organisatoriska aspekter. Vidare kan samarbetet påverkas av vårdpersonalens personliga erfarenheter och attityder för samarbetet (Schadewaldt et. al., 2013).
Fram till slutet av 1800-talet sågs sjuksköterskorna som läkarnas hjälpredor och deras medverkan i patientvården sågs endast som resultat av läkarnas kunskap. Det överensstämmer med dåtida normer och könsroller i samhället, där män ansågs vara de överordnade och beslutsfattande (Price, Doucet & McGillis Hall 2013). Relationen mellan sjuksköterska och läkare har varit hierarkisk och patriarkalisk genom tiden. Price, Doucet och McGillis Hall (2013) lyfter att ett hinder för samarbetet kan vara den historiska strukturen och kulturen inom hälso- och sjukvården. Wiklund Gustin och Lindwall (2012) beskriver vårdkulturen som en uppsättning av en rad olika element som grundläggande värden, traditioner och ritualer. Sarvimäki och Benkö (1998) skriver att vårdkulturen påverkar ständigt relationen mellan patienten, vårdpersonalen och omvårdnadsprocessen. De grundläggande antaganden och regler inom vårdkulturen påverkar tolkningen och ageranden i olika situationer. Enligt Sarvimäki och Benkö (1998) består vårdkulturen av tankar, handlingar och känslor som överförs från en generation till nästa generation av vårdgivare. Den patriarkaliska och hierarkiska synen fortsätter att påverka relationen mellan sjuksköterskor och läkare än idag. Enligt Price, Doucet och McGillis Hall (2013) framställs läkarna fortfarande som mer kunniga och även som ensamma beslutsfattare kring patientvården. Effektivt samarbete hindras av ojämställdhet och hierarkin som fortsatt förekommer inom dagens hälso- och sjukvård (Price, Doucet & McGillis Hall 2013). Ett bra fungerande samarbete kan förbättra patientvård genom att förkorta väntetider, behandlingens varaktighet och vårdtider överlag för patienterna. Allt detta kan leda till minskade vårdkostnader och belastning på vården.
Dessutom kan samarbetet öka arbetstillfredsställelsen, kunskap och minska vårdpersonalens arbetsbelastning (Schade Waldt et. al., 2013; El Sayed & Sleem, 2011; Henkin, Chon, Christopherson, Halvorsen, Worden, Ratelle, 2016).
Kommunikation
Kommunikation kommer från det latinska ordet communicare vilket betyder att personer gör något tillsammans, någon är delaktig i ett sammanhang och att ha en relation med någon. Kommunikation är något alla människor gör vare sig det är verbalt eller ickeverbalt, det är något människan gjort sedan födseln (Eide & Eide, 2006). När människor möts sker en medveten eller omedveten kommunikation där det tas emot eller sändes ut dolda eller öppna budskap (Dahlkwist, 2012). En icke verbal kommunikation har påverkan i samarbetet mellan sjuksköterska och läkare. Där en irriterad ton på rösten eller ett kroppsspråk som upplevs som att personen inte vill vara kvar i samtalet, kan bidra till att samarbetet blir bristfälligt (Wang,
Wan, Lin, Zhou & Shang, 2017). Det omedvetna budskapet är den ickeverbala
kommunikationen som sänds ut genom kroppshållningen, ansiktsuttryck, gester med händer eller tonfallet på rösten. Ickeverbal kommunikation är oftast inte entydigt och det menas att till exempel en patients leende ansikte och gester med händerna när sjukvårdaren lämnar för dagen, kan tolkas på olika sätt. Det skulle kunna betyda att personen är positiv till att
sjukvårdaren går därifrån eller att den känner att mötet med sjukvårdaren varit positiv och omedvetet uttrycker det (Eide & Eide, 2006).
Kommunikationsprocessen är när två personer startar ett samspel med varandra och det sker mellan en sändare och en mottagare. Från sändaren kommer ett budskap som kan vara verbalt, genom kroppsspråket eller skriftligt. Det budskapet från sändaren kan förmedlas genom både verbal och ickeverbal kommunikation (Dahlkwist, 2012). Mottagaren ger återkoppling under samspelet med sändaren och det är genom att visa en reaktion till det budskapet som sändaren givit (Wang et al., 2017) Återkopplingen sker genom att ge korta frågor eller korta kommentarer, där det även kan ske en omedveten återkoppling med
kroppsspråket. En stor del av kommunikationsprocessen är att få återkoppling och vare sig det är beröm eller kritik för förbättring är det viktigt att det ges en återkoppling. Beröm som återkoppling gör att personen förbättrar sina prestationer och detsamma gäller det med negativ återkoppling vid misstag eller försämrade prestationer (Dahlkwist, 2012).
Kommunikationen i vardagen skiljer från den kommunikation som sker i arbetslivet. I arbetslivet kallas det för professionell kommunikation där yrkesutövare kommunicerar som experter och inte privatpersoner. Professionell kommunikation syftar på att sändaren vill ge eller få information. Med den professionella kommunikationen vill en även främja funktionen i yrket och ta hänsyn till klienter för att hjälpa dem enligt yrkets grundläggande värderingar. Den professionella kommunikationen är även riktad mot samarbetet med kollegorna för att använda sig av dem andras yrkeskompetens (Eide & Eide, 2006). Betydelsen av
sjuksköterskans roll i den professionella kommunikationen är viktigt. Det är för att en god och säker patientvård ska uppnås. När det brister i den professionella kommunikationen kan misstag ske i vårdandet av patienten och viktig information uteblir (Ghiyasvandian,
Zakerimoghadam, & Peyravi, 2014). För yrkesutövare inom hälso- och sjukvården är träning av professionell kommunikation av betydelse för att bibehålla kvalité och effektivitet i samarbetet. Genom att öva sig på att kommunicera gör det att yrkesutövare kan känna sig tryggare i sitt yrke och utifrån det klara av olika situationer som kan uppstå i vården av patienten. Olika kommunikationstekniker som kan övas är att lyssna, observera och tolka
verbala och ickeverbala signaler samt att samarbeta för att hitta bra lösningar (Eide & Eide, 2006). För att kunna ge en säker och pålitlig vård så är en god kommunikation avgörande. En utmaning inom hälso- och sjukvården idag är att kunna verka för en öppen och transparent kommunikation mellan yrkesutövare, vilket kan ses som en svårighet att uppnå inom arbetsmiljön (Chapman, 2009).
