Effektiv hybridkrigföring eller inte? : En jämförande studie av Georgien och Krim

(1)

Sida 1 av 40

Självständigt arbete (15 hp)

Författare Program/Kurs

Simon Petersson OP SA 18–21

Handledare Antal ord: 11 903

Prof. Jerker Widén Beteckning Kurskod

1OP415

EFFEKTIV HYBRIDKRIGFÖRING ELLER INTE?

En jämförande studie av Georgien och Krim

ABSTRACT:

Studies have shown that the Russian operations in Georgia and Crimea have been described as both examples of failed and successful operations. Both conflicts had hybrid elements to them, especially the Russian annexation of Crimea which jumpstarted the western debate into the subject.

This study aims to analyse the difference in Russian methodology and differences between the two conflicts, this is done based on a theoretical framework of ‘effective hybrid warfare’. The goal of this study is to discern to what extent these two cases can be described as effective hybrid warfare operations. This is done thru the method of comparative studies.

The results showed that the operation on Crimea to a greater extent could be considered effective hybrid warfare, more specifically, the weaker aspects of the Russian operation in Georgia seemed to have been corrected and were less present in the Crimean operation. This indicates that the Rus-sian staff learned from its mistakes and the weak points of the Crimean operation is not likely to be present in their next campaign.

Nyckelord:

(2)

Sida 2 av 40

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 3

1.1 PROBLEMFORMULERING………….………3

1.2 FORSKNINGSÖVERSIKT………….………..5

1.3 SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGA…………...………...8

1.4 AVGRÄNSNING………8 1.5 DISPOSITION………9 2. TEORI ... 10 2.1 HYBRIDKRIGFÖRING………..………...10 2.2 EFFEKTIV HYBRIDKRIGFÖRING………...………..11 3. METOD ... 14 3.1 FORSKNINGSDESIGN………..14 3.1.1 KVALITATIV TEXTANALYS………...………...15 3.2 METODDISKUSSION………...15 3.3 VAL AV FALL……….16 3.4 VAL AV MATERIAL………..………..16 3.4.1 KÄLLKRITIK……….17 3.5 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN………..……18 3.6 OPERATIONALISERING……….…….19 3.6.1 OPERATIONELLA INDIKATORER………..……20 4. ANALYS ... 21 4.1 JÄMFÖRANDE ANALYS………..………21 4.2 RESULTAT……….31 4.3 RESULTATDISKUSSION………..………32 5. AVSLUTNING ... 34 5.1 SVAR PÅ FRÅGESTÄLLNINGEN………...34 5.2 TEORI-OCH METODDISKUSSION……….-………..35 5.3 RELEVANS FÖR YRKESUTÖVNINGEN...………..35 5.4 VIDARE FORSKNING………...………...36

LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING ... 37

LITTERATUR ... 37

VETENSKAPLIGA ARTIKLAR ... 37

RAPPORTER & DOKTRINER ... 39

(3)

Sida 3 av 40

1. Inledning

I detta kapitel presenteras inledningsvis uppsatsens problemformulering och översikt av tidi-gare forskning. Därefter beskrivs uppsatsens syfte och frågeställning och slutligen presenteras uppsatsens avgränsningar och disposition.

1.1 Problemformulering

Hybridkrigföring har tidigare talats om som bland annat asymmetrisk krigföring, där en sva-gare part med list och på ett ibland ohederligt sätt strider emot en starkare part med vilken den är i konflikt. Exempel på konflikter som kan sägas ha element av hybridkrig är långtgående historiskt. Ett exempel är Germaner som deserterar från de romerska legionär-styrkorna och lurar in dem i trånga passager för att de därefter anfalls med projektiler och blir slagna fort in-nan de drar sig tillbaka.1

De kinesiska kommunisternas uppror mot Chian Kai-shek under ledning av Mao Zedong är ett annat exempel. Detta politiska uppror skedde i underläge. De nyttjade politiska, sociala, militära och ekonomiska medel för att nå framgång. I stället för att försöka vinna militärt övertalades beslutsfattarna att deras mål var ouppnåeliga eller att det skulle bli en pyrrhusse-ger.2

Efter annekteringen av Krim 2014 blev hybridkrigföringen hett omdiskuterat inom Försvars-makten men likaså bland civilförsvaret i den allmänna debatten.3 Det var efter dessa händelser som Sverige åter beslutade att skifta Försvarsmaktens fokus till nationellt försvar efter en pe-riod med internationellt fokus.4

1_{Williamson, Murray. & Mansoor, Peter. (2012). Hybrid Warfare: Fighting Complex Opponents from the}

An-cient World to the Present. Cambridge: Cambridge University Press. s. 18–19.

2_{Käihkö, Ilmari. (2016). All krigföring är av hybrid natur. Statsvetenskaplig Tidskrift 118, no. 4. s. 629.} 3_{Ibid. s. 623.}

4_{Wróblewska , Angelika. (2020) The significance of Hultqvist Doctrine in the Swedish security policy.}

(4)

Sida 4 av 40 Gällande hybridkrig som ämne är forskare generellt överens om det inte är ett nytt fenomen men att det förekommer i modern tappning.5_{Oaktat detta är den typ av krigföring som} be-nämns hybridkrigföring något som nyttjats av Ryssland i modern tid. Det är inte otänkbart att även Sverige kommer bli utsatt för denna hybridkrigföring.

Försvarsmakten genomgår en reform med återinförd värnplikt och ökat samarbete med myn-digheter och övriga delar av Totalförsvaret. Under Kalla Kriget hade Sverige värnplikt och då var Försvarsmaktens fokus också det nationella försvaret. Försvarsmakten skulle kunna möta och fördröja eller stoppa en invasionsstyrka där hotbilden gradvis eskalerat. Hotet idag är en mer dynamisk motståndare som är villig att påverka på flera olika sätt och inte enbart genom en konventionell invasionsstyrka.6

Dåvarande överstelöjtnant, nu brigadgeneral Daniel Lasica i amerikanska flygvapnet skriver i en rapport att USA på strategisk nivå måste utveckla en teori om hybridkrigföring, hur den ska genomföras och mötas på ett effektivt sätt.7 Hybridkrigföring beskrivs som en av de större strategiska utmaningarna för Sverige och som ett effektivt medel som vår motståndare kan tänkas använda emot oss.8_{Ryssland är Sveriges mest troliga motståndare vid en konflikt i vårt} närområde.9_{Det krävs att Försvarsmakten, Totalförsvaret och andra policy-skapare har god} förståelse för och möjlighet till att möta rysk hybridkrigföring.

Hybridkrig är ett brett och stundtals abstrakt begrepp och flertalet forskare har presenterat faktorer för hur man ska möta och mota hybridkrig när man blir utsatt. Mindre är forskningen på hur den effektivt genomförs. Två fall där element av hybridkrig genomförts av Ryssland är deras operation på Krim 2014 och i Georgien 2008. Dessa fall har beskrivits som både lyck-ade operationer och misslyckanden av olika forskare. Det är fortfarande idag inte klart om de varit lyckade och kanske inte blir det förrän många år i framtiden. Att förstå dessa två fall kan

5_{Käihkö, Ilmari. (2016). All Krigföring Är Av Hybrid Natur. Statsvetenskaplig Tidskrift 118, no. 4, 623–641. s.}

623.

6_{Försvarsmakten. (2016).}_{Militärstrategisk doktrin – MSD 16. FMV, FSV Grafisk produktion. s. 53.}

7_{Ladica, Daniel. (2009). Strategic Implications of Hybrid War: A Theory of Victory. School of Advanced}

Mili-tary Studies, United States Army Command and General Staff College. Kansas: Fort Leavenworth. s. 43–44.

8_{Försvarsmakten. (2016).}_{Militärstrategisk doktrin – MSD 16. FMV, FSV Grafisk produktion. s. 53.}

(5)

Sida 5 av 40 ge en inblick i hur Ryssland bedriver hybridkrig. Detta är viktigt för Försvarsmakten och öv-riga delar i Totalförsvaret.

