Så kommer vi ihåg friluftslivet från
skolåren
- Idrottlärarstudenters uppfattning av
undervisningen i friluftsliv från deras skolår
Anna Wåhlin
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete avanceradnivå 100:2020
Ämneslärarprogrammet: Idrott och hälsa 2016–2021
Handledare: Bengt Larsson
Examinator: Susanne Johansson
How we remember the outdoor
education from school
- PE students’ perceptions of outdoor education
from their years in school
Anna Wåhlin
THE SWEDISH SCHOOL OF
SPORT AND HEALTH SCIENCES
Master Degree Project 100:2020
Teacher Education Program: 2016-2021
Supervisor: Bengt Larsson
Examiner: Susanne Johansson
Sammanfattning
Syfte och frågeställning
Studiens syfte är att undersöka hur bilden och aktiveringen av friluftsliv ser ut hos dagens förstaårsstudenter vid idrottslärarprogrammen i Sverige och hur de upplevt sin egen friluftsundervisning under åren i skolan. Frågeställningarna som undersöks i studien är:
1. Hur ser förstaårsstudenter på sitt eget friluftsliv?
2. Vilka minnen har förstaårets idrottslärarstudenter av friluftsundervisningen från ungdomsskolan?
3. Vilka drivkrafter påverkar lärande och utövande av friluftsliv för idrottlärarstudenter? Metod
Studien har genomförts på förstaårsstudenter vid de nationella utbildningarna till idrottslärare. Där 90 studenter deltog i en kvantitativ enkätstudie för att ge en större bild över hur
aktiveringen och den upplevda friluftsundervisningen var under skolåren. Vilket
kompletterades med 6 stycken intervjuer, där en närmare bild kring motivet till friluftsliv undersöktes i form av upplevelser och känslor från både fritid och skolår.
Resultat
Resultatet från datainsamlingen visar att två tredjedelar introducerats till friluftsliv genom familj och det näst intill alla upplevde någon form av friluftsundervisning under sina skolår. Skogen är den dominerande platsen för skolans undervisning och aktiviteterna orientering, skridskor och skogsvandringar sker. Sett till eget friluftsutövande är det i skogen aktivering för friluftsutövande sker i form av vandringar och motion i elljusspår. Känslor kopplade till utövandet är lugn och harmoni tillsammans med drivkrafterna att få uppleva och tillhöra en gemenskap.
Slutsats
Resultatet tyder på att fortsatt utövande går i linje med positiva upplevelser, vilket återspeglas i formerna av naturmöten från skolan efterliknas i det egna utövandet. Studien pekar på att den främsta anknytningen till friluftsliv är skogen vilket även är den grad (till störst del) elever möter genom friluftsundervisningen i skolan. Motivet till utövandet är upplevelse genom positiva minnena och den harmoni, lugn och stresslindrande effekt naturen för fram.
Abstract
Aim
The purpose of this study is to investigate the depiction and activation of outdoor life looks like in today's first-year students at the sports teacher programs in Sweden and how they experienced their own outdoor education during their schoolyears. The issues that will be examined are:
1. How do first-year students own vision of their outdoor life look like?
2. What memories do first-year students have of outdoor education from their school years? 3.What forces affect the learning and practice of outdoor life for physical education teacher students?
Method
The study was conducted on first-year students at the national educations for PE-teachers. Where 90 students conducted a quantitative questionnaire to provide a wide picture of how the own activation and the experienced outdoor education was during the school years. Which was supplemented with six interviews, where a closer look at the motive for outdoor life was examined in the form of experiences and feelings from both leisure and school years.
Results
The results from that data showed that two thirds were introduced to outdoor life through family and almost everyone experienced outdoor education during their school years. The forest is the dominant place in school and the activities orienteering, skating and hikes take place. In terms of own outdoor activities, it´s the forest where most activation takes place through hiking and exercise. Emotions connected to the outdoor life are peace and harmony together with the driving forces to experience and belonging to a group.
Conclusions
This indicates that continued practice is in line with positive experiences, which is reflected in the fact that the forms of nature encounters from the school are imitated in one's own practice. The study indicates that the main connection to outdoor life is the forest, which is also what most students meet through outdoor education at school. Motive for outdoor life is experience through positive memories and the harmony, calm and stress-relieving effect nature bring.
Innehållsförteckning 1 Introduktion ... 1 2 Bakgrund ... 2 2.1.1 Friluftslivets historia ... 2 2.1.2 Friluftslivets definition ... 2 2.1.3 Friluftslivets förändring... 3
2.1.4 Friluftslivets form i skolan ... 4
2.2 Tidigare forskning ... 5
2.2.1 Friluftslivets fördelar ... 5
2.2.2 Idrott och hälsa – ett kunskapsämne ... 6
2.2.3 Friluftslivet inom idrott och hälsa ... 7
2.2.4 Internationellt friluftsliv i skolan... 8
2.2.5 Digitalisering av friluftsliv ... 9
2.3 Teoretiskt ramverk ... 10
2.3.1 Prestation ... 10
2.3.2 Träning ... 11
2.3.3 Upplevelse ... 11
3 Syfte & Frågeställning ... 11
3.1 Frågeställning ... 11
4 Metod ... 12
4.1 Material och metodval ... 12
4.2 Population och urval... 13
4.3 Genomförande ... 13
4.4 Databearbetning ... 14
4.5 Etik ... 14
4.6 Validitet och reliabilitet ... 15
5 Resultat ... 16 5.1 Introduktion av friluftsliv ... 16 5.2 Innebörden av friluftsliv ... 17 5.3 Friluftsliv i skolan ... 18 5.3.1 Miljöer för friluftundervisning ... 19 5.3.2 Aktiviteter i friluftundervisning ... 20 5.4 Eget friluftsliv ... 22
5.4.1 Miljöer för eget friluftsliv ... 24
5.4.2 Aktiviteter i eget friluftsliv ... 25
5.5 Motiv till friluftsliv... 26
5.5.1 I skolan ... 28
5.5.2 Inom eget friluftsliv ... 29
5.6 Känslor förknippat till friluftslivet ... 30
5.7 Resultatsammanfattning ... 33 6 Diskussion ... 34 6.1 Metoddiskussion... 40 7 Slutsatser ... 42 7.1 Fortsatt forskning ... 42 Litteraturförteckning ... 44 Bilaga 1 – Litteratursökning Bilaga 2 – Informationssbrev enkät Bilaga 3 – Informationsbrev intevju Bilaga 4 - Enkät Bilaga 5 – Intervjuguide Figur- och Tabellförtekning Figur 1 – Fördelningen av introduktion av friluftsliv. ... 16
Figur 2 - Fördelning av hur väl studenterna anser att skolans friluftsundervisning har skapat möjligheter till fortsatt friluftsaktivering... 22
Figur 3 - Fördelning av elevers aktivitetsnivå i naturen/friluftslivet på fritiden ... 23
Tabell 1 - Fördelningen av enkätsvaren...26
Figur 4 - Upplevt huvudfokus kring lärande av friluftsliv i skolan ... 28
1
Introduktion
Dagens samhälle blir mer och mer digitaliserat. Internetstiftelsen (2019) rapporterar i svenskarna och internet att under år 2019 innehade 92 procent av den svenska befolkningen en egen smartphone och att samhället utvecklas av samhällstjänster genom telefon och internet. Rapporten visar på ökad användning av digitala tjänster och hjälpmedel i
svenskarnas vardag, med det mesta kring betalning, tidsbokningar, orientering, underhållning och hälso-applikationer. Naturvårdsverket (Fredman, Ankre, & Chekalina, 2019) upplyser samtidigt i sin rapport att utförandet av friluftsliv i samhället minskade år 2018, färre medborgare tar del av naturaktiviteter i sin vardag. I den senaste läroplanen (Skolverket, 2019) ingår det i skolans uppdrag att eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin digitala kompetens och ge ett ansvarsfullt förhållningssätt. Läroplanen lyfter sedan upp i det centra innehållet av idrott och hälsa mer specifika mål och innehåll som ska förmedlas inom friluftsliv till eleverna. Men vad kommer hända med utövandet av friluftslivet i det ökade digitaliserade samhället? Kommer utövandet ske genom en digitalvärld, gradvis försvinna eller möjligen öka intresset hos den kommande vuxna generationen?