Patientsäkerhet
Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) definierar en vårdskada som en kroppslig och psykisk skada, lidande, dödsfall eller sjukdom som kunnat undvikas om relevanta åtgärder vidtagits. När patientsäkerheten är bristande betyder det att inte finns förebyggande insatser mot vårdskador och att de nödvändiga åtgärderna mot vårdskador inte har gjorts
(http://patientsakerhet.socialstyrelsen.se). Begreppet patientsäkerhet är inte enkelt att entydigt formulera och definiera, eftersom det är ett relativt nytt tvärvetenskapligt kunskapsområde. Kritik för den definitionen har gjorts för att den anses vara otydlig och att den definitionen inte går ihop med arbetet patientsäkerheten utgår från. Det förebyggande arbetet som
patientsäkerheten definieras som motsäger definitionen av vårdskada (Leksell & Lepp, 2013). Enligt Världshälsoorganisationen WHO (2020) är vårdskador orsakade av bristande
patientsäkerhet och är den 14:e största hälso- och sjukvårds belastningen. Definitionen av patientsäkerheten ser olika ut i världen och därför startades Patient Safety Global Action Summit år 2016. Det är en plattform som arbetats fram tillsammans med forskare,
beslutsfattande på regeringsnivå och internationella experter. Plattformens uppgift är att lära ut om patientsäkerhet genom utbildningar, ledarskap, patientsäkerhetskultur och styrning samt ledning på internationell nivå (http://patientsakerhet.socialstyrelsen.se, 2020). För hälso- och sjukvårdspersonalen finns det specifika områden där det behövs förändringar i för en
förbättrad patientsäkerhet. Nordin beskriver i sin avhandling (2015) att vårdpersonalen har förslag på förbättring inom patientsäkerheten. I avhandlingen förekommer förslag som att ha fokus på säkerhet istället för att göra kostnadsbesparingar, öka bemanningen av personal och att det finns rutiner för omplacering av patienter. Andra förändringar som kan vara
gynnsamma för patientsäkerheten enligt hälso- och sjukvårdspersonalen är att ha ett
arbetsschema som möjliggör till återhämtning efter mycket arbete. En förutsättning som kan leda till en förbättring av arbetet för patientsäkerheten är ett välfungerande samarbete mellan vårdpersonalen. En annan förutsättning är engagerade chefer som ger en direkt och snabb feedback vid misstag (Nordin, 2015). I enlighet med Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) är
vårdgivare skyldiga att planera, leda och kontrollera vårdverksamheten för att upprätthålla en god vård som utgår från hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).
PROBLEMFORMULERING
Sjuksköterska och läkare är två professioner med olika ansvarsområden och olika syn på patienten. Sjuksköterskan utgår från en holistisk människosyn med främsta fokus på omvårdnaden av patienten och lindring av patientens lidande. Sjuksköterskan ska utöver administrering av ordinerad behandling även se till att patientens fysiska, psykiska och själsliga behov uppfylls. Läkaren utgår från ett medicinskt perspektiv, det innebär att läkarna är mer inriktade på att diagnostisera, behandla och bota sjukdomar. Sjuksköterska och läkare arbetar mot ett gemensamt mål, vilket är att ge god och säker vård. Genom att de samarbetar ses patienten och vården utifrån ett helhetsperspektiv. Historisk sett har sjuksköterskorna uppfattats som läkarnas assistenter. Den hierarkiska och patriarkaliska synen som verkar fortsätta påverkar relationen och samarbetet mellan sjuksköterskan och läkaren. Detta kan leda till att patientsäkerheten kan påverkas och patienter kan skadas när samarbetet kring patienten inte fungerar. För att en högkvalitativ och säker vård ska uppnås är kommunikation och samarbete fundamentalt, men inte utan sina utmaningar.
SYFTE
Syftet var att beskriva hur samarbetet mellan sjuksköterskan och läkare påverkar patientsäkerheten.
TEORETISK REFERENSRAM
I litteraturöversiktens diskussion tillämpades Katie Erikssons caritativa teori om att lindra lidande. Enligt Eriksson är motivet för all vård att lindra lidandet. Lidandet är unikt och formas av människan och dennes omgivning. Eriksson (1994) beskriver tre olika dimensioner inom vården som är sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Sjukdomslidande förklarar lidandet som upplevs i samband med sjukdom och behandling. Den indelas i kroppslig
smärta, som skapas av sjukdom och behandling, samt själsligt och andligt lidande som
orsakas av upplevelser relaterade till sjukdom och behandling. Vårdlidande innebär patientens upplevelse av brister i förhållande till patientens vårdsituation. Under vårdlidande belyser även Eriksson (1994) hur utebliven vård eller icke-vård kan orsaka onödig lidande för
patienten. Livslidande relateras till patientens hela livssituation och kan påverka uppfattning av att leva.
När samarbetet inte fungerar mellan sjuksköterska och läkare kan det leda till bristande patientsäkerhet som kan orsaka onödigt lidande för patienten. Sjuksköterska och läkare har olika yrkeskompetenser och på grund av det ser patienten från olika perspektiv. Samarbetet skapar en helhetsbild och möjliggör att vården kan anpassas utifrån patientens individuella behov. Ett gott samarbete leder till en god och säker vård samt ökad patientsäkerhet. Det minskar antalet vårdskador och patientens lidande. Påverkan på miljön som Eriksson kallar för vårdkultur kan ha positiv eller negativ effekt på patientens hälsa. Detta gäller även för relationernas värld som Eriksson (1994) kallar för mellanvärlden. Goda relationer mellan sjuksköterska och läkare i mellanvärlden kan ha positiv eller negativ effekt på patientens inre värld.
Begreppet vårdkultur används av Eriksson för att beskriva miljön. Vårdkulturen är uppbyggd av olika element som traditioner, ritualer och grundläggande värden (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Eriksson (1994) beskriver att en vårdkultur är välkomnande och genomsyras av respekt och vårdande. Vårdkulturen är en förutsättning för att lindra patientens lidande och inge en känsla av trygghet för patient och medarbetare. Den har även en inverkan på samarbetet då personalen vågar tala, dela med sig av kunskap och inkluderas i
patientvården. Människan påverkas och reagerar på miljön runt om sig (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Världen är mångdimensionell precis som hälsan och den består av den yttrevärlden, mellanvärlden och inre världen. Den yttrevärlden är den fysiska miljön och mellanvärlden är relationernas värld, inre världen är människans privata värld. De här tre världarna påverkas ständigt av varandra (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).
METOD
Metoden litteraturöversikt användes eftersom den möjliggör att kunskapsläget inom ett visst område avgränsas och kan kartläggas (Segesten, 2017). Genom att kartlägga ett specifikt område skapas en överblick över kunskapsläget inom det studerade ämnet. Metoden var lämplig då syftet var att beskriva samarbetet mellan sjuksköterskan och läkare och dess påverkan på patientsäkerheten (Segesten, 2017). Dataanalys av befintliga kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Genom att använda kvantitativa och kvalitativa ansatser kan en helhetsbild över fenomenet framträda där man ser statistik och upplevelser (Friberg, 2017).