1.2 Forskningsöversikt

Hybridkrigföring har diskuterats av flertalet forskare kring Vietnam, rebellgrupper i mella-nöstern och revolutioner i Ryssland och Kina. Debatten om Rysslands agerande vid annekte-ringen av Krim 2014 ledde till frågan huruvida detta var ett uppvisande av en ny form av krig-föring eller inte. Hybridkrig saknar exakt definition utan definieras utifrån dess kontext och vad som står på spel i konflikten.10

Allmän uppfattning inom debatten är att hybridkrigföringen nyttjar de tvetydiga gränserna mellan krig och fred. Denna uppfattning menar Boyan Hadzhiev uppstår eftersom politiska ledare inte är villiga att erkänna att hybridkrig är krig, med skillnaden att den drivs med be-gränsade medel för att nå politiska och militära mål.11

Ilmari Käihkö skriver i All krigföring är av hybrid natur att hybridkrig är ett i raden av nya militära buzzword. Hybridkrigföringen beskriver han som ett fenomen som alltid funnits, där-för att den svagare parten i en konflikt alltid kommer behöva nyttja list eller knep där-för att vinna mot en starkare part.12 En annan forskare som ger medhåll för denna tanke är Mikael Weiss-mann som säger att hybridkrig inte är något nytt fenomen utan ”old wine in a new bottle”. Trots detta beskriver Weissmann hybridkrig som värt att studera därför att det hjälper oss att förstå dagens och morgondagens krig och konflikter.13

Hybridkrigföring har beskrivits av olika forskare som bland annat ”kombinerade inslag från konventionella förband som specialförband”14_{men det innefattar konventionella metoder i}

10_{Manko, Oleg & Mikhieiev, Yuri. (2018). Defining the Concepts of ‘Hybrid Warfare’ Based on an Analysis of}

Russia’s Aggression Against Ukraine. Information & security, vol:41 11-20. s. 11.

11_{Hadzhiev, Boyan. (2020). Enablers of hybrid warfare: The Bulgarian case. Journal of International Studies,}

13(1), 28–43. s. 41–42.

12_{Käihkö, Ilmari. (2016). All Krigföring Är Av Hybrid Natur. Statsvetenskaplig Tidskrift 118, no. 4, 623-641. s.}

623.

13_{Weissmann, Mikael. (2019). Hybrid warfare and hybrid threats today and tomorrow: towards an analytical}

framework. Journal on Baltic Security, 2019; 5(1): 17–26. s. 17.

14_{Käikhö, Ilmari. (2016). All krigföring är av hybrid natur. Statsvetenskaplig Tidskrift, 118, no.4, 623–641. s.}

(6)

Sida 6 av 40 kombination med irreguljär taktik, kriminalitet och terrorism för att uppnå politiska mål. Ef-fektiva hybridkrigsoperationer sägs ska vara koordinerade inom samma tid och rum för att uppnå synergi.15 Boyan Hadzhiev tar i sin artikel Enablers of hybrid warfare: The Bulgarian case upp att effektiv hybridkrigföring kräver att ett fåtal socio-historiska, statliga och internat-ionella faktorer uppfylls.16

Rysslands operation i Georgien 2008 beskrivs av Athena Bryce-Rogers som lyckad och att de nådde sina mål, dock bara om man ser till den primära militärkampanjen. Trots att ryska mili-tären var effektiv nog att vinna strid mot Georgien så avslöjade konflikten djupt rotade pro-blem inom Rysslands förmåga till C2 (Command and Control), dess militära personal och tekniska utmaningar.17

Genomförandet av kampanjen i Georgien 2008 beskrivs som en obestridlig seger men med passus på att seger borde nåtts snabbare med tanke på att de åtnjöt ett 4:1 övertag gentemot georgiska styrkorna.18 Även om operationen beskrivs som en seger då de militära målen nåd-des hade ryska trupper varit mer framgångsrika om de tillåtits anfalla politiska mål, som till exempel Georgiens politiska ledare och vital infrastruktur.19

En som håller med om att operationen avslöjade problem inom den ryska militären och att den varit framgångsrik på det taktiska och till största del även på det operativa planet är Step-hen J. Blank. Skillnaden att i hans artikel är att den beskriver hur Ryssland misslyckats i Ge-orgien då deras strategiska förluster hopar sig. Då kostnaden varit för stor ekonomisk, risk för sanktioner uppkommit samt att en internationell ilska genererats gentemot Ryssland som för-hindrar dem att gå med i World Trade Organisation, som kan ha varit bidragande faktor till börskraschen och rubelns nedgång.20 (De blev senare medlemmar i WTO 2012).21

15_{Käikhö, Ilmari. (2016). All krigföring är av hybrid natur. Statsvetenskaplig Tidskrift, 118, no.4, 623–641. s.}

625–626.

13(1), 28–43. s. 33-34, 42.

17_{Bryce-Rogers, Athena. (2013). Russian Military Reform in the Aftermath of the 2008 Russia-Georgia War.}

Demokratizatsiya: The Journal of Post-Soviet Democratization. 21(3), 339-368. s. 350.

18_{Bartles, Charles K. & McDermott, Roger N. (2014). Russia’s Military Operation in Crimea. Problems of} Post-Communism, 61:6, 46-63. s. 47.

19_{Vendil Pallin, Carolina & Westerlund Fredrik. (2009). Russia’s war in Georgia: lessons and consequences.} Small Wars & Insurgencies, 20:2, 400-424. s. 400, 403.

20_{Blank, Stephen J. (2008). Georgia: The War Russia Lost. Military Review; Nov/Dec, 88(6). S. 39, 40, 45,46.} 21_{World Trade Organisation. (2021). Russian Federation and the WTO. www.wto.org. [2021-04-19].}

(7)

Sida 7 av 40 Den ryska operationen på Krim 2014 beskrivs som en framgångssaga i Hybrid Warfare: A new Phenomenon in Europe’s Security Environment men att de senare inte lyckats att fort-sätta segra mot ett nu förberett Ukraina längs Odessa-Kharkov linjen vilket gör att striderna fortsätter än idag.22 Denna operation beskrivs som ett exempel på briljant och sofistikerat ryskt användande av militär makt. En operation som nådde både sina militära och politiska mål på kort tid och utan någon större förlust av liv.23

Ett vidspritt fördömande av den ryska annekteringen av Krim 2014 skedde. Den sågs som il-legitim av de flesta regeringar i världen vilket indikerades av FN:s generalförsamling. Trots denna motsättning från det internationella samfundet och sanktioner mot Ryssland fortsätter stödet från lokalbefolkningen.24 (82% stödde Ryssland till fullo, 11% procent stödde dem del-vis och endast 4% var emot dem).25 Denna konflikt har beskrivits som både en felaktig an-nektering och som en riktig secession men med bristen att den var misstänksamt hastigt ge-nomförd och fylld av aggressiv propaganda.26

Annekteringen har varit dyrt för Ryssland. Förutom att olje-och gaspriserna sjunkit, bland an-nat till följd av sanktioner förväntas det federala ekonomiska stödet till Krim ligga på 2 mil-jarder euro per år. Något som inte är nog för att täcka ökade löner och pensioner. Vidare ses ett behov av investeringar på upp emot 60 miljarder euro för att lösa infrastruktur gällande transport (som en bro över Kertjsundet), elektricitet och gas. Ryssland verkar dock villiga att acceptera dessa kostnader samt de politiska för att vidmakthålla sin makt geo-strategiskt i före detta sovjetmark.27 Därav står det inte klart att det var framgångsrikt då de ekonomiska och politisk-strategiska kostnaderna kan ha varit för stora.

Den forskningslucka som identifierats är att det saknas en jämförelse av dessa två fall utifrån ett teoretiskt ramverk för effektiv hybridkrigföring. Detta skulle bidra till ökad förståelse för

22_{Jagello 2000. (2016). Hybrid Warfare; A New Phenomenon in Europe’s Security Environment. Faculty of} So-cial Studies Masaryk University & European Commission Representation in the Czech Republic, 2nd_{edition. s.} 16.

23_{Bartles, Charles K. & McDermott, Roger N. (2014). Russia’s Military Operation in Crimea. Problems of} Post-Communism, 61:6, 46-63. s. 47, 52, 59.

24_{Loughlin, John O. & Toal, Gerard. (2019). The Crimea conundrum: legitimacy and public opinion after}

an-nexation. Eurasian Geography and Economics, 60:1, 6-27. s. 6.

25_{Petrov, Nikolai. (2016). Crimea. Russian Politics & Law, 54:1, 74-95. s. 75.}

26_{Catala, Amandine. (2015). Secession and Annexation: The Case of Crimea. German Law Journal, 16(3),} 581-607. s. 581-582.

27_{Bebier, Anton. (2015). Crimea and the Russian-Ukrainian Conflict. Romanian Journal of European Affairs,} 15(1), 35-54. s. 45–46.

