Ett förbättrat kulissutdrag : – En glidförbättring till Norrgavels "brett matbord"

(1)

Ett förbättrat kulissutdrag

– En glidförbättring till Norrgavels ”brett matbord”

Johan Brattén

MÖBELSNICKERI

Carl malmstens – Furniture Studies

ISRN LIU-IEI-TEK-G--09/00115—SE Juni 2009

(2)

Sammanfattning

Min rapport handlar om kulissutdrag för mat- och salongsbord som går att expandera och placera iläggsskivor i. Jag har kunnat konstatera att det mer och mer monteras

metallexpandrar under dessa bord i dagens tillverkning.

Det finns ändå ett behov på marknaden att kunna leverera och montera kulissutdrag som är tillverkade i trä istället för metall. Tittar man tillbaka i tiden och på de bord som

fortfarande finns kvar så ser man att de har trä kulissutdrag som fungerar.

Jag har tillsammans med Tomas Fröding, produktutvecklare på Norrgavel arbetat fram ett kulissutdrag till ”Brett matbord”. De har haft problem med detta och vill inte montera en metallkuliss utan ta tillvara på den känslan som en träregel ger.

Under en kort tid på Norrgavels prototypverkstad i Malmö ägnade jag mig åt att ta fram alternativ till kulissutdrag på ”Brett matbord”. Resultatet blev tillfredställande och det finns anledning att göra en uppföljning, för att sedan anpassa tillverkningen till producentens behov och förutsättningar.

(3)

Summary

My report is about extension rail for dining table that can expand and where extra leaves can be placed. I have seen more and more mounted metal slides in these tables in today's

manufacturing.

There is still a need in the market to deliver and assemble extension rail made of wood instead of metal. Looking back in time and on preserved tables, you see that they have wooden extension rail that works.

Together with Tomas Fröding, product developer at Norrgavel, I have been working on a extension rail of “Brett matbord”. They have had problems with this and do not want to use metal extension rail, but use the feeling of wooden bolts.

For a short time at Norrgavels prototype workshop in Malmö, i tried to the develop alternatives to their “Brett matbord”. The result was satisfactory and there are reasons to make a follow up. The production could then be adjusted according to the producer's needs and condition.

(4)

Tack

Jag vill börja med att framföra ett tack till min handledare Leif Burman för både initiativrikedom och bollplank.

Tack till Norrgavel och Tomas Fröding för nästan en och en halv vecka nere i Malmö, mycket kul och att jag fått en liten inblick i ett fint företag. Det kändes mycket givande och bra med samarbetet.

Slutligen skulle jag vilja rikta två speciellt stora och varma tack till Johan Knutsson för din tid du tagit dig att sätta dig in i mitt arbete och engagemang, för alla dina råd och strukturhjälp. Samt till Ulf Brunne för att du tagit dig tid till att korrekturläsa och rätta mitt arbete.

(5)

(6)

Bilageförteckning

Bilaga 1. Ritning av kulissutdrag Original Ytterregel sida 1 av 4... 25

Bilaga 2. Ritning av kulissutdrag Original Mittregel sida 2 av 4... 26

Bilaga 3. Ritning av kulissutdrag Original Innerregel sida 3 av 4... 27

Bilaga 4. Ritning av kulissutdrag Original Profil och överlapp sida 4 av 4... 28

Bilaga 5. Ritning av kulissutdrag Prov 1 Ytterregel sida 1 av 4... 29

Bilaga 6. Ritning av kulissutdrag Prov 1 Mittregel sida 2 av 4...30

Bilaga 7. Ritning av kulissutdrag Prov 1 Innerregel sida 3 av 4... 31

Bilaga 8. Ritning av kulissutdrag Prov 1 Profil och överlapp sida 4 av 4...32

(7)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 1

1.1.Bakgrund till mitt examensarbete ... 1

1.2. Målsättning och avgränsningar ... 2

1.3. Arbetsmetod ... 3

2. HISTORIK ... 4

2.1. Behovet av förändringsbara bord genom tiderna ... 4

2.2. Några tidigare alternativa lösningar av kulissutdrag ... 5

2.3. Redovisning av fotodokumenterade bord i Stockholm ... 6

3. NORRGAVELS BORD OCH FÖRSLAG TILL NYA LÖSNINGAR ... 12

3.1. Problembeskrivning och begränsningar ... 12

3.1.1. Originalregelns konstruktion ... 13

3.1.2. Problematiken med originalregeln... 13

3.1.3. Begränsningar som jag har behövt ta hänsyn till ... 14

4. BESKRIVNING AV EGNA ALTERNATIVA LÖSNINGAR ... 15

4.1. Kulissutdragsprov nr 1 och 2 ... 15 4.1.1. Beskrivning ... 15 4.1.2. Resultat ... 15 4.1.3. Analys ... 16 4.2. Kulissutdragsprov nr. 3 ... 16 4.2.1 Beskrivning ... 16 4.2.2. Resultat ... 16 4.2.3. Analys ... 17 4.3. Kulissutdragsprov nr. 4 ... 17 4.3.1. Beskrivning ... 17 4.3.2. Resultat ... 18 4.3.3. Analys ... 18 4.4. Kulissutdragsprov nr. 5 ... 19 4.4.1 Beskrivning ... 19 4.4.2. Resultat ... 19 4.4.3. Analys ... 20 4.5. Kulissutdragsprov nr. 6 ... 20 4.5.1. Beskrivning ... 20 4.5.2. Resultat ... 21 4.5.3. Analys ... 21 5. SLUTDISKUSSION ... 22

5.1. Sammanfattning av mina erfarenheter ... 22

5.2. Förslag till fortsatt produktutveckling ... 23

6. REFERENSLISTA ... 24

(8)

1. INLEDNING

1.1. Bakgrund till mitt examensarbete

Bakgrunden till att jag valt att skriva mitt examensarbete om utdragsreglar, även kallat kulissutdrag och engelska reglar, ligger i den problematik som kan uppstå när sådana reglar är tillverkade i trä. Detta var ett problem som konstaterades redan i T.Krauth & F.S. Meyers bok Das Schreinerbuch från början av 1900-talet. Bord med kulissutdrag menade de, är mycket praktiskt, men bara om man kan hantera de bekvämt, och detta är inte alltid fallet. Bara om man vid tillverkning använder sig av den största omsorg, och om ett jämnt, fullständigt torkat, icke bearbetat trä används, brukar det fungera. Särskilt i nybyggen, där träet tenderar att svälla, gör sig problem med fastnande och kärvande reglar sig påmint. Därför avviker man ofta från den gamla konstruktionen och använder i stället för enbart trä, trä och järn i förening, varvid friktionen minskar och blir mindre störande. Så långt, Krauth och Meyer.Även i dagens tillverkningsprocess ser man, när det gäller expanderande bord, att de trätillverkade reglarna i vissa fall ersätts med de moderna utdragen i metall, troligen för att det är både billigare och kanske mer pålitliga i längden.

