Gymnasieelevers upplevelser
av stress och aktivitetsbalans
- En fokusgruppstudie
HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi
FÖRFATTARE: Cajsa Jansson & Ellen Åman HANDLEDARE: Frida Lygnegård
Sammanfattning
Bakgrund: Den psykiska ohälsan hos unga vuxna ökar i dagens samhälle. Långvarig stress kan ha negativa effekter på hälsan och finnande vilket kan leda till aktivitetsobalans. Unga vuxna utsätts för höga krav på prestation vilket är en bidragande faktor till ökad ohälsa idag. Redan under gymnasieåren är det viktigt att arbeta hälsofrämjande för att skapa goda förutsättningar för unga vuxnas framtida välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva hur gymnasieelever i årskurs tre upplever att stress påverkar deras aktivitetsbalans. Metod: En kvalitativ studiedesign med två fokusgruppdiskussioner genomfördes med åtta deltagare uppdelat i två fokusgrupper. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Stress inför framtiden och dess konsekvenser, Delaktighet i aktiviteter,
Inställning och strategier och Stöd från skolan. Deltagarna upplevde stress inför framtiden orsakat av höga
krav. Påfrestande perioder i skolan kunde leda till aktivitetsobalansen. Motivation och planering upplevdes som viktiga faktorer för att vara delaktig i vardagens olika aktiviteter vilket kunde leda till aktivitetsbalans. Deltagarna upplevde att lärarna skapade goda förutsättningar för välbefinnandet. Slutsats: Deltagarna upplevde att stressen periodvis påverkade aktivitetsbalansen negativt. Delaktigheten i fritidsaktiviteter och vilsamma aktiviteter påverkades i högre utsträckning under stressade perioder. Deltagarna belyste vikten av en god inställning och bra strategier för upplevd balans i vardagen.
Summary
English title: High school students experiences of stress and occupational balance. A focus group study. Background: Mental illness amongst young adults are increasing in the society today. Long-term stress can cause negative effects on health and wellbeing which can lead to occupational imbalance. Young adults are exposed to high demands of pressure which is a contributory factor to increased mental illness. It is important to work as early as during high school years with health enhancing to create good prerequisites for young adult's future wellbeing. Aim: To describe how high school students in third year experience of how stress affects their occupational balance. Method: A qualitative study with two focus group discussions were used with eight participants divided in two groups. The material was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The result displayed four categories: Stress in front of the future and its
consequences, participation in activities, attitude and strategies, and support from school. The
participants experienced stress in front of the future, caused by high demands. Strenuous periods in school could lead to occupational imbalance. Motivation and planning were experienced as important factors to participation in everyday activates, which could lead to occupational balance. The participants were experiencing that the teachers in school could create good prerequisites for their wellbeing. Conclusion: The participants experienced that stress periodically has a negative impact on occupational balance. Participation in leisure and restful activities were to a greater extent affected by stressful periods. The participants illustrated the importance of a good attitude and strategies to experience balance in everyday life.
Innehållsförteckning
1 Inledning ...1
2 Bakgrund ...1
2.1 Gymnasieskolan ... 1 2.2 Stress ... 1 2.3 Aktivitetsbalans ... 2 2.4 Arbetsterapeutisk teori ... 32.5 Stress och aktivitetsbalans ... 3
3 Syfte ...5
4 Material och metod ...6
4.1 Förförståelse ... 6
4.2 Deltagare ... 6
4.3 Datainsamling ... 7
4.4 Databearbetning och analys... 7
4.5 Etiska överväganden ... 9
5 Resultat ... 10
5.1 Stress inför framtiden och dess konsekvenser ...11
5.1.1 Olika känslor inför att skolan snart är slut ... 11
5.1.2 Att känna stress inför skolan ... 11
5.1.3 Att känna misstro till den egna förmågan ... 12
5.1.4 Prestationskrav och dess följder ... 12
5.2 Delaktighet i aktivitet ...12
5.2.1 Andra aktiviteter utanför skolan kan påverkas av skolarbetet ... 13
5.2.2 Delaktighet i andra aktiviteter skapar en fristad utanför skolan ... 13
5.3 Inställning och strategier ...14
5.3.1 Motivationen påverkar aktivitetsutförandet ... 14
5.3.2 Planering skapar bättre förutsättningar för balans i vardagen ... 15
5.3.3 Tydliga framtidsplaner kan minska stressen ... 16
5.4 Stöd från skolan ...16
5.4.1 Lärarna kan skapa förutsättningar för minskad stress ... 16
6 Diskussion ... 18
6.1 Metoddiskussion ...18
6.2 Resultatdiskussion ...19
6.3 Betydelse för arbetsterapi ...21
6.4 Vidare forskning inom området ...22
8 Referenser ... 24
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
1
1 Inledning
Allt fler unga vuxna drabbas idag av psykisk ohälsa. Unga som är stressade över skolarbetet har en större risk att drabbas av psykosomatiska besvär såsom sömnsvårigheter, oro och huvudvärk (Folkhälsomyndigheten, 2016). Den upplevda stressen kan ha en negativ inverkan på hälsan och välbefinnandet (Folkhälsomyndigheten, 2018). Stressen kan resultera i en negativ påverkan på aktivitetsbalansen vilket kan bidra till flera negativa hälsoeffekter (Håkansson & Ahlborg, 2017; Matuska & Christiansen, 2008). Folkhälsomyndigheten (2019) skriver att förändringar ute på arbetsmarknaden innebär högre krav på utbildning och kompetens för att få arbete. Det här är bidragande faktorer till upplevd oro hos unga inför deras framtida utbildningar och chanser att komma in på arbetsmarknaden. Medvetenheten om de här kraven kan leda till en ökad press på att fullfölja sin gymnasieutbildning med höga betyg för eventuella kommande studier. De höga kraven på utbildning och kompetens har en negativ påverkan på ungas hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2019). Genom att identifiera behov hos målgruppen unga vuxna kan arbetsterapeuter tillämpa lämpliga åtgärder men också arbeta förebyggande inom skolverksamheten på både individ- och gruppnivå. Genom att unga blir medvetna om sitt aktivitetsmönster och stresspåverkan tidigt kan den upplevda stressen minska (Kroksmark, 2018). Att arbeta hälsofrämjande och förebyggande mot stressrelaterad ohälsa kan motverka framtida konsekvenser såsom sjukskrivning och etablering på arbetsmarknaden (Folkhälsomyndigheten, 2018). Samhället får genom sjukfrånvaro stå för stora kostnader gällande både vård och sjukskrivning (Sveriges kommuner och Landsting, 2017). För att etablera sig på arbetsmarknaden är det viktigt att ha en grundutbildning. Risken för arbetslöshet ökar vid en ouppfylld gymnasial utbildning. Unga vuxna har därför en stor påverkan på ekonomin i samhället (Sveriges Kommuner och Landsting, 2016) och genom en ökad förståelse av sitt aktivitetsmönster och stresspåverkan kan de skapa bättre förutsättningar för att hantera svårigheter som kan uppstå i framtiden, på arbetsplatser eller i studiesammanhang.
2 Bakgrund
2.1 Gymnasieskolan
Gymnasieskolan i Sverige ska främja elevernas utveckling genom att skapa goda förutsättningar för att de ska bli ansvarsfulla individer som aktivt ska delta i samt utveckla samhälls- och yrkeslivet. Det här gör skolan genom att undervisa och förmedla kunskap till eleverna (Skolverket, 2011). I gymnasieskolan finns totalt 18 nationella gymnasieprogram, varav 12 är yrkesprogram och 6 är högskoleförberedande program. Yrkesprogrammen leder till ett yrke där utbildningen ska ligga till grund för yrkesverksamhet och för eventuell fortsatt yrkesutbildning. Yrkesprogrammen ska medföra att eleverna blir anställningsbara och skapa förutsättningar för eget företagande. Högskoleförberedande program förbereder eleverna för fortsatta studier på högskola och universitet. Efter färdiga studier på ett högskoleförberedande program har eleverna ingen färdig yrkestitel (Gymnasieguiden, u.å.).