(8)

Sida 8 av 40 dessa fall och en utökning av forskningsfältet kring vad som kännetecknar hybridkrigföring-ens effektivitet.

1.3 Syfte & Forskningsfråga

Syftet med denna uppsats är att genom en jämförande fallstudie undersöka effektiv hybrid-krigföring och utveckla vad det är som kännetecknar den. Med denna uppsats är det författa-rens förhoppning att kunna bidra till att utöka forskningsfältet kring hybridkrigföringen och vad som kännetecknar dess effektiva nyttjande.

Att analysera just Rysslands operationer på Krim och i Georgien gör också uppsatsen mer re-levant för professionen då Ryssland är Sveriges mest troliga motståndare vid en konflikt i vårt närområde.28_{Vidare så kan denna uppsats bidra till ökad förståelse kring fallen och dess} lik-heter och skillnader.

• Forskningsfråga: I vilken utsträckning kan Rysslands operation i Georgien och Krim ses som effektiv hybridkrigföring?

1.4 Avgränsning

Eftersom forskningsfrågan i denna uppsats är att avgöra i vilken utsträckning som Rysslands operation på Krim kan ses som effektiv hybridkrigföring avgränsas händelserna till operation-ens inledning och operationoperation-ens större skeende och inte till någon större del av propaganda-spridningen som skedde efter och som fortfarande pågår. Detta eftersom det inte blir relevant att studera enbart propaganda och fokus ligger i att jämföra operationens genomförande och inte effekter av den. Detta innebär att den tidsperiod som analyseras är 20 februari till 26 mars 2014.

I Georgien sker likadant resonemang. Det är operationens inledning och större skeenden som analyseras och därför analyseras inte de händelser som sker efter att Ryssland gått med på att dra sig tillbaka. Inte heller här läggs någon vikt vid att studera effekterna av konflikten utan det är operationens genomförande som analyseras.

(9)

Sida 9 av 40

1.5 Disposition

I det kommande kapitlet presenteras inledande hybridkrigföring och dess definition och sedan byggs ett teoretiskt ramverk kring ’effektiv hybridkrigföring’. Detta teoretiska ramverk grun-dar sig i tidigare studier om hybridkrigföring. Därefter i kapitel tre beskrivs studiens metodo-logi och innefattar även operationalisering av det teoretiska ramverket samt diskussioner kring metod, källkritik och etik.

I det fjärde kapitlet genomförs analysen genom att nyttja de operationella indikatorerna som framkommit ur det teoretiska ramverket. Resultatet av jämförelsen av fallen diskuteras också i det fjärde kapitlet och det presenteras en matris med syftet att ge läsaren en snabb och lättö-verskådlig bild av den genomförda analysen.

I det femte kapitlet diskuteras slutsatser, relevans för officersprofessionen och författaren ger förslag på vidare forskning. I detta kapitel genomförs även en teori-och metoddiskussion där författaren förklarar lärdomar som dragits efter studiens genomförande. Vidare tas kritik samt försvar av vald metod och angreppssätt upp.

(10)

Sida 10 av 40

2. Teori

Inledningsvis presenteras hybridkrigföring som begrepp och hur det definieras. Därefter byggs detta vidare och effektiv hybridkrigföring som begrepp presenteras. Detta blir då ett te-oretiskt ramverk som författaren skapar baserat på tidigare forskning om effektiv hybridkrig-föring och framgångsfaktorer. Detta teoretiska ramverk operationaliseras sedan i metodka-pitlet till operationella indikatorer vilket används till att genomföra analysen.

2.1 Hybridkrigföring

Hybridkrigföring har definierats av flera olika forskare. Första gången hybridkrig nämndes presenterades det som kombinerade operationer av konventionella förband och specialför-band.29_{Denna definition lever delvis fortfarande men begreppet hybridkrigföring har} utveck-lats, varav de två mest förekommande definitionerna är Frank G. Hoffmans och RAND’s de-finition.

Hoffman definierar hybridkrigföring som “any adversary that simultaneously and adaptively employs a fused mix of conventional weapons, irregular tactics, terrorism and criminal behav-ior in the battle space to obtain their political objectives.”30 Alltså en motståndare som nyttjar konventionella vapen med irreguljära metoder som terrorism, gerillakrig och kriminalitet för att uppnå politiska mål.

RAND definierar hybridkrigföring som “hybrid threats simultaneously and adaptively employ a fused mix of conventional weapons, irregular tactics, weapons of mass destruction, terror-ism, cyber-attacks, and criminal behavior, supported by a malicious information campaign.”31 Denna definition är snarlik Hoffmans men utvecklar den genom att förstärka att cyberförmåga och informationsspridning är viktiga element. Grunden till att genomföra hybridkrig är syn-kroniserat användande av multipla maktmedel för att utnyttja en motståndares svaghet för att

625.

30_{Hoffman, Frank G. (2009). Hybrid vs. Compound war. Armed Forces Journal, October 1. s. 2.}

(11)

Sida 11 av 40 ny synergistisk effekt. Detta trycks vidare på av Hoffman där han poängterar att en av hybrid-krigföringens nyckelaspekter är ett synergistiskt nyttjande på både taktiska och operationella nivåer.32

De metoder som brukar innefattas under hybridkrigföring är en mix av flertalet militära och icke-militära medel för att nå politiska och strategiska mål i en konflikt. Dessa medel kan vara till exempel informations och cyberkrigföring, asymmetrisk krigföring, gerillakrigföring, terrorism och handelskrig.33

Det som kännetecknar hybridkrigföring är undvikandet av kinetiska effekter för att i stället nyttja mjukare metoder. Där insurgenter nyttjar vägbomber och överfall nyttjar en hybrid motståndare i stället desinformation och en militär styrka sätts först in en masse i operation-ens slutfas.34

Rysk hybridkrigföring beskrivs med tre element; den nyttjar kinetiska metoder sparsamt och föredrar diskreta metoder som ekonomiska och politiska påtryckningar. Den är ihållande och den har ett starkt populationsfokus. Exempel på verktyg som nyttjas till största grad i hybrid-krigföring är högprecisa vapen som tex. Drönare och S-300/S-400 missiler. Informationskrig-föring, ekonomisk krigInformationskrig-föring, politiska påtryckningar, dolda metoder innefattande specialför-band och rekryterandet av lokala styrkor samt militär styrka.35

2.2 Effektiv hybridkrigföring

Vad bakgrunden till hybridkrigföring är och vad som gjort det till ett effektivt medel har varit diskuterat samt hur bäst väst ska möta detta hot. Flertalet forskare har diskuterat hur nationer ska agera vid hybridkrigföring med fokus på utvärdering av egna svagheter och vilka motme-del som kan nyttjas.36

32_{Brown, Jack. (2018). An Alternative War: The Development, Impact, and Legality of Hybrid Warfare}

Con-ducted by the Nation State. Journal of Global Faultlines, 5(1), 58-82. s. 60.

Russia’s Aggression Against Ukraine. Information & security, vol:41 11-20. s. 12, 33.

35_{Zhou, Yimin. (2019). A Double-Edged Sword: Russia’s Hybrid Warfare in Syria. Asian Journal of Middle}

Eastern and Islamic Studies, 13(2), 246-261. s. 250, 252.

36_{Karl Hickman et al. (2017). Hybrid Threats and Asymmetric Warfare: What to do? Stockholm: Swedish}

(12)

Sida 12 av 40

Effektiv hybridkrigföring innefattar ett synkroniserat användande av resurser för att uppnå maximal effekt, oftast en mix av militära och icke-militära medel.37 Resurser kring cyber-krigföring och informationscyber-krigföring är starka medel att nyttja i kombination med att insätta en militär styrka. Att ha förmågan och trovärdigheten på den internationella arenan att kon-trollera narrativet och förmedla sin version av händelserna är en viktig del för att framgångs-rikt bedriva hybridkrigföring.38

Informationskrigföring identifieras som en nyckelkomponent för effektiv hybridkrigföring då det tillåter manipulation av motståndarens samhälle, internationella och nationella angelägen-heter genom lögn och desinformation. Informationskrigföring har potential att underminera en stats kredibilitet vilket ultimat innebär en försvagning av staten och möjliggör framtida mili-tära operationer.39

Nackdelen med informationskrigföringen är att den kräver att målgruppen formar egna tankar och opinion baserat på information som de blir givna för att vara effektiv, därför behöver den vara samstämmig med sociala attityder, geopolitiska, etniska och kulturella friktioner för att väcka ett emotionellt svar.40_{Ett effektivt sätt att bedriva hybridkrigföring har identifierats} som att synkroniserat och simultant genomföra en informationskampanj med en militär kam-panj.