Det är just detta som ligger till grund för mitt examensarbete. Det idag vedertagna problemet i branschen och träindustrin, att kunna få en regel tillverkad i trä att fungera lika bra som en tillverkad i metall. För att kunna få en tydlig verklighetsförankring i projektet för att på så sett också få ett konkret problem hörde jag mig för hos några utvalda möbelföretag i Sverige och presenterade mina tankar för att se om detta skulle kunna falla i god jord i deras produktserier. Det visade sig att Norrgavel i Malmö precis hade just detta problem på en produkt och ställde sig mycket intresserade inför mitt projekt.

Norrgavel har ett matbord i sin produktion som heter ”Brett matbord”, detta bord har just denna lösning med kulissutdrag i trä för att expandera. Utdraget fungerar idag inte tillfredställande.

(9)

1.2. Målsättning och avgränsningar

Målsättningen är att i samråd med Tomas Fröding (produktutvecklare på Norrgavel) kunna presentera ett förslag som är ett bättre alternativ till deras idag befintliga

kulissutdrag, som därefter kan utvecklas vidare till en senare tänkt produktion. När det gäller expanderande bordens funktion och konstruktion finns det flera bordstyper. De bordstyper som förekommer är klaffbord, bord med uppfällbara skivor, stigande reglar (fig.1), vrid och vik upp bord (fig.2), dra ut och vik ut bord (fig.3) och bord med enkla utdragsreglar (fig.4) eller så kallade engelska utdrag och kulissutdrag (fig.5). En av två avgränsningar i mitt examensarbete ligger i att jag bara kommer att beröra den

sistnämnda konstruktionslösningen, nämligen kulissutdragen.

Den andra avgränsningen i mitt arbete är ett bord som i dag finns i produktion och som inte fungerar tillfredställande. Det benämnds ”Brett matbord” som i detalj beskrivs i kapitel 1.1. detta vad jag redan nämnt.

Fig. 4: Bord med enkla utdrag. Ur Spannagel, 2002, s.138.

Fig. 3: Bord med drag ut och vik upp funktion. Spannagel, 2002, s.142.

Fig. 1: Bord med hollädska utdrag även sk. stigande reglar.

Spannagel, 2002, s.138. Fig. 2:_{Spannagel, 2002, s.144.} Bord med vrid och vi kupp funktion

Fig. 5: Bord med ett sk. Kulissutdrag. Ur Spannagel, 2002, s.141.

(10)

1.3. Arbetsmetod

Första insamlingsetappen har inneburit en tillbakablick på historiska mat- och

salongsbord som man kan expandera och placera iläggsskivor på. Jag har även gjort en lättare avläsning av vad och hur det ser ut fram till idag när det gäller bord med denna funktion. De bord jag valt att studera finns samtliga i Stockholm. Dessa har jag fotodokumenterat för att registrera och tydliggöra skillnaderna i de olika lösningarna rent konstruktionsmässigt. Borden har befunnit sig på auktionsverk, antikhandlare, snickeriverkstäder, konservatorsverkstäder, slott och museimagasin samt även

möbelbutiker. Jag har också gjort besök på bibliotek och arkiv för attsamla in material på dokumenterade konstruktionslösningar. Som avslutning på mitt arbete har jag sedan åkt ner till Malmö för att med Tomas Fröling (produktutvecklare på Norrgavel) sortera min historiska insamlingsetapp och uti från detta bena ut och försöka ta fram ett eller flera alternativ till deras idag befintliga kulissutdrag. Konkret uttryckt: Jag har under nästan två veckors tid använt mig av Norrgavels prototypverkstad i Malmö för att tillverka dessa alternativa kulissutdrag.

(11)

2. HISTORIK

2.1. Behovet av förändringsbara bord genom tiderna

Man har sedan länge velat samlas många runt ett och samma bord. Detta har inneburit problem med tanke på att borden vid dessa tillfällen och festligheter måste bli större och vid ett senare tillfälle återigen kunna användas som ett mindre bord till vardags.

Lösningarna på detta har varit många genom tiderna, vissa mindre bra, andra bättre. Ibland har lösningen bestått i att använda sig av flera bord hopsatta till ett långbord. Denna lösning har medfört att när man inte längre velat använda sig av det stora bordet varit tvungen att förvara de övriga borden på en annan plats. Resultatet av denna lösning har inneburit att man måste tillgå utrymme för de övriga borden vid förvaring.

Platsbristen har vi tidigare stött på och ser även än i dag, synnerhet i nutid när mer och mer folk flyttar in i storstäderna och boendeytan tenderar att bara bli mindre och mindre. Men detta har inte varit ett hinder för vidare funderingar och lösningar. Under historien har det förekommit många stilar och lösningar på problematiken. Önskan har ju varit att kunna använda sig av bara ett bord som vid behov kan förvandlas till ett större, för att sedan åter kunna förminskas till ett mindre och mer vardagligt användbart bord. De typer som förekommer är som jag tidigare nämnt i mina avgränsningar, klaffbord av olika slag, vikbord och de bord jag valt att skriva om i mitt arbete, nämligen bord med kulissutdrag. Men dessa är ju bara bra om man kan få dem att fungera tillfredställande.

Genom möbelhistorien går det att följa utvecklingen av bord som går att fälla ut på ”grind”(slag- och fällbord) alternativt bygga ut med hjälp av iläggsskivor och dragreglar Av dragreglar finns två olika typer: dels de så kallade holländska utdragen, där

benställning och sarg inte förändras, dels de så kallade engelska utdragen även kallade kulissutdrag, där konstruktionen bygger på att låta två bordskivor med sarg och

benställning dras isär och skapa ett utrymme där man placerar iläggsskivor på regelverket.

