Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Examensarbete, 30 hp | Civilekonomprogrammet – Företagsekonomi Vårterminen 2016 | LIU‐IEI‐FIL‐A‐‐16/02198‐‐SE
Partnerstrukturens
påverkan på försäljningen
av Non-Audit Services
En explorativ studie om hur Big Four-byråernas
partnerstruktur påverkar försäljningen av NAS till
bolag noterade på Stockholmsbörsen
Simon Brorsson
Emily David
Handledare: Torbjörn Tagesson & Johanna Sylvander
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se
ii
Abstract
Title The partnership structure’s impact on sales of Non-Audit Services
– An exploratory study examining how Big Four-Audit firms’ partnership structure affect the sales of NAS to companies listed on Nasdaq OMX Stockholm.
Authors Simon Brorsson & Emily David
Supervisors Johanna Sylvander & Torbjörn Tagesson
Key words Non-Audit Services, External Consulting, Partnership structure,
Big Four, Tournament Theory,
Introduction There has been an evolution away from the founding values of the
audit industry, which centered on professional values and judgements toward profit-minded commercial interests. High sales of NAS has been implied to be a factor that make auditors prominently conspicuous on their path to becoming a partner. We are exploring the possibility that a competitive environment affect sales of NAS, which has been suggested to impact the way the auditor works. NAS is a current topic that recently was regulated by the EU, which is a motivating factor for this study.
Purpose The purpose of this study is to explore how the audit firms’
partnership structure impacts Non-Audit Services.
Method This study has a quantitative research strategy and a deductive
research approach that is exploratory in nature. Data from the Swedish listed firms and audit firms have been collected for two years through document studies and have been analyzed with an OLS-regression. NAS was measured as the natural logarithm of the listed firms’ cost to the audit firm beyond the statutory audit costs.
Conclusion Our study shows inconsistent results. In 2014 we found that an
increased competition for the partnership leads to a decrease in sales of NAS, while in 2009, no correlation was found. The results in 2014 can be explained by the Tournament Theory, whereas the employee’s motivation and accomplishments may decrease if there is high competition within the firm. A lack of correlation in 2009, suggests a professionalism among the auditors that is in accordance with the auditing profession.
iii
Sammanfattning
Titel Partnerstrukturens påverkan på försäljningen av Non-Audit
Services – En explorativ studie om hur Big Four-byråernas partnerstruktur påverkar försäljningen av NAS till bolag noterade på Stockholmsbörsen
Författare Simon Brorsson & Emily David
Handledare Johanna Sylvander & Torbjörn Tagesson
Nyckelord NAS, Rådgivning, Partnerstruktur, Big Four, Turneringsteorin
Introduktion Revisionsbranschen anses ha utvecklats från att tidigare ha
fokuserat på professionella principer och bedömningar, till att idag fokusera mer på kommersiella intressen. Hög NAS-försäljning har antytts utgöra en utmärkande faktor gällande avancemanget till partnerskapet. Vi undersöker hur konkurrensen om partnerskapet påverkar försäljningen av NAS, då den har antytts påverka revisorns arbetsutförande. NAS-försäljning är ett aktuellt ämne som nyligen har reglerats av EU vilket motiverar och aktualiserar studien.
Syfte Syftet med studien är att utforska hur partnerstrukturen i
revisionsbolagen påverkar försäljningen av NAS.
Metod Studien har en kvantitativ forskningsstrategi, en deduktiv
forskningsansats och är av explorativ art. Genom dokumentstudier har data från svenska noterade bolag och revisionsbyråer samlats in för två enskilda år och har med hjälp OLS-regressioner analyserats. NAS har mätts som det logaritmerade värdet av bolagens kostnader till revisionsbyrån utöver den lagstadgade revisionen.
Slutsats Studien visar på ej samstämmiga resultat då vi för år 2014 fann att
ökad konkurrens om partnerskapet leder till minskad försäljning av NAS, medan inget samband upptäcktes för år 2009. Möjliga förklaringar till resultatet återfinns i Turneringsteorin, som säger att anställdas motivation och prestation kan minska vid för hög intern konkurrens. Att inget samband upptäcktes för år 2009 tyder istället på att revisorn är professionell i sin roll och agerar därmed i professionens linje.
iv
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till våra handledare Johanna Sylvander och Torbjörn Tagesson för deras kunskap och stöd under uppsatsskrivandet. Ett extra tack riktas till Johanna för ditt engagemang, din tillgänglighet och din förmåga att få oss att ständigt utvecklas och tänka i nya banor.
Vi vill även tacka våra nära och kära för allt stöd under arbetets gång. Slutligen vill vi tacka våra opponenter och kurskamrater för bra konstruktiv feedback och diskussion.
Linköping, juni 2016
vi
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problematisering ... 3 1.3 Syfte ... 4 1.4 Syftesavgränsning ... 5 2. Vetenskaplig metod ... 6 2.1 Forskningsansats ... 6 2.2 Val av teori ... 6 3. Teori ... 8 3.1 Revisionsarenan ... 8 3.2 Kommersialism ... 9 3.3 Professionalism ... 11 4. Empirisk metod ... 13 4.1 Avgränsningar ... 13 4.2 Urval ... 13 4.3 Undersökningsperiod ... 14 4.4 Genomförande ... 14 4.5 Metodkritik ... 15 4.6 Etik ... 16 4.7 Operationalisering ... 16 4.7.1 Beroende variabel ... 16 4.7.2 Oberoende variabel ... 16 4.7.3 Kontrollvariabler ... 17 4.7.4 Modell ... 21 5. Analys ... 23 5.1 Bortfall ... 23 5.2 Deskriptiv statistik ... 24 5.3 Bivariatanalys ... 27 5.4 Regressionsanalys ... 30 5.4.1 Experimentella tester... 336. Diskussion och slutsats ... 34
6.1 Begränsningar ... 38
6.2 Studiens bidrag ... 38
6.3 Förslag till framtida forskning ... 39
Referenslista ... 40
vii
Tabellförteckning
Tabell 1: Urval och Bortfall 2014 & 2009 ... 23
Tabell 2: Partnerstrukturen hos revisionsbyråerna 2014/2015 ... 24
Tabell 3: Partnerstrukturen hos revisionsbyråerna 2009/2010 ... 24
Tabell 4: Deskriptiv statistik över kontinuerliga variabler 2014 (n=198), 2009 (n=179) ... 25
Tabell 5: Deskriptiv statistik över diskreta variabler ... 26
Tabell 6: Korrelationsmatris för variablerna i modellen 2014 & 2009 ... 27
Tabell 7: OLS-skattning av NAS 2014 (=198) ... 30
Tabell 8: OLS-skattning av NAS 2009 (n=179) ... 31
Tabell 9: Jämförelse av OLS-skattning för 2014 och 2009 ... 32
Figurförteckning
Figur 1: Revisionsarenan (Öhman, 2007, s. 127)... 91
1. Inledning
I det inledande kapitlet ges först en introduktion till uppsatsens bakgrund följt av vår problematisering. Uppsatsens syfte bygger sedan på denna problematisering.
1.1 Bakgrund
''[…] auditors are reluctant to question their big clients' books too much because they earn
such large fees, not just for the auditing work but for nonaudit services, such as consulting.''
(Herrick & Barrionuevo, 2002)
Enron är ett klassiskt exempel på en skandal som gjort ett kraftigt avtryck i revisionsvärlden. Som citatet ovan syftar på, hade Non-Audit Services (NAS) en stor och kanske avgörande betydelse i just det fallet. Enron var helt enkelt en så pass lönsam klient att revisorerna valde att se mellan fingrarna, snarare än att göra sitt jobb, upprepade gånger. Resultatet av denna skandal var att Enron föll och samtidigt drog med sig Arthur Andersen, en av de dåvarande största revisionsbyråerna (Benston & Hartgraves, 2002). Följden blev att tusentals människor miste sina anställningar och pensionsbesparingar (Finansinspektionen, 2002). Trots detta har NAS blivit allt vanligare (Firth, 1997) och försäljningen av dessa tjänster växer markant i takt med marknadens efterfrågan (Norberg, 2014b).
På senare år har NAS blivit ett ständigt omdiskuterat ämne inom revision (Norberg, 2014b) och EU har försökt begränsa försäljningen av dessa tjänster (SOU 2015:49). I maj 2014 antogs ett nytt revisionspaket av EU. Revisionspaketet innehöll bland annat regler som kommer begränsa försäljning av NAS i framtiden. Det kommer att upprättas en "svart lista" som förbjuder vissa specifika tjänster samt en regel som begränsar NAS-arvodet till 70 % av det genomsnittliga revisionsarvodet över en treårsperiod (ibid). Syftet med reformen är att stärka revisorernas oberoende, självständighet och objektivitet, samt att skapa högre kvalitet på revisionen. Dessa regler kommer att implementeras i svensk lag i juni 2016 (SOU 2015:49). I ett remissvar motsatte sig Svensk Näringsliv (2012) stora delar av dessa begränsningar eftersom de ansåg att det skulle leda till avsevärt högre revisions- och NAS-kostnader för företagen.