Framgångsrik hybridkrigföring har nyttjat specialförband som spjutspetsen i sin militära kam-panj. Det är specialförbanden som ses som framtiden inom hybridkrigföringen, både för att slå emot hybridkrigföringen och för att genomföra den. Dessa specialförband kan träna mili-ser, genomföra sabotage eller genomföra gerillakrigföring genom att smälta in bland civilbe-folkning. Effektiv hybridkrigföring är population-centric och syftar till att skapa eller nyttja

Russia’s Aggression Against Ukraine. Information & security, vol:41 11-20. s. 33.

13(1), 28–43. s. 33.

(13)

Sida 13 av 40 osämjor inom en inhemsk befolkning för att destabilisera och skapa möjligheter för fortsatt hybridkrig och för att kunna nyttja inhemska befolkningen vid sin militära kampanj.41

Specialförbandens hemliga natur gör dem utmärkta för att både genomföra och möta hybrida operationer. Deras förmågor ger dem möjlighet att insättas dolt och minskad insyn gör att de kan operera innan formella krigsförklaringar för att träna lokala styrkor och genomföra sabo-tageuppdrag.42 Historiskt har detta visat sig effektivt och det kanske mest kända exemplet av denna metod var i mellanöstern under första världskriget. Där ledde en brittisk underrättelse-officer vid namn Thomas Edward Lawrence, senare känd som Lawrence av Arabien, en ara-bisk revolt mot det Ottomanska Riket.43

Ekonomiska påtryckningar i form av naturresurser, sanktioner och handel påverkar till stor del och är ett effektivt medel att nyttja i hybridkrigföringen. Oftast influerar detta på högre nivå och är processer som sträcker sig över många år.44

Stater med ett monopol över natur-och kritiska resurser kan utöva påtryckningar genom höjda priser eller avstängningar. Sådana metoder mot en stats maktbas kan skapa politisk osämja och underminera regeringar.45_{I praktiken genomförs detta oftast genom finansiella hot,} eko-nomisk manipulation, embargon och sanktioner, handelsrestriktioner såväl som utpressning och trakasserier.46

Ovanstående ’effektiv hybridkrigföring’ har byggts upp som ett teoretiskt ramverk, detta kommer i metodkapitlet att operationaliseras till fem indikatorer på vilken empirin undersöks i analysen. Författarens förhoppning är att detta ska kunna påvisa skillnader i fallen och bidra till ökad förståelse för hybridkrigföring och vad som kännetecknar dess effektiva utövande. Vidare är det författarens förhoppning att efter genomförd analys kunna utöka den teoretiska grund som ramverket utgör.

41_{Treverton, Gregory F. et al. (2018). Addressing Hybrid Threats. Center for Asymmetric Threat Studies,}

Försvarshögskolan. Bromma: Arkitektkopia AB. s. 11, 19, 21.

43_{Ibid. s. 63.}

13(1), 28–43. s. 39.

Con-ducted by the Nation State. Journal of Global Faultlines, 5(1), 58-82. s. 66-67.

46_{Yordanova, Gergana. (2018). Sovereign debt as emerging challenge of hybrid warfare. Information &}

(14)

Sida 14 av 40

3. Metod

Inledningsvis diskuterar detta kapitel uppsatsens forskningsdesign och vald metod. Därefter diskuteras valet av material och fall. Därefter diskuteras källkritik och forskningsetik. Slutli-gen presenteras operationaliserinSlutli-gen som bygger på det teoretiska ramverk som presenterats i teorikapitlet.

3.1 Forskningsdesign

Forskningsdesignen för detta självständiga arbete är jämförande metod och detta involverar icke-statistisk analys av ett fåtal fall.47 Uppsatsen har en beskrivande ansats och genomförs som en tvåfallstudie.

I jämförande studier så är grundbulten en teoretisk konstruktion. ”Det ska finnas en ungefärlig definition av det fenomen som intresserar oss”48_{I denna uppsats utgörs detta av det teoretiska} ramverk som byggs upp i kapitel två – ’effektiv hybridkrigföring’. Detta analysverktyg ska sedan användas som styrverk för att genomföra en undersökning.49_{Detta görs genom en} oper-ationalisering till operationella indikatorer vilket sedan används för att tolka empirin.

Denna jämförelse syftar till att se skillnader i rysk hybridkrigföring och få en djupare förstå-else för fallen och vad som kännetecknar effektiv hybridkrigföring. Slutsatserna kommer då bli att det ena fallet till större grad möter kriterierna i det teoretiska ramverket. Fallstudie som forskningsstrategi väljs då avsikten är att nå på djupet i denna fråga genom att samla in data om de enskilda fallen, något som kanske inte hade varit möjligt om uppsatsen tagit en mer kvantitativ ansats.50

47_{George, Alexander L. & Bennet Andrew. (2005). Case Studies and Theory Development in the Social}

Sci-ences. Cambridge: Massachusetts Institute of Technology Press. s. 151-152.

48_{Esaiasson et al. (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Uppl. 5:1.}

Stock-holm: Författarna och Wolters Kluwer Sverige AB. s. 137.

49_{Ibid. s. 137.}

50_{Johannessen, Asbjörn & Tufte, Per Arne. (2010). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Solna: Liber}

(15)

Sida 15 av 40

3.1.1 Kvalitativ textanalys

Den metod som nyttjas för insamling av data och analys av empirin är kvalitativ textanalys. Denna metod väljs då mängden relevant text som ska analyseras är begränsad och fokus är att skapa en djupare förståelse för både teorin och fallen.

Enligt boken Metodpraktikan finns det i huvudsak två ansatser för textanalytiska frågeställ-ningar. Den kvalitativa textanalys som görs i denna uppsats kommer att anta en systematisk ansats i syfte att bringa ordning och finna den bakomliggande mening i de texter som analyse-ras på ett systematiskt vis. Avsikten med textanalysen är att komprimera, systematisera och ordna den data som insamlas för att det ska göras analyserbart.51

I denna uppsats sker den kvalitativa textanalysen i form av att författaren läser empirin i syfte att jämföra de två fallen utifrån det teoretiska ramverket om ’effektiv hybridkrigföring’. Det teoretiska ramverket nyttjas som lins och används för att sammanställa den data som författa-ren använder i analysen.

3.2 Metoddiskussion

Denna uppsats forskningsdesign är jämförande. Begreppet ’effektiv hybridkrigföring’ operat-ionaliseras och används för att analysera två fall: Krim 2014 och Georgien 2008. Uppsatsens målsättning är att jämföra de två fallen och få svar till i vilken utsträckning de kan beskrivas som effektiv hybridkrigföring utifrån det teoretiska ramverket. För att analysera fallen nyttjas kvalitativ textanalys, detta då syftet är att nå en djupare förståelse i ett begränsat litterärt material. Möjligheten till en djupare förståelse av materialet ökar relevansen för den valda metoden, detta eftersom med en mer kvantitativ ansats hade samma djup förmodligen inte kunnat nås.

Uppsatsens resultat i förhållande till frågeställningen kan komma att påverkas då det med största sannolikhet finns sekretessbelagd och hemligt material rörande både operationen på Krim och i Georgien. Detta material kommer av självklara skäl inte att användas i uppsatsen.

(16)

Sida 16 av 40 Detta är något som eventuellt skulle kunna påverka uppsatsens validitet och generaliserbar-heten av resultatet.

En ytterligare begränsning är att med vald metod, den kvalitativa textanalysen, öppnas det möjligheter för kritik då det finns utrymme för författaren att göra egna tolkningar av den text som analyseras. Detta kan delvis bero på författarens tidigare förståelse och kunskap i ämnet. Detta kommer i så fall att påverka undersökningens reproducerbarhet negativt beroende på hur författaren tolkar de underliggande budskap i den undersökta empirin. Detta avser förfat-taren motverka genom att ha transparens och öppenhet i uppsatsens analys och resultat.

3.3 Val av fall

I denna uppsats utgörs fallen av ryska operationen på Krim 2014 och Georgien 2008. Valet motiveras av att båda fallen rör hybridkrigföring mot tidigare sovjetstater och de sker med bara några få års mellanrum. Rimligtvis borde två lika fall beskrivas på liknande sätt och ha snarlik effekt. Så är dock inte fallet och detta gör det intressant att jämföra i syfte att se skill-nader och lärdomar som dragits från operationerna.