2.2 Stress
Psykisk ohälsa är en vanlig förekommande orsak till ohälsa bland unga vuxna. Allt fler unga upplever stressrelaterade besvär, vilket påverkar deras hälsa och välbefinnande negativt (Folkhälsomyndigheten, 2018). År 2018 upplevde 20 procent av unga män och 35 procent av unga kvinnor en negativ påverkan på det psykiska välbefinnandet enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten (2018). Unga vuxna som är stressade över skolarbetet har en större risk att drabbas av psykosomatiska besvär såsom sömnsvårigheter, oro och huvudvärk (Folkhälsomyndigheten, 2016). Den här perioden i livet präglas av olika former av påfrestningar vilka många gånger skapar perioder av stress och turbulens (World Health Organization, u.å.).
2
Stress är ett begrepp som under 1950-talet introducerades av fysiologen Hans Seyle (1956). Begreppet kan definieras på flera olika sätt (Karlsson, 2017). I det här arbetet har begreppet avgränsats till Danielssons et al. (2012) definition om att stress definieras som en obalans mellan de krav som ställs på individen och individens förmåga att hantera dem. All stress är inte enbart negativt utan rätt mängd stress kan ha flera positiva effekter. Positiv stress ökar personens förmågor och är inte direkt skadliga för hälsan. Prestationen är optimal när alla resurser är mobiliserade, uppmärkhetsförmågan är hög och det finns en känslomässig balans. Till följd av dessa skapas de främsta förutsättningarna för att prestera i enlighet med sin förmåga. Vid en optimal stressnivå, positiv stress får personen en högre prestationsförmåga samtidigt som den negativa stressen påverkar prestationen negativt. Lagom stressdoser ökar uppmärksamheten, arbetar motivationshöjande och skapar goda förutsättningar för ökad uthållighet. Om stressen ökar och nivån för den optimala stressnivån rubbas påverkas prestationen negativt (Karlsson, 2017).
Under ungdomsåren sker stora förändringar både kroppsligt och psykologiskt, vilket medför att gymnasieåren kan upplevas som stressande (Schraml et al., 2011). Tiden präglas av en övergångsperiod från att vara ett barn till att bli vuxen. Det här medför många gånger en osäkerhet kring den egna identiteten (Karlsson, 2017). I skolan utsätts eleverna för flera olika stressorer, exempelvis höga krav och en ständig prestation (Schraml et al., 2011). År 2011 infördes en ny reform i skolan vilket medförde högre krav på eleverna. Den innebär att elevernas resultat mäts kontinuerligt under hela gymnasieutbildningen vilket gör att de behöver prestera oavbrutet, där svackor kan påverka slutbetygen negativt (Skolverket, 2011). Den vanligaste stressen hos unga är skolrelaterad, där stressen kan ha en negativ inverkan på det psykiska välbefinnandet. Ringdal et al. (2020) undersökte bland annat skolrelaterad stress och dess positiva och negativa effekter på den mentala hälsan hos norska ungdomar i åldrarna 15–21. Studien indikerade på ett större samband mellan skolrelaterad stress och ångest depressiva symtom gentemot deras mentala välbefinnande. Skolrelaterad stress kan enligt Pascoe (2020) ha en negativ påverkan på bland annat gymnasieelevers prestationer, inlärningskapacitet, sömn, fysiska och mentala hälsa. I en annan studie gjord på 1724 elever i åldrarna 12–19 år visade att krav från omgivningen var en stor anledning till upplevd stress gällande skolan. Krav från föräldrar var den största orsaken till upplevd stress kring prestation hos de här ungdomarna (Suldo et al., 2015). Unga kvinnor drabbas i högre utsträckning av stressrelaterade besvär (SOU, 2006:77). Känslan av stress blir allt mer påfrestande ju äldre ungdomarna blir. Motivationen till att studera påverkas negativt av höga stresspåslag och kan i längden resultera i studieavbrott (Statistiska centralbyrån, 2017).
På uppdrag av regeringen utfördes en utredning gällande tonåringar, stress och psykisk ohälsa där en modell för att analysera stress utformades. Modellen lyfter fram att stress har en stor inverkan på det fysiska och psykiska välbefinnande där död och suicid är de allvarligaste konsekvenserna. Modellen belyser att långvariga påfrestningar, flera olika påfrestningar samtidigt och om personen inte har tillräckligt med tid för återhämtning utgör en påtaglig risk för hälsan (SOU, 2006:77). Sömnen är en viktig komponent för att kroppen ska kunna hantera stressen. Genom god sömn ges kroppen möjlighet att återhämta sig vilket är avgörande för hur stressen kommer att hanteras (Danielsson et al., 2012).
2.3 Aktivitetsbalans
Det är viktigt för människans välbefinnande att vara aktiv (Wilcock & Hocking, 2015). Erlandsson och Persson (2014) delar in aktivitet i fyra kategorier: skötsel, arbete, lek och rekreation. Kielhofner (2012) kategoriserar mänsklig aktivitet i tre fack: aktiviteter i det dagliga livet, produktion och lek. De aktiviteter människan väljer att utföra påverkas av en rad samverkande faktorer som tillsammans bidrar till en aktiv helhet. Faktorerna utgörs av vanor, roller, utförandekapacitet, uppfattning av den egna förmågan, värderingar, intressen samt miljöförhållanden. Wilcock och Hocking (2015) definierar till skillnad från Kielhofner (2012) och Erlandsson och Persson (2014) sömn som en aktivitet. Aktivitet beskrivs som alla aktiviteter som utförs under hela dygnet. Det kan vara aktiviteter människan vill, måste eller har ett behov av att genomföra. Aktiviteterna kan utföras enskilt eller tillsammans med andra (Wilcock & Hocking, 2015). Erlandsson och Persson (2014) skriver att en individs vardag borde innehålla aktiviteter ur de olika
3
kategorierna för att bidra till hälsa och aktivitetsbalans. Det finns olika definitioner av begreppet men i det här arbetet kommer Wagman et al. (2012) definition att tillämpas, det vill säga att aktivitetsbalans är en subjektiv upplevelse där det finns en balans mellan, rätt antal aktiviteter och rätt variation mellan olika aktiviteter. Aktivitetsbalansen kan ha en hälsofrämjande effekt hos människan. Om individen inte upplever en god hälsa kan det bero på brist i någon av kategorierna. Erlandsson och Persson (2014) belyser också att värdet som en individ ger aktiviteten kan påverka den upplevda balansen, hälsan och välbefinnandet. Aktivitetsbalans är ett centralt begrepp inom arbetsterapi (Wagman & Håkansson, 2019). Begreppet yttrades första gången av Meyer (1922/1977) och beskrivs enligt honom som en balans mellan arbete, sömn, vila och lek. Aktivitetsområde, aktivitetens karaktär och tidsanvändning är tre perspektiv som kan tillämpas inom aktivitetsbalans. Aktivitetsområden innefattar olika aktiviteter såsom arbete eller fritid. Aktiviteter av olika karaktär inkluderar krävande och vilsamma aktiviteter och tidsanvändning innefattar den tid som läggs på olika aktiviteter (Wagman et al., 2012). Det finns olika definitioner kring begreppet och hur kopplingen ser ut till hälsa och välbefinnande. Flera studier har genomförts för att identifiera kunskapsluckor kring aktivitetsbalans, gällande definition, mätning samt tillämpning i praktiken (Wagman et al., 2012; Yazdani et al., 2016; Eklund et al., 2016). Forskningen har bidragit till det faktum att aktivitetsbalans kan betraktas som en balans mellan diverse faktorer i livet, bland annat fritids- och arbetsaktiviteter samt vilsamma och aktiva aktiviteter (Christiansen & Matuska, 2006).
