Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Å rg ån g 95 1 9 7 4
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an
Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n
Umeå: M agnus von Platen
Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,
752 36 Uppsala
2 3 8
Övriga recensioner
p å fö rfattaren X v id d en n e s b e sö k i B e r lin e lle r i S to c k h o lm v id något av R ein h ard ts g ä stsp e l där.
I ett av d e in led an d e k ap itlen kan K v a m tyckas g å u tan fö r äm n et. H o n b eh an d lar i d etta R e in
hardts y tterlig t b e rö m d a iscen sättn in g av G e n - g a n g e re 19 0 6 . D e t är d o c k frågan om en h ö g st m o tiv era d utvikn in g. In te m in st g e n o m d e k o ra tö rens, E d v a rd M u n ch s, insats skap ad es i d en n a fö reställn in g m y c k e t av d et som kom att u tm ärk a R ein h ard ts S trin d b ergsu p p sättn in ga r 1 9 1 2 - 2 1 .
H u r v ilse le d a n d e d et kan v ara att en b art från den litterära te x te n sluta sig till v a d v år d ram atiker X u p p le v d e när han såg S trin d b e rg sp ela d d e m o n streras ytterlig t väl i ett k ap ite l som K v a m ägnar re a k tio n e rn a v id R ein h ard ts g ä stsp e l i Sv e rig e . D e sv e n sk a k ritik e rn a jä m fö rd e då o fta m e d u ppsätt nin garna p å S trin d b e rg s o ch Falcks In tim a teater några år tid igare. K v a m har fö ljt d e dåtid a re c e n sen tern a i spåren och n ärm are an alyserat sk illn a derna. D e s s a v ar u to m o rd en tligt stora. N ä r m an på In tim a teatern v ille k o m m a b o rt från n atu ralis m en sp ela d e m an S trin d b e rg s k am m arsp e l som om de v a rit sk riv n a av M aeterlin ck . R e in h a rd t d ä rem o t tog fram d et u p p fö rsto ra d e , m ard rö m sar- tade, » exp ressio n istisk a» .
K v a m talar v id ett tillfälle träffan d e om en » d e- m o n iserin g » av scen ru m m et. D e t ta b le v i R e in hardts S trin d b erg su p p sättn in ga r e tt p s y k is k t rum av skräm m an d e natur. K v a m har h är o n e k lig e n starkt bidragit till en p re c ise rin g av vad d et e g e n t ligen v a r de tyska e x p re ssio n iste rn a to g ö v e r. J a g tro r d o c k att m an sk u lle k u n n a k o m p le tte ra d en n a o ch an dra lik n an d e iak ttag elser g e n o m att hän visa till en m er allm än stilu tv eck lin g i tid en , som är av b e ty d e lse inte m inst fö r p e rso n g estaltn in g och ro llto lk n in g , näm ligen d en från sym b o listisk g å t fu ll v a g h e t m o t v ad m an m ed e tt ty sk t lån kan kalla en » ö v e rste g rin g » av skräm m an d e d rag i tillvaron . R ein h ard ts S trin d b erg su p p sättn in ga r to rd e här ha sp elat en v ik tig roll. E n d isk u ssio n på d en n a p u n k t hade v arit m o tiv era d o ck så av att H e in z K in d e r m ann 1 sin v o lu m in ö sa fram ställn in g av R e in h a rd t i T h e a te rg e sc h ic h te E u ro p as (saknas i litte ra tu rfö r teckn in gen ) h ävdat att ju st » Ü b e rste ig e ru n g e n d er grau sam en W irk lich k e it» är d et ty p isk a fö r den n es Ib sen - o ch S trin d b erg u p p sättn in gar.
K v a m p o le m ise ra r m o t v issa fo rsk a re som velat se en » p rin cip iell» m otsättn in g m ellan R e in h a rd t och d en ty sk a e x p re ssio n istisk a rö relsen . Frågan är d o c k o m d et inte fin n s stark a skäl fö r den stånd p u n k t K v a m v ä n d e r sig m ot. E n sak är att de unga ty sk a e x p re ssio n iste r, som m o t slu tet av 1 9 1 0 - t a le t e rö v ra d e de ty sk a scen ern a, lärt m y ck e t av S trin d b e rg och R ein h ard t. E n annan m inst lik a v ik tig är att de o ck så sk ap ad e något nytt som inte finn s hos d e ssa fö reg ån g are . K v a m fram h åller sjä lv m ed rät ta sk illn ad en m ellan R e in h a rd ts u p p sättn in gar o ch Je s s n e r s d y n a m isk t-ag g ressiva tem ateater.