Anledningen till att företag väljer att köpa NAS av sin revisor kan vara flera. En anledning är att de då kan dra nytta av de skalfördelar som uppstår (Simunic, 1984). I och med att revisorn redan är insatt i hur företaget fungerar och är uppbyggt krävs sannolikt lägre uppstartskostnader än om någon annan skulle ha utfört motsvarande tjänster (Salehi, 2009). En ytterligare anledning är att kvaliteten kan bli bättre på grund av bättre klientkännedom (Salehi, 2009;
2
Svanström, 2008) och att företaget då inte behöver utveckla nya affärsrelationer med externa
rådgivare (Ping, Carson & Simnett,2006; Kirby & King, 1997). Dock menar Kinney, Palmrose
och Scholz (2004) på att NAS kan påverka revisionskvaliteten och oberoendet negativt. När klienten ökar revisionsbyråns ekonomiska nytta skapas incitament för revisorn att agera opportunistiskt och brista i sitt oberoende. Revisorn tenderar med andra ord att uppfatta klienten mer som en kund och blir således mindre benägen att ifrågasätta redovisningen som granskas (Furgeson, Seow & Young, 2004; Kinney m.fl., 2004). Sammanfattningsvis är forskningen kring NAS-försäljning och dess påverkan på oberoende och kvalitet ej samstämmig och motstridiga uppfattningar om dess kausalitet existerar i högsta grad (Govind, Iyer & Reckers, 2007).
Utan revisorns oberoende ger revisionen inte samma värde och är således till mindre nytta för företagets intressenter (Salehi, 2009). Samtidigt som revisorn måste förhålla sig till sin professionella roll och det oberoende den kräver, agerar revisorn på en konkurrensutsatt marknad, vilket erfordrar en viss intäktsgenerering och kundnöjdhet (Cohen & Trompeter, 1998). Det har påståtts att revisionsbranschen har utvecklats från att tidigare ha utgjorts av professionella aktörer till att idag utgöras av vinstsökande företag, som en följd av den konkurrensutsatta marknad de verkar på (Agevall & Jonnergård, 2012; Forsberg & Westerdahl, 2007; Hopwood, 1998). Elliot (1973) i Larsson (2007), definierar att vara en professionell revisor som "att ha ett gentlemannamässigt agerande utan hänsyn till profit och egenintresse''. Problemet blir således ännu tydligare vid ett partnerskap, då incitamenten för ett opportunistiskt vinstmaximerande egenintresse ökar ytterligare (Liu & Simunic, 2005), vilket står i tydlig kontrast till professionens linje och definitionen av att vara en professionell revisor (Umar & Anandarajan, 2004).
Få branscher har en lika tydlig karriärsstruktur som revisionsbranschen. De flesta nyanställda börjar som assistenter och avancerar sedan stegvis upp till manager samtidigt som förberedelserna inför provet till auktorisation pågår. Den som upphöjs till senior manager kan i allmänhet se ett partnerskap hägra inom några år (Axelsson, 2011). Att uppnå ett partnerskap i någon av de stora revisionsbyråerna kan både bli en statussymbol och en ekonomisk framgång. Av de som anställs i bolagen är det cirka 10% som en dag lyckas nå partnerskapet (ibid). I revisionsbranschen kan paralleller dras till Lazear och Rosens (1981) Turneringsteori, då byråerna använder sig av ett upp- eller utsystem, vilket innebär att de anställda konkurrerar med varandra och efter ett visst antal år uppnår du antingen partnerskapet eller så slutar du på byrån (Greenwood & Empson, 2003). Denna företagsstruktur har enligt Eriksson (1999) en
3
tydlig positiv effekt på de anställdas motivation och prestation, men även på företagets prestation enligt Kale, Reis och Venkateswaran (2009). Genom detta skapas dock också en ökad riskbenägenhet bland cheferna (Kubick & Masli, 2015; Kini & Williams, 2012).
För att bli partner krävs att du väljs in av redan befintliga partners i bolaget, vilket tyder på att partnerskapet till viss del handlar om subjektiva bedömningar. Därmed blir det viktigt att bygga relationer internt så att delägarna får en uppfattning om vad du som partnerkandidat kan tillföra (Axelsson, 2011). Det kan framförallt göras genom att generera mer intäkter till byrån vilket kommer att resultera i nöjdare partners eftersom de i slutändan får ta del av byråns vinst genom utdelningar. Således kan det antas viktigt för revisorer att både sälja mycket NAS samt upprätthålla goda marginaler för att på så sätt tillfredsställa de som redan är partners i bolaget. På så sätt ökar revisorn sina egna chanser till ett framtida partnerskap (Tagesson & Collin, 2015) då klientleverans, affärsvolym och säljförmåga är aspekter som tas i beaktning när nya
partners väljs (Norberg, 2014a). Magnus Fagerstedt, partner på EY, beskriver en partners
egenskaper som: "En partner måste ha förmågan att förstå och driva affären, att ta ansvar för den. Du ska vara en eftertraktad revisor eller konsult och kunna stärka byråns varumärke"
(Axelsson, 2011). Dock finns viss kritik mot att revisorer säljer både revisionstjänster och NAS till samma klient. Bazerman, Morgan och Loewenstein (1997) förklarar att vissa intressenter anser att en revisor inte bör erbjuda både NAS och traditionsenliga revisionstjänster till samma klient, på grund av att revisionsbyrån inte ska bli beroende av klienten och således riskera att brista i sitt oberoende.
1.2 Problematisering
Utifrån agentteorin antas att alla människor drivs av ett egenintresse vilket föranleder att företagsledningen då tillämpar opportunistiska beteenden och handlar efter ett självmaximerande egenintresse, istället för att tillfredsställa ägarna (Liu & Simunic, 2005; Braun & Guston, 2003; Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976). I revisionsbyråerna tenderar ägarna och företagsledningen utgöras av samma personer, vilket gör att de undgår det klassiska agentteori-problemet med skiljt ägande och förvaltning (Greenwood & Empson, 2003). Appliceras agentteorin på revisionsbyråerna kan det antas att revisorerna utifrån ett opportunistiskt beteende väljer att fokusera på att maximera byråns intäkter istället för att fokusera på sin professionella roll (Brante, 2005) och skepticism som professionen kräver (IFAC, 2011; IAASB, 2010; Cowperthwaite, 2010). Vid revision av bolag som även genererar höga NAS-intäkter kan då revisorn antas brista i sitt oberoende (Ferguson, Seow & Young, 2004). Revisorn vill inte skada sin relation till klienten som nu tenderar att bli mer av en kund
4
som ska tillfredsställas, vilket står i kontrast med professionens linje (Umar & Anandarajan, 2004).
Revisionsbyråerna har en tydlig karriärstruktur där ett partnerskap är det högsta du kan uppnå (Norberg, 2014a). Enligt Turneringsteorin (Lazear & Rosen, 1981) antas att anställda kan motiveras av möjligheten till framtida ekonomiska fördelar. I teorin förespråkas även att anställda bör belönas utifrån deras position snarare än sin produktivitet, vilket också sker i de stora revisionsbyråerna (Connelly m.fl., 2014) då anställda ska motiveras. I de revisionsbyråerna med fler anställda per partner ökar således både konkurrensen om partnerskapet men även de ekonomiska incitamenten för ett partnerskap, Detta antas leda till ett ökat engagemang (Lexander & Öggesjö, 2011) och affärstänk bland de anställda (Tagesson & Collin, 2015), men även en ökad riskbenägenhet (Kubick & Masli, 2015; Kini & Williams, 2012). När konkurrensen bland medarbetarna blir högre och ett ökat affärstänk uppstår (Eriksson, 1999) tenderar detta att leda till en ökad intäkt för byrån, både för vanliga revisionstjänster och för NAS (Tagesson & Collin, 2015), vilket tyder på ett samband mellan partnerstruktur och försäljning av NAS. I en studie av Tagesson och Collin (2015) har det påvisats att partnerstrukturen kan påverka revisorn i sitt arbetsutförande, då ett samband upptäcktes mellan partnerstrukturen och hur väl byråns klienter efterföljde riktlinjerna för god bolagsstyrning. I studien ansågs ett forskningsgap på området ha identifierats och därför efterfrågades ytterligare forskning med fokus på hur försäljningen av NAS påverkades av partnerstrukturen.
