Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med substansmissbruk inom
psykiatrisk och somatisk slutenvård
- En litteratur studie
Nurses experiences of caring for persons with substance abuse in psychiatric and
medical wards
- A literature study
Didier Nehin & Jacqueline Eweh
Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Omvårdnadsvetenskap C, Självständigt arbete 15 hp Vårterminen 2016
Sammanfattning
Bakgrund: Substansmissbruk är ett aktuellt folkhälsoproblem och antalet personer med alkohol- och drogmissbruk ökar. Personer med substansmissbruk kan bli missförstådda i samhället och inom sjukvården. Mötet mellan sjuksköterskor och personer med substansmissbruk är oundvikligt inom psykiatrisk och somatisk slutenvård. En fördöma och stereotypa attityd kan påverka sjuksköterskors förhållningssätt till att vårda personer med substansmissbruk.
Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med substansmissbruk inom psykiatrisk och somatisk slutenvård.
Metod: En litteraturbaserad studie med deskriptiv design användes.
Resultat: Sjuksköterskorna upplevde behov av kunskap, utbildning och stöd. De hade även positiva och negativa känslor samt attityder till vård av personer med substansmissbruk. Slutsats: Sjuksköterskornas vård av personer med substansmissbruk ger upphov till känslor av frustration, misstro och rädsla. Sjuksköterskornas låga kunskapsnivå om substansmissbruk ger upphov till upplevelser av bristande kompetens som i sin tur har betydelse för hur vård ges till personer med substansmissbruk. Sjuksköterskorna som visar professionalism mot personer med missbruk genom att visa respekt och undvika konfrontationer har utbildning inom substansmissbruk.
Innehåll
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund... 1
2.1 Substansmissbruk ... 1
2.2 Prevalens, orsaker och risker ... 2
2.3 Vård av personer med substansmissbruk ... 3
2.4 Teoretiskt perspektiv ... 4
2.5 Problemformulering ... 5
3. Syfte ... 5
4. Metod ... 5
4.1 Datainsamling ... 5
4.2 Urval och granskning ... 6
4.2 Dataanalys ... 6
4.3 Etiska överväganden... 7
5. Resultat ... 7
5.1 Kunskap och utbildning ... 7
5.2 Känslor och attityder ... 8
5.3 Stöd ... 9 6. Diskussion ... 10 6.1 Metod diskussion ... 10 6.2 Resultatdiskussion ... 11 7. Slutsats ... 13 8. Klinisk implikation ... 13 9. Ytterligare forskning ... 13 Referenser Bilaga 1. Sökmatris Bilaga 2. Artikelmatris
1
1. Inledning
Substansmissbruk är ett aktuellt folkhälsoproblem i Sverige och antalet personer med alkohol- och drogmissbruk ökar (Socialstyrelsen, 2015). Personer med substansmissbruk kan bli missförstådda i samhället och inom sjukvården. Missbruk i sig kan framkalla skuldkänslor, negativa idéer och reaktioner. I dagens samhälle och inom sjukvården finns det många fördomar gentemot personer med substansmissbruk. De ses som t.ex kriminella, riskgrupp för våld, personer med svagt självbestämmande, smutsiga, smittobärare eller personer som ljuger och överdriver sina symtom för att få opioider i form av smärtlindring (Bennet & Holloway, 2005; Thodarson, 2009). Schomerus et al., (2010) menar att alkoholberoende personer i större utsträckning än personer som lider av andra psykiska problem ses själva orsaka sin alkoholism och psykiska störningar som depression och schizofreni. Sjuksköterskor möter ofta personer med substansmissbruk i vården. Enligt ICN:s etiska kod (Swenurse, 2014) är personer i behov av vård sjuksköterskors huvud professionella ansvar. Andra ansvarsområden som sjuksköterskor verkar inom är att förebygga sjukdom, främja hälsa, återställa hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskor ska visa respekt, lyhördhet, medmänsklighet, trovärdighet och ge anpassad vård efter varje persons behov. I denna uppsats riktas därför intresset till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med substansmissbruk.
2. Bakgrund
2.1 Substansmissbruk
Substansmissbruk definieras som skadlig eller farlig användning av psykoaktiva ämnen, inklusive alkohol och narkotika (WHO, 2016). I denna uppsats används begreppet substansmissbruk för att beskriva alkohol och drogmissbruk. Diagnosen substansmissbruk ställs efter kriteriebestämning enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM). DSM är en manual skapad av American Pyschiatric Association (APA) och används internationellt inom forskning för att ställa olika psykiatriska diagnoser (Socialstyrelsen, 2014). I den tidigare versionen (DSM-IV) gjordes en diskrepans mellan diagnosen missbruk och beroende. I den senaste versionen (DSM-V) har missbruks- och beroendediagnoserna ersätts med begreppet substansbrukssyndrom. Enligt DSM-V är elva kriterier identifierade för att kunna ställa diagnosen substansbrukssyndrom;
1) oförmåga att begränsa hur mycket droger man använder 2) begär (sug) efter att använda drogen
2 3) tolerans där man behöver större mängder av drogen för att uppnå den avsedda
effekten
4) abstinenssymtom som innebär mer eller mindre kraftigt obehag då man slutar använda drogen
5) misslyckade försök att på egen hand minska/avsluta konsumtionen
6) mycket tid används för att skaffa, använda eller återhämta sig från droganvändning 7) arbete, hem eller utbildning missköts pga. droganvändning
8) drogen orsakar att man ger upp sådant som var viktigt tidigare, exempelvis karriär, socialt umgänge eller fritidsintressen
9) upprepad drog användning trots risk för fysisk skada
10) medvetenhet om att drogen orsakar fysiska och/eller psykiska problem, men förmår ändå inte att sluta
11) drog användning trots negativa effekter på viktiga relationer
Substansbruksyndrom indelas i tre olika svårighetsgrader beroende på hur många av ovan nämnda 11 kriterier som blir uppfyllda under en tolv månaders period. En person bedöms ha ett milt substansbruksyndrom om 2–3 av kriterier är uppfyllda, måttlig om 4–5 kriterier är uppfyllda och svår om mer än 5 kriterier är uppfyllda (American Pychiatric Association, 2013).
2.2 Prevalens, orsaker och risker
Global förekomst av alkoholbrukare uppskattas till två miljarder och narkotikabrukare till 185 miljoner (WHO, 2016). I Sverige beräknas omkring 318 000 personer vara alkoholberoende, varav 128 000 personer har ett alkoholmissbruk. Omkring 55 000 personer bedöms missbruka narkotika (Ramstedt et al. 2014). Enligt Statens Offentliga Utredningar (SOU 2011:35) är antalet personer med svårt alkoholmissbruk som vårdas i sluten vård eller specialiserad öppenvård cirka 80 000. Socialstyrelsen (2012) definierar slutenvård som när hälso- och sjukvård ges till patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppenvård eller hemsjukvård. Könsfördelning mellan män och kvinnor med svårt substansmissbruk är 70 % respektive 30 %.