Arbetet från regeringen har fortsatt varit aktiv inom friluftspolitiken och möjliggörandet för befolkningen att sysselsätta sig i naturen genom olika former av friluftsliv. I december 2012 beslutade regeringen om tio mål inom friluftpolitiken som var följande:
1. Naturen ska vara tillgänglig för alla.
2. Personligt och ideellt engagemang ska stå i centrum. 3. Allemansrätten ska värnas.
4. Den hållbara användningen av naturen planeras med hänsyn till friluftslivet behov 5. Kommunerna ska ha ett stort ansvar för naturen nära tätorterna
6. Friluftslivet ska bidra till landsbygdsutveckling och regional tillväxt 7. Skyddade områden ska vara en tillgång för friluftslivet
8. Friluftslivet ska ha en given roll i skolan arbete 9. Fysisk aktivitet och avkoppling ska stärka folkhälsan 10. Beslut om friluftsliv ska fattas med god kunskap. (Skr. 2012/13:51)
Resultatet i Naturvårdsverkets rapport (Fredman, Ankre, & Chekalina, 2019) tyder på att svenskarna sysslar med friluftsliv under helger eller längre ledigheter, inte lika mycket under vardagar. De visar också på att mellan åren 2007 och 2018 minskade andelen som var i
naturen ”ganska ofta” eller ”mycket ofta”. De främsta aktiviteter som svenskarna genomför inom friluftsliv är natur- och motionspromenader, vistelse i skog och mark för
naturupplevelse eller cyklar på vägar. Under de senaste 12 månaderna har ca 90 procent aktiverat sig genom de två förstnämnda och två tredjedelar av svenskarna cyklade på vägar minst 1 gång. Samtidigt har 27 procent, 18 procent respektive 15 procent uppgett att de utövat de ovannämnda aktiviteterna mer än 60 gånger under de senaste 12 månaderna.
2
Bakgrund
Samhället utvecklas genom det digitala och det går inte att stoppa, behöver detta sätta stopp för friluftslivets utövning. Det senaste året, 2020, har världen drabbats av covid-19 pandemin där samhället ställts på prov och de digitala lösningarna har blivit ett måste för att människan ska kunnat fortsätta sin vardag genom jobb, skola och sociala samanställningar (Europa kommissionen , 2020). Pandemin har samtidigt skapat en ökad trend inom friluftslivsutövning där flertalet friluftsorganisationer uppger att de upplevt en ökning av besökare vid deras anläggningar (Naturvårdsverket, 2020). I bakgrunden kommer förklaringar för friluftslivets historia (Svenning, 2001) samt dess definition och betydelse i samhälle och skola bygga den grund som studien tar sin utgångspunkt från.
2.1.1 Friluftslivets historia
Friluftslivet kan i viss mån ses som människans förhållande till naturen, där förståelsen till naturens kraft och människans roll i naturen har begrundats över generationer. I ett historiskt perspektiv är människans förhållande till naturen livsavgörande, våra förfäder jagade och tog tillvara på naturen. För att senare gå över i ett jordbrukssamhälle som i sin tur övergick i industrialisering, vilket lett oss till dagens stora miljö- och naturresursproblematik. Kring 1900-talets början efter krigstiden uppkom det svenska folkhemmet. Städer byggdes upp, samhället blev mer urbaniserade och tillsammans med kortare arbetsdagar och högre materiell standard steg intresset för naturen som en rekreationskälla över hela nationen. I och med den ökade tillgången av fritid i samhället startade arbetet från regeringens sida, för att möjliggöra friluftsutövandet då det ansågs medföra goda hälsoeffekter för både kropp och själ (Sandell & Sverker, 2008).
2.1.2 Friluftslivets definition
naturkontakt, vilket blir ett allt viktigare element för människan när vi tenderar att leva mer och mer avskilt från naturen. Tordsson (2010) skildrar den moderniserade friluftslivet i Norge och han menar på att det handlar om att människan ska befrias från det urbaniserade
samhället, dess normer och samhällskraven kopplade till arbete och vardagsliv. Människan ska med naturen känna sig fri och avkopplad utan krav på samhällets förväntningar. Regeringen definierar friluftslivs begreppet enligt följande:
”friluftsliv: vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling,” (SFS 2010:2008, s. 1)
I den svenska akademins ordlista beskriver friluftslivs begreppet:
”friluftsliv [fri-lufts|liv-et]: verksamheter ute i det fria vanligen för längre tid och i vildare natur” (Svenska Akademin, 2020)
2.1.3 Friluftslivets förändring
Förr i tiden förmedlades friluftslivet genom arv i samhället, vilket blev en förutsättning för överlevnad. Redan som barn lärde de sig om jakt, fiske, skörd och odling genom att följa med på vandringar och direkta naturmöten där de ställdes krav på att lära och hantera naturen med diverse redskap. De fick då med sig olika färdigheter och metoder för transport på ex. skidor, kälke, skridskor och med sina egna ben (Backman, 2011). Tordsson (2010) beskriver det moderna friluftslivet där vi söker upplevelsen och den natursköna miljön i relation till hur människans digitaliserade vardag skapat en effektivare och tidsparande modell som har resulterat i mer stress och mindre otillgänglig tid. Människan har blivit tillgänglig dygnet runt oavsett var den befinner sig, vilket skapar en motpol till den fria naturvistelsen friluftsliv. Tordsson (2010) beskriver arvet och kulturen av friluftslivet i Norge, som ligger i
befolkningens uppfostran, att utföra och lära aktivering inom friluftslivet. Vidare beskriver han också friluftslivets mening och betydelse för de sociala sammanhangen och hur
erfarenheter sedan går i arv mellan grupper, familj och individer. Även utanför Nordens gränser tar friluftslivet eller utomhus aktivering som det också kan översättas till, form i andra skepnader då naturen inte utgör lika förhållanden. I USA har en större aktivering inom
National Parker, stränder, skidbackar och kajakpaddling utformat friluftslivet, medan
aktivering inom jakt, fiske och camping har börjat minska de senaste decennierna (Manning, 2011). Korrelationer för minskningen inom naturaktivering i USA har satts i relation med den ökade användningen av digitala-medier och verktyg. Pergams och Zaradic (2006) har tagit
fram siffror att 16-åringar i mindre skala besöker nationalparker och aktiverar sig mindre i naturen för att istället ha en ökad användning av elektronisk underhållning så som videospel, internetapplikationer och hemmafilmer. Grannlandet Canada har en längre historia inom friluftslivet där upp mot 40 procent av ytan består av skog och har en skiftande natur i form av både sjöar och berg (Bone, 2017). Det kanadensiska friluftslivet börjar hotas av
klimatförändringar och det varmare klimatet medför förändringar av möjligheter till friluftsliv och friluftsturismen i landet. De traditionella snöaktiviteterna (skidåkning, fjällturer,
snöskoter och skridskor osv.) i Kanada blir tuffare att genomföra i varmare klimat (Hewer & Gough, 2018).
Arnegård (2011) beskriver i sitt kapitel om friluftslivet i samhället, där förändringen går från naturupplevelse och miljö nyttjande till en mer sportifierad verksamhet av det tidigare friluftslivet. Konsumtionen kring att sälja upplevelser ökar, där sökandet efter prestation och tävling ligger i grunden framför den skönt lugnande naturupplevelsen. Tillsammans med att den materiella marknaden kring utrustning och säkerhet ökar och möjliggör tillgången för en större publik så brister det inom utbildning av området. Därför är utbildningen inom
friluftslivet en viktig del av hälsan för människan och för att vårda om naturen och planeten vi lever på.
2.1.4 Friluftslivets form i skolan
Utbildning inom skolväsendet bygger på det demokratiska samhället, syftet med skolan är att elever ska få möjlighet att ta del av kunskap samt utveckla ett livslångtlärande. Detta beskrivs tydligt i skolans värdegrund (Skolverket, 2019) som delvis är skrivet utifrån skollagen
(2010:800). Där även lärandet inom respekt för medmänniskor och samhället ska genomsyras av de demokratiska värderingar som det svenska samhället byggts upp på. Framtaget i skolans uppgift är också att varje enskild elev ska få möjligheten att finna sin personlighet för att delta i samhällslivet, i mån om att det överensstämmer med den etik, moral och respekt för
samhället i stort och dess medborgare.
I läroplanen (Skolverket, 2019) beskrivs det tydligt hur betydelsen kring de positiva
upplevarnas inom rörelse och friluftsliv kopplat till deras senare förmåga att vara fysiskaktiva. Vidare beskriver de att syftet av ämnet är att tydligt förklarar hur eleven ska utveckla
Friluftsliv och utevistelse
• Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering, såväl med som utan digitala verktyg.
• Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
• Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.
• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen. (Skolverket, 2019, s. 49)
Elevers syn på idrott och hälsa i skolan är varierad, en del älskar ämnet och andra tycker mindre om det. Vilket ofta visar sig vara de som är bra och vill ha ett ”avbrott” från skolans andra kunskapsämnen. Detta beskriver Redelius (2004) kring synen på ämnet idrott och hälsa i skolan hos eleverna, tillsammans med att uppfattningen av utbildning inom friluftsliv inte uppstår mer än 1–2 gånger om året. Fördelningen mellan områden i ämnet idrott och hälsa har visat att friluftslivet endast får omkring en tiondel av undervisningstiden medan upp mot sju tiondelar består av bollspel, gymnastik och fysisk träning (Sandahl, 2004).