Krim som är startskottet för den intensifierade diskussionen kring hybridkrigföringen sågs som självklar för att utifrån ett teoretiskt ramverk om effektiv hybridkrigföring analysera. Detta medförde att ett liknande fall behövde finnas, med så lika förutsättningar som möjligt för att kunna analysera skillnader. Georgien liknar Krim i den mån att de båda är ex-sovjetlän-der med en betydande del etniska ryssar och båda länex-sovjetlän-derna utsattes för operationer med hy-brida element. Detta ledde till att valet av Georgien som fall.

3.4 Val av material

För att producera rättvisande svar på frågeställningen är det relevant att ta in all den informat-ion och data som producerats kring fallen Krim och Georgien. Detta skulle då innefatta alla de otaliga nyhetsartiklar om händelserna och all tidigare forskning som gjorts på ämnet. Det skulle få konsekvensen att det blir en otroligt stor mängd empiri.

Författaren har i denna uppsats valt att göra ett snävare urval, med den uppenbara risken att relevant och viktig information missas. En mindre mängd analyserbart material kan dock ändå

(17)

Sida 17 av 40 leda till en god analys om det insamlande materialet anses typiskt och rättvisande för händel-serna.52_{Det material som används i den här uppsatsen är vetenskapliga artiklar, böcker och} rapporter.

Författaren gör bedömningen att det material som nyttjats kan anses rättvisande för fallen då informationen ur artiklar och rapporter varit samstämmiga och gett samma information trots att de kommer från olika journaler, Think-tanks och forskningsinstitut. Vidare har huvuddelen av materialet bestått av peer-review artiklar vilket gör att det till större grad kan ses som rätt-visande för händelserna.

3.4.1 Källkritik

Det material som används i denna uppsats har granskats utifrån de källkritiska reglerna, dessa regler kommer presenteras nedan och hur de kopplas till denna uppsats.

Äkthet, att valda källor eller empiri som undersöks inte får vara förfalskad och att dess förfat-tare eller upphovsmän är den de utger sig för att vara.53_{Efter att författaren sökt på materialet} som använts har författaren kunnat dra slutsatsen att samtligt material är densamma obero-ende från vilken databas den inhämtats och dess författare är den de säger sig vara, vidare är en stor majoritet av materialet peer-review vilket ytterligare höjer dess äkthetsvärde.

Tendens är huruvida upphovsmannen till källorna och empirin varit tendensfria, alltså opar-tiska och objektiva vid dess framställande.54 Materialet som författaren använder i denna upp-sats kan till största del uppfylla tendenskriteriet. Detta eftersom författaren avser att primärt analysera händelser och inte tar i någon större beaktning upphovsmännens förklaring eller ar-gument om varför det hände.

Vidare är allt källmaterial producerade av parter som inte direkt är involverade i konflikten. Detta är till största del positivt för materialets objektivitet men hänsyn tas till att majoriteten av materialet är producerat på forskningsinstitut i USA eller Västeuropa och där Ryssland ses som den primära motståndaren.

Stock-holm: Författarna och Wolters Kluwer Sverige AB. s. 225–226.

53_{Ibid. s. 291–292.} 54_{Ibid. s. 294–296.}

(18)

Sida 18 av 40

Samtidighet avser om materialet är producerat nära i tid, då information generellt sett blir mer osäker, i form av efterrationaliseringar och minnesfel ju längre tid som går.55 För denna upp-sats får samtidigheten ses vara god då materialet är producerat månader och som längst 7 år efter konflikterna.

Majoriteten av materialet är dock sekundärkällor och det innebär att samtidighet blir mindre relevant. I stället är det en fördel att tid har gått för att sakligt kunna argumentera och presen-tera informationen. Detta skulle dock innebära att det fortfarande är för nära i tid för att obe-hindrat presentera saklig information. Det innebär att informationen i dessa källor är färgat då material fortfarande är hemligt och människor fortfarande har känslor kring dessa händelser.

Slutligen avser oberoende om det faktiska innehållet går att lita på.56 Gällande huvuddelen av materialet kring Georgien och Krim är händelser som analyseras beskrivet i flera olika källor som dessutom är peer review. Däremot är inga källor förstahandskällor och inte heller är nå-got av materialet producerat av Georgien, Ukraina eller Ryssland. Vilket i viss mån sänker materialets oberoende men det räknas enligt författaren ändå nå upp till detta kriterium i och med att händelserna beskrivs på samma sätt i flera olika källor samt att det är peer review. I sin helhet bedömer därför författaren att denna uppsats möter de källkritiska reglerna och når upp till dess krav.

3.5 Forskningsetiska överväganden

Etik handlar om förhållandet mellan människor, vad man får och inte får göra mot andra niskor. Det handlar inte bara om direkta handlingar utan även hur man indirekt påverkar män-niskor och deras synsätt.57_{Detta ter sig relevant i samhällsvetenskaplig forskning och kanske} särskilt inom den krigsvetenskapliga då uppsatsens fokus är på krig och dess effektiva nytt-jande.

Stock-holm: Författarna och Wolters Kluwer Sverige AB. s. 294.

56_{Ibid. s. 292–293.}

(19)

Sida 19 av 40 Då hybridkrig rör påverkan på samhälle och handlingar som kan skada civilbefolkning i form av propaganda, terrorism och anfall mot civila mål är det viktigt att poängtera att syftet med uppsatsen är att försöka förstå de fall som undersöks och inte på något sätt vara ett stöd för att genomföra hybridkrig med syfte att skada civila människor eller strukturer.

Vid uppsatsens framställning har författaren följt de lagar och normer kring forskning som presenteras av Vetenskapsrådet i rapporten God Forskningssed.58 Författaren bedömer att inga forskningsetiska principer har äventyrats i denna uppsats.

Eftersom denna uppsats endast berör publicerade uppsatser, böcker och rapporter innefattar de forskningsetiska principerna uteslutande betydelsen av korrekt referenslista och notapparat samt ett så rättvist som möjligt urval av material och en transparens från författarens sida vad som är egna slutsatser. Detta så att läsaren av uppsatsen själv kan bekräfta att det som skrivits är korrekt och att uppsatsen är reproducerbar.

3.6 Operationalisering

Operationaliseringen i denna uppsats genomförs för att skapa en analysmodell med syftet att systematiskt genomföra en jämförande empirisk undersökning. Det teoretiska ramverk som presenteras i kapitel två tilldelas fem operationella indikatorer. Det finns inget bestämt korrekt sätt på hur en operationalisering ska genomföras, därför är den alltid ett föremål för kritik uti-från hur väl de operationella indikatorerna är lämpliga.59

Nedan presenteras de operationella indikatorerna av effektiv hybridkrigföring som författaren i analysen ska använda för att analysera empirin. Indikatorerna har valts genom att analysera tidigare forskning och utgått från andra forskares slutsatser om vad som kännetecknar effektiv hybridkrigföring. Kritik mot validiteten av de operationaliserade indikatorerna kan före-komma då de till stor del är tolkningsbara av läsaren och på samma vis har författaren behövt tolka dem. För att motverka denna kritik avser författaren att ha god transparens och på ett tydligt sätt motivera varför kriterier uppfylls eller inte uppfylls i den efterföljande resultatdis-kussionen.

58_{Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. www.vr.se [2021-03-06]}

(20)

Sida 20 av 40

3.6.1 Operationella indikatorer – Effektiv hybridkrigföring

1. Synkroniserat nyttjande av informationskrigföring och militärkampanj. 2. Påverkar eller hotar landet ekonomiskt.

3. Skapar eller nyttjar osämja hos inhemska befolkningen. 4. Nyttjar specialförband i samband med irreguljära styrkor. 5. Kontrollerar information och narrativet i media.

De operationella indikatorerna kommer i resultatet presenteras i en matris med bedömning om de uppnåtts utifrån skalan: Ja, delvis, nej och går ej att bedöma. För att kriteriet ska uppnås krävs det flera exempel alternativt ett exempel som författaren bedömer starkt nog att det ses som självklar uppfyllnad av kriteriet. För ’delvis’ ska det finnas ett exempel på företeelsen och författaren ska inte bedöma detta exempel som starkt nog att kriteriet når upp till ett ’ja’. För att det ska presenteras som ’nej’ska inga exempel på detta ha förekommit. För att författa-ren ska presentera det som ’går ej att bedöma’ ska informationen varit så tvetydig att en rätt-vis bedömning av materialet inte gått att göras.