Urval
Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara skrivna på antingen svenska eller engelska. Det svenska språket valdes eftersom det är författarnas modersmål och det engelska språket eftersom det anses vara vetenskapens officiella språk (Segesten 2017). Artiklarna var etisk godkända eftersom det säkerställer artikelns vetenskapliga värden (Mårtensson & Fridlund, 2017). Tidsspannet mellan åren 2005 till 2020 valdes för att bredda sökningen och för att få ett ökat antal träffar. Artiklarna var fritt tillgängliga i fulltext vilket möjliggjorde en direkt granskning av dem. De sökningar som genomfördes i CINAHL Complete hade även avgränsningen peer-reviewed. Peer-reviewed är en process där den vetenskapliga artikeln granskas av ämnesexperter innan den accepteras för publicering (Segesten, 2017). I databasen PubMed fanns inte avgränsningen för peer-reviewed tillgänglig. Innehållet i de valda
artiklarna ska återspegla titel vald för litteraturöversikten. Det betyder att artiklarnas innehåll fokuserar på samarbete mellan sjuksköterska och läkare. Exklusionskriterier var studier som rörde andra yrkesgrupper. SBU:s granskningsmallar för både kvantitativa samt kvalitativa studier fylldes i tillsammans där forskningsprocessen utvärderades. Det gjordes för att utföra en kritisk kvalitetsgranskning av artiklarna (Tidström och Nyberg, 2012).
Datainsamling
Databaserna som användes för datainsamlingen är PubMed och CINAHL Complete. Databasen PubMed valdes för att den innehåller vetenskapliga artiklar inom medicin men också omvårdnadsrelaterade artiklar. CINAHL valdes eftersom den innehåller vetenskapliga artiklar inom omvårdnad och relaterade ämnet. Svensk Medical Subject Headings användes för att översätta termerna som speglar litteraturöversiktens syfte från svenska till engelska, men även för att hitta synonymer till dessa termer. Därefter genomfördes en testsökning för att identifiera de söktermer som är mest relevanta för syftet. Sökord som identifierades som relevanta och användes i de fortsatta sökningarna var: nurse, physician, nurse-physician, patient safety, nurse-physician relations, collaboration, communication, attitudes,
interprofessional relations och teamwork. I sökningarna användes ämnesordlistor för att få en bättre och mer preciserat sökresultat (Östlundh, 2017). Ämnesordlistor benämns för Medical Subject Headings, MesH, i PubMed respektive CINAHL Headings i CINAHL Complete. I sökningen av artiklarna tillämpades boolesk söklogik vilket innebar att termerna AND och OR kombinerades (Östlundh, 2017). Termerna är så kallade logiska operatorer som användes för att precisera sökningen genom att markera hur sökorden ska kombineras med varandra.
Användning av termen AND resulterar i att alla sökord ingår. Termen OR innebär att
antingen detta sökord eller ett annat sökord ska finnas i artikel (Nyberg, Aspfors & Tidström, 2012). I artiklar som motsvarade inklusionskriterierna lästes abstrakt för att bedöma
artiklarnas relevans för litteraturöversikten. Sedan lästes artiklarna noggrant i sin helhet flera gånger för att se om artiklarna uppfyllde kriterierna (Tidström och Nyberg, 2012). Författarna har sammanställt och redovisat sökningarna i en matris (se i bilaga 1).
Dataanalys I dataanalysen av artiklarna användes Fribergs (2017) analysmodell. Fribergs analysmodell består av tre olika steg. I första steget granskades artiklarna i sin helhet genom att läsa dem i fulltext upprepade gånger. Detta för att säkerställa att artiklarna svarade på syftet med litteraturöversikten. Därefter lästes artiklarna enskilt av båda författarna och relevanta fynd markerades med färg i texten. I nästkommande steg diskuterades artiklarna gemensamt för att minimera risken för feltolkningar. Efter detta steg sammanfattades artiklarna i en
översiktstabell (se bilaga 2) för att få en bättre struktur över datamaterialet (Friberg, 2017) Slutligen identifierades och sammanfattades relevanta fynd i varje artikel och jämfördes för att sedan skapa kategorier. I resultatet presenteras de kategorier som identifierades vid analysen (Friberg, 2017).
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN
Forskningsetik innebär att etiska överväganden görs under hela det vetenskapliga arbetets gång (Kjällström, 2017). I enlighet med forskningsetiskt förhållningssätt ska författarna skydda deltagarna från eventuell kränkning av identitet eller integritet samt skada och
respektlöshet mot deltagarna (Henricsson, 2017). Författarna har säkerställt att deltagarna har gett sitt samtycke och förblivit anonyma i samtliga artiklar. En kvalitetsgranskning utfördes för att bedöma artiklarnas trovärdighet och kvalitet. Användning av säkra källor minimerar risken för resultat- och datamanipulation. Författarna använde sig av tillförlitliga databaser där artiklar som endast var publicerade i vetenskapliga tidskrifter valdes. En textjämförelse utförd av artikelns utgivare, i det här fallet en vetenskaplig tidskrift, kan det säkerställas om plagiat framgår. Författarna har redovisat de använda källorna för att säkerställa att plagiat inte framgår i examensarbetet (Nyberg, 2012). I enlighet med Vetenskapsrådets (2017) allmänna regler har författarna redovisat metoder och resultat på ett öppet och strukturerat sätt. Det kan möjliggöra att en sanningsenlig bild av det studerade ämnet presenteras (Nyberg,
2012). För att undvika att förförståelse påverkar resultatet har författarna både före och under arbetets gång diskuterat och reflekterat med varandra kring sina egna tankar och värderingar. Det gjordes för att kunna behålla objektivitet och att inte författarnas förförståelse skulle styra resultatet (Dahlborg-Lyckhage, 2017).
RESULTAT
Resultatet i denna litteraturöversikt består av tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet redovisas i tre kategorier. Kategorier är som följande kommunikationen mellan sjuksköterska, bristande förståelse över varandras yrkesroller och olika inställningar till samarbetet.
Kommunikationen mellan sjuksköterska och läkare
I samarbetet mellan sjuksköterskan och läkaren framkommer det att effektiv kommunikation och en god relation spelar en avgörande roll för samarbetet. Det påverkade patientsäkerheten och antalet vårdskador minskade (Johnson, Khan, Stark & Samee, 2020; Park, Park & Yu, 2018; Moisoglou et al., 2020). Ytterligare en annan studie visade att antal vårdrelaterade infektioner var lägre på avdelningar där det fanns en god kommunikation i samarbetet mellan sjuksköterskan och läkaren (Boev & Xia, 2015). Sjuksköterskor och läkare framhåller att bristande kommunikation och ett försämrat samarbete är en av orsakerna till att
behandlingsfel och fel medicinering uppkommer (Topcu, Turkmen, Sahiner, Savaser & Sen, 2017; Moisoglou et al. 2020).
I en studie av Park, Park och Yu (2018) uttryckte läkarna att de blev tilldelade för mycket arbetsuppgifter och för många patienter. Det gjorde att läkarna upplevde sig att ha en tidsbrist vilket försvårade förståelsen av patientens tillstånd. Den höga arbetsbelastningen ledde till att kommunikationen blev ineffektiv vilket påverkade samarbetet mellan sjuksköterskan och läkaren (Park, Park & Yu, 2018). I en annan studie framkom det att kommunikationen mellan sjuksköterska och läkare försvåras av att läkarna oftast var upptagna vid kontakttillfället. Ett exempel på kontakttillfället var kontakt via telefonsamtal (Tjia et al., 2009). I studien av Park, Park och Yu (2018) uttryckte läkarna att sjuksköterskorna skulle ha i åtanke att de har mycket att göra och undvika telefonsamtal tidigt på morgonen. Det leder till att sjuksköterskan inte var lika förberedd när läkaren tar kontakt vid en senare tidpunkt. Sjuksköterskorna upplevde även att de blev påskyndade av läkarna under samtalets gång (Tjia et al., 2009).