2.2 Tidigare forskning
Genom den tidigare forskningen inom området kring friluftsliv och dess utformning i skolan har en stor del gjorts på idrottslärare själva (Mikaels, 2018; Backman, 2011) samt lärare inom friluftsliv på högskolenivå (Backman, 2008). Det har även utfört ett antal olika rapporter kring hur friluftslivet faktiskt tar sig form i samhället (Fredman, Ankre, & Chekalina, 2019; Fredman, Karlsson, Romild, & Sandell, 2008) och skolan (Svenning, 2001).
2.2.1 Friluftslivets fördelar
Idag ser friluftslivet och dess introduktion för människan inte ut som förr i tiden, i stort så minskar aktiveringen kring friluftsliv hos den svenska befolkningen (Fredman, Ankre, & Chekalina, 2019). Det finns tydliga kopplingar för utveckling och förbättring av kognitiva förmågor, likt en ökad självkännedom, självförtroende, förhöjd sinnestillvaro och avkoppling (Richmond, Sibthorp, Gookin, Annarella, & Ferri, 2018; Mygind, et. al, 2019). Tordson (2010) nämner kring det modernisera friluftslivet som söker upplevelsen och miljön, kopplat det till den digitaliserade och tidseffektiva vardagen vi lever i. Inom området av det
ser sociala medier och applikationer på deras smartphones som en distraktions för att aktivera sig utomhus (Mackenzie, et. al, 2017).
Friluftslivet har en betydande inverkan i samhället för att skapa och behålla en frisk och stark befolkning. Som tidigare nämnts är friluftslivet ett naturligt arv från våran historia och i ett internationellt perspektiv ses friluftsliv som ett nordiskt uttryck (Sandell & Sverker, 2008). Norge har en stor fostran inom friluftslivs utövande och hög betydelse i det norska hemmet samt inom dess kultur för både historiska och sociala sammanhang (Tordsson, 2010). Utöver de goda fysiska aspekter som utvinns i naturmöten hos människan genom friluftsliv, har det uppvisats ha en god betydelse för den psykologiska och kognitiva utvecklingen (Richmond, Sibthorp, Gookin, Annarella, & Ferri, 2018). Naturmöten handlar till stor grad om
upplevelsen för individen men också till viss del om gemenskapen och det sociala utbytet som sker kopplat till aktiveringen (Manning, 2011; Tordsson, 2010). Smith och Mackie (2015) har undersökt känslor som uppstår i grupper när individer kommer samman i en aktivitet. Där gemenskap skapas över ett delat intresse för en specifik aktivitet eller skede, vilket inte behöver delas mellan samma personer i andra situationer. Vidare diskuteras det att den gruppsammanhållning som uppstår även påverkas av medlemmarnas sinnesstämning och miljön vid aktiveringen. I en sammanställning av artiklar publicerade mellan 2004–2017 visar evidensen på att naturupplevelser och aktivering inom friluftsliv ökar välmående hos
människor som utövar det. Det beskriver även hur en friluftsaktivering ger nytta till förbättrad självkänsla, problemlösning, humör och social förmåga (Mygin, et. al, 2019).
2.2.2 Idrott och hälsa – ett kunskapsämne
Tidigare nämns det hur läroplanen uppmanar till att skolan ska bidra med ett livslångtlärande för elever som i sin tur ska forma dem till goda samhällsmedborgare. Tidigare har det påvisat att det som formar ett livslångt lärande är från ena sidan kopplat till hur upplägget på
undervisning och lärandet ser ut. Lärandet som ger en drivkraft och motiveras, ofta genom att elever själva får reflektera, pröva och utvärdera vad de precis gjort och hur de tar emot innehållet (Schunk, 2005a; Schunk, 2005b; Pintrich, 2003). Från andra sidan är det livslånga lärandet kopplat till elevernas egenförmåga att vilja lära samt deras förmåga att utveckla sitt lärande (Artelt et al., 2003; Schunk, 2005b; Deci & Ryan, 2002). Dessa två faktorer till ett livslångt lärande bör inte ses som två motpoler eller att de enbart träder i kraft individuellt, utan det livslånga lärandet är beroende av kombinationen av det individuella drivkrafterna till
Ämnet Idrott och hälsa är i skolansvärlden ett kunskapsämne som utförs genom en stor del praktiska moment. Utifrån Skolverkets (2019) läroplan beskrivs ämnet genom att fysiska aktiviteter och hälsosamma livsstilar är grundläggande för människans välbefinnande, och att positiva upplevelser kring rörelse och friluftsliv har en stor betydelse för fysisk aktivering livet ut. Lundvall (2004) beskriver hur dagens idrott och hälsa har vuxit fram från
gymnastiken genom lärarens eget tycke om innehållet till en mer fysiologisk inriktning till att det mer och mer närmade sig idrotten. Vidare förklara hon hur genom läroplanen 94 ämnet fick sitt nya namn ”idrott och hälsa”, där förvirringar uppstod kring hur ämnet nu skulle tolkas. Hur ämnet idrott och hälsa ska läras ut och tolkas är fortfarande en pågående debatt. Quennerstedt (2008) har diskuterar det salutogena och patogena synsättet. Det patogena synsättet har i stort varit genomgående inom ämnet idrott och hälsa. Men istället för att bygga upp mätbara mål genom specifika uppdrag, menar Quennerstedt (2008) på att ett salutogent synssätt där det förmedlas och ger förståelse i varför utförandet ska ske. Effekten blir då att skapandet av ett livslångtlärande och förståelse av ämnet idrott och hälsa i högre grad kan uppnås. Från en sammanställning av studier hur ett pedagogiskt förhållningssätt i lärande visar det på en effekt som leder till större förståelse. Där lärare skapar metaforer och miljöer i klassrummet som eleverna själva kan utforska och få chansen till att ”äga sitt lärande” istället för att läraren ska säga hur varje lite sak ska genomföras (Ward & Ayvazo, 2016).
2.2.3 Friluftslivet inom idrott och hälsa
Skolans primära uppdrag är att främja lärandet hos eleverna och få dem att erhålla och utveckla kunskaper för deras personliga utveckling och framtida liv i samhället. De ska även få utbildning och fostran för att kunna utveckla och överföra kulturarv om världen,
traditioner, språk och kunskaper, detta ska präglas av omtanke och generositet (Skolverket, 2019). Vilket ska träda fram inom all undervisning lika väl inom matematik som idrott och hälsa, men kan gestaltas i olika skepnader.
Tidigare har det även visats på en viss problematik inom läroplanens förverkligande i skolan inom friluftslivsundervisningen, lärare har svårt att skilja mellan friluftsliv och sport där de anser att i de faller under samma tak (Backman, 2008; Svenning, 2001). Vidare menar även Backman (2008) att det är upp till läraren själv vad som är relevant att lära ut för att skapa förståelse och intresse kopplat till styrdokumenten, vilket ofta sker utefter egna positiva erfarenheter och relevans i sin högskoleutbildning. Från att fokus hos lärandet i friluftsliv till stor del ligger i elevernas eget utförande och kunskaper att utföra anser Mikaels (2018) att platsresponsiv undervisning borde få en större plats inom friluftslivsundervisningen. Genom
det menar Mikaels (2018) på att en förändring i synen på friluftsundervisningen i skolan skulle skapa en högre förståelse för individen kring plats och miljö samt på hur vi tar hand om våran klimathotade planet.
Backman (2011) lyfter skildringen av friluftslivet i skolan genom ett exklusivt friluftsliv och ordinärt friluftsliv, där det handlar om miljön där aktiveringen tar plats, vilka förkunskaper som krävs och graden av fysisk förmåga. Han beskriver vidare genom sin tidigare forskning att den exklusiva skildringen uppstår i högre grad jämfört med den ordinära, vilket framstår som det enklare att applicera i skolmiljö. Han betonar även sina egna iakttagelser utifrån sin erfarenhet och tidigare forskning kring att friluftsundervisningen i skolan bör lägga större vikt på naturupplevelser än tävling och prestation. Backman (2011) tittar också på framtidens friluftsliv som han beskriver är en balans mellan det genuina utövandet och det anpassade friluftslivet efter kommersialiseringen, medikaliseringen och teknikutvecklingen.
2.2.4 Internationellt friluftsliv i skolan
Tidigare benämning kring friluftslivet utanför Sveriges gränser träder det i form både från liknande och åtskilda vyer efter miljötillgången och det är detsamma för skolan. Många länder inkluderar friluftslivet i ämnet idrotta och hälsa eller ”physical education”. Där det även som i Sverige har en stor betydelse kring hur väl lärarens egna erfarenheter är inom området
(Backman, 2008; Hovey, Niland, & Foley, 2020).