(12)

2.2. Några tidigare alternativa lösningar av kulissutdrag

Genom att studera bord från olika tider har jag försökt skapa mig en uppfattning hur det har sett ut och hur det ser ut idag. Jag har rört mig i Stockholms stad under min

insamlingsetapp. För att få en så klar bild som möjligt på hur problematiken kring expanderande bord med utdragsreglar, kulissreglar, ser ut har jag försökt att studera och dokumenterade bord från början av 1800-talet fram till idag. Urvalet har på ett naturligt sett begränsats av vad som gått att finna. Min begränsade tid har också varit en

anledning till att jag nöjt mig med ett tiotal bord.

Under min insamlingsetapp har jag också försökt att hitta dokumenterat underlag, detta i form av skrifter om och kring konstruktionen samt dokumentation i form av konstruktionsritningar.

De platser som jag har varit i kontakt med under insamlingsetappen var, antikhandlare, konservatorer, auktionsverk, snickerier och privatpersoner.

För att tydligt redogöra vad min insamlingsetapp har resulterat i så kommer jag här nedan presentera de fysiska borden i kronologisk ordning. Jag har använt mig av ett antal rubriker i mina bordspresentationer, Placering/ägare: Historik/stil:

Bordskonstruktion: Material: Regelantal: Profiltyp: Övriga observationer: Övriga kommentarer: Bild/bilder:

Fig. 7. Bord från 1870-talet. Himmelheber, 1988, s.304.

Fig. 6. Bord från 1570-talet. Jervis, 1974, s. 148.

Figur 8. Kopia av Ritning från 1836 där det står: År 1836 Novb.13. Uppvisas denna ritning till

(13)

2.3. Redovisning av fotodokumenterade bord i Stockholm

Placering 1/Ägare: Stefan Erelöf. Privat bostad.

Historik/stil: Bordet är troligen tillverkat någon gång mellan 1800 och 1850, det finns

en notering på bordet 1826, men denna uppgift är inte helt säkerställd. Bordet är troligen svensktillverkat. Trolig stil är Empir.

Bordskonstruktion: Bordet har en fast central benställning av typ ordinär där bordets

två halvor går att dra ut åt båda håll. Varje utdrag har var sitt stödben som fälls ner och fästes i uppfällt läge med ett metallbeslag. Den centrala/mittersta regeln är fäst i benställningen.

Material: Reglarna är tillverkade helt i fur, man har

valt att försöka över lag låta regelns delar ha stående årsringar i regelns tjocklek.

Regelantal: Kulissregelparen består av 5 reglar, där

de yttersta respektive innersta är fästa i vardera bordshalva.

Profiltyp: T-profil

Övriga observationer: Det förekommer en notering

på en utav reglarna vilket troligast är en måttangivelse på reglarna. 1270*85*22

Övriga kommentarer: Bordets konstruktion blir

stadig med tanke på att reglarna får en stor stödyta centralt samt var sitt stadigt stödben under vardera utdrag.

Placering 2/Ägare: Lundgrens Antikhandel AB, Kommendörsgatan 20 A, Stockholm Historik/stil: Bordet har ingen dokumenterad historia, men man tror att bordet är

tillverkat någon gång under 1800-talets första hälft. Bordet är troligen svensktillverkat.

Bordskonstruktion: Bordet består av två halvor

med vardera var sin utdragskasett. Dessa är sammanfogade med varandra med en metallhasp. Varje kassettutdrag har var sitt benpar, alla ben på bordet har ett litet hjul monterat under sig.

Skivorna är sammanlänkade i varandra med ett mässingsbeslag.

Material: Kassettutdragen är tillverkade helt i fur,

man har valt att försöka över lag låta regeln delar ha stående årsringar i regelns tjocklek.

Regelantal: De båda bordshalvornas

kassettutdrag består av 6 kasetter, där alla är sammanfogade i varandra, likt ett ”dragspel”.

Profiltyp: Not och fjäder

Övriga kommentarer: Bordets konstruktion blir

mycket stadig. Detta beror i huvudsak på att varje kassett har ett benpar som stöd.

Fig. 9. Kulissutdrag med T-profil från Stefan Erelöfs privata matbord. Privat bild.

Fig. 10. Salsbord med kasettutdrag från Lundgrens Antikhandel AB. Privat bild.

(14)

Placering 3/Ägare: Jarla möbelverkstad AB, Birger Jarlsgatan 90, Stockholm. Historik/stil: Kulissutdragen är troligen från sent 1800-tal, tidigt 1900-tal.

Bordskonstruktion: Bordet var inte hopmonterat när jag fotodokumenterade det. Men

av reglarna kunde man avläsa att de varit monterade i var sin bordshalva, troligen med ett stödben monterat i ett av utdragen.

Material: Kulissutdraget är helt tillverkat i ek. Jag vill påstå att man inte tagit någon

vidare hänsyn till materialval.

Regelantal: Regelparen består av 5 reglar vardera. Profiltyp: T-profil

Övriga observationer: Man har behövt använda sig av mekanisk hjälp för att slå isär

reglarna, detta troligen på grund av att man inte varit mer noga vid materialval.

Placering 4/Ägare: Jarla möbelverkstad AB, Birger Jarlsgatan 90, Stockholm. Historik/stil: Kulissutdragen är troligen från sent 1800-tal, tidigt 1900-tal. Bordskonstruktion: Troligt samma som Bord 3

Material: Likvärdigt Bord 3 Regelantal: Likvärdigt Bord 3 Profiltyp: Gradspårsprofil

Övriga kommentarer: Med tanke på att man i helt

massiva reglar valt att fräsa ut gradspår så har konstruktionen några tydliga problem,

glidmöjligheten begränsas i och med de rörelser som uppstår i den massiva delen.

Fig. 11. Detalj från omonterat kulissutdrag med T-profil från Jarla möbelvrkstad AB. Privat bild.

Fig. 12. Stopp på kulissutdrag nr. 11. från Jarla Möbelverkstad AB. Privat bild.