Tidigare forskning har påvisat att partnerstrukturen påverkar revisorns yrkesutförande samt relation till klienten (Tagesson & Collin, 2015), vilket utifrån professionens linje inte är önskvärt, då det kan förorsaka brister i oberoendet. I och med att en konkurrensutsatt partnerstruktur påståtts leda till ett ökat engagemang (Lexander & Öggesjö, 2011), affärstänk (Tagesson & Collin, 2015) och riskbenägenhet (Kubick & Masli, 2015; Kini & Williams, 2012), kan det antas att den även leder till en ökad försäljning av NAS, då NAS-försäljning påståtts påverkas av dessa faktorer.
1.3 Syfte
Syftet med studien är att utforska hur partnerstrukturen i revisionsbolagen påverkar försäljningen av NAS.
5
1.4 Syftesavgränsning
Studiens syfte begränsas till att endast undersöka de bolag som konsumerar NAS, då tidigare forskning har funnit att revisionsbyråns roll som rådgivare är relaterad till ett grundläggande behov av rådgivning (Firth, 1997). NAS efterfrågas främst vid behov av specialistkunskap eller vid behov av tillfällig intensiv hjälp (Svanström, 2008). När företag växer utvecklas även intern kompetens, vilket gör att behovet av extern rådgivning minskar (Bennett & Robson, 2003). Utifrån detta görs antagandet att vissa bolag inte har ett behov av NAS och revisorn kan således inte påverka NAS-försäljningen till dessa bolag. Att ingen NAS-försäljning sker beror således på det reviderade bolaget och inte på revisorn. Därmed exkluderades alla icke-konsumenter av NAS. Detta antagande stöds även av att ett flertal av de bolag som inte köpte NAS under studiens undersökningsår inte heller köpte NAS övriga år.
6
2. Vetenskaplig metod
I detta kapitel presenteras studiens forskningsansats och dess metodkritik följt av en kort genomgång av våra teorival som använts i vår uppsats.
2.1 Forskningsansats
Syftet med studien är att utforska hur partnerstrukturen påverkar försäljningen av NAS. I studien undersöks sambandet under två olika år för att en jämförelse mellan dem senare ska kunna göras. Eftersom det finns tidigare forskning om både NAS (e.g. Svanström, 2008; Forsberg & Westerdahl, 2007; Kinney m.fl., 2004; Firth, 1997) och partnerstrukturens fundament (Kubick & Masli, 2015; Tagesson & Collin, 2015; Kini & Williams, 2012; Lexander & Öggesjö, 2011) används en deduktiv ansats. Hypoteser har bildats utifrån tidigare forskning och teorier inom det aktuella området, vilka sedan testats mot empirisk data (Bryman, 2012). I och med användandet av en deduktiv ansats är en kvantitativ metod att föredra (Bryman, 2012; Jacobsen, 2002). Ett stort datamaterial har granskats för att undersöka om det finns några samband eller avvikelser, vilket skapade grunden för våra slutsatser (Jacobsen, 2002). Vår studie är av explorativ art, då vi söker förståelse kring ett samband som tidigare inte undersökts och det faktum att teorierna ej är samstämmiga. En explorativ infallsvinkel gav oss möjligheten att vara mer flexibla vid de statistiska testerna och vårt resultat kan förhoppningsvis öppna nya forskningsområden (Saunders, Lewis & Thornhill, 2009). Studien genomfördes med en tvärsnittdesign för att återge ett förhållande som fanns i en viss population vid en särskild tidpunkt (Bryman, 2012).
Viss kritik förekommer mot den forskningsansats vi använt oss av. Med en deduktiv ansats avgränsas våra sökningar utifrån våra egna preferenser, vilket föranleder att vi endast söker information vi anser relevant. På så sätt riskeras viktig information att inte upptäckas på grund av våra sökningsbegränsningar (Jacobsen, 2002). En nackdel med en kvantitativ metod är den problematik som uppstår med att identifiera bakomliggande orsaker (ibid). Anledningen till att vi trots detta valde en kvantitativ metod istället för en kvalitativ metod var att vi främst sökte efter ett samband mellan variablerna och inte en djupare förståelse kring dess kausalitet (Jacobsen, 2002).
2.2 Val av teori
I studien utgick vi från en artikel av Tagesson och Collin (2015) i vilken mer forskning kring partnerstruktur och hur den påverkar försäljningen av NAS efterfrågas. För att utforska sambandet mellan partnerstrukturen och NAS har vi använt oss av befintliga teorier vilka vi utvecklat våra hypoteser utifrån. I och med en deduktiv ansats utgår vi främst från tidigare
7
teorier och inledningsvis görs en kortare beskrivning av Revisionsarenan av Öhman (2007) för att tydligare kunna beskriva problematiken som kan uppstå mellan professionalism och kommersialism. Centralt i studien är Turneringsteorin framtagen av Lazear och Rosen (1981) som förklarar hur anställda konkurrerar med varandra och hur denna företagsstruktur påverkar de anställdas beteende. Som ett grundläggande fundament till Turneringsteorin behandlas även en del forskning kring motivation, bland annat Maslows (1943) behovstrappa.
8
3. Teori
I detta kapitel redogörs för de teorier som är centrala för studien. Inledningsvis presenteras revisionsarenan samt den problematik som kan uppstå inom revisionsprofessionen mellan professionalism och kommersialism. Vidare presenteras Turneringsteorin och allmänna teorier kring motivation. Avslutningsvis behandlas professionalism och i samband med detta redogörs för revisorns personliga ansvar.
Hur partnerstrukturen är utformad i revisionsbyråerna är inte ett frivilligt val utan regleras i revisorslagen (SFS 2001:883). Partnerstrukturen i revisionsbyråerna skiljer sig jämfört med många andra företag då det finns ett krav på att godkända eller auktoriserade revisorer äger minst 51%, för att få majoriteten av rösterna. Nyligen ändrades denna regel gällande ägarstrukturen i revisionsbyråerna, från att tidigare ha krävt att revisorer ägde minst 75% av röstetalet. Denna sänkning gäller även för styrelseledamöter och suppleanter (SFS 2013:217; SOU 2008:79; SFS 2001:883). Följderna av förändringen blir att andra verksamma personer i revisionsbyråerna, som inte är revisorer, nu får möjlighet att bli delägare, vilket kan antas öka konkurrensen bland de anställda. Från första början lagstadgades ägandet och styrelseandelarna för att ett visst oberoende skulle upprätthållas och för att byrån inte skulle riskeras att kontrolleras av ägare utanför professionen, som kan styra byrån i motsatt riktning från
professionens grundläggande linje (SOU 1999:43).
3.1 Revisionsarenan
I agentteorin antas att alla människor drivs utifrån ett egenintresse och har ett opportunistiskt beteende (Braun & Guston, 2003). Appliceras detta på revisorer kan det antas att de istället för att vara professionella väljer att agera opportunistiskt och på det sätt som genererar mest intäkter till byrån. Öhman (2007) har utvecklat en modell (figur 3.1) utifrån agentteorin som förklarar förhållandet mellan tre grupper: redovisningsskyldiga, redovisningsberättigade samt revisorer. Modellen kallas för Revisionsarenan och visar att revisionsverksamheten består av tre skikt (den horisontella dimensionen) som är revisorsprofessionen, revisionsbyråerna samt revisorerna. Dimensionen visar att representanter för professionen samt revisionsbyrån påverkar revisorns arbete samtidigt som en revisor är företrädare för redovisningsskyldiga företag (Power, 2003; Herrbach, 2001). En revisor förväntas följa professionens direktiv, samtidigt som den antas följa sin arbetsgivares riktlinjer (Jeppesen, 1998). En revisor har således parallella agendor, då den arbetar med både samhällsaffärer, vilket är de tjänster som en revisor utför åt de redovisningsberättigade samt affärer i samhället, vilket är det revisorn gör för att skapa vinst åt sin arbetsgivare, revisionsbyrån (Öhman, 2007).
9
Figur 1: Revisionsarenan (Öhman, 2007, s. 127)
I och med att en revisor har parallella agendor kan det tolkas som att revisionsarenan har två synsätt. Då revisorn arbetar med affärer i samhället, krävs en viss grad av kommersialism då revisorn förväntas generera vinst åt sin arbetsgivare. Samtidigt arbetar revisorn med
samhällsaffärer åt de redovisningsberättigade, vilket även gör att professionalism kan urskiljas
hos revisorn.
