Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats, 15 HP | Statsvetenskap Vårterminen 2016 |ISRN- nummer: LIU-IEI-FIL-G--16/01517--SE
Konservatismen under
Churchill, Thatcher och
Cameron
En idéanalys av valmanifest och partiledarnas biografier
Conservatism under Churchill, Thatcher and Cameron
An idea analysis of election manifestos and political
biographies
Marcus Lindvall
Handledare: Jörgen Ödalen
Antal ord: 11784
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se
Abstract
The purpose of this paper is to study how the conservatism have changed in the conservative party in the United Kingdom and what influence the party leader seems to have over the party ideology. To answer this purpose an idea analysis is used and a material consisting of election manifestos from three periods of the party´s history (Churchill, Thatcher and Cameron) but even political biographies of the leaders.
The result shows some difference between the manifestos and the leaders, but even some
similarities. One difference, but also a similarity over time, is the view of a cooperation in Europe. Churchill’s manifestos are positive to a cooperation between nations in Europe, Thatcher and Cameron there manifestos share the same skeptics against a further European cooperation. One similarity over time is the support for family as one of the central values in the country. About the leaders and the manifestos there are some similarities, but also some difference between them. Example of similarities are Churchill and the manifestos support full employment, Thatcher and the manifestos support aim on inflation. Cameron is personally divvied in his relation to trade unions and so is the manifestos. One difference between Churchill and the manifestos is that Churchill accepted capital punishment, but the manifestos never take a stand in this issue. Thatcher and the manifestos don’t share the same view on homosexuality rights, Thatcher is negative and the
manifestos not even take a stand. Cameron´s view on privatization is unown, but the manifestos are positive.
Innehållsförteckning
1. Inledning/ bakgrund ... 1
1.1 syfte och frågeställningar ...2
1.2 disposition ...2
2. Teori/ tidigare forskning ... 3
2.1 Konservatism ... 3
3. Material/ metod ... 5
3.1 Material och avgränsning ... 5
3.2 Metod ... 6
3.3 Analysinstrument ... 7
3.4 Design ... 9
3.5 Validitet och reliabilitet ... 10
4. Partiet under Churchill ... 11
4.1 Manifest ... 11
4.2 Churchills ideologiska ställningstagande ... 15
4.3 Jämförelse ... 17
5. Partiet under Thatcher ... 20
5.1 Manifesten ... 20
5.2 Thatchers ideologiska ställningstagande ... 24
6. Partiet under Cameron ... 29
6.1 Manifest ... 29
6.3 Camerons ideologiska ställningstagande ...33
6.4 Jämförelse ... 35 7. Jämförelse av perioderna ... 38 8. Slutsats/ diskussion ... 41 8.1 Slutsats ... 41 8.2 Diskussion ... 43 8.3 Fortsatt forskning ... 44 Källförteckning ……….45
1
1. Inledning/ bakgrund
Det finns idag knappast någon stat där ett konservativt parti är frånvarande, vilket talar för att konservatismen är väldigt utbredd i världen. Som exempel på konservativa partier hittar vi Tories i Storbritannien, Moderaterna i Sverige och CDU i Tyskland. Dessa partier utmanas inte sällan av etablerade socialdemokratiska partier.1 Enligt Olsson kan konservatismen delas in i tre olika grupper: den franska (motståndare till den franska revolutionen), den tyska och till sist den engelska, vilken denna uppsats kommer att lägga sitt fokus på.2
Det är även så att de konservativa partierna även Tories har liksom alla andra partier en partiledare.3 Partiledaren har en viktig roll i det politiska partiet som organisation eftersom denne är partiets ansikte utåt. Det märks främst i debatter, där partiledaren som deltar som representant för det parti han eller hon är anhängare av. Även i andra sammanhang lyfts partiledaren fram exempelvis i media.4
Men vilket inflytande har då partiledaren över partiets politik och ideologi? Det är i den frågan som denna undersökning dels kommer att titta lite närmare på.
Utgångspunkten i studien kommer dock att ligga på att undersöka ett konservativt partis förändring över tid, detta eftersom det enligt forskaren Reidar Larsson5 finns olika typer av konservatism vilka
kan ha växlat i inflytande över tid. Studien kommer att fokusera på att undersöka det Konservativa partiet i Storbritannien.