Fig. 13. Bild av kulissutdrag med gradad profil från Jarla möbelverkstad AB. Privat bild.

(15)

Placering 5/Ägare: Waldermans udde Prins Eugen, Djurgården, Stockholm

Historik/stil: Bordet är ritat 1898 av Ferdinand Boberg för HKH Prins Eugen, och står i

ett av slottets sällskapsrum, bordet är tillverkat i jugendstil.

Bordskonstruktion: Bordet består av två halvcirklar där kulissreglarna är fastsatta i

vardera bordshalva. Kulissreglarna har fastmonterade stödben både som par och ensamt, stödbenen är monterade från ene hållet sett på regelpar 3, 4 och 6. Där stödbensparen är placerade på regelpar 3 och 6. Det ena ensamma benet är placerat på regelpar 4.

Samtliga ben på bordet är försedda med ett hjul.

Material: Kulissutdraget är tillverkat i furu och bok

där profilsidorna är tillverkade i bok och

huvuddelen tillverkad i furu. Kan inte se att man på något sett har tagit ut material tillreglarna med eftertanke.

Regelantal: Kulissutdragen består av 9 reglar vardera

Profiltyp: T-profil

Övriga kommentarer: Reglarna har vid ett senare

tillfälle blivit renoverade. Då har man bytt ut

profildelarna. Dessa är både limmade och fästa med stift.

Placering 6/Ägare: Stockholms Auktionsverk AB, Nybrogatan 32, Stockholm Historik/stil: Bordet är skissat på och av Hilding Linnqvist som sedan lät Uno Åhrén

utföra en ritning 1930. Bordet är snickrat av Snickaren Jörgen Andersson.

Bordskonstruktion: Bordet består av två bordshalvor där ett kulissutdrag är monterat i

vardera bordshalva. Kulissutdraget har ett stödben monterat på det första regelparet från ena hållet sett, vilket man fäller upp och låter vila på en större fästskiva. Bordet har tre iläggsskivor 60 cm breda. Längd 183 cm, totallängd 363 cm, bredd 90 cm, höjd 76 cm.

Material: Reglarna är tillverkade i furu och bok,

där den övre och undre delen av regeln är i bok och den mittersta delen i furu.

Regelantal: Kulissutdraget bestar av 4 reglar i

vardera regelpar.

Profiltyp: Not och fjäder med notspår för

metallbeslag.

Övriga kommentarer: Man har använt sig av ett

specialbeslag som är fäst på regelns över- och underkant som både fungerar som styrning och får reglarna att sitta ihop. Bordet blir mycket stabilt.

Fig. 14. Kontraprofil för en T-profilsregel från Salongsbordet i Prins Eugens slott på Waldermans Udde. Privat bild.

Fig. 15. Flerspårsprfil av ett kulissutdrag på bord från Stockholms Auktionsverk AB. Privat bild.

(16)

Placering 7/Ägare: Bukowski Auktioner AB, Arsenalgatan 4, Stockholm

Historik/stil: ”Birka”, Nordiska kompaniet 1935 av Axel Einar Hjort. Brickmärkt ”NK

R 38854 C 8 8 35”. Inskrivet som lagervara i NK’s arkiv och kunde beställas i lönn, ask eller olivträd. A-E Hjort var vid denna tid chef för NK’s verkstäder.

Bordskonstruktion: Ett bord med tvådelad skiva där bara ena skivan är utdragbar. Den

andra sidan förvarar kulissutdraget under sig i hopdraget läge. Den fasta delen har hela bordets underrede som stöd och den andra delen har ett stödben vilket man låser och låser upp med ett metallbeslag. Bordet har tre iläggsskivor, 60 cm breda. Längd 175 cm, totallängd 355 cm, bredd 75 cm, höjd 75 cm.

Material: Hela kulissutdraget är tillverkat i bok. Regelantal: Utdraget består av 3 reglar parvis. Profiltyp: Not och fjäder med notspår för

metallbeslag.

specialbeslag som är fäst på regelns över- och underkant som både fungerar som styrning och får reglarna att sitta ihop. Bordet blir mycket stabilt med tanke på att man har hela bordsunderredet som både stöd och styrning på ena sidan och fällbart stödben på andra sidan.

Placering 8/Ägare: Bukowski Auktioner AB, Arsenalgatan 4, Stockholm

Historik/stil: Design Hans J Wegner för Andreas Tuck, möbelproducent. 1950-60 –tal. Bordskonstruktion: Bordet är ett runt tvådelat bord med två iläggsskivor vardera på 61

cm. breda. Bordets diameter är 150 cm.

Material: Reglarna är troligtvis tillverkade i bok. Regelantal: Kulissreglarna består utav 3 reglar. Profiltyp: T-profil

Övriga kommentarer: Reglarna har vardera en

T-profil limmad i ändan av reglarna som fungerar både som styrning och som stopp. Bordet blir i sitt fulla utdrag något ostadigt. Det skulle redan här trots de få inläggsskivorna behövas ett stödben. Jag upplever att bordet har alldeles för dålig dimension på reglarna. De skulle troligen vara bättre med något högre reglar.

Fig. 16. Flerspårsprfil av ett kulissutdrag på bord från Bukowskis Auktioner AB. Privat bild.

Fig. 17. T-profils studie av ett kulissutdrag på bord från Bukowski Auktioner AB. Privat bild.

(17)

Placering 9/Ägare: Bukowski Auktioner AB, Arsenalgatan 4, Stockholm Historik/stil: Formgivet av Josef Frank, för Svenskt Tenn, modellnummer 771 Bordskonstruktion: Bordet har en fyrdelad centralfot, bordet är tvådelat med en

diameter på 130 cm, höjd 72 cm. Totallängd på 280 cm. Bordet har 3 iläggsskivor med bredd 50cm. Kulissreglarna är då fästa i vardera bordshalva samt fastsatt i centralfoten. Varje bordshalva har var sitt stödben, som sitter fast i uppfällt lägen med hjälp av en träkloss med klack.

Material: Materialet i reglarna är furu och bok,

reglarna är delade i tre delar var av den översta och den understa delen är i bok, vilket innebär de ytor som har med mekaniken att göra, och den mittersta delen i furu.