Fahlke (2009) menar att det är svårt att med säkerhet säga vad orsaken bakom beroende är. Hon menar att det är ett samspel av olika sårbarhetsfaktorer så som sociala, psykologiska och biologiska faktorer. En senare studie av Darbro & Malliarakis (2012) beskriver sex
3 riskfaktorer för att utveckla ett beroende; psykiska, beteendemässiga, sociala, demografiska, genetiska samt familjefaktorer. Psykiska faktorer har att göra med depression, ångest, låg självkänsla, låg tolerans för stress, inlärningssvårigheter, känslor av desperation, känslor av förlust av kontroll över sitt liv, känslor av förbittring samt tidiga repressalier särskilt verbala, fysiska, och sexuella övergrepp. Beteendemässiga faktorer är t.ex aggressivt barndomsbeteende, uppförandestörning, antisocial personlighetsstörning, undvikande av ansvar, impulsivitet, risktagande, alienation, upproriskhet, vårdslöst beteende, beteendeproblem, inblandning med kriminella rättssystemet, olagliga beteenden och dåliga mellanmänskliga relationer. Sociala faktorer kan vara alkohol-och droganvändande vänner, sociala eller kulturella normer, urskuldande användning, svag religiös tillhörighet, förväntningar om positiva effekter av droger och alkohol samt tillgång till narkotika. Demografiska faktorer är t. ex manligt kön, boende i områden med låg socioekonomisk status och brist på sysselsättning. Familjefaktorer kan vara föräldrar, syskon eller make/maka som brukar alkohol och droger, familjedysfunktion som exempelvis inkonsekvent disciplin och brist på positiva familjeritualer och rutiner, bristande föräldraskapsfärdigheter samt familjetrauma såsom dödsfall eller skilsmässa. Genetiska faktorer kan bestå av ärvd predisposition till alkohol eller drogberoende, underskott i neurotransmittorer såsom serotonin och avsaknad av ångest eller hjärtklappning (Ibid).
Det finns flera hälsorisker i samband med alkohol och drogmissbruk. Det skadliga bruket av alkohol resulterar i 3,3 miljoner dödsfall varje år i hela världen. Förutom dödsfall är skadligt alkohol-och drogbruk orsaker till mer än 200 sjukdomar som t. ex alkohol-och drogberoende, levercirros, cancer, kranskärlsjukdomar, depression och olyckor (WHO, 2016). Missbruk och beroende är inte enbart ett individuellt problem. Även närstående omkring individen med missbruksproblem drabbas liksom maken/makan, barn och vänner (Socialstyrelsen, 2015). Enligt Kennedy, Marshall, Hayashi, Nguyen, Wood & Ken (2005), leder hög alkoholkonsumtion till ökad risk för självmordsförsök.
2.3 Vård av personer med substansmissbruk
Tidigare studier har visat att sjuksköterskor behöver såväl kunskap som stöd när det gäller att vårda personer med substansmissbruk (Ford, Bammer och Becker 2009). Forskning har också visat att hälso-och sjukvårdspersonal, i synnerhet läkare och sjuksköterskor, ger mindre gynnsam vård till personer med substansmissbruk och föredrar för att inte arbeta med denna patientgrupp (Brener et al., 2010). Ett flertal studier visar att det är svårt att ta hand om
4 personer med substansmissbruk (Habib & Adorjany, 2003; Myers et al, 2009; Treloar & Rhodes, 2009). Läkare och sjuksköterskor har visat sig ha mindre omtanke, oro, empati och en allmän känsla av avsky gentemot personer med substansmissbruk (Brener et al, 2010; Myers et al, 2009).
2.4 Teoretiskt perspektiv
Joyce Travelbees teori om mellanmänskliga relationer i vårdande lägger stor vikt vid omvårdnadens mellanmänskliga dimension. Travelbee (1971) menar att interaktionsprocessen mellan den som behöver hjälp (patienten) och den som kan ge hjälp (sjuksköterskan) är essentiell. Travelbees teori kan vara till hjälp för att belysa sjuksköterskans möte med personer med substansmissbruk för att ge en mer anpassad vård. Sjuksköterskor har ett omvårdnadsansvar gentemot patienterna som vårdas. Detta ansvar innebär inte endast att lindra fysiska svårigheter eller sjukdom utan även om att kunna förstå helheten som involverar såväl känslomässiga som psykiska och andliga delar i människans varande. För att kunna erbjuda god kvalitet i vården behöver sjuksköterskan ha en förtroendeingivande interaktion med patienten. Travelbees interaktionsteori innehåller fem faser: det första mötet, framväxt av identitet, empati, sympati och ömsesidig förståelse och kontakt. I den första fasen träffar sjuksköterskan patienten för första gången och drar slutsatser av detta möte. Det är viktigt att lämna egna värderingar, stereotyper och fördomar åt sidan och se patienten som en unik individ. I den andra fasen, utvecklas patienten och sjuksköterskans identiteter och personligheter. De börjar lära känna varandra som unika varelser och detta lägger grunden för sjuksköterskans empati som är den tredje fasen. För att empati ska uppstå måste det finnas några likheter mellan sjuksköterskan och patienten. Det är i denna fas som sjuksköterskan kan sträva efter att vara medveten om de bedömningarna som gjorts om patienten. Sympati är den fjärde fasen av teorin och fokuserar på hur sjuksköterskan kan lindra eller minska patientens lidande. Detta innebär att sjuksköterskan ger stöd till patienten enligt patientens behov. I den femte fasen delar sjuksköterskan och patienten varandras innersta tankar, upplevelser, känslor och attityder, vilket skapar meningsfullhet för både parter (Ibid).
Sjuksköterskans förståelse av Travelbees interaktionsteori är särskilt viktig inom psykiatrisk vård eftersom den mellanmänskliga relationen stimulerar sjuksköterskan att fundera på både sin egen och patientens personlighet. Teorin fokuserar inte bara på att lindra patientens fysiska tillstånd utan handlar även om medmänsklighet och relationen mellan sjuksköterskan och patient.
5
2.5 Problemformulering
Personer med alkohol-och drogmissbruk kan ses som kriminella, våldsamma och som personer med svagt självbestämmande. Det är ännu inte helt klarlagt vad som egentligen orsakar beroende hos en individ. Studier pekar på olika faktorers påverkan såsom sociala, biologiska och psykologiska. I psykiatrisk och somatisk slutenvård har sjuksköterskor omvårdnadsansvaret för personer med substansmissbruk. I dagens samhälle och inom sjukvården finns många fördomar gentemot personer med substansmissbruk. Fördöma och stereotypa attityder kan påverka sjuksköterskors förhållningssätt till att vårda personer med substansmissbruk. Den bristande relationen kan dels leda till att patienten känner sig osynlig eller isolerad, och dels att det vårdande mötet inte äger rum. Detta kan i sin tur leda till att personen försämras i sitt lidande och söker vård alldeles för sent.