(21)

Sida 21 av 40

4. Analys

I detta kapitel presenteras först den jämförande analysen av Krim 2014 och Georgien 2008 ut-ifrån det teoretiska ramverket. Därefter presenteras resultatet i en matris för att läsaren ska få en tydlig och översiktlig bild av skillnaderna mellan de två fallen. Slutligen genomförs en re-sultatdiskussion där förklaring ges till skillnader i fallen och matrisen förklaras.

4.1 Jämförande analys

1. Synkroniserat nyttjande av informationskrigföring och militärkampanj

I Georgien 2008 var den strategiska kommunikationen synkroniserad mellan Rysslands för-svarsdepartement, presidentens kontor och associerad media. Det finns bevis för att en kom-munikationsplan sträckte sig till ny media, där politiska grupper som allierat sig med rege-ringen mobiliserat i ett försök att nyttja bloggar och nyhetssidor för att främja en pro-rysk bild. Det ryska försvarsdepartementet leddes av generalöversten (motsvarande generallöjtnant i Sverige) Anatoliy Nogovitsyn men kommunikation kring konflikten utfördes av flertalet se-niora ryska ledare, bland dem presidenten Medvedev och premiärministern Vladimir Putin, utrikesministern och kända personer som Mikhail Gorbachev (som fick en gästkrönika publi-cerad i New York Timers).60

Den statligt sponsrade kanalen Russia Today hade sändning 24 timmar om dygnet med in-formation om konflikten, inkluderat foto och film från konfliktzonen. Den bilden som sändes av Ryssland försökte få operationen att framstå som en fredsbevarande insats som svar mot den georgiska aggression mot ryska fredsbevarande trupper och den civila befolkningen i Sydossetien. Narrativet som sändes var att Ryssland var på plats för att förhindra en humani-tär kris och skyddade livet på ryska landsmän. Målgruppen för sändningarna var rysktalande samhällen i Commonwealth of Independent States (CIS) samt i mindre utsträckning internat-ionell media och opinion. Detta humanitära och fredsbevarande motivet bakom operationen trodde Ryssland skulle spela på ”västerländsk doktrin” för att legitimera en internationell in-tervention med syftet att skydda minoritetsfolk.61

60_{Deibert, Ronald J. et al. (2012). Cyclones in cyberspace: Information shaping and denial in the 2008}

Russia-Georgia war. Security Dialogue, 43(1) 3–24. s. 9.

(22)

Sida 22 av 40 Under Rysslands operation på Krim 2014 sände Ryssland budskapet att den regimförändring som skedde i Ukraina inte var legitim och att de ryssar som bodde på Krim var under hot, där-för uttryckte de att det var nödvändigt där-för Ryssland att genast agera där-för att skydda dem.62 Detta budskap, likt i Georgien sändes av flera framstående politiska talespersoner och nyhets-byråer. Bland annat höll Putin ett tal där det presenterades historiska och emotionella argu-ment till varför Krim tillhörde Ryssland.63

Ryssland försökte att försvaga den ukrainska regeringen vid internationella forum och organi-sationer. Detta genom informationsspridning främja en federalisering av Ukraina.64 Till skill-nad från Rysslands operation i Georgien agerade de dolt på Krim. I samband med att narrati-vet av Ukrainas regering var illegitim skedde en anormal ökning av rysk militär aktivitet och viktiga regeringsbyggnader samt kritiska åtkomstpunkter blev tagna av okända maskerade män som i rysk media blev kallade ”polite people”. När dessa maskerade mäns kontroll över halvön ökade blev flygplatsen och stats-televisionen under pro-rysk kontroll och de började omringa samt blockera militära baser.65

Den ryska informationskampanjen påverkade kraftigt sociala medier med syftet att generera stöd inrikes och spred därav propaganda och desinformation om Maidan-protesterna och dess intentioner rörande den nya regeringen i Kiev. Rysslands informationsoperation under kon-flikten kännetecknades av fem element. 1. Långvariga kampanjer där samma meddelande el-ler tema upprepades om och om igen. 2. Manipulativa meddelanden som spelar på de rädslor som etniska ryssar upplevde i Ukraina. 3. Meddelanden som upprörde och gjorde etniska rys-sar arga för att få dem att agera irrationellt. 4. Meddelanden där Ukraina presenteras som onda. 5. Propagandameddelandena matchar med vanligt hållna ryska fördomar, legender och myter.66

62_{Jagello 2000. (2016). Hybrid Warfare: A New Phenomenon in Europe’s Security Environment. Faculty of} So-cial Studies Masaryk University & European Commission Representation in the Czech Republic, 2nd_{edition. s.}

12.

63_{Kofman, Michael et al. (2017). Lessons from Russia's Operations in Crimea and Eastern Ukraine. RAND}

Corporation. Chap.2. s. 28

12.

66_{Kofman, Michael et al. (2017). Lessons from Russia's Operations in Crimea and Eastern Ukraine. RAND}

(23)

Sida 23 av 40 Båda fallen har ett synkroniserat nyttjande av informationskampanj och militärkampanj. Skill-naden är att i Georgien skedde informationskampanjen med syfte att legitimera den ryska op-erationen ur en humanitär synpunkt, där målgruppen delvis var internationell opinion men i huvudsak riktat mot CIS-länderna. Under deras operation på Krim framställdes ukrainska re-geringen som illegitim. De beväpnade män som tog kontroll över ön beskrevs som lokala motståndsmän i kamp mot en regering som hotar de etniska ryssarna i Ukraina.

2. Påverkar eller hotar landet ekonomiskt

I Georgien 2008 genomfördes sabotage mot Baku-Tbilisi-Ceyhan (BTC) rörledningen som transporterar råolja från oljefält i kaspiska havet till medelhavsområdet. Dessa ledningar sak-nar militär betydelse och inte heller utgör det någon viktig del av det georgiska energibehovet. Syftet med detta angrepp är troligen en insats som syftar till att skada Georgiens civila infra-struktur, deras ekonomi samt påvisa att de har makt över energiflödet.67

Mellan 2004 och 2008 nyttjade Ryssland ekonomiska sanktioner mot Georgien, främst kring deras enorma naturgas-reserver. Detta för att ha inflytande över Georgisk politik. Hotet om att stänga av gasen, särskilt i vintertid är ett starkt hot, som Ryssland nyttjar hänsynslöst.68 Geor-gien ska enligt European Council on Foreign Relations vara beroende av rysk energi under vintern och är sedan 2007 en exportör av energi under sommartid.69_{Detta gör att det är oklart} vilken effekt detta hot hade på Georgien.

Georgien är även en stor producent av vin, mineralvatten och citrusfrukter. Det är inga kända varumärken i övriga Europa eller USA men Ryssland köper dessa varor. När spänningarna ökade blev georgiska transporter utsatta för långa tullkontroller, vilket är förödande för för-säljningen av färsk frukt. Georgiskt vin blev även förbjudet på grund av hälsoskäl då geor-giskt vin enligt Gennady Onischenko, Rysslands chefsinspektör för sanitet, sade att det

inne-67_{Larsson, Robert L. et al. (2008). Det kaukasiska lackmustestet: Konsekvenser och lärdomar av det}

rysk-geor-giska kriget i augusti 2008. FOI Underlagsrapport september 2008. Stockholm: FOI. s. 67.

68_{Newnham, Randall E. (2015). Georgia on my mind? Russian sanctions at the end of the ‘Rose Revolution’.} Journal of Eurasian Studies, 6(1), 161-170. s. 164.

69_{Kapanadze, Sergi. (2014). Georgia’s vulnerability to Russian pressure points. European Council on Foreign} Relations, Juni 2014. s. 3.