Det finns två aspekter som gör det intressant att undersöka just det Konservativa partiet i Storbritannien. Den första aspekten är den utomvetenskapliga relevansen där det Konservativa partiet eller Tories som de även kallas har hamnat i fokus sedan valet 2015. Detta efter att dess partiledare David Cameron meddelat att det kommer hållas en folkomröstning om eventuellt utträde ur EU.6 Det Konservativa partiet är även ett av de två stora dominerande partierna i ett av Europas
1 Olsson, Stefan (2011). Handbok i konservatism. (Malmö: Atlantis) s. 8 2 Ibid s.25
3 Cross, William P. & André Blais (2012). Politics at the Centre. The Selection and Removal of Party Leaders in the Anglo Parliamentary Democracies. (Storbritannien: Oxford University Press) s. 17
4 Ibid s. 18
5 Larsson, Reidar (2014). Politiska ideologier i vår tid. (Lund: Studentlitteratur) s. 43- 55
6 Direkt. Cameron vill hålla folkomröstning om Eu- medlemskap. SVD. 2015- 07-27 http://www.svd.se/cameron-vill-halla-omrostning-om-eu-medlemskap/om/varlden (2016-02-25)
2 största länder, Storbritannien.7 Detta är en följd av landets majoritetsvalsystem.8 Partiet har
dessutom under historien haft starka betydelsefulla personer som ledare och premiärministrar exempelvis Churchill och Thatcher.9 Den andra aspekten är den inomvetenskapliga då det finns studier som gjorts av det Konservativa partiet. Men inte en jämförelse mellan partiledaren som person och partiets valprogram, vilket denna uppsats dels syftar till.
1.1 Syfte och frågeställningar
Undersökningen syftar till att dels studera vilken typ av konservatism som Tories bedriver, genom att undersöka hur detta har förändrats genom tiderna. Men också vilket inflytande partiledaren tycks ha över det konservativa partiets ideologi. Studien kommer att genomföras genom att titta på tre perioder där partiet styrts av olika ledare (Churchill, Thatcher och Cameron). För att svara på det tänkta syftet kommer följande frågeställningar att användas:
- Hur har Tories konservativa inriktning förändrats under de tre perioderna?
- Vilket inflytande tycks Churchill, Thatcher och Cameron haft/ har över partiets ideologi?
1.2 Disposition
I det andra kapitlet kommer teori och tidigare forskning gällande konservatismen diskuteras följt av det tredje kapitlet, där det valda materialet samt metoden presenteras. Efter det kommer själva analyskapitlen, fyra, fem och sex följt av ett jämförande kapitel. Uppsatsen avslutas med en slutsats där de viktigaste resultaten av studien presenteras samt en egen reflektion.
7 Merkel, Wolfgang m.fl. (2008). Social Democracy in power, the capacity to reform. 2 uppl. (New York: Routledge) s. 6 8 Dalton, Russel J., David M. Farrell, and Ian McAllister (2013). Political Parties and Democratic Linkage How Parties Organize Democracy. (New York: Oxford University press) s. 8
9 Merkel, Wolfgang m.fl. (2008). Social Democracy in power, the capacity to reform. 2 uppl. (New York: Routledge) s. 1, 6
3
2. Teori/ tidigare forskning
I det här kapitlet kommer uppsatsens teoretiska utgångspunkt att presenteras, vilket ämnar att förklara och diskutera konservatism.
2.1 Konservatism
Först kommer jag gå igenom konservatismen generellt för att sedan gå in på den konservatism som kommer vara aktuell i just den här uppsatsen. Det första man slås av då man läser om konservatism i litteraturen är att det verkar råda delade meningar mellan forskare inom den tidigare forskningen ifall konservatismen ska ses som en ideologi eller inte? Det finns de som hävdar att de partier som förespråkar konservatism är ideologilösa, utan att det mer är ett förhållningssätt/attityd.10 Däremot
menar statsvetenskapliga forskare som Stefan Olsson11 och Reidar Larsson12 att konservatism mycket väl är en ideologi liksom socialism och liberalism är det. Vad grundar de då detta på? Olsson menar i sin bok Handbok i Konservatism13 att konservatismen är en ideologi eftersom det finns principiella argument för vad konservatismen vill med samhället etc. Vilket även stöds av Larsson.14
Konservativa är i sig inte emot utveckling eller förändring av samhället, men menar enligt Olsson att detta ska ske försiktigt så att konsekvenserna ska kunna övervägas. Tänk er ifall vi skulle börja bygga om samhället från grunden? Då har vi ju ingen aning om vilka konsekvenser det skulle leda till. Det skulle sätta alla människor inför en osäker framtid.15 Edmund Burke som räknas som en av konservatismens starkaste förespråkare riktade stark kritik mot franska revolutionen som han menade ville börja om på oskrivet blad.16 I grunden är alla konservativa förespråkare av ett starkt försvar.17
I denna uppsats kommer fokus främst ligga på den engelska konservatismen. Den skiljer sig från de andra typerna av Konservatism (fransk och tysk) enligt Olsson genom att den bygger i princip enbart på skepsis. Istället för att ta till reaktionära och/ eller auktoritära uttryck, vilket kännetecknar den tyska och franska konservatismen.18 Den engelska konservatismen kallar Olsson för skeptisk