3. Syfte
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med substansmissbruk inom psykiatrisk och somatisk slutenvård.
4. Metod
Studien är en litteraturbaseradstudie med deskriptiv design. En systematisk sökning av tidigare vetenskapliga artiklar inom ämnet gjordes enligt Forsberg & Wengström (2013). Artiklarna söktes och kvalitetsgranskades enligt Forsberg & Wengström (2013) och analyserades enligt Kristensson (2014).
4.1 Datainsamling
Artiklar söktes i databaserna PsycINFO, Medline och CINAHL. Sökorden som användes var; drug abuse, emotions, health personnel attitudes, nurses, nurse attitudes, nurse-patient relations och substance abusers. Sökorden kombinerades för att få relevanta träffar. Cinahl headings användes i databasen CINAHL, MeSH-terms användes i Medline och PsycINFO Theasurus användes i PsycINFO. Artiklar som återkom i flera sökningar har endast redovisats en gång (bilaga 1). Sökningen i PsycINFO gav 123 träffar, sökningen i Medline gav 37 träffar och sökningen i CINAHL gav 148 träffar.
6
4.2 Urval och granskning
I urval steg ett lästes abstrakt på artiklar där titeln ansågs vara relevant för studiens syfte. Totalt lästes 37 abstrakt (20 från PsycINFO, tre från Medline och 14 från CINAHL). I urval steg två exkluderades review-artiklar och de artiklar som inte handlade om sjuksköterskans erfarenhet. Artiklarna som exkluderades var totalt 17 (12 från PscyINFO och fem från CINAHL). Slutligen återstod 20 artiklar vilka lästes i sin helhet. I urvalets tredje steg exkluderades ytterligare 14 artiklar från de 20 artiklarna (sex från PsycINFO, två från Medline och sex från CINAHL). De 14 artiklarna exkluderades eftersom de var från primärvården eller akutvården. Totalt inkluderades sex stycken artiklar i studien. För att utöka sökningen av ytterligare artiklar gjordes en manuell sökning utifrån referenslistan hos en review artikel. Ytterligare två artiklar inkluderades efter denna sökning. Totalt inkluderades åtta artiklar vilka utgör studiens resultat (bilaga 2).
Inklusionskriterier var vetenskapliga artiklar som beskriver sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med substansmissbruk inom psykiatrisk och somatisk slutenvård. Begränsning gjordes till engelska, fulltext samt till publiceringsår 2005-2016. Exklusionskriterier var studier som inte tydligt beskrev sjuksköterskans erfarenheter samt review-artiklar.
Forsberg & Wengström (2013) granskningsmallar för kvalitativa samt kvantitativa studier användes för att granska artiklarnas kvalitet. Granskningsmallarna innehåller frågor gällande syfte, undersökningsgrupp, metod för datainsamling/mätmetod, dataanalys och utvärdering/värdering.
4.2 Dataanalys
Integrerad analys enligt Kristensson (2014) användes för att analysera de inkluderade artiklarnas resultat. Integrerad analys är en kvalitativ analysmetod. I första steget lästes artiklarnas resultat noggrant för att identifiera om det fanns övergripande likheter eller skillnader i resultaten. Granskningen gjordes först enskilt av respektive författare, därefter diskuterades de olika artiklarnas resultat på sitt innehåll gemensamt av båda författarna. I steg två identifierade författarna olika kategorier som sammanfattade resultat i de olika artiklarna och som relaterade till varandra. Färgade pennor användes för att identifiera skillnader på de olika kategorierna. Ur analysen framkom åtta kategorier. Några kategorier ansågs innehålla likheter varvid författarna diskuterade eventuella samslagningar av olika kategorier för att få
7 så uteslutande kategoriindelning som möjligt. I steg tre sammanställdes resultaten under tre kategorier som blev kunskap och utbildning, känslor och attityder samt stöd.
4.3 Etiska överväganden
I Helsingforsdeklarationen (MFR 2013), finns det etiska regler om forskning på människor. Alla personer involverade i studien måste ge informerat samtycke innan studien påbörjas. För omyndiga personer och personer som är fysiskt eller mentalt inkapabla att lämna samtycke, krävs att en annan person som ansvarar för eller har personens bästa i åtanke ger sitt samtycke. Northern Nurses Federation, (2003) beskriver fyra krav som forskaren bör beakta innan en studie påbörjas; informationskravet, krav på samtycke, krav på konfidentialitet samt kravet på deltagarens säkerhet. Artiklarna som inkluderade i studien redovisade etiskt tillstånd från lokala etiska kommittéer där studien utförts. Artiklarna angav också att skriftligt godkännande från studiedeltagare skett. Författarna till denna studie har eftersträvat att redovisa resultatet på ett så objektivt sätt som möjligt genom att inte ändra på innehållet i de artiklar som utgjort studiens datamaterial (Forsberg & Wengström 2013).
5. Resultat
Resultaten i studien redovisats utifrån de tre kategorierna: kunskap och utbildning, känslor och attityder, samt stöd. Kategorierna illustreras i tabell 1.
Tabell 1. Kategorier i studiens resultat
Kategorier
Kunskap och utbildning Känslör och attityder Stöd
5.1 Kunskap och utbildning
Det fanns behov av fortsatt klinisk träning om nya droger och om hur relationen mellan sjuksköterskorna och personer med substansmissbruk skulle vara (Gray 2014). Sjuksköterskorna uttryckte ett liknande behov vad gäller drogerna gamma-hydroxybutyric acid och gamma-butyrolactone (Lundahl, Olovsson, Rönngren & Norbergh, 2013).
8 Sjuksköterskorna tyckte att de saknade kunskap om nya droger. De menar att det förekom nya droger och att några personer var blandmissbrukare (Gray, 2014). Sjuksköterskorna tyckte att kunskapsbristen ledde till negativa attityder gentemot personerna. Det uttrycktes genom att sjuksköterskorna skyllde på personerna när någonting gick sönder eller saknades på avdelningen (Lovi & Barr, 2009). Sjuksköterskornas roll vad gällde att stödja och undervisa personer med substansmissbruk påverkades negativt pga bristande kunskap (Monks, Topping & Newell, 2012). Monk et al. (2012) menade att sjuksköterskeutbildningen inte täcker allt och det behövdes extra utbildning för att kunna klara sig i yrkesroll. Vikten av utbildning påvisades även i studierna av Lundahl, Olovsson, Rönngren & Norbergh (2013), Ortega & Ventura (2013) och Maharaj, O’Brien, Gillies & Andrew (2013). Sjuksköterskorna rapporterade att utbildning i substansmissbruk ledde till mer positiva attityder samt ökade sjuksköterskornas beredskap för att kunna hantera denna patientgrupp (Chang & Yang, 2013). Studien visade även att sjuksköterskorna med lång arbetserfarenhet och utbildning i substansmissbruk uppgav hade mer positiva attityder gentemot patienter med substansmissbruk än sjuksköterskorna med mindre erfarenheter eller sjuksköterskorna som saknade utbildning i substansmissbruk.