3.2 Kommersialism
Konkurrensen om revisionsklienter har under en längre tid ökat vilket har bidragit till hård prispress på revisionstjänsterna (Jönsson, 2004). Denna konkurrens har föranlett stora försäljningsökningar av NAS som har lett till större känslighet för revisorn gentemot klienterna (Forsberg, & Westerdahl, 2007). Det kan antas finnas ett tydligt affärstänk inom revisionsbranschen (Broberg, 2013; Agevall & Jonnergård, 2012; Jönsson, 2004; Hopwood, 1998) och utifrån detta affärstänk har flera forskare antytt att det blivit allt viktigare för revisorn att tillfredsställa klienten och skapa ett gott byrårykte än att uppfylla sitt syfte och uppdrag gentemot externa intressenter (Öhman m.fl., 2006; Jenkins & Lowe, 1999; Jeppesen, 1998). Revisionsbranschen anses av flera ha utvecklats från att tidigare ha fokuserat på professionella principer och bedömningar, till att idag fokusera mer på kommersiella intressen (Agevall & Jonnergård, 2012; Forsberg & Westerdahl, 2007, Hopwood, 1998). Att inte fokusera på professionella värden och uppdraget gentemot intressenterna betyder nödvändigtvis inte att bryta mot lagar och regleringar utan främst att inte uppfylla sin plikt som professionell aktör (Öhman m.fl., 2006).
Utifrån revisionsbranschens hierarkiska struktur med ett upp- och utsystem (Greenwood & Empson, 2003) kan tydliga kopplingar dras till Turneringsteorin, som bygger på att anställda
10
presterar bättre i konkurrensutsatta miljöer (Lazear & Rosen, 1981). I Turneringsteorin antas
att människor drivs av ekonomiska och statusrelaterade incitament (Connelly m.fl., 2013). Vidare argumenteras för hur ett företag kan få de anställda att generera maximal produktivitet på mest kostnadseffektiva sätt. Ett antagande i teorin (Lazear & Rosen, 1981) är att anställda kan motiveras på ett effektivt sätt genom möjligheten till framtida löneökningar istället för en lön baserad på den anställdes nuvarande produktivitet. Löner och bonus bör således bero på din position i företaget och inte på vad du för stunden bidrar med (Connelly m.fl., 2014). Turneringsteorins grundläggande fundament är att en del av lönen tas från alla anställda på en viss nivå i företaget och tillförs dem på nivån ovan. Anledningen är att motivera de anställda på den lägre nivån att prestera bättre för att i framtiden avancera till den högre nivån och således få ta del av de ekonomiska fördelar som finns där (Connelly m.fl., 2014; Rosen, 1986).
Ett flertal studier har utgått från Turneringsteorin och har haft som syfte att finna hur strukturen påverkar företagets prestation. Priset, eller den ekonomiska nyttan vid ett avancemang, är optimal när den skapar maximal produktivitet bland de anställda (Lazear & Rosen, 1981). Är den ekonomiska nyttan av avancemanget för låg kommer de anställda inte att anstränga sig maximalt. Är den istället för hög riskerar engagemangsökningen att inte kompensera för den kostnadsökning som uppkommer när höga ekonomiska incitament erbjuds (Connelly m.fl., 2014). Turneringsteorin förutsätter att de anställda utgörs av rationella ekonomiska aktörer som agerar självmaximerande vilket även är en del av fundamenten i agentteorin (Braun & Guston, 2003; Jensen & Meckling, 1976). Turneringsteorin har använts i studier av bland annat Eriksson (1999) och McLaughlin (1988) som menar att när konkurrensen om avancemanget ökar måste även pris-spridningen (de ekonomiska fördelarna vid ett avancemang jämfört med ett icke avancemang) öka för att upprätthålla samma motivation och produktivitet som innan. Vidare menar Rosen (1986) att det inte enbart är den ekonomiska nyttan av avancemanget som motiverar utan även de framtida möjligheterna till ytterligare avancemang. När ett partnerskap har uppnåtts finns det ingen högre position att avancera till, på grund av detta argumenteras för att den högsta positionen ska kompenseras ytterligare för att hålla kvar dem som uppnått denna position inom företaget (Rosen, 1986). Kale m.fl. (2009) fann i sin forskning att företag som använder sig av höga ekonomiska incitament för avancemang presterar bättre än de som använder sig av låga ekonomiska incitament, vilket kan förklara dess starka förankring i branschen.
I studien antas att revisorer vill bli partners för att få ökad ekonomisk nytta, erkännande samt status. Som grund för dessa antaganden presenteras nedan en del av den grundläggande
11
forskningen som existerar kring motivation och karriär. Psykologiska fundament skiljer sig markant mellan olika individer, vilket gör att de drivs av olika incitament (Furnham, Eracleous & Chamorro-Premuzic, 2009; Ryan & Deci, 2000). En av de absolut mest inflytelserika motivationsteorier är Maslows (1943) behovstrappa där de två översta stegen innefattar behov av självförverkligande och erkännande, som syftar på att nå sina personliga drömmar och högsta ambitioner i livet. Enligt Vansteenkiste m.fl., (2006) motiveras ekonomistudenter mer av yttre faktorer som hög lön och karriär i jämförelse med andra studenter, som snarare motiveras av inre faktorer som att känna gemenskap och mening i vad de gör. I en mer övergripande studie av Mani (2002) ansågs även de främsta motivationsfaktorerna vara hög lön och erkännande, vilket överensstämmer med Islam och Ismails (2008) forskning där de fann att monetära incitament värderas högt av människor.
I tidigare studier har det uppdagats att managers tenderar att agera mer riskbenäget vid höga incitament för avancemang (Kubick & Masli, 2015; Kini & Williams, 2012). Således kan det antas att när ekonomiska möjligheter uppstår vid försäljning av NAS kan revisorn motiveras att bära en högre nivå av risk för att på så sätt urskilja sig och öka sina chanser till ett partnerskap.
H1: Konkurrens om partnerskapet ökar försäljningen av NAS
3.3 Professionalism
Revisionsbranschen är en förtroendebransch, där ryktet är ytterst centralt (Herrbach, 2001). Revisionsbyråerna investerar både tid och resurser på att bygga upp sitt varumärke för att skapa ett gott förtroende och rykte bland dess klienter och övriga intressenter (Moizer, 1997). Ett förtroende är något som byggs upp under en längre tid, men som kan raseras desto snabbare. En revisionsbyrås förtroende är enligt Moizer (1997) mer baserat på dess rykte på marknaden än själva kvaliteten på den utförda revisionen. Revisionsbranschen är också en övervakad bransch, både av institutioner och reglerande organ (Tagesson & Collin, 2015). Branschen har också utsatts för mycket negativ publicitet i media på grund av tidigare skandaler, bland annat vid konkursen av Enron då revisionsprofessionens förtroende och rykte skadades (Salehi, 2009), eller mer aktuellt konkursen av SAAB år 2011. Ett försämrat förtroende är självfallet skadligt för en revisionsbyrå (Herrbach, 2001) och av den anledningen vill negativ publicitet undvikas, speciellt av de större revisionsbyråerna då deras rykte skadas i större omfattning vid en skandal (Vander Bauwhede & Willekens 2004; Francis, Maydew & Sparks, 1999). Brister i oberoendet kan resultera i dålig kvalitet, vilket kan leda till ökade kostnader för byråerna (Moizer, 1997). De ökade kostnaderna kan bland annat bestå av kostnader för en eventuell
12
juridisk process, vid exempelvis en stämning eller den ekonomiska skadan negativ publicitet kan åkomma. När en revisionsbyrås rykte skadas påverkas framtida vinster (Moizer, 1997; DeAngelo, 1981a), vilket skapar incitament för revisionsbyråerna att vara oberoende och agera professionellt för att inte riskera dessa möjliga framtida vinstbortfall (Becker m.fl., 1998). Det finns då tydliga incitament för revisorer att arbeta i professionens linje och upprätthålla ett gott rykte och förtroende, vilket är viktigt för att överleva på revisionsmarknaden (Svanström, 2008; Zucker, 1987).
Att vara en professionell revisor kan innebära flera saker. En sammanfattande bild av vad professionalitet innebär definieras av Elliot (1973) i Larsson (2007) "att ha ett
gentlemannamässigt agerande utan hänsyn till profit och egenintresse''. Flera forskare
argumenterar för att professionalitet inom revisionsyrket mer handlar om aspekter som oberoende och integritet än teknisk kompetens och korrekta bedömningar (Carrington, 2010). Oberoendet och integriteten, tillsammans med etiska koder samt ett osjälviskt och objektivt förhållningsätt menar Brante (2005) är mycket viktigt för att professionen ska bibehålla sitt förtroende hos allmänheten. Vidare anser Cowperthwaite (2010) att kravet på professionell skepticism gör revisionsprocessen mer till en konst än en vetenskap. Att professionell skepticism är nödvändigt för professionen är en uppfattning som även delas av institutioner relaterade till professionen (IFAC, 2011; IAASB, 2010).