2.4 Arbetsterapeutisk teori
Enligt Wilcock och Hocking (2015) bör varje enskild individ sträva efter Occupational balance, det vill säga aktivitetsbalans. Aktivitetsbalans innebär balans mellan deltagande i olika aktiviteter som leder till välbefinnande, både sociala och fysiska aktiviteter. En viktig faktor för att uppnå aktivitetsbalans är vila och återhämtning. Occupational imbalance, aktivitetsobalans är en obalans mellan aktiviteter i vardagen som kan leda till minskat välbefinnande. Obalansen kan bero på olika saker beroende på vilka intressen individerna har. På grund av att människan har olika kapacitet och ansvar kan aktivitetsobalansen skiljas åt (Wilcock & Hocking, 2015). Wilcock och Hocking (2015) definierar aktivitet genom begreppen doing, being, becoming och belonging. Doing är en aspekt för människan att uppnå välbefinnande och hälsa genom deltagande i aktivitet. Det kan handla om aktiviteter som den enskilde individen vill utföra men även aktiviteter som är viktiga att utföra för överlevnaden. Being handlar om känslan som uppstår kring utförandet av de olika aktiviteterna och är oftast kopplat till intressen. Becoming handlar om individens styrkor och kapacitet men också individens strategier för att kunna utvecklas. Sista begreppet är belonging som handlar om det sociala i form av relationer och samspel mellan olika individer. Alla fyra begrepp interagerar och påverkar varandra.
2.5 Stress och aktivitetsbalans
Håkansson och Ahlborg (2017) undersökte om det fanns ett samband mellan dagliga aktiviteter, upplevd stress samt eventuella könsskillnader. De kom fram till att en aktivitetsobalans mellan dagliga aktiviteter kan vara bidragande faktor för upplevd stress samt stressrelaterade störningar hos män och kvinnor. Att uppnå aktivitetsbalans kan vara betydelsefullt för att förebygga sjukfrånvaro, stress, stressrelaterade störningar, samt för att främja hälsan och välbefinnandet. En annan studie av Håkansson och Ahlborg (2018) styrker sambandet mellan aktivitetsbalans och upplevd stress.
Att upprätthålla en god aktivitetsbalans utifrån individens förutsättningar har en stor betydelse för hälsan och välbefinnandet. Det är av värde att ha en god balans mellan alla vardagens aktiviteter och ett varierat aktivitetsmönster för att skapa goda förutsättningar för hälsan (Erlandsson & Persson, 2014). Matuska och Christiansen (2008) belyser att balanserade aktivitetsmönster kan minska den upplevda stressen samtidigt som den förbättrar hälsan och välbefinnande samt bidrar till en ökad livstillfredställelse. En studie genomförd av Zhang och Zheng (2017) undersökte upplevda känslor av relationen mellan daglig akademisk stress och fritidsaktiviteter. Resultatet indikerade på ett positivt samband mellan stress och negativa känslor
4
samtidigt som engagemang i fritidsaktiviteter förknippades med positiva känslor. Vikten av minskad akademisk stress samt ökat engagemang i fritidsaktiviteter kan vara viktigt för att främja och förbättra det vardagliga känslomässiga välbefinnandet (Zhang & Zheng, 2017). I en annan studie av Wagman och Håkansson (2014a) undersöktes förhållandet mellan aktivitetsbalans, självskattad hälsa och livstillfredställelse hos vuxna. Resultatet påvisade en positiv korrelation vilket styrker sambandet mellan aktivitetsbalans och hälsa.
Vidare forskning gällande aktivitetsbalans är av värde för arbetsterapins fortsatta utveckling (Wagman et al., 2015). Tidigare studier påvisar att det finns ett samband mellan upplevd stress och aktivitetsbalans (Håkansson & Ahlborg, 2017; 2018). Det finns även ett påvisat samband mellan hälsa och aktivitetsbalans (Håkansson et al., 2006; Wagman & Håkansson, 2014a; Matuska & Christiansen, 2008). Författarna upplever att det finns en kunskapsbrist kring unga vuxnas upplevda stress och dess påverkan på aktivitetsbalansen. Därför kommer studien undersöka hur den upplevda stressen inför framtiden påverkar elevernas aktivitetsbalans. I studien valde författarna att fokusera kring den situation då gymnasietiden snart är över och nya utmaningar väntar så som arbetslivet eller fortsatta studier. I författarnas vetskap finns i nuläget ingen tidigare forskning kring elevernas upplevelser kring stressen inför framtiden och dess påverkan på aktivitetsbalansen i vardagen.
Enligt Wagman och Håkanssons (2014a) forskning fanns ett samband mellan hälsa och aktivitetsbalans hos vuxna. Den aktuella studien förväntas bidra med en ökad kunskap och en djupare förståelse på individ-, grupp-, och samhällsnivå av hur unga vuxna upplever att stress påverkar aktivitetsbalansen. Det här för att främja unga vuxnas hälsa redan under gymnasieåren för att skapa goda förutsättningar för dem att hantera stress i framtiden samt få en ökad kunskap kring vikten av en god balans mellan dagliga aktiviteter. Håkansson och Ahlborg (2017) menar att en god aktivitetsbalans kan användas som ett redskap för att förebygga stress samt att främja hälsa och välbefinnande.
5
3 Syfte
Syftet med studien var att beskriva hur gymnasieelever i årskurs 3 upplever att stress påverkar deras aktivitetsbalans.
6
4 Material och metod
Författarna har använt en kvalitativ design för att svara på syftet. Materialet i studien samlades in genom fokusgruppdiskussioner. Fokusgruppdiskussioner definieras av Kitzinger (1995), Kruger och Casey (2015) som diskussioner i mindre grupper där en diskussionsledare leder diskussionen. Fokusgruppmetoden är en erfarenhetsmässig metod där människor interagerar med varandra och genom det skapas ny kunskap. Metoden syftar till att gruppdeltagarnas åsikter och synpunkter ska framföras gällande ämnet och att ett samspel mellan deltagarna ska uppstå (Dahlin-Ivanoff & Holmgren, 2017). Vid analysen av det insamlade materialet användes Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.
4.1 Förförståelse
Förförståelse innefattar bland annat författarnas erfarenheter och hypoteser. Förförståelsen är en viktig del för författarnas motivation till att börja studera kring ett ämne (Malterud, 2009). Båda författarna tog studenten nyligen vilket gjorde att det fanns en god förståelse kring den stress och de krav som ställs på eleverna under dessa år, samt den stress inför vad som komma skall i framtiden. En av författarna har tidigare genomfört en verksamhetsförlagd utbildning på en gymnasieskola vilket gjorde att det fanns en förståelse för hur skolverksamheten ser ut, vanliga känslor och tankar som uppstår under denna period i livet.
4.2 Deltagare
Urvalsförfarandet präglades av ett snöbollsurval. Kristensson (2014) beskriver urvalsmetoden genom att en person blir tillfrågad att delta i studien och i sin tur rekommenderar en till person, vilket fortlöper tills det finns tillräckligt med deltagare. Urvalet var gymnasieelever i årskurs tre som antingen gick ett högskoleförberedande program eller ett yrkesprogram för att få variation på deltagarna. Författarna inledde med att kontakta flera rektorer med informationsbrev, se bilaga 1, på olika skolor i södra Sverige via mail, utan resultat. Därav kontaktades två lärare i författarnas personliga nätverk direkt via mail med informationsbrev, se bilaga 2. Därefter kontaktade lärarna elever som vidare kontaktade andra klasskamrater tills tillräckligt med deltagare visade intresse, det vill säga fem deltagare i varje fokusgrupp. Ett informationsbrev skickades ut till de potentiella deltagarna, se bilaga 3, där de som var fortsatt intresserade att delta fick återkomma. Ett skriftligt samtycke med ett samtyckesformulär, se bilaga 4, hämtades in via mail.
Totalt deltog åtta personer, fyra personer i varje fokusgruppdiskussion. Deltagarna bestod av fyra kvinnor och fyra män. En fokusgrupp bestod av fyra deltagare som gick ett högskoleförberedande program och en fokusgrupp av fyra deltagare från ett yrkesprogram. Bortfallet i studien var två personer, en från varje fokusgrupp. Deltagarna i årskurs tre var mellan 18–22 år där medelåldern var 18 år. En beskrivning av studiens deltagare redovisas i tabell 1.