Regelantal: Kulissreglarna består av 5 reglar. Profiltyp: Not och fjäder med notspår för

metallbeslag.

specialbeslag som är fäst på regelns över- och underkant som både fungerar som styrning och får reglarna att sitta ihop. Bordet blir stabilt med tanke på att bordet har den centrala foten som stöd samt de två stödbenen i vardera ytterkant. Reglarna glider lätt i varandra.

Placering 10/Ägare: Stockholms Auktionsverk AB, Nybrogatan 32, Stockholm Historik/stil: Formgivet av Josef Frank, för Svenskt Tenn, modellnummer 771. Bordskonstruktion: Bordet har en fyrdelad centralfot, bordet är tvådelat med en

diameter på 130 cm, höjd 72 cm. Totallängd på 230 cm. Bordet har 2 iläggsskivor med bredd 50cm. På det här bordet löper de reglar som är fästa i vardera bordshalva i kassett som är fast i centralfoten. Kassetten består av två ”sarger” ytterreglar och en mitt ”vägg” mittregel. Dessa bildar kassetten där de två andra reglarna löper i. Vardera bordshalva har ett par stödben fast monterade.

Material: Reglarna är tillverkade i furu och bok.

Det är endast den fasta fjädrarna som är tillverkad i bok.

Regelantal: Utdraget består av totalt 5 reglar var av

3 är fasta och två löper fritt. Av reglarna nr 1-5 så är då 1, 3 och 5 de reglar som bildar kassetten och regel 2 och 4 de som går att dra ut.

Profiltyp: Not och fjäder där det är fräst notspår i

de reglar som går att dra ut och bara fastsatt en fjäder på mittregelns båda sidor.

Övriga kommentarer: På detta bord så var det

inga stödben fastmonterade vilket resulterade att bordet blev alldeles för ostabilt, rankt.

Fig. 18. T-profils studie av ett kulissutdrag

på bord från Bukowski Auktioner AB. Privat bild.

Fig. 19. Ett ”kasett utdrag” från Bord hos Stockholms Auktionsverk AB. Privat bild.

(18)

Bordsplacering 11/Ägare: Stockholms Auktionsverk AB, Nybrogatan 32, Historik/stil: Formgivet av Josef Frank, för Svenskt Tenn, modellnummer 947. Bordskonstruktion: Bordet är tvådelat som en avrundad kvadrat. Bordet har ett

stödben placerat i mitten vid fullutdrag som är fastsatt i ett utav regelparen. När stödbenet är uppfällt vilar det på två vridbara ”vingar” som är fastskruvade i ett annat regelpar. Bordet är 150 cm långt, höjd 75 cm, bredd 110cm. Totallängden är 390 cm. Bordet har fyra iläggsskivor som är 60 cm breda.

Material: Reglarna är tillverkade i furu och bok,

där profildetaljerna är tillverkade i bok och huvudregeln tillverkad i furu.

Regelantal: Kulissutdraget består av 4 reglar. Profiltyp: T-profil.

Övriga kommentarer: Den mittersta delen av

regeln, huvuddelen, består av fyra hoplimmade delar av furu, detta för att öka formstabiliteten i regeln. Profildelarna är limmade och fastsatta med stift i huvuddelen.

Fig. 20. T-profil på ett kulissutdrag från bord hos Stockholms Auktionsverk AB. Privat bild..

(19)

3. NORRGAVELS BORD OCH FÖRSLAG TILL NYA

LÖSNINGAR

3.1. Problembeskrivning och begränsningar

Norrgavel har ett matbord som idag är i produktion, ”Brett matbord”. Detta bord tillhör deras mer påkostade kollektion. Bordet finns i två utföranden ett mindre och ett större. Det mindre tillåter två iläggsskivor och har då bara två reglar som löper bredvid varandra. Det större bordet tillåter upp till fyra iläggsskivor totalt och där bordets utdragsreglar består av tre reglar. De har haft bordet under ett par år nu och har under denna tid stött på en del reklamationer och problem, en del problem har lösts men en del kvarstår.

Ett detalj som Norrgavel tidigare hade problem med var att mittregeln i utdrager hade tendenser att spricka i ändarna, detta uppstod när man belastade bordet. Detta problem har man idag löst med att fälla in ett U-beslag i vardera ända på regeln.

Den problematik som idag kvarstår ligger i reglarnas konstruktion och glidfunktion. Bordet fungerar idag inte tillfredställande. När man drar isär det med upp till fyra iläggsskivor i sin fulla längd är det inga problem. Problemet uppstår först när man tagit ur iläggsskivorna och ska föra de två fasta bordshalvorna samman igen. Det som kan uppstå är att reglarna ”hakar/fastnar” i varandra och löper inte på ett smidigt sätt, detta trots att man med stödbensbeslaget som är monterat på de två mittersta reglarna får dessa att löpa parallellt. Bordet finns idag i tre utföranden Ex. 1. Bordet har bara två reglar i kulissutdraget, detta tillåter två iläggsskivor. Ex. 2 och 3. Bordet har samtliga tre reglar i kulissutdraget, detta tillåter tre till fyra iläggsskivor.

(20)

3.1.1. Originalregelns konstruktion

Den regel som idag sitter på det breda matbord som Norrgavel har i sitt sortiment och i produktion är den regel som jag har utgått ifrån och som jag kommer att försöka att förbättra.

Regelns konstruktion har en del svagheter idag. Utgångsregelns ytterregel och innerregel har en limmad fast fjäder med en ditskruvad bricka i ena ändan som fungerar som styrning. På motsvarande regel, mittregeln, är det fräst ett T-profilsspår där den fasta fjädern med den ditskruvade brickan på inner- och ytterregeln glider. För att få reglarna att stoppa i ett bestämt läge vid fullutdrag har man låtit det frästa T-profilspåret i mittregeln sluta på ett bestämt avstånd från slutet av mittregelns ändar.

Man har även fräst in ett stödbeslag i vardera ända av mittregeln.