För den enskilda individen, revisorn, finns det incitament för denne att agera professionellt och vara oberoende (Braun & Guston, 2003), då den inte vill skada sitt förtroende och rykte gentemot klienten och dess intressenter. Vid bristande utförd revision ökar risken för att förlora klienter (DeAngelo, 1981b). Därmed riskerar revisorn att gå miste om framtida intäkter (ibid) och därför finns incitament för revisorn att agera på ett förtroendegivande sätt. Skulle det uppdagas att en revisor brustit i sitt oberoende och inte agerat i professionens linje kan en erinran, varning eller upphävd auktorisation bli konsekvensen (Revisorsnämnden, 2016; SFS
2001:883),vilket i sin tur kan begränsa eller helt omöjliggöra en fortsatt framgångsrik karriär.
Utifrån ovan förd argumentation samt all rådande kritik och diskussion om NAS-försäljning och dess inverkan på oberoendet anser vi att det finns incitament för ett försiktigt förhållningssätt till NAS-försäljning och att en konkurrenspräglad partnerstruktur trots allt inte påverkar försäljningen av NAS.
13
4. Empirisk metod
I inledningen av detta kapitel beskrivs studiens design, de avgränsningar som gjorts, undersökningsperiod samt genomförande. Vidare följer resonemang kring metodkritik och etiska aspekter. Avslutningsvis redogörs för studiens operationalisering samt argumentation för de variabler som inkluderats i våra regressionsmodeller.
4.1 Avgränsningar
På grund av att flertalet av revisionsbyråerna ej specificerade varifrån deras intäkter kom samt att flera byråer tillämpade olika definitioner av NAS, medförde detta problem då vi inte kunde hämta försäljningssiffror direkt från revisionsbyråernas årsredovisningar. Istället användes en proxy för de olika byråernas revisions- och NAS-försäljning genom att sammanställa de noterade bolagens totala kostnader för dessa tjänster till byråerna. Vid insamlingen av revisions- och NAS-kostnader har vi begränsat oss till de bolag som är noterade på Nasdaq OMX Stockholm (small, mid och largecap). Skillnaderna mellan dessa marknader är de noterade bolagens börsvärde (Nasdaq, 2016c), vilket medför stor variation på storleken mellan bolagen. Totalt finns det idag omkring 330 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Anledningen till att vi begränsar oss till just dessa bolag är främst tillgängligheten till information samt att dessa bolag enligt lag är tvungna att uppge revisionskostnaderna i årsredovisningen (SFS 1995:1554, 5 kap 48§). De redovisar även kostnaderna för revision och NAS enskilt, vilket icke-noterade och mindre bolag inte är tvungna att göra enligt lag (ibid). Det sker även en naturlig avgränsning av revisionsbyråerna då vi begränsat oss till Big Four (PwC, KPMG, EY och Deloitte), då de reviderar majoriteten av börsbolagen. De övriga mindre byråerna (BDO, Grant Thornton och Mazars) reviderade enbart ett fåtal bolag, vilket inte ansågs utgöra ett representativt urval för dess verkliga försäljning av revision och NAS.
4.2 Urval
Som nämnts ovan användes i studien en proxy för att mäta revisionsbyråernas försäljning av revision och NAS. För att lyckas framställa ett tillförlitligt och generaliserbart resultat krävs en stor population (Jacobsen, 2002). Trots att vi ej lyckats inhämta information från alla de noterade bolag som inkluderas i studien och att börsbolagen bara utgör en del av revisionsbyråernas klientbas bedömer vi att de bör fungera som ett representativt urval för den totala populationen (Firth, 1997).
I studien undersöktes Big Four-byråernas partnerstruktur och NAS-försäljning, vilket operationaliserades genom att samla in försäljningssiffror till bolag noterade på Stockholmsbörsen som därmed utgjorde studiens urval. Då alla årsredovisningar inte
14
publicerats för 2015 när datainsamlingen skedde utfördes studien på årsredovisningar för 2014. Då tidigare forskning av Tagesson och Collin (2015) samt Lexander och Öggesjö (2011) visade att partnerstrukturen år 2009 skiljde sig markant åt jämfört med idag valde vi att även inkludera detta året i studien. För att se vilka bolag som var noterade på Nasdaq 2014 hämtades information från Nasdaqs hemsida (2016a) gällande de bolag som var noterade 1 Mars 2016. Denna lista justerades sedan så att bolag som blivit noterade efter 2014 ej inkluderades och de bolag som blivit avnoterade under 2015 och 2016 inkluderades (Nasdaq, 2016b). När listan för noterade bolag år 2009 sammanställdes användes samma process. I och med att datainsamlingen skedde för två olika år skiljde sig antalet bolag och vilka bolag som var noterade vid de olika tidpunkterna. Totalt fanns 267 noterade bolag år 2014 varav 255 var konsumenter av NAS medan det 2009 fanns 275 noterade bolag varav 253 konsumerade NAS. Av dessa exkluderades åtta banker för de båda åren, likt Firth (1997), då bankers kapitalstruktur skiljer sig markant i jämförelse med andra bolag. Vi exkluderade endast banker och inte andra finansiella bolag, då de övriga finansiella bolagens kapitalstruktur inte skiljde sig så pass mycket åt att det påverkade våra resultat. Studiens urval utgjordes därför av 247 börsbolag år 2014 och 245 bolag år 2009.
4.3 Undersökningsperiod
Studien genomfördes med en tvärsnittdesign för att återge ett förhållande som fanns i en viss population vid en särskild tidpunkt (Bryman, 2012). Datainsamlingen skedde under våren 2016. Utifrån vår önskan om att genomföra en sådan aktuell studie som möjligt valde vi att utgå från årsredovisningar för 2014 då flera bolag ännu inte publicerat årsredovisningar för räkenskapsåret 2015. Anledningen till att 2009 också inkluderades var att partnerstrukturen då skiljde sig markant med 2014 och för att kunna göra en jämförelse mellan dessa två år. Gällande de börsbolag som redovisar med brutet räkenskapsår valde vi den årsredovisning som hade flest månader tillhörande 2014 och 2009, då dessa var våra två undersökningsår. Då revisionsbolagen har brutna räkenskapsår inhämtades information gällande partnerstruktur och könsfördelning i styrelse och ledning utifrån årsredovisningarna för 2009/2010 och 2014/2015.
4.4 Genomförande
Genom dokumentstudier inhämtades studiens empiriska data. I och med att informationen samlades in från bolagens egna årsredovisningar utgjorde dessa därför så kallade sekundärkällor (Bryman, 2012). Informationen som inhämtades från börsbolagens årsredovisningar var NAS-kostnader, revisionskostnader, information om revisionsbyrå, om byråbyte skett, om annan byrå utfört NAS samt kön på den påskrivande revisorn. Information
15
kring partnerstrukturen och könsfördelningen inhämtades från revisionsbyråernas årsredovisningar. Vidare inhämtades information om företagens branschtillhörighet från Nasdaqs (2016a) hemsida och slutligen användes databaserna Amadeus och Retriever Business för att sammanställa börsbolagens totala tillgångar för de båda åren samt antal dotterbolag för 2014. Information kring antal dotterbolag 2009 saknades och är därmed inte inkluderad i regressionen för just det året. Initialt samlades data in för 247 noterade börsbolag år 2014 samt 245 noterade bolag år 2009. De bolag som redovisade finansiell information i utländsk valuta omräknades till SEK enligt riksbankens historiska växelkurs för det berörda årets sista dag
(Riksbanken, 2016).
Centralt för studiens genomförande var statistikprogrammet SPSS, som vi utförde OLS-regressioner genom. Då många av företagen skiljde sig gällande storlek valde vi, för att erhålla en bättre normalfördelning, att logaritmera flera av de värden som var i absoluta tal, det vill säga företagens NAS- och revisionskostnader, deras totala tillgångar samt antal dotterbolag.
4.5 Metodkritik
Den främsta kritik mot denna studie bör riktas mot vår proxy gällande försäljning av NAS och revision. Med anledning av att flera revisionsbyråer valt att inte specificera från vilken affärsverksamhet som deras intäkter kommer ifrån samt att flera byråer definierar revision och NAS på olika sätt var vi tvungna att finna en lämplig proxy för denna försäljning. Vi valde då att samla in information kring vilken omfattning de sålt lagstadgad revision och NAS till de noterade börsbolagen, då icke-noterade samt mindre bolag inte är tvungna att redovisa detta enligt lag (SFS 1995:1554, 5 kap 48§). Detta motsvarar enbart en viss del av all revision och NAS som revisionsbyråerna faktiskt säljer men vi anser att det bör kunna leda till indikationer på svar till vårt studiesyfte. I och med att studien omfattar svenska bolag noterade på Stockholmsbörsen kan resultatet inte antas vara generaliserbart på kontexter som skiljer sig från den svenska. Ytterligare kritik är att de årsredovisningarna som granskats, som alla officiella dokument, kan innehålla felaktigheter då de som framställer dokumenten kan ha en dold agenda med vad de vill förmedla och dölja (Bryman, 2012). Revisorn granskar årsredovisningar för att de inte ska innehålla väsentliga felaktigheter, vilket torde medföra att årsredovisningarna ger en högre validitet. Övrig information har hämtats från välkända databaser som Retriever Business och Amadeus som i sin tur hämtat informationen från årsredovisningarna, vilket innebär att även de omfattas av ovan förd kritik.