O ch när d e t g ä lle r d en extatisk a tron p å att v ärld en m åste o ch k u n d e fö rv a n d la s hos m ån ga e x p r e s sio n ister u n d er rö re lse n s h ö g flo d k rin g fö rsta v ä rld sk rig e ts slut, stod s jä lv fa lle t inte S trin d b e rg o ch R e in h a rd t som fö re b ild e r. V ä rld sfö rb ä ttra r- tro n le d d e o ck så till en ny tea terstil som fö rv isso v ar » ö v e rste g ra d » o ch u tn y ttja d e scen ru m m ets d e m o n ise rin g m en som o ck så v a r extatisk och p r o fetisk . R e in h a rd t satsade vid en tid p u n k t p å att fö ra fram d ram atik er som S o rg e och H a se n c le v e r, m en han ö v e rlä t då de fle sta in scen erin g arn a till sina m ed arb etare. H a n s insats h är är k o rtv a rig och h alvh järtad i jä m fö re lse m ed hans d ju p g å e n d e och lån gvariga b ro ttn in g m ed S trin d b e rg s d ram er.
D e t fin n s ett in tressan t p ro b le m som K v a m går fö rb i o ck så b eträffan d e R e in h a rd ts roll som vägrö- ja re fö r d en ty sk a ex p re ssio n ism e n . N ä r det g ä lle r d ram ern as h e lh etsstru k tu r an slöt d e unga d ram ati k e rn a m y c k e t litet till de S trin d b e rg d ra m e r R e in hardt sp elad e u n d er 1 9 10 - t a le t . S o m så o fta p å p e k ats v a r d et T ill D a m ask u s som b lev d et främ sta m ö n stret. H ä r kan inte R e in h a rd t ha v arit av b e ty d e lse m en k a n sk e B a rn o w s k y g e n o m att u p p fö ra dram ats alla tre d elar p å L e ssin g -T h e a te r i B e rlin 1 9 1 4 . K v a m har g e tt o ss en v äse n tlig d e l av den te a terh isto risk a b ak g ru n d en till S trin d b e rg s b e ty d e lse fö r e x p re ssio n ism e n g e n o m att stu d era R e in h a rd ts iscen sättn in gar, m en hon g e r o ss inte h e la bild en . D e t ta p å p e k a n d e är g iv e tv is inte av se tt som en k ritik m o t K v arn s u tm ä rk ta b o k utan som ett ö n sk e m å l från litte ra tu rh isto risk t håll o m m e r fo rsk n in g av sam m a slag.
Bengt Larsson
C h a rle s I. G lic k sb e r g :
The Sexual Revolution in
Modern English Literature.
M artin u s N ijh o ff. T h e H a g u e 1 9 7 3 .B a rb a ra G e n tik o w :
En skitten strem. Samfunnskri-
tikken i den »umoralske» litteraturen i Norge
1 8 8 0 - 1 9 6 0 . G y ld e n d a l N o r s k F o rlag . O slo 1 9 7 4 .
Den politiske Georg Brändes.
R e d ig e re t a f H an s H e rt e l o g S v e n M e lle r K riste n se n . H a n s R e itz e l. K b h v n 1 9 7 3 .E lias B re d sd o rff:
Den store nordiske krig om seksu-
almoralen.
G y ld e n d a l. K b h v n 1 9 7 3 .A g n e te R a sm u sse n :
Dansk Kvindesamfund og Saede-
lighedsfejden 1887.