7
Tabell 1. Beskrivning av medverkande deltagare i studien (n=8). Kön Ålder Medelålder Programinriktning Kvinnor Män 18–22 18 Högskoleförberedande program Yrkesprogram 4 4 8 4 4
4.3 Datainsamling
I båda fokusgrupperna användes en intervjuguide med övergripande frågor, se bilaga 4. Intervjuguiden utformades med stöd från Perceived Stress Scale (PSS-14) som är skapad av Cohen et al. (1983) och Occupational Balance Questionnaire (OBQ) som är skapat av Wagman och Håkansson (2014b). Instrumenten användes som stöd vid utformning av de frågor som ställdes under fokusgruppdiskussionerna.
I arbetet ingick två fokusgruppdiskussioner med fyra deltagare i varje fokusgrupp, där varje grupp genomfördes vid ett tillfälle. Datainsamlingen utfördes genom en semistrukturerad intervju. Mishler (1992) förklarar att den semistrukturerade intervjun innebär att deltagarna får samma öppna frågor där de öppet kan prata runt frågorna. Frågorna kan ställas i olika ordning till de olika deltagarna och det finns också plats för att ställa följdfrågor. Fokusgruppdiskussionerna genomfördes digitalt via videokommunikations forumet Zoom (Zoom Video Communications, u.å.) i fokusgrupper. Två fokusgrupper utfördes, en på högskoleförberedande program och en på yrkesprogram där båda författarna deltog i varje fokusgrupp. Arbetsuppgifterna delades upp där en författare var diskussionsledare och den andra biträdande diskussionsledare och sekreterare. Vid båda fokusgrupperna användes en intervjuguide med stödfrågor (Bilaga 5). Fokusgrupperna tog 45–70 minuter att genomföra och inleddes med en presentation av författarna samt studiens syfte. Diskussionsledaren gick igenom informationsbrevet och diskussionsregler. Enligt Dahlin-Ivanoff & Holmgren (2017) främjas interaktionen i gruppen genom en sådan inledning. Diskussionsregler skapar goda förutsättningar för diskussionen. Genom att gå igenom diskussionsreglerna underlättar det för deltagarna då de från början är med på vad som gäller under diskussionens gång. Under båda fokusgrupperna fanns diskussionsreglerna och de övergripande frågorna synliga via skärmdelning genom det digitala forumet. Diskussionsledaren ansvarade för att leda diskussionen med stöd av intervjuguiden. Biträdande diskussionsledare och sekreterare förde anteckningar för att slutligen kunna sammanfatta fokusgruppernas diskussioner för att ge eleverna möjlighet att bekräfta, förneka eller lägga till information. Fokusgrupperna spelades in via inspelningsfunktionen på Zoom och fördes därefter över till ett USB-minne.
4.4 Databearbetning och analys
Fokusgruppdiskussionsmaterialet transkriberades där känslor, uttryck och pauser skrevs ut. Fokusgruppen avidentifierades där varje deltagare ersattes med en bokstav och siffra. Materialet skrevs därefter ut i tabellform för att underlätta analysarbetet och omfattade totalt 36 sidor. Vid analysarbetet tillämpades Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Tabell 2 illustrerar ett utdrag från genomförd dataanalys där alla steg i processen presenteras och exemplifieras med samtliga kategorier. Författarna gick igenom samtliga fokusgrupper var för sig och diskuterade sedan tankar kring materialet tillsammans. Vidare under analysarbetet identifierades meningsbärande enheter och annat som inte relaterade till syftet
8
raderades. De meningsbärande enheterna kodades därefter ner och analyserades för att finna likheter och skillnader. Koder av liknande karaktär skapade då en kategori. Därefter gick författarna igenom samtliga material i sin helhet återigen för att skapa möjlighet att röra sig mellan delarna och helheten. Denna process gjordes också individuellt för att sedan diskuteras tillsammans. I det här steget övergick analysen till en mer latent tolkande fas där kategorierna formade underkategorier. Allt materialet lästes återigen i sin helhet för att identifiera övergripande teman och kategorier.
Tabell 2. Exempel på dataanalysprocessen.
Meningsbärande enhet
Kod Underkategori Kategori
“Jag skulle nog säga att uppgifterna stressar oss mer än det man vill bli och
om framtiden och så.”
Mer stressad inför uppgifterna än för
framtiden
Att känna stress inför skolan
Stress inför framtiden och dess konsekvenser
”Asså jag tycker dem är, de är viktigt, eller vad man säger, att man typ kommer
ifrån skolan helt typ… känner jag”
Fritidsaktiviteter är viktigt, att man
kommer ifrån skolan helt
Delaktighet i andra aktiviteter skapar en fristad utanför skolan
Delaktighet i aktiviteter
”Det är ju en inre motivation på något sätt men då behövs den yttre motivationen också får att
man ska tycka det är kul och kanske känna att man
är bra på det.”
Både inre och yttre motivation krävs Motivationen påverkar aktivitetsutförandet Inställning och strategier
”Men det känns som att nu i slutet, så är det egentligen
nu vi behöver typ såhär mycket hjälp för att vi liksom ska komma ut i arbetslivet sen men… när
vi inte kan träffa våra lärare och så blir det ännu
mer stress... ”
Känner behov av mer stöd innan arbetslivet väntar
Lärarna kan skapa förutsättningar för
minskad stress
9
4.5 Etiska överväganden
Författarna valde att inrikta sig på elever i årskurs tre eftersom de är myndiga och kan delta i studien utan tillåtelse av vårdnadshavare. Genomgående i studien tog författarna hänsyn till de fyra etiska forskningskraven: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Deltagarna informerades i enlighet med informationskravet om deltagandets innebörd och krav. Deltagarna underrättades om att deltagandet var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta utan påföljande konsekvenser. Deltagarna blev informerade om författarnas namn, institution, studiens syfte, genomförandet, förväntningar av dem vid deltagande samt de vinster som finns med att bidra till ytterligare kunskap inom ämnet. Potentiella deltagare fick ta del av ett informationsbrev, se bilaga 3, med vidare information kring studien, hantering av data, ansvariga för studien samt vart examensarbetet kommer att offentliggöras. I enlighet med samtyckeskravet hämtades ett skriftligt samtycke in med ett samtyckesformulär via mail, se bilaga 4. Deltagarna utsattes inte för påtryckning eller annan press i beslut vid deltagande eller avbrytande av medverkan. Deltagarna uppmanades i enlighet med konfidentialitetskravet att respektera varandra och inte sprida känslig information utan att det som sägs stannar i gruppen. Deltagarna informerades om vikten av att använda hörlurar och sitta i ett avskilt rum för att inte sprida information till obehöriga. Deltagarna avidentifierades i materialet för att ingen enskild individ ska kunna identifieras. Materialet behandlades endast av behöriga, det vill säga författare och handledare och raderades från inspelningens originalkälla och bevarades på ett USB-minne. I enlighet med nyttjandekravet användes informationen enbart i forskningssyfte och inte till åtgärd mot enskilda deltagare. Materialet bevarades inlåst och raderas vid godkännande av examensarbetet.
Etisk egengranskning har genomförts enligt Hälsohögskolans anvisningar och blivit godkänd av handledaren.
10
5 Resultat
Resultatet beskriver hur gymnasieelever i årskurs tre upplever att stress påverkar deras aktivitetsbalans. Deltagarnas tankar och upplevelser analyserades i fyra följande kategorier: Stress inför framtiden och dess
konsekvenser, Delaktighet i aktiviteter, Inställning och strategier och Stöd från skolan. I analysen
framkom tio underkategorier, se tabell 3. Resultatet beskrivs med utgångspunkt från kategorierna samt tillhörande underkategorier och styrks med direkta citat från deltagarna.
Tabell 3. En redovisning av de kategorier och underkategorier som framkom av två fokusgruppdiskussioner.