5.2 Känslor och attityder
Sjuksköterskorna utgav att det är slöseri med plats att vårda personer med substansmissbruk (Monk, Topping och Newell, 2012). Sjuksköterskorna såg inte personer med substansmissbruk som sjuka eftersom de ansågs ha orsakat sitt problem själva. Några sjuksköterskor tyckte att personer med substansmissbruk inte behövde vårdas på sjukhus för att bli alkoholfria. Sjuksköterskorna kallade personer med substansmissbruk för slanguttryck ’alchoholics och/eller druggie’ (Lovi & Barr, 2009). Sjuksköterskorna förväntade sig de värsta tänkbara patienterna när de hörde om substansmissbruk (Maharaj, O’Brien, Gillies & Andrew, 2013). De menade att personer med substansmissbruk bara vill slåss. Även sjuksköterskorna som ansåg sig ha kunskap om att hantera aggressioner var rädda för oförutsägbara beteenden (Lundahl, Olovsson, Rönngren & Norbergh, 2013). Sjuksköterskorna beskrev personer med substansmissbruk som svåra att hantera. De menade att personer med substansmissbruk lider av svåra fysiska, psykiska och andliga problem (Ortega & Ventura, 2013). Trots att personer med substansmissbruk sågs som aggressiva, svåra och farliga upplevdes de som sårbara och benägna att skada sig eller i risk för självmordsförsök (Wadell & Särkäter, 2007; Ortega & Ventura, 2013). För att undvika att
9 patienter skadade sig själva eller andra var sjuksköterskorna tvungna att använda tvångsåtgärder som medicinering och isolering (Maharaj, O’Brien, Gillies & Andrew, 2013). Även om sjuksköterskorna använde sig av tvångsåtgärder upplevde de sorg. De tyckte att det var viktigt att respektera patienterna. Sjuksköterskorna berättade alltid varför tvångsåtgärder gjordes när patienten blev mottaglig igen (Maharaj et al., 2013). Förutom att visa respekt eftersträvade sjuksköterskorna att skapa en bra relation till sina patienter (Gray, 2014; Lundahl, Olovsson, Rönngren & Norbergh, 2013; Ortega & Ventura, 2013; Wadell & Särkäter, 2007). När patienter vårdades under en längre tid ledde detta till att relationen mellan sjuksköterskorna och patienter stärktes (Lundahl, Olovsson, Rönngren & Norbergh, 2013; Ortega & Ventura, 2013). En stark relation medförde att specialist utbildade sjuksköterskorna advocerade för sina patienter och engagerade sig när sjuksköterskor som hade negativa och stereotypa attityder arbetade på avdelningen (Lovi & Barr, 2009). Sjuksköterskorna försökte vara lugna, ärliga och undvika konfrontationer med sina patienter (Lundahl, Olovsson, Rönngren & Norbergh, 2013) men uttryckte samtidigt en känsla av frustration i vårdandet. Sjuksköterskorna blev frustrerade över att de inte kunde tillgodose patienters behov, särskilt när de visste att mediciner inte hjälpte och att komplikationer som hypotoni och respiratorisk depression kunde förekomma som biverkningar (Lundahl, Olovsson, Rönngren & Norbergh, 2013). Ortega & Ventura (2013) fann att sjuksköterskorna blev frustrerade över patientens återfall även om återfall sågs som en del av vägen ut ur beroende (Gray, 2014).
5.3 Stöd
Upplevelser av bristande stödfunktioner var vanligt förekommande hos sjuksköterskorna i artiklarna (Gray, 2014; Lovi & Barr, 2009; Ortega & Ventura, 2013; Wadell & Skärsäter, 2007). De specialiserade sjuksköterskorna upplevde bristande stöd från sjuksköterskor utan specialist utbildning eftersom dessa inte ville jobba på avdelningen när det rådde personalbrist (Lovi & Barr, 2009). För att behålla motivationen behövde sjuksköterskorna stöd från kollegor och ha möjlighet att kunna prata och dela erfarenheter med varandra (Lundahl, Olovsson, Rönngren & Norbergh, 2013). De fick också stöd från patienter vad gällde kunskap om nya droger eftersom sjuksköterskorna inte visste mycket om drogerna (Lundahl et al, 2013). Sjuksköterskorna upplevde även att de saknade stöd från läkarna. Läkarna spenderade begränsad tid med patienter och ägnade sig endast åt att skriva ut mediciner (Lundahl et al., 2013). Förutom bristande stöd från kollegor fanns även brister i kontinuitet efter det att
10 patienter skrivits ut från avdelningen (Lundahl et al., 2013; Ortega & Ventura, 2013; Wadell & Skärsäter, 2007). Sjuksköterskorna menade att det tog tid att ordna fortsatt vård efter utskrivningen. Sjuksköterskorna upplevde även brister vad gällde infrastruktur och organisation (Gray, 2014; Ortega och Ventura, 2013).
6. Diskussion
6.1 Metod diskussion
Författarna är medvetna om att en empirisk studie vanligtvis passar bäst för att beskriva erfarenheter. En litteraturbaserad studie valdes dock för att dels presentera kunskapsläget inom området nu och dels för att identifiera om det finns kunskapsluckor i omvårdnaden om personer med substansmissbruk. Först hade författarna tänkt att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom psykiatrisk slutenvård. Svårigheter att hitta tillräcklig stort dataunderlag gjorde dock att syftet utvidgades till att även omfatta somatisk slutenvård. För att få fram relevanta artiklar preciserades sökorden med söktermerna: AND och OR i databaser PsycINFO, Medline och CINAHL. Enligt Forsberg & Wengström, (2013) är Cinahl och Medline främsta inom omvårdnadsvetenskap. PsycINFO innehåller artiklar inom psykiatri och omvårdnad bl.a. En systematisk sökning gjordes med samma sökord i de olika databaserna. Endast artiklar publicerade de senaste tio år inkluderades. Anledningen var att få fram den mest aktuella forskningen. Om författarna hade tillräcklig stort dataunderlag skulle ett jämt antal kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderats i studien för att se om det framkom olika mönster i resultatet. Integrerad analys enligt Kristensson (2014) användes för att analysera de inkluderade artiklarnas resultat. De tre stegen guidade författarna vid analysen av resultatet och kategorier bildning. Författarna upplevde en utmaning att bilda kategorier som inte gick i varandra. Efter några försök kände författarna sig nöjda med de slutliga kategorierna.
