Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Å rg ån g 95 1 9 7 4
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
R E D A K T I O N S K O M M I T T É
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an
Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n
Umeå: M agnus von Platen
Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,
752 36 Uppsala
Recensioner av doktorsavhandlingar
1 69
splittrad lo ja lite t hos Sco tt: d e t fö re fa lle r ju som om han utan särsk ild a slitn in gar fö rm åd d e tillgo d o se och sam m anhålla in tresset fö r d et ro m an tisk a och fö r det vard agliga och prak tisk a. D e t ta in n ebär n atu rligtvis inte att m an inte sk u lle k u n n a tala om ett m o tsatsm ön ster i rom an ern a, m en i v ilk e n u t sträckn in g ett sådant var klart k o n stn ärlig t fattat och g e n o m fö rt är en annan sak, o ch d e t få r nog sägas att H a rtv e it v arit en aning o k ritisk i sin syn p å detta. H an få r m ö n ster att fram träd a lite väl ty d ligt, han har en ten den s att g lid a ö v e r sådant som a v g jo rt stö r dem . In te d esto m in d re in n eh åller stu d ien syn n erlig en v äl u tfö rd a an alyser av k o n flik te r m ellan d e t h e ro isk a o ch m e d v e te t o h e r o iska, m ellan lag-o rd n in g o ch v å ld -o h ed erlig h et, m ellan fanatism och b esin n in g sfu llh et, id ealism och v e rk lig h e tssin n e , och likaså m y c k e t g o d a iakt ta gelser o m fö rh ållan d et b e rättare-h u vu d p erso ner.
E m e lle rtid le d e r H a rtv e its am bition h o n o m i fle ra fa ll fö r långt: att sk riva om T h e H e a r t o f M id lo th ian som om fa llet ner i det m elod ram atisk a och ro m an tek n isk t o o rg an iserad e i b erättelsen s sen are h älft ö v e rh u v u d taget inte e x iste ra d e är k n ap p ast fö rsv a rb a rt, och d et är o ck så ty d lig t att fö rfa tta re n g ö r vad han kan fö r att fö rrin g a e ffe k ten av Scotts an vän dn ing av m ärk liga sam m an träf fan d en i t. ex. G u y M an n erin g.
E n v iss k ritik kan o ck så rik tas m o t en ten den s till u p p rep n in g ar i fram ställn in gen : d en avh än ger av att H a r tv e it v e la t stu d era m ö n stren i relatio n till fle ra o lik a ro m an elem en t — k arak tärsteck n in g , b a k g ru n d steck n in g etc.
H e lh e tsin try c k e t är em e lle rtid m y ck e t po sitivt: H a rtv e it har a v g jo rt sett Scotts ro m an er p å ett sätt som b e rik a r fö rståelsen av d em .
B a rn a rd rö r sig långt ifrån p å j u n gfru lig m ark i sin D ic k e n sstu d ie : han fö lje r en ten d en s som varit m y ck e t fram träd an d e alltsed an E d m u n d W ilso n p u b lic era d e sin essay o m » T h e T w o S c ro o g es» 1 9 5 2 , näm ligen att se D ic k e n s i de sen are rom a n ern a som en k o n stn ärlig t m ed v e te n ro m a n fö rfa t tare som v isste att u tn yttja sym b o len fö r sin a sy f ten. B arn ard s av sik t är att te c k n a u tv eck lin g sg ån g en m o t sådan m e d v e te n h e t hos D ic k e n s, och det m åste sägas att han m y c k e t väl lyckats m ed att trots d en rik lig a litteratu ren inta en själv stän d ig k ritisk hållnin g och att g e nya in b lick ar i b ild sp råk o ch sym b o lik i d e sen are rom an ern a. In te m inst g ä lle r d e t sistn äm n d a o m b eh an d lin gen av Little D o rr it och G r e a t E x p ec tatio n s. A n sa tse rn a till b ild sp rå k sb ru k fö r b ely sn in g av tem ata i n ågra av de tid igare ro m a n e rn a är o ck så väl re p re se n te ra d e , även o m m an ty ck e r att B a rn a rd iblan d kan b li väl g e n e rö s m o t D ic k e n s: d e t g ä lle r t. ex. vad han säger om k o n stn ärlig t fö re n h e tlig a n d e ele m e n t i M artin C h u zzlew it.