Det norska friluftslivet påminner mycket om det svenska men har en större kulturell tradition. Där norrmännen ser friluftslivet om en tradition och kunskap som går i arv mellan
generationer (Tordsson, 2010). Det starka värdet av okonstlat vardagsliv och harmoni medför att den norska skolan har friluftsliv som en del av deras läroplan i alla åldrar (Dahl, et. al, 2016). Dahl et. al (2016) beskriver hur friluftslivets utformning i den norska skolan ska vara ett sammanhang för lärandet i att uppleva naturen, utveckla fysisk och psykiskt välmående i samband med utveckling av grupprocesser och samarbetsförmåga.
Kanada är ett land med olika naturtillgångar över landets yta, stor del av landet består utav skog och andra delar av sjöar och berg (Bone, 2017). Därav har den geografiska punkten en stor betydelse kring utövandet av friluftsliv för gemeneman och skolan, tillgångarna kan vara många och ge rikligt med naturmöten (Purc-Stephenson et al., 2019). Purc-Stephenson et. al (2019) har genom en meta-analys av det kanadensiska friluftslivet (outdoor education) i
outdoor-living skills”, ”Risk and Challenges” och ”Gaining environmental knowledge”. Inom dessa områden uppges aktivering kring vandring, hur du startar en eld, risker och utmaningar som framkommer i naturen samt hur de förhindrar och kommer tillrätta med dem. Vidare till hur miljön påverkas av människans handlingar och förståelsen kring naturens uppbyggnad och nedbrytning (Purc-Stephenson et. al, 2019).
Quay (2016) lyfter i sin artikel diskussionen kring den Australiensiska friluftslivet i
läroplanen, där han genom ett historisk perspektiv ser läroplanens utformning av frilufstliv varken ligger i att lära ut kunskapen eller att utföra aktiviteter inom området. Istället ser han att Australien går in på en djupare nivå av att begripa och empatisera med sätt att vara i naturen. Friluftslivet i den Nya Zeeländska skolan har Martin et. al (2020) beskrivit att de varit baserat på värdet av att utveckla indiviernas fulla potential i att utveckal medkännsla och mod. Fram till idag har skolan fokuserat på att utveckla elevernas förmågor inom friluftsliv genom utflykter och aktivering i naturen där målet varit att framställa dem till bättre
medmänniskor som ger ett bättre samhälle och som i sin tur bidrar till en bättre värld (Martin, Mott, & Watson, 2020).
2.2.5 Digitalisering av friluftsliv
Inom den svenska läroplanen framkommer det tydligt att skolans uppdrag bland annat handlar om att fostra goda samhällsmedborgare genom att integrera digitala hjälpmedel och utbilda inom källkritiskt förhållande till information (Skolverket, 2020). Det finns förväntningarna för att nyexaminerade lärare enkelt ska anpassa sin undervisning till det digitala och utveckla sina elever inom det, men det har visats att lärare inte helt känner att de får med sig dessa
kompetenser kring digitala verktyg från sina utbildningar (Gudmundsdottir & Hatlevik, 2018). Då lärare har olika grader av kompetens och tillgång i att använda digitalt inflytande i sin undervisning varierar lärandet, en studie av Burden et. al (2016) tar upp att det
pedagogiska inflytandet påverkas av hur integrationen av digitala verktyg binds in i lärandet. Digitala kompetenser ses som en av nycklarna för ett livslångtlärande (The European
Parliament and the Council, 2006). För idrottslärare anses det av Tsankov (2017) att en högre digital kompetens kan användas som hjälpmedel till att nå ut med information, motivera elever samt att hålla en god kommunikation.
I en studie gjort på ungdomar i USA visar de på hur stort inflytande sociala medier har på deras attityd till fritidsaktivering, sociala normer och beteendemönster. De menar även på i studien att exponering av videoklipp på digitala plattformar och sociala mediekanaler ger en
ökad chans för ungdomarna att aktivera sig i naturen genom olika former av friluftsliv (Schwab, et. al, 2020).
2.3 Teoretiskt ramverk
Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är Engströms logiker, utformade för analysering av kroppsövningskulturen. Engström (2010) beskriver logikerna som ett
analysverktyg för att skapa förståelse av innehållets innebörd för individen, syftet med
logikerna bygger på att skapa en enklare förståelse för individers olika uppfattningar av skilda idrotter, motionsvanor och friluftsaktiviteter. Utgångspunkten i analysen handlar om det praktiska utövandet, vilket betyder att logiken som aktiviteten faller under bygger på sättet och villkoren individen rör sig på samt i vilket sammanhang. Engström förklarar
synliggörandet av olika logiker i handlandet genom följande frågor: ”Hur regleras utövandet? Vad är möjligt att göra och vad förväntas man göra respektive vad kan man inte göra?” (Engström, 2010, s. 50). Sättet att se på utövandet genom Engströms logiker blir skilt från det traditionella synsättet, där det oftare kategoriseras efter idrottsgrenar eller typ av aktivitet, oberoende av vilken form den tar plats, exempelvis tävling, prestation, lek eller upplevelse (Engström, 2010). För att synliggöra vilken logik som utövandet faller under kan
frågeställningen vara i stil med ”vad gör man och vad går verksamheten ut på?” (Engström, 2010, s. 51).
Teorin vill skapa ett verktyg för att kunna analysera människans delaktighet eller
avståndstagandet från olika aktiviteter. Vilket Engström (2010) lyfter i framtagandet av hans logiker, det finns ett flertal olika logiker som är tillämpningsbara och även utbytbara. Utifrån de flertalet logiker som anses finnas övergriper tre större områden, vilka är: prestation, träning och upplevelse.
2.3.1 Prestation
Logiken prestation handlar om att individen strävar efter att vara så duktig som möjlig och uppkommer främst inom tävlingsidrott, där det handlar om att vara bättre än någon annan. Men det kan även ses genom ett icke konkurrensbaseradsituation, där det i större grad handlar om att individen utmanar sina egna förmågor och strävar efter en utveckling. Logiker under prestation kan ta form i: tävling och rangordning, utmaning och uttryck (Engström, 2010).
2.3.2 Träning
Träning är som det låter, logiken bygger på att utövaren söker genom systematisk träning en förbättring för prestationsförmåga, kroppslig status och hälsotillstånd. För att urskilja träningslogikerna har de en grund i investeringstänk, med andra ord söker utövaren efter att aktiviteten i sig ska resultera in en förbättrings effekt. Dessa effekter kan tas i form genom exempelvis kondition, rörlighet, kroppskontroll, mental hälsa, styrka eller kroppsligt utseende. Under träningar uppkommer logiker som: fysisk träning, färdighetsträning och rörelse- och koncentration träning (Engström, 2010).
2.3.3 Upplevelse
Syftet med logikerna under upplevelse är att huvudfokus ligger i att en upplevelse för
individen skapas. Logikerna kan innebära att den roar för stunden, har ett lustfyllt uttryck och inte ställer krav på vare sig träningen eller prestation. Det handlar om stunden och inte lika mycket vikt på framtidspåverkan. Den kan även ta form genom naturvistelser där fokus ligger bortom det specifika utförandet utan syftet är känslan och upplevelsen i naturmiljö oavsett väderförhållande. Det kan även uttrycka upplevelser genom rörelsetill musik som
förekommer spontant utan något fokus på korrekt utförande eller förbättring synpunkter (Engström, 2010).
Engströms logiker kommer ligga i grund för utformningen och syftet med enkäten i denna studie. Med hjälp att detta teoretiska ramverk kan en tydligare bild av hur data ska samlas in och tolkas göra då undersökningen kommer rikta sig mot hur populationen sett på sitt utövande av friluftsliv under deras skolgång.
3
Syfte & Frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen av friluftsliv under hela
ungdomsskolan har uppfattats av förstaårsstudenter vid ämneslärarprogrammet inriktning mot idrott och hälsa. Och vilket typ av lärande som de själva anser driver dem till att lära och anamma friluftslivet i deras liv idag.
3.1 Frågeställning
1. Hur ser förstaårsstudenter på sitt eget friluftsliv?
2. Vilka minnen har förstaårets idrottslärarstudenter av friluftsundervisningen från ungdomsskolan?
4
Metod
4.1
Material och metodval
Studier som är mätbara samt analyserar numeriska relationer mellan variabler tar form i en metodteori under kvantitativ forskning. Vidare kan ansatsen tas i form från ett deskriptivt eller explanativt perspektiv, men det gemensamma syftet är att ta fram generell eller ytlig
information till forskningsområdet. Det betyder att den kvantitativa metoden avser att ta fram ett generaliserbart resultat för populationen som framtagits från forskaren genom antaganden och idéer bottnade i den positivistiska vetenskapen (Hassmén & Hassmén, 2008).