16
4.6 Etik
Informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav är de fyra forskningsetiska principerna som ska tillämpas vid samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002). Det första kravet, informationskravet, är att berörda ska få informationen om forskningens syfte (Ibid). Siffror gällande partnerstruktur fanns inte tillgänglig för 2009 som istället hämtades från tidigare forskning av Lexander och Öggesjö (2011). De informerades då om forskningens syfte, varvid vi fick ett godkännande att använda informationen från deras publicerade data, därmed blev både informations- och samtyckeskravet uppfyllt. Då vi använts oss av allmän offentligt publicerad information, är även konfidentialitetskravet uppfyllt då företagen själva publicerat denna information. Den sista etiska aspekten, nyttjandekravet, är också uppfylld, då vem som helst kan införskaffa den information vi har använt oss av med hjälp av årsredovisningar, hemsidor och databaser. Vid förfrågan kommer studiens data att lämnas ut för forskningsändamål, dock inte för icke-vetenskapliga syften.
4.7 Operationalisering
4.7.1 Beroende variabel
Den beroende variabeln i studien utgjordes av kostnaden för NAS för respektive börsbolag. I tidigare studier har flertalet definitioner av NAS förekommit. I denna studie har en bred definition av NAS tillämpats likt bland annat Svanström (2008), då NAS inkluderar alla tjänster utöver det lagstadgade revisionsuppdraget. I börsbolagens årsredovisningar benämns kostnaderna för NAS i vissa fall på olika sätt. De vanligaste benämningarna vi fann var:
revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, revisionsrelaterade/revisionsnära tjänster, revisionsnära konsulttjänster, rådgivningstjänster, revisionsrådgivning, skatterådgivning, övriga konsulttjänster samt övriga uppdrag/tjänster. Som nämnts i syftesbegränsningen har vi
valt att exkludera de bolag som inte konsumerar NAS utifrån antagandet att detta beror på det reviderade bolaget och inte på revisorn. I vår regression mättes variabeln NAS genom att ta den naturliga logaritmen av de totala kostnaderna för NAS, i linje med tidigare studier (Zerni, 2012; Krishnan, Sami & Zhang, 2005; Ferguson m.fl., 2004 & Firth, 1997).
4.7.2 Oberoende variabel
Den oberoende variabeln i studien utgjordes av partnerstrukturen hos Big Four-byråerna och mättes likt Tagesson och Collin (2015) samt Lexander och Öggesjö (2011) genom att ta antal anställda dividerat med antal partners i revisionsbyrån. Det resulterar i antal anställda per partner för varje enskild byrå respektive år som ska mäta hur hög konkurrensen om ett
17
partnerskap är. Därmed kommer alla noterade bolag som anlitat samma revisionsbyrå få samma partnerstruktur i regressionerna för respektive år. För att erhålla information om hur revisionsbyråernas partnerstruktur såg ut införskaffades revisionsbyråernas årsredovisningar för det brutna räkenskapsåret 2014/2015. Siffrorna för 2009/2010 erhölls med hjälp av tidigare forskning av Lexander och Öggesjö (2011). I och med att partnerstrukturen har förändrats över fem år gjorde vi en jämförelse mellan åren för att se om förändringarna i partnerstrukturen mellan åren har någon inverkan på försäljningen av NAS.
4.7.3 Kontrollvariabler
4.7.3.1 Revisionskostnad
Tidigare forskning har visat positiva samband mellan revisionskostnader och NAS (Firth, 2002). Konsensus om sambandets orsak saknas, men Simunic (1984) menar att det kan bero på att revisorn ofta anlitas för NAS på grund av de skalfördelar som då uppstår. Det kan även bero på att företag som upplever särskilda problem kräver mer revision och NAS samtidigt. En annan uppfattning är att sambandet beror på att den NAS som köps in i sin tur kräver självgranskning, vilket ökar kostnaderna för revisionen (Davis, Ricchiute & Trompeter, 1993). I vissa studier har detta positiva samband dock ifrågasatts. Abdel-Khalik (1990) menar bland annat att sambandet är motsägelsefullt då företag sällan är beredda att betala mer för rådgivning av sin revisor än av en extern rådgivare. Vidare menar Hay, Knechel och Wong (2006) att revisionskostnaderna bör minska vid höga NAS-inköp, på grund av skalfördelar och att det positiva sambandet som i tidigare studier upptäckts beror på att problemtyngda företag ofta är i behov av både NAS och revision samtidigt. För att kontrollera för sambandet väljer vi att använda den naturliga logaritmen av de totala revisionskostnaderna för bolagen, vilket är i linje med tidigare studier av Hay m.fl., (2006) och Firth (1997).
4.7.3.2 Andra bolag utför NAS
Revisionsuppdraget ger en värdefull ingång till företaget och ökar möjligheterna till försäljning av NAS (Gooderham m.fl., 2004). Således kan revisionsbyråerna använda revisionen som en plattform för försäljning av NAS. Förhållandet mellan företagsledare och revisor ökar också chanserna för revisorn att lyckas med försäljningen av NAS, då företaget i sådana fall inte behöver investera i utvecklandet av en ny affärsrelation (Ping m.fl., 2006; Kirby & King, 1997). Salehi (2009) menar att externt inköpt NAS bör vara dyrare på grund av de uppstartskostnader som uppstår samtidigt som Simunic (1984) menar att NAS som köps av den redan anlitade revisorn kan erbjudas till en lägre kostnad då revisorn kan dra nytta av de skalfördelar som uppstår mellan revision och NAS. Trots detta, kan det, då revisorns oberoende anses påverkas
18
av hög NAS-försäljning (Salehi, 2009), antas att andra byråer då anlitas för att fylla klientens behov av dessa tjänster samtidigt som oberoendet upprätthålls (Svanström, 2008). Andra byråer kan också antas anlitas då viss rådgivning som på grund av revisionsuppdraget är förbjuden enligt lag att utföra (SFS 2001:883). För att kontrollera detta användes en dummyvariabel där 1 innebar att börsbolaget köpte NAS av någon annan än sin revisor och 0 att bolaget inte köpte NAS från extern byrå.
4.7.3.3 Kön
Tidigare forskning har samstämmigt argumenterat för att män är mer riskbenägna än kvinnor (Crosetto, Filippin & Heider, 2014; Jianakoplos & Bernasek, 1998; Powell & Ansic, 1997). Forskningen har även påvisat att kvinnor har en starkare moral (Richard, 1999), tenderar att ta
mer hänsyn till etiska regler(Valentine & Rittenburg, 2007; Dawson, 1997) och mer sällan blir
föremål för disciplinära åtgärder än män (Schaefer & Welker, 1994). Hög försäljning av NAS är förknippat med risk för revisorn att brista i oberoendet (Salehi, 2009) och utifrån detta antar vi att en manlig påskrivande revisor säljer mer NAS än en kvinnlig. Det finns även forskning som tyder på motsatsen, att kvinnor skulle bidra till högre försäljning av NAS. Bennett och Robson (2005; 1999) anser att förmågan att skapa förtroende och personliga relationer är avgörande för att lyckas med försäljningen av NAS. Kvinnor kan antas vara bättre på detta då de som ovan nämnts har starkare moral (Richard, 1999), tenderar att ta mer hänsyn till etiska
regler (Valentine & Rittenburg, 2007; Dawson, 1997) samt mer sällan blir föremål för
disciplinära åtgärder än män (Schaefer & Welker, 1994). För att kontrollera för kön valde vi två variabler, en som mäter den procentuella fördelningen mellan män och kvinnor i byråernas styrelse och ledning samt en som kontrollerar för kön på den påskrivande revisorn. Dessa två variabler valdes då styrelsen och ledningen sköter styrningen av byrån och vi gör antagandet att deras riskbenägenhet i viss mån implementeras i byråkulturen (Forssell & Westerberg, 2007) medan den påskrivande revisorn antas vara huvudansvarig för försäljningen av NAS. För kontroll av den påskrivande revisorn användes en dummyvariabel för att kontrollera kön, där 1 representerade att den påskrivande revisorn var man, och 0 om det var en kvinna. Gällande könsfördelningen summerade vi den totala andelen män i styrelsen och ledningen och dividerade denna med det totala antalet personer i styrelse och ledning.