G M T . K b h v n 1 9 7 2 .D e t är en h e l rad arb eten som C h a rles I. G lic k s b erg har g e tt ut i H a a g alltifrån b o k e n M o d e rn L iteratu re and T h e D e a th o f G o d ( 19 6 6 ) . I Sa m la ren 1 9 7 1 an m äld es T h e S e x u a l R e v o lu tio n in M o d e rn A m e ric a n L ite ra tu re av L en n art P eterso n . G lic k sb e r g , p o la c k till b ö rd e n , k o m tid ig t ö v e r till
U S A och b le v P h .D . 1 9 3 2 v id u n ive rsitetet i P en n sy lva n ien . P r o fe s so r e m eritu s v id B ro o k ly n C o lle g e är han nu A d ju n c t P r o fe s so r v id fa k u lte ten fö r c o m p arative literatu re v id th e C ity U n iv e r sity o f N e w Y o r k . H an s nya b o k T h e S e x u a l R e v o lu tion in M o d e rn E n g lish L ite ra tu re vittn ar o ck så d en om hans b re d a b e lä se n h e t och fö rm åg a av vid a p ersp ek tiv .
E n d ö d sb esatth et p räg lar Ja m e s J o y c e o ch hans rom an U ly sse s, h ävdar G lic k s b e r g som i an slu t nin g till H e n r y M ille r u p p fattar J o y c e som »the v o ic e o f co sm o lo g ical d esp air» . I en tid ig are b o k , T h e Iro n ic V isio n in M o d e rn L iteratu re ( 19 6 9 ) , tilläm p ad e fö rfattaren Pau l T illic h ’s p a rad o xala tes att fastän G u d är d ö d fo rtsä tte r m an att sö k a h on om . G e n o m att a p p lic e ra d e tta syn sätt k o m m e r G lic k s b e r g så att säga till tals m ed litte rä ra v e rk som an n ars sk u lle r e p e lle ra h on om . » T h e fact is that in E n g lan d as w e ll as the U n ite d S tates se x has to d ay b eco m e an o b se ssio n » , fastslår G lic k s b e r g något g am m elm an sm ässigt, m en han är p å fallan d e ö p p e n fö r n ö d vän d igh eten av d e t anti- v ic to ria n sk a an lo p p et: » T h e lite ra ry h isto ry o f V icto ria n E n glan d is re p le te w ith instan ces o f b o o k s b an ned o r e x p u rg a te d o n p ru d ish g ro u n d s, b u t the reaction again st th e o rgan ized fo lly o f s u b je ctin g literatu re to m o ral cen so rsh ip w as bou n d to c o m e .» Ib sen o c h S trin d b e rg g a v v ik tig a im p u lser, k o n statera r G lic k s b e r g som särsk ilt fram h äver H . G . W e lls o c h Sh aw som p io n jä re r fö r en ny s e x u a le tik i E n g lan d . D . H . L aw ren ce sk u lle v isserlig en p å ett m er lid e lse fu llt v is d y rk a den sto re g u d en Pan än vad p u ritan en Sh aw o ch vad W e lls, p e rso n lig e n » stro n g ly s e x e d , a b e lie v e r in ‘fr e e lo v e ’» , g jo r d e i sin a fö rfattarsk a p . Ä n d å kan G lic k s b e r g m ed skäl tilläm pa p å d en sen are vad W e lls s jä lv har yttrat om T h o m a s H a r d y ’s ro m a n e r, näm ligen att d e n n e s b ö c k e r in au g u rerad e »a g e n e ra l m o v e m e n t fro m the rigid techn ical chastity o f w o m e n d u rin g the V icto ria n p e rio d » . U rsp ru n g lig e n sk riv e n som en d o k to rsa vh a n d lin g i sk an d in av isk filo lo g i m ed titeln M o ralisten co n tra Im m o ra listen — Z u r v e rb o te n e n und inkrim i- n ierten e ro tisc h e n L ite ra tu r N o rw e g e n s , har B a r b ara G e n tik o w s fram ställn in g av d en litterära p o r n o g rafid eb atten från H a n s Jaeger till J e n s B je rn e - b o e nu i ö v e rsä ttn in g av K a r i H a a v e p u b licerats p å n o rsk a m ed d en nya, an slåen d e titeln E n sk itten strem . B a rb a ra G e n tik o w (f. 19 4 4 ) är anställd v id d et n o rd isk a in stitu tet i K ie l, där hon le d e r en u n d e rsö k n in g o m h u r d en sk an d in av isk a litteratu ren togs e m o t i T y sk la n d u n d er d e c e n n ie rn a 1 8 8 0 - 1 9 2 0 , ett v ä lb e fo g a t fo rsk n in g s p ro je k t sy nes d et m ig. H o n hävd ar in led n in gsvis i an slutning till H e rb e rt M a rc u se att en e ro tisk litteratu r till sin natur är k ritisk , k o n tro v e rs ie ll, u p p ro risk , om m an så vill r e v o lu tio n ä r! G rä n sd rag n in g en m ellan p o r
n o g rafi och » e ro tisk realism » blir o ck så fö rem ål fö r b etra k te lse r. G e n tik o w re fe r e r a r till G e rh a rd Z w e r e n z (B ü rg e rtu m und P o rn o g ra p h ie , 1 9 7 1 ) , som g jo r t g ällan d e att det e x iste ra r en p ro g re ssiv p o rn o g ra fi som är »em an cip ato risk och re v o lu tio när». A n to lo g in N o r s k e se n g e h e ste r o ch B je r n e - b o es U te n en tråd (båda från 19 6 6 ) fin n e r G e n ti k o w ju st b erättig ad e att in ord n as i d en n a k ate g o ri » p ro g re ssiv p o rn o g ra fi» .