Denna studie har delvis genom en kvantitativ metod med en explanativ forskningsansats genomförts med enkäter. Enkäterna har utformats i två olika delar, en deskriptiv del och en del kring friluftsminnen från skolgången till nu tid. Svararsalternativen är givna och blandade i nominal- och ordinalskala, men överensstämmande inom varje del (bilaga 4). Innan enkäten genomfördes har den testats genom en pilotenkät. Syftet av att genomföra pilotenkäter är för att försäkra sig om att frågorna och svaren uppfattas enkelt och tydligt för att besvara, det ger även en indikation till forskaren om att det är relevanta frågor som stärker validiteten i studien (Ejlertsson, 2014).
Efter genomförandet av enkätundersökningen med ansats i kvantitativ forskning har en ansats tagit form genom kvalitativa intervjuer, vilket gör att studien har en blandad ansats form. Som Hassmén och Hassmén (2008) beskriver den kvalitativa ansatsens syfte med att den riktar sig mot att skapa förståelse i ett mer mänskligt anseende. Då metoden producera mer beskrivande data för att besvara forskningsfrågorna i studien. De kvalitativa intervjuerna skapar ett större djup inom forskningsområdet, för att från den kvalitativa delen som är något mer strukturerad gå in mot djupet genom närmare analys av vad populationens egna ord kring området är (Hassmén & Hassmén, 2008). Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide (bilaga 5) som byggs utifrån enkätfrågorna för att komma närmar förståelsen av hur
upplevelsen och inlärningen av friluftslivet har uppfattats från population- och urvalsgruppen. Kvale & Brinkmann (2014) nämner att en pilotintervju bör genomföras innan de
datainsamlande intervjuerna genomförs för att försäkra att intervjuguiden uppfattas korrekt och att frågorna utger relevant data för vad som undersöks. Vilket genomfördes innan de 6 stycken datainsamlande intervjuerna utfördes på cirka 25 minuter vardera.
4.2 Population och urval
Populationen i denna studie är studenter som läser första året på ämneslärarprogram inriktat mot idrott och hälsa runt om i Sverige där fem av sex universitet och högskolor medverkat och ca 280 studenter har fått tillgång till att besvara enkäten. Deltagandet uppgick till 90 personer som svarade på enkäten vilket ger ett bortfall på omkring 68 procent varav ett internt bortfall uppmätts till 12 procent. På grund av den rådande pandemin tillämpades ett
tillgänglighets urval för att nå ut till studenter. Hassmén och Hassmén (2008) beskriver att tillgänglighetsurvalet tillämpas vid studier som yttrar sig om större grupper av människor. De menar på kan medföra en skillnad i svaren från målpopulationen och den tillgängliga
populationen som i sin tur kan minska tillförlitligheten av slutsatsen.
Urvalet för de kvalitativa intervjuerna är densamma som för enkäterna, förstaårsstudenter vid ämneslärarprogrammet inriktning idrott och hälsa. Det är 6 deltagare (2 tjejer och 4 killar) som medverkat genom ett frivilligt urval, där samtliga fått förfrågan och utefter tillgänglighet valts ut (Hassmén & Hassmén, 2008).
4.3 Genomförande
Efter att det tidigare forskningsläget kartlagts inom friluftslivet i samhället och i skolan samt metodvalet utformats. Har enkäten utformats utifrån det teoretiska ramverket, Engström (2010) och hans logiker kring analysering av kroppsutövning. Vidare har samtliga högskolor med ämneslärarprogram med ingång till idrott och hälsa kontaktas för att få nå upp till deras första års studenter via mail eller studentportal. Där sedan informationsbrev skickats ut för att alla tilldelats samma information (bilaga 2), där efter har ytligare två påminnelse mail skickats ut för att minimera bortfallet. Enkäten är skriven i ett online format genom webbenkater.com där studenterna får en länk som kontrollerar att de enbart svarat på enkäten en gång samt att den ger alla deltagare full anonymitet i sitt genomförande. Vid slutet av enkätinsamlingen skickades ytligare ett informationsbrev (bilaga 3) ut till samtliga som tagit del av
enkätundersökningen för att frivilligt ställa upp på en kvalitativ intervju. När intervjudeltagare hittades har intervjuer genomförts över zoom samtidigt som de spelats in för vidare
transkribering.
Efter att all data samlats in har enkäterna svaren konverterats över siffror i Microsoft Excel, (konvertering till siffror: 1=inte allts, 2=delvis, 3=till stor del, 4=helt och hållet) där sedan analyser i form av sammanställningar utförts för att ta fram ett resultat i undersökningen.
Efter intervjuerna genomförts och transkriberats har en textanalys gjorts för framtagning av ett mer kvalitativt resultat.
4.4 Databearbetning
Utifrån den kvantitativa datainsamlingen har bearbetning i Microsoft Excel genomförts och framtagning av olika diagram och tabeller. Inga fortsatta statistiska analyser har gjorts, utan det är deskriptiv statistik som är framtagen utifrån enkätsvaren. Den deskriptiva statistiken är en beskrivning av hur datainsamlingen fördelar sig och vidare har studie de kvalitativa intervjuerna varit den mer djupgående analysen.
Analysen av de kvalitativa intervjuerna har genomförts inom fenomenologi. Hassmén och Hassmén (2008) beskriver att analyser inom fenomenologin syftar till att försöka förstå och beskriva hur strukturer uppstår kring ett fenomen för människor, där det genom tolkningar av exempelvis transkriberade intervjuer når fram till individers upplevelser. Där den
transkriberade data har delats upp genom teman byggda utifrån det teoretiska ramverket, Engströms logiker (Engström, 2010). Bearbetningen har gjorts genom tolkande fenomenologi vilket beskrivs av Hassmén och Hassmén (2008) genom att respektive intervjutranskribering analyseras separat för att systematisk skapa förståelse utifrån de olika teman. Vidare för att finna igenkännande och återkommande begrepp och upplevelser inom de olika temana och därifrån bygga kluster som formar betydelsefulla fynd. Det skapar sen ett systematiskt schema över datainsamlingen som inom varje tema funnit återkommande och skiljaktiga upplevelser kopplade till citeringar i intervjuerna.
4.5 Etik
I studien är deltagandet helt anonymt, det framkommer inte några personuppgifter i studien från de deltagande. Vid genomförandet av undersökningen har deltagarna informerats av studiens syfte och hanteringen av deras uppgifter och svar. Genom online enkäten har deltagarna tagit del av information och lämnat samtycke (bilaga 4). Det var helt frivilligt att ställa upp i studien för deltagarna och de kunde avstå att svara på frågor eller lämna när de själva ville. Vid färdigställd uppsats har deltagarna kunnat ta del av studien. Data som samlas in genom metodvalet har endast används till studiens syfte och inte visas för någon annan än uppsatsskrivaren samt handledare och behandlas med anonymitet och arkiveras för framtid. Med hänsyn till att möta de forskningsetiska kraven kring, informations-, samtyckes-,
för att öka trovärdigheten för studien. Uppsatsen försäkras vara skriven av undertecknad författare med handledning av undertecknad handledare där data och arbetsprocess inte plagierats, skrivits eller genomförts av någon annan (Hassmén & Hassmén, 2008).
4.6 Validitet och reliabilitet
Vid genomförande av forskning är det viktigt att försäkra sig om att studien står på en god tillförlitlighet och upprepbarhet. Detta med andra ord är validitet och reliabilitet inom forskningstermer. När det pratas om reliabilitet handlar det om i hur stor grad studien är upprepbar, alltså hur väl utformad studien är för att uppnå samma resultat vid upprepning av liknande målgrupp. Medans validiteten i en studie bygger på hur väl studien har lyckats skapa tillförlitlighet inom det som studeras, att relevant målgrupp och fenomen har tagits fram för att bygga studien. (Hassmén & Hassmén, 2008)
Närmare på det som kan tänkas påverka studiens validitet, nämner Hassmén & Hassmén (2008) en rad olika aspekter som måste tas i beaktning som kan delas upp i intern validitet och extern validitet. Det som kan komma och påverka den interna validiteten i denna studie är bland annat: homogenitet, bortfall, mognad. Där den interna validiteten handlar främst om hur orsakssambandet kan påverkas mellan den beroende och oberoende variabeln. Den externa validiteten handlar i större grad hur generaliserbart resultatet av studien blir. Vilket kan ses utifrån komponenter inom struktur, funktion och koncept.