Sjuksköterskor önskade att läkare skulle intaga ett mer professionellt förhållningssätt och visa respekt för sjuksköterskans omvårdnadsarbete och yrkeskompetens. Sjuksköterskorna ansåg
vidare att läkarna skulle öka sin förståelse för att sjuksköterskorna känner patienterna väl då de arbetar mer patientnära. Läkarna var inte tillräckligt lyhörda och villiga att samarbeta med sjuksköterskan i vården av patienten (Tjia et al., 2009; Park, Park & Yu, 2018).
Kommunikationsproblem kan skapa konflikter mellan sjuksköterska och läkare. Detta ledde till ett undvikande beteende i arbetsgruppen och att problemen förblir olösta. Konflikter försvårar samarbetet och har en negativ inverkan på patientsäkerheten (Park, Park & Yu, 2018).
I en studie av Johnson et al. (2020) fick läkare gå med en sjuksköterska under ett
arbetspass. Studiens resultat visade att förståelsen för vikten av kommunikation bland läkare hade ökat från 42% till 74%. Effektiv kommunikation mellan sjuksköterska och läkare visade sig ha en avgörande roll för patientsäkerheten (Johnson et al., 2020). Förutsättningen för en effektiv kommunikation är att båda parterna känner och har förtroende för varandra. Det krävs dessutom en förberedelse av sjuksköterskan inför samtalet med läkare. Förberedelse inför samtalet var en annan förutsättning för en välfungerande och tydligkommunikation vilket kan bidra till ökad patientsäkerhet (Tjia et al., 2009; Park, Park & Yu, 2018). I en annan studie av Yusuf et al. (2018) användes ett coachingprogram för en positiv förbättring av arbetsmiljön. Genom användning av handledning kunde man uppnå bättre kommunikation i arbetsgruppen. Handledningen gjorde att kommunikationen även blev mer öppen och respektfull vilket Tjia et al. (2009) anser att kommunikationen handlade om. Det påvisades även vikten av
samarbetet och effektiv kommunikation i vården av patienten (Yusuf et al., 2018; Tjia et al., 2009; Johnson et al., 2020). Genom att sjuksköterskor och läkare anstränger sig för en god relation kan man skapa respekt, tillit och förståelse för andra partens kunskap och
arbetsuppgifter. Effektiv kommunikation och problemlösande aktiviteter kan leda till en ökad säkerhet för patienterna (Park, Park & Yu, 2018).
Bristande förståelse över varandras yrkesroller
Det framkom att sjuksköterskan och läkarens förståelse för varandras yrkesroller, yrkeskompetenser samt ansvarsområde var otillräckliga. Resultat visade att läkarna inte förstod sjuksköterskans arbetsuppgifter och vilken roll i patientvården de hade. Både
sjuksköterskor och läkare rapporterade att de hade större tillit inom sin egen yrkesprofession än för den andra. Bristande förståelse och tillit hade en negativ inverkan på sjuksköterskan och läkarens samarbete kring patientvården (Johnson & Kring, 2012; McComb, Lemaster, Henneman, & Hinchey, 2017; Johnson et al., 2020; Park, Park & Yu, 2018). I en studie av Johnson och Kring (2012) upplevde cirka hälften av sjuksköterskorna att läkarna inte förstår
sjuksköterskans arbetsuppgifter. I en annan studie ökade läkarnas förståelse för
sjuksköterskans arbetsuppgifter efter implementering av ett program. Programmet resulterade i att läkarna började uppskatta samarbetet med sjuksköterskan mer. Läkarna fick en ökad insikt över vikten av interdisciplinära roller. De har även fått en bättre förståelse för sjuksköterskans roll i vården av patienten (Johnson et al., 2020). Sjuksköterskorna och läkarna upplevde att de hade ett gemensamt ansvar över tre olika arbetsuppgifter. Uppgifter som delas lika var att kommunicera med anhöriga, informera patienterna om utskrivning och delta i ronder. Läkarna upplevde att de hade huvudansvaret över uppgifter som
sjuksköterskorna uppfattade som ett gemensamt ansvar mellan det två yrkena. Resultatet visade att läkarna förväntade sig att de delar lika ansvar över medicinering med
sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna däremot tyckte att det var läkarna som hade huvudansvar över medicinering av patienterna. Det påverkar samarbetet och är en ytterligare potentiell risk för patientsäkerheten (McComb et al., 2017; Park, Park & Yu, 2018).
I McGrail, Morse, Glessner & Gardner (2008) studie visade att vid en kris kunde sjuksköterskan och läkare samarbeta för en förbättrad patientvård trots sina olikheter i yrkesansvar. Vid läkarens eller sjuksköterskans emotionella kriser som kunde vara orsakade av oro för patienten, känsla av otillräcklighet och osäkerhet kring patientvården fanns det stöd hos den andra professionen. Studien identifierade sjuksköterskan och läkarens egenskaper som underlättade samarbetet. Egenskaper som identifierades som positiva var tillit, respekt och vänlighet inför varandra. Det uppskattades även om läkaren var fysisk närvarande, tillgänglig samt stödjande. Ytterligare egenskaper som identifierades hos sjuksköterskan var kunnighet och initiativtagande (McGrail et al., 2008).
Olika inställningar till samarbetet
Sjuksköterskor hade en mer positiv attityd till samarbete, interprofessionellt lärande samt teamarbete än vad läkarna visade. (Mahboube, Talebi, Porouhan, Orak & Farahani, 2017; Vegesna et al., 2016). Sjuksköterskorna visade sig även vara mer villigt inställda till
samarbete däremot hade läkarna blandade attityder till samarbetet. Läkarna tenderade att hålla med om att sjuksköterskorna var deras medarbetare och inte deras assistenter men samtidigt uppfattade läkarna sig själva som dominanta auktoriteter i beslutsfattandet kring patientvården (Vegesna et al., 2016; Mahboube et al., 2017). I en studie av Park, Park och Yu (2018) ansåg läkarna att sjuksköterskorna inte är jämställda med läkarna på arbetsplatsen och att läkarna hade en högre auktoritet än sjuksköterskorna. Enligt resultatet hade sjuksköterskorna inte
samma uppfattning om läkarnas roll i patientvården (Vegesna et al., 2016; Mahboube et al., 2017; Park, Park & Yu, 2018; Johnson & Kring, 2012). Sjuksköterskorna upplevde att vissa läkare hade en negativ attityd till samarbete. Sjuksköterskorna var tvungna att ta mer initiativ i vårdarbetet och anstränga sig mer för att få vara delaktiga i planeringen av patientens vård. Vissa av de deltagande sjuksköterskorna har erfarit att läkarna var oprofessionella och
otrevliga. De kände även att läkarna inte lyssnade på deras åsikter, funderingar och svarade på tilltal med en irriterad ton (Johnson & Kring, 2012; Vegesna et al., 2016; Mahboube et al., 2017). Johnson och Kring (2012) visade i sin studie att sjuksköterskorna kände sig totalt sett nöjda med läkarsamarbetet. Sjuksköterskorna upplevde även att de var respekterade av läkarna och inkluderade i beslutstagandet i vården av patienten. I en annan studie framkom det att ett fungerande samarbete mellan sjuksköterskan och läkaren kan leda till en ökad känsla av tacksamhet, förståelse och respekt för varandra (McGrail et al., 2008).