T r e fa ser i d et kap ita listisk a sy ste m e t v ill G e n tik o w u n d ersö k a u r sin sp ec iella asp ek t. » O m k rin g
18 8 0 / 1 8 9 0 nådde in d u strik ap italism en i N o r g e sitt ferste h e y d e p u n k t [. . .] O m k rin g 1 9 3 0 o pp le v d e kapitalism en o g im p erialism en en v e rd e n so m - sp en n en d e k rise som k o m til e t k rast u tbrud d i 2. v erd e n sk rig . O g ru n d t 19 5 0 / 6 0 had de k ap italis m en nådd m o n o p o lk ap italism en s stadium , m ed n ye m o tsig elser o g n ye k riser.» B a rb a ra G e n tik o w u p p eh åller sig såled es fö rst v id d en fö rb ju d n a och k rim in aliserad e e ro tisk a litteratu ren i N o r g e p å 18 8 0 - och 90-talen , K ie lla n d s E lse , C h ristian K ro g h s A lb e rtin e osv. S o m a v g jo rt m est p r o g re ssiv a u n d er d etta sk e d e b ete ck n a r hon G a r b o rg och Jaeger. K u ltu r- och m o rald eb atten o m k rin g 1 9 3 0 studeras hos Sig u rd H o e l, vars rom an E n dag i o k to b e r av k ritik ern i M o rg e n b la d e t 1 9 3 1 räk n a d es m ed i »den sk itn a ström » som flöt ö v e r lan det, och hos en rad an dra fö rfattare. » S v a k e r en i 8 0 -åren e er k ritik k en av sociale o g p o litisk e fo r- hold [. . .] E n saklig, an ti-id ealistisk kjaerlighetsopp- fatn in g k o m m er d erim o d ste rk e re fram h e r enn i 18 8 0 -å re n e . D e n er h y p p ig fö rb u n d e t m ed en sk ep tisk , fo r hold svis a w is e n d e hold n in g o v e r fo r ek te n sk a p sin stitu sjo n e n .»
Slu tligen gran sk as alltså p o rn o g ra fi de batten på 19 5 0 - och 60-talen m ed bl. a. A g n ar M y k le s San g en om den re d e rubin . T v å sam m anfattand e avsn itt sum m erar » fe lie s ten d en ser i d en u m o ra lsk e litte ratu ren i N o rg e » lik so m » fe lie s ten d en ser i k ritik k en av den u m o ralsk e litteratu ren » .
B a rb a ra G e n tik o w s m eto d ik är socio lo g isk m en i m arxistisk tappning. D e n sexu ella » re v o lu tio nen» b le v bara en ansats och in teg rerad es i k ap ita lism en , m en ar hon. W alter H o llitsch e r har g e tt ut b o k en S ex u a lität und R e v o lu tio n ( 1 9 7 3 ) . B a rb a ra G e n tik o w citerar p å sina slu tsid o r d etta arbete: » D en v irk e lig e frig ja rin g e n av sek su aliteten kan bare ly k k e s sam m en m ed d e arb e id e n d e s fri- gjn rin g . U ten den , som fo rd re r en
virkelig
revo lu - sjo n , fö re lig g e r d et b are en se k su e ll sk in n revo lu - sjo n .»Gunnar Ahlströms doktorsavhandling Det mo
derna genombrottet i Nordens litteratur (1947)
ägnades en påfallande kritisk granskning av Victor
Svanberg i ett sakkunnigutlåtande 1948. Olle
Holmberg var vid samma tillfälle totalt avvisande.