10 Olsson, Stefan (2011). Handbok i konservatism. (Malmö: Atlantis) s. 26 11 Ibid
12 Larsson, Reidar (2014). Politiska ideologier i vår tid. Lund: Studentlitteratur) s. 43- 55 13 Olsson, Stefan (2011). Handbok i konservatism. (Malmö: Atlantis) s. 25 - 26
14 Ibid
15 Olsson, Stefan (2011). Handbok i konservatism (Malmö: Atlantis) s. 25 - 65 16 Ibid s. 230 - 233
17 Ibid s. 24 18 Ibid s. 25 – 26
4 butterhet, men som inte slår bort idéer om förändring utan har en viss reformvilja. En av de första engelska konservativa var Edmund Burke som jag tidigare nämnt. Enligt Olsson har denna tradition inget emot utveckling av samhället, men slår vakt om att det inte får ske för fort. Den vänder sig skarpt emot de radikala idéer som kan växa fram ifall det blir för mycket politik utan vill ha lagom mycket.19
Den engelska konservatismen grundar sig i en tro på naturlig ojämlikhet i samhället, mindre roll för staten, privat egendom och att försöka upprätthålla status quo. De anser även att nationen är viktig och något som bör försvaras samt traditionerna i samhället.20 Enligt Heppel & Hills slutsatser kan
den engelska konservatismen delas in i två större inriktningar One nation-konservatism (1945 – 1979) och Thatcherism/marknadsliberalism (1979 – 1990).21 Det finns även två mindre inriktningar den traditionella högern och socialkonservatismen där den sistnämnda kan återfinnas inom de andra inriktningarna eftersom den mer handlar om moral.22
19 Olsson, Stefan (2011). Handbok i konservatism (Malmö: Atlantis) s. 25 – 26, 230
20 Heppel, Timothy & Hill, Michael. Ideological typologies of contemporary British conservatism. Political studies review vol 3 (2005): 335 ´- 355.
https://eds-b-ebscohost- com.e.bibl.liu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=3e69a1e2-1151-4dcf-a3d8-99f571bb587d@sessionmgr103&hid=127&preview=false (Hämtad 2016 – 05 – 01) 21 Ibid
5
3. Material/ metod
I det här kapitlet kommer det material och metod som används för att svara på uppsatsens syfte att presenteras samt analysinstrument och design.
3.1 Material och avgränsning
Materialet som används i uppsatsen är delvis avgränsat till de valmanifest (valprogram) som getts ut under de valda perioderna (Churchill, Thatcher och Cameron). Även biografier från de tre ledarna analyseras för att sedan jämföras med manifesten, vilka liksom det övriga materialet utsätts för en källkritisk prövning. Vad gäller Cameron kommer biografin kompletteras med tal från honom då det enbart finns en biografi om hans liv, vilket gör att all information kanske inte finns med.
Det som kan lyftas fram vad gäller valmanifesten är att de skiftar i sidantal under perioderna. Från ca 14 sidor/manifest under Churchill period till ca 20-30 under Thatcher och till sist mellan 84 och 130 under Cameron.
Vad gäller källkritik är det viktigt att hålla sig kritisk vid urval av material vilket Esaiasson m.fl. understryker.23 Därför har jag vid urvalet av material ha de källkritiska kriterierna i tanken vilka är
äkthet, oberoende, samtid och tendens. För att kunna avgöra ifall valmanifesten från Churchill är äkta undersökte jag flera källor som innehöll dessa manifest vilka såg helt likdana ut. Sidan jag hittade valprogrammen på har även refererats till av andra forskare/författare vilket enligt mig. Vilket ökar trovärdigheten för att materialet är äkta.
Valmanifesten från Thatchers period finns på en sida skapad av en stiftelse i hennes namn, som har samlat in material rörande Thatcher. Det gör att jag tolkar valprogrammen som hittades där som äkta. Vad gäller de valprogram som gavs ut under Cameron fanns de på partiets egen hemsida vilket enligt mig stödjer dess äkthet. Ett parti skulle inte lägga ut falska partiprogram på sin egen hemsida. Det är ju partiet självt som har gett ut valmanifesten under de år som jag ämnar att studera vilket gör dem till primärkällor. Det är bra enligt beroende kravet inom källkritiken, där primärkällor värderas högre än sekundärkällor. Eftersom det är partiets valprogram som studeras finns det en vis tendens, men det påverkar inte min studie negativt eftersom det är det som jag är ute efter.
23Esaiasson, Peter, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson & Lena Wängnerud (2012). Metodpraktikan: Konsten att studera
6
Vad gäller biografierna är alla fyra skrivna av universitetsforskare vilket ger en viss trovärdighets känsla. Vad gäller äkthet är det mycket som tyder på att biografierna är äkta eftersom alla fyra har genomgott en faktagranskning för att undertrycka att informationen är korrekt.
Biografin om Thatcher och Cameron är förstahandskällor eftersom de bygger på intervjuer som författarna själva har gjort med vänner, kritiker och i Thatchers fall även med henne personligen. Biografin om Churchill är en andrahandskälla, men författaren har använt sig av material som skrevs under Churchills tid. Likaså gäller den andra biografin om Thatcher.