Sju av de åtta artiklarna var kvalitativa och en artikel var kvantitativ. Syftet med en kvalitativ forskning är att skapa mening och förståelse i människans subjektiva upplevelse av det fenomenet som utforskas medan kvantitativa studier syftar till att ordna, se samband, förutsäga och förklara frågeställningar i ett aktuellt forskningsområde (Forsberg & Wengström, 2013). Fördelen att använda både kvalitativ och kvantitativ artiklar i studien är att det specifika fenomenet kan belysas ur olika synvinklar (Ibid). Två av de åtta artiklar som inkluderade i studien var från Sverige, två från Australien, en var från England, en var från Frankrike, en var från Chile och en artikel var från Taiwan. Samtliga åtta artiklar som inkluderades i studien kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengströms (2013) mallar för
11 kvalitativa och kvantitativa studier. En senare granskning av artiklarnas deltagare visade att det fanns en större andel kvinnliga än manliga sjuksköterskor. Detta fynd är inget nytt eftersom sjuksköterskeyrket domineras av kvinnor (Zamanzadeh, Valizadeh, Negarandeh, Monadi & Azadi, 2013). Två av de åtta artiklarna berättade inget om deltagares kön.
Eftersom erfarenheter kan vara ett svårt begrepp att analysera har författarna tagit beaktande att först läsa artiklarna individuellt och därefter stämt av med varandra för att se om uppfattningarna skiljde sig åt. Detta gjordes för att stärka resultats trovärdighet. Det fanns missförstånd över några av analyserna som dock löste sig genom att författarna diskuterade och läste ytterligare en gång. Oavsett att artiklarna kom från sex olika länder, från olika kulturer och sjukvårdsystem var resultaten relativt lika varandra vilket ytterligare stärker studiens resultat. Författarna hade svårigheter att översätta det engelska innehållet från artiklarna till svenska. För att undvika feltolkning används ett engelsk-svensk uppslagsverk.
6.2 Resultatdiskussion
Författarna har analyserat åtta vetenskapliga artiklar som beskriver sjuksköterskors erfarenhet av att vårda personer med substansmissbruk inom psykiatrisk och somatisk slutenvård. Från analysen identifierades ett innehåll som indelades i tre kategorier; kunskap och utbildning, känslor och attityder samt stöd.
En stor andel av sjuksköterskorna ansåg sig inte ha tillräcklig kunskap om vården av personer med substansmissbruk och de nya droger som missbrukas. Kunskapsbrist gjorde att personerna inte fick lämplig vård. Detta var erfarenheter som återkom i ett flertal studier (Howard & Holmshaw, 2010; Camuccio, Chambers, Välimäki, Farro & Zanotti, 2012; Chambers, Kantaris, Guise & Välimäki, 2015).
Howard & Holmshaw (2010) menade att sjuksköterskor behöver kunskap om substansmissbruk och terapeutiska metoder för att kunna ge en lämplig vård till personer med substansmissbruk. Om sjuksköterskan har bristande kunskap blir det nästan omöjligt att säkerställa en optimal vård. Studiens resultat visade att vård av personer med substansmissbruk inte är ett prioriterat område. Det framkom också i ett flertal studier att kontinuiteten efter att personer skrivits ut saknades. Detta fynd förstärker uppfattningen av att vården om personer med substansmissbruk inte är prioriterat. Forskning har visat att den psykiska hälsan ses som låg prioriterat när det gäller att fördela hälso- och sjukvårdsmedel (Matschinger & Angermeyer, 2004; Schomerus, Matschinger & Angermeyer, 2006).
12 I resultatet framkom även att sjuksköterskors erfarenheter om bristande stödfunktioner hade en negativ påverkan för vård av personer med substansmissbruk. Detta förekom också i internationella studier (Camuccio, Chambers, Välimäki, Farro & Zanotti, 2012; Ford, Bammer & Becker, 2008; Chambers, Kantaris, Guise & Välimäki, 2015). Bristande stödfunktioner kunde vara en anledning till att sjuksköterskor visade ointresse för att arbeta med substansmissbruk (Lovi & Barr, 2009). Erfarenheten av ointresse för att arbeta inom psykiatrin kan också vara överförbar i Sverige. År 2015 stängdes en psykiatrisk slutenvårdsavdelning på Universitet Sjukhuset Örebro (USÖ) på grund av personalbrist. Även om det inte var en missbruks- och beroendevårdsavdelning som stängdes, kan budskapet av det ointresset vara likadant (eftersom missbruk och beroende tillhör psykiatrin).
I resultatet framkom det också att sjuksköterskor kände rädsla för patienter. Upplevelsen av rädsla kunde kanske bli annorlunda om flertalet av studiernas deltagare var manliga sjuksköterskor. Määttä och Öresland (2014) menar att kvinnor uppfattas som känslostyrda medan män uppfattas som mer rationella. Rädslan för patienten kan leda till en svag terapeutisk relation mellan sjuksköterskan och patienten. Den bristande relationen kan dels leda till att patienten känner sig osynlig eller isolerad, dels att det vårdande mötet inte äger rum. Detta kan i sin tur leda till att personen försämras i sitt lidande och söker vård alldeles för sent (Monk, Topping & Newell, 2012). Ett professionellt förhållningssätt där varje person ses som unik är viktigt för att kunna skapa en terapeutisk relation i det vårdande mötet (Travelbee, 1971). Sjuksköterskans erfarenhet av att vårda personer med substansmissbruk visar hur mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterskan och personerna är viktig. Flera känslor och attityder som framkom i studiens resultat kan även ses i tidigare forskning när det gäller känslor av rädsla och osäkerhet i mötet med personer med missbruk (Camuccio, Chambers, Välimäki, Farro & Zanotti, 2012). I förgående studien framkom även att personer med substansmissbruk ansågs ha orsakat sitt problem själva. Denna upplevelse är stereotypfull eftersom forskning har visat att beroende är ett samspel av olika sårbarhetsfaktorer så som sociala, psykologiska och biologiska faktorer (Fahlke, 2009).
Sjuksköterskorna använde sig av tvångsåtgärder i form av isolering. Detta visar att patientens självbestämmande och autonomi inte togs hänsyn till. Varje individ har ett grundlagsskydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp (Socialstyrelsen, 2015). Sjuksköterskorna berättade att de var tvungna att agera på detta sätt. Sjuksköterskans ansvarsområde bör fokusera på interaktionen med patienten och sjuksköterskan är skyldig att skydda patienten från att inte skada sig själv och andra under vårdtiden (Patientsäkerhetslagen, 2010:659). Tvångsåtgärder
13 är en alternativ behandling inom psykiatrisk vård och sjuksköterskorna menade att tvångsåtgärder är en del av arbetets realitet (Bigwood och Crowe, 2008).
7. Slutsats
Sjuksköterskans kunskapsnivå om substansmissbruk ger upphov till upplevelser som i sin tur får betydelse för hur vård ges till personer med substansmissbruk. Sjuksköterskor som visar professionalism mot personer genom att visa respekt och undvika konfrontationer har utbildning inom substansmissbruk. Sjuksköterskans vård av personer med substansmissbruk ger upphov till känslor av frustration, misstro och rädsla. Sjuksköterskor upplevde brister vad gällde infrastruktur och organisation. Bristande stödfunktioner kan vara en anledning till att sjuksköterskor visar ointresse för att arbeta med substansmissbruk.