(24)

Sida 24 av 40 höll tungmetall och pesticider. Detta förbud av georgiskt vin höll i sig fram till 2013. Ryss-land som tidigare varit Georgiens största handelspartner tog nu bara emot 2% av georgisk ex-port.70

Ukraina är beroende av Ryssland för energi och likt Georgien är de beroende av export till den ryska marknaden för att kunna sälja industriella varor som inte är konkurrenskraftiga.71 Vidare manipulerade Ryssland priset på importerad rysk naturgas och införde restriktiva åt-gärder mot ukrainska matprodukter. Mest förödande för Ukrainas ekonomi var dock förbudet mot användande av ryskt luftrum av ukrainska flygbolag.72

Det finns många likheter vad gäller hur Ryssland riktar sina ekonomiska hot i Georgien och Ukraina. Fokus i båda fallet gällande sanktioner låg på att minska exporten och att hota om avstängning av energi, särskilt vintertid. Något som skiljer de två fallen åt är att i Georgien blockerades även den georgiska hamnen Poti (vilket är en viktig terminal för Georgiens tåg-bundna export) av ryska fartyg73 och Georgiens huvudsakliga öst-västliga fiberoptiska kabel förstördes när Ryssland bombade järnvägsbron vid Kaspi den 15 augusti.74

3. Skapar eller nyttjar osämja hos inhemska befolkningen

Efter att ljudet från vapnen tystnat i augusti 2008 stod det klart att Abkhazien och Sydossetien aldrig skulle återgå till att vara under full georgisk kontroll. Dessa två enklaver skyddas fort-farande av ryska soldater som har visat en förmåga och vilja att slå emot den av USA tränade georgiska armén. Invånarna i dessa enklaver har ingen önskan om att återgå till att vara en del av ett land som de i deras ögon lämnat för mer än ett decennium sedan. Georgien sågs som en aggressor som bara kan avskräckas av de säkerhetsgarantier som Ryssland ger dem. Med detta i bakgrunden är det inte konstigt att abchazierna och sydosseterna välkomnade de ryska soldaterna som en sköld mot den uppfattade georgiska aggressionen.75

70_{Newnham, Randall E. (2015). Georgia on my mind? Russian sanctions at the end of the ‘Rose Revolution’.} Journal of Eurasian Studies, 6(1), 161-170. s. 164, 166.

71_{David, Cristopher Mark. (2016). The Ukraine conflict, economic-military power balances and economic}

sanc-tions. Post-Communist Economies, 28(2), 167-198. s. 176.

12.

73_{International Crisis Group. (2008). Russia vs Georgia: The Fallout. Europe report 195. s. 19.}

Russia-Georgia war. Security Dialogue, 43(1) 3–24. s. 8.

(25)

Sida 25 av 40

Operationen på Krim 2014, likt i Georgien nyttjade konflikter och osämjor hos lokalbefolk-ningen. Ukraina antog en lagstiftning som var impopulär bland de rysktalande grupperna. Denna lagstiftning tog bort ryska som ett officiellt språk. Detta upprörde ytterligare etniska ryssar på Krim och kom att nyttjas för att rättfärdiga skyddet av ryska intressen i Ukraina.76 Operationerna motiverades båda två, i alla fall ytligt som en intervention för att skydda etniskt ryska befolkningar ur ett humanitärt och folkrättsligt perspektiv.

En sydosset berättade för Crisis Group att ryska rådgivare och officerare nyligen anlänt till staden Java. De ska enligt utsago ha betalat lokala osseter en lön på €1,000 i månaden, vilket

är en otroligt stor summa pengar i detta område, för att hjälpa till att bygga militära strukturer och byggnader.77 Detta talar för en villighet att arbeta för ryska intressen men kanske framför allt jobba emot georgiska intressen. Däremot går det inte att utesluta att lojaliteten inte har nå-got med det hela att göra utan att den mängden pengar talar sitt tydliga språk.

Till skillnad från Georgien fanns det redan stationerad trupp (förutom fredsbevarande trupper) på Krim. De hjälpte till i början på konflikten i samarbete med ryskledda lokala milisgrup-per.78_{Detta var något som inte fanns i Georgien. Trots stödet hos lokalbefolkningen}

existe-rade inga färdiga ryska militära baser eller trupp (förutom den fredsbevarande styrkan).

När protester utbröt på Krim lyftes ukrainska demonstranter fysiskt upp och fördes bort. En-ligt rapport ska dessa lokala försvarsgrupper som agerat i demonstrationer mot ukrainare fått träning av FSB (Ryska federationens federala säkerhetstjänst). Med tanke på tidsspannet är det troligt att FSB eller GRU (Ryska federationens militära underrättelsetjänst) ledde styr-korna i stället för att träna dem att sköta jobbet helt själva.79 Detta visar på att den inhemska befolkningen i alla fall är villiga att arbeta för ryska officerare och inte bara motta träningen för att sedan nyttja den som de själva skulle vilja.

79_{Polek, Matthew J. (2017). Evolution of Spetsnaz and Operations with Russian Special Forces. Military} Intelli-gence Professional Bulletin; Ft. Huachuca, 43(4) 36-40. s. 38.

(26)

Sida 26 av 40

Fem georgiska poliser blev skadade i bilbombningar i Sydossetien. Den natten skedde stora strider mellan georgier och sydosseter vilket resulterade i sex döda och femton skadade i Tschinvali samt sju döda i etniskt georgiska byar.80 Det finns alltså starka osämjor mellan olika folkgrupper och Ryssland nyttjade detta för att legitimera sitt ingripande.

Den ryska utrikesministern Sergei Lavrov sade ”I must protect the life and dignity of Russian citizens wherever they are”81_{, syftandes till att många sydosseter hade ryska pass och han}

häv-dade att rapporter om att byar i Sydossetien utsatts för etnisk rensning. Vid denna tidpunkt fanns det dock inga bevis som stödde detta.82

En rapport från Human Rights Watch säger att sydosseteiska stridande begick krigsbrott mot etniskt georgiska civila. Under tiden som Ryssland ockuperade Sydossetien och gränszonen genomförde irreguljära en systematisk pogrom innefattande uteslutning, mord och förstörelse av hem och affärer riktat mot georgier som bodde i dessa områden.83

Samma våldsamheter förekom inte under konflikten på Krim utan den operationen känneteck-nades snarare av få stridigheter och en få förluster av liv, varav de väpnade styrkorna kallades ”polite people”.84

4. Nyttjar specialförband i samband med irreguljära styrkor

Den 27 februari 2014 säkrade en ryskledd milis, rysk trupp som redan var stationerad på Krim och en grupp specialförbandssoldater iklädd uniformer utan beteckningar viktiga knytpunkter för transport, politisk-och militär C2 (command and control) infrastruktur samt luftförsvar. Detta skulle hindra truppförstärkning till området.85

De specialförbandssoldater som var på plats i det tidiga skedet fick namnet små gröna män, då de till största del bar grön uniform och agerade professionellt samt samarbetade med lokala

Russia-Georgia war. Security Dialogue, 43(1) 3-24. s. 8.

82_{Ibid. s. 8.}

83_{Mullins, Christopher W. (2014). War Crimes in the 2008 Georgia-Russia Conflict. Centre for Crime and} Jus-tice Studies, 918–936. s. 922.

84_{Bartles, Charles K. & McDermott, Roger N. (2014). Russia’s Military Operation in Crimea. Problems of} Post-Communism, 61:6, 46–63. s. 47, 55.

(27)

Sida 27 av 40 separatister.86_{Det var stor skillnad på hur Ryssland nyttjade sina specialförband i Georgien.} Där genomförde ryska trupper operationer, stred och samarbetade med lokala miliser. Spetsnaz-förband ur GRU ska ha deltagit i operationer med annan rysk trupp och genomfört det väl.87 Att Spetsnaz-förbanden ska ha samarbetat i någon större utsträckning med irregul-jära trupper har författaren inte funnit något stöd för.

Denna skillnad i specialförbandens roll i operationen kan grunda sig i den reform av de Väp-nade Styrkorna som skedde efter Georgien 2008. I Georgien misslyckades GRU med att iden-tifiera att Georgien köpt S-200 och Buk-M1 (luftvärn) missilsystem av Ukraina innan invas-ionen. Vilket resulterade i att en ryskgjord missil sköt ned ett ryskt bombplan. Detta gjorde att Ryssland inte kunde landsätta fler infanterisoldater i georgiskt territorium och till följd av det blev Spetsnaz-förbanden tvungna att agera mer kinetiskt än vad som ursprungligen var tänkt. När Spetsnaz-förband lokaliserade georgiskt luftvärn hade de ingen träning i att med laser be-lysa dessa mål. Till följd av detta och brist på vidarespridning av information till underrättel-sefunktioner bombades irrelevanta mål, till exempel två tomma georgiska flygfält.88

På Krim agerade soldater ur minst tre olika Spetsnazbrigader. En del av dessa ska stöttat SSO (The Special Operations Forces of the Armed Forces of the Russian Federation) i att kontrol-lera knytpunkter för logistik och kommunikation. Vidare ska en del Spetsnaz-soldater ha burit civila kläder i form av jeans, luvtröjor och vita armband. Beväpnade med GM-94 granatkas-tare ska de ha rekognoscerat strategiska militära och civila installationer och konfirmerat de-ras operationella status.89

Civila kläder i samband med ett gemensamt språk gjorde att de kunnat inhämta information på ett enklare sätt. Specialförbandssoldater och officerare ur FSB och GRU ska även ha tränat och lett lokala försvarsgrupper vilka ska ha fört bort pro-ukrainska demonstranter.90

634.