3.1.2. Problematiken med originalregeln

När man dragit ut kulissutdraget till sitt maxläge löper reglarna förhållandevis bra. Det är först när man skall skjuta ihop reglarna igen som problematiken uppstår. Det är endast den ditskruvade lilla brickan som sitter på den fasta fjädern på ytter- och innerregeln som styr kulissreglarna med hjälp av mittregelns kontrafräsning. När man skall skjuta ihop dessa fastnar och nyper brickan i den frästa T-profilen. Resultatet blir att man med svårighet kan försöka skjuta ihop kulissreglarna. Detta problem uppstår inte konsekvent på alla bord med är dock ändå ett återkommande problem och bidrar till en hel irritation och glidreklamationer på bordet. Tidigare och idag har och löser man detta genom att gnida på paraffin på reglarnas glidytor och på så sett försöka få de att glida bättre, men problematiken kvarstår och återkommer ändå.

Ytterregel

Ytterregel Mittregel Innerregel

Fig. 22. Profil- och överlappsstudie av orginalregel. Ritat av Johan Brattén

Mittregel

(21)

3.1.3. Begränsningar som jag har behövt ta hänsyn till

Norrgavels kulissutdrag på ”brett matbord” har dimensioner som i dagsläget inte går att förändra utan att göra större förändringar, dessa mått är de som jag skall hålla mig till så långt det går.

Måtten på reglarna är: längd: 1200 mm, höjd: 84-64 mm, bredd: 40,5 mm. Reglarna överlappar varandra idag i fullt utdrag ca 180 mm. Innerregelns förhållande till varandra är 50,5 mm. Detta mått går inte att ändra för att man här idag förvarar iläggsskivor när bordet är hopskjutet.

De begränsningar jag har tagit hänsyn till är dels dimensionen på reglarna samt reglarnas montering i förhållande till varandra med tanke på att man skall kunna få plats att förvara de två extra bordsskivor. En annan begränsning är de beslag man har för att montera fast benen i kortsargerna på bordet, dessa är placerade så att man inte kan fästa reglarna längre ut mot bordets långsidor.

Begränsningarna som jag har tagit hänsyn till har gjort att jag bara fokuserat på regelprofileringen.

(22)

4. BESKRIVNING AV EGNA ALTERNATIVA LÖSNINGAR

4.1. Kulissutdragsprov nr 1 och 2

4.1.1. Beskrivning

Jag har i det första testet valt att tillverka reglarna i samma mått som den idag befintliga regeln har. Måtten på reglarna är, längd: 1200 mm, höjd 64 mm, tjocklek: 40,5 mm. detta för att kunna känna hur de löper i full skala. I prov nummer ett är kulissutdragets reglar tillverkade i ek och bok. Reglarna har en T-profil med kontra fräsning på motsvarande regel, detta innebär att ytterregeln i kulissutdraget har T-profil samt mittregeln och kontraprofilen är fräst i mittregel och innerregeln i kulissutdraget. Det är endast T-profilen som är tillverkad i bok. T-profilen är urfräst i ett stycke och skruvad fast i ett fräst notspår. Notspåret fungerar också som styrning av T-profilen i

huvudregeln. Urfräsningen i kontraprofilen är något större än T-profilens dimensioner. Jag gjorde samtidigt en profil i plastmaterial. Denna profil har samma mått som T-profilen tillverkad i bok.

För att få reglarna att stoppa i utdraget läge har jag valt att fräsa ett falsspår på mittregeln och innerregelns ovansida och på motsvarande regel, ytterregel och mittregel gjort ett uttag för en stoppbricka. För att få reglarna att löpa bra har jag gnuggat på paraffin på glidytorna.

4.1.2. Resultat

Resultatet i kulissutdragsprov nummer ett blev inte tillfredställande. Redan när jag skulle försöka föra ihop reglarna i hopskjutet läge så kärvade de vilket ledde till att jag inte testade dom fastmonterade under ett par provbordshalvor. Resultatet med T-profil tillverkad i plast istället för bok blev inte bättre utan kärvade den också.

Fig. 23. Profil- och överlappsstudie av regelprov nr. 1 och 2. Ritat av Johan Brattén

(23)

4.1.3. Analys

I kulissregelprov ett och två har jag inte brutit några kanter på reglarna eller

T-profilerna. Detta kan vara en orsak till att de inte glider tillfredställande. En annan orsak skulle kunna vara att det löper en T-profil i hela regelns längd. Detta skulle kunna innebära med tanke på att det blir en glidyta som bara blir större och större när man skjuter ihop reglarna i kontraprofilfräsningen så måste kontraprofilfräsningen kunna ta hänsyn till minsta formförändring i T-profilen.

Jag har i dessa prover inte monterat

stoppbrickorna som stoppar reglarna i fullt utdrag, detta för att de redan vid

testförsöket inte fungerade

tillfredställande. En tanke att försöka förbättra glidfunktionen och minimera uppstått problem skulle kunna vara att korta ner T-profilens längd till de mått som blir när reglarna är i fullt utdrag.

4.2. Kulissutdragsprov nr. 3

4.2.1 Beskrivning

I kulissutdragsprov tre har jag använt mig av de reglar som jag gjorde prov ett och två av. Den enda justering jag har gjort är att jag kapat T-profilen till det mått som blir när man dragit ut kulissreglarna i dess fulla utdrag minus en del av T-profilen som jag har använt mig av som stopp i kontraprofilfräsningen. T-profilen i detta test är då 150 mm. lång och stoppet är 30 mm. Detta resulterar i att överlappet när reglarna är i fullt utdrag blir 180 mm. På detta prov har jag valt att inte använda mig av de frästa falsspåren som stopp och som jag tidigare fräst i reglarnas ovansida, utan bara använt mig av

T-profilen. För att testa dessa reglar på ett bra sett har jag monterat dom under ett par provbordshalvor. För att få reglarna att löpa bra har jag gnuggat på paraffin på glidytorna.

4.2.2. Resultat

Resultatet i kulissutdragsprov tre blev något bättre men inte fullt tillfredställande. Reglarna löpte fint när de var omonterade, vilket ledde till att jag då monterade dom under ett par provbordshalvor för att kunna känna på det i ett mer realistiskt

sammanhang. När man drar isär bordshalvorna uppstår inga problem. Det är först när man skall trycka ihop bordshalvorna igen som problematiken uppstår. Den fastskruvade T-profilen hakar i kontraprofilfräsningen och mittregeln styr inte i ytter- och innerregeln parallellt nog.