Biografin om Thatcher är skriven 1980, precis då hon väljs till premiärminister vilket är enligt samtids kriterium. Biografin om Churchill bygger som skrivit tidigare på material från den period Churchill verkade, vilket även är bra vad gäller samtid. Det gäller även den andra Thatcher
biografin. Vad gäller tendens försöker ingen av biografierna placera ledarna i bra eller dålig dager utan försöker ge en sådan neutral bild som möjligt om denne.
3.2 Metod
Det metodologiska tillvägagångssättet som används för att svara på det tänkta syftet är någon typ av idéanalys. Användningen av en sådan metod stöds även av forskaren Beckman som menar att denna är lämplig vid studier av just politiska texter etc. Beckman beskriver idéanalysen som en textanalys av politiska texter som antingen kan vara kvalitativ eller kvantitativ inriktad. Vad gäller denna studie är den förstnämnda aktuell. Studien kommer att vara av beskrivande karaktär eftersom den syftar till att undersöka vilken konservativ gren Tories tillhör och om detta har förändrats genom tiderna. Men skulle även tycka att den är lite förklarande eftersom jag även undersöker vilket inflytande partiledarna har på partiets ideologi.24 Dock har jag inte ha någon möjlighet att utesluta
andra faktorer som eventuellt kan påverka partiets ideologiska förändring, vilket gör att jag inte kan dra så stora slutsatser. Därför kommer fokus främst ligga på den beskrivande delen.
Enligt Beckman tenderar en jämförelse över tid att leda till intressantare resultat än enbart en
tidsperiod. Då kan man även få fram ifall det finns skillnader över tid. Därför undersöks tre perioder i studien. Beckman menar att det i beskrivande studie är bra att jämföra exempelvis olika material etc. exempelvis olika partiers partiprogram. Detta enligt Beckman för att få en mer innehållsrik
24 Beckman, Ludvig (2005). Grundbok i idéanalys: Det kritiska studiet av politiska texter och idéer (Stockholm: Santérus) s. 9 – 15, 42, 81
7 analys.25
Enligt Beckman kan en idéanalys antingen vara av typen aktörcenterad eller idécenterad beroende på vad forskaren har för syfte med sin studie. Denna uppsats består av två delstudier där den första är en jämförelse av förändringen av konservatismen inom partiet vilket då blir en idécenterad sådan. Den andra delstudien består av en jämförelse mellan ledaren och partiet vilket blir en aktörsbaserad studie.26
För att kunna jämföra materialet från de olika tidsperioderna behövs ett analysinstrument.
Materialet jämförs med hjälp av olika mätpunkter vilka består av olika typer av konservatism. Detta stöds av Beckman27 som menar att denna teknik är möjlig vid en sådan studie som jag genomför. Först kommer de olika grenarna inom konservatismen att kategoriseras så att det ska kunna gå att skilja dem åt vid själva jämförelsen. Detta kallar Beckman28 för dimensioner vilket används då forskaren vill särskilja olika delar inom ett begrepp. I mitt fall blir detta lämpligt eftersom jag måste särskilja de olika typerna av konservatism.
3.3 Analysinstrument
Som tidigare nämnts i mitt teorikapitel (se 2.1) fokuserar denna uppsats på konservatism, framförallt den engelska då jag undersöker det konservativa partiet i Storbritannien. För att ha möjlighet undersöka eventuell förändring av konservatism inom partiet och dess ledare behövs ett analysinstrument som urskiljer olika typer av konservatism.
Med hjälp av Hill & Heppell´s29 artikel om engelsk konservatism försöker jag därför skapa ett sådant instrument. Eftersom manifesten varierar kraftigt i sidantal mellan de tre perioderna känns det bra att få fram några tydliga jämförelse punkter mellan de olika konservativa grenarna. Jag delar in dessa i sex stycken utvalda jämförelsepunkter (grundvärderingar, människosyn, centrala del i
25 Beckman, Ludvig (2005). Grundbok i idéanalys: Det kritiska studiet av politiska texter och idéer (Stockholm: Santérus) s. 49 – 56
26 Ibid s. 17 – 18 27 Ibid s. 49 – 56
28 Beckman, Ludvig (2005). Grundbok i idéanalys: Det kritiska studiet av politiska texter och idéer (Stockholm: Santérus) s. 19 – 30
29 Heppel, Timothy & Hill, Michael. Ideological typologies of contemporary British conservatism. Political studies review vol 3 (2005): 335 ´- 355.
https://eds-b-ebscohost- com.e.bibl.liu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=3e69a1e2-1151-4dcf-a3d8-99f571bb587d@sessionmgr103&hid=127&preview=false (Hämtad 2016 – 05 – 01)
8 samhället, politisk styrelseform, ekonomiskt system och inställning till Europeisk samarbete). Dessa är dels hämtade ifrån Larsson30, men frågan om gemenskap inom Europa är hämtad från Heppel & Hill.31
Som skrivits tidigare är de konservativa i England enade om att uppnå status quo både inom nationen, men även i världen.32 Dock menar Heppel & Hill att det är här brytningspunkten går
mellan de olika konservativa grenarna som alla har olika sätt för att uppnå status quo i samhället. Den socialkonservativa grenen behandlar mest moralfrågor, men trots det är den en egen gren. Enligt Heppel & Hill kan den därför förekomma även inom de andra grenarna.33
För att tydliggöra de olika konservativa grenarna har jag konstruerat en tabell indelad efter de sex jämförelsepunkterna. Detta för att på ett smidigt sätt visa vad som skiljer de olika grenarna åt, men även deras likheter.