DISKUSSION
Diskussionsdelen i föreliggande litteraturöversikt har delats in i metoddiskussionen och resultatdiskussionen. I metoddiskussionen diskuteras urval, datainsamling och dataanalys samt tillvägagångssättet värderas. I resultatdiskussionen lyfts huvudfynd, vilka ansågs relevanta. I resultatdiskussionen diskuteras även Katie Erikssons omvårdnadsteori i relation till de olika huvudfynden samt ytterligare forskning.
METODDISKUSSION
Litteraturöversikt som metod ansågs vara lämpligt att använda då den syftar till att kartlägga kunskapsläget och ger en djupare förståelse inom ett visst område (Friberg, 2017). Metoden möjliggjorde att författarna fick en bred överblick över kunskapsläget och att syftet kunde besvaras.
I litteraturöversikten valdes det att inkludera både kvalitativa och kvantitativa artiklar, eftersom det skapar en bättre helhetsbild över det studerade ämnet (Friberg, 2017). Genom att använda båda ansatserna gavs en bredare sökning och antalet träffar ökade. Författarna ansåg att det var nödvändigt då det har under de senaste åren visat sig att forskningen inom
samarbetet mellan sjuksköterska och läkare dess påverkan på patientsäkerheten har ökat. En av inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska, vilket kan ha gjort att det blivit feltolkningar. Tidsintervallet som valdes var från början mellan åren 2010 till 2020 men efter att testsökningar genomförts visade det sig att tidsintervallet behövde utökas
med fem år för att få fler relevanta sökresultat. Flera artiklar fick exkluderas redan vid databassökningen för att de inte var fritt tillgängliga i fulltext utan kostnad. I och med att betalartiklar inte inkluderades kan resultatet påverkats. Genom att all forskning inte har kunnat redovisas kan relevant forskning ha uteblivit från litteraturöversikten. I databasen PubMed finns inte avgränsning peer-reviewed vilket orsakade en osäkerhet kring
trovärdigheten av artiklarna. Trovärdigheten kunde säkerställas genom att kontrollera att samtliga artiklar var publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Resultatet begränsas då artiklar som rörde andra yrkesgrupper inte inkluderades i litteraturöversikten.
Databaserna PubMed och CINAHL complete valdes då båda databaserna innehåller omvårdnadsrelaterade artiklar vilket gjorde att artiklar som besvarade arbetets syfte kunde hittas. I andra databaser gjordes sökningar men eftersom de resulterade i återkommande artiklar från PubMed och CINAHL complete valdes dessa databaser bort. Svensk Medical Subject Headings användes som översättningsverktyg för att identifiera sökord som speglar syfte. Detta underlättade och säkerställde att korrekta vetenskapliga termer identifierades. Testsökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL complete med tidigare översätta termer från Svensk MeSH, i artiklarna kunde ytterligare söktermer som svarade på arbetets syfte identifieras. I test sökningarna användes boolesk söklogik med termerna AND och OR eftersom det enligt Nyberg, Aspfors och Tidström (2012) preciserar sökningen. Sökningarna med termen OR gjorde sökningen för bred och resulterade i för många artiklar som inte ansågs relevanta, termen OR valdes bort efter det. Författarna läste abstrakt i varje artikel enskilt för att sedan läsa utvalda artiklar i sin helhet. Därefter lästes artiklarna i sin helhet tillsammans och relevanta fynd diskuterades. Det gjorde att relevanta artiklar som svarade på syftet kunde väljas ut och irrelevanta artiklar exkluderades ur litteraturöversikten.
Samarbetet mellan författarna har fungerat bra och där en öppen dialog har varit möjlig under hela skrivtiden. Författarna diskuterade innan arbetets start om vilket förhållningssätt till varandra de skulle ha, vilket möjliggjorde respektfulla diskussioner mellan dem. Båda författarna har fått möjlighet till att uttrycka sina åsikter samt att ge konstruktiv kritik. Arbetet har planerats noggrant för att få en strukturerad arbetssätt vilket till slutändan gjorde att ingen tidsbrist upplevdes. Majoriteten av arbetet har utförts gemensamt antingen genom att
RESULTATDISKUSSION
Resultatet i denna litteraturöversikt visade skillnader i synen på samarbete mellan
sjuksköterska och läkare. Sjuksköterskorna uttryckte att samarbetet inte var tillfredsställande och önskade en förbättring inom samarbetet. Läkarna däremot var överlag nöjda med hur samarbetet fungerade och därför mindre villiga till förändringar. I denna litteraturöversikts resultat framkom det även att ett välfungerande samarbete mellan dessa yrkesprofessioner var avgörande för patientsäkerheten. Schadewaldt et al. (2013) beskriver i sin studie att ett
välfungerande samarbete kan effektiviseras och bidrar till att snabbare nå ett bättre resultat i vården av patienten.
I litteraturöversiktens resultat framkom det att samarbete påverkas av sjuksköterskan och läkarens relation och kommunikationen mellan dem. Det överensstämmer med en annan studie i vilken det framkommer att kommunikationen är en grundläggande faktor för en högkvalitativ och säker vård. Vidare i studien beskrivs det att bristande samarbete och kommunikation är en av de främsta orsakerna till att patienterna råkar ut för en vårdskada (Leonard, Graham & Bonacum, 2009). Bristande kommunikation kan leda till att patienten upplever lidandet inom alla de tre former beskrivna av Eriksson (1994) som är
sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Föreliggande litteraturöversiktens resultat visade att bristande kommunikation kan leda till ökat antal vårdskador och orsaka onödigt lidande för patienten. Sjukdomslidandet påverkas av långvarig sjukdom, vårdtid och behandling och kan förkortas genom en effektiv och högkvalitativ vård. En del av sjukdomslidandet är även den kroppsliga smärtan som kan orsakas eller förvärras av ineffektiv kommunikation mellan sjuksköterska och läkare. Litteraturöversiktens resultat tyder på att en god relation och ömsesidigt förtroende är en förutsättning för att en effektiv kommunikation ska uppnås. I en annan vetenskaplig studie har ett liknande resultat visats sig i vilket betonas vikten av att bygga upp en relation mellan sjuksköterska och läkare.