Fig. 24. T-profil i plast och bok till regelprov 1 och 2. Privat bild

(24)

4.2.3. Analys

Även denna gång har jag inte brutit kanterna på reglarna och T-profilerna vilket kan vara en orsak till att det inte löper bra, En annan observation är att när jag kapat av T-profilen innebär det att det inte finns något styrstöd när man skjuter ihop reglarna samt att de mittersta reglarna inte löper parallellt. Det sistnämnda löser jag genom att vid nästa prov fästa det beslag som det breda matbordet har haft tidigare för sitt stödben i de mittersta reglarna. Jag tänker även lösa styrstödet genom att montera fast en list i det resterande frästa styrspåret för T-profilen där inte T-profilen är fastmonterad. Jag kommer även att bryta alla kanter grundligt och runda av T-profilen ordentligt i

samtliga hörn. En tänkt lösning är även att öka på T-profilen till maximal längd utan att överstiga överlappet.

4.3. Kulissutdragsprov nr. 4

I kulissregelprov nummer fyra har jag igen använt mig av samma reglar som i tidigare prover men denna gång skruvar jag fast en något längre T-profil, lika lång som

överlappet kommer att bli, 180 mm. Efter detta skruvar jag fast en list i resterande frästa styrspår efter T-profilen. Som stopp i detta prov använder jag mig av de tidigare frästa falsspåren. Här monterar jag en liten bit kryssfaner på ytter- och mittregelns översida som kommer att löpa i mitt- respektive innerregelns frästa falsspår och stoppa mot en liten kryssfanersbit i det frästa falsspårets slut. Jag monterar även dit det stödbensbeslag som sitter på originalbordets mittreglar. Jag har i detta prov även brutit alla kanter på reglarna. T-profilen samt styr- och stödlistens kanter är också brutna. Jag har även rundat alla hörn på T-profilen. För att få reglarna att löpa bra har jag gnuggat på paraffin på glidytorna.

Fig. 25. Profil- och överlappsstudie av regelprov nr. 3. Ritat av Johan Brattén

(25)

4.3.2. Resultat

Denna gång löper det ytterligare något mer tillfredställande än tidigare. Mittreglarna löper parallellt och stoppar i fullt utdrag mot kryssfanersbitarna.

4.3.3. Analys

Det som fortfarande skulle kunna förbättras är om man kan gå ner i dimension på T-profilen så att det blir mer material på mittregeln. Detta innebära att

hållbarhetsproblematiken skulle bli mer tillfredställande.

Fig. 26. Monterat kulissutdrag från prov nr.4. Privat bild

Fig. 27. Bild av stopp och överlapp från prov nr.4. Privat bild.

(26)

4.4. Kulissutdragsprov nr. 5

4.4.1 Beskrivning

Kulissregelprov nummer fem är en helt annan lösning. Den här gången har jag helt frångått de tidigare lösningarna för att se om det skulle kunna lösas på något annat sätt. Denna regel har samma yttermått som föregående kulissutdragsprov har, 40,5 mm. x 64 mm. Dessa reglar har jag valt att tillverka i furu och inte i full längd. Fräsningarna består av två inställningar av falsfräsning och av två fräsningar an notspår. På innerregeln fräses ett falsspår på över och undersidan av regeln där det fästs ett L-beslag. Mitt på regeln fräser jag ett notspår där det kommer att löpa en styr- och stödlist som sitter på motsvarande regel, mittregeln. På mittregeln fräser jag en något större fals och notspår som L-beslaget kan löpa i och på samma sida fräser jag ett notspår där jag skruvar fast en list som löper i innerregelns nåtspår. På motsvarande sida av mittregeln gör jag samma fräsning som på innerregelns sida. Denna sida överför jag i en lika dan kontraprofilfräsning på ytterregeln. För att få reglarna att stoppa i önskat överlappsläge limmar jag in en liten masonitbit i det frästa notspåret för L-profilen. För att få reglarna att löpa bra har jag gnuggat på paraffin på glidytorna.

4.4.2. Resultat

Denna profilfräsning löper bra och fungerar tillfredställande. Det man kan ha i åtanke är att jag inte har gjort dessa reglar lika långa som tidigare kulissutdragsprov.

(27)

4.4.3. Analys

Denna variant av regel skulle med all säkerhet kunna gå att få mycket tillfredställande när det gäller hållbarhet. Denna profilfräsning gör också att det skulle bli bättre hållbarhet i mittregeln som det i originalbordet har varit ett problem med, men som man har löst med de infrästa U-beslagen. När det gäller glidproblematiken finns det en risk att det skulle kunna fastna smuts och smulor i de frästa notspåren för L-profilen. Denna variant av kulissutdrag innebär att det rent estetiskt kan upplevas som lite rörig.

4.5. Kulissutdragsprov nr. 6

I kulissregelprov nummer sex har jag gått tillbaka till den regeltyp som använt mig av i prov 1-4 och inte som i prov nummer fem. Men den här gången har jag bara tagit ut material för att tillverka ett prov till ett kortare kulissutdrag. Detta främst att få en

funktionsuppfattning över hur det skulle fungera om man går vidare från det resultat som jag fick i kulissregelprov nummer fyra. Denna gång har jag istället för att skruva fast en stöd- och styrlist, limmat fast denna list i hela regelns längd och på den skruvat fast ett aluminiumbleck som bildar T-profilen.

Denna T-profil kommer att som tidigare löpa i en kontraprofil. Som stopp har jag valt att använda mig av den tidigare typen falsspår på reglarnas översidor och låta två aluminiumbleck bilda stopp funktionen. Alla delar på regeln är kantbrutna och hörnen på metallblecken är radieförsedda. För att få reglarna att löpa bra har jag gnuggat på paraffin på glidytorna.

Fig. 30. Profilbild av provregel nr.5 Tillverkat i regelmaterial. Privat bild.

Fig. 31. Detaljbild av överlappet från regelprov nr. 5. Privat bild.

Fig. 32. Detaljbild av överlappet från regelprov nr. 6. Privat bild.

(28)

4.5.2. Resultat

Denna gång blev resultatet mycket tillfredställande. Reglarna löper fritt i respektive frästa profilspår och stoppar mot aluminiumblecken.