8. Klinisk implikation
Inom psykiatrisk och somatisk slutenvård möter sjuksköterskor personer med substansmissbruk. Denna grupp av personer är ofta sammankopplade med stereotypa och fördomsfulla attityder. En förståelse för personer med substansmissbruk och ökad kunskap kring nya droger är därför viktiga för sjuksköterskan att ha. Studien kan stimulera sjuksköterskan att kritiskt granska och reflektera över sin attityd till personer med substansmissbruk i syfte att uppnå optimal omvårdnad. Det är viktigt att sjuksköterskan får stöd och handledning för att kunna ge en lämplig och anpassad vård till personer med substansmissbruk.
9. Ytterligare forskning
Det behövs mer forskning om sjuksköterskors erfarenheter i vård av personer med substansmissbruk både inom psykiatrisk och somatisk slutenvård i Sverige. Det kan också vara intressant att forska om manliga sjuksköterskors erfarenheter vad gäller känslor av rädslan och frustration gentemot personer med substansmissbruk. Det kan vara intressant att forska hur personer med substansmissbruk upplever vård från sjuksköterskor.
14
10. Referenser
*Artiklar som ingår i studiens resultat.
** Artiklar som söktes manuell och ingår i studiens resultat.
American Psychiatric Association (2013). DSM-V Substance-Related and Addictive Disorders. Hämtad den 18 februari, 2016 från,
http://www.dsm5.org/documents/substance%20use%20disorder%20fact%20sheet.pdf
Bennett, T. & Holloway, K. (2005). Understanding drugs, alcohol and crime. Maidenhead: Open University Press.
Brener, L., Von Hippel, W., Kippax, S., & Preacher, K. J. (2010). The role of physician and nurse attitudes in the health care of injecting drug users. Substance Use & Misuse, 45, s.1007– 1018. doi: 10.3109/10826081003659543
*Chang, Y. P., & Yang, M. S. (2012). Nurses’ attitudes Toward Clients with Substance Use Problems. Perspectives in Psychiatric Care, 49(2), 94-102. doi: 10.1177/1054773811420284 Darbro, N., & Malliarakis, K.D. (2012) Substance Abuse: Risks Factors and Protective Factors. Journal of Nursing Regulation 3 (1), s.44-48.
Fahlke, C. (2009) Beroendeutveckling – ett komplext förhållande mellan psykologiska, sociala och biologiska faktorer i Missbruk och behandling Gamla problem – nya lösningar? Socialtjänstforum - ett möte mellan forskning och socialtjänst. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och social forskning – FAS. Hämtad den 12 februari, 2016 från
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:286071/FULLTEXT01.pdf
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
**Gray, M.T. (2014) Agency and Addiction in a Harm Reduction Paradigm: French Nurses’ Perspectives. Archives of Psychiatric Nursing 28, s.35-42 doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.apnu.2013.09.005
Habib, S. E. & Adorjany, L. V. (2003). Hepatitis C and injecting drug use: The realities of stigmatisation. Health Education Journal, 62(3), s. 256–265. doi: 10.1177/001789690306200307
15 Happell, B. & Taylor, C. (2001). Negative attitudes towards clients with drug and alcohol related problems: finding the elusive solution. Australian & New Zealand Journal of Mental Health Nursing, 10 (2), s. 87-96 doi: 10.1046/j.1440-0979.2001.00198.x
Johansson, K. & Wirbing, P. (2005). Riskbruk och missbruk. Stockholm: Natur och kultur. Kennedy, M.C., Marshall, B. D. L., Hayasi, K., Nguyen, P., Wood, E. & Kerr, T. (2015) Heavy alcohol use and suicidal behavior among people who use illicit drugs: A cohort study
Drug and Alcohol Dependence 151 s. 272–277 doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.drugalcdep.2015.03.006
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
*Lovi, R., & Barr, J. (2009). Stigma reported by nurses related to those experiencing drug and alcohol dependency: A phenomenological Giorgi study. Contemporary Nurse, 33(2), s.166-178. doi: 10.5172/conu.2009.33.2.166
*Lyndahl, M-K., Olovsson, K-J., Rönngren, Y. & Norbergh, K-G. (2013) Nurses perspectives on care provided for patients with gamma-hydroxybutyric acid and gamma-butyrolactone abuse. Journal of Clinical Nursing, 23, 2589-2598, doi: 10.1111/jocn.12475
*Maharaj, R., O’Brien, L. & Andrew, S. (2013) Police referrals to a psychiatric hospital: Experiences of nurses caring for police-referred admissions. International Journal of Mental Health Nursing (22) s.313-321 doi: 10.1111/j.1447-0349.2012.00881.x
Medicinska forskningsrådet (2013) Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning. Forskningsetisk policy och organisation i Sverige. Hämtad den 26 mars, 2016 från,
http://docplayer.se/378460-Riktlinjer-for-etisk-vardering-av-medicinsk-humanforskning.html *Monks, R., Topping, A., & Newell, R. (2012) The dissonant care management of illicit drug users in medical wards, the views of nurses and patients: a grounded theory study. International Journal of Advanced Nursing. 69(4), s.935-946 doi: 10.1111/j.1365-2648.2012.06088.x.
Myers, B., Fakier, N., & Louw, J. (2009). Stigma, treatment beliefs, and substance abuse treatment use in historically disadvantaged communities. African Journal of Psychiatry, 12, 218–222. Retrieved from http://ajol.info/index.php/ajpsy/article/ viewFile/48497/34850
16 Määttä, S., & Öresland, S. (2014). Genusperspektiv i omvårdnad. I Friberg, F. & Öhlén, J. (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 323-339). Lund: Studentlitteratur.
Natan, M.B., Beyil, V. & Neta, O. (2009) Nurses’ perception of the quality of care they provide to hospitalized drug addicts: Testing the Theory of Reasoned Action. International Journal of Nursing Practice. Doi: 10.1111/j.1440-172X.2009.01799
**Ortega, B.L. & Ventura, A.C. (2013) I am alone: the experience of nurses delivering care to alcohol and drug users. Rev Esc Enferm USP 47(6): 1379-86 doi: 10.1590/S0080-623420130000600019
Patientsäkerhetslagen, 2010. Hämtad den 21 mars, 2016 från
http://plus.rjl.se/info_files/infosida31594/patientsakerhetslagen_bildspel.pdf
Ramstedt, M., Sundin, E., Landberg, J. & Raninen, J. (2014). ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013 – en studie med fokus på missbruk och beroende samt problem för andra än brukaren relaterat till alkohol, narkotika, doping och tobak. Hämtad den 18 februari, 2016 från,
http://stad.org/sites/default/files/media/STAD-rapport-nr-55-ANDT-feb-20141.pdf
Schomerus, G.; Lucht, M., Holzinger, A., Matschinge, H., Carta, M.G. & Angermeyer, M.C. (2010) The Stigma of Alcohol Dependence Compared with Other Mental Disorders: A Review of Population Studies. Alcohol and Alcoholism (46) 2, s. 105–112 doi: 10.1093/alcalc/agq089
Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning. Hämtad den 18 mars, 2016 från,
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19770/2015-4-2.pdf
Socialstyrelsen (2015) Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Handbok för vårdgivare, chefer och personal. Hämtad den 21 mars, 2016 från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19801/2015-4-10.pdf Socialstyrelsen (2012). Termbanken. Hämtad den 16 februari, 2016 från
17 Statens offentliga utredningar (2011:35) Bättre insatser vid missbruk och beroende, del 2. Hämtad den 18 mars, 2016 från, https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Utredningar/Statens-offentliga-utredningar/Battre-insatser-vid-missbruk-o_GZB335d2/?html=true
Swenurse. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad den 18 februari, 2016 från, http://www.swenurse.se/globalassets/01-ssf-jon-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf Thordarson, K., W. (2009). Professionellt bemötande. Att möta kunder i offentlig verksamhet. Stockholm.