30 Larsson, Reidar (2014). Politiska ideologier i vår tid. (Lund: Studentlitteratur) s. 43- 55
31 Heppel, Timothy & Hill, Michael. Ideological typologies of contemporary British conservatism. Political studies review vol 3 (2005): 335 ´- 355.
https://eds-b-ebscohost- com.e.bibl.liu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=3e69a1e2-1151-4dcf-a3d8-99f571bb587d@sessionmgr103&hid=127&preview=false (Hämtad 2016 – 05 – 01) 32 Se 2.1 Konservatism
33 Heppel, Timothy & Hill, Michael. Ideological typologies of contemporary British conservatism. Political studies review vol 3 (2005): 335 ´- 355.
https://eds-b-ebscohost- com.e.bibl.liu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=3e69a1e2-1151-4dcf-a3d8-99f571bb587d@sessionmgr103&hid=127&preview=false (Hämtad 2016 – 05 – 01)
9 Olika grenar
inom
konservatism
One nation-
konservatism Marknadsliberal falang Traditionell höger Socialkonservativa Människosyn Individen är en del av något större. Samhället är det centrala. Individen själv är
det centrala. Individen är en del av något större. Samhället är en enhet. Negativa till homosexuella rättigheter och abort. Positiva till dödsstraff Viktigaste enhet i samhället
Nationalstaten Individualism Nationalstaten Familjen
Ekonomisk
organisation Full sysselsättning positiv relation till fackförbund Reglerad marknadsekono mi. Förhindra inflation, kraftig sänkning av skatter, kapning av statliga utgifter. Reducering av fackförbund inflytande. Fri marknadsekono mi Ingen tydlig
åsikt i frågan! Ser positivt på kapital, restriktiv invandring
Politisk
styrelseform Accepterar välfärdsstaten, en stark stat. Expanderad befogenhet för staten Negativ till välfärdsstaten Minska statens betydelse Negativ till välfärdsstaten vill bevara hierarkin. Stark stat
Lag och rättvisa
Inställning till Europeiskt samarbete Positiv, dock finns det utbrytare34 Skeptisk, dock finns det utbrytare35 Ingen åsikt om detta Ingen åsikt om detta 3.3 Design
Vad gäller val av design i uppsatsen används en jämförande design.36 Detta på grund av att de tre
valda perioderna (Churchill, Thatcher & Cameron) jämförs med varandra över tid. Detta för att kunna svara på den första frågeställningen, men även mellan partiet och ledaren under de tre perioderna för att svara på den andra frågeställningen. Sedan skulle det vara intressant att även jämföra ledarna över tid, men jag har beslutat att enbart jämföra partiet över tid eftersom det annars
34 One nation är överlag positiva till Europiskt samarbete, men det kan finnas skeptiker
35 Marknadsliberalerna är överlag skeptiska till Europeiskt samarbete, men det kan även finnas positiva tendenser 36 Esaiasson, Peter m.fl. (2012). Metodpraktikan: konsten att studera individ och samhälle. Fjärde uppl. (Vällingby: Nordstets Juridik AB). s. 102,103
10 riskerar att bli ett för stort arbete. Dock kommer jämförelse mellan ledarna och partiet ske inom de tre perioderna vilket jag tidigare nämnt. Hur jag har tänkt att designen ska se ut kan gestaltas av figuren nedan:
3.3 Validitet och reliabilitet
Validitet & Reliabilitet37 är två viktiga begrepp i studier inom den vetenskapliga forskningen. Kortfattat innebär validitet att forskaren mäter det han ska mäta medan reliabilitet innebär att en annan forskare ska kunna göra om samma studie med samma resultat. Det är viktigast att ha god validitet i sin studie, men det är även en fördel ifall även reliabiliteten är god. Enligt Esaiasson m.fl.38 verkar det som detta enbart gäller vid kvantitativa studier (statistik), men jag skulle även hävda att det är högst aktuellt även vid kvalitativa studier som den här. Hur ställer jag mig då till validitet? Det som är viktig här är dels mitt analysinstrument som används för att se vilken typ av konservatism som partiet tillhör under de valda perioderna. Genom att dela in analysen efter det blir det mer säkert att det som ska mätas mäts i studien. För att ge stöd till det som framkommit i
studien används citat från manifesten, men även referat.