Underkategori Kategori
Olika känslor för att skolan snart är slut
Stress inför framtiden och dess konsekvenser Att känna stress inför skolan
Att känna misstro till den egna förmågan
Prestationskrav och dess följder
Andra aktiviteter utanför skolan kan påverkas av skolarbetet
Delaktighet i aktiviteter Delaktighet i andra aktiviteter skapar
en fristad utanför skolan
Motivationen påverkar aktivitetsutförandet
Inställning och strategier Planering skapar bättre förutsättningar för balans
i vardagen
Tydliga framtidsplaner kan minska stressen
Lärarna kan skapa förutsättningar för minskad
11
5.1 Stress inför framtiden och dess konsekvenser
Kategorin stress inför framtiden och dess konsekvenser beskriver olika känslor som uppkommer inför att skolan snart är slut. Den beskriver också att vara stressad för skolan här och nu. Kategorin åskådliggör även elevernas misstro till den egna förmågan och att de höga kraven kan leda till prestationsångest. Kategorin består av följande underkategorier: Olika känslor för att skolan snart är slut, Att känna stress inför skolan,
Att känna misstro till den egna förmågan och Prestationskrav och dess följder. 5.1.1 Olika känslor inför att skolan snart är slut
Deltagarna inledde diskussionen med att beskriva deras känslor och tankar kring det sista året på gymnasiet. Att skoltiden snart är över är en process som väcker olika känslor och tankar. Det framkom att det fanns en nervositet som infann sig hos deltagarna inför att skolan snart är slut. De beskrev också känslornas kontraster från att vara nervösa till att också vara spända inför framtiden.
“Lite nervöst, men ändå spännande typ att man ska komma ut i arbetslivet.” - D2
Upplevelsen om att skoltiden har gått snabbt var de flesta överens om och att det kommande kapitel i livet har blivit allt mer påtagligt hos samtliga. Deltagarna beskrev scenariot att inte återkomma till skolan efter sommaren som underlig.
“…det har gått väldigt fort, sista året nu. Att typ känns som vi precis börjat trean och nu så ska vi snart ut i arbetslivet och de är ingen skola så det känns lite konstigt nästan…” - D1
Vidare fortsatte diskussionen i framtidens tecken där en ovisshet kring arbete eller vidare studier uppstod bland deltagarna. En återkommande diskussion under samtalet var att de flesta deltagarna hade svårt att komma överens med sig själva angående planerna efter gymnasiet.
“...man vet ju liksom inte vad man ska bli, man har inget planerat direkt, man ha svårt att komma överens med sig själv om man vill läsa vidare…” - D5
5.1.2 Att känna stress inför skolan
En del deltagarna beskrev att stressen inför skoluppgifterna var större än stressen inför framtiden. Mängden skoluppgifter varierar och går i perioder. Deltagarna upplevde att dem mest påfrestande perioderna var innan och efter loven. Perioderna när det var som mest skoluppgifter upplevdes som stressande och deltagarna medgav att det kan vara svårt att få ihop allt som ska göras. Deltagarna påpekade att de upplevde att de inte fick samma förutsättningar varje vecka eftersom mängden skoluppgifter gick i perioder.
“Jag skulle nog säga att uppgifterna stressar oss mer än det man vill bli och om framtiden och så.” - D7 “...vissa perioder så får vi liksom lagom med grejer som vi ska kunna göra och då känner man sig liksom
inte jättestressad...” - D1
Med tanke på de omständigheterna som är i samhället på grund av Covid-19 läste deltagarna på distans, där all undervisning och kommunikation skedde digitalt. De upplevde att lärarna lade ut mer uppgifter när de inte var i skolan och studerade. En frustration av att det blev svårare att nå de högre betygen under distansundervisningen framkom under diskussionen. De upplevde att distansen resulterade i att det blev svårare att få tillgång till den hjälp de var i behov utav under sista året. Deltagarna beskrev att situationen gjorde dem stressade eftersom det var deras sista chans nu i årskurs tre att nå de betyg de ville uppnå.
“...fast just nu när vi har distans är det väldigt stressigt, för det känns lite som att lärarna kanske tycker att det är enklare att lägga ut lite mer inlämningar än man faktiskt brukar…” - D2
12
“...att satsa på så höga betyg som möjligt men eftersom vi har hemundervisning är det inte alltid man kan få all hjälp man vill…” - D8
5.1.3 Att känna misstro till den egna förmågan
Deltagarna diskuterade att det fanns en osäkerhet kring att inte komma ihåg den kunskap som de lärt sig under de senaste åren. Det framkom att de hade svårt att tro på sig själva och sina befintliga kunskaper. Känslan av att snart behöva stå på egna ben beskrevs som läskig och ytterligare kunskap och stöd upplevdes vara nödvändig.
“Men det känns som att nu i slutet, så är det egentligen nu vi behöver typ såhär mycket hjälp för att vi liksom ska komma ut i arbetslivet sen men, de blir lite nu när vi inte kan träffa våra lärare och så… blir
det ännu mer stress, med de med.”- D1
5.1.4 Prestationskrav och dess följder
Deltagarna diskuterade kring de ökade kraven som årkurs tre medförde. Flera av deltagarna medgav att det är en självklarhet att kraven höjs när de går sista året på gymnasiet. En sista chans för deltagarna att prestera och nå de betyg som de önskade att få.
“Ja det är naturligt det är inget konstigt att det är mer krav på oss i trean.” - D8
Diskussionen fortsatte där deltagarna reflekterade och konstaterade att det fanns krav på att läsa vidare om man går ett högskoleförberedande program, då man inte får en färdig yrkesroll. De uppgav att de känt att det förväntades av dem att läsa vidare. Då kraven för specifika utbildningar är höga medför det krav på deltagarnas betyg. De diskuterade också att de höga kraven innebär att de behövde ta sig tid till att plugga även på fritiden.
“Fast du läser ju ändå ett läsförberedande program så du behöver ju läsa vidare för att bli något alls och på sätt och vis måste du ju ändå höja dina betyg och jobba hemifrån…” - D8
“Fast samtidigt om man ska läsa vidare blir det andras krav i och med att det är någon annan ställer vissa krav på dig för att du ska kunna göra de.” - D6
Fler av deltagarna beskrev att de själva satte höga krav på sin egen prestation och att de hade en vision om vad som krävdes för att lyckas. Även om det var deras egna krav så skapades en stress, vilket i vissa fall kunde bidra till att de inte nådde de betyg som önskades.
“För mig är det mina egna krav som stressar mig.” D7
Förutom egna krav på prestation fanns andra faktorer som påverkade utfallet. Deltagarna diskuterade att det kunde handla om föräldrars krav på att få ett visst betyg. Att ha krav och förväntningar på sig kan skapa en oro för att misslyckas och en rädsla för att göra någon besviken. Deltagarna diskuterade också att det kan vara positivt att ha höga förväntningar på sig i viss mån. Det kan höja motivationen när någon tror på en, vilket kan leda till att man presterar bättre.
“...jag har mycket krav från mina föräldrar.” - D8
5.2 Delaktighet i aktivitet
Kategorin delaktighet i aktivitet berör skolans påverkan på andra aktiviteter, så som fritidsaktiviteter och arbete. Kategorin berör dessutom vikten av att ha en fristad utanför skolan. Kategorin består av följande
13
underkategorier: Andra aktiviteter utanför skolan kan påverkas av skoluppgifter och Delaktighet i andra
aktiviteter skapar en fristad utanför skolan.
5.2.1 Andra aktiviteter utanför skolan kan påverkas av skolarbetet
Deltagarna diskuterade det faktum att skolan konstant fanns med i tanken vilket påverkade utförandet i andra aktiviteter negativt. Stress kring skolan beskrevs som svår att släppa då kraven på att prestera alltid fanns med. Det fanns ett stort inslag av att skolan inte släpps när skoldagen var slut vilket resulterade i stresspåslag kring skolan dygnet runt. Vidare diskuterade deltagarna att eftersom skolan nästan aldrig avslutades när sista lektionen för dagen var slut spenderades sena eftermiddagar och helger åt uppgifterna.
“Är det stora inlämningar måste vi ju sitta efter skolan…” - D8
Ytterligare diskussioner kring skolans påverkan på andra aktiviteter yttrade sig då en deltagare bestämde sig för att byta programinriktning. Det här för att skolan tog för mycket tid från meningsfulla fritidsaktiviteter vilket då skapade en obalans. Obalansen beskrevs också inte bara påverka skolan och fritidsintressen utan även andra aktiviteter som var tvungna att prioriteras bort för att hinna med allt. För att hinna med de aktiviteter som önskades beskrevs ett byte av utbildning som nödvändig för att må bra.