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia, PA: F. A.Davis.
Treloar, C., & Rhodes, C. (2009). The lived experience of hepatitis C and its treatment among injecting drug users: Qualitative synthesis. Qualitative Health Research, 19(9). doi: 10.1177/1049732309341656
WHO (2016) Substance abuse. Hämtad den 19 februari 2016 från, http://www.who.int/topics/substance_abuse/en/
*Wadell, K. & Skärsäter, I. (2007) Nurses’ experiences of caring for patients with a dual diagnosis of depression and alcohol abuse in a general psychiatric setting. Issues in Mental Health Nursing, (28), s.1125-1140 doi: 10.1080/01612840701581230
Wramner, B., Pellmer Wramner, K. & Hellström, C. (2010). Beroende och droger: förekomst, effekter, förändringsmöjligheter. Lund: Studentlitteratur.
18
Bilaga 1. Sökmatris
Databas PsycINFO 160211 Sökord Antal träffar Lästa titlar Urval 1 Lästa abstakt Urval 2 Lästa i fulltext och granskade Urval 3 Exkluderade artiklar Inkluderade i studien #1 DE "Drug Abuse" OR DE "Alcohol Abuse" OR DE "Drug Dependency" OR DE "Inhalant Abuse" OR DE "Polydrug Abuse 62,248 0 0 0 0 0 #2 DE "Health Personnel Attitudes" OR DE "Therapist Attitudes" 17,925 0 0 0 0 0 #3 DE "Nurses" OR DE "Psychiatric Nurses" OR DE "Public Health Service Nurses" OR DE "School Nurses"25,183 0 0 0 0 0
#4 S2 OR S3 39,432 0 0 0 0 0
#5 S1 AND S4 584 0 0 0 0 0
#6 S1 AND S4 and limits 123 123 20 8 6 2
19 Databas Medline 160211 Sökord Antal träffar Lästa titlar Urval 1 Lästa abstakt Urval 2 Lästa i fulltext och granskade Urval 3 Exkluderade artiklar Inkluderade i studien #1 (MH "Substance-Related Disorders+") OR "substance abusers" 237,388 0 0 0 0 0 #2 (MM "Nurse-Patient Relations") OR "nurse attitudes" 16,038 0 0 0 0 0 #3 S1 AND S2 163 0 0 0 0 0 #4 (MH "Nurses+") 74,843 0 0 0 0 0 #5 (MH "Emotions+") 184,009 0 0 0 0 0 #6 S4 AND S5 1,478 0 0 0 0 0 #7 S2 OR S6 17,390 0 0 0 0 0 #8 S1 AND S7 176 0 0 0 0 0
#9 S1 AND S7 and limits 37 37 3 3 2 1
20 Databas CINAHL 160211 Sökord Antal träffar Lästa titlar Urval 1 Lästa abstakt Urval 2 Lästa i fulltext och granskade Urval 3 Exkluderade artiklar Inkluderade i studien #1 (MH "Substance Abusers+") OR (MH "Substance Use Disorders+") 113,066 0 0 0 0 0 #2 (MH "Nurse-Patient Relations") OR (MH "Nurse Attitudes") 41,361 0 0 0 0 0 #3 S1 AND S2 636 0 0 0 0 0 #4 (MH "Nurses+") 174,132 0 0 0 0 0 #5 (MH "Emotions+") 80,483 0 0 0 0 0 #6 S4 AND S5 2,022 0 0 0 0 0 #7 S2 OR S6 42,903 0 0 0 0 0 #8 S1 AND S7 659 0 0 0 0 0
#9 S1 AND S7 and limits 148 148 14 9 6 3
21
Bilaga 2. Artikelmatris
1(8)
Artikel 1 Syfte Metod och design Värdering Resultat
Chang, Y. P., & Yang, M. S. (2012). Nurses’ attitudes Toward Clients With Substance Use Problems. Perspectives in Psychiatric Care, 49(2), 94-102. doi: 10.1177/1054773811420284 Land, Taiwan
Syftet var att undersöka faktorer som påverkade sjuksköterskors attityder gentemot patienter med substansmissbruksproblem. Design: Tvä rsnittsstudie. Inklusionskriterier: Legitimerade sjuksköterskor som arbetat minst tre månader på nuvarande arbetsplats. Exklusionskriterier: Ej specificerat. Urval: Bekvämlighetsurval. Studiegrupp: n 489 sjuksköterskor Bortfall: 18,5 % Datainsamlingsmetod: Frågeformulär. Analysmetod: Statistisk analys. Styrkor: 81,5 % svarsfrekvens Svagheter: Otydliga inklusion- och exklusionskriterier. Klinisk erfarenhet, vidareutbildning samt sjuksköterskeutbildningsnivå inom området ledde till positiva attityder vid vård av patienter med
substansmissbruksproblem. Sjuksköterskor med mindre erfarenhet och ingen fortsatt utbildning inom området hade mer negativa attityder gentemot patientgrupp.
22 2(8)
Artikel 2 Syfte Metod och design Värdering Resultat
Gray, M.T. (2014) Agency and Addiction in a Harm Reduction Paradigm: French
Nurses’ Perspectives. Archives of Psychiatric Nursing 28, 35-42 doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.apnu.2013.09.005 Land, Frankrike.
Att beskriva franska sjuksköterskors perspektiv av att vårda patienter med drogberoende. Design: Etnografisk kvalitativ design. Inklusionskriterier: Legitimerade sjuksköterskor som jobbar inom psykiatri Exklusionskriterier: ej specifiecerad.
Urval: strategiskt och snöboll urval. Studiegrupp: n=14 Datainsamlingsmetod: semi-strukturerade intervjuer Bortfall: 2 Analysmetod: Innehållsanalys Styrkor: Studiens design beskriven. Svaghet: Författare hade brist på det franska språket. Sjuksköterskorna hade stereotypa attityder om patienter med drogmissbruk. Sjuksköterskorna var rädda för okända reaktioner från patienter.