Vad gäller reliabilitet är det viktigt att jag är noga med att beskriva hur jag gått tillväga för att genomföra studien, detta så andra forskare skall kunna se hur jag tänkt. Källkritik är också viktigt inom reliabilitet så därför är jag även noga vad gäller det så mitt material är lämpligt att använda.39
37 Esaiasson, Peter m.fl. (2012). Metodpraktikan: konsten att studera individ och samhälle. Fjärde uppl. (Vällingby: Nordstets Juridik AB). s. 57, 63 & 64
38 Ibid 39 Ibid
11
4. Partiet under Churchill
Här kommer det som framkommit i undersökningen av partimanifesten under Churchills period och biografin om Churchill att läggas fram, samt jämföras med varandra. För att göra analysen mer tydlig, används samma kategorisering som i analysinstrumentet.
4.1 Manifest
Människosyn
Det framgår tydligt i valprogrammen att fokus ligger på nationens medborgare, som verkar ses som en enhet. Alla måste hjälpa till för att samhället ska fungera, vilket gör att samhället och inte
individen i sig ses som centralt. Detta framgår exempel i valmanifestet 1945:”We believe in the
living unity of the British people, which transcends class or party differences”. 40 Detta pekar på en One nation-konservatistisk och traditionell höger värdering.
Partiet tar varken ställning till abort, dödsstraff eller homosexuella rättigheter i manifesten vilket gör det svårt att avgöra ifall den har en socialkonservativ värdering eller inte under Churchills period. Det kan även visa att partiet inte lägger något större fokus på dessa frågor utan prioriterar annat istället.
Viktigaste enhet i samhället
Nationalstaten betonas som något av de viktigaste i samhället i alla valmanifesten under Churchills period, vilket är ett tydligt tecken på One nation-konservatism samt traditionell höger gällande den viktigaste enheten i samhället. Ett exempel finns i valprogrammet 1950:”We shall not act for a
section but for the nation”.41
Det enda socialkonservativa argumentet, som verkar finnas i valmanifestet 1945 är detta: ”This is a
40 Politicsresources. Conservative party manifesto 1945. 2012- 10- 22.
http://www.politicsresources.net/area/uk/man/con45.htm (Hämtad 2016-04-25) s. 1
12
country built on family life”42 vilket ger familjen en central ställning i samhället. Detta stämmer överens med socialkonservativa värderingar.
Ekonomisk organisation
Valmanifesten under Churchill visar på en reglerad marknadsekonomi dels genom att man är öppen för fri förtagssamhet, men vill ändå bevara priskontroller i mindre skala (ett system där staten har rätt att kontrollera priserna på marknaden vad gäller material). Det stöds av två exempel hämtat från valprogrammen 1945 och 1950:”Prices of materials must be controlled as long as supplies are
short”43 och” Conservatives belives in enterprise”.44 Det andra är att valmanifesten sätter sig emot
nationalisering av företag, men de som redan blivit nationaliserade verkar de vilja ha kvar. Ett tydligt exempel finns i valprogrammet 1945: “Coal is owned by the State, and is a wasting asset {---} At the same time, increased efficiency must be stimulated in the use and handling of coal and its
principal products, electricity and gas”.45 Därför blir det blir en kombination av statlig styrning/
ägande samt privat. Detta pekar på ett One nation-konservativt argument.
Vad gäller inställningen till fackförbund benämns dessa i manifestet från 1950 och 1951, det bör nämnas att fackförbund inte nämnas i manifestet från 1945. Ett exempel finns i valmanifestet 1950: “We have held the views, from the days of Disraeli, that the Trade Union movement is essential to
the proper working of our economy and of our industrial life”.46Det visar på en positiv inställning till fackföreningar vilket skulle stödja att partiet har en One nation-konservatism värdering vad gäller synen på fackföreningar.
I frågan gällande sysselsättning kontra inflation verkar valprogrammen satsa på det först nämnda. Ett exempel som stödjer detta är från 1945: “The Government accepts as one of its primary aims
42 Politicsresources. Conservative party manifesto 1945. 2012- 10- 22.
http://www.politicsresources.net/area/uk/man/con45.htm (Hämtad 2016-04-25 s. 18
43 Ibid s. 4
44 Politicsresources. Conservative party manifesto 1950. 2012 - 10 - 22.
http://www.politicsresources.net/area/uk/man/con50.htm (Hämtad 2016-04-25) s. 3
45 Politicsresources. Conservative party manifesto 1945. 2012- 10- 22.
http://www.politicsresources.net/area/uk/man/con45.htm (Hämtad 2016-04-25) s. 11 - 12
46 Politicsresources. Conservative party manifesto 1950. 2012 - 10 - 22.
http://www.politicsresources.net/area/uk/man/con50.htm (Hämtad 2016-04-25) s.8
13
and responsibilities the maintenance of a high and stable level of employment.”47 Citatet från valmanifestet visar ett tydligt One nation argument, vilket är att staten ska ha som en av sina prioriteringar att skapa full sysselsättning för befolkningen. Denna inställning återfinns även i valprogrammet 1950: ”We regard the maintenance of full employment as the first aim of a
Conservative Government” 48 vilket tyder på att partiet fortsätter på samma bana även där. Valmanifestet 1950 visar även på några argument som skulle kunna kopplas till den
marknadsliberala falangen. Det första är: “In order to lower taxes and the hight cost of living we
must cut down goverment spending”49 vilket stödjer kapning av statliga utgifter. Det andra är
”Lower taxes”50 vilket stödjer att man vill sänka skatterna i landet. Dock verkar det inte handla om
allt för kraftfulla sänkningar vilket går emot den marknadsliberala falangens kraftiga sänkningar av skatter.
