Planer och
budget
Nordiska ministerrådet
Planer och Budget 2018
ANP 2917:795
Planer och budget 2018 ANP 2017:795 ISBN 978‐92‐893‐5316‐8 (PRINT) ISBN 978‐92‐893‐5317‐5 (PDF) ISBN 978‐92‐893‐5318‐2 (EPUB) http://dx.doi.org/10.6027/ANP2017‐795 © Nordiska ministerrådet 2017 Tryck: Rosendahls Printed in Denmark Det nordiska samarbetet Det nordiska samarbetet är ett av världens mest omfattande regionala samarbeten. Det omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland. Det nordiska samarbetet är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat och en viktig del av europeiskt och internationellt samarbete. Den nordiska gemenskapen arbetar för ett starkt Norden i ett starkt Europa. Det nordiska samarbetet vill styrka nordiska och regionala intressen och värderingar i en global omvärld. Gemensamma värderingar länderna emellan bidrar till att stärka Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner. Nordiska ministerrådet Nordens Hus Ved Stranden 18 1061 København K www.norden.org Ladda ner nordiska publikationer: www.norden.org/nordpub
Indholdsfortegnelse
Forord 10 NSK/MR‐SAM BESLUTNING 11 Læsevejledning 12 Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2018 14 Fleksibilitet i budgettet 16 Budgettets fordeling på budgetpostkategorier 16 Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget 17 Nordiska ministerrådets planer för verksamhetsåret 2018 19 Huvudlinjerna i budget 2018 19 Huvudlinjer i Nordiska ministerrådets politiska prioriteringar 2018 19 Opfølgning på resultater og evalueringer i Nordisk Ministerråd 20 Samarbetsministrarna 22 Generel indledning 22 Prioriteringsbudget 25 Formandskabsdelen 26 Sveriges formandskabspulje 27 1‐8025 Vård på distans och e‐recept över landgränser 27 1‐8026 Främjande av nordiska hållbarhetslösningar 27 1‐8027 Hållbara nordiska städer med fokus på klimatsmart mobilitet 29 1‐8028 Ungas sociala inkludering och delaktighet i utsatta områden 29 Norges formandskabspulje 30 1‐8019 Grønn omstilling og konkurransekraft i nordiske byregioner 30 1‐8020 Blå og grønn bioøkonomi 30 1‐8021 Helse 32 1‐8022 Integration 33 1‐8023 Styrket samarbeid mellom de utenrikspolitiske instituttene 35 1‐8024 Nordisk energisamarbeid 35 Finlands formandskabspulje 36 1‐8012 Statistisk utredning över nordisk rörlighet och förmåner över gränserna 36 1‐8013 Forskarutbyte mellan de nordiska utrikespolitiska instituten 36 1‐8014 Miljömärkning Svanen, cirkulär ekonomi och miljöavtryck 37 1‐8015 Ett innovativt och öppet Norden med välmående människor 2020 38 1‐8016 Nordisk vägkarta för Blå Bioekonomi (blå vägkarta) 39 1‐8017 Socio‐ekonomisk nytta av arktiska ytvatten i Norden 39 1‐8018 The Rising North 40 Danmarks formandskabspulje 41 1‐8008 Vækst 41 1‐8009 Velfærd 42 1‐8010 Værdier 43 1‐8011 Det blå Arktis 44 Øvrig del af prioriteringsbudgettet 45 1‐8410 Politiska prioriteringar 45 1‐8411 Politiske initiativer (tidligere Politiske initiativer i nærområderne) 471‐8412 Till disposition för MR‐SAM 48 1‐8420 Profilering og positionering 48 1‐8510 Nye tværgående initiativer 49 1‐8520 Nordiska lösningar på globala utmaningar 51 1‐8530 MR‐Digital 52 Nordisk ministerråds fællesaktiviteter og Sekretariatet 54 1‐0410 Föreningarna Nordens Förbund 54 1‐0425 Bidrag til Grønland 55 1‐0435 Generalsekreterarens disponeringsreserv 55 1‐0460 Hållbar utveckling (tidigare Hållbart Norden) 56 1‐1011 Informationsaktiviteter 57 1‐1012 Norden i Fokus 58 1‐1030 Hallo Norden 59 1‐1050 Tjänstemannautbyte 61 1‐2534 Bidrag til Nordisk Sommeruniversitet (NSU) 61 1‐0180 Ministerrådets sekretariat (NMRS) 62 Internationalt samarbejde 64 1‐0820 Nordens nærområdesamarbejde 64 1‐0980 Partnerskab oggrænseregionalt samarbejde 65 1‐0960 NGO‐verksamhet i Östersjöregionen 66 1‐0810 Ministerrådets kontorer i Estland, Letland, Litauen og Nordvestrusland 67 1‐0950 Hvideruslandsaktiviteter 70 Uddannelse og Forskning 72 Generel indledning 72 Generelle forsknings‐ og uddannelsesindsatser 75 2‐2505 Dispositionsmidler Uddannelse og forskning 75 Politikudvikling 76 2‐2544 Det nordiske sprogsamarbejde 76 2‐2553 Politikudvikling, Videnssamfund og IT‐infrastruktur 77 2‐3127 Politikudvikling voksnes læring 78 Mobilitets‐ og Netværksprogrammer 79 2‐2513 Nordplus 79 2‐2515 Nordic Master Programme 80 2‐3100 NordForsk 81 Forskning i øvrigt 83 2‐3180 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) 83 2‐3181 Nordisk Institutt for sjørett (NIfS) 84 2‐3182 Nordisk Institut for Asienstudier (NIAS) 85 2‐3184 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) 86 2‐3185 Nordisk Samisk Institut (NSI) 87 Social‐ og Helsepolitik 88 Generel indledning 88 Projektmedel 90 3‐4310 Projektmidler – Social‐ och hälsovårdspolitik 90 3‐4311 Nordisk helsesamarbejde 91 3‐4312 Nordisk socialsamarbejde 92 3‐4320 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder 92 3‐4340 Nomesko og Nososko 93 3‐4382 NIOM A/S – Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer 94
Institutioner 95 3‐4380 Nordens Välfärdscenter (NVC) 95 Kulturpolitik 98 Generel indledning 98 4‐2203 Dispositonsmidler Kultur 101 4‐2205 Nordisk Kulturfond 102 4‐2206 Nordisk Råds priser 103 4‐2208 Strategiska satsningar 104 Børn og Unge 105 4‐2212 Nordisk Børne‐ og Ungdomskomité (NORDBUK) 105 Film og Media 106 4‐2222 Nordisk Film‐ og TV‐fond 106 4‐2228 NORDICOM 107 Kunstområdet 108 4‐2251 Kultur‐ og Kunstprogrammet 108 4‐2253 Nordisk oversættelsesstøtte 109 4‐2254 Nordiskt‐baltiskt mobilitetsprogram för Kultur 111 Nordiske Kulturhuse 112 4‐2270 Nordens hus i Reykjavik 112 4‐2272 Nordens hus på Färöarna 113 4‐2274 Nordens Institut på Åland 114 4‐2277 Nordens Institut på Grönland (NAPA) 115 4‐2548 Nordisk Kulturkontakt 116 Andra kultursatsningar 117 4‐2232 Övriga kulturverksamheter 117 4‐2234 Samiskt samarbete 119 Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug 121 Generel indledning 121 5‐6420 Ny nordisk mad 122 Fiskeri 123 5‐6610 Projektmidler – Fiskeri 123 Jordbrug 124 5‐6510‐1 Projektmidler – Jordbrug 124 5‐6520 Kontaktorgan for jordbrugsforskning 124 5‐6585 Nordisk Genressource Center (NordGen) 125 Skovbrug 126 5‐6310 Projektmidler – Skovbrug 126 5‐6581 Samnordisk skovforskning (SNS) 127 Levnedsmidler 128 5‐6810 Projektmidler – levnedsmidler 128 5‐6830 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet 129 Jämställdhet 130 Generel indledning 130 6‐4410 Projektmedel – Jämställdhet 131 6‐4420 MR‐JÄMs stödordning/jämställdhetsfond 132 6‐4480 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) 133
Bæredygtig Vækst 135 Generel indledning 135 Näring 137 7‐5140 Projektmedel – Näring 137 7‐5180 Nordisk Innovation 138 7‐5280 Nopef 140 Energi 141 7‐5141 Projektmedel – Energi 141 7‐3220 Nordisk Energiforskning (NEF) 142 Regional 144 7‐5143 Implementering av samarbeidsprogrammet 144 7‐5151 NORA 145 7‐5160 Gränsregionalt samarbete 146 7‐6180 Nordregio 147 Miljø og Klima 150 Generel indledning 150 8‐3311 Miljøsektorens arbejdsgrupper 152 8‐3312 Nordisk Råds miljøpris 155 8‐3320 NEFCOS Miljøudviklingsfond 155 8‐6720 SVANEN – Nordisk Miljömärkning 156 Arbetslivspolitik 158 Generel indledning 158 9‐4110 Projektmedel i övrigt – Arbetsliv 160 9‐4111 Arbetslivs fasta utskott 160 9‐4120 Nordjobb 161 9‐4130 Kommunikation om arbetsliv 162 9‐4180 Nordiska Institutionen för Vidareutbildning inom Arbetsmiljöområdet (NIVA) 163 Ekonomi och finans 164 Generell inledning 164 10‐5210 Ekonomi och finans 165 Lagstiftning 166 Generel indledning 166 11‐7110 Projektmedel – Lagstiftning 167 Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2018 168 Forhandlinger med Nordisk Råd og det opnåede budgetkompromis 168 Budgettets indtægter og landenes indbetalinger 169 Historisk udvikling i Nordisk Ministerråds budget og likviditet 171 Udviklingen i Nordisk Ministerråds budget 171 Besparelse i det nordiske budget 2014‐2016 172 Udviklingen i udisponerede midler 2013‐2016 172 Nordisk Ministerråds institutioners ikke‐forbrugte midler 173 Likviditetens udvikling 175
Bilag 1 – Budgettet konverteret til EURO 176 Bilag 2 – Økonomisk status pr. 31. december 2016 på budgetpostniveau 183 Bilag 3 – Økonomiske delegeringsregler i Nordisk Ministerråd 188 Bilag 4 – Förteckning över förkortningar 190
Forord Forord ”Nordens tid er nå” er overskriften for neste fase av reformarbeidet ”Nytt Norden”, som de nordiske samarbeidsministrene vedtok å iverksette i september 2016. Det nordiske samarbeidet har siden 2014 vært preget av et omfattende reformarbeid. Målet er å sikre et dynamisk og veldrevet nordisk samarbeid som er relevant for de nordiske regjeringene, næringsliv og sivilsamfunn. Med de gjennomførte reformtiltakene begynner vi nå å høste fruktene i form av et mer politisk fokusert nordisk samarbeid, som i høyere grad avspeiler de aktuelle problemstillingene landene står overfor. Politisering, effektivisering og internasjonalisering er sentrale stikkord for reformen. Det stiller nye krav til det nordiske budsjettet. Budsjettet skal brukes mer dynamisk og fleksibelt for å imøtekomme nye behov og ønsker i landene. På denne bakgrunnen endres fordelingen av budsjettet for å tilgodese grønn omstilling og samarbeidet på helse‐ og sosialområdet i Norden. Konkret betyder det at forskning på energiområdet styrkes ved å forhøye bevilgningen til institusjonen Nordisk Energiforskning. Videre økes NordGens bevilgning med henblikk på å framtidssikre oppbevaring og preservering av grunnleggende data om planter/frø. Endelig styrkes folkehelsesamarbeidet, i tråd med oppfølgingen av den strategiske gjennomlysningen av helsesektoren fra 2015. I tillegg legges det opp til at den brede tverrgående satsingen på samarbeidet om integrering av flyktninger og innvandrere som ble initiert i 2016, fortsetter med samme intensitet i 2018, noe som reflekterer et fortsatt ønske om at nordisk samarbeid skal svare på aktuelle utfordringer i de nordiske landene. Det gjelder også nettverket Nordic Safe Cities. Det nordiske samarbeidet om digitalisering blir også sentralt det kommende året, med et forsterket og fleksibelt ad hoc‐samarbeid på ministernivå. Som region representerer de nordiske landene ikke bare den 12. største økonomien i verden. Vi står også for løsninger og erfaringer innenfor f.eks. likestilling, grønn omstilling og velferd som etterspørres både i Europa og i resten av verden. Det er bakgrunnen for det nordiske statsministerinitiativet ”Nordiske løsninger på globale utfordringer” og den felles nordiske strategien for profilering og posisjonering av Norden som fortsettes i 2018. Det er også bakgrunnen for samarbeidet om internasjonale spørsmål og EU‐saker av felles interesse, som prioriteres i alle ministerråd. Det samme gjelder den felles nordiske oppfølging av de globale klimaforhandlingene. Nordiske løsninger kan dessuten være et effektivt verktøy for å oppnå FNs bærekraftmål innen 2030. Nordisk samarbeid støtter derfor opp om arbeidet som gjøres i landene på dette feltet. De strategiske gjennomlysningene har vist seg å være et svært effektivt verktøy for å identifisere potensialet for framtidig nordisk samarbeid innenfor et spesifikt samarbeidsområde. Derfor settes det også i 2018 av midler til å følge opp gjennomlysningene på energi‐, miljø‐, arbeidslivs‐ og sosialområdet, samt midler til å gjennomføre en ny gjennomlysning. Det har vært en god og konstruktiv dialog gjennom hele budsjettprosessen med Nordisk råd. I den årlige drøftelse med Nordisk råd høsten 2017 om Nordisk ministerråds budsjett ble det oppnådd enighet om et kompromiss. Dette budsjettkompromisset er i sin helhet tatt inn i budsjettboken. Den totale rammen for budsjettet er på nivå med 2017. Ordningen med et prioriteringsbudsjett som også omfatter formannskapslandets prosjekter, videreføres i 2018. Dagfinn Høybråten Generalsekretær i Nordisk ministerråd
31. oktober 2017 NSK/MR‐SAM BESLUTNING Nordisk Ministerråd godkender, med forbehold for de nationale parlamenters godkendelse, vedlagte budget for år 2018 på totalt 935.091 TDKK (2017‐prisniveau). Ministerrådet finansieres for langt størstedelens vedkommende gennem bidrag fra de nordiske landene efter en fordelingsnøgle, som årlig fastsættes af Ministerrådet som de respektive landes andel af den samlede nordiske bruttonationalindkomst. Derudover har Ministerrådet indtægter fra øvrige aktiviteter, der udgør ca. 1,4 % af budgettet. Fordelingsnøglen for landenes indbetalinger for år 2018 er: Danmark 21,1 % Finland 16,1 % Island 1,0 % Norge 30,2 % Sverige 31,6 % Aftalen om overenskomst om tilgang til højere uddannelse påvirker landenes indbetalinger til det nordiske budget ved at selve betalingsordningen håndteres via Ministerrådets budget. Betalingsordningen gælder Danmark, Finland, Norge og Sverige. Island, Grønland, Færøerne og Åland deltager ikke i betalingsordningen. Det er taget hensyn til de berørte landes gensidige betalinger jf. overenskomsten i de involverede landes endelige bidrag til Ministerrådets budget. Ved fastsættelsen af budgettet anvender Ministerrådet det aritmetiske gennemsnit af Danmarks Nationalbanks månedsgennemsnitskurser i perioden 1. oktober 2016 til 30. september 20171: 100 EUR = 744 DKK 100 ISK = 6,2 DKK 100 NOK = 81 DKK 100 SEK = 77 DKK Til prisopregning af institutionernes tilskud og projektmidler benyttes følgende opregningsfaktorer: 1. Omregningsfaktorerne for bidrag til institutionerne for år 2018 er: Danmark 1,5 % Finland 1,5 % Island 2,7 % Norge 1,3 % Sverige 1,71 % 2. Omregningsfaktoren for projektmidler er 1,5 % for år 2018. Landenes indbetalinger til budgettet for år 2018 sker i henhold til Nordisk Ministerråds Økonomireglement § 7. Ministerrådet har bemyndiget generalsekretæren til ‐ at tage beslutning om institutionernes budget, når det gælder omregning til og udbetaling i anden valuta ‐ at tage beslutning om omdisponeringer på op til og med 300.000 DKK mellem budgetposter inden for totalrammen. Samarbejdsministrene fastsætter rammen for kultur/uddannelse/forskning til 389.454 TDKK (2017‐prisniveau). De ansvarlige ministerråd skal inden for denne ramme fastsætte detailfordelingen for deres respektive områder i henhold til Aftalen om kulturelt samarbejde artikel 15. 1 Da Danmarks Nationalbank ikke længere noterer ISK, er kursen på ISK beregnet ud fra det aritmetiske gennemsnit af Den islandske Nationalbanks månedsgennemsnitskurser i perioden 1. oktober 2016 til 30. september 2017.
Læsevejledning
Læsevejledning
Budget 2018 består af tre dele: Den indledende beskrivelse af Nordisk Ministerråds prioriterede indsatser for 2018 består af de overordnede planer for virksomhedsåret 2018. Hertil kommer tre tabeller, der viser den samlede økonomi i det nordiske samarbejde, herunder 1) den samlede ramme for budgettet fordelt på politiske områder (ministerråd), 2) fordelingen på budgetkategorier (projekter, institutioner mv.) samt 3) hvor ’bundet’ budgettet er i aktiviteter, der årligt gentages. Hoveddelen af budgettet indeholder oversigt over samtlige budgetposter, inddelt efter de 11 ministerråd. Hvert ministerråd indledes med en kort beskrivelse af formålet med samarbejdet inden for ministerområdets område, dets strategiske målsætninger for budgetåret samt beskrivelse af de overordnede resultater for senest afsluttede regnskabsår – 2016. Budgettet er baseret på mål og resultatstyring med fastsættelse af mål og resulter på de enkelte budgetposter. Hver enkelt budgetpost indeholder oplysninger om budgetårets budget, de to seneste års budgetter, hvor stor en del af budgettet der blev disponeret 2016, samt hvem der bemyndiges til at træffe beslutning om anvendelsen af bevillingen. Herudover er der til hver budgetpost en beskrivelse af formålet med bevillingen. Budgetposterne er inddelt i 4 forskellige kategorier: projektmidler, programlignende aktiviteter, institutioner og organisationsbidrag. Se fordelingen og uddybende forklaring i nedenstående afsnit, der viser budgettet i hovedtal. Sidste del af budgettet består af tværgående oversigter, herunder oplysninger om finansieringen fordelt på lande og betalingsordningen for højere uddannelse. Hertil kommer historiske data om udviklingen i det samlede budget, likviditeten, og de udisponerede midler samt oversigt over institutionernes egenkapital. Hertil er nogle bilag med bl.a. budgettet i euro, økonomiske delegeringsregler og en fortegnelse over brugte forkortelser. Forklaring til budgetstruktur og budgetpost‐ kategorier i hoveddelen Inddeling Budgettets hovedinddeling er det enkelte ministerråd. Præsentationen af hvert ministerråd indledes med en beskrivelse af arbejdet med fokus på politiske målsætninger, nye initiativer og ændringer i forhold til foregående budgetår samt de opnåede resultater fra senest afsluttede budgetår. Budgetposter De enkelte budgetposter præsenteres ensartet indholdsmæssigt ved hjælp af fire budgetposttyper; 1) Projektmidler, 2) Programlignende aktiviteter som rummer samarbejdsorganer, rene programmer, støtteordninger/samarbejdsorgan og arbejdsgrupper 3) Institutioner/virksomheder samt 4) organisationsbidrag. Under hver budgetpost er der fokus på mål for budgetåret, mål for året hvori budgettet udarbejdes (det vil sige 2017 for nærværende budget) samt de væsentligste resultater for senest afsluttede budgetår (det vil sige 2016 for nærværende budget). Hvad vedrør institutionerne indgår der i budgettet en note vedrørende budgetposter som institutionerne eventuelt forvalter i tillæg til egen bevilling. Hertil kommer oplysninger om eventuelle særlige dispositionsbestemmelser for institutionernes bestyrelser vedrørende dele af institutionernes budget. Dette følger af ny styringsmodel for institutionerne, som trådte i kraft den 1. januar 2017. Hver budgetpost har en 5 cifret nummerering. Det første ciffer er samarbejdsområde, hvilket modsvarer rækkefølge og inddeling i nedenstående afsnit, der viser budgettet i hovedtal. Anden til femte ciffer er løbenummer indenfor ministerrådet, og dermed budgetpostens unikke numeriske id. Endelig er der for hver budgetpost i parentes angivet, hvilken budgetkategori budgetposten hører under.Specielle rubrikker I budgetpostene for projektmidler viser rubrikken Disp./Bud.16, hvor stor andel af 16‐ budgettet i procent, som er disponeret i løbet af 2016. En disponering er en beslutning om at bruge penge fra en budgetpost til et bestemt formål. Det disponerede beløb kan udbetales til formålet i budgetåret og i de 2 på følgende år, og Nordisk Ministerråd har en forpligtelse overfor det angivne formål i denne tidsperiode. En ikke udbetalt disposition vil efter 3 år blive indtægtsført i ministerrådets regnskab og tilbagebetalt til landene. For så vidt angår videreførelsesreglen for udisponerede midler på budgetpostniveau, er det muligt at videreføre 15 % af årets bevilling på en budgetpost, dog med en minimumsgrænse på 150 TDKK. I budgetposterne for institutioner viser rubrikken, NMR fin. 16 den procentvise andel af institutionens totale indtægter i 2016 som blev finansieret af Nordisk Ministerråd (oplysninger fra regnskabet). Finansieringen fra Nordisk Ministerråd omfatter både basisbevilling og eventuelle projektmidler.
Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2018
Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2018
Den totale udgiftsramme for 2018 for Nordisk Ministerråd er i alt 935.091 TDKK (2017‐niveau), som er uændret realramme i forhold til budget 2017. Til budgetrammen for 2018 (i 2017 priser) lægges effekten af pris‐ og valutaomregningen med de prisomregningsfaktorer og valutakurser, som vises på side 11, og det giver den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråd for 2018. Rammen kan specificeres således: Sammensætningen af den samlede ramme TDKK Vedtaget budget 2018 i 2017‐niveau 935.091 Prisomregningseffekt til 2018‐niveau 13.922 Valutaomregningseffekt 1.849 Total i 2018 priser 950.862 Effekten af prisopregningen i budget 2018 betyder en inflationskompensation på 13.922 TDKK, svarende til en gennemsnitlig prisopregningsprocent på 1,5 %. Effekten af valutaomregningen til DKK af institutionernes bevillinger i national valuta betyder en forøgelse af budgettet på 1.849 TDKK. Det skal dog understreges, at det ikke har nogen realvirkning på budgettets størrelse (og landenes indbetalinger) eller på størrelsen af institutionernes bevillinger. Valutakursernes benyttes alene til at omregne institutioners bevillinger, som udbetales i domicillandets valuta, til DKK. På næste side ses fordeling af udgiftsrammen på budgetsektorerer for 2018.SAMMENSTILLING AF BUDGET 2018 OG 2017 (årets priser)
Budget Budget Diffe‐
rence 2018 2017 +/‐ % 1. MR Samarbejdsministrene 262.059 258.184 3.875 1,5 % a. Prioriteringsbudgettet 88.351 91.842 ‐3.491 ‐3,8 % b. Internationalt samarbejde 60.657 55.261 5.396 9,8 % i. Heraf kontorerne* 16.015 15.778 237 1,5 % c. Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter og Sekretariatet 113.051 111.081 1.970 1,8 % i. Heraf sekretariatet (NMRS) 80.433 79.244 1.189 1,5 % 2. MR Uddannelse og Forskning 221.338 221.541 ‐203 ‐0,1 % a. Generelle forsknings‐ og uddannelsesinitiativer 3.427 3.376 51 1,5 % b. Politikudvikling mv. 15.954 15.718 236 1,5 % c. Mobilitets‐ og netværksprogrammer 81.510 80.306 1.204 1,5 % d. NordForsk (institution) 100.224 99.442 782 0,8 % e. Forskning i øvrigt 20.223 22.699 ‐2.476 ‐10,9 % 3. MR Social‐ og Helsepolitik 43.290 39.363 3.927 10,0 % i. Heraf Nordens Välfärdcenter (institution) 19.661 20.083 ‐422 ‐2,1 % 4. MR Kulturpolitik 176.797 174.413 2.384 1,4 % a. Generelle kultursatsninger 51.637 51.496 141 0,3 % b. Børn og Unge 6.344 6.250 94 1,5 % c. Film og Media 32.222 31.846 376 1,2 % d. Kunstområdet 31.760 31.820 ‐60 ‐0,2 % e. Nordiske Kulturhuse (institutioner) 48.144 46.010 2.134 4,6 % f. Andre kultursatsninger 6.690 6.991 ‐301 ‐4,3 % 5. MR Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug 42.164 40.219 1.945 4,8 % a. Fiskeri 6.512 6.416 96 1,5 % b. Jord‐ og Skovbrug 28.823 27.074 1.749 6,5 % i. Heraf NordGen (institution) 21.409 19.769 1.640 8,3 % c. Levnedsmidler 6.829 6.729 100 1,5 % 6. MR Ligestilling 9.322 9.185 137 1,5 % 7. MR Bæredygtig Vækst 132.402 129.080 3.322 2,6 % a. Näring 86.557 85.664 893 1,0 % i. Heraf Nordisk Innovation (institution) 69.653 67.910 1.743 2,6 % b. Energi 13.213 10.322 2.891 28,0 % i. Heraf Nordisk Energiforskning (institution) 9.279 6.046 3.233 53,5 % c. Regional 32.632 33.094 ‐462 ‐1,4 % i. Heraf Nordregio (institution) 10.881 11.114 ‐233 ‐2,1 % 8. MR Miljø og Klima 46.402 45.716 686 1,5 % 9. MR Arbejdsmarkedspolitik 14.292 14.086 206 1,5 % i. Heraf NIVA (institution) 3.508 3.461 47 1,4 % 10. MR Ekonomi og Finanspolitik 1.598 1.874 ‐276 ‐14,7 % 11. MR Lagstiftning 1.198 1.430 ‐232 ‐16,2 % Totalt nordisk budget 950.862 935.091 15.771 1,7 % *Ministerrådets kontorer i Estland, Letland, Litauen og Nordvestrusland
Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2018 Fleksibilitet i budgettet Som opfølgning på moderniseringsreformen Nyt Norden 1.0, er der fra og med budget 2017 indført en generel bestemmelse i budgettet, der tillader en politisk omprioritering af midler i særlige tilfælde. Idéen med bestemmelsen er, at såfremt der f.eks. opstår særlige situationer, der aktualiserer behov for ændringer i budgettet, skal det være politisk muligt at reagere på de ændrede behov. Bestemmelsen bemyndiger samarbejdsministrene til i særlige tilfælde, og inden for egne rammer, at kunne omdisponere mellem budgetposter. Bestemmelsen muliggør også, at samarbejdsministrene i særlige tilfælde og efter forslag fra vedkommende ministerråd kan godkende omdisponering inden for de øvrige sektorers budgetrammer. Ved anvendelse af bestemmelsen, skal der føres dialog med Nordisk Råd herom. Se i øvrigt bilag 3. Budgettets fordeling på budgetpostkategorier Nedenfor vises budgettet fordelt på budgetkategorier. Foruden de fire kategorier projektmidler, programlignende aktiviteter, institutioner og organisationsbidrag, er prioriteringsbudgettet skilt ud som selvstændig kategori. Derudover er bevillingerne til ministerrådssekretariatet og kontorerne i Estland, Letland, Litauen og i Nordvestrusland, defineret som institutioner, men vist separat i diagrammerne nedenfor. Nedenstående tabel viser udvikling i budgettets fordeling på udgiftskategorier.
I TDKK Budget 2018 Budget 2017
Prioriteringsbudget 88.351 9,3 % 91.842 9,8 % Institutioner 282.759 29,6 % 276.462 29,6 % Programlignende aktiviteter 349.783 36,8 % 336.287 35,9 % Projektmidler 108.497 11,4 % 110.194 11,8 % Organisationsbidrag 25.024 2,7 % 25.284 2,7 % Kontorerne 16.015 1,7 % 15.778 1,7 % Ministerrådets sekretariat (NMRS) 80.433 8,5 % 79.244 8,5 % I alt 950.862 100 % 935.091 100 % Prioriteringsbudget: 9,3% Institutioner: 29,6% Programlignende aktiviteter: 36,8% Projektmidler: 11,4% Organisationsbidrag: 2,7% Kontorerne: 1,7%Sekretariatet: 8,5%
2018
Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget Det nordiske budget er ikke bundet ud over det enkelte budgetår, hvorfor nedenstående tabel alene tjener det formål at vise, hvor stor en andel af budgettet der årligt træffes beslutning om før budgettets vedtagelse, og hvor stor en andel af budgettet, der træffes beslutning om efter budgettets vedtagelse; dvs. hvor mange midler, der udmøntes i løbet af det givne budgetår. I forhold til sidstnævnte vises således, hvilke mål og aktiviteter, der årligt træffes beslutning om at videreføre i regi af det nordiske samarbejde. Udmøntes inden for budgetåret: Midler der benyttes til korte, enkeltstående og tidsbegrænsede projekter. Det er midler, der tildeles på ad hoc basis, og i løbet af budgetåret. Der er tale om midler, hvor der ikke er truffet nærmere beslutning om mål og aktiviteter i forbindelse med budgettets vedtagelse. Prioriteringspuljen: Samarbejdsministrene har truffet beslutning om oprettelsen af en pulje, der kan udmøntes til nye, større tværgående prioriterede satsninger. Faste aktiviteter: Denne del af tabellen af viser midler til aktiviteter, der historisk er støttet over flere år i det nordiske budget. Det drejer sig om: Projekter, programmer mv.: Midler tilhørende budgetkategorierne projekter eller programlignende aktiviteter. Dette kan være kontraktbundne midler eller midler hvor Nordisk Ministerråd har givet signal om eller der ligger en hensigtserklæring om finansiering over flere år. Det drejer sig om f.eks. støtteordninger og større programmer og eventuelt samarbejdsorganer og arbejdsgrupper. Prioriteringsbudget: 9,8% Institutioner: 29,6% Programlignende aktiviteter: 35,9% Projektmidler: 11,8% Organisationsbidrag: 2,7% Kontorerne: 1,7% Sekretariatet: 8,5%
2017
Budget 2018 i 2017 priserNordisk budget total 935.091 M R-U M R-S M R-K M R-FJLS M R-LIG M R-NER M R-M ILJØ M R-A M R-FIN M R-LOV M R-SAM
Træffes beslutning om
inden for budgetåret 47.492
-Projektmidler 32.228 3.376 1.000 2.438 999 3.616 5.518 4.177 564 1.574 1.180 7.786 -Programlignende aktivitete 15.264 0 3.639 0 0 11.625 Prioriteringspulje 87.342 Faste aktiviteter 800.257 -Projekter, programmer mv 403.493 115.723 22.280 114.725 15.812 5.569 29.813 37.192 10.061 52.318 -Institutioner 372.109 97.942 20.083 45.662 21.869 88.070 0 3.461 95.022 -Organisationsbidrag 24.655 9.588 6.629 4.347 4.091 Fordelt på sektorer
Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2018 Nordiske institutioner: Denne kategori er kun aktuel for de nordiske institutioner og sekretariater. Det drejer sig om bevilling til disse enheder, som modtager en fast årlig bevilling. Organisationsbidrag: Midler tilhørende denne kategori indeholder støtteordninger til organisationer som f.eks. NORA (Nordisk Atlantsamarbejde), Svanen, Samisk samarbejde og Foreningerne Nordens Forbund (FNF).
Nordiska ministerrådets planer för verksamhetsåret 2018
Huvudlinjerna i budget 2018 Nordiska ministerrådet är ett formellt samarbete mellan de nordiska regeringarna. Ministerrådets arbete regleras av Helsingforsavtalet från 1971. Ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet roterar mellan länderna på årlig basis. Sverige tar 2018 över ordförandeskapet efter Norge. Det är de nordiska samarbetsministrarna (MR‐SAM), som har det övergripande ansvaret för att koordinera arbetet i Nordiska ministerrådet. Därtill utförs samarbetet i tio fackministerråd. Den nordiska budgeten totala ram är i år oförändrad i förhållande till 2017. Det har dock skett en omfördelning av den totala ramen mellan sektorerna i syfte att stärka nordiskt samarbete om social‐ och hälsofrågor samt grön omställning. Det innebär att MR‐S, MR‐FJLS och MR‐Tillväxts ram har ökats medan de traditionellt största sektorerna Utbildning och Forskning samt Kultur har minskat med ca 2 respektive 1 procent. Vidare har MR‐Finans och MR‐Lags budget minskat med 0,3 miljoner DKK respektive 0,25 miljoner DKK. Dessutom har samarbetsministrarna omprioriterat inom ramen för sin egen budget 2018. Konsekvensen är att prioriteringsbudgeten, som 2017 ökades kraftigt, i år minskas något till fördel för den internationella budgeten och implementeringen av Rysslandsprogrammet. För mer information se avsnittet om samarbetsministrarnas politiska prioriteringar 2018. Vidare fortsätter ordförandeskapsprojekten från Finland (2016) och Norge (2017) under 2018. Dessutom lanserar Sverige sina prioriterade ordförandeskapsprojekt. Budgeten har utarbetats mot bakgrund av fackministerrådens bidrag till prioriteringar och presenterades som generalsekreterarens budgetförslag juni 2017. Förslaget har därefter varit på remiss i de nordiska länderna. Samarbetsministrarna fattade i september 2017 beslut om budgetförslaget. Den slutgiltiga budgeten för Nordiska ministerrådet 2018 antogs av de nordiska samarbetsministrarna i november 2017 efter diskussioner med Nordiska rådet. Huvudlinjer i Nordiska ministerrådets politiska prioriteringar 2018 Arbetet med att säkerställa att det nordiska samarbetet förblir ett dynamiskt och relevant redskap när det kommer till att hantera gemensamma politiska utmaningar i Norden fortsätter 2018. Ett verktyg som kan bidra till ökad relevans i det nordiska regeringssamarbetet är de nordiska samarbetsministrarnas prioriteringsbudget. Denna budget, vars syfte är att möjliggöra och facilitera igångsättandet av nya och större tvärgående projekt/program samt ländernas ordförandeskaps‐satsningar, har existerat sedan 2013. I 2018 används prioriteringsbudgeten bland annat för att fortsätta finansiera statsministerinitiativet om Nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar samt det breda nordiska samarbetsprogrammet om integration av flyktingar och invandrare. Därutöver prioriteras tvärgående insatser om nordiskt statistiksamarbete, miljö och klimat (uppföljning på de globala klimatkonferenserna), digitalisering samt bekämpning av social marginalisering, extremism och religiös diskriminering genom samarbete om demokrati, inkludering och säkerhet. I linje med Nytt Norden‐reformen läggs det också stort fokus vid uppföljningen av de strategiska genomlysningarna av det nordiska arbetsmarknads, miljö‐, energi‐ samt socialsamarbetet i budgeten 2018. Uppföljningen på hälso‐ genomlysningen säkras via den ökade budgeten till social‐ och hälsosektorn. Det reserveras också medel för att igångsätta en ny genomlysning under året.Nordiska ministerrådets planer för verksamhetsåret 2018 Nordiska ministerrådet prioriterar också fortsatt människors och företags gränsöverskridande aktiviteter i Norden högt via Gränshinderrådet och dess arbete. Fokus på internationella frågor och EU‐saker har ökat i Nordiska ministerrådet som en följd av reformen Nytt Norden. Idag har alla ministerråd internationella och EU‐frågor på dagordningen, vilket både resulterar i gemensamma deklarationer och aktiviteter riktade mot EU och andra internationella aktörer. Det sker också en koordinering och samarbete mellan länderna i nationella lagstiftningsprocesser samt implementering av EU‐ lagstiftning. Nordiska ministerrådet har vidare konstaterat att intresset för Norden är ökande runt om i världen. Med anledning av det har ministerrådet godkänt en gemensam strategi för profilering och positionering av Norden som en attraktiv region både i förhållande till turism, näringsliv och internationellt kapital. Parallellt med detta fortsätter också statsministerinitiativet om nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar. Initiativet, som syftar till att öka kunskapen och främja gemensamma nordiska initiativ som kan tillmötesgå den globala efterfrågan efter innovativa samhällslösningar, ska ses i samband med det nya nordiska samarbetsprogrammet om Agenda 2030 som ska bidra till de nordiska ländernas uppföljning på Agenda 2030. Avslutningsvis bör nämnas att Nordiska ministerrådet prioriterar barn‐ och ungdom, jämställdhet och hållbar utveckling högt och därför integrerar dessa tvärgående perspektiv i hela Nordiska ministerrådets verksamhet. Opfølgning på resultater og evalueringer i Nordisk Ministerråd Resultatopfølgning og evalueringer er vigtige værktøjer i budgetprocessen i Nordisk Ministerråd, som giver mulighed for, at den viden der produceres bliver brugt som grundlag for nye politiske initiativer. Under de enkelte ministerråds indledninger i budgetbogen og på de enkelte budgetposter fremgår en resultatberetning for anvendelsen af midlerne. Resultatberetninger og evalueringer forventes i stigende grad at ligge til grund for den fremtidige fordeling af midler i det nordiske budget. Hovedparten af de nordiske midler anvendes til fællesnordiske projekter og programmer samt de nordiske institutioner. Der er en omfattende evalueringsaktiviteter der finder sted i Nordisk Ministerråd indenfor projektvirksomheden. Større strategiske satsninger som f.eks. statsministerinitiativet Grøn Vækst evalueres altid efter afslutning. Derudover er det normal praksis at foretage evalueringer som led i udarbejdelse af nye strategier og programmer for sektorerne. Resultater af disse evalueringer er brugt ved beslutning om det videre arbejde indenfor områderne. For institutionerne gælder, at årsrapporten er en formidlingskanal for resultatopnåelse, hvor der afrapporteres på kravene i de årlige bevillingsbreve. For så vidt angår i projekter og programmer indgår i det gældende retningslinjer og i praksis, at alle projekter og programmer evalueres efter endt afslutning. I nedenstående oversigt vises de evalueringsaktiviteter for de år, som nærværende budget omhandler (perioden 2016‐2018) i sektorerne under Nordisk Ministerråd:
Sektor Evalueringer i Nordisk Ministerråd i årene 2016‐18 År MR‐SAM ‐Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed ‐Planlagt evaluering af Arktisk samarbejdsprogram 2015‐2017 ‐Grænsehindringsområdet evalueres ‐Ekstern evaluering af retningslinjer for samarbejdet med Estland, Letland og Litauen fra 2014. ‐Evaluering af formandsskabsdelen af prioriteringspuljen ‐Evaluering af samarbejde med Nordisk Råd om behandling af rekommandationer ‐Evaluering af Nordisk Ministerråds indsats i forhold til ”New Nordic Climate Solutions”, og fælles tilstedeværelse på COP 21 i Paris. Løbende 2018 2017 2017 2017 2017 2016 MR‐U ‐Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed ‐Evaluering af NVL (Netværk for voksnes læring) ‐Evaluering af forvaltningen af sprogkoordinationen ‐Evaluering af Norden i Skolen Løbende 2016 2017 2017 MR‐S ‐Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed ‐Strategisk gennemlysning af socialområdet ‐Planlagt evaluering af Handlingsplan for funktionshinder. ‐Nordisk konvention om social bistand og sociale tjenester evalueres ‐Overenskomst om fælles nordisk arbejdsmarked for visse grupper af sundhedspersonale og veterinærer (Arjeplog aftalen) Løbende 2018 2017‐2018 2018 2017 MR‐K ‐Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed ‐Evaluering af Nordisk Film‐ og TV fond ‐Evaluering af Nordic Matters. ‐Analyse af NORDBUK:s handlingsplan samt evaluering af NORDBUKS:s støtteprogram. ‐Evaluering af kulturministrenes satsning på nordisk børn‐ og ungdomslitteratur ‐Intern evaluering af nordisk‐baltiske mibilitetsprogram for kultur ‐Midtvejsevaluering af MR K strategi perioden 2013‐2020 Løbende 2018 2018 2017‐2018 2017 2017 2016 MR‐FJLS ‐Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed ‐Evaluering af NordGen Planter (Long Term Management Plan) ‐Evaluering af PPP samarbejdet i 2018‐2019 Løbende 2016‐2017 2018 MR‐JÄM ‐Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed ‐En intern mid‐term evaluering af samarbejdsprogrammet Løbende 2017 MR‐Vækst ‐Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed ‐Næringssektor: Midtvejsevaluering i 2016 af samarbejdsprogram ‐NEFCO gennemfører årlig vurdering af effekter og resultater ‐NEF har internationale eksperter der vurdererflagskibsprojekter. Løbende 2016 2017 Løbende MR‐MK ‐Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed, herunder arbejdsgrupper Løbende MR‐A ‐Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed ‐Evaluering af Nordjobb Løbende ‐2016
MR‐Finans ‐Løbende evaluering af programvirksomhed Løbende
MR‐LOV ‐Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed ‐MR‐Lov bidrager aktivt til tværgående programmer og initiativer som er evalueret under andre sektorer Løbende
Samarbetsministrarna
Samarbetsministrarna
Generel indledning Formål og Fakta Samarbetsministrarna är ansvariga för det nordiska regeringssamarbetet å de nordiska statsministrarnas vägnar och har en koordinerande roll i många tvärgående aktiviteter. Det gäller till exempel den nordiska prioriteringsbudgeten, det internationella samarbetet, de gemensamma nordiska aktiviteterna och de tvärgående perspektiven barn och unga och hållbar utveckling. Nordiska ministerrådets internationella samarbete syftar till att säkra stabiliteten och samarbetet med Nordens närområde och den nordiska nyttan i världen. Strukturellt sett omfattar samarbetet Estland, Lettland och Litauen, nordvästra Ryssland och Arktis. Dessutom existerar ad hoc‐baserat samarbete med bland annat Tyskland och Polen i syd, Kina i öst och USA och Canada i väst. Nordiska ministerrådet koordinerar och samarbetar med de övriga regionala aktörerna och organisationerna i norra Europa, till exempel Östersjörådet, Barentsrådet och Arktiska rådet. De senaste åren har samarbetet med EU dessutom utvecklats på en rad områden. Nordiska ministerrådets internationella samarbete omfattar också det nordiska samarbetet i en global kontext. Övriga gemensamma nordiska aktiviteter under samarbetsministrarna omfattar till exempel hållbar utveckling och samarbetet för att förhindra gränshinder i Norden. Dessutom tillkommer poster av teknisk karaktär. Resterande budgetposter har primärt ett kommunikations‐ och förmedlingsperspektiv. Strategiske målsætninger 2018 I likhet med tidigare års strategiska målsättningar fortsätter arbetet med att säkerställa det nordiska samarbetets relevans för de nordiska regeringarna, näringslivet och det civila samhället. Samarbetsministrarna lägger därför stort fokus på att det nordiska samarbetet förblir ett dynamiskt redskap när det kommer till att hantera gemensamma politiska utmaningar i Norden, vilket också är målsättningen för den reform av det officiella nordiska samarbetet som igångsattes av samarbetsministrarna 2014 (Nytt Norden), och som 2016 följdes upp genom initiativet Nytt Norden 2.0. För att kunna stödja det politiska arbetet på bästa sätt ska det vidare ske en fortsatt utveckling i riktning mot ett så effektivt sekretariat som möjligt. Prioriteringsbudgeten är ett av redskapen som samarbetsministrarna kan använda för att göra det nordiska samarbetet mer dynamiskt. Denna ska användas för att igångsätta nya, större och prioriterade satsningar. Prioriteringsbudgeten är uppdelad i en ordförandeskapsdel och en generell del. Prioriteringsbudgeten omfattar ca 87 MDKK 2018. Det är en reducering på 4,5 miljoner DKK jämfört med 2017, vilket bör ses i ljuset av att prioriteringsbudgetens övriga del 2017 ökades med 14,6 miljoner DKK i syfte att exempelvis prioritera nordiskt samarbete om integration. De 4,5 miljoner DKK som prioriteringsbudgeten reduceras med 2018 återförs till det internationella samarbetet och närmare bestämt samarbetet i det nya Rysslandsprogrammet. Av de ca 87 MDKK i prioriteringsbudgeten är ca 45 MDKK öronmärkta ordförandeskapsinitiativ. Det sker mot bakgrund av den utvärdering av ordförandeskapsmedlen som behandlades av NSK i april 2017 i vilken det konkluderades att det var önskvärt att fortsätta reservera dessa medel för ordförandeskapens användning. Medlen öronmärks till ett ordförandeskap från och med ordförandeskapsåret och tre år fram. År 2018 avsätts medel till Sverige (ordförandeskap 2018), Norge (ordförandeskap 2017) och Finland (ordförandeskap 2016).Inom ramen för den generella delen av prioriteringsbudeten (ca 42 MDKK) fokuserar samarbetsministrarna exempelvis på statsministerinitiativet Nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar. Statsministerinitiativet är nära sammankopplat med det nya nordiska samarbetsprogrammet för agenda 2030 och arbetet med profilering och positionering av Norden. Vidare fokuseras på nordiskt samarbete om integration av flyktingar och invandrare, digitalisering, nordisk statistik, arbete med demokrati, inkludering och säkerhet, uppföljning av klimatkonferenserna samt nya strategiska genomlysningar av relevanta sektorer och uppföljning på existerande genomlysningar på arbetsmarknads‐, energi‐, miljö‐ och socialområdet. Till uppföljningen av de respektive strategiska genomlysningarna bidrar MR‐A med ca 2,1 miljoner DKK. MR‐Tillväxt (energiministrarna) kommer att använda projektmedel i storleksordningen 2,5‐3 miljoner DKK för att, som led i implementeringen av det nya samarbetsprogrammet, följa upp på energi‐genomlysningen, och MR‐S har avsatt 3,3 miljoner DKK till nordiskt socialsamarbete som i huvudsak förväntas användas till uppföljningen på genomlysningen. Rekommendationerna från miljö‐genomlysningen kommer att ingå i miljö‐ och klimatsektorns arbete med att utarbeta ett nytt miljö‐ och klimathandlingsprogram som kommer att gälla från 2019. Eventuella uppföljande insatser under 2018 finansieras via miljö‐ och klimatsektorns dispositionsmedel (ca 4 miljoner DKK). Uppföljningen på hälso‐ genomlysningen fortsätter också 2018 och sker via social‐ och hälsoministrarnas budget, som i år har ökats för just det ändamålet. Inom ramen för det internationella samarbetet kommer samarbetsmöjligheterna med Nordens grannländer fortsatt att utvecklas 2018. Det gäller inte minst att stärka samarbetet med de baltiska länderna, implementera den del av Rysslandsprogrammet som angår det civila samhället, samt att implementera det nya Arktiska samarbetsprogrammet för 2018‐2020. Vidare förväntas samarbetet med USA och Kanada att vidareutvecklas. Ministerrådets resultater i 2016 Samarbetsministrarna beslutade 2016 att fortsätta reformeringen av det nordiska samarbetet. Mot bakgrund av rapporten ”Nordens tid är nu – nästa fas av reformarbetet” anslöt sig både samarbetsministrarna och statsministrarna sig till målsättningen om Norden som väldens mest integrerade region. Samarbetsministrarna beslutade bl.a. också att det nordiska samarbetet i högre grad ska bidra till den hållbara tillväxten i Norden samt att dialogen med det civila samhället ska stärkas, liksom att den nordiska budgeten ska bli mer dynamisk och att det etableras en struktur för ad hoc‐baserade ministerråd i syfte att kunna maximera aktualiteten i det nordiska samarbetet. Dessutom syftar reform 2.0 till att stötta upp om den ambitiösa reformdagordning som samarbetsministrarna antog 2014 och som bl.a. har bidragit till att samarbetet på ministernivå har förstärkts, en förbättring av den nordiska budgeten, ett effektivare ministerrådssekretariat, en mer målmedveten användning av nordiska projekt samt en tydligare ägarstyrning av de nordiska institutionerna. Ordförandeskapsdelen under prioriteringsbudgeten har 2016 finansierat det finländska ordförandeskapets ordförandeskapsprojekt som bland annat fokuserat på gränsregional statistik, blå bioekonomi och internationalisering av nordiska entreprenör‐ekosystem. Dessutom har de danska ordförandeskapsprojekten vidareförts och de isländska ordförandeskapsprojekten avslutats. Den generella delen av prioriteringsbudgeten har fortsatt finansiera uppföljningen på de strategiska genomlysningarna på hälso‐ och arbetsmarknadsområdena. Det har också bidragits till uppstarten av en genomlysning av det nordiska samarbetet på miljö‐ och energiområdet. Dessutom fattade samarbetsministrarna, som följd av flyktingkrisen, beslut om att prioritera nordiskt samarbete om integration av flyktingar och invandrare högt genom att initiera ett
Samarbetsministrarna praktiskt samarbetsprogram. För att stötta upp om detta genomfördes också ett informellt nordiskt integrationsministermöte november 2016. För att möta det stora intresset för de nordiska länderna och nordiskt samarbete ute i världen har det under 2016 också, på uppdrag av de nordiska statsministrarna, tagits fram ett nytt nordiskt statsministerinitiativ om nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar. Initiativet lanseras 2017 och går hand i hand med den nordiska strategi för profilering och positionering som samarbetsministrarna beslutade om i oktober 2014. Utöver att under 2016 har deltagit i arrangemang som bl.a, Be Nordic i Milano, Nordic days i Shanghai, Slush Asia i Tokyo, COP22 i Marrakesh har det också genomförts ett anbudsförfarande i syfte att etablera en verktygslåda som ska kunna användas vid kommande profileringsaktiviteter. Vad gäller samarbetet med nordvästra Ryssland kunde Nordiska ministerrådet under året delvis återgå till att samarbeta i området, dock inte längre via kontoren utan direkt med partners i regionen. Vidare fattade samarbetsministrarna under året beslut om ett nytt Rysslandsprogram som delvis implementerades under året. Samarbetsministrarna har också engagerat sig i den förändrade utrikes‐ och säkerhetspolitiska situationen i Estland, Lettland och Litauen som följer av den förändrade geopolitiska situationen i grannområdet, bland annat genom att ge stöd till utveckling av medier och medieförståelse i de baltiska länderna med fokus på generell samhällssäkerhet.
Prioriteringsbudget
Budget Budget Difference
2018 2017 +/‐ % Sum Prioriteringsbudgettet (TDKK) 88.351 91.842 ‐3.491 ‐3,8% Formandskapspuljen, Sverige 15.225 0 15.225 ‐ 1‐8025 Vård på distans (telemedicin) och e‐recept över landsgränser 4.060 0 4.060 ‐ 1‐8026 Främjande av nordiska hållbarhetslösningar 4.060 0 4.060 ‐ 1‐8027 Hållbara nordiska städer med fokus på klimatsmart mobilitet 4.060 0 4.060 ‐ 1‐8028 Ungas sociala inkludering och delaktighet i utsatta områden 3.045 0 3.045 ‐ Formandskapspuljen, Norge 15.226 15.270 ‐44 ‐0,3% 1‐8019 Grønn omstilling og konkurransekraft i nordiske byregioner 3.045 2.749 296 10,8% 1‐8020 Blå og grønn bioøkonomi 3.756 3.563 193 5,4% 1‐8021 Helse 2.132 2.341 ‐209 ‐8,9% 1‐8022 Integration 5.075 5.294 ‐219 ‐4,1% 1‐8023 Styrket samarbeid mellom de utenrikspolitiske instituttene 1.015 509 506 99,4% 1‐8024 Nordisk energisamarbeid 203 814 ‐611 ‐75,1% Formandskapspuljen, Finland 15.225 15.273 ‐48 ‐0,3% 1‐8012 Statistisk utredning över nordisk rörlighet och förmåner över gränserna 3.806 3.818 ‐12 ‐0,3% 1‐8013 Forskarutbyte mellan de nordiska utrikespolitiska instituten 761 764 ‐3 ‐0,4% 1‐8014 Miljömärkning Svanen, cirkulär ekonomi och miljöavtryck 761 764 ‐3 ‐0,4% 1‐8015 Ett innovativt och öppet Norden med välmående människor 2020 2.284 2.291 ‐7 ‐0,3% 1‐8016 Nordisk vägkarta för Blå Bioekonomi 2.284 2.291 ‐7 ‐0,3% 1‐8017 Socio‐ekonomisk nytta av arktiska ytvatten i Norden 1.523 1.527 ‐4 ‐0,3% 1‐8018 The Rising North 3.806 3.818 ‐12 ‐0,3% Formandskapspuljen, Danmark 0 14.643 ‐14.643 ‐100,0% 1‐8008 Vækst 0 3.954 ‐3.954 ‐100,0% 1‐8009 Velfærd 0 4.072 ‐4.072 ‐100,0% 1‐8010 Værdier 0 4.072 ‐4.072 ‐100,0% 1‐8011 Det blå Arktis 0 2.545 ‐2.545 ‐100,0% Prioriteringspuljen 42.675 46.656 ‐3.981 0 1‐8410 Politiska prioriteringar 5.583 7.126 ‐1.543 ‐21,7% 1‐8411 Politiske initiativer 8.722 8.593 129 1,5% 1‐8412 Till disposition för MR‐SAM 2.070 5.283 ‐3.213 ‐ 1‐8420 Profilering og positionering 10.333 10.180 153 1,5% 1‐8510 Nye tværgående initiativer 4.517 5.294 ‐777 ‐14,7% 1‐8520 Nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar 10.333 10.180 153 ‐ 1‐8530 MR‐Digital 1.117 0 1.117 ‐ Opdelt på kategorier 88.351 91.842 100% 100% Projektmidler 26.708 31.182 30,2% 34,0% Programlignende aktiviteter 61.643 60.660 69,8% 66,0%
Prioriteringsbudget Formandskabsdelen RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNINGEN AV PRIORITERINGSBUDGETENS ORDFÖRANDESKAPSDEL Projekt under ordförandeskapsdelen av prioriteringsbudgeten initieras av ordförandeskapet, i nära samarbete med de andra länderna, sektorerna och sekretariatet, och ska därefter godkännas av MR‐SAM. Ett projekt som finansieras via prioriteringsbudgetens ordförandeskapsdel ska: BIDRA TILL ATT SKAPA NORDISKT MERVÄRDE ‐ Det vill säga att projektet ska bidra till en av följande: o ökad effektivitet i Norden vad gäller utförande av arbetsuppgifter o att förbättra nordiska kompetenser och den nordiska konkurrenskraften o att stärka den nordiska gemenskapen o att öka det nordiska inflytandet internationellt VARA STORT, PRIORITERAT, STRATEGISKT OCH INNOVATIVT ‐ Det vill säga: o Att projekten ska vara få och stora. Ett ordförandeskap kan maximalt få finansiering till tre projekt à minimum 5 miljoner DKK/år via prioriteringsbudgeten (finansiering från prioriteringsbudgeten kan maximalt ges i tre år). Det föreligger inget krav om att facksektorn ska matcha finansieringen från prioriteringsbudgeten men det ses positivt på tilläggsfinansiering från facksektor, länderna, EU, organisationer eller andra. o Att små och sektorspecifika projekt som kan finansieras via den ordinarie sektorbudgeten inte ska finansieras via prioriteringbudgetens ordförandeskapsdel o Att projekten ska knyta an till politiska prioriteringar i de nordiska länderna och bidra till att stärka det nordiska regeringssamarbetet (jmf samarbetsministrarnas vision) o Att tvärgående projekt prioriteras VARA FÖRANKRAT BÅDE I RELEVANT SEKTOR OCH MINST TRE NORDISKA LÄNDER ‐ Det vill säga: o Att minst tre nordiska länder ska delta i projektet o Att ett projekt ska ha tänkts in i den ram som existerande nordiskt samarbete utgör, härunder också tidigare och pågående ordförandeskapsprojekt o Att ett projekt ska förhålla sig till Nordiska ministerrådets tre tvärgående hänsyn: barn och unga, jämställdhet samt hållbar utveckling o Att ett projekt ska ha en exit‐strategi för att säkra att det, i den mån det är nyttigt och önskvärt, kan fortsätta under annan finansiering samt att projektets resultat når målgruppen. Projekt som finansieras via prioriteringsbudgetens ordförandeskapsdel ska alltid förhålla sig till gällande regler för projekt‐ och programförvaltning i Nordiska ministerrådet. Det innebär bland annat att: det ska utses en nordisk styrkommitté för programliknande initiativ med en budget på över 5 MDKK. För projekt som inte är sektorövergripande och som har en budget på 5 MDKK ska det också finnas en nordisk styrkommitté, som dock kan vara ÄK.
Sveriges formandskabspulje
1‐8025 Vård på distans och e‐recept över landgränser
Programlignende aktiviteter
Valuta Budget 2018 Budget 2017 Budget 2016 Disp./bud. 16 Budget disp. af
DKK 4.060.000 0 0 0% MR‐S Formål Utifrån liknande utmaningar i alla de nordiska länderna i form av en åldrande befolkning och en alltmer avfolkad landsbygd ser vi att behovet av distanslösningar sannolikt kommer öka framöver. Landsting och kommuner i glesbygder i Sverige har ansträngda ekonomier redan i dag samtidigt som behovet av välfärdstjänster hos befolkningen mot bakgrund av den demografiska situationen ökar och kommer öka i framtiden. Ur detta perspektiv finns stora vinster att göra när vården nödvändigtvis inte behöver vara geografiskt nära och när samordning mellan kommuner och landsting kan ske. Projektet ska samla erfarenheter och goda exempel samt utreda om det finns behov av en långsiktig samverkansstruktur. Projektet kan även initiera utvecklande av nya lösningar för vård på distans då möjligheten av ett ökat samarbetet mellan hälso‐ och sjukvården och hemtjänsten för att förenkla och underlätta vården också bör ingå. Delprojektet telemedicin har som övergripande målsättning att, utifrån erfarenhetsutbyte/best practice, identifiera arbetssätt och processer som kan användas för att ”skala upp” pågående lokala/regionala initiativ på området. I delprojektet e‐recept är målsättningen att de tekniska förutsättningarna för att utbyta e‐ recept ska finnas på plats inom tre år. Om detta inte visar sig vara möjligt ska en färdplan tas fram, som inkluderar en konkret bruttolista, över återstående åtgärder för att nå målsättningen. Forvaltnings‐ organ Mål og resultatopfølgning 2018 ‐ Mål 2017 ‐ Mål 2016 – Opnåede resultater Mål för 2018 är att en process har inletts och en projekt‐ och styrgrupp finns på plats vilka möjliggör att båda delprojekten kan uppnå de långsiktiga målen. Att det finns en välgrundad tidsplan och att samtliga relevanta aktörer är identifierade, samt att information om projektet når ut till relevanta målgrupper. 1‐8026 Främjande av nordiska hållbarhetslösningar Programlignende aktiviteter
Valuta Budget 2018 Budget 2017 Budget 2016 Disp./bud. 16 Budget disp. af
DKK 4.060.000 0 0 0% MR‐Vækst
Prioriteringsbudget Formål Genom två olika projektpelare (främjande av träbyggnation och SUSTAINORDIC) främjas två olika aspekter av nordiska hållbarhetslösningar. De nordiska länderna ligger i framkant vad gäller gröna initiativ och innovationer, men det finns fortfarande hinder för vidare utveckling. Det kan dels vara gränshinder som påverkar den nordiska inre marknaden, men även svårigheter relaterade till export och internationellt genomslag. På olika sätt kommer projektet ”Främjande av nordiska hållbarhetslösningar” att ta sig an dessa frågor och därigenom bidra till uppfyllandet av flera mål i Agenda 2030, inte minst det elfte om hållbara städer och bosättningar samt det tolfte målet om hållbar produktion och konsumtion. Forvaltnings‐ organ ArkDes Mål og resultatopfølgning 2018 ‐ Mål 2017 ‐ Mål 2016 – Opnåede resultater Ett kansli ska etableras för SUSTAINORDIC i syfte att projektleda och koordinera det nordiska partnerskapet för främjande av hållbara produktions‐ och konsumtionslösningar inom arkitektur och design. Ett större årligt nordiskt nätverksmöte och konferens ska hållas. Forskning och goda exempel från näringslivet, miljö‐ och kultursektorn ska kanaliseras genom partnerskapet. Från och med 2018 kommer SUSTAINORDIC att lansera en SUSTAINORDIC REPORT som samlar goda exempel från Norden samt en SUSTAINORDIC AWARD som syftar till att generera nordisk nytta genom att presentera exemplen internationellt. Ett kansli ska etableras för pelaren ”Främjande av träbyggnation” för att koordinera och projektleda projektet. En styrgrupp ska även tillsättas. Projektet ska genomföra en komparativ studie mellan de nordiska länderna som belyser nationella skillnader som hindrar industriellt träbyggande inom Norden (exempelvis med utgångspunkt från ett eller flera samnordiska typhus) samt bedöma dess konsekvenser ur en kostnadsmässig synvinkel. Med utgångspunkt i en trähus‐värdekedja identifiera och presentera väsentliga hinder och flaskhalsar (exempelvis tekniska, regelmässiga och kapacitetsmässiga hinder) för ett ökat industriellt träbyggande över gränserna inom Norden och ökad export av nordiska trähus i en handlingsplan utvecklad tillsammans med branschaktörer. Ta initiativ och skapa förutsättningar för ett brett genomförande av handlingsplanen inom branschen.
1‐8027 Hållbara nordiska städer med fokus på klimatsmart mobilitet
Programlignende aktiviteter
Valuta Budget 2018 Budget 2017 Budget 2016 Disp./bud. 16 Budget disp. af
DKK 4.060.000 0 0 0% MR‐MK
Formål
Svenskt ordförandeskapsprojekt som syftar till att bidra till en hållbar stadsutveckling genom att stödja omställningen till fossilfria och hållbara transporter i nordiska städer och stadsregioner. Forvaltnings‐ organ Energimyndigheten (SE) Mål og resultatopfølgning 2018 ‐ Mål 2017 ‐ Mål 2016 – Opnåede resultater
Projektet startar. Etablering av relevanta kontaktnät i de nordiska länderna på nationell, regional och lokal nivå. Lansering av projektet, eventuellt i samband med en ev konferens om nordiskt genomförande av Agenda 2030. 1‐8028 Ungas sociala inkludering och delaktighet i utsatta områden Programlignende aktiviteter
Valuta Budget 2018 Budget 2017 Budget 2016 Disp./bud. 16 Budget disp. af
DKK 3.045.000 0 0 0% MR‐U Formål Utifrån Nordiska ministerrådets vision att Norden ska vara den bästa platsen i världen för unga har den svenska myndigheten för ungdoms‐ och civilsamhällesfrågor (MUCF) identifierat ungas sociala inkludering och delaktighet i utsatta områden som en av de mest angelägna frågorna att samarbeta kring. Syftet med projektet är att, inom ramen för prioriteringarna i det svenska ordförandeskapetsprogrammet, bidra till att minska ojämlikhet och segregation samt öka ungas delaktighet i utsatta områden. Forvaltnings‐ organ Myndigheten för ungdoms‐ och civilsamhällesfrågor Mål og resultatopfølgning 2018 ‐ Mål 2017 ‐ Mål 2016 – Opnåede resultater De nordiska länderna har liknande utmaningar. För att bidra till det övergripande målet ska projektet under 2018 kartlägga situationen avseende ungas sociala inkludering och delaktighet i de nordiska länderna och närmare identifiera gemensamma utmaningar.
Prioriteringsbudget
Norges formandskabspulje
1‐8019 Grønn omstilling og konkurransekraft i nordiske byregioner
Programlignende aktiviteter
Valuta Budget 2018 Budget 2017 Budget 2016 Disp./bud. 16 Budget disp. af
DKK 3.045.000 2.749.000 0 0% EK‐NER Formål Utarbeide en felles nordisk strategi for hvordan byene og deres omland kan utvikle sin attraktivitet ved å sikre et godt og inkluderende bymiljø som er økonomisk, miljømessig og sosialt bærekraftig. Viktige elementer er klima‐ og miljøvennlige løsninger, sosial balanse og like muligheter for alle, gode velferds‐ og kulturtilbud, tilrettelegging for folkehelse, levende sentrum, historiske miljøer og kulturminner, gode blågrønne strukturer, byrom og arkitektur, samordnede areal‐ og transportløsninger og attraktive arbeidsplasser. Prosjektet vil også være en plattform for det nordiske statsministerinitiativ (2017‐2020) (1‐ 8520) om Nordiske løsninger på globale samfunnsutfordringer, for å dele erfaringer fra byene som kan sikre vekst og velferd sammen med grønn omstilling. Forvaltnings‐ organ Kommunal‐ og moderniseringsdepartementet Mål og resultatopfølgning 2018 ‐ Mål 2017 ‐ Mål 2016 – Opnåede resultater Vurdere ulike metoder for å samle kunnskap om byers kvalitet og bærekraft, samt anvende erfaringsinnhentingen og valgte metoder til å måle bymessig kvalitet og bærekraft for byene. Starte etablering av nordisk arena for erfaringsutveksling mellom beslutningstakere, samt arena for ulike fagmiljø for å samle kunnskap om attraktive byregioner. Startet i 2017 1‐8020 Blå og grønn bioøkonomi Programlignende aktiviteter
Valuta Budget 2018 Budget 2017 Budget 2016 Disp./bud. 16 Budget disp. af
DKK 3.756.000 3.563.000 0 0% EK‐FJLS/EK‐MK Formål Å styrke det nordiske arbeidet for grønn omstilling gjennom prosjekter om blå og grønn bioøkonomi som skal: Bidra til de nordiske landenes måloppnåelse av det globale bærekraftsmålet for Hav, SDG 14. Fokus ligger på tiltak som både kan redusere negativ miljøpåvirkning og bidra til videreutvikling og utvikling av nye marine miljøvennlige bionæringer og gjennomføring av et grønt skifte, herunder gjennom tilpasning til klimaendringer. Bidra til et mer bærekraftig landbruk gjennom effektiv utnytting av restråvarer og avfall samt redusert svinn i verdikjeden. Prosjektet vil også bidra til et helsefremmende kosthold. Forvaltnings‐ organ Fiskeridirektoratet, Havforsikringsinstituttet, Miljødirektoratet, Landbruks‐ og matdepartementet, North Atlantic Fisheries Intelligence Group hos Skat Nord