4.7.3.4 Storlek
Företagets storlek har tidigare ansetts påverka hur mycket arbete som läggs ned på tjänsterna som revisorn utför (Firth, 1997). Tidigare forskning har även visat på att storlek ofta kan förklara hur mycket rådgivning ett företag köper (Johnson & Webber, 2007) och att ett positivt
19
samband existerar mellan företagsstorlek och konsumtion av NAS (Johnson & Webber, 2007; Frankel m.fl., 2002; Firth, 1997). Storlek är också en variabel som ofta inkluderas vid studier av NAS (Krishnan m.fl., 2005; Defond, Raghunandan & Subramanyam, 2002; Frankel, Johnsson & Nelson, 2002; Firth, 1997), vilket även vi valt att göra. Enligt Tagesson m.fl. (2009) är storleksmåttet teoretiskt sett inte fullständigt definierat vad det egentligen mäter och måttet kan tillämpas på flera olika sätt, bland annat genom omsättning, totala tillgångar eller antal anställda (Svanström, 2008). De vanligare sättet är dock att balansomslutningen används för att operationalisera variabeln (Firth, 1997; Chan, Ezzamel & Gwilliam, 1993), vilket även tillämpas i denna studie. De totala tillgångarna sammanställdes utifrån databasen Retriever Business. Siffrorna logaritmerades sedan likt bland annat Tagesson och Collin (2015), Sundgren och Svanström (2014), Zerni (2012), Defond m.fl., (2002) och Firth (1997).
4.7.3.5 Risk
Företagsrisk har tidigare ansetts påverka efterfrågan av NAS (Frankel m.fl., 2002; Firth 1997). I en situation med ökad risk kan revisorn framstå som en källa för rådgivning (Svanström,
2008). Långivare kan också antas uppmana finansiellt riskfyllda bolag att anlita externa
rådgivare för att minska risken för konkurs (Carey & Tanewski, 2016). Motsatsvis, antas att företag som befinner sig i en finansiellt pressad situation inte har råd att anlita externa rådgivare (ibid). Således kan det antas att om behovet för rådgivning styr efterfrågan, leder en hög skuldsättningsgrad till högre konsumtion av NAS, medan om tillgängliga resurser styr leder en hög skuldsättningsgrad till lägre konsumtion av NAS (Svanström, 2008). Risk kan enligt Cobbin (2002) operationaliseras på flera olika sätt, exempelvis genom betavärde eller skulder i relation till eget kapital (skuldsättningsgrad). Då beta relaterar mer till aktierisk och skuldsättningsgraden som mäter den finansiella risken har en större inverkan på revisorn då denne ska göra ett utlåtande om bolagets möjligheter till fortsatt drift, tillämpades den sistnämnda i denna studie. Siffrorna för att mäta skuldsättningsgraden hämtades från databasen Retriever Business och räknades ut likt Tagesson och Collin (2015), Defond m.fl., (2002) och Frankel m.fl., (2002), genom att dividera totala skulder med eget kapital.
4.7.3.6 Komplexitet
Enligt Sundgren och Svanström (2014) kan ett högt antal dotterbolag förväntas ställa högre krav från moderbolaget gällande snabb, korrekt och sofistikerad redovisning, vilket medför en högre efterfrågan av NAS. I en koncern med ett högt antal dotterbolag kan en mer komplex verksamhet antas vilket medför ett större behov av NAS (Svanström, 2008). Ett motargument till detta positiva samband är att dessa dotterbolag redan har möjlighet till rådgivning och
20
assistans av sitt moderbolag, som i stora koncerner antas ha en hög grad av kompetens och kapacitet (ibid). Vi har, likt föregående studier, använt antal dotterbolag som en approximation på komplexitet (Ferguson m.fl., 2004; Firth, 1997; Chan m.fl., 1993; Simunic, 1980). Informationen hämtades från databasen Amadeus och antalet dotterbolag logaritmerades sedan för att erhålla bättre normalfördelning. Siffror från år 2009 var ej tillgängliga och inkluderades därmed inte i regressionen för det året.
4.7.3.7 Byrå
Liu och Simunic (2005) menar att vid få dominerade bolag på en oligopolmarknad, kommer revisionsbyråerna att agera som strategiska konkurrenter. Individer som då är verksamma inom dessa företag har ett behov att följa sociala normer och anpassa sitt beteende till dem i sin omgivning (Baumeister & Leary, 1995). Utifrån detta antas den anställde påverkas av företagskulturen i byrån samt av sina arbetskamrater, vilket främst sker i team som skapar en gemenskap hos personalen (Broberg, 2013; Furnham m.fl., 2009). Enligt Eskildsen, Kristensen och Westerlund (2004) påverkas medarbetarens motivation och prestation av arbetsförhållanden, organisationens image, chefer och status. Utifrån ovan förd argumentation valde vi att inkludera byrå som en kontrollvariabel då vi anser att detta skulle kunna påverka försäljningen av NAS. För att operationalisera byrå användes en dummyvariabel, där 1 innebar att en specifik revisionsbyrå anlitats och 0 innebar att företaget anlitat en av de övriga byråerna. Som referensvariabel användes PwC.
4.7.3.8 Byråbyte
Vid byte av revisionsbyrå har det påståtts att både kostnaden för revision och efterfrågan på NAS ökar, vilket är en följd av uppstartskostnader (Salehi, 2009). Dock brukar dessa kostnader kompenseras av revisorn med lägre arvoden för kunden, vilket är tvunget för att revisorn ska kunna konkurrera med den tidigare revisorn gällande kostnad (DeAngelo, 1981a). Därför har vi valt att kontrollera för byråbyte de åren vi undersökt. För att operationalisera detta har en dummyvariabel använts där 1 innebär att företaget har bytt revisor mellan 2008-2009 eller 2013-2014 och 0 innebär att företaget inte bytt revisor.
4.7.3.9 Bransch
Enligt Hay m.fl., (2006) och Simunic (1980) köper problemtyngda företag generellt sett mer
NAS. Utifrån detta antar vi att företag tillhörande samma bransch generellt sätt bör stöta på liknande problem och därför valde vi att även kontrollera för branschtillhörighet. Företag inom olika branscher har olika grad av kompetens (Hay m.fl., 2006) och kan därför behöva olika tjänster för att effektivisera företagets verksamhet. För att kategorisera branschtillhörighet
21
användes de 9 branschkategorier som Stockholmsbörsen valt att gruppera de noterade bolagen i (Nasdaq, 2016a). Företagen är kodade i branscherna Industri, Finans, Tele, Teknologi,
Sällanköpsvaror, Dagligvaror, Material, Hälsa och Energi. För att operationalisera detta
användes en dummyvariabel för de 9 branschkategorierna, där 1 innebar att företaget tillhörde den specifika branschen och 0 att den tillhör en av de övriga. Som referensvariabel användes
Industri.
4.7.4 Modell
Modellen som tillämpades i studien representerades av nedanstående ekvation. Nedan sammanfattas alla variabler som inkluderades i modellen.
22
NAS = β0 + β1Partnerstruktur + β2Revkost + β3Andrabolag + β4Kfördelning + β5Kön
+ β6Storlek + β7Risk + β8DB1 + β9KPMG + β10EY + β11Deloitte + β12Byråbyte +
β13Finans + β14Teknologi + β15Tele + β16Dagligvaror + β17Sällanköpsvaror + β18Material + β19Hälsa + β20Energi + ε
NAS NAS Summan av företagets kostnader för NAS. Naturliga logaritmen för
värdena används i regressionsmodellen
Partnerstruktur PS Revisionsbyråernas partnerstruktur mäts genom antal anställda/antal partners i byrån.
Revisionskostnad Revkost Företagets kostnad för den lagstadgade revisionen. Naturliga logaritmen för värdena används i regressionsmodellen.
Andra bolag Andrabolag Dummyvariabel som anger om företaget anlitat annan revisor för NAS (0=nej; 1=ja)
Kön Kfördelning Revisionsbyråernas könsfördelning inom styrelsen och ledningen mäts genom totala antalet män/totala antal personer.
Kön Dummyvariabel som anger könet på den påskrivande revisorn
(0=kvinna; 1=man).
Storlek Storlek Företagets totala tillgångar vid räkenskapsårets slut. Naturliga logaritmen för värdena används i regressionsmodellen.
Risk Risk Företagets skuldsättningsgrad mäts genom totala skulder/totalt eget kapital.
Komplexitet DB Antal dotterbolag. Naturliga logaritmen för värdena används i regressionsmodellen. (Endast 2014)
Byrå2 KPMG Dummyvariabel som anger om företaget har den specifika byrån som revisor (0=nej; 1=ja).
EY (0=nej; 1=ja).
Deloitte (0=nej; 1=ja).
Byråbyte Byråbyte Dummyvariabel som anger om företaget bytt revisionsbyrå under de senaste året (0=nej; 1=ja)
Bransch3 Finans Dummyvariabel som anger om företaget tillhör den specifika branschen eller ej (0=nej; 1=ja).
Teknologi (0=nej; 1=ja).
Tele (0=nej; 1=ja).