Ett specialutlåtande hade inhämtats av Eli H.
2 4 0
Övriga recensioner
H e c k s c h e r; »om d et so c ialh isto risk a i b o k e n har p ro f. H e c k s c h e r g e n e re llt uttalat att det in te finns n ågon allm än o v e d e rh ä ftig h e t i b o k e n s so c ialh is to risk a u p p g ifter, ett b e ty g som jag to lk ar som ett om o c k m ed tv ek an g o d k ä n t» , fö rk la ra d e H o lm b e rg spetsigt. D a g e n s sto ra in tresse fö r d et m o d e rn a g e n o m b ro tte t som e p o k har fö ra n le tt en n yu tgåva lik so m d e t fö rh ållan d et att G u n n a r A h l- ström , som M agn us v o n Plåten u ttry ck e r d et, hör till » d en m arxistisk t g ru n d a d e s o c io lo g isk a m eto den s p io n jä re r i vårt lan d ». O ck så S v e n M e lle r K riste n se n b ete ck n a r b o k e n som » et h isto risk og m eto d isk g ru n d le g g e n d e a rb e jd e som fo r tje n e r at b liv e stu d e re t o g d isk u te re t langt m ere end tilfaeldet h id d l har vaeret». - N ä r S v e n M e lle r K riste n se n o ch H an s H e r t e l i an slutn in g till io o -å rs m in n e t av G e o r g B ra n d e s ’ in le d n in g sfö re - läsn in gar till H o v e d stre m n in g e r sam lat en rad stu d ier k rin g B rä n d e s , är det
Den politiske Brandes
som står i fö rg ru n d en . A lltfö r en sid igt har m an k o n trasterat den u nge och den gam le B ra n d e s, k o n statera r M e lle r K riste n se n . G e o r g B ra n d e s fo rtsatte att ta del i sam h ällsd eb atten och han ut n y ttjad e s av d e d a n sk a so c ialistern a inte bara på
18 7 0 - o ch 80 -taien som B e n t S e n d e rg å rd u p p v i sar, utan o ck så sen are. E n sto r litte ra tu rso cio lo g isk stu d ie av H an s H e r t e l är ru b ricerad G e o r g B ra n des m ellem so c ia ld e m o k ra te r, m arxister o g k u l tu rra d ik ale; den u tgö r sam lin gsb o k en s tyn gst v ä gan d e bidrag.
E lias B r e d s d o r ff har g e tt sin b o k o m D e n sto re n o rd isk e k rig om sek su alm o ralen fö lja n d e u n d er titel: »E n d o k u m en tarisk fre m stillin g a f saedelig- h ed sd eb atten i n o rd isk litteratu r i 1 8 8 0 ’e rn e » . E tt ö v e rflö d a v m aterial har fö re le g a t, m en B r e d s d o r ff har fö rstått att so v ra och han tyck s m ig i sin k ro n o lo g isk a g e n o m g å n g lyck as g e k o n tu r åt en m ån g fald k o m b attan ter i den n o rd isk a se d lig h e tsfe jd e n . N å g o t fö rd ju p a t id é- e lle r so c ialh isto risk t p e r s p e k tiv blir det n aturligt nog inte u trym m e fö r. A tt B re d sd o rffs iro n i sp ela r ö v e r de k o n se rv a tiv a fö r e träd arna kan m an inte fö rtä n k a h o n o m , m en k an sk e k u n d e sed lig h etsvän n ern a n ågon g å n g fatt rö n a en g n u tta fö rståelse. A g n e te R a sm u ssen har i sk rifte n D a n sk K v in d e sa m fu n g o g saedeligheds- fe jd e n 1 8 8 7 stu d erat d en n a k v in n o fö re n in g s so c i ala rek ry terin g . » D is s e to ting, d et g ru n d tvig ste e le m e n t i D K , o g k u ltu rk am p en s g e n o p b lu sse n v e d B ra n d e s ’ an g rep , er h o ved årsa gen til den m odsaetning, d e r e r m e lle m D K ’s p ra k tisk e a rb e jd e i de f0 rste år o g fö re n in g e n s stillin g tagen i en te o re tisk strid som saed eligh ed sfejd en » , fram h ål ler A g n e te R a sm u ssen i sin såled es till d anska fö rh ållan d en b eg rän sad e studie.