“...blev det mycket fotboll och då var jag jag tvungen att välja mellan dom två då bytte jag till en enklare linje men det var ju just för att det blev mycket stress med uppgifterna, att komma hem sent och göra
sena inlämningar så jag var tvungen att byta till en enklare linje för att hinna med fotbollen…” - D5
Vidare diskuterades bakomliggande orsaker till varför skolan tog upp mycket tid och varför det var svårt att lägga den bakom sig när sista lektionen var slut. Deltagarna nämnde att de upplevde en konstant stress över att hamna efter och att missa viktiga delar. Tredje och sista året på gymnasiet beskrevs som den sista chansen att påverka betygen. Stressen kring skolan belystes som en negativ faktor i andra aktiviteter. En dålig dag i skolan kan medföra en negativ energi i andra aktiviteter. Deltagarna diskuterade om känslan att aldrig befinna sig riktigt i nuet utan att ständigt känna stress och press över skolarbetet. Det fanns ett starkt inslag av brist på återhämtning där sömnsvårigheter periodvis var vanligt.
“...vissa dagar när man har haft en dålig dag i skolan, man pallar inte med plugget och sen asså det blir bara en dålig påverkan. Ibland släpper de inte helt utan det fortsätter hela dagen och sen kanske man kommer till fotbollsplanen och har haft en dålig dag och börjar tänka på andra saker istället för fotboll som är i nuet, de leder till dåliga beslut på fotbollsträning... när du kommer hem kan du inte sova…” - D5
Deltagarna diskuterade vidare om alla vardagens aktiviteter och om ett eget ansvar för att utföra det här. Vardagen beskrevs trots alla måsten blandat med nöje mynna ut i någon slags balans. Deltagarna belyste det faktum att de faktiskt styr över sina egna liv och att det som prioriteras hinns med.
“...jag känner att jag styr över mitt eget liv, jag gör ju de... det är ingen som säger till mig vad jag ska göra, sen såklart finns det saker man måste göra också, typ som att tvätta och diska, men asså hinner ändå med det man vill göra, oftast, sen finns det la alltid saker som man vill göra men som inte går att
göra, men det finns väl ändå en balans i det.” - D3 5.2.2 Delaktighet i andra aktiviteter skapar en fristad utanför skolan
Vidare beskrev deltagarna vikten av att ta sig tiden för att vara delaktiga i andra aktiviteter utanför skolan. Andra aktiviteter diskuterades ha en stor betydelse för det egna måendet, då möjlighet gavs att släppa skolan helt. De här aktiviteterna tycktes skapa en positiv energi som gjorde att deltagarna fick tid för återhämtning från skolan och möjlighet att leva i nuet.
Deltagarna fortsatte samtalet med att deltagandet kan begränsas av skolsituationen men det var ändå viktigt att ta sig tiden för att också göra sådant som vårdar gott för måendet.
14
“... de är viktiga... att man typ kommer ifrån skolan helt typ…” - D1 “Fotboll gör att känner mig fri som en fågel när jag är på fotbollsplanen.” - D5
Deltagarna diskuterade vidare kring andra vilsamma aktiviteter som bidrog till minskad stress och ett ökat lugn. De här aktiviteterna beskrevs skapa ett inre lugn som tycks vara avgörande för att hantera stressiga skolsituationer. Att ta sig tiden till vilsamma aktiviteter beskrevs återigen som en avgörande faktor till att hinna med andra aktiviteter som skapade en fristad. De beskrevs som viktiga och någonting som borde prioriteras mer.
“...jag brukar ju vakna sex på morgonen och dra till sjön och läsa en bok…” - D5 “Meditation är viktig för mig för att orka och minska all press och stress.” - D7
Fortsättningsvis belyste deltagarna sin arbetsplats som en miljö där prestationen inte påverkas av skolans stress. Arbetsplatsen beskrevs som en plats där en chans att tänka på annat gavs vilket beskrevs som värdefullt. I och med att prestationen på arbetet bedöms vara värdefull fanns inte tiden till för att fokusera på något annat än nuet. Det här upplevdes som värdefullt, att få möjlighet till att distansera sig från skolstressen.
“...jag har ju alltid jobbat vid sidan om skolan så jag har alltid haft jobbet som en fristad vilket har gjort att jag fått en chans att släppa allt och lägga hundra fokus på något annat en stund i och med att man
vill prestera i jobbsammanhang också.” - D6
Det fanns ett starkt inslag av hur viktigt det var att ta sig tiden för att utföra aktiviteter som upplevdes betydelsefulla. De här aktiviteterna beskrevs bidra med energi som i sin tur kunde användas i utförandet av aktiviteter som upplevdes vara mindre roliga. Deltagarna belyste också det faktum att kroppen behövde vila och ibland var det okej att inte göra någonting alls.
“...om du gör absolut ingenting, så kanske du behöver göra absolut ingenting och bara vila ibland. Och sen så kanske du behöver, asså få träffa dina vänner och va superglad och liksom så också för att orka
göra det som kanske inte är riktigt lika roligt…” - D2
5.3 Inställning och strategier
Kategorin inställning och strategier berör de faktorer deltagarna belyser som viktiga byggstenar i sin förmåga för att få vardagen att fungera. Kategorin beskrev även vikten av motivationen gällande engagemanget och tiden som läggs på olika aktiviteter. Kategorin innefattade deltagarnas planer efter gymnasiet. Den beskrev också att en tydlig plan för kommande kapitel i livet kan bidra till minskad stress. Kategorin bestod av följande underkategorier: Motivationen påverkar aktivitetsutförandet, Planering
skapar bättre förutsättningar för balans i vardagen och Tydliga framtidsplaner kan minska stressen. 5.3.1 Motivationen påverkar aktivitetsutförandet
Deltagarna inledde diskussionen med att diskutera motivation och motivationens påverkan. Deltagarna upplevde att motivation var en viktig faktor när det kommer till att vara delaktig i aktiviteter samt vart prestationsnivån hamnar på i utförandet. Motivationen beskrevs vara starkare i aktiviteter som deltagarna fann mer intressanta vilket ledde till en ökad prestationsförmåga. Deltagarna diskuterade vidare att motivationen påverkade alla dygnets aktiviteter men framför allt skolrelaterade prestationer. Motivation och god inställning beskrevs som viktiga faktorer för att klara av att prestera på den nivå som själv önskas i skolan. Deltagarna belyste det faktum att när ett ämne i skolan upplevdes som svårt eller mindre intressant
15
var motivationen inte lika hög vilket många gånger resulterade i sämre betyg. Fortsättningsvis berörde deltagarna det faktum att både god motivation och bra inställning var betydelsefullt sista året på gymnasiet.
“Samtidigt kanske du har andra ambitionsnivåer om du tycker någonting är roligt och då satsar högre för du vet att du kommer att prestera bättre och har lättare för det ämnet än om ämnet är pisstråkigt
och du har svårt för!” - D6
“Det kräver inställning och motivation just nu i skolan.” - D5
Deltagarna diskuterade därefter olika typer av motivation. Motivationen beskrevs som en inre faktor och handlar om ens egna förmågor att prestera och egna upplevelser kring det. För att upprätthålla motivationen belyste deltagarna vikten av yttre faktorers påverkan. Bekräftelse eller bevis på ett lyckat resultat tycks vara väsentliga beståndsdelar till att vidmakthålla motivationen. Den yttre motivationen diskuterades vara det mottagandet som återfås genom engagemanget i något som beskrevs vara intressant. Genom att få tillbaka energi genom att känna sig nöjd över en prestation ökade motivationen.
“Det är ju en inre motivation på något sätt men då behövs den yttre motivationen också för att man ska tycka det är kul och kanske känna att man är bra på det.” - D6
Vidare beskrev och diskuterade deltagarna motivationens upp- och nedgångar. De belyste det faktum att alla dagar inte var produktiva utan ibland fanns det dagar då inga måsten genomfördes alls. Ibland gjordes bara roliga saker och andra dagar fanns motivationen till att prestera och genomföra allting. Deltagarna beskrev att det var det naturliga mönstret i vardagen och att det var acceptabelt. Motivationen varierade och tycktes bero på diverse faktorer. Fortsättningsvis berörde deltagarna återigen det faktum att både motivation och inställning var betydelsefullt sista året på gymnasiet.