23 3(8)
Artikel 3 Syfte Metod och design Värdering Resultat
Lovi, R., & Barr, J. (2009). Stigma reported by nurses related to those
experiencing drug and alcohol dependency: A phenomenological Giorgi study. Contemporary Nurse, 33(2), 166-178. doi:
10.5172/conu.2009.33.2.166 Land, Australien
Syftet var att åskådliggöra sjuksköterskors
perspektiv av att vårda substansberoende patienter. Design: Fenomenologisk design. Inklusionskriterier: Legitimerade sjuksköterskor som arbetade på en avdelning specialiserad på beroendevård. Exklusionskriterier: Kan ej engelska, annan vårdpersonal. Urval: Strategiskt urval Studiegrupp: n= 6 Bortfall: 0 Datainsamlingsmetod: Ostrukturerade intervjuer. Analysmetod: Innehållsanalys. Styrkor:
Studiens design och metod är tydligt beskriven. Svagheter: få studiedeltagare.
Patienter med
substansmissbruksproblem bedöms ofta som
problematiska och inte sjuka.
Sjuksköterskor med vidare- och
specialistutbildning försvarar patienterna.
24 4(8)
Artikel 4 Syfte Metod och design Värdering Resultat
Lyndahl, M-K., Olovsson, K-J., Rönngren, Y. &
Norbergh, K-G. (2013) Nurses perspectives on care provided for patients with gamma-hydroxybutyric acid and gamma-butyrolactone abuse. Journal of Clinical Nursing, 23, 2589-2598, doi: 10.1111/jocn.12475 Land, Sverige Att beskriva
sjuksköterskors åsikter och efarenheter av att vårda patienter som missbrukar gamma-hydroxybutyric syra och gamma-butyrolactone inom psykiatrin. Design: deskriptiv kvalitativ studie Inklusionskriterier: Legitimerade
sjuksköterskor med minst två års erfarenhet av att vårda patienter med substansberoende. Exklusionskriterier: Urval: Strategiskt urval Studiegrupp: n=15 Bortfall: 3 Datainsamlingsmetod: semi-strukturerade intervjuer Analysmetod: Innehålsanalys Styrkor: Studiens design och metod är tydligt beskriven. Svagheter: författarna hade förförståelse om att vårda patienter med gamma-hydroxybutyric acid and gamma-butyrolactone missbruk
Sjuksköterskorna uttryckte känslor av frustration och osäkerhet i omvårdnaden av denna patientgrupp.
Sjuksköterskorna var förberedda på aggressivitet och oväntade situationer.
25 5(8)
Artikel 5 Syfte Metod och design Värdering Resultat
Maharaj, R., O’Brien, L. & Andrew, S. (2013) Police referrals to a psychiatric hospital: Experiences of nurses caring for police-referred admissions International Journal of Mental Health Nursing (22) 313-321 doi: 10.1111/j.1447-0349.2012.00881.x Land, Australien
Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter som skickas in av polisen till psykiatriskt sjukhus. Design: Fenomenologisk design Inklusionskriterier: legitimerad sjuksköterskor Exklusionskriterier: ej specificerade. Urval: Strategiskturval Studiegrupp: n= 9 Bortfall: 0 Datainsamlingsmetod: Semistrukturerad intervjuer Analysmetod: Hermeneutik Innehållsanalys. Styrkor: Studiens design och metod är tydligt beskriven. Svagheter: Otydliga exklusionskriterier.
Sjuksköterskorna förväntade sig på den värsta från patienter.
Sjuksköterskor var tvungna att tvångsmedicineras.
26 6(8)
Artikel 6 Syfte Metod och design Värdering Resultat
Monks, R., Topping, A., & Newell, R. (2012) The dissonant care
management of illicit drug users in medical wards, the views of nurses and patients: a grounded theory study. International Journal of Advanced Nursing. 69(4), 935-946 doi: 10.1111/j.1365-2648.2012.06088.x. Land, Storbritannien
Att utförska hur legitemerade
sjuksköterskor hanterar och ger vård till inlagda patienter relaterat till komplikationer av drogbruk.
Design: Grounded theory Inklusionskriterier: legitimerade
sjuksköterskor som jobbade på en medicinsk avdelning på ett akut sjukhus
Exklusionskriterier: ej specifierad
Urval: Ändamålsenligt och teoretiskt urval Studiegrupp: n= 29 Datainsamlingsmetod: semi-strukturerade intervjuer Bortfall: 27 % Analysmetod: Grounded Theory
Styrkor: Studiens design och metod är tydligt beskriven.
Svagheter: Otydliga exklusionskriterier.
Sjuksköterskorna var säkra och kompetenta vid de fysiska aspekterna av missbruk än när det gällde specifika drogrelaterade patient behov. Sjuksköterskorna hade bristande kunskap gällande bemötande av patienter. Sjuksköterskorna undvikte konflikter med patienter genom att spendera mindre tid hos dem.
27 7(8)
Artikel 7 Syfte Metod och design Värdering Resultat
Ortega, B.L. & Ventura, A.C. (2013) I am alone: the experience of nurses delivering care to alcohol and drug users. Rev Esc Enferm USP 47(6): 1379-86 doi: 10.1590/S0080-623420130000600019 Land, Chile Att fastställa sjuksköterskors
erfarenheter av att vårda patienter med drogberoende på en somatisk vård i ett sjukhus. Design: Fenomelogisk design. Inklusionskriterier: ej specifierad Exklusionskriterier: ej specifierad
Urval: Strategiskt urval Studiegrupp: n= 6 Datainsamlingsmetod: Fenomenologiska intervjuer Bortfall: 0 Analysmetod: Fenomelogiskt innehålsanalys
Styrkor: Tydligt design. Svaghet: Otydlig
inklusion och exklusion kriteria.
Sjuksköterskorna hade negativa attityder
gentemot patienterna pga kunskapsbrist.
Sjuksköterskorna undvek kontakt med patienterna
28 8(8)
Artikel 8 Syfte Metod och design Värdering Resultat
Wadell, K. & Skärsäter, I. (2007) Nurses’ experiences of caring for patients with a dual diagnosis of depression and alcohol abuse in a general psychiatric setting, Issues in Mental Health Nursing, (28), 1125-1140 doi: 10.1080/01612840701581230 Land, Sverige.
Att beskriva
psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med en samsjuklighet av svår depression och alkoholmissbruk. Design: Deskriptiv kvalitativ design Inklusionskriterier: erfarenhet av att vårda patienter med
komorbiditet.
Exklusionskriterier: ej specificerade.
Urval: Strategiskt urval. Studiegrupp: n=11. Datainsamlingsmetod: Intervju men oklart om de var strukturerade eller inte Bortfall: 0
Analysmetod: innehållsanalys
Styrkor: Studiens design och metod är tydligt beskriven.
Svagheter: Otydliga exklusionskriterier.
Att bygga en trygg relation gentemot patienter var en viktig faktor för att vårda, behandla och få patienter att ha tillit i
omvårdnaden. Personer med alkoholmissbruk prioriterades ej om det fanns andra patienter med andra psykiska