U lf Wittrock
M ic h a e l W in k le r:
Stefan George.
- M ic h ael W in k ler:George-Kreis.
S am m lu n g M e tz le r. J . B . Metz-le rsc h e V erlag sb u ch h an d lu n g . Stu ttg a rt 1 9 7 0 och 1 9 7 2 .
M ic h a e l M . M e tz g e r and E rik a A . M e tz g e r:
Stefan
George.
T w a y n e ’s W orld A u th o rs S e rie s. T w a y n e P u b lish ers, Inc. N e w Y o r k 1 9 7 2 .C h rista Saas:
Georg Trakl.
— L o r e B . F o k in :Franz
Werfel.
— M atth ias P ran g ei:Alfred Döblin.
S am m lu n g M e tz le r. J . B . M e tz le rsc h e V e rla g sb u c h han dlun g. S tu ttg art 1 9 7 4 , 1 9 7 2 och 1 9 7 3 . R . S. F u rn ess:Expressionism.
T h e C ritical Id iom . M eth u en 8c
C o Ltd 1 9 7 3 .Nerthus III. Nordisch-deutsche Beiträge.
E u g en D ie d e ric h s V e r la g 1 9 7 2 .T ill »d en b la n d n in g av o fr iv illig fö r v ir rin g o ch fräc k t ch arlatan en , som u tm ä rk te R im b a u d och M a lla rm é » , fan n s in gen m o tsv arig h et hos Stefan G e o rg e , fa stslo g F re d rik B ö ö k i B o n n ie rs illu stre rad e litteratu rh isto ria , V I I ( 1 9 3 5 ) . B ö ö k s v ä rd e rin g ar v ar sam stäm m iga m ed d em som ty sk a litte ra tu rh isto rik e r b ru k a d e fö ra fram . G e o r g e avled i d e c e m b e r 1 9 3 3 ; B ö ö k fram h ö ll em ellertid att k n a p p ast ens G e o rg e s » d ju p a p a trio tisk a kän sla av sam h ö rig h et m ed d e t ty sk a fo lk e t, ådagalagd allt sedan v ä rld s k rig e t» , had e k u n n at helt frig ö ra h o n om från den re n o d la d e l’a rt-p o u r-l’art-stän d p u n k- ten. I D a n m a rk k o m germ an isten C a rl R o o s att p å 19 3 0 -ta le t fö re trä d a en alltm er p o sitiv hålln in g g e n te m o t G e o r g e och G e o r g e k re tse n ; i Fin lan d p u b lic e ra d e L au ri V ilja n e n 1 9 3 6 en sto r uppsats om h o n o m . » S te fa n G e o r g e u nd sein e W irk u n g en in Sk a n d in a v ie n » beh an d las av S te ffe n S te ffe n se n i N e rth u s II ( 19 6 9 ) - se m in anm älan i S a m laren 19 6 9 — och o m » S te fa n G e o r g e in F in n lan d » sk ri v e r nu Irm a R a n ta v a a ra i N e rth u s I II ( 1 9 7 2 ) . In tresse t fö r d en se n a re G e o r g e k u lm in erad e i N o r d e n ju st åren n ärm ast e fte r 1 9 3 5 , k o n statera r S te ffe n se n som sp e c ie llt in tressera r sig fö r B e rt il M a lm b e rg s fö rh ållan d e till Stefan G e o rg e . E n slu t lig u p p g ö re lse m ed G e o r g e so m » n atio n ell rann- sak are o ch p ro fe t» in går i M a lm b e rg s m e m o a r v o ly m E tt fö rfa tta rliv ( 1 9 5 2 ) .
D e sv e n sk a b id rag till G e o rg e -litte ra tu re n som M ic h a e l W in k le r re g istre ra r i sin se le k tiv a b ib lio g ra fi ö v e r