Vårdlidandet kan orsakas av ineffektiv informationsspridning som kan leda till att patientens önskningar och behov inte förmedlas vidare bland personalen (Berlin, 2013). En god relation mellan båda parter är en förutsättning för en tydlig kommunikation och säkerställer att patientinformationen inte förbises (Lancaster, Kolakowsky-Hayner, Kovacich, & Greer-Williams 2015). Ineffektiv informationsspridning kan leda till att vård uteblir och skapar onödigt lidande för patienten samt att patienten kan förlora förtroende för vården. Den sista formen av lidandet är livslidandet som påverkar hela människan och dennes livssituation. Ohälsa kan försvåra det självklara livet, försvåra möjligheten till att delta i sociala
sammanhang och rubba människans invanda rutiner (Eriksson, 1994). Sjukdomssituationen kan då påverka sättet som människan ser på livet och dennes relation till omvärlden. Genom att ständigt sträva efter att förkorta eller förbättra sjukdomssituationen kan man minska patientens upplevelse av livslidandet. En förbättrad kommunikation kan leda till att man minskar eller till och med eliminerar upplevelsen av alla former av lidandet för patienten. Den förbättrade kommunikationen kan även leda till minskade kostnader för samhället genom att mindre vårdskador förekommer och vårdtider förkortas.
I föreliggande litteraturöversikts resultat har det framkommit att sjuksköterskorna behövde anstränga sig för att bli hörda och inkluderade i beslutet om patientens fortsatta vård. I en annan studie av Leonard, Graham och Bonacum (2009) beskrivs det att det krävs en inbjudande vårdkultur för att nå en effektiv kommunikation i vilken alla i teamet får och vågar uttrycka, dela sina tankar och idéer. Förutom att vårdkulturen borde vara inbjudande behövs det även att man skapar en välfungerande kommunikation inom den för att underlätta att alla inom teamet vågar tala. Sjuksköterskan och läkaren lär sig att kommunicera på olika sätt där sjuksköterskan är mer beskrivande i sin kommunikation till skillnad från läkare som kommunicerar mer kortfattat. Det är därför viktigt att alla teammedlemmar engagerar sig i att skapa en gemensam struktur över kommunikationen. Den strukturen kan minska skillnader i kommunikation, göra den mer effektiv och slutligen leda till en ökad patientsäkerhet. Enligt Robinson, Gorman, Slimmer, Yudkowsky (2010) är den interprofessionella kommunikationen en viktig faktor för hur säker och högkvalitativ vården är. Robinson et al. (2010) betonar vikten av kommunikationen mellan sjuksköterska och läkare eftersom dessa två
yrkesprofessioner är ömsesidigt beroende av varandra och har en viktig roll i patientvården. I föreliggande litteraturöversikts resultat uttryckte läkarna att de har en högre auktoritär roll på arbetsplatsen och i beslutstagandet kring patientvården. Enligt Price, Doucet och McGillis Hall (2013) fortsätter hierarkin och ojämställdhet att förekomma i relationen mellan
sjuksköterska och läkare. Leonard, Graham och Bonacum (2009) anger att hierarki kan vara en av orsakerna som förhindrar medlemmarna från att dela med sig av sin yrkeskunskap och samarbeta. Vårdkulturen som präglas av respekt och vårdande är enligt Eriksson (1994) en förutsättning för att kunna lindra patientens lidande. Vårdkulturen behöver därför byggas upp på ett sätt där alla kan känna sig trygga och tagna på allvar. El Sayed och Sleem (2011) betonar även vikten av förmågan att kunna dela med sig av sin yrkeskunskap och erfarenhet men även förmågan till att vara lyhörd för vad andra medarbetare säger. Genom att alla i teamet deltar aktivt i framtagande av patientens vårdplan får man en helhetsbild av patientens
behov. På så sätt kan en individanpassad och effektiv vårdplan skapas utifrån patientens unika sjukdomssituation.
Litteraturöversiktens resultat visade att det finns en bristande förståelse och kunskap om innehållet i varandras yrken och yrkesutövande. I en studie av Lindeke och Sieckert (2005) framkom det att sjuksköterskor och läkare påverkades av yrkets kulturella normer redan under utbildningstiden. Under utbildningen har det andra yrkenas styrkor inte lyfts fram vilket försvårade förmågan till samarbete i yrkeslivet. I studien av Lindeke och Sieckert (2005) har det påvisats att interprofessionellt lärande har en positiv inverkan på samarbetsförmågan. Interprofessionellt lärande kan bidra till att en ny vårdkultur framträder som präglas av samarbete och en medvetenhet för den andra yrkets styrkor. Vårdkulturen är en förutsättning för ett välfungerande, interprofessionellt samarbete eftersom den kan underlätta att kompetens från olika områden samlas (Erikson, 1994). Babiker et al. (2014) betonar att olika
kompetensområden är nödvändiga för att kunna ge högkvalitativ och säker vård till patienten. Genom ett interprofessionellt samarbete kan nya lösningar upptäckas och vården
effektiviseras (Lindeke & Sieckert, 2005). Den nya vårdkulturen kan bidra till att
sjuksköterskan och läkarens yrkesroller och ansvarsområden tydliggörs. I litteraturöversiktens resultat framgick det att sjuksköterska och läkare inte delade samma uppfattning angående varandras ansvarsområden. I en studie av Moriel och Quinlan (2017) framkom det att förståelse över varandras yrkesroller och ansvar leder till att det skapas realistiska förväntningar. Samarbetet kan därför förbättras eftersom det endast ställs krav som överensstämmer med det andra yrkets kunskap och kompetens.
KLINISKA IMPLIKATIONER
Den här litteraturöversikten sammanfattar forskning och kunskap kring vilken påverkan samarbetet mellan sjuksköterska och läkare kan ha på patientsäkerheten. Kommunikationen och förståelse för varandras yrkesroller påverkar samarbetet mellan sjuksköterskan och läkaren och detta kan leda till att patientsäkerheten äventyras. Detta är en indikation på att det krävs mer samarbete och en ökad förståelse för varandras yrkeskompetens och
ansvarsområden. Genom att implementera kommunikationsverktyg och interprofessionell träning kan det förbättra kommunikationen mellan olika yrkesgrupper på arbetsplatsen. Interprofessionellt lärande har visat sig ha positiv effekt på samarbete och gett ökad förståelse för varandras yrkesroll. En implementering av interprofessionell lärande redan under
läkare i yrkeslivet. Hälso- och sjukvårdsverksamheter samt sjukvårdspersonal kan förhoppningsvis efter att ha läst den här litteraturöversikten, få en överblick över vilka
faktorer som påverkar samarbetet. Båda yrkesrollerna kan få en ökad förståelse för vad de kan bidra med på sin arbetsplats för att främja ett gott samarbete. Det i sin tur kan leda till att vård kvaliteten och patientsäkerheten ökar och arbetstillfredsställelsen förbättras inom.