Vid åtagandet av att utföra en kvantitativ studie finns det vissa risker att säkerhetsgraden av de framtagna resultaten inte blir så hög. Det är då viktigt att försäkra validiteten och
reliabilitet i undersökningen metodval och population, vilket säger att rätt målgrupp undersöks samt genom rätt metod och frågor gentemot syftet. En viktig del för att stärka reliabilitet i studier handlar om deltagarna, där individers dagsform kan ha en inverkan likväl relationen mellan deltagare och forskare kan ha en betydelse (Hassmén & Hassmén, 2008). Hassmén & Hassmén (2008) beskriver också värdet för reliabilitet och validitet inom
kvalitativ forskning där det i en högre grad ser till överrensstämmelse mellan forskare, där det kort handlar om att forskare tolkar data på liknande sätt. Vid en högre överenstämmelse ökar reliabiliteten av studien.
5
Resultat
Resultatet är strukturerat efter de sex teman som framkom genom databearbetningen. De teman som är presenterade i följande kapitel är: introduktion av friluftsliv, innebörden av friluftsliv, friluftsliv i skolan, eget friluftsliv, motiv till friluftsliv och känslor förknippat till friluftsliv. Inom varje tema kommer först den övergripande bilden utifrån det samanställda data från enkäten att presenteras i följd av det närmare beskrivna uppfattningarna från intervjuerna.
5.1 Introduktion av friluftsliv
Utifrån enkäten uppger två tredjedelar av
studenterna att de har introducerats till friluftslivet genom sin familj. Omkring en fjärdedel angav att de introducerades till det genom skolan, 5 procent genom fritidsaktiviteter och 3 procent genom skolan (figur 1).
Vilket utifrån intervjuerna också är uppdelat i olika meningar, vissa studenter minns att skolan
var den platsen som de främst har minnen av friluftsliv. Studenterna delade med sig av: Student 4: ”Eh, friluftsliv har mest erfarenhet av det från skolan, jag har inte gjort så mycket utanför skolan. Det är väl att man är med sig klass eller någonting och gör något utomhus i skogen eller någon annan slags aktivitet... Man har en naturdag som vi
kallade det på våran skola, utomhus…
Intervjuare: ”mm, så det var genom skolan som du introducerades till friluftslivet?” Student 4: ”Ja, exakt.”
Samtidigt som en annan student ansåg sin introduktion genom denna väg:
Student 2: ”…Även och till exempel vara ute i skogen… eehh och grilla... Eh det var någonting jag och familjen har gjort... Det är väl friluftsliv.
Intervjuare: ”Hur kan du säga att du introducerades till friluftslivet?” Student 2: ”Neej det var ju genom skolan…”
Intervjuare: ”Genom skolan?”
Figur 1 – Fördelningen av introduktion av friluftsliv. Data ur enkätundersökningen.
En annan av studenterna ansåg inte att sin familj hade någon större relation till friluftsliv utan det hade kommit från skolan:
Student 3: ” eeh, jag har inte så stor relation till friluftsliv för vi gör inte så mycket i min familj... Eh, vi åkte väl skidor när jag var barn. Men annars har det inte varit så mycket, vi plockade svamp någon gång ibland. Det har mest varit i skolan som jag har fått relation till det .vi har inte gjort så mycket hemma. vi har aldrig fjällvandrat, vi har aldrig åkt iväg på grejer utan…
Introduktionen hos de flesta pekar här på att ha skett utifrån familjen, där skolan i vissa fall klargjort för vad som är friluftsliv och att personer har bekantat sig med det tidigare. En fjärdedel får det inte från familjen utan möter det för allra första gången genom skolan.
5.2 Innebörden av friluftsliv
Varje intervju började med att studenterna fick berätta kring vad som de kopplade till ordet eller begreppet friluftsliv, vilket var lite olika:
Student 5: ”Alltså, nu kopplar jag ju det här till… Miljö, ute, naturen, eeh vad ska man säga, ja ut i skogen, ut i naturen. Det är var jag kopplar friluftsliv till.”
Student 6: ”Jaaa… *harklar sig* friluftsliv för mig, är inte bara att vara i naturen men samt att göra något aktivt. Så friluftsliv kan vara en aktiv promenad, för mig, jag
springer i skogen. Men det är ja, man kan grilla. Men ja det är inte för mig. Något aktivt för jag själv är aktiv.”
Student 1: ” Oj, aa. Friluftsliv för mig skulle jag säga är liksom när man är ute i naturen och typ upplever på ett sätt, men kanske orientering eller vandrar.
Intervjuare: mm, på vilket sätt menar du med orientering?
Student 1: ”Alltså karta och kompass… Ooh man är ute och liksom tar sig någonstans.
Student 2: ”Jaaa du, friluftsliv då tänker jag på… utedagar på skolan… För jag bor ju… Jag kommer från en mindre kommun…”
Gemensamt i dessa uttalande kan det urskiljas att ord som förekommer är: miljö, ute i naturen, ute i skogen, promenera i skog, orientering, friluftsdagar/utedagar.
5.3 Friluftsliv i skolan
Utifrån enkäten har det sammanställts att en stor del av populationen har upplevt
friluftsundervisning i skolan, endast 5 procent har uppgett att de ”kan ej komma ihåg upplevt friluftsliv i skolan”. Medan 57 procent av deltagarna har minnen av upplevt friluftsliv under förskolan, 72 procent även i lågstadiet, 81 procent upplevde friluftsliv i
mellanstadieundervisningen, 90 procent i högstadiet och 72 procent på gymnasiet. Under intervjuerna berättade studenterna kring deras minnen av när de upplevde
undervisningen av friluftsliv i skolan. En student hade otydliga kopplingar till att det skedde friluftsundervisning:
Intervjuare: ”Hur tyckte du att friluftslivet tog form i grundskolan då?”
Student 2: ”Mmm, eeh det var ju... Man förstod inte riktigt att det var relaterat till dom här utedagarna som vi hade…”
Tydligt blev också att det blev något mindre undervisning när det var idrott och hälsa på gymnasiet vilket framkom genom:
Student 2: ”Aaa. Det var nog i högstadiet också, då var det liknande… men in
gymnasiet där... Det tog friluftslivet ett störtdyk nedåt… Jag minns ingenting speciellt som vi gjorde det... Jag tror vi lärde oss sätta upp tält. Och så sprang vi ingen, JA! Det var där uppvärmningen i skogen kom in. Att vi sprang, vi sprang i skogen och sen kom vi tillbaka till idrottshallen.”
Student 4: ”Oooj, alltså jag tror inte vi hade så mycket friluftsliv under gymnasiet… neej utan... Jag funderar om det var i ettan för då hade vi idrott och hälsa 1... Men…... Neee är osäker om vi hade det, för i 2an gick jag en sån här idrottsspecialisering... Men då... hade vi ingenting sånt.”
Det var är även vissa studenter som minns en något mindre friluftsundervisning på gymnasiet, följande nämndes en av studenterna:
Intervjuare: …”hur var det på gymnasiet sen då?”
Student 3: ”Det var typ bara orientering. Alltså jag läste två idrottskurser. Idrott 1 och Idrott 2. I idrott 1 så var det bara orientering det var det enda vi gjorde en gång om året
Friluftslivet undgår inte att bli ihågkommet från skolåren, däremot framkommer det starkare igenkänning utifrån mellan- och högstadiet, en viss del försvinner det på gymnasiet där orientering blir det enda friluftslivet.
5.3.1 Miljöer för friluftundervisning
Utifrån sammanställningen av enkätresultatet framkommer det att skogen är den främsta platsen för upplevd friluftsundervisning i skolan, upp till 63 procent har minnen i
utsträckningen ”till stor del” och ”helt och hållet”. Därefter kommer miljön elljusspår som uppmäter hågkomsten ”till stor del” och ”helt och hållet” till 42 procent.
När intervjupersonerna berättar kring deras friluftsundervisning i skolan berättar de om olika miljöer, så som:
Student 1: ”När de säger såhär: Nu är det friluftsliv. Ja då går man på en vandring hela klassen eller nått.”
Intervjuare: ”Mm, vilka miljöer har ni varit i då?” Student 1: ”Skog, eeh det är där man brukar hamna.”
Student 3: ”Vi har nog bara varit i skogen. Förutom om man valde att åka skidor, då var man ju i fjället. Men introduktionsdagarna i 1an på gymnasiet då var man ju på stranden och gjorde massa 5-kamps övningar och byggde sandslott och grejer, annars har vi bara varit i skogen…”
Student 5: ”Ja alltså jag kommer ihåg att vi var ute lite här och där i skogen.”
Men vidare berättade även studenterna om minnen de haft:
Student 2: ”Mmmmm… Jag kommer och tänka på… en dag då vi var ute på isen oh fiskade... Med skolan… eeeh… och då var det ju att man tog en buss ut till en… frusen sjö, där det var väldigt tjock is nu”…
I en annan intervju berättar en student om en annan miljö som ej uppkommit i enkäten: Student 4: ”Det var en grej som vi gjorde varje år... Eeeh och då samlades vi på skolan typ 4 på morgonen eller någonting, för att ta en cykel och cykla till ett naturreservat och så var det ganska många lärare med...”