Valprogrammen verkar inte ha någon direkt inställning till invandring eftersom detta inte nämns i något av dom. Det kan också vara så att man inte fokuserat på just den frågan, vilket gör det svårt att se ifall partiet under Churchills period är socialkonservativa eller inte, i frågan om invandring till landet.
Politisk styrelseform
Valmanifesten under Churchills period speglar en accepterande inställning till välfärdsstaten vilket stöds av argumenteten nedan,
Ett argument som tyder på One nation-konservatism vad gäller en någorlunda positiv inställning till välfärden. Det första som kan lyftas fram som exempel är från valprogrammet 1945: “In blitzed
areas the repair of war-damaged houses and the rebuilding of those destroyed will be given high priority. In the first two years, as the labour force grows, we intend to build at least 220,000 permanent new houses and have a further 80,000 under way”.51 Detta visar på ett One
47 Politicsresources. Conservative party manifesto 1945. 2012- 10- 22.
http://www.politicsresources.net/area/uk/man/con45.htm (Hämtad 2016-04-25) s. 4
48 Ibid s. 6
49 Politicsresources. Conservative party manifesto 1950. 2012 - 10 - 22.
http://www.politicsresources.net/area/uk/man/con50.htm (Hämtad 2016-04-25) s. 4
50 Ibid s. 5
51 Politicsresources. Conservative party manifesto 1945. 2012- 10- 22.
http://www.politicsresources.net/area/uk/man/con45.htm (Hämtad 2016-04-25) s. 5
14 argument eftersom det framhävs att staten har som uppgift att bygga hus åt befolkningen i nationen för att se till så alla har bostäder.
Ett annat argument som stödjer One nation-konservatism finns i valmanifestet 1945:” In return for
a single consolidated contribution there will be new and increased benefits, amongst which is to be an old age or retirement pension of 20/- for single people and 35/- for married couples. Family allowances are one part of the great scheme, and the arrangements made will ensure that men and women serving in the Forces and those disabled will benefit equally with other classes in the community”.52Det visar på One nation-konservatism eftersom dels är en statlig pension som gäller
alla medborgarna samt att staten ska se till att det blir jämlikt mellan olika samhälles grupper.
Ett tredje argument som kan lyftas fram finns i valprogrammet 1945:”The health services of the
country will be made available to all citizens. Everyone will contribute to the cost, and no one will be denied the attention, the treatment or the appliances he requires because he cannot afford them”.53 Det visar att de konservativa ser som sin uppgift att se till så att sjukvården är tillgänglig för alla i samhället d.v.s. alla som lever I nationen ska ha tillgång till sjukvård oavsett social status. Vilket pekar även det på One nation-konservatism
Ett fjärde argument som kan lyftas fram som stödjer One nation-konservativ är från valmanifestet 1945: “The Education Act set forth in the "Four Years' Plan" has already been piloted through
Parliament by Mr. Butler. Our task in the coming years will be to remodel our educational system according to the new law, and a vigorous drive will be needed to supply the teachers and the buildings necessary”.54 Detta visar att de konservativa vill utveckla skolsystemet i nationen vilket kommer gälla alla barn. Ett tydligt exempel på en plan på att förbättra välfärden i samhället.
Det finns ingen information i valprogrammen om lag och rättvisa vilket gör det svårt att avgöra ifall partiet är socialkonservativa i denna fråga eller inte. De verkar inte helt enkelt fokusera på denna fråga under Churchills period.
Genom ett accepterande av välfärden, finns det tecken på att partiet är positiv till en expanderad stat, men det finns inte mycket information om det.
52 Politicsresources. Conservative party manifesto 1945. 2012- 10- 22.
http://www.politicsresources.net/area/uk/man/con45.htm (Hämtad 2016-04-25) s. 7
53 Ibid s. 7 - 8 54 Ibid s. 8
15
Inställning till Europeiskt samarbete
Valmanifesten verkar ha en positiv inställning till Europeiskt samarbete för att återskapa en bra balans i Europa efter följderna av WW2. Ett exempel på det finns i manifestet från 1950:”Hand in
hand with France and other friendly powers we shall pursue the aim of closer unity in Europe. The admission of the Government of Western Germany into the Council of Europe will be supported on the understanding that she accepts freely and fully the Western democratic conception of human rights”.55 Det visar på en One nation-konservativ värdering då manifesten överlag är positiva till samarbete inom Europa.