4.5.3. Analys

Den här gången så har jag varit mer noggrann när jag valt att fräsa ut profilerna och inte låtit det vara något större spel för T-profilen. Med tanke på att jag nu valt att använda mig av metallbleck så kommer detta också att innebära att det nu finns mer material i mittregeln. Detta är positivt i det avseende att den kommer att bli hållbarare .

(29)

5. SLUTDISKUSSION

5.1. Sammanfattning av mina erfarenheter

Mina erfarenheter grundar sig på den historiska insamling av regelkonstruktioner jag stött på under min insamlingsetapp. Samt de provar kulissreglar som jag har testat nere i Malmö hos Norrgavel. Den regeltyp jag fokuserat på är T-profilen, detta för att jag under insamlingen till största del stött på just denna variant på lösning av kulissutdrag. Andra lösningar har jag också testat med goda resultat man valt att inte gå vidare med. Med denna kunskap i bagaget gav jag mik i kast med Norrgavels uppdragsformulering som var fritt utformad (se kap 1och 3), dvs. gick ut på att utveckla ett förslag till

engelska kulissreglar hos deras matbord ”Brett matbord”, med en bättre smidighet än de nuvarande.

Jag hade alltså, genom erfarenheterna från det historiska materialet, siktet redan från början inställt på T-profilen men inte exakta utformningen. Efter prov med fem olika typer av kulissutdrag med både T-profil och flerspårsprofil stannade jag vid att förorda prov nummer fem.

Av olika typer av profiler för kulissutdrag har T-profilen visat sig vara det mest optimala valet för att lösa just Norrgavels problem. Detta grundar jag på följande skäl:

1) T-profilen är konstruktionstekniskt mycket funktionell och stabil . dels därför att man kan bibehålla av regeln yttermått, samt även genom dess stora anläggningsyta för montering mot bordets undersida.

2) T-profilen är tillverkningstekniskt rationell genom färre arbetsmoment vid det sättet jag har valt att tillverka den på.

3) T-profilen upplevs också som mer tydlig och solid.

Sammanlagt innebär T-profilen minsta möjliga förändring av Norrgavels bord, vilket minimerar behovet av allt för stora ändringar i produktionsledet. Detta i sin tur ter sig mer miljövänligt och ekonomiskt. Mitt förslag innebär med andra ord en

produktuppdatering med bibehållen respekt för en framgångsrik möbel i Norrgavels sortiment.

Med detta sagt är det inte uteslutande denna lösning som är den bästa, för jag har även testat och stött på andra profiler. Dessa har visat sig fungera bra, om inte bättre så i alla fall lika bra. Andra lösningar skulle vara intressanta att utveckla för andra

sammanhang. Men i Norrgavels fall är T-regeln på det sätt jag förslagit, och med de begränsningar jag tagit med den bästa lösningen.

(30)

5.2. Förslag till fortsatt produktutveckling

Ett förslag för vidare utveckling av kulissreglarna är att skapa en limfog i reglarna och på så vis få en mer stabil och hållbarare regel. Detta har varit en lösning på de reglar jag sett under min insamlingsetapp och en metod jag i dagsläget inte testat.

När man tillverkar en limfog så innebär det att man på det viset stärker regelns styvhet och formstabilitet för skevningar, i klartext, den slår sig inte lika lätt. I och med att jag varit tvungen att avsluta mitt arbete så har jag i dagsläget inte någon erfarenhet kring detta. Detta är troligen en dyrare process men desto styvare och hållbarare. Man kan bredda Norrgavels ”Brett matbord” med 100 mm. Detta i sin tur skulle medföra att man har möjlighet att placera in ytterligare en regel i det i dag befintliga kulissutdraget som består av tre reglar, detta utan att förändra möjligheten att kunna förvara de två extra iläggsskivorna som idag är placerade mellan de två innersta reglarna.

Kring detta uppstår en diskussion om huruvida man är av behov att kunna förvara iläggsskivorna i bordet i hopskjutet läge, när man idag ändå vid bord med fyra ilägg är tvungen att förvara dessa på annan plats. Detta skulle då innebära att man förvarar samtliga skivor på annan plats samtidigt som man då kan behålla bordets idag fulla bredd utan att förändra det. Mina tankar på lösningar har inte avslutats.

Fig. 34. Profil- och överlappsstudie på regelprov nr.6 med monterade U-beslag. Ritat av Johan Brattén

Fig. 35. Profilstudie av regelprov nr. 6. Med en vertikal limfog i regeln. Ritat av Johan Brattén

Fig. 36. Profilstudie av regelprov nr. 6. Med en horisontella limfogar i regeln. Ritat av Johan Brattén

(31)

6. REFERENSLISTA

6.1. Tryckta källor

Flinta, Gustaf, Möbelritningar för snickare, möbelfabrikanter, slöjdskolor och

enskilda slöjdare. Stockholm : Chelius , 1896. Använt exemplar i Konstfacks bibliotek

Krauth, Theodor & Meyer, Franz Sales, Das Schreinerbuch, 2, Die gesamte

Möbelschreinerei, 1:Text, Leipzig : Seeman , 1890. Använt exemplar i Konstfacks

bibliotek

Krauth, Theodor & Meyer, Franz Sales, Das Schreinerbuch, 2, Die gesamte

Möbelschreinerei, 2: die Tafeln, Leipzig : Seeman , 1890. Använt exemplar i

Konstfacks bibliotek

Jervis, Simon, Printed furniture designs before 1650, Leeds : The furniture history society , 1974.

Himmelheber, Georg, Deutsche Möbelvorlagen 1800-1900., München: Beck , 1988. Henschen, Ingegerd, Blomberg, Sten, Svenskt möbellexikon, Malmö : Norden , 1962. Gregor, Paulsson, Hantverkets bok 2, Snickeri, Stockholm : Lindfors , 1943.

(32)

(33)

(34)

(35)

(36)

(37)

(38)

(39)

(40)

(41)

(42)

(43)

(44)

(45)

(46)

(47)

(48)

(49)

(50)

(51)

(52)

(53)

(54)

(55)

(56)

Ett förbättrat kulissutdrag : – En glidförbättring till Norrgavels &quot;brett matbord&quot;