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING
Författarna har under datainsamlingen upplevt att majoriteten av tillgänglig forskning inom område har använt kvantitativ metod. Genom att använda sig av kvalitativ metod kan
upplevelser och erfarenheter av samarbete mellan sjuksköterska och läkare fångas på ett mer beskrivande sätt. Det skulle möjliggöra att svårigheter i samarbetet identifieras och att mer konkreta förslag på hur förbättrande insatser kan implementeras i vården. Författarna anser även att ytterligare forskning inom området behövs då det i litteraturöversikten framkom att samarbetet kan ha en påverkan på patientsäkerheten och lidandet i vården av patienten.
SLUTSATS
I den här litteraturöversikten beskrivs det hur samarbetet mellan sjuksköterskor och läkare påverkar patientsäkerheten. I resultatet framkom det tre områden som påverkade samarbetet och patientsäkerheten. Bristande kommunikation påvisades ha ett samband med ökat antal vårdskador och lidande för patienter. En ökad förståelse för varandras yrkesroller i vårdarbetet var en viktig komponent för att uppnå ett gott samarbete i vården av patienten. Förståelsen om varandras yrken ökar tilliten och respekten i samarbetet. Detta bidrar vidare till att
sjuksköterskan och läkaren blir mer lyhörda inför varandra och för varandras åsikter. För att kunna ge en högkvalitativ, säker och individanpassad vård behövdes en helhetsbild i vilken allas perspektiv tas tillvara. Det är även viktigt att vara öppen och mottaglig för samarbetet samt att inkludera alla i beslutstagandet i vården av patienten. Det visade sig dock i resultatet att inte alla var villigt inställda till samarbete, vilket kan medföra en risk för patienters hälsa. Med bakgrund i litteraturöversiktens resultat anser författarna att en förbättring i samarbetet mellan olika professioner är en viktig komponent i att öka kvaliteten för patientsäkerhet i vården av patienten.
REFERENSFÖRTECKNING
Babiker, A., El Husseini, M., Al Nemri, A., Al Frayh, A., Al Juryyan, N., Faki, M. O., Assiri, A., Al Saadi, M., Shaikh, F., & Al Zamil, F. (2014). Health care professional
development: Working as a team to improve patient care. Sudanese Journal of Paediatrics, 14(2), 9–16.
* Boev, C., & Yinglin Xia. (2015). Nurse-Physician Collaboration and Hospital-Acquired Infections in Critical Care. Critical Care Nurse, 35(2), 66–72. doi:
10.4037/ccn2015809
Berlin J. (2013) Teamarbete - ett livsviktig samspel. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser. (s. 159-177). Stockholm: Liber
Chapman, K. B. (2009). Improving Communication Among Nurses, Patients, and Physicians.The American Journal of Nursing, 109(11), s 21-25. doi: 10.1097/01.NAJ.0000362013.53342.17
Dahlborg-Lyckhage, E. (2017). Att analysera berättelser (narrativer). I F. Friberg (red.). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 171-181) Lund: Studentlitteratur.
Dahlkwist, M. (2012). Kommunikation. (6. uppl.) Stockholm: Liber.
El Sayed, K., A. & Sleem, W., F., (2011). Nurse – physician collaboration: A comparative study of the attitudes of nurses and physicians at Mansoura University Hospital. Life Science Journal, 8(2), 140-146.
Eide, T. & Eide, H. (2006). Kommunikation i praktiken: relationer, samspel och etik inom socialt arbete, vård och omsorg. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber.
Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Ghiyasvandian, S., Zakerimoghadam, M., & Peyravi, H. (2014). Nurse as a facilitator to professional communication: a qualitative study. Global Journal of Health Science, 7(2), 294–303. doi: 10.5539/gjhs.v7n2p294
Henneman, E. A., Lee, J. L., & Cohen, J. I. (1995). Collaboration: a concept analysis. Journal of Advanced Nursing, 21(1), 103–109. doi: 10.1046/j.1365-2648.1995.21010103.x Henkin S, Chon T, Christopherson M, Halvorsen A, Worden L, Ratelle J. Improving
nurse-physician teamwork through interprofessional bedside rounding. Journal Multidisciplinary Healthcare, 9, 201-205. doi: 10.2147/JMDH.S106644
Henricson, M. (red.) (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (Andra upplagan). (s.421–438) Lund: Studentlitteratur.
* Johnson, C. M., Khan, A., Stark, S., & Samee, M. (2020). A Nurse Shadowing Program for Physicians: Bridging the Gap in Understanding Nursing Roles. Journal of Nursing Administration, 50(6), 310–313. doi: 10.1097/NNA.0000000000000890
*Johnson, S., & Kring, D. (2012). Nurses’ Perceptions of Nurse-Physician Relationships: Medical-Surgical vs. Intensive Care. MEDSURG Nursing, 21(6), 343-347
Kjellström, S. (2017) Forskningsetik. I M. Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 57-80). Lund: Studentlitteratur.
Lancaster, G., Kolakowsky-Hayner, S., Kovacich, J., & Greer-Williams, N. (2015). Interdisciplinary communication and collaboration among physicians, nurses, and unlicensed assistive personnel. Journal of Nursing Scholarship, 47(3), 275-284. doi: 10.1111/jnu.12130
Larsson, T. (2007). Sjukvårdens subkultur- ett hinder för säker vård? I S. Ödegård (red.). I rättvisans namn - Ansvar, skuld och säkerhet i vården. (s.127-139). Stockholm: Liber AB.
Leksell, J. & Lepp, M. (red.) (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. (1. uppl.) Stockholm: Liber
Leonard, M., Graham, S., & Bonacum, D. (2004). The human factor: the critical importance of effective teamwork and communication in providing safe care. Quality & Safety in Health Care, 13(1), 85–i90. doi: 10.1136/qhc.13.suppl_1.i85
*Mahboube, L., Talebi, E., Porouhan, P., Orak, R. J., & Farahani, M. A. (2019). Comparing the attitude of doctors and nurses toward factor of collaborative relationships. Journal of Family Medicine and Primary Care, 8(10), 3263–3267. doi:
10.4103/jfmpc.jfmpc_596_19
*McComb, S. A., Lemaster, M., Henneman, E. A., & Hinchey, K. T. (2017). An Evaluation of Shared Mental Models and Mutual Trust on General Medical Units: Implications for Collaboration, Teamwork, and Patient Safety. Journal of Patient Safety, 13(4), 237–242
*McGrail, K. A., Morse, D. S., Glessner, T., & Gardner, K. (2009). "What is found there": qualitative analysis of physician-nurse collaboration stories. Journal of General Internal Medicine, 24(2), 198–204. doi: 10.1007/s11606-008-0869-5
*Moisoglou, I., Yfantis, A., Galanis, P., Pispirigou, A., Chatzimargaritis, E., Theoxari, A., & Prezerakos, P. (2020). Nurses Work Environment and Patients’ Quality of Care. International Journal of Caring Sciences, 13(1), 108–116
Nationalencyklopedin. Hämtad 20 mars, 2020, från http://www.ne.se/
Nelson, G. A., King, M. L., & Brodine, S. (2008). Nurse-physician collaboration on medical-surgical units. MEDSURG Nursing, 17(1), 35–40.
Nordin, A. (2015). Patient safety culture in hospital settings: Measurements, health care staff perceptions and suggestions for improvement. (Dissertation, Karlstad University, Department of Health Sciences). Från
http://divaportal.org/smash/get/diva2:797084/FULLTEXT01.pdf
Nyberg, R. (2012). Vanliga frågor om uppsatser. I R., Nyberg, & A. Tidström (red.) Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar (s. 34-56) Lund: Studentlitteratur.
Nyberg, R. & Aspfors, J. (2012). Sök elektroniska källor. I R., Nyberg, & A. Tidström (red.). Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar (s. 231-262) Lund: Studentlitteratur.
Nyberg, R., Aspfors, J., & Tidström, A. (2012). Hur söka information? I R., Nyberg, & A. Tidström (red.). Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar (s. 197-212) Lund: Studentlitteratur.
*Park, K. O., Park, S. H., & Yu, M. (2018). Physicians' Experience of Communication with Nurses related to Patient Safety: A Phenomenological Study Using the Colaizzi Method. Asian Nursing Research, 12(3), 166–174. doi: 10.1016/j.anr.2018.06.002 Price, S., Doucet, S., & Hall, L. M. (2014). The historical social positioning of nursing and
medicine: implications for career choice, early socialization and interprofessional collaboration. Journal of Interprofessional Care, 28(2), 103-109. doi:
10.3109/13561820.2013.867839
Robinson, F. P., Gorman, G., Slimmer, L. W., & Yudkowsky, R. (2010). Perceptions of effective and ineffective nurse-physician communication in hospitals. Nursing forum,
45(3), 206–216. doi: 10.1111/j.1744-6198.2010.00182.x
Sarvimäki, A., & Sandelin Benkö, S. (1998). Culture and climate 1: investigating aspects of organizational and care culture by the use of proverbs. Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies / Vård i Norden, 18(2), 26-30 doi:
10.1177/010740839801800206
Schadewaldt, V., McInnes, E., Hiller, J. E., & Gardner, A. (2013). Views and experiences of nurse practitioners and medical practitioners with collaborative practice in primary health care - an integrative review. BMC Family Practice, 14, 132. doi: 10.1186/1471-2296-14-132
Segesten, K. (2017). Användbara texter. I F. Friberg (red.). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (49.58) Lund: Studentlitteratur.
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (red.). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 105-118) Lund: Studentlitteratur.
SFS:1987:269. Lag om kriterier för bestämmande av människans död. Stockholm: Riksdagen. SFS 1993:100. Högskoleförordningen. Stockholm: Riksdagen.
SFS:2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Riksdagen. SFS:2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Riksdagen.
SOU 2013:15. För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning. Stockholm: Riksdagen.
SOSFS 2005:10. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kriterier för bestämmande av människans död. Socialstyrelsen:
https://www.socialstyrelsen.se/regler-och- riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/200510-om-kriterier-for-bestammande-av-manniskans-dod/
Tidström, A. & Nyberg, R. (2012). Beskriv material och metoder . I R., Nyberg, & A. Tidström (red.). Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar (s. 115-138) Lund: Studentlitteratur.
Tjia, J., Mazor, K. M., Field, T., Meterko, V., Spenard, A., & Gurwitz, J. H. (2009). Nurse-physician communication in the long-term care setting: perceived barriers and impact on patient safety. Journal of patient safety, 5(3), 145–152. doi:
10.1097/PTS.0b013e3181b53f9b
*Topcu, I., Turkmen, A. S., Sahiner, N. C., Savaser, S., & Sen, H. (2017). Physicians' and nurses' medical errors associated with communication failures. JPMA. The Journal of the Pakistan Medical Association, 67(4), 600–604.
*Vegesna, A., Coschignano, C., Hegarty, S. E., Karagiannis, T., Polenzani, L., Messina, E., Zoli, R., & Maio, V. (2016). Attitudes towards physician–nurse collaboration in a primary care team-based setting: Survey-based research conducted in the chronic care units of the Tuscany region of Italy. Journal of Interprofessional Care, 30(1), 65–70. doi: 10.3109/13561820.2015.1081878
Wang, Y. Y., Wan, Q. Q., Lin, F., Zhou, W. J., & Shang, S. M. (2017). Interventions to improve communication between nurses and physicians in the intensive care unit: An integrative literature review. International Journal of Nursing Sciences, 5(1), 81–88. doi: 10.1016/j.ijnss.2017.09.007
Wiklund Gustin, L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
World Health Organization. (2020). Patient safety. Hämtad från https://www.who.int/patientsafety/en/
*Yusuf, F. R., Kumar, A., Goodson-Celerin, W., Lund, T., Davis, J., Kutash, M., & Paidas, C. N. (2018). Impact of Coaching on the Nurse-Physician Dynamic. AACN Advanced Critical Care, 29(3), 259–267. doi: 10.4037/aacnacc2018624
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (red.). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59-82) Lund: Studentlitteratur.
BILAGA 1. Sökmatris
Databas Sökord Antal
träffar Begränsningar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Ange antal valda artiklar till resultat, se bilaga 2.
Pubmed nurse (MeSh)
AND
physician (MeSh) AND
patient safety (MeSh)
35 2005-2020, free fulltext,
engelska/svenska , mesh termer 9 4 1
CINAHL
complete nurse AND
physician AND patient safety 654 2005-2020, fulltext, engelska/svenska, peer-reviewed 9 7 2 CINAHL
complete patient safety (cinahl headings)
AND nurse-physician relations (cinahl headings) AND collaboration (cinahl headings)
13 2005-2020, fulltext, engelska,
peer-reviwed 5 2 2
Pubmed nurse (MeSh)
AND
physician (MeSh) AND
patient safety (MeSh) AND
297 2005-2020, free fulltext,
CINAHL
complete nurse-physician relations (cinahl headings)
AND
patient safety (cinahl headings)
AND
Communication (cinahl headings)
23 2005-2020, fulltext, engelska,
peer-reviwed 11 3 1
CINAHL
complete interprofessional relationsAND
nurse-physician
95 2005-2020, fulltext, engelska,
peer-reviwed 14 8 2
Pubmed nurse-physician (MeSh)
AND
Teamwork (MeSh)
292 2005-2020, free full text,
engelska/svenska
11 5 1
Pubmed collaboration
nurse-physician relations 92 2005-2020, free full text, engelska/svenska 21 3 1
CINAHL
complete nurse-physician relationsAND
Collaboration AND attitudes
17 2005-2020, fulltext, engelska,
peer-reviwed 8 4 1
BILAGA 2. Matris över urval av artiklar till resultat
Författare Titel År, land, tidskrift Syfte Metod
(Urval och datainsamling, analys)