M an har n o g också rätt att fråg a sig om han inte g iv it en alltfö r u n d erstru k en bild av svartsyn och d esp eratio n hos D ic k e n s i de sen a rom an ern a: d et fö re fa lle r ju ändå inte som om D ic k e n s skulle ha g iv it upp tro n p å v an lig m än sklig anständ ighet, även om u ttry ck en fö r en sådan tro inte är lik a ö ve rty g a n d e so m u ttry ck en fö r en m ö rk a re syn. S o m h e lh e t är B a rn a rd s arb ete i sin k o n cen tration och g e n o m sin klara fram ställn in g av en o tv e ty d ig u tv eck lin g sg ån g d o ck m y ck e t rek o m m en d ab elt.
Erik Frykman
S o n ja L orich s:
The Unwomanly Woman in Ber
nard Shaw’s Drama and her Social and Political
Background.
A c ta U n iv ersita tis U p salien sis. Stu- d ia A n g listic a U p sa lie n sia 1 5 . 1 9 7 3 .A tt g e sig på k v in n o h isto risk t b eto n ad e äm n en är än så länge relativ t o b ru te n m ark. M an kan frestas till o m fattan d e g ru n d fo rsk n in g som R u th N ilsso n g jo rt, m en m an kan o ck så hitta äm nen som lig g er nära till hands och g er relativt snabb u td elnin g. Ett sådant fy n d har S o n ja L orich s g jo rt.
N ä r hon b ö rja d e u n d e rsö k a T h e U n w o m an ly W om an in B ern ard Sh aw ’s D ra m a hade ännu ingen k o m m it p å id én att sp ec ia lisera sig på Sh aw s fem i- nistiska en gagem an g, trots att han själv u nd erlättat fö r k o m m an d e fo rsk a re g e n o m att k o m m en tera sina egn a d ram er och lägga sin egen u tv eck lin g ö p p en ock så på d etta om råd e. S L har beh an d lat äm n et m ed h jälp av den litteratu rso cio lo g isk a m e tod, som b liv it v an lig i S v e rig e . H o n har g rä v t fram in tressan ta fa k ta om kvin n o rn as v illk o r i En glan d och den d ebatt, som fö rd e s om d em i slu tet av 18 0 0 - och b ö rja n av 19 0 0 -ta le t, som bak g ru n d till sin a dram a-an alyser.
U n d e r in flytan d e av d en n yfem in istisk a vågen har nu äm net » S h aw och k vin n o rn a» b ö rja t tas upp i de en g e lsk a och am e rik an sk a sp e c ia ltid sk rif tern a fö r Sh aw -fo rsk n in g . D e t har em ellertid hit tills sk ett på ett g an sk a ytlig t och o sy stem atisk t sätt o ch L orich s avhan dlin g k o m m er såled es i rätt tid fö r att fy lla ett beh o v.
A t t to lk a d e b etyd an d e k v in n o g e sta lte rn a i S h aw ’s d ik tn in g m ot den sociala och p o litisk a b ak g ru n d en är ett g iva n d e g rep p . T yn g d p u n k te n i an alysern a lig g er inte p å g estaltern as p sy k o lo g i, inte p å p e rso n h isto risk a n o tiser om deras e v e n tu ella fö r e b ild e r eller på b io g ra fisk a fa k ta o m » k v in n o rn a i Sh aw s liv» — även om o ck så sådan a fa kta fö re k o m m e r. I stället fö rs m an rakt in i dåtiden s d ram atiska k vin n o h isto ria m ed rö strättsk am p e n som cen tru m och far fö lja Sh aw s re a k tio n e r och fö rb lu ffa n d e ak tu ella id éer. H a n s k vin n lig a fa v o ritg estalter, de m ed vetet nya ro llm o d e lle rn a som han k allade » o k v in n lig a k v in n o r» , är in sp ire rad e av vad Sh aw lärt sig o m k vin n o rs b eg åvn in g , han d
1 7 0
Recensioner av doktorsavhandlingar
lin g sk raft, m o d och en gag em an g av rad ik ala k v in nor i » T h e Fabian So c ie ty » o ch av su ffrag ettern a.
