Att vara nyutexaminerad sjuksköterska, hur påverkar det
vården av patienten?
En kvalitativ litteraturstudie
Titel Att vara nyutexaminerad sjuksköterska, hur påverkar det vården av patienten? En kvalitativ litteraturstudie.
Författare Josefina Söreke
Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet
Handledare Christina Engvall
Examinator Mikael Rask
Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och
vårdvetenskap, 351 95 Växjö
Nyckelord
Erfarenheter, kvalitativt,
nyutexaminerade sjuksköterskor, upplevelser, vård av patienter.
Abstract
Bakgrund: Omvårdnad är sjuksköterskans huvudområde som har ett ansvar för att hjälpa patienter få en bättre hälsa, återfå sin hälsa eller bevara sin hälsa.
Syfte: Syftet var att beskriva hur vården av patienten kan påverkas om sjuksköterskan är nyutexaminerad.
Metod: Designen var en induktiv kvalitativ litteraturstudie och utgick från åtta vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed och analyserades enligt manifest
innehållsanalys.
Resultat: De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att vårdandet av patienten var svårt eftersom de var nya och upplevde sig sakna kunskap och erfarenhet som krävs för att ge en god vård samt upplevde att de inte var tillräckligt förberedda för yrkesrollen. Det som påverkades mest i vården av patienten var bristen på helhetssynen, kommunikationen till patienter och kollegor, att vårda säkert samt tidspressen.
Tack!
Innehållsförteckning
1 INLEDNING...1
2 BAKGRUND...1
2.1 Att vara sjuksköterska...1
2.2 Att utbildas till sjuksköterska...1
2.3 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)...2
2.4 Från student till nyutexaminerad sjuksköterska ...3
2.5 Kliniskt introduktionsår. ...5
2.6 Att ge en god omvårdnad...5
3 TEORETISK REFERENSRAM...6 3.1 Hälsa...7 3.2 Vårdlidande ...7 4 PROBLEMFORMULERING...8 5 SYFTE...9 6 METOD...9 6.1 Design...9 6.2 Datainsamling...10 6.3 Urval...10 6.4 Dataanalys ...11 6.5 Forskningsetiska aspekter...13 6.6 Förförståelse ...14 7 RESULTAT...14 7.1 Brist på kompetens...15 7.1.1 Oförberedda på yrket...15
7.1.2 Att inte ha all kunskap...17
7.1.3 Att vårda utan erfarenhet...18
7.2 Upplevelsen av att inte kunna ge en god vård...19
7.2.1 Helhetssynen av patienten...19
7.2.2 Organisering och prioritering...20
7.2.3 Kommunikationen med patienter och kollegor...21
7.2.4 Att vårda säkert...22
7.2.5 Vårda under tidspress...23
1
INLEDNING
Att sjuksköterskeyrket är ett av de yrken som kräver stort ansvar och hårt arbete är ingen hemlighet. Sjuksköterskan ska inte bara vara professionell, kompetent i sitt yrke och kunna ta ansvar för människoliv utan även vara en skicklig arbetsledare. Den period som kanske är mest krävande och påfrestande är när sjuksköterskan precis har tagit examen och ska komma ut i arbetslivet för första gången. Det är inte bara en ny arbetsplats och nya kollegor att anpassa sig till utan det är framförallt en helt ny yrkesprofession som hen ska känna sig trygg och säker i. Men hur kan detta egentligen påverka vården av patienterna?
2
BAKGRUND
2.1 Att vara sjuksköterska
Sjuksköterskan är den som prioriterar, leder, fördelar och samordnar vården av patienten i sitt team utifrån teamets kompetens samt är ansvarig för omvårdnaden av patienten och ska kunna se till både medicinska och psykiska behov (Finnström, 2014). Sjuksköterskan bär på ett stort ansvar och kompetensen samt yrkesrollen ställs på prov dagligen. I yrkesrollen ska
sjuksköterskan vara professionell i alla lägen och respektera människan som hen möter, oavsett religion eller värderingar. Vidare ansvarar sjuksköterskan även för att information ska vara lämpligt anpassad och ges med respekt för individens integritet och behandlas enligt sekretessen. Den kompetens som sjuksköterskan har ska ständigt uppdateras och utvecklas. Dessutom har sjuksköterskan även ett personligt ansvar för att bibehålla en god personlig hälsa för att inte vården av patienten ska påverkas på ett negativt sätt (Svensk
sjuksköterskeförening, 2014).
2.2 Att utbildas till sjuksköterska
Sjuksköterskeutbildningen är en treårig högskoleutbildning som ger en yrkes- och
studenten djup kunskap om vårdvetenskap och medicinsk vetenskap. Studenten får träna på att arbeta för att utveckla vårdarbetet på ett systematiskt och strukturerat sätt i
överensstämmelse med beprövad erfarenhet samt forskningsbaserad kunskap. Det finns även en pedagogisk del i utbildningen som går ut på att studenten ska utveckla en
arbetsledarkompetens. Utbildningen formar den blivande sjuksköterskan till att kunna ansvara för patientens omvårdnad, kunna möta alla patienter som individer och skapa en vårdande relation men även att behärska den senaste medicinska tekniken. Kunskapen om både den friska och sjuka människokroppen ges och studenten ska kunna ha en handlingsberedskap inför olika situationer i vårdandet av patienten samt veta hur lämplig kunskap tas fram. Ett ytterligare område som utbildningen innehåller är ett lärande i vikten av och hur olika yrkesprofessioner kan samverka (Dahlborg- Lyckhage, 2014).
För att ta examen ska studenten kunna visa kunskap och förståelse om områdets vetenskapliga grund, aktuell forskning och beprövad evidens, planering, ledning och samordning av hälso och sjukvård. Några av de färdigheter som krävs är att självständigt och tillsammans med patienter och anhöriga kunna etablera en omvårdnadsplan, ge vård och behandling, hantera läkemedel, genomföra hälsofrämjande arbete, samarbeta med andra yrkesgrupper samt kunna informera och dokumentera (Högskoleförordning (1993:100)).
2.3 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
För att få en förståelse för vad sjuksköterskeyrket innebär och kunna utvecklas i den framtida yrkesrollen så genomför sjuksköterskestudenten verksamhetsförlagd utbildning där erfarna sjuksköterskor handleder studenten både teoretiskt och praktiskt i vårdandet av patienten (Delvin & Duggan, 2020).
Det finns olika koncept i sjuksköterskeutbildningarna för att i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) kunna främja lärandet men också för att förbereda
ULVE-konceptet innebär att studenterna på sin VFU har huvudhandledare, bashandledare och lärare. Huvudhandledaren är den som har det yttersta ansvaret för studenternas studier under VFU:n, bashandledaren instruerar och handleder i det praktiska vårdandet av patienten och i de kliniska momenten och lärarens uppgift är att samordna den teoretiska kunskapen med det praktiska vårdandet. Syftet med ULVE konceptet är att väva samman teori och praktik genom reflektion med utgångspunkt i studentens livsvärld och ett vårdvetenskapligt perspektiv. Under sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) arbetar studenterna i par, i den somatiska vården är det en student i termin sex och en i termin fyra, i den psykiatriska vården är det oftast studenter från termin fyra och i den kommunala vården är studenterna från termin två och sex. Redan från dag ett har studentparet ansvar för omvårdnaden av en egen patient och sedan ökar patientantalet successivt efter förmåga (Linnéuniversitetet, 2020).
Peer learning är ett annat koncept inom VFU som används för att främja lärandet i den verksamhetsförlagda utbildningen som innebär att två studenter ska lära sig tillsammans genom att handleda varandra, vilket bygger på studenternas egen aktivitet, samarbetsförmåga och självständighet. Handledaren agerar mer som observatör och återkopplar det som
studenterna själva reflekterar över (Bengtsson, Carlsson & Stenberg, 2013).
Interprofessionellt lärande är ytterligare en form av lärande under VFU och här är tanken att flera olika professioner som läkare, fysioterapeuter och sjuksköterskor lär av, om och med varandra för att kunna förbättra patienternas hälsa och effektivisera samarbetet (Karolinska Institutet, 2018).
2.4 Från student till nyutexaminerad sjuksköterska
När studenten blir sjuksköterska har hen både en kandidat och en yrkesexamen och ska vara kapabel till att tänka kritiskt och handla självständigt utifrån vetenskap och beprövad
till de krav som ställs på sjuksköterskan, men att agera arbetsledare, hantera komplexa vårdsituationer och agera i akuta situationer visar sig dock vara svårare för de
nyutexaminerade sjuksköterskorna. Detta kan dock bli bättre med mer praktisk träning under utbildningen, en längre inskolning till yrket och mer stöd (Finnström, 2014). I en studie av Haavisto, Kaihlanen, Salminen och Strandell-Laine (2018) framgick det att det finns fyra faktorer som underlättar för den nyutexaminerade sjuksköterskan den första tiden i yrket. Dessa faktorer är tillsyn av handledare, anpassning till rollen som legitimerad sjuksköterska, bekvämlighet och självförtroende samt kompetens.
Många studenter går ut som legitimerad sjuksköterska och ser fram emot att vårda patienter som utbildningen har lärt dem, men blir överraskade när de inser att det inte går till så i verkligheten. I utbildningen till legitimerad sjuksköterska fokuseras mycket på vårdvetenskap och det holistiska tankesättet, men i verkligheten kan detta upplevas svårt att arbeta för. Istället för det vårdvetenskapliga och ett helhetsperspektiv fokuseras sjuksköterskans arbete till stor del på det medicinska, att arbeta effektivt och ekonomiskt vilket gör det svårt att se människan som en helhet, som utbildning lär ut. (Odland, Sneltvedt & Sörlie, 2014). Att verkligheten och utbildningen inte stämmer överens och att inte vårda och se patienten på det sättet som utbildningen lär ut kan leda till att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever stress och det finns även en risk att de byter yrkesprofession (Adam, Poretta Fox, Stokes & Wu, 2012).
2.5 Kliniskt introduktionsår.
I ett kliniskt introduktionsår ges stor möjlighet till reflektion och feedback. Detta gör att sjuksköterskorna förstår vad de gör bra och vad de gör mindre bra samt hur olika situationer kan hanteras (Doughty, McKillop, Dixon & Sinnema, 2018). Vidare kan reflektion ses som ett lärotillfälle där de väver ihop teori med praktik vilket gör att en djupare uppfattning om sjuksköterskerollen kan utvecklas som kan leda till att sjuksköterskorna kan känna sig mer säkra i sin nya roll och arbeta mer självständigt. Det kliniska introduktionsåret bidrar också till en gemenskap bland sjuksköterskorna som är viktigt eftersom att behovet av stöd från kollegor är stort för de nyutexaminerade sjuksköterskorna för att gynna övergången från student till sjuksköterska (Hendersson, Ossenberg & Tyler 2015) De flesta som deltog i ett kliniskt introduktionsår upplevde det som positivt och tyckte att det förbättrade
arbetstillfredsställelsen (Doughty et al., 2018).
2.6 Att ge en god omvårdnad
Omvårdnaden av patienten är sjuksköterskans huvudområde vilket innebär både det vetenskapliga och patientnära arbetet samt att sjuksköterskan har ett ansvar för att erbjuda hjälp till patienter för att de ska uppnå en bättre hälsa, återfå sin hälsa eller bevara hälsan. Sjuksköterskan ska även kunna hantera patienternas hälsoproblem, sjukdom och eventuella funktionsnedsättningar för att hjälpa patienten till bästa möjliga hälsa och livskvalitet fram tills döden. I sjuksköterskans yrkesroll ska omvårdnadsarbetet genomföras utifrån evidens, vilket innebär att patienterna ska få omvårdnad utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. (swenurse 2017).
En viktig del i omvårdnaden av patienten är kommunikationen, men den nedprioriteras ofta till förmån för patientens fysiska hälsotillstånd (Antonacci et al., 2019). En studie utifrån patientperspektiv visar att just kommunikationen är en viktig del i vårdandet eftersom om det inte finns en bra kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten så kan inte en relation byggas och en god och kvalitetssäker vård kan inte ges. Patienterna upplever ofta att
finns en brist hos sjuksköterskan att föra information vidare mellan sjuksköterskan och dem själva. Patienternas autonomi blir inte heller respekterad då de inte känner att de får vara med och ta beslut om sin vård. En annan aspekt patienterna inte tycker fungerar bra är den
grundläggande vården, så som hygien och mobilisering samt att de inte upplever att de ses som en person eller en individ (Bagnasco et al., 2019).
För att kunna ge en god omvårdnad krävs det att sjuksköterskan har en vårdande relation till patienten. En vårdande relation innebär att sjuksköterskan bryr sig om sina patienters fysiska, mentala och spirituella hälsa och för att göra detta behöver sjuksköterskan kunna visa
hängivenhet för sina patienter. Att ha en vårdande relation innebär inte bara vad
sjuksköterskan säger till patienten, utan innefattar även hur sjuksköterskan beter sig och har för attityd. Den vårdande relationen beskrivs som ett givande och tagande vilket innebär att det krävs att den nyutexaminerade sjuksköterskan ger sin kunskap och vårdar patienten samtidigt som patienten måste visa uppskattning och bekräftelse till sjuksköterskan för att relationen ska vara vårdande och utvecklande (Wing Ki Tang et al., 2018).
3
TEORETISK REFERENSRAM
Den aktuella studien utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv där det är upplevelser och känslor som beaktas, med en grund i begreppen hälsa och vårdlidande (Kristensson, 2014). Studien har även ett holistiskt synsätt som innebär att människan består av kropp, själ och ande samt ses som en helhet (Arman, 2015).
3.1 Hälsa
Hälsa är ett begrepp som står för ett tillstånd av välbefinnande, oftast är personen som
upplever hälsa frisk och mår bra, men även en döende eller sjuk människa kan uppleva hälsa. Att ha hälsa innebär oftast en känsla av balans, att kroppen är i harmoni, både psykiskt och fysiskt. Ett uttryck som beskriver hälsa är “hälsan tiger still”, vilket innebär att man
reflekterar över sin egen hälsa först när man inte känner att man har den (Bergbom, 2015).
Hälsan berör hela människan och kroppen. I naturvetenskapen ses hälsa som något man har när de biologiska systemen fungerar i kroppen men inom vårdvetenskapen så innebär det att ha hälsa när människan känner sig i jämvikt med livet som helhet och med sina
medmänniskor. Hälsan ses som relativ och är individuell för alla personer och ger uttryck för människans nuvarande och totala livssituation. Hälsan kan ha olika betydelser för olika människor och är därför mångdimensionellt. Att drabbas av sjukdom kan ge ohälsa och därmed störa och hindra det naturliga livet, känslan av jämvikt kan då försvinna (Ekebergh, 2015).
Hälsa är ett viktigt begrepp att definiera i samband med den nyutexaminerade sjuksköterskans roll och hur den kan påverka patientens hälsa. Sjuksköterskor strävar alltid efter att patienten ska återfå eller uppnå hälsa eftersom om inte patienten upplever hälsa så påverkar detta hela livet på ett negativt sätt. Hälsa är ett basalt begrepp som färgar hela omvårdnaden. För att patienten ska kunna få hälsa behöver sjuksköterskan kunna vara uppmärksam på patientens individuella behov och kunna tillgodose dessa på ett adekvat sätt. Om sjuksköterskan är nyutexaminerad kan hälsan hos patienten påverkas på ett negativt sätt om kunskap eller erfarenhet för att ge en god vård, som främjar hälsan, inte finns.
3.2 Vårdlidande
autonomi eller delaktigheten. Att vårdaren hanterar patientens kropp på ett respektlöst och vårdslöst sätt, men även att patienten inte erhåller tillräckligt med information kan även orsaka ett vårdlidande (Lindwall 2015). Om mötet med vården gör patienten kränkt, osedd, arg, osäker eller ledsen så innebär det ett vårdlidande för patienten. (Arman, 2015).
Istället för att främja hälsa så kan ett vårdlidande uppkomma, det kan handla om att patienten inte känner sig sedd eller hörd, inte får vara delaktig i sin vård eller får fel vård.
Nyutexaminerade sjuksköterskor kan känna sig osäkra i sin yrkesroll eller sakna kunskap som krävs för att vårda patienten på ett fullgott sätt vilket kan leda till att ett vårdlidande uppstår. Det kan handla om att ge fel läkemedel, utföra tekniska moment på ett felaktigt sätt, att helt enkelt inte se eller lyssna på patientens behov. Om patienten upplever ett vårdlidande så är det på grund av ett icke-vårdande från sjuksköterskans sida. Det är viktigt för sjuksköterskan att kunna se och kommunicera med patienten för att kunna vårda på ett personcentrerat sätt för att förhindra att ett vårdlidande uppstår hos patienten.
4
PROBLEMFORMULERING
Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnaden av patienten och har därför många krav på sig och ett stort ansvar. Sjuksköterskan ska ha medicinsk och vårdvetenskaplig kunskap, kunna agera ledare och vårda patienter på ett fullgott och adekvat sätt utifrån evidens och beprövad erfarenhet för att kunna lindra lidande och främja hälsa hos patienterna. Yrkesrollen kräver att sjuksköterskan respekterar patienten och hens behov, oavsett religion eller värderingar.
det kostnadseffektiva synsättet som finns i verksamheten, trots att de fått ta del av detta synsätt i den verksamhetsförlagda utbildningen. Vårdandet av patienten kan bli otillräcklig på grund av bristande kunskap och brist av erfarenhet hos den nyutexaminerade sjuksköterskan, vilket kan leda till att istället för att motverka patientens lidande och främja hälsa så lindras inte lidandet och patienten får istället ett vårdlidande samt att hälsan inte förstärks.
I denna studien vill författaren beskriva hur vården kan påverkas om sjuksköterskan är nyutexaminerad utifrån nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter, vilket kan ge en inblick i vad det är som brister hos den nyutexaminerade sjuksköterskan och vilket stöd som behövs för att ge en god vård till patienten.
5
SYFTE
Syftet var att beskriva hur vården av patienten påverkas om sjuksköterskan är nyutexaminerad.
6
METOD
6.1 Design
ett så felfritt sätt som möjligt, utifrån detta dras sedan slutsatser, vilket ansågs som en lämplig metod då den aktuella studien utgick från upplevelser (Landström &Priebe, 2017).
6.2 Datainsamling
För att samla in material valdes vetenskapliga originalartiklar som söktes från databaserna Cinahl och Pubmed. Cinahl innehåller artiklar inom ämnet vårdvetenskap och omvårdnad medan Pubmed innehåller artiklar inom ämnet medicin och omvårdnad. Dessa databaser ansågs lämpliga då studiens syfte utgick från dessa ämnen. Ämnesord och fritextsökningar gjordes för att söka artiklar, sökschema för utvalda artiklar bifogas (bilaga 1). Då syftet var att beskriva den nyutexaminerade sjuksköterskan valdes sökordet new registered nurse och även sökorden patient och care då vård av patienter skulle beskrivas. För att finna ämnesord så lästes ytterligare artiklar vilket gav ämnesorden novice nurses, new graduate nurses och nurse-patient relations. Eftersom att det var upplevelser som var fokus valdes även
ämnesordet nurse attitudes och qualitative. För att få relevanta träffar och ett lämpligt antal träffar användes trunkering (*), tidsavgränsning (2012-2020), peer review funktionen,
språkavgränsing till engelska, exact major subject heading (MM) samt sök operatorerna AND och OR.
6.3 Urval
Inledningsvis så lästes titeln på artiklarna och de artiklar som verkade relevanta lästes sammanfattningen för att se om de passade in på studiens syfte och i så fall lästes artikeln i sin helhet. Artiklarna granskades även enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier, för att se att de höll en god kvalitet för att kunna ge ett tillförlitligt resultat, se bilaga 4.
upplevelse av att vårda patienter. De vetenskapliga artiklarna skulle beskriva
nyutexaminerade sjuksköterskor med en yrkeserfarenhet på mindre än två år för att inte ha för stor arbetslivserfarenhet.
Exklusionskriterier var vetenskapliga artiklar äldre än åtta år och artiklar som inte fokuserade på upplevelser hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Bortfall av artiklar skedde om de belyste nyutexaminerade specialistsjuksköterskors upplevelser istället för nyutexaminerade
allmänsjuksköterskor samt artiklar där både erfarna sjuksköterskor och nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser beaktades. Artiklar som inte höll en god kvalitet enligt SBU:s granskningsmall valdes bort och även avgiftsbelagda artiklar.
För att garantera att artiklarna var peer reviewed så användes Ulrichsweb som är en sökmotor som används för att få fram detaljerad information om vetenskapliga artiklar (Ulrichsweb, 2020).
6.4 Dataanalys
Det insamlade datamaterialet var åtta vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017). Den kvalitativa innehållsanalysen var manifest, vilket innebär att man arbetar textnära och det ansågs lämpligt då den aktuella studien hade en induktiv ansats och ett tydligt syfte.
Innehållsanalysen bygger på en struktur som fokuserar på att se likheter och skillnader i olika texter. Vid analysen i den aktuella studien så lästes de valda artiklarna i sin helhet med syftet nära till hands för att sedan markera de meningar som ansågs svara på syftet som
underkategorierna läste författaren alla koder noga för att se samband. Koderna skrevs ner på enskilda papper som lades ut på en stor yta för att kunna se alla samtidigt och bestämma vilka som hör ihop. Detsamma gjordes även när underkategorierna delades in i kategorier
(Graneheim & Lundman, 2017). Se exempel på analys i tabell 1.
Tabell 1: Exempel på analys:
Meningsbärande enhet Kondensering Kod Underkategori Kategori “It is very
administrative; you did not know what to do. I am the one who contacts the hospital pastor, the curatos, and the dietician, as well as the one who puts the whole thing together. I didn't understand that before.” s69
very
administrative. did not know what to do. i am one who contacts as well as put the whole thing together. didn't understand that before. Oförberedda oförberedda på
yrket Brist på kompetens
The NRNs appeared to lack the advanced communication skills necessary to initiate and manage discussions on sensitive issues, particularly lifestyle appeared to lack advanced communication skills necessary to initiate and manage discussions on sensitive issues, Kommunikationssv årigheter
choices. s563
particularly lifestyle choices.
6.5 Forskningsetiska aspekter
Denna studie följde de fyra etiska grundprinciperna som används när forskning bedrivs och som ingår i Helsingforsdeklarationen (2013), rättvise-, autonomi-, inte-skada- och
nyttoprincipen. Rättviseprincipen innebär att alla ska behandlas rättvist och på lika villkor. Autonomiprincipen innebär att respektera självbestämmande. Inte skada principen betyder att forskning inte ska skada. Den sista principen är nyttoprincipen som innebär att studien ska göra nytta och inte leda till skada och att de som bedriver forskning har övervägt de etiska aspekterna noga (Kristensson, 2014).
I denna studien innebar rättviseprincipen att informationen skulle hanteras på ett rättvist sätt, informationen skulle inte vinklas och den skulle även bara innehålla sanning. Detta har följts genom att författaren har arbetat textnära datamaterialet i analysen för att inte vinkla
informationen eller ge falska påståenden. Nyttoprincipen och inte skada principen innebar att studien inte skulle göra mer skada än nytta, vilket denna studien inte gjorde då tanken är att den skulle leda till en ökad förståelse för nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter vilket kan leda till en bättre vård. En etisk egengranskning från Högskolan Dalarna som är fastställd av forskningsetiska nämnden har genomförts som visar att en etisk prövning ej behövs (se bilaga 3.)
6.6 Förförståelse
Förförståelse i forskning innebär att forskaren har tankar eller idéer om ämnet som ska
vara medveten om den egna förförståelsen och tygla den innebär att en analys kan genomföras på ett mer öppet sätt som speglar den verkliga sanningen (Landström & Priebe, 2017).
Det är viktigt att inte låta egna erfarenheter och värderingar prägla analysen av materialet för att i samband med forskning få en verklig syn som inte är subjektivt färgad av författarnas förförståelse men det går dock inte att helt utesluta sin förförståelse (Henricson, 2014). Till den aktuella studien så fanns en förförståelse hos författaren då denne var
sjuksköterskestudent med erfarenhet inom vård och omsorg samt efter genomförd utbildning snart själv är nyutexaminerad sjuksköterska. Under analysens gång har dock författaren varit medveten om den egna förförståelsen och försökt undersöka ämnet så förutsättningslöst som möjligt för att inte låta förförståelsen påverka analysarbetet.
7
RESULTAT
I resultatet framkom det två huvudkategorier, Att inta en ny profession och Svårigheter i vårdandet. Till huvudkategorierna framkom åtta underkategorier, oförberedd på yrket, att inte ha all kunskap, att vårda utan erfarenhet, helhetssynen av patienten, kommunikationen med patienter och kollegor, att ge en säker vård, organisation och prioritering samt vårda under tidspress
Brist på kompetens
Oförberedd på yrket
Att inte ha all kunskap
Att vårda utan erfarenhet Upplevelsen av att inte
kunna ge en god vård
Organisation och prioritering
Kommunikationen med patienter och kollegor
Att vårda säkert
Vårda under tidspress
7.1 Brist på kompetens
Att inta en ny profession för de nyutexaminerade sjuksköterskorna visade sig vara en utmaning. De upplevde en bristande kompetens i form av att de kände sig oförberedda på yrket, upplevde en brist på kunskap och tyckte det var svårt att vårda utan erfarenhet
7.1.1 Oförberedda på yrket
arbetsuppgifter och vidare att det även var de som skulle samverka mellan olika vårdgivare i så stor utsträckning. Det fanns även en upplevelse av att det var stor skillnad på hur de lärde sig att yrket var under utbildningen och hur det var i verkligheten, vilket ledde till att
framförallt dokumentationen blev överväldigande för dem (Asp et al., 2020; Ortiz, 2016). Tilläggas kan även att sjuksköterskorna uttryckte att utbildningen borde haft mer kontroll över kunskaperna som lärdes ut eftersom vissa studenter kunde ta examen och bli sjuksköterska utan att ha genomgått examination av vissa baskunskaper som till exempel hur ett blodtryck skulle tas eller hantering av perifera katetrar (Asp et al., 2020).
Därtill kom även upplevelsen om att det var många nya arbetsuppgifter som de nyutexaminerade sjuksköterskorna förväntades klara av men som de själva kände sig
oförberedda för (Asp et al., 2020). De kände inte att de var bekväma med att vårda och hade även ett behov av stöd från kollegor (Della Ratta, 2016). De hade aldrig varit ansvariga över en hel patientgrupp och kände sig oförberedda på att vårda mer än en patient åt gången, ta hand om anhöriga samt samarbeta med läkare (Herron, 2017; Ortiz, 2016). Samtidigt saknade sjuksköterskorna även insikt om att det i den nya yrkesrollen ingick arbetsuppgifter som t.ex. att informera patienter om deras läkemedel (Cope et al., 2019). Som ledare förväntades det att sjuksköterskorna skulle prioritera uppgifter och vara tillgänglig för alla i teamet och även om de var medvetna om deras ledarroll, upplevde de att det var svårt att förstå omfattningen av vad det betydde att vara en ledare och kände sig oförberedda och för oerfarna för den (Asp et al., 2020).
De nyutexaminerade sjuksköterskorna berättade att de aldrig varit med om akuta situationer eller situationer där patienter blivit försämrade och när de stötte på detta kände de sig oförberedda och saknade rutin (Herron, 2017; Della Ratta, 2016). Således kom
7.1.2 Att inte ha all kunskap
De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att de hade glömt delar av kunskapen de fått under utbildningen (Palmér, Sterner, Hagiwara & Ramstrand, 2019; Cope et al., 2019; Fawkes & Moore, 2019).Vilket en sjuksköterska uttryckte så här:“There are lots of things that you have heard once in nursing education, but then you can't really remember what they were. Or what they actually said.”( Palmér et al, 2019 s.137). Dessutom uttryckte de också att teorierna från utbildningen inte hade någon betydelse för dem i deras vårdande och att de därför inte förstod dem (Cope et al., 2019). De hade dock en förståelse om att vårdvetenskap var viktigt, men hade svårigheter att se kopplingen mellan den och vårdandet. De tyckte också att det var svårt att omvandla teoretisk kunskap till det praktiska vårdandet (Asp et al., 2020). Vidare var det svårt för sjuksköterskorna att väva samman teori och praktik och gjorde att de kände sig oförberedda i tanke och handling (Nyström et al., 2018).
De nyutexaminerade sjuksköterskorna hade ofta en känsla av att något var fel, men de visste inte vad. De upptäckte att något i patientens tillstånd hade förändrats, men de förstod inte vad som hade hänt och då de inte förstod processen, visste de inte heller vilka åtgärder som skulle tas. De visste inte heller vem de skulle ringa och i vilka situationer för att kunna förhindra en akut försämring hos en patient (Herron, 2017). Vidare gjorde splittrad kunskap att det blev svårt för sjuksköterskorna att omvandla information till vårdande handlingar eftersom att viktiga grunder och koncept saknades. Oförmågan att överföra detaljerad information om medicinsk vetenskap eller vårdvetenskap till olika vårdsituationer kunde även det förhindra förmågan att vårda patienten (Palmér et al., 2019). Samtidigt uttryckte de även en mer specifik okunskap gällande läkemedel och deras interaktioner (Cope et al., 2019).
7.1.3 Att vårda utan erfarenhet
att se hur allt hängde ihop (Herron, 2017; Asp et al., 2020). Oerfarenheten ledde även till att de nyutexaminerade inte visste vilken information de behövde ha om sina patienter för att kunna vårda dem eller vart de kunde få den, eftersom det endast var erfarenheten som gav dem förståelse om vad de behövde för kunskap för att kunna ge en god vård (Asp et al., 2020). Det kunde också begränsa förmågan att sammanväva teori och praktik i akuta situationer (Palmér et al., 2019). När sjuksköterskorna hade fått mer erfarenhet av att vårda och möta flera patienter kunde deras intuition utvecklas, men utan erfarenheten fanns inget som gav stöd åt intuitionen. Med erfarenhet kom även insikten om vilka kollegor de kunde kontakta för att få hjälp med sina patienter (Herron, 2017). Vidare fanns även en upplevelse hos sjuksköterskorna att de var tvungna att tänka ut vad de skulle göra och säga innan de gick in till en patient, men att de samtidigt inte hade en aning om vad de gjorde på grund av att de var så nya (Della Ratta, 2016).
För att kunna ta ansvar i en akut situation krävdes det kunskap som endast kom från erfarenhet av akuta situationer. Den bristande erfarenheten ledde även till att de vårdande situationerna blev fyllda av stress. Erfarenhet av att vårda kunde leda till ökat självförtroende, men också till att de nyutexaminerade ändrade uppfattningen om akuta situationer och hur de fortgår. En situation som tidigare ansågs akut, kunde efter erfarenhet bli rutin för de
nyutexaminerade sjuksköterskorna (Palmér et al., 2019). Utan erfarenhet eller stöd från erfarna kollegor var det troligt att akuta situationer kunde eskalera eftersom viktiga rutiner, kunskap och erfarenhet för att kunna vårda i det akuta skedet saknades (Nyström et al., 2018).
Att ge patientinformation upplevdes svårt utan erfarenhet för de nyutexaminerade
7.2 Upplevelsen av att inte kunna ge en god vård
De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att det var svårt att ha en helhetssyn i vårdandet av patienten dels på grund av att de blev överrumplade av uppgifter men även på grund av brister i utbildningen. Kommunikationen var utmanande med både patienter och kollegor samt att vårda säkert, vårda under tidspress och organisering och prioritering av arbetsuppgifter och omvårdnadsåtgärder. Svårigheterna i vårdandet gjorde att de
nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att de inte kunde ge patienterna en god vård.
7.2.1 Helhetssynen av patienten
De nyutexaminerade sjuksköterskorna uttryckte att helhetssynen var bristfällig under
utbildningen till sjuksköterska och de upplevde att de kliniska erfarenheterna som de hade fått under utbildningen var mest uppgiftsorienterade fram tills sista terminen (Herron, 2017). En annan uppfattning var att utbildningen lärde ut en mer patientfokuserad omvårdnad, men att vården i verkligheten var mer uppgiftsorienterad (Asp et al., 2020). När sjuksköterskorna började sin nya profession kände de sig dock överväldigade med uppgifter vilket gjorde dem uppgiftsorienterade och hindrade dem från att fokusera på patienten. En sjuksköterska beskrev detta: “You are overwhelmed with all the tasks you have to do...so when you go into the patient's room, you aren't focused on, is the patient okay, you are thinking, i have to go do this and this and this. i just felt so overwhelmed” (Herron, 2017 s. 397). De upplevde att när de var inne hos en patient tänkte de på allt de skulle göra istället för att vara närvarande hos patienten och se hur hen mådde. Vidare gjorde detta att de kände att de inte kunde ge patienten den bästa möjliga vården på grund av detta. Helhetssynen kunde även bli lidande när de nyutexaminerade inte kunde ta självständiga kliniska beslut eftersom detta hindrade dem från att se vårdandet ur ett helhetsperspektiv. De beskrev det då som att patienten bara var där och att de inte visste vad som skulle hända med patienten (Herron, 2017).
7.2.2 Organisering och prioritering
Att utveckla förmåga till att organisera och prioritera arbetsuppgifter och omvårdnadsåtgärder krävde tid (Herron, 2017). Utan erfarenhet var prioritering av vården en av de största
utmaningarna för de nyutexaminerade sjuksköterskorna (Palmér et al, 2019). För att kunna utveckla förmågan att prioritera behövde sjuksköterskan möta patienter för att på det viset få den kompetensen och intuitionen som krävdes, vilket den nyutexaminerade sjuksköterskan inte hade. Sjuksköterskorna trodde inte heller att de skulle kunna hantera akuta situationer utan att kunna prioritera omvårdnadsåtgärder och bedöma patientens status (Asp et al., 2020).
De nyutexaminerade sjuksköterskorna hade även problem med att organisera vården. De ville hellre vara nära patienterna för att vårda dem istället för att utföra de administrativa
uppgifterna. De hade även ett starkt kontrollbehov och en rädsla att göra fel som ledde till att det blev svårt för dem att fördela uppgifter och delegera ut uppgifter till andra (Asp et al., 2020). En sjuksköterska berättade om att hon inte kunde vara fullt närvarande hos en döende patient eftersom att hon hade fler patienter som hon var ansvarig för (Della Ratta, 2016). De nyutexaminerade uttryckte också att de var osäkra på rutinerna på avdelningen och inte visste om det fanns läkemedel att förbereda, eller vart läkemedlen fanns (Nyström et al., 2018).
7.2.3 Kommunikationen med patienter och kollegor
De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att det var utmanande att kommunicera med både patienter och kollegor (Ortiz, 2016). De saknade kommunikationsförmåga som behövdes för att inleda och hantera vårdande samtal om känsliga ämnen och visste inte hur de skulle uttrycka sig (Fawkes & Moore, 2019). En sjuksköterska uttrycker sig på följande sätt: “The expressive, receptive dysphasia. It was a real shock...I just haven't a clue how to
patienten förstod den, istället för att försäkra sig om att patienten hade förstått. Att ge information till en patient som var expert på sin sjukdom upplevdes som en utmaning då patienten hade mer kunskap än sjuksköterskan, som då kände sig sårbar och orolig att patientens förtroende till dem som sjuksköterska skulle påverkas och därmed deras relation till patienten. Att ge patientinformation blev också svårt för dem, även fast de hade
förhoppningar att individualisera den, så gavs den oftast oplanerat med begränsad patientmedverkan gällande målsättningen (Fawkes & Moore, 2019)
När de nyutexaminerade sjuksköterskorna kunde skapa vårdande relationer så underlättade det förståelsen för patientens problem och situation, vilket medförde att sjuksköterskorna kunde anpassa informationen till patienten. Sjuksköterskorna tyckte även att det var viktigt att finnas där för patienter som inte var redo för att få information om sitt tillstånd än och visa att de var öppna och redo för patienten när patienten själv var det. Samtidigt fanns dock en rädsla hos sjuksköterskorna att de skulle verka kritiska mot patienterna vilket kunde leda till att de kände en ovilja till att gå in i vårdande samtal (Fawkes & Moore, 2019).
7.2.4 Att vårda säkert
De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde inte att utbildningen hade gett dem nog med erfarenhet för att kunna vårda en försämrad patient på ett säkert sätt. Många av de
nyutexaminerade reflekterade inte heller över varför de utförde vissa uppgifter under utbildningen, utan fokuserade istället på att finslipa vårdpraktiska moment (Herron, 2017)
Avsaknaden av erfarenheter av försämrade patienter gjorde att många av de nyutexaminerade sjuksköterskorna inte kunde utveckla ett kliniskt resonemang, som gjorde att de kunde upptäcka förändringar i en patients tillstånd, och som behövdes för att kunna förhindra dödliga komplikationer i vårdandet (Herron, 2017). Att kunna göra en bedömning av patientens tillstånd baserat på små förändringar och nyanser var också en färdighet som krävde erfarenhet för att kunna utvecklas (Asp et al., 2020). Sjuksköterskorna uttryckte en osäkerhet på sin kunskap gällande bedömningen av patientens tillstånd och var rädda att de inte skulle upptäcka om patienten försämrades (Cope et al., 2019). En sjuksköterska berättade om att han inte märkt av att hans patient hade hjärtstillestånd förrän patienten fått
hjärtövervakning som visade på det (Della Ratta, 2016).
De nyutexaminerade sjuksköterskorna uttryckte även att det var svårt att vårda på ett säkert sätt när arbetsbelastningen var hög, med en sjuksköterska som beskrev: “If you have five patients and you're gone around the floor for hours, you haven't seen what their heart rate looks like in three hours and it could be dropping” (Herron, 2017 s.397). Upplevelsen var då att eftersom sjuksköterskorna inte hann se till patienterna tillräckligt ofta kunde de försämras utan att sjuksköterskorna upptäckte det. De upplevde även att de inte hade tid att reflektera över förändringar i patientens tillstånd då de ansvarade för omvårdnaden av många patienter och kände sig stressade (Herron, 2017).
tidsplanering framför patientsäkerheten. Sjuksköterskorna hade även en rädsla gällande att ställa frågor, de vågade inte fråga eftersom de var rädda för att skämma ut sig för sina kollegor, vilket kunde leda till att patienten fick felaktig vård (Cope et al., 2019). Ett annat perspektiv på samma problem var att de även kände en osäkerhet i att fråga kollegor eftersom att de var rädda för att detta skulle få dem att se svaga ut ur en klinisk synvinkel (Della Ratta, 2016).
7.2.5 Vårda under tidspress
De nyutexaminerade sjuksköterskornas osäkerhet på sig själva, deras kunskap och förmågor ledde till att de ifrågasatte sig själva till den grad att de hanterade den tid de hade till sitt förfogande ineffektivt. De spenderade så mycket tid på att ifrågasätta om de verkligen hade kompetensen som krävdes, och på att undersöka vart de kunde få information om hur de skulle göra, även när det gällde mindre uppgifter som de själva trodde att de borde kunna utföra. Sjuksköterskorna hade inte heller all kunskap om läkemedel vilket gjorde att de var tvungna att läsa på om dem innan de administrerade dem vilket även det bidrog till
tidspressen (Cope et al., 2019).
de var så stressade (Nyström et al., 2018). På samma sätt upplevde de att tiden var otillräcklig för alla deras uppgifter och att de inte kunde göra ett så bra arbete som de skulle kunna på grund av att de inte kunde vara närvarande hos patienten utan istället tänkte på allt de skulle göra (Asp et al., 2020).
8
DISKUSSION
8.1 Metoddiskussion
8.1.1 Design
Till den aktuella studien valdes en kvalitativ metod då det ansågs lämpligt då upplevelser, tankar och erfarenheter skulle studeras, vilka inte kan mätas. I kvalitativ forskning är utgångspunkten att varje människa är unik och har en individuell verklighetsuppfattning. Därför valdes kvantitativ metod bort då den eftersträvar objektiv data (Kristensson, 2014). Hade syftet inte utgått från nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att vårda hade kvantitativ metod varit ett alternativ.
haft en kvantitativ metod som eftersträvar objektiv data hade en deduktiv ansats varit mer lämpligt än en induktiv (Billhult & Henricson, 2017).
8.1.2 Datainsamling
Den aktuella studien är en litteraturstudie vilket anses vara ett bra sätt att ställa samman tidigare forskning för att besvara ett syfte. Tillförlitligheten för studien hade dock ökats om litteraturstudien hade haft en systematisk översikt, då all relevant litteratur till ämnet granskas och sammanställs (Kristensson, 2014). Det är dock tidskrävande att utföra och valdes därför bort. En annan metod för datainsamling som kunde varit lämplig var att genomföra en intervjustudie eftersom att deltagare får med egna ord beskriva sina upplevelser, tankar och erfarenheter (Friberg & Öhlén, 2017). Om en intervjustudie hade gjorts hade syftet möjligtvis varit enklare att besvara eftersom frågorna formas efter syftet, men intervjustudier är
tidskrävande och valdes därför bort (Danielson, 2017).
Artiklarna som hittades till resultatet är sökta i två databaser, Cinahl och Pubmed som är tillgängliga vid Linnéuniversitetets bibliotek. Att söka i fler än en databas stärker
litteraturstudiens trovärdighet eftersom det ökar chansen att hitta relevanta artiklar
(Henricson, 2017). Både fritextsökning och ämnesord har använts. Fritextsökning har fördelar som att sökningens känslighet ökar, vilket kan ge fler resultat. Nackdelen med fritextsökning är dock att det finns en risk att sökningens specificitet minskar eftersom att det kan dyka upp irrelevanta artiklar. Ämnesord gör däremot att sökningen blir mer specifik. Sökoperatorer AND och OR har använts för att kombinera sökorden och på detta vis specificera dem mer (Kristensson, 2014). Trunkering (*) användes för att inkludera olika böjningar av sökorden, tidsavgränsingen 2012-2020 användes för att artiklarna ska vara aktuella, språkavgränsning till engelska var för att förhindra språkliga missförstånd i text. För att öka tillförlitligheten till artiklarna som användes till resultatet, och därmed resultatet i sig användes peer review filtret i cinahl, samt Ulrichsweb för att säkerhetsställa att de verkligen var peer reviewed. För att få fram relevant material behövs en bra sökstrategi (Kristensson, 2014). För att optimera
hjälp av en bibliotekarie vid Linnéuniversitetets bibliotek vilket gjorde att författaren fick vägledning i hur en bra sökning görs för att få så relevanta träffar som möjligt.
8.1.3 Urval
De artiklar som valts ut har följt inklusions och exlusionskriterierna som angavs i studiens metodavsnitt. De vetenskapliga originalartiklarna som valdes var intervjustudier med fokus på erfarenheter och upplevelser. Detta gör att de nyutexaminerade sjuksköterskorna har kunnat berätta fritt om deras upplevelser av att vårda patienter och besvarar studiens syfte och ökar trovärdigheten. Trovärdigheten ökar även på grund av att samtliga artiklar haft samma design (Henricson, 2017). Artiklarna kommer från USA, Australien, England och Sverige, och alla deltagare i samtliga artiklar arbetade i en sjukhusmiljö samt var nyutexaminerade
sjuksköterskor. Överförbarheten kan öka då data kommer från olika länder och att deltagarna har olika kön då urvalet blir mer varierat eftersom att deltagarna kan ha olika syn på
fenomenen (Kristensson, 2014). I denna studie visade det sig att sjuksköterskorna hade liknande upplevelser i samtliga artiklar, vilket kan öka överförbarheten, samtidigt kan sjuksköterskornas upplevelser vara annorlunda på grund av skillnader i utbildning och arbetssätt mellan olika länder, vilket kan minska överförbarheten.
Artiklar som författaren inte hade möjlighet att läsa i fulltext valdes bort, likaså artiklar som var avgiftsbelagda. Om dessa artiklar hade valts hade resultatet kunnat se annorlunda ut, eller så hade det nuvarande resultatet kunnat förstärkas.
8.1.4 Analys
Artiklarna till resultatet har analyserats enligt en manifest innehållsanalys. Ett alternativ till detta hade varit en latent innehållsanalys som fokuserar på att finna betydelsen, meningen eller det som finns under ytan och är mer tolkande än den manifesta innehållsanalysen, men valdes bort för att öka resultatets tillförlitlighet (Kristensson, 2014). Till den aktuella studien finns endast en författare som har genomfört analysen självständigt vilket innebär att
tillförlitligheten sänks då författaren kan ha tolkat omedvetet, dock finns ett analysexempel och citat så att läsaren själv kan bedöma hur tillförlitlig denna studie är, samt att
analysprocessen är väl beskriven i metodavsnittet vilket ökar tillförlitligheten (Kristensson, 2014). Trovärdigheten för studien ökar genom att handledare har läst resultatet (Fridlund & Mårtensson, 2017).
En kvalitativ litteraturstudie syftar inte till att generalisera på ett statistiskt vis, vilket innebär att överförbarheten istället handlar om en rimlighet. Det är därför upp till läsaren själv att bedöma om det är rimligt att resultatet är överförbart till andra sammanhang (Kristensson, 2014).
8.1.5 Forskningsetiska aspekter
Samtliga artiklar till studiens resultat innehar etiska resonemang och/eller är godkända av en etisk kommitté, för att värna om deltagarnas rättigheter. Alla citat i denna studien är skrivna ordagrant på originalspråk för att inte ge en vinklad tolkning och även öka veriferbarheten (Kristensson, 2014). Förförståelsen är beskriven i studiens metodavsnitt för att göra den synlig för läsare. Förförståelsen går inte att utesluta helt men författaren har varit medveten om den under analysens gång för att minska risken att den påverkar resultatet (Henricson, 2017).
8.2 Resultatdiskussion
Syftet med denna studien var att beskriva hur vården av patienten kan påverkas om
Upplevelsen av att inte kunna ge en god vård. Resultatet visar att de nyutexaminerade
sjuksköterskorna upplever att de inte är förberedda inför yrkesrollen, att vara oerfaren gör det svårare samt att de saknar viss kunskap. Närmare bestämt var det svåraste för de
nyutexaminerade sjuksköterskorna att ha en helhetssyn av patienten, kommunicera med patienter och anhöriga, prioritera och organisera arbetsuppgifter och omvårdnadsåtgärder, ge säker vård samt vårda under tidspress. Dessa svårigheter gav dem en känsla av att de inte kunde ge en god vård.
8.2.1 Brist på kompetens
Resultatet i den aktuella studien visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever att de är oförberedda på yrket och saknar erfarenhet och kunskap som behövs för att ge en god vård. Sjuksköterskorna upplever det även svårt att väva samman teoretisk och praktisk kunskap. Detta kan leda till att de inte vet hur vissa situationer ska hanteras, vilket kan leda till att patienterna får sämre vård. Att kunskap om hur patienter vårdas på bästa sätt fås genom erfarenhet beskrivs även i en studie av Cope, Sundin och Murray (2019). Om sjuksköterskan inte har utsatts för kliniska situationer så kan inte teoretisk kunskap vävas ihop med praktisk. I samma studie uttrycker de nyutexaminerade sjuksköterskorna att om de hade haft möjlighet till mer verksamhetsförlagd utbildning så hade de kunnat få mer klinisk kompetens och att genom erfarenhet får de en ökad kunskapsnivå och färdighetskompetens, de kan tänka mer kritiskt och även se människan bakom patienten. En annan synvinkel i en studie av Charette, Goudreau och Bourbonnais (2019) är att nyutexaminerade sjuksköterskor kan komma med uppdaterad, evidensbaserad kunskap som andra sjuksköterskor kan lära sig av. Dahlberg och Segesten (2010) beskriver att allt vårdande behöver bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och de betonar betydelsen i relationen mellan vetenskap och vårdpraxis samt den generella kunskapen för att kunna skapa förutsättningar till hälsa. I relation till det aktuella resultatet kan detta innebära att de nyutexaminerade sjuksköterskorna har svårt att bidra till hälsa för patienterna då sjuksköterskorna beskriver sig sakna både vetenskapen och
Resultatet skildrar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna inte känner sig redo för rollen som sjuksköterska och att utbildningen inte har förberett dem tillräckligt för den nya
yrkesrollen. Detta medför att de inte har insikt i vilka deras arbetsuppgifter är samt hur de ska utföra dem. Dessutom tycker de att det är stor skillnad på hur utbildningen lär ut yrket och hur yrket är i verkligheten. Vidare upplever de att det finns arbetsuppgifter som de förväntas kunna men som de inte kan trots mycket teoretisk kunskap samt att de inte kunde utföra de arbetsuppgifter de lärt sig under utbildningen. I en studie av Horsburgh och Ross (2013) upplever de nyutexaminerade sjuksköterskorna också detta, fast såg sig själva som redo för rollen och insåg när de sedan steg in i arbetslivet att de är oförberedda. De gick från en strukturerad värld på universitetet, där de alltid kunde gå till någon och fråga om hjälp, till att vara helt ensamma. De kunde känna sig säkra på den praktiska biten, men bli överväldigade av det administrativa. De upplever även att det dök upp arbetsuppgifter i rollen som
sjuksköterska som hade varit omöjliga att ta upp i utbildningen, samt att vissa lektioner var helt meningslösa (Ibid.) Om sjuksköterskan inte har en förståelse för effekter och risker i det hen gör kan detta leda till att vårdpraktiska moment utförs på fel sätt, vilket kan skada
patienten och således ge ett vårdlidande (Klunkli, Vichittragoonthavon, Viseskul, Wichaikhum & Turale, 2020). Detta innebär i förhållande till det aktuella resultatet att om de
nyutexaminerade sjuksköterskorna inte känner att de kan utföra de arbetsuppgifter som de förväntas kunna och vidare inte upplever sig förberedda på yrket i helhet så kan det leda till att sjuksköterskorna utför arbetsuppgifter på fel sätt, vilket kan ge patienterna ett vårdlidande.
eftersom de nyutexaminerade inte känner att de har tillräckligt med kunskap eller erfarenhet för att ge en god vård vilket också innebär att patientens hälsa kan bli lidande.
8.2.2 Upplevelsen av att inte kunna ge en god vård
Resultatet visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna har en upplevelse av att inte kunna ge en god vård. Detta grundar sig i deras svårigheter att ha en helhetssyn av patienten, att kommunicera med patienter och kollegor, prioritering och organisering av arbetsuppgifter och omvårdnadsåtgärder, ge säker vård samt vårda under tidspress. I Brown och Cookes studie (2016) identifieras färdigheter som anses vara de viktigaste för de nyutexaminerade sjuksköterskorna att kunna och dessa är kommunikation, professionellt beteende, värdigt bemötande och administrering av läkemedel. Detta är dock de färdigheterna som de nyutexaminerade sjuksköterskorna inte känner sig redo för i Brown och Cookes studie.
Det aktuella resultatet återger att det är svårt för de nyutexaminerade sjuksköterskorna att ha ett helhetsperspektiv dels på grund av skillnader i utbildningen och verkligheten men också på grund av att de nyutexaminerade är så uppgiftsorienterade. I Charette et al. studie (2019) om nyexaminerades kompetenser framkom det liknande resultat, att det är svårt för de
nyutexaminerade att vårda med ett helhetssynsätt eftersom att de under sin utbildning endast haft en till två patienter, och som färdiga sjuksköterskor har de tolv till fjorton patienter. De beskriver att det därför tar tid för deras kompetens att utvecklas och detta gör att de fokuserar på uppgifter. Mer erfarna sjuksköterskor håller också med om att nyutexaminerade inte vårdar på ett holistiskt sätt. En del deltagare i denna studien har dock en tro på att detta bara är tillfälligt och att de nyutexaminerade sjuksköterskorna oftast har en helhetssyn efter ett år. I den aktuella studiens resultat kände sig de nyutexaminerade sjuksköterskorna överväldigade av uppgifter vilket gör att de inte ser patientens mående. De har också svårt att ha en
som patienten behöver, vilket kan vara allt från samtal med patienten, till att ge patienten en injektion, men det krävs också att sjuksköterskan har ett helhetsperspektiv för att kunna hjälpa patienten hitta balans i sin livssituation. Sjuksköterskan kan alltså inte enbart fokusera på de biologiska mekanismerna, utan måste även ta hänsyn till patientens upplevelse av situationen och allt som rör den också (Ekebergh, 2015). Dahlberg och Segesten (2010) håller med om att patienten måste vara i fokus för vårdandet för att hälsan ska kunna främjas.
I resultatet upplever de nyutexaminerade sjuksköterskorna att prioritering av arbetsuppgifter och omvårdnadsåtgärder är en utmaning. För att prioriteringsförmåga ska kunna utvecklas krävs erfarenhet, vilket de nyutexaminerade inte har. Utan erfarenhet har de heller inte intuition som också krävs för att prioritera på ett adekvat sätt. De nyutexaminerade upplever själva att de inte kan hantera akuta situationer om de inte kan prioritera .Eftersom att resultatet visar på att sjuksköterskorna har svårigheter med att prioritera så är det svårt för
sjuksköterskan att tillgodose patientens behov och då kan ett vårdlidande uppstå. Suhonen et al. (2018) beskriver att prioritering gör att sjuksköterskan ska kunna rangordna arbetet utifrån patientens basala behov. Detta för att kunna utföra väsentliga uppgifter, som att kunna
tillgodose patientens viktigaste medicinska behov, ge läkemedel och diskutera patientens vård med läkare. Svårigheter med prioritering upplevs också av nyutexaminerade i Harder,
Stevenson och Turners studie (2019) där även de beskriver att det är viktigt att prioritera för att kunna vårda på ett säkert och kompetent sätt.
personcentrerad (ibid). Även erfarna sjuksköterskor anser att kommunikation är en grunddel i vårdandet för att kunna förstå patientens upplevelse och bekymmer eftersom att om
kommunikationen brister så kan inte sjuksköterskan genomföra någon vård (Klunkli et al., 2020). Ekebergh och Dahlberg (2015) håller med om att kunna ha en kommunikation är viktigt för att kunna ge en god vård. När sjuksköterskan lyssnar på patienten på ett ömsesidigt sätt med respekt så främjas hälsan eftersom att vi får ta del av patientens livsvärld och får en förståelse för denne och detta gör att sjuksköterskan kan anpassa vården till att stödja
hälsoprocessen på bästa sätt, vilket även förhindrar att ett vårdlidande uppstår och hälsan kan då främjas.
De nyutexaminerade sjuksköterskornas utmaning med kommunikationen till kollegor
präglades av att de inte vet när någon i teamet ska kontaktas men även av att de inte upplever att de får det stödet eller hjälpen som de behöver. Forsberg (2016) beskriver att om
vårdpersonal inte har en god kommunikation sinsemellan så kan detta skada patientens tillit till vården vilket kan göra samarbetet med patienten svårare och därmed kan risker för patienten uppstå, vilket kan ge ett vårdlidande och förhindra hälsa.
Resultatet visar även att de nyutexaminerade sjuksköterskorna kan känna en ovilja att inleda eller delta i vårdande samtal på grund av en rädsla att verka kritisk. Dahlberg och Segesten (2010) beskriver att ett vårdlidande kan uppstå om sjuksköterskan prioriterar andra
arbetsuppgifter före att gå in i vårdande samtal med patienten eftersom att det är i det vårdande mötet som patienterna kan få sina individuella behov tillgodosedda.
sjuksköterskorna för att ställa frågor då kollegor inte lyssnar på dem men även på grund av att ingen av de mer erfarna sjuksköterskorna ställer några frågor även om de upptäcker brister i patientsäkerheten. Enligt Forsberg (2016) innebär säker vård att den som är utsatt och sårbar på grund av sin ohälsa och lidande ska skyddas, ändå skadas ca nio procent av alla patienter i sjukhusvård. Anledningarna till detta är vårdarens individuella förutsättningar, organisatoriska brister och säkerhetskulturen på arbetsplatsen (ibid). Om patienten upplever utebliven vård eller skadas i vården orsakar detta ett vårdlidande för patienten (Arman, 2015).
Resultatet visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever tidspress på grund av osäkerhet på sig själva, okunskap och hög arbetsbelastning. Detta leder till att de upplever att tiden är otillräcklig för deras arbetsuppgifter samt ger dem känslor av panik och stress. De upplever inte heller att de har tid för att vara närvarande hos patienten utan tänker på de uppgifter de ska utföra istället. I en studie av Labrague och McEnroe‐Petitte (2018) framkommer det att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever högre stressnivåer än sjuksköterskor med mer än två års erfarenhet. Även i denna studien är en av orsakerna till stressen en hög arbetsbelastning, okunskap och osäkerhet (ibid). Patienterna kan uppleva en känsla av otrygghet om sjuksköterskan är stressad och inte hinner stanna upp hos patienten vilket kan ge patienterna tillitsproblem till sjuksköterskan. Om inte patienterna kan känna trygghet i vårdandet kan hälsan försummas då trygghet är en del av hälsan (Dahlberg & Segesten, 2010).
9
SLUTSATSER
Slutsatsen som dras från denna studie blir att vården av patienten kan påverkas av att
erbjuda god vård behövs mer verksamhetsförlagd utbildning, eller längre introduktion på arbetet.
Mer forskning inom detta ämne behövs för att med säkerhet kunna veta mer specifikt hur vården påverkas om sjuksköterskan är nyutexaminerad samt hur lidandet för patienterna i detta sammanhanget kan minskas. Intressant hade varit att forska på ämnet utifrån
patienternas perspektiv, hur patienterna själva upplever att vården påverkas av att sjuksköterskan är nyutexaminerad.
REFERENSER
Algoso, M., Ramjam, L., East, L., Peters, K. (2019). An exploration of undergraduate nursing assistant employment in aged care and its value to undergraduate nursing education. Nurse education today 82 (11), 32-36. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.nedt.2019.08.005
Alshammari, M., Duff, J., Guilhermino, M (2019). Barriers to nurse–patient communication in Saudi Arabia: an integrative review. BMC Nursing 18 (1). 3-8. DOI:
http://dx.doi.org/10.1186/s12912-019-0385-4
Antonacci, R., Fong, A., Sumbly, P., Yi Fan, W., Maiden, L., Doucette, E., Gauthier, M., Chevrier, A (2019). They can hear the silence: Nursing practices on communicating with patients. Canadian journal of critical care nursing 29(4), 36-39.
Arman, M (2015). Vårdande med grundvärden - värdighet, helhet och caritas. Arman, M., Dahlberg, K., Ekebergh, M (Red.) Teoretiska grunder för vårdande (1 uppl., s.180-188). Stockholm: Liber.
Arman, M (2015). Att se patienten som en medmänniska. Arman, M., Dahlberg, K., Ekebergh, M (Red.) Teoretiska grunder för vårdande (1 uppl., s.76-81) Stockholm: Liber.
*Asp, M., Källestedt, M-L., Letterstål, A & Widarsson, M (2020). Newly graduated swedish nurses´inadequacy in developing professional competence. The journal of continuing education in nursing 51(2) 65-74. DOI:
http://dx.doi.org/10.3928/00220124-20200115-05
Bagnasco, A., Dasso, N., Rossi, S., Galanti, C., Varone, G., Catania, G., Zanini, M., Aleo, G., Watson, R., Hayter, M., Sasso, L. (2019).Unmet nursing care needs on medical and surgical wards: A scoping review of patients’ perspectives. Journal of clinical nursing 29 (3/4), 347-369 DOI: http://dx.doi.org/10.1111/jocn.15089
Bengtsson, M., Carlsson, E., Stenberg, M (2013). Forksningsnotis: Utvärdering av studentaktivt lärande i verksamhetsförlagd utbildning: peer learning och patientfokuserad handledning. Högre utbildning 3:1. 53-55. DiVA ID: diva2:1402353
Bergbom, I. (2015) Konsensusbegrepp som epistemologiska begrepp. Bergbom, I. & Wikelund Gustin, L (Red). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praxik. (1 uppl.,s 47-61) Studentlitteratur: Lund.
Billhult, A & Henricson, M (2017). Kvalitativ metod. Henricson, M (Red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 111-117). Studentlitteratur: Lund
Birhanu, M., Gebrekidan, B., Tesefa, G., Tareke, M. (2018) Workload Determines Workplace Stress among Health Professionals Working in Felege-Hiwot Referral Hospital, Bahir Dar, Northwest Ethiopia. Journal of enviromental and public health 26/11/2018, 1-8.. DOI:
https://doi.org/10.1155/2018/6286010
Brown, R, A & Crookes, P, A. (2016) What level of competency do experienced nurses expect from a newly graduated registered nurse? Results of an Australian modified Delphi study. BMC Nursing 15 (6), 1-8.. DOI: 10.1186/s12912-016-0166-2
care settings. Nurse education today Aug2019 (79) 161-167 DOI:
http://dx.doi.org/10.1016/j.nedt.2019.05.031
*Cope, V., Sundin, D., Murray, M (2019). New graduate Nurse’s understanding and attitudes about patient safety upon transition to practice. Journal of clinical nursing 28(13/14) 2543-2552. DOI: http://dx.doi.org/10.1111/jocn.14839
Cope, V., Sundin, D., Murray, M. (2020) Supporting new graduate registered nurse transition for saftey: A literature review update. Australian college of nursing 27 (1), 125-134. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.colegn.2019.04.007
Cope, V., Sundin, D., Murray, M. (2019) Benner's model and Duchscher's theory: Providing the framework for understanding new graduate nurses' transition to practice. Nurse education in practice 34 (1) 199-203. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.nepr.2018.12.003
Dahlberg, K & Segesten, K (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur..
Dahlborg- Lyckhage, E (2014). Sjuksköterskan, vem är det? Dahlborg- Lyckhage, E (Red.) Att bli sjuksköterska - en introduktion till yrke och ämne. (2 uppl., s.21-38). Studentlitteratur: Lund
Danielson, E (2017). Kvalitativ forskningsintervju. Henricson, M (Red.). Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 143-153). Studentlitteratur: Lund.
*Della Ratta, C (2016). Challenging graduate nurse’s transition: Care of the deteriorating patient. Journal of clinical nursing 25(19-20) 3036-3048. DOI:
http://dx.doi.org/10.1111/jocn.13358
Delvin, N & Duggan, S (2020). An evaluation of nurses' experiences of mentoring pre-registration students. British journal of nursing 29(5), 308-313. DOI
http://dx.doi.org/10.12968/bjon.2020.29.5.308
Doughty, L., McKillop, A., Dixon, R. & Sinnema, C. (2018). Educating new graduate nurses in their first year of practice: The perspective and experiences of the new graduate nurses and their director of nursing. Nurse Education in Practice. 30, 101-105. doi:
10.1016/j.nepr.2018.03.006
Ekebergh, M. (2015) Tillämpning av vårdvetenskapliga begrepp i vårdandet. I.
Vårdvetenskapliga begrepp i teori och pratik. red. Bergbom, I. & Wikelund Gustin, L. (1 uppl., s 487- 501) Studentlitteratur: Lund
Ekebergh, M. (2015) Hälsa - ett livsvärldsperspektiv. Arman, M., Dahlberg, K., Ekebergh, M (Red.), Teoretiska grunder för vårdandet. (1 uppl., s.28-37). Stockholm: Liber.
Ekebergh, M. (2015). Kunskapsformer. Arman, M., Dahlberg, K., Ekebergh, M (Red.), Teoretiska grunder för vårdandet. (1 uppl., s. 232-237). Stockholm: Liber.
Ekebergh, M & Dahlberg, K (2015) Vårdande och lärande samtal. Arman, M., Dahlberg, K., Ekebergh, M (Red.), Teoretiska grunder för vårdandet. (1 uppl., s.129-144). Stockholm: Liber.
*Fawkes, K & Moore, J (2019). Newly registered nurses’ experiences of delivering patient education in an acute care setting: an exploratory study. Journal of research in nursing 24(8) 556-567. DOI: http://dx.doi.org/10.1177/1744987119869770
Finnström, B (2014). Den professionella sjuksköterskan i dagens vård. Dahlborg - Lyckhage (Red). Att bli sjuksköterska - en introduktion till yrke och ämne. (2 uppl., s.59-84) Lund: Studentlitteratur
Forsberg, A (2016). Omvårdnad på akademisk grund - att utvecklas och ta ansvar.(1 uppl)Stockholm: Natur & Kultur.
Fridlund, B & Mårtensson, J (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. Henricsson, M (Red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 421-28). Lund: Studentlitteratur.
Fridlund, B & Mårtensson, J (2017). Kritisk incident teknik. Henricsson, M (Red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 155-165). Lund: Studentlitteratur.
Graneheim, U & Lundman, B (2017). Kvalitativ innehållsanalys. Höglund-Nielsen, B & Granskär, M (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård. (3 uppl., s. 221-226). Lund: Studentlitteratur.
scoping literature review. Scandinavian journal of caring science 32(2), 466-477. DOI: http://dx.doi.org/10.1111/scs.12494
Harder, N., Stevenson, M., Turner, s (2019). Using Simulation Design Characteristics in a Non-Manikin Learning Activity to Teach Prioritization Skills to Undergraduate Nursing Students. Clinical simunlation in nursing 36 (Nov2019) 18- 21. DOI:
http://dx.doi.org/10.1016/j.ecns.2019.07.002
Henderson, A., Ossenberg, C. & Tyler, S. (2015). What matters to graduates: An evaluation of a structured clinical support program for newly graduated nurses. Nurse Education in
Practice. 15, 225-231. doi: 10.1016/j.nepr.2015.01.009
Henricson, M (2017). Forskningsprocessen. Henricson, M (Red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 43-53). Studentlitteratur: Lund.
Henricson, M (2017) .Diskussion. Henricson, M (Red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 411-419). Studentlitteratur: Lund
*Herron, E (2017). New graduate nurses´preparation for recognition and prevention of failure to rescue: a qualitative study. Journal of clinical nursing 27(1-2) 390-401. DOI:
http://dx.doi.org/10.1111/jocn.14016
http://dx.doi.org/10.1111/jocn.12141
Karolinska Institutet (2018) Interprofessionellt lärande (IPL). Stockholm: Karolinska
institutet. Hämtad: 2020 - 05 - 06. Från: https://medarbetare.ki.se/interprofessionellt-larande-ipl
Klunkli, A., Vichittragoonthavon, S., Viseskul, N., Wichaikhum, O-A & Turale, S (2020). Essential clinical skill components of new graduate nurses: A qualitative study. Nurse education in practice Mar2020 (44) 1-7 DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.nepr.2020.102778
Kristensson, J. (2014) Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso och vårdvetenskap. Studentlitteratur: Lund
Labrague, L,J & Mcenroe-Petitte, D,M (2018). Job stress in new nurses during the transition period: an integrative review. International Nursing review 65(4) 491-504 (s.500) DOI:
http://dx.doi.org/10.1111/inr.12425
Landström, C & Priebe, G (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. Henricson, M (Red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination (2 uppl., s. 25-40) Lund: Studentlitteratur.