4.2 Churchills ideologiska ställningstagande
Människosyn
Churchill är skeptisk mot kyrkan, som enligt honom enbart är vidskepelse och ger inte mycket tro till någon religion. Han tolererar homosexualitet. Detta blir en indikator på att han inte delar socialkonservativa värderingar vad gäller frågan om homosexuella rättigheter.56
Churchill är under hela sitt liv personligen stark förespråkare för användningen av dödsstraff på dömda brottslingar som förtjänar det för sina grova brott. Vilket visar på en socialkonservativ värdering i den frågan.57
Det finns ingen information om vilken inställning Churchill har om abort det gör det svårt att avgöra ifall han är socialkonservativ i denna fråga eller inte. Det verkar inte som han funderade så mycket kring detta, vilket kan ha att göra med hans skepsis emot kyrkan.
Churchill tror personligen på att individen är en del av ett större samhälle och måste samarbeta för att det skall fungera. Alla måste hjälpas åt, fattiga som rika för att på så sätt skapa ett fungerade samhälle. Detta tyder på One nation-konservativa värderingar.58
Viktigaste enhet i samhället
55 Politicsresources. Conservative party manifesto 1950. 2012 - 10 - 22.
http://www.politicsresources.net/area/uk/man/con50.htm (Hämtad 2016-04-25) s. 15
56 Liljegren, Bengt (2013). Winston Churchill: Del 1. 1874 – 1939. (Falun: Historiska media) s. 96 57 Ibid s. 112
16 Churchill anser att nationalstaten är den viktigaste enheten i samhället och är en stark radikal
imperialist som starkt värnar det brittiska imperiet.59 Det visar på dels ett One nation-konservativt argument, men även traditionell höger.
Det finns ingen info om Churchills inställning till familjen, vilket gör det svårt att avgöra ifall han är socialkonservativ eller inte i den frågan.
Ekonomisk organisation
Han är personligen förespråkare av en reglerad marknadsekonomi. Churchill har inget emot en fri sådan och kapitalism, men menar samtidigt att det är viktigt att staten håller i tyglarna så att inte kapitalisterna släpps lösa vilket kan orsaka värre konsekvenser. Det visar på One nation-
konservativ värdering i frågan.60
Vad gäller full sysselsättning kontra inflation så är Churchill personligen för det förstnämnda eftersom han ställer sig positiv till en statlig styrd arbetsförmedling som se till att lösa
arbetslösheten i landet. Det visar på One nation-konservativ värdering i den frågan.61
Vad gäller kapital finns det ingen information om vad han anser i den frågan vilket gör det svårt att avgöra ifall han har socialkonservativa värderingar eller inte gällande det.
Churchill är personligen för en restriktiv invandring till landet, Han går så långt att vilja dela upp de invandrare som kommer till England och befolkningen vad gäller lag. Vilket innebär hårdare regler för invandrare. Det visar på att Churchill har en socialkonservativ värdering i frågan om
invandring.62
Politisk styrelseform
Churchill är personligen positiv till välfärdsstatens existens och beundrar tidigt den
socialkonservativa Bissmark som tidigare påbörjat ett bygge av en välfärdsstat i Tyskland. Detta för att förbättra standarden för alla i samhället. Tanken enligt Churchill är att göra det bättre för de stora massorna i samhället (de fattiga, arbetarna). Genom hans positiva inställning till välfärdsstaten visar Churchill på One nation-konservativa värderingar vad gäller inställningen till välfärdsstaten.63
59 Liljegren, Bengt (2013). Winston Churchill: Del 2. 1939 – 1965. (Falun: Historiska media) s. 48- 49, 91 60 Liljegren, Bengt (2013). Winston Churchill: Del 1. 1874 – 1939. (Falun: Historiska media) s. 109 & 217 61 Ibid s. 109
62 Liljegren, Bengt (2013). Winston Churchill: Del 1. 1874 – 1939. (Falun: Historiska media) s. 116 63 Ibid s. 108 – 109
17 Han är även stark förespråkare av lag och rättvisa genom att vilja ha en utökad polisstyrka och slå till hårt med kriminella även fast det kunde sluta i katastrof. Här visar han ännu en
socialkonservativ värdering.64 Däremot visar han även en mjukare sida vad gäller lag och rättvisa
genom att vilja förbättra de förhållanden som finns i fängelse och benådade flera personer.65 Vilket möjligen skulle bryta på de socialkonservativa värderingarna. Det visar på att han är en varierad inställning.
Inställning till Europeiskt samarbete
Churchill är personligen för ett Europeiskt samarbete eftersom det kan förhindra framkomsten av ytterligare ett svårt krig i Europa (han hade redan bevittnat andra världskriget). Han vill genom det säkra maktbalansen i Europa. Churchill vill personligen genom samarbetet skapa ett förenta nationerna i