Dagligvaror (0=nej; 1=ja).
Sällanköpsvaror (0=nej; 1=ja). Material (0=nej; 1=ja).
Hälsa (0=nej; 1=ja).
Energi (0=nej; 1=ja).
1 Gäller endast 2014
2 PwC användes som referensvariabel. 3 Industri användes som referensvariabel.
23
5. Analys
I detta kapitel redovisas och analyseras resultaten från våra regressioner. Inledningsvis presenteras bortfall vilket sedan följs av deskriptiv statistik. Avslutningsvis presenteras korrelationsmatrisen och avslutningsvis analyseras studiens regressioner.
Genomgående i kapitlet har signifikansnivåerna 10% (†), 5% (*), 1% (**) och 0,1% (***) tillämpats. Både regressionerna för 2009 och 2014 har genomgått Kolmogorov-Smirnov test och har uppnått signifikanta värden på över 0,05 vilket visar att vårt urval är normalfördelat (Field, 2013).
5.1 Bortfall
Inledningsvis samlades information in för 247 bolag för 2014 respektive 245 bolag för 2009 då icke-konsumenter av NAS samt banker ej inkluderades. Därefter exkluderades de som hade en utländsk revisor, när någon utöver Big Four var revisor, när data var otillgänglig och när det påskrivande uppdraget delades mellan en man och kvinna. Totalt exkluderades 39 bolag för 2014 och 56 bolag för 2009 på grund av dessa anledningar. I det slutliga urvalet återfanns 208 stycken bolag år 2014 samt 189 bolag för år 2009.
Tabell 1: Urval och Bortfall 2014 & 2009
2014 2009 Ursprungligt 247 245 Utländsk revisor 25 34 Ej Big Four 9 8 Kön 1 9 Data saknas 4 5 Urval 208 189 Outliers 10 10
Totalt antal bolag 198 179
Vidare kontrollerades för outliers gentemot resterande population. Variablerna studerades var för sig i histogram och boxplots för att se vilka bolag som var outliers. Totalt exkluderades på grund av detta ytterligare 7 bolag för år 2014 och 4 bolag för år 2009, då de ansågs innehålla extremvärden. Efter detta studerades residualens normalfördelning, vilket medförde att ytterligare 3 bolag 2014 och 6 bolag 2009 exkluderades då de utgjordes av residual-outliers. Exkluderingen var nödvändig för att erhålla normalfördelning i studien. Totalt inkluderades 198 bolag för 2014 och 179 bolag för 2009 i det slutliga materialet som användes vid genomförandet av regressionerna.
24
5.2 Deskriptiv statistik
I Tabell 2 och 3 presenteras en sammanställning över den oberoende variabeln, PS för 2014/2015 och 2009/2010. Båda åren var PwC den största byrån med omkring 3300 anställda, följt av EY och KPMG. PwC och KPMG är de enda två byråerna som har minskat antal anställda mellan åren, EY har ökat antal anställda och i Deloitte är förändringen knapp. Det framgår även att partnerstrukturen blivit mer enhetlig de senaste fem åren då alla byråer nu har en struktur i intervallet 13-16 anställda per partner, jämfört med 2009/2010 då KMPG hade 23,6 anställda per partner medan EY enbart hade 10. Trots att förändringar har skett i byråernas partnerstruktur, har den sammanlagda partnerstrukturen för Big Four inte förändrats särskilt mellan 2014 och 2009.
Tabell 2: Partnerstrukturen hos revisionsbyråerna 2014/2015
Revisionsbyrå Antal anställda Antal partners Partnerstruktur
PwC 3264 240 13,6
KPMG 1390 94 14,8
EY 2236 147 15,2
Deloitte 1129 80 14,1
Totalt 8019 561 14,3
Tabell 3: Partnerstrukturen hos revisionsbyråerna 2009/2010
Revisionsbyrå Antal anställda Antal partners Partnerstruktur
PwC 3402 241 14,1
KPMG 1465 62 23,6
EY 1814 168 10,8
Deloitte 1076 80 13,5
Totalt 7757 551 14,1
Den deskriptiva statistiken för våra två undersökningsår redovisas i tabell 4 och 5. I tabell 4 redovisas de kontinuerliga variablernas medelvärde, median, min- och max-värde samt standardavvikelsen. I och med att företagens Storlek skiljde sig markant uppstår ett stort intervall på tabellvärdena för denna variabel, vilket även gäller variablerna NAS och Revkost. Exempelvis skiljer sig medelvärde och median för Revkost 2014 med omkring 400%. De stora skillnaderna bidrar till hög standardavvikelse och föranledde att logaritmerade värden senare tillämpades i regressionerna.
25
Tabell 4: Deskriptiv statistik över kontinuerliga variabler 2014 (n=198), 2009 (n=179)
Variabel Medelvärde Median Min-värde Max-värde Standardavv.
NAS (tkr) 2014 2 947 714 10 44 000 6 396 2009 2 185 700 13 23 900 3 942 Revkost (tkr) 2014 6 415 1 640 130 100 000 13 960 2009 7 724 1 869 175 120 000 16 635 Kfördelning 2014 71% 68% 65% 76% 4% 2009 67% 66% 59% 84% 7% Storlek (tkr) 2014 19 186 122 2 415 709 21 184 382 896 000 49 908 468 2009 14 831 105 1 453 357 30 498 332 265 000 41 392 122 Risk 2014 1,413 1,15 0,002 10,739 1,385 2009 1,51 1,14 0,02 7,87 1,37 DB 2014 65 26 0 524 99
Den beroende variabeln, NAS, har ett medelvärde på cirka 2,9 mkr för år 2014 respektive 2,2 mkr för 2009 medan median-värdet ligger på cirka 0,7 mkr för de båda åren. Den stora skillnaden beror som nämnts ovan på det stora intervall som uppkom mellan företagens storlek. Den lägsta kostnaden ett företag hade för NAS var omkring 10 tkr för de båda åren medan den högsta kostnaden för år 2014 var 44 mkr och för år 2009 omkring 24 mkr, en skillnad mellan åren på cirka 20 mkr. Storlek och Revkost skilde sig inte avsevärt åt mellan åren, men som tidigare nämnts skilde sig medel- och medianvärde markant för båda åren. Även variabeln
Kfördelning kan endast anta fyra värden beroende på vilken byrå som reviderar bolaget.
Skillnaderna här var relativt små och snittvärdet låg på knappt 70% män i styrelse och ledningsposition. Intressant gällande detta är att medelvärdet för antal män i befattningsposition har ökat med 4 procentenheter från 2009 till 2014, detta trots att vi lever i en tid då det blir allt viktigare med jämställdhet inom samhället i allmänhet och näringslivet i synnerhet. Risk-variabeln visar att medelvärdet för skuldsättningsgraden ligger på omkring 1,5
26
för de båda åren och att den minskat en aning från 2009 till 2014. För variabeln DB redovisas enbart data för 2014. Här kan vi åter igen se större skillnader mellan medel- och medianvärde, som beror på att ett fåtal bolag haft markant fler dotterbolag vilket ökat medelvärdet i större omfattning än medianvärdet.
Tabell 5: Deskriptiv statistik över diskreta variabler
2014 (n=198) 2009 (n=179)
Variabel Alternativ Antal Andel i procent Antal Andel i procent
Andrabolag Ja 52 26,3 65 36,3 Nej 146 73,7 114 63,7 Kön Man 174 87,9 164 91,6 Kvinna 24 12,1 15 8,4 Byrå PwC 74 37,4 69 38,6 KPMG 38 19,2 43 24 EY 56 28,3 44 24,6 Deloitte 30 15,1 23 12,8 Byråbyte Ja 3 1,5 5 2,8 Nej 195 98,5 174 97,2 Bransch Industri 55 27,8 48 26,8 Finans 34 17,2 29 16,2 Teknologi 26 13,1 29 16,1 Tele 5 2,5 4 2,2 Dagligvaror 23 11,6 22 12,3 Sällanköpsvaror 18 9,1 13 7,3 Material 8 4,1 6 3,4 Hälsa 26 13,1 27 15,1 Energi 3 1,5 1 0,6
I tabell 5 redovisas information om de diskreta variablerna i både absoluta och relativa tal. Från tabellen går att utläsa att under 2014 valde ungefär en fjärdedel av bolagen att köpa rådgivning av någon annan än sin anlitade revisor, medan samma andel för år 2009 var en tredjedel. Påskrivande revisor var i 9 av 10 fall en man för båda åren. Den största revisionsbyrån mätt i antal klienter på Stockholmsbörsen var PwC, som reviderade omkring 37% av bolagen, följt av EY, vilket inte heller förändrats mellan åren. Bolag som bytt revisionsbyrå året innan var ytterst få, under år 2014 noterades 3 sådana byten, medan 5 byten noterades för år 2009.