Utifrån den sista enkätfrågan där deltagarna med egna ord skrev ner vad friluftsliv var för dem från skolgången, beskrevs miljöer som:
”Sprang elljusspår på varje idrottslektion genom hela högstadiet”
”Vi hade skolan bredvid en stor skog så där var vi mycket under hela året”… …” löpträning i elljusspår.”
”Skidresa åkte vi på i 9an till Idre.” …”sprang i elljusspår.”
…”mycket idrott i skogen.”
De främsta miljöerna för friluftsliv i skolan utifrån denna studie pekar dominant mot skogen, där emot förkommer även miljöer så som skidbackar, skridskobanor, sjöar och naturreservat.
5.3.2 Aktiviteter i friluftundervisning
Det framkommer i enkäten att de tre aktiviteter som främst upplevts inom skolans friluftsundervisning är orientering, skridskor och vandring i skog. Orientering upplevs i graden ”till stor del” och ”helt och hållet” av två tredjedelar, medan skridskor uppmäter 42 procent, vandringar 37 procent och motion i elljusspår mäter upp till 36 procent.
Utifrån vad studenterna berättat kring sitt minne av friluftslivet har aktiviteter genom undervisning och friluftsdagar varit forum med innehåll kring vandringar, paddlingar,
skidresor, fågelskådning och isfiske kommit på tal. Här är hur två studenter har beskrivit delar av sin friluftsundervisning:
Student 1: ”Alltså det jag har upplevt är att inte läraren har något riktigt mål med liksom friluftsdagen så, vad jag kan komma ihåg. Utan det har varit mer såhär: "ja men vi går ut tillsammans i skogen, och så ser vi vad som händer".”
Student 4: ”neej, sova ute i naturen har vi inte gjort så mycket, utan vi har väl mer haft någon typ sådär paddeldag typ… eeeh så har vi som sagt, gjort någon sån här vandring, där man, eeeeh… Skulle gå en lång slänga... *suck* … och så hade vi också en årlig grej på vår skola, som vi hade fågelskådning.”
Studenterna visar på en stark anknytning till friluftsdagar, där de fått komma närmare friluftslivet. Där andra studenter berättar:
Student 2: ”För alla vi hade ju såna här utedagar som sagt och då var det ju…... Att man fick en rad olika aktiviteter att välja mellan då, som till exempel att gå
[otydligt] annat… längdskidåkning… och så vidare… och det är liksom de är allt… Det var all upplevelse av friluftsliv jag fick då, det var dom här utedagarna.”
Student 5: …” Men i högstadiet där hade vi orientering och såhär friluftsdag…” Intervjuare: Men de här friluftsdagarna? Vad kunde ni göra då?”
Student 5: ”Alltså där var det för det mesta att man kunde antingen vara i skolan och hålla på med en bollsport eller så kunde man åka till fjällen och åka skidor…”
En präglande del av friluftslivet i skolan som visas i figur 4 och studenterna själva nämnt många gånger är orienteringen, där de sagt följande:
Student 5: ”Eller idrotten var det typ såhär: ta den här kartan och ut i skogen och hitta dem här kontrollerna. Aa det var bara… jag fick avsmak…”
Student 3: ” I grundskolan så var det mycket orientering, speciellt i låg och mellanstadiet.”
Student 1: …”och sedan i 7:an, 8:an, 9:an att de börjar testa på andra grejer. Istället för att bara ha orienteringen.”
Utifrån enkäten uppmättes det att hälften inte har någon upplevelse kring tält eller vindskydd från friluftsundervisningen och 43 procent har inte upplevt något bemötande med stormkök. Två av studenterna nämner att de stött på material genom följande:
Student 3: ”I högstadiet blev det mer såhär, bygga tält, lära sig stormkök och sedan tältade vi i nian. Men aa det var typ det. Det var väldigt mycket kring det.”
Student 4: ”Man kanske inte kan sitta här och rabbla upp exakt allting, men när man väl är där så kommer man, så kommer det komma tillbaka, då sitter det någonstans där bak. Men man vet hur man använder ett stormkök till exempel och man.”
Men det var inte alla studenter som upplevde det, här berättar studenterna om motsatsen: Student 2: ”För vad jag minns, i min undervisning så var det ingenting om eld och sånt.”
Student 4: ” Jag minns att vi, jag gjorde det nu, att vi hade sån här friluftsdag nu på universitetet. …Och då skulle vi sätta upp tält och så, och det kommer jag ihåg att vi inte gjorde så mycket tidigare i skolan… med övernattning och tält och så… Så det hade jag inte jättebra koll på. Så det tror jag att vi missade lite grann i skolan...”
Även utifrån enkäten där deltagarna i sista frågan skrev ner kort med egna ord vad som sades om friluftsundervisningen var de aktiviteter som kom upp:
”Orientering, vandring, skridsko och skidor”
”Mycket förberedelser för vandring med vindskydd, tält, stormkök, allemansrätten och orientering.”
”Lärde om att bygga skydd,”
”Huvudfokuset var alltid på orientering”
” Det bästa som fanns var friluftsdagarna där det fanns olika aktiviteter/stationer att utföra. Som lekar, laga mat på stormkök eller att vaska guld mm”
”friluftsliv = orientering och skridskor”
Aktiviteterna som studenter kommer ihåg utifrån sin undervisning i skolan är i stort vandringar, orientering och hur man klarar sig i skogen. Mycket aktiviteter kopplat till skogen, vissa enstaka dagar då det förekommer andra aktiviteter, även bara omkring hälften som inte kommer ihåg undervisning kring att ”bo och äta” i skogen.
5.4 Eget friluftsliv
Upp till 54 procent av förstaårsstudenter av ämneslärarprogrammet inriktning idrott och hälsa anser att friluftsundervisningen delvis har skapat möjligheter till fortsatt aktivering i naturens
friluftsliv. Medan 8 procent ser det helt och hållet till skolans förtjänst och en femtedel till stor del ser att skolan tillgodosett dem möjligheter. Men 16 procent ser till att de inte fått med sig något från skolan för
att stärka deras aktivering och möjlighet att fortsätta inom friluftslivsaktivering.
Det som sedan studenterna själva berättar närmare kring skolans bidragande kunskaper är: Student 4: ”Men man vet hur man använder ett stormkök till exempel och man... man kan navigera lite lätt med olika hjälpmedel och sånt... eeh och hur... en viktig sak som jag tror att man lär sig är hur man förbereder sig, hur man packar och så…”
Student 1: ”Men sen börjar dom med det hära: aa men hur klär du dig på riktigt. Hur
Figur 2 - Fördelning av hur väl studenterna anser att skolans friluftsundervisning har skapat möjligheter till fortsatt friluftsaktivering.
Student 3: ” Jag hade nog aldrig lärt mig orientering om jag inte haft det i skolan. Det var ingenting som jag började på... Jag hatade orientering i skolan för jag inte fattade det. Men i gymnasiet så lärde jag mig det ordentligt, eller i typ 8an 9an så fick jag lärde jag mig det ordentligt... Och då blev det mer att jag började tycka att det var kul och började göra det någon gång ibland för jag tyckte det var roligt.”
En av studenterna berättade kring hur friluftslivet inte var givande från skolan, där det sades: Student 5: ”Jaa, när man var ung var det såhär: "Varför ska jag vara ute i skogen? Det finns ingenting där för mig"... Men var rädd för att gå vilse, man var inte ett dugg intresserad av att: ”Ååh vad är det här för sorts träd”. Man visste inte det man vet idag liksom, bara vara ute i skogen kan man få lite lugn i själen och det är bra för hälsan... men då var det såhär: "Jag vill inte vara i skogen, varför ska jag vara där?" Det fanns inget intresse överhuvud taget och vi fick inte lära oss heller, vi fick inte känslan eller kopplingen till friluftslivet när vi var yngre faktiskt.”
Idag är ungefär hälften av deltagarna ”delvis” aktiva i naturen eller inom friluftsliv, medan 34 procent aktiverar sig ”till stor del” och 4 procent är ”helt och hållet” aktiva på sin fritid. Samtidigt uppger 14 procent att de ”inte alls” aktiverar sig i naturen på sin fritid.
Av de studenter som har ställt upp en intervju har delade meningar kring hur de aktiverat sig inom friluftsliv på sin fritid. Där några studenter menar på att de inte alls är aktiva nom friluftslivet på sin fritid:
Intervjuare: ”Men idag då. Skulle du säga att du aktiverar dig inom friluftsliv?” Student 4: ”Neej alltså det är... Det beror på, alltså man kan ju stoppa in rätt mycket i vad som är friluftsliv och om man räknar med att jag går ut och springer ibland så visst… jag tänker inte att det är friluftsliv på det sättet.”
Medans andra studenter är delvis aktiva på sin fritid:
Student 1: ”Det försvann lite när jag liksom lämnade gymnasiet. Så att det, för då fick man ändå det här regelbundna att "nu idag är vi ute" och det där.”… …”Men annars är det väl såhär, vanliga promenader i skogen med hunden liksom.”
Figur 3 - Fördelning av elevers aktivitetsnivå i naturen/friluftslivet på fritiden
Student 5: ” Nej jag är bara ute och springer och löper...”
Student 2: ”Kanske en gång om året så tältar vi ute i skogen kanske, eller fiskar kanske.”
Och andra studenter ser till att vara en större del aktiva på sin fritid.
Student 6: ”Det blir inte så tråkigt, eftersom jag är väldigt... Ehm, väldigt extrovert person, när jag är själv då kanske jag tränar, alltså springer en runda eller jag behöver bara vara själv, alltså gå själv och promenera själv. Men annars då gillar jag ju, det kan vara långpromenad”…
Student 3: ”Alltså jag promenerar ju varje dag, jag aktiverar mig ju någon gång men det är lite mindre nu när det är så mycket plugg... Men och att det är kallt ute, hehe… Men när de hade, hemma hos mig hade de såhär orienteringskontroller ute i ett halvår och då drog jag ut någon gång ibland och orienterade någon gång i månaden. eller så... är jag ute och går i skogen... men att campa och sånt gör jag inte jätte ofta.”
De flesta uppger att de än idag har någon anknytning till friluftslivet, men bara en lite del uppger att de inte utför någon aktivering i naturen. Fördelningen kring hur de anser att skolan givit dem verktyg för att aktivera sig i naturen speglar i stort aktiveringen i naturen.
5.4.1 Miljöer för eget friluftsliv
Det framgår i enkäten att de främsta naturmiljöer som studenter vistas i på sin fritid är skogen, sjöar och hav, vinterfjäll och elljusspår. I utsträckning av aktiveringsgrad ”till stor del” och ”helt och hållet” är uppmäts skogen till 91 procent, sjöar och hav 62 procent, vinterfjäll 56 procent och elljusspår till 44 procent. De miljöer som framkommer för egen frilufts aktivering genom intervjuerna är främst skog, där studenterna nämner det:
Student 1: ”Men annars är det väl såhär, vanliga promenader i skogen med hunden liksom.”
Student 3: ”… men jag går ju runt hemma, jag bor ju vid en skog isch... Så jag går ju runt mycket hemma i skogen och tränar mycket utomhus. Så det är inget om hindrar mig så då egentligen.”
Student 6: ”Nej utan det har varit efter. Det var Skottland, det var fjällen, ehm det var i Sverige, själv med vänner och jag har en vän som är jägare såå... Eeh vi vandrade mycket här i *landskap* och sen här *i boende staden*… i bergen och här vid universitetet.”
Student 5: ”… sen förra året, som jag sa jag har en kompis som håller på med alla möjliga grejer inom friluftslivet. Så då sa han till mig och jag gick och köpte skridskor faktiskt och började åka förra året. aah alltså det var ju Bambi på hal is alltså... men det var så roligt, alltså det var så jävla roligt och jag kommer göra det.”
Miljöerna där friluftsliv utövas är i stort skogen, där enstaka ser till andra miljöer där fjäll och vattenmiljöer framkommer.
5.4.2 Aktiviteter i eget friluftsliv
De aktiviteter som främst utövas på fritiden av studenterna är vandring i skog, motion i elljusspår och även alpinåkning. Att 95 procent i någon grad aktiverar sig genom att vandra i skog, 84 procent genom motion i elljusspår och två tredjedelar genom alpinskidåkning. Det visade sig även att användningsgraden av friluftsutrustning uppmättes starkast inom delvis användning, då 43 procent delvis använder stormkök och 38 procent tält.
Formen av olika aktiveringar framkommer även genom intervjuerna där en av studenterna berättar kring sin aktivering inom att campa i skogen på sin fritid:
Student 3: ”Eh, ska vi se jag har campat när jag och mina kompisar skulle kolla
stjärnor, då campade vi i skogen för att kolla stjärnfall på natten... Och sen... Jaa när jag och mina kompisar bara var ute och vandrade en gång bara... På skoj.”
En annan student berättade om en fjällvandring som genomförts på fritiden:
Student 6: ”mmm… jag kommer ihåg, det är mycket dagar som vi hade kul och
äventyr. Men en dag var väldigt speciell eftersom det var, ehm det var ett hög mountain, den var inte så hög men den var ganska så [visar brant med hand] … Och vi började att gå med alltså, allt utrustning om vi behöver. Och sen kom det storm i mitten, oh sen vi kunde inte se någonting och vi bara gick upp.”
Något som var återkommande i intervjuerna hos flera av studenterna var vandring i skog, genom promenader eller liknande aktivering:
Student 1: ”Lite där mittemellan, jag tar ju promenader i skogen, men jag gör ju inte de här större grejerna. Liksom ut och tälta, ut och klättra, liksom det.”
Student 3: ”… men jag har väl dragit ut min familj på lite svampplockning och
grejer… Jag drog ut min farsa på orientering, så jag har ju fått med dem på några grejer men jag får inte med alla.”
Student 4: ” Det beror på, alltså man kan ju stoppa in rätt mycket i vad som är friluftsliv och om man räknar med att jag går ut och springer ibland så visst…”
Även annan aktivering så som genom stjärnskådning, skridskoåkning och fiske var aktiviteter som nämndes av studenterna:
Student 2: ”Det kanske mer är att min syster frågar mig om jag ska med ut och fiska med hennes sambo... Och då tar vi en båt och åker ut till någon sjö och bara sitter där och... Aaa.”
Student 1: ” Eh jag var och åkte skridskor här om dan. Och då hade dem såhär långfärdsskridskor.”
Den största aktiveringen ligger i att vandra i skogen, motioner eller alpinskidåkning, vilket även framkommer i intervjuerna med ett par enstaka inslag av fiske och skridskoåkning.
5.5 Motiv till friluftsliv
Tabell 1- Fördelningen av enkätsvaren kring vad som driver studenterna till att aktivera sig i naturen
.
Utifrån tabell 1 uppger studenterna att de som främst driver dem till aktivering i naturen är upplevelser, 84 procent samt 76 procent menar på att skapa upplevelser och hitta ett lugn och harmoni motiverar deras aktivering. Studenterna säger själva till att upplevelsen är en stor del
Student 6: ”Det första när det var den största risken, vi var på det lägret liksom. Vi var här och ni liksom för det gäller att göra rätt liksom och följa och så. Det var inga tankar allt, utan bara på hur vi går och är försiktiga. … …
Intervjuare: ”Men som du sa efteråt när man kommer hem, att man kände sig rikare på erfarenheter och upplevelser.
Student 6: ”Jo men, det är ju… det är känslan av upplevelsen, det var risken…”
Student 1: ”Det var i gymnasiet när vi åkte till Fjällnäs. Så skulle vi åka längdskidor, oh vi skulle få testa att valla oh liksom såna grejer. Och det var en jätterolig resa, jag tror det var fem dagar. Hela klassen oh man lagade mat tillsammans och på dagarna var man ute och åkte längdskidor.”… … ”Aa så i början så var det lite läskigt, man bah "okej, men vad händer imorron då". Men man fick verkligen liksom vara i nuet och att okej idag gör vi det här tillsammans.”
En student pratade även kring motsatsen av att upplevelsen var negativ och drivkraften försvann:
Student 5: ”Ja alltså jag kommer ihåg att vi var ute lite här och där i skogen. Men det är mesta jag har är den här orienteringen alltså. Vi orientera, och jag gick vilse och läraren skällde ut mig och… Det är det mesta jag kommer ihåg från skolan… Men det var inte typ såhär: vi ska gå ut i naturen och lära känna vad det är bra för, och få upplevelse... Då var det inte så.”
En student pratar även kring upplevelsernas vikt i att fortsätta utöva friluftslivet:
Student 4: ”Kanske hade gjort någon mer gång. Eftersom då känner man sig ju säkrare och förhoppningsvis så får man ju bra upplevelser av det... Det kan ju bli tvärtom också att om man övernattar och det är kallt, man fryser så får man bara jobbiga känsla av att övernatta liksom…”
Den dominerande drivkraften för utövandet inom friluftsliv utifrån denna studie är
upplevelsen, där de närmare beskriver att det medförande lugnet och harmonin kopplat till fysiska hälsofördelarna är vad som medför fortsatt utövande.