87_{Galeotti, Mark. (2016). Hybrid, ambiguous, and non-linear? How new is Russia’s ‘new way of war’? Small} Wars & Insurgencies, 27:2, 282-301. s. 289.

88_{Polek, Matthew J. (2017). Evolution of Spetsnaz and Operations with Russian Special Forces. Military} Intelli-gence Professional Bulletin; Ft. Huachuca, 43(4) 36-40. s. 36–37.

89_{Ibid. s. 37.}

(28)

Sida 28 av 40 Till skillnad från i Georgien verkar specialförbandens roll vara mer diskret och mer inriktad på att inhämta information samt träna lokala miliser. I Georgien, på grund av brister blev de-ras operationer mer kinetiska något de inte varit förberedda eller tränade för. De har uppen-barligen dragit lärdomar och utvecklat modus operandi för specialförbanden i denna typ av konflikter.

5. Kontrollerar information och narrativet i media

I Georgien 2008 kritiserades den ryska generalstabens hantering av medier och för att inform-ationsflödet var undermåligt. Avsaknaden av informationskrigsförband och kvalificerad per-sonal i operationen talar för att det inte funnits resurser alternativt kompetens för detta i Ryss-lands väpnade styrkor.

Trots resultatet kan inte Georgiens utgångsläge i informationskriget ses som gott. Ryssland hade förmodligen på ett framgångsrikt sätt kunnat utnyttja bilden av ’det stora Georgien’ som anfaller det ’lilla Sydossetien’. Detta då allmänheten oftare tar den svagare partens sida vid en konflikt. Det blev dock tvärtom när konflikten eskalerade till ett fullständigt krig. Georgien sågs som den svagare parten gentemot Ryssland.91

Samma misstag upprepades inte sex år senare på Krim utan där försökte i stället Ryssland att dölja sin inblandning. Detta gjorde de genom propaganda och delandet av nyheter som inte försökte övertala om att de kom med den sanna bilden utan spred så mycket olika information att det blev svårt att förstå vad som är sant och vilken information som är tillförlitlig.92

På Krim tog militär snabbt över regeringsbyggnader och blockerade ukrainska sändningar. De flesta ukrainare får i huvudsak sina nyheter från Tv, runt 70% får sina nyheter på detta vis.93 På Krim spelade sociala medier en betydande roll och flera källor har bekräftat en armé av ”internet-troll” betalda av ryska regeringen som skriver på bloggar, kommenterar och delar nyheter för att sprida den bild som Ryssland vill på inrikes och utrikes webbsidor. Vidare

91_{Larsson, Robert L. et al. (2008). Det kaukasiska lackmustestet: Konsekvenser och lärdomar av det}

rysk-geor-giska kriget i augusti 2008. FOI Underlagsrapport september 2008. Stockholm: FOI. s. 36, 49-50.

12-13.

93_{Roman, Nataliya et al. (2017). Information wars: Eastern Ukraine military conflict coverage in the Russian,}

(29)

Sida 29 av 40 nyttjade Ryssland statlig media till exempel Russia Today, Voice of Russia, Sputnik, ITAR-TASS och byrån RIA Novosti för att få stöd från egen befolkning i konflikten.94

Användandet av sociala medier och internet för att bedriva informationskrigföring var inte lika lyckat i Georgien 2008. Enbart 7,8% av georgiska befolkningen hade internettillgång, hu-vuddelen av den georgiska befolkningen fick sin information från radio och tv samt i mindre mån från fysiska tidningar.95 Trots detta förekom det informationsoperationer riktat mot geor-giska webbsidor. Georgeor-giska försvarsdepartement och inrikesdepartement utsattes för DDOS-attacker (Distributed Denial of Service) vilket gjorde att de inte kunnat nås. Likadant skedde en attack mot den georgiskt stödda sydossetiska regeringens webbplats.96

Den nionde augusti hackades även det georgiska parlamentet, utrikesdepartement och riks-bankens webbsidor, där pryddes efter hackningen framsidan av bilder och texter som ifråga-sätter de georgiska ledarnas legitimitet. De jämfördes bredvid bilder av diktatorer med med-delandet ”Hitta tio skillnader, Hitta din ledare.”97_{Informationskrigföring riktat mot internet i} Georgien bedöms då till skillnad från på Krim haft en begränsad effekt.

På Krim var det initialt svårt att placera skulden på Ryssland då de hävdade att de inte hade något med konflikten att göra. President Vladimir Putin förnekade initialt att soldaterna var ryska när han konfronterades med bevis.98

Det sågs inte mindre än sex olika kamouflagemönster från ryska enheter på Krim. Flera solda-ter bar Rysslands senaste Ratnik uniformer och var beväpnade med AK74M som hade hop-fällbar axelkolv, något som är vanligt förekommande inom VDV (luftburet marininfanteri). Att man bara kan gå till en affär och köpa en uniform svarade Ryssland med som kommentar och ville förmedla bilden av att det var pro-ryska självförsvarsstyrkor som agerade på Krim,

12-13.

rysk-geor-giska kriget i augusti 2008. FOI Underlagsrapport september 2008. Stockholm: FOI. s. 45.

96_{Ibid. s. 43–44.}

97_{Ibid. s. 43-44.}

98_{Polek, Matthew J. (2017). Evolution of Spetsnaz and Operations with Russian Special Forces. Military}

(30)

Sida 30 av 40 de ska bara ha råkat bära ryska uniformer. Internationell media hade initialt svårt att motbe-visa detta då media var under strikt kontroll av ryska trupper.99

Denna taktik med att försöka dölja sin involvering skiljer sig från Georgien 2008 där ryska medier rapporterade att sydossetiska dödstal stigit från tiotals till tusentals på bara ett dygn. Internationell media såg detta som orimligt vilket ledde till att den bild som Ryssland sände ut inte sågs som trovärdig.100

Utländska journalister ska i ryskkontrollerat område ha diskriminerats i jämförelse med ryska journalister, detta i samband med en alltmer aggressiv ton där ryska medier kallade det för folkmord undergrävde internationellt förtroende för den ryska bilden. Att Rysslands trovär-dighet minskade hade inte behövt innebära att Georgiens trovärtrovär-dighet var hög eller ökade. Den osäkerhet och brist på information hade, likt på Krim kunnat vara till Rysslands fördel.101

När Ryssland frös oberoende journalisters tillgång till konfliktområdena tillsåg Georgien att de fritt kunde nå Tbilisi. Där mottogs de av en belgisk PR-byrå som arbetade för Georgien. Samtidigt som den georgiska regeringen stängde av tillgången till ryska Tv-kanaler skedde dagliga mediaframträdanden av Georgiens president och andra statliga företrädare. Detta på-verkade internationell opinion till georgisk fördel då Georgien var den trovärdiga källan som ostört kunde sända sitt budskap.102

Förutom en förmånskonsert i det sönderbombade ruinerna av Tschinvali och en kort pressbri-efing av en uniformerad general gjorde Ryssland få försök att sprida sin egen version av hän-delserna till internationell media. Rysk PR-strategi med bilder på olyckliga ossetiska flyk-tingar som fyllde rysk statsmedia verkar svag i jämförelse med Georgiens strategi.103

Skillnaderna i de två fallen är stor. I Georgien försökte Ryssland, med ett dåligt utfall att kon-trollera narrativet och mediabilden. Detta fick motsatt effekt och i stället var det Georgien

99_{Polek, Matthew J. (2017). Evolution of Spetsnaz and Operations with Russian Special Forces. Military} Intelli-gence Professional Bulletin; Ft. Huachuca, 43(4) 36–40. s. 37–38.

rysk-geor-giska kriget i augusti 2008. FOI Underlagsrapport september 2008. Stockholm: FOI. s. 49–50.

101_{Ibid. s. 49–50.} 102_{Ibid. s. 49–50.}