“...vissa dagar gör jag absolut ingenting vettigt, jag gör bara saker jag tycker är roligt och så andra dagar gör jag allting, de är typ sådär, motivationen kommer ena dan och då ska allt göras typ!” - D2
Fortsättningsvis diskuterade deltagarna vidare om de svårigheter som upplevdes i och med att motivationen kan svikta då prestationen inte alltid resulterade i en direkt vinning. Motivationen tycks då minska eftersom en bra prestation i en skoluppgift var svår att se i sin helhet. Därför upplevdes de aktiviteter med direkt vinning som roligare att delta i vilket också ökade motivationen.
“...kul stress eh den är mer jobbrelaterad du kanske bara gör något för att göra det och kanske inte får en vinning på det direkt blir ju mer en sån grej att de finns grejer som man inte har lika mycket intresse
för då blir de ingen kul stress utan liksom mest tvång då blir de ingen rolig stress.” - D8 5.3.2 Planering skapar bättre förutsättningar för balans i vardagen
Deltagarna beskrev att planering var en viktig del för att hinna med allt som skulle göras. De diskuterade att planering har varit avgörande för att både hinna med skolan och andra aktiviteter utanför skoltid En god planering tycks vara en metod som flertalet föredrog för att känna kontroll över sin situation. Deltagarna diskuterade det faktum att skolan tog upp majoriteten av tiden på en dag, vilket ibland bidrog till att andra aktiviteter fick läggas åt sidan. Skolan beskrevs som första prioritet samtidigt som de belyste att andra aktiviteter var av värde då de kan bidra med energi och återhämtning. Det fanns ett starkt inslag av att planering skapade goda möjligheter för att uppnå en balans i vardagen.
“...jag brukar liksom planera liksom vad jag ska göra under dagen och så liksom, så att jag hinner göra det jag vill och skolan samtidigt…” - D3
Deltagarna diskuterade vidare kring aktiviteter som de ansåg vara meningsfulla utanför skoltid. Fritidsintressen och arbete beskrevs som betydelsefulla och viktiga för deltagarnas välbefinnande. Vidare
16
lyftes vikten återigen av en god planering för att klara av att vara delaktiga i de här aktiviteterna. Deltagarna belyste även att andra aktiviteter utöver skolan kan ha påverkat skolarbetet negativt eftersom tiden ibland inte räckte till under intensivare perioder. För att hinna med det som deltagarna ville göra krävdes en god planering, vilket kan resultera i att uppgifterna istället fick genomföras på kvällar och helger.
“Jag tycker ju att jobba är roligt och alltid haft relativt lätt för mig i skolan på så sätt men samtidigt så blir det en tidsbrist ibland men då har man fått hitta strategier för att just kombinera båda två.” - D6
“...jag jobbar rätt så mycket när jag har fritid typ och jag tycker ändå jag hinner med både jobb och skola… då får man nästan tänka att man kanske får lägga lite mer skola på helger och sånt, istället att bara tänka att man ska sitta på eftermiddagar och kvällar… det är väl så jag planerar ut min tid.” - D4 5.3.3 Tydliga framtidsplaner kan minska stressen
En del av deltagarna uppgav ett stort lugn då de har fått jobb som väntar direkt efter skolans slut. De uppgav också att det ska bli spännande att komma ut i arbetslivet och att få testa sina kunskaper.
“...jag har fått jobb på förlossningen... där kommer jag att börja direkt efter skolan har slutat.”- D1
Känslan av skoltrötthet diskuterades och vissa deltagare uppgav att arbeta den närmsta tiden var mer aktuellt än vidare studier. En påverkande faktor till det här var också att deltagarna uppgav svårigheter angående vilken utbildning som kan tänkas vara aktuell i framtiden.
“Min plan efter gymnasiet är att jobba och att nån gång i framtiden plugga vidare men eftersom jag inte vet vad jag vill bli exakt börjar jag jobba först.” - D8
Det framkom också att vissa har ett stort driv och en stark vilja att påbörja studier efter gymnasiet. Det visade sig att ansökningar till högskolan redan är gjorda och de väntar spänt på att få besked.
“...jag har faktiskt sök in till lärare…” -D5
5.4 Stöd från skolan
Kategorin stöd från skolan belyser deltagarnas upplevelser av de stöd de får utav lärarna angående skoluppgifter och stressade situationer. Kategorin består av underkategorin: Lärarna kan skapa
förutsättningar för minskad stress.
5.4.1 Lärarna kan skapa förutsättningar för minskad stress
Deltagarna beskrev vidare att lärarna kan ha en viktig roll för att minska deltagarnas stress inför skolan. Lärarna kan vara ett bra stöd att vända sig till i situationer när det blivit för mycket påfrestningar. Deltagarna belyste vikten av närvarande lärare som ser och hör men också uppmärksammar och tog sig tiden att fråga hur deltagarna mådde. Deltagarna upplevde att lärarna kan ha en stor betydelse och att deras stöd och hjälp var avgörande för att klara sig igenom skolan. Flertalet nämnde att rådande distansundervisning inte gav dem de förutsättningar som önskades då de inte kunde träffa sina lärare i skolan. Ett ökat stöd av lärare och andra metoder för inlärning hade varit önskvärt för att i bästa mån bli förberedda på framtidens utmaningar.
“Asså när jag brukar känna mig stressad, jag brukar liksom prata med lärare liksom hur ska jag göra det här och så liksom, så det blir lite lugnare…” - D3
“Men det känns som att nu i slutet, så är det egentligen nu vi behöver typ såhär mycket hjälp för att vi liksom ska komma ut i arbetslivet sen men… när vi inte kan träffa våra lärare och så blir det ännu mer
17
Deltagarna beskrev att hur behjälpliga lärarna var beror helt på vem läraren var. De beskrev att det fanns flera lärare som var tillgängliga och mer närvarande samtidigt som andra inte brydde sig på samma sätt. Deltagarna diskuterade vidare vikten av lärarnas engagemang men önskade att fler hade tagit det ansvaret. Samtidigt diskuterades det faktum att många lärare tog ett stort ansvar sista året och skapade goda förutsättningar för att lyckas.
“... vissa är ju väldigt såhär mån om att hjälpa till liksom och frågar även om man kanske inte säger någonting till dem... men sen så finns det ju vissa lärare som man kan komma till och ba jag är
jättestressad och dem ba “aaaa, du ska klara av de här nu”…” - D2 “... lärarna tar all tid i världen speciellt nu sista tiden.” - D7
18
6 Diskussion
6.1 Metoddiskussion
Författarna valde att genomföra fokusgruppdiskussioner då de ville undersöka olika fenomen, där deltagarna framhäver och diskuterar sina erfarenheter samt upplevelser angående ett ämne. Dahlin- Ivanoff och Holmgren (2017) beskriver att metoden syftar till att deltagarnas åsikter och synpunkter ska framhävas och att ett samspel mellan deltagarna ska uppstå. Vald metod anses vara lämplig för att beskriva unga vuxnas upplevelser kring stressens påverkan på aktivitetsbalansen.