T . o. m. vid sin sk ild rin g av Je a n n e d ’ A r c i d ra m at S ain t Jo a n , 1 9 2 3 , har Sh aw haft dem ak tu ella och yttrad e i ett radio tal: » I f y o u read M iss Pank- h urst, y o u w ill und erstan d a g re a t deal m o re about the p sy c h o lo g y o f Jo a n and h er p o sitio n at the trial, than yo u w ill b y read in g the h isto rical ac cou n ts [ . . . . ] »
SL sam m anställer M rs W a rre n ’s P ro fe ssio n , 18 9 4 , m ed dåtiden s sk an d alo m su sad e avslö jan d en av » v it slavh an d el» i E n g lan d och de e n g elsk a u n ive rsiteten s ö p p n an d e fö r k vin n o r.
M a jo r B a rb a ra ses i relatio n till de m ö jlig h e te r unga flic k o r, som o p p o n erad e m ot d en v ik to ria n ska k v in n o ro lle n , e rb jö d s in om Frälsn in gsarm én , d ä rfö r att m an där to lk ad e B ib e ln p o sitiv t till k vin n o rs p red ik an d e. So m b ak gru n d till P y g m a lio n b e ly se s flic k o rs utb ild n in gssituation , särskilt in om lägre sam h ällsk lasser, och till G e ttin g m ar ried tas dåtiden s k v in n o d isk rim in e ra n d e äk te n skap slagstiftning upp etc.
D e t är in fo rm atio n er som g ö r att d ram ern as ten d en s k o m m e r n ärm are o ch b lir an gelägn are.
M an frågar sig bara, v a rfö r m etod en frångås i b eh an d lin gen av Sain t Jo a n . Sh aw har tyd lig en v arit fö rtju st i Je a n n e d ’A r c s » ok vin n liga» svar i de au ten tiska rätteg ån g sp ro to k o llen . N ä r h o n v ä g ra de rätta sig e fte r trad itio n ella se d e r b eträffan d e k vin n lig k läd ed räk t och k vin n liga sysslor, sa hon t. ex .: » T h e re are p len ty o f o th er w o m en to d o it; but th ere is n o b o d y to d o m y w o rk » . Je a n n e d’A r c k an o n iserad es 1 9 2 0 , och Sh aw har u p p en b arlig en inte b ara tän kt på su ffrag ettern a, när han sk re v d ram at, utan o ck så p å k vin n o u p p fa ttn in g ar och k vin n o rs v illk o r u n d er m ed eltid en , v ilk e t avh an d lin g en ty vä rr inte g år in på.
P e rso n re g iste r saknas, m en avh an d lin gen är fö r ö vrigt lätt att hitta i och läm p lig fö r u n d ervisn in g s- ändam ål g e n o m v älv ald a citat och lättläst stil.
Karin Westman Berg
R o n n y A m b jö rn sso n :
Samhäll smodern. Ellen Keys
kvinnouppfattning till och med 1896.
In stitu tio n en fö r id é- och lä rd om sh isto ria vid G ö te b o rg s u n iv e r sitet. (Sten cil.) 19 7 4 .R o n n y A m b jö rn sso n s avh an dlin g fö r d o k to r se x am en har en ligt hans eg en utsago i fö r o r d e t en lån g fö rh isto ria, v ilk e t kan fö rk la ra dess h e te ro g e na k araktär. D e n sen are d elen av b o k e n är en g e n e tisk stu d ie ö v e r » E llen K e y s syn p å k vin nan och ä k te n sk ap et till o ch m ed 1 8 9 6 » ; detta avsn itt som u pptar d ryg t hälften av den v o lu m in ö sa
sten-cilen var u rsp ru n g lig en en licen tiatavh an d lin g fram lagd p å H e n r ik San d b lad s sem in ariu m . A m b jö rn sso n s fram ställn in g här an slu ter sig nära i u p p läggn in gen till m in d o k to rsa vh a n d lin g , E llen K e y s v ä g från k riste n d o m till liv stro ( 1 9 5 3 ) , m en g en o m sin tålm o d iga o ch sam vetsgran n a k o n c e n tration på alla h en n es u ttalan den i k vin n o fråg an ( jfr m in avh an d lin g s. 3 9 6 f., not 4 6 ) g e r fö r fa t taren en ty d lig a re bild än m an h aft fö ru t av de m ån ga sk iftn in g ar som E llen K e y s k v in n o sy n g e n o m g ick fram till d e båd a strid ssk rifte rn a från 18 9 6 , M issb ru k ad k v in n o k ra ft sam t K v in n o p s y k o logi o ch k v in n lig lo g ik . O ck så V e rd a n d isk rifte n So cialism och in d iv id u alism ( 1 8 9 5 ) blir fö re m å l fö r b ehan dlin g.