I arbetet eftersträvades två fokusgrupper med fem deltagare i varje grupp. En grupp med deltagare från ett högskoleförberedande program och en grupp med deltagare från ett yrkesprogram. Totalt var det tio elever som visat intresse av att delta i studien, fem från varje programinriktning. Innan påbörjad intervju hoppade en deltagare i varje fokusgrupp av, vilket resulterade i att det totalt deltog åtta elever, varav fyra kvinnor och fyra män. Ivanoff och Hultberg (2006) skriver att en vanlig rekommendation på storlek på en fokusgrupp är sex till tolv personer, men att den mest förekommande storleken på gruppen är med fyra till åtta personer. På grund av den rådande pandemins globala utbrott, COVID-19, påverkades urvalsförfarandet i en negativ riktning. COVID-19 har fört med stora förändringar (World Health Organization, 2020) vilket även försvårat kontakten med arbetets målgrupp. Gymnasieskolan bedrivs i dagsläget på distans vilket medförde svårigheter att komma i kontakt ett flertal rektorer på flera skolor i Sverige. Till en början planerades ett bekvämlighetsurval, där författarna kunde besöka och informera aktuella klasser på plats. Väl på plats skulle en kortare introduktion angående examensarbetet presenteras och de deltagarna som visat intresse skulle få ytterligare information. Inga svar erhölls efter två påminnelser till de rektorer som kontaktades, vilket medförde en ny urvalsmetod. Istället användes ett snöbollsurval där två lärare i författarnas sociala nätverk kontaktades. Lärarna arbetade på två olika skolor, på två olika platser i Sverige. Lärarna kontaktade i sin tur potentiella deltagare som vidare kontaktade andra deltagare. Urvalsförfarandet fortlöpte tills tillräcklig många deltagare visat intresse. Författarna uppmärksammar fördelen med snöbollsurval då potentiella deltagare kunde identifieras på ett effektivt sätt. En nackdel som observerades var att de båda sammansatta grupperna var homogena, vilket troligen grundat sig i att grupperna bestod av nära vänner från samma klass. Det här kan leda till att gruppen blir likartad vilket kan resultera i att variationen på studien minskar. Graneheim och Lundman (2004) beskriver att tillförlitligheten ökar vid ett varierat urval, då deltagarna kan bidra med olika perspektiv. Författarna har diskuterat om variationen på deltagarna hade blivit annorlunda ifall ett bekvämlighetsurval gått att genomföra. Om variationen av deltagare och deras programinriktning haft ett annat utfall än det som blev. Eftersom författarna kontaktade lärarna så tog de på sig ansvaret att föra frågan vidare till potentiella deltagare. De deltagare som visat intresse skickade frågan vidare till andra elever, vilket resulterade i att vissa skickade frågan till de i den närmsta umgängeskretsen.
En semistrukturerad intervju valdes som metod för datainsamling. Metoden grundar sig i att deltagarna genom öppna frågor får möjlighet att berätta fritt och där utrymme för följdfrågor finns (Kristensson, 2014). En intervjuguide utvecklades med övergripande frågor för att finnas som en mall under hela sessionerna. Giltigheten i arbetet förstärks genom användandet av en intervjuguide (Graneheim och Lundman, 2004). Intervjuguiden skapades med inspiration från två mätinstrument: Perceived Stress Scale (PSS 14) och
Occupational Balance Questionnaire (OBQ). Under analysarbetet upptäckte författarna att intervjuguide
bestod utav frågor som var mer inriktade på stress än aktivitetsbalans. Detta gjorde att fokuset i diskussionen var stressrelaterat. Författarna menar på att frågorna inte var fullt ut kopplat till syftet, vilket säkert hade underlättat om en pilotstudie hade genomförts och justeringar i intervjuguiden hade kunnat uppmärksammas och göras om. I efterhand har författarna fört en diskussion angående frågor i intervjuguiden som anses vara ledande. De har också diskuterat att fokusgruppdiskussionerna hade kunnat gynnats ännu mer om det var fler öppna frågor. Enligt Kristensson (2014) ska intervjuguiden bestå av frågor som är tydliga och öppna där inga fördomar ska genomsyras. Författarna har diskuterat att förförståelsen var problematisk att åtsidose vilket troligen påverkade utformningen av frågorna i intervjuguiden. Det finns en medvetenhet om att ovanstående punkter hade en negativ inverkan på resultatet vilket medförde att syftet vagt gick att svara på. Wagman et al. (2012) definition av aktivitetsbalans blev svår att tillämpas då
19
intervjufrågorna inte syftade till att ha rätt mängd och variation mellan de dagliga aktiviteterna. Det här gjorde att en djupare förståelse kring deltagarnas upplevelser av aktivitetsbalans inte framkom i den mån som hade önskats.
Fokusgruppdiskussionerna genomfördes digitalt via forumet Zoom på grund av COVID-19. Det här medförde både för- och nackdelar. Fördelen var att det var enkelt att boka en träff då deltagarna var uppkopplade under hela skoldagen. Nackdelarna var dessvärre fler då diskussionerna inte främjades av tillvägagångssättet. Diskussionsregler presenterades för att möjliggöra ett enklare flyt utan avbryt. Digitalt medförde det här svårigheter där deltagarna gång på gång började prata samtidigt. Tillvägagångssättet skapade även svårigheter att få en känsla av känslotillstånd och känslouttryck hos deltagarna vilket försvårade transkriberingen. Den beräknade tidsåtgången var mellan 45 - 70 minuter för varje fokusgrupp. Dahlin- Ivanoff och Holmgren (2017) skriver att varje fokusgrupp bör hålla på i högst två timmar, där även fikapaus är inräknat. Eftersom fokusgruppdiskussionerna genomfördes digitalt försvårades diskussions möjligheterna vilket gjorde att fokusgrupperna inte kunde fortgå under rekommenderad tid. Författarna reflekterade huruvida diskussionen hade kunnat påverkats av att blanda deltagare från högskoleförberedande program och yrkesprogram i samma fokusgrupp. Diskussionen hade troligtvis främjats av att deltagarnas upplevelser skiljer sig åt, vilket hade kunnat skapa bättre förutsättningar för diskussion. En fördel med att fokusgrupperna var uppeldade i programinriktning var att deltagarna var nära vänner vilket säkerligen skapade en trygghetskänsla vilket hade positiva effekter på diskussionen. Diskussionsledaren kunde ta en mer passiv roll där diskussionen flöt på bra utan ett flertal följdfrågor. I den andra fokusgruppen upplevs den nära kontakten mellan deltagarna ha en negativ påverkan på diskussionerna. Diskussionsledaren fick ta en med aktiv roll för att fortleda diskussionen framåt.
Innan genomförda fokusgruppdiskussioner önskades ett genomförande av en pilot-fokusgrupp. Kristensson (2014) menar på att en provintervju är av värde för att bland annat testa intervjuguiden, rollen som intervjuare och därefter genomföra justeringar i tillvägagångssättet om det bedöms nödvändigt. Rekrytering av deltagare till en pilot-fokusgrupp var inte möjlig och försvårades markant att rådande situation i samhället. Det här resulterade i diskussionssvårigheter för deltagarna i första fokusgruppen då författarna upplevde bekymmer i att ta sig an intervjurollen och leda in diskussionen på det som var relevant till syftet.
Databearbetning och analys av den insamlade materialet genomfördes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Det inspelade materialet transkriberades noggrant. Kristensson (2014) menar på att en noggrann transkribering styrker verifierbarheten. Materialet skrevs ut i tabellform för att underlätta analysarbetet. Författarna gick igenom materialet var för sig för att stärka trovärdigheten och minska risken för feltolkningar. Därefter rörde sig författarna mellan delarna och helheten för att identifiera likheter, skillnader samt mönster i materialet. Författarna var medvetna om att förförståelsen kan ha en inverkan på analysprocessen. Genom kontinuerliga samtal kring det här gavs bättre förutsättningar på att skilja författarnas tidigare erfarenheter och deltagarnas upplevelser. Resultatet utformades av en beskrivning av deltagarnas upplevelser kombinerat med direkta citat från deltagarna för att stärka trovärdigheten.
6.2 Resultatdiskussion
De viktigaste resultaten som framkom var att deltagarna under stressade perioder upplever att aktivitetsbalansen påverkas negativt. Skolan finns konstant med i tanken och kan påverka utförandet negativt i andra aktiviteter. I resultatet framkom det också att deltagarna känner olika känslor kring att skolan snart är slut. Stressen kring skoluppgifterna är större än stressen kring framtiden. En misstro till den egna förmågan, höga krav från skolan och andra upplevs som hög. Resultatet visar att skolan har en stor påverkan på fritidsaktiviteter och arbete. Vikten av att ha en fristad utanför skolan är något som deltagarna anser som viktigt för att få en chans att koppla av och göra det man vill. Strategier för att få ihop vardagen och vikten av motivation kring engagemang och tiden som läggs på olika aktiviteter framgår också. Det