A m b jö rn sso n kan v äl inte ha u n d g ått att u p p m ärk sam m a en uppsats i Sam laren 19 6 7 om E llen K e y o ch nittiotalets k u ltu rd eb att, m en han har inte u tn yttjat den fö r sin u n d ersö k n in g . H an talar (s. 1 4 6 , 2 4 7 ) o m ett b re v k o n c e p t v a ri E lle n K e y b erättar om sin N ie tz sch e -lä sn in g : » B r e v e t som [o c k så !] i an d ra av se en d en är in tressan t, lig g e r un- d a n stu c k et i en b u n t an teck n in g ar av annan k a ra k tär.» På vaga g ru n d e r v ill A m b jö r n ss o n d atera » b re v e t» till som m aren 1 8 9 5 . J a g har (Sam laren 1 9 6 7 , s. 3 0 ff.) u p p e h å llit m ig v id E lle n K e y s N ie tz sc h e -tillä g n e lse p å S k a g e n so m m aren 18 9 6 och v id d en fö rä lsk e lse i G u s t a f S te ffe n som k o m m e r till u ttry ck i b re v k o n c e p te t. » H a n är en gen ialisk m än n isk a i h ö g g rad och av d e få an dliga ö verm än n isk o rn a , v ilk a s o m d ö m e m an sk attar» , sk re v hon till H eid e n sta m den 4 ap ril 18 9 6 . A m b jö rn sso n had e h aft skäl att fö r a in såväl den unge G u s t a f S te ffe n som den ty sk e socialisten G e o r g v o n V o llm a r ännu m er i b ild en . E n an tec k n in g s b o k (Ellen K e y s sam lin g 2 :9 . K u n g l. B ib i.) v isar hur E lle n K e y i an slu tn in g till sin u tla n d sresa 1 8 9 0 och ett b e sö k hos V o llm a rs o rie n te ra r sig i » fu n d am entala so c ia listsk rifte r» ; 18 9 4 då hon p å so m m aren ån yo b e sö k te m ak arn a i B a y e r n , u tk äm p ad e G e o r g von V o llm a r h eta d u ster m ed A u g u s t B e - bel. I Ju lfa c k la n 18 9 4 p o rträ tte ra d e B ra n tin g d e båda » p rö v ad e, v ä rld sb e k a n ta k äm p arn a fö r so c i ald em o k ra tin » . A m b jö rn ss o n som ägn ar e tt k a p i tel åt att stu d era d e t sociala p e rs p e k tiv som E llen K e y teck n a d e i In d iv id u alism o ch socialism hade m ed fö r d e l k u n n at u tn y ttja A n to n A n to n sso n s sto ra artik el i sam m a s o c ia ld e m o k ra tisk a ju ltid ning 18 9 5 om E lle n K e y s sk rift. A n to n sso n fra m h ö ll att E lle n K e y som sjä lv erk ä n t att hon inte fö rsto d »frågan s n a tio n a le k o n o m isk a sid a» , b e d ö m d e so cialism en m er so m en » k u ltu rfö r e te e l se» än som en » k lassk am p » . » V a rm t och g rip an d e har em ellertid fr ö k e n K e y sk ild rat d e t n u varan d e sam hällets o lä g e n h e te r, hur m a ssp ro d u k tio n e n och k o n k u rre n se n in v e rk a p å in d iv id ern a, bland v ilk a d agliga o ffe r k rävas bland sm å in d u striid k are , litte ra tö re r, artister m. fl. [. . .] o ch då d e ä k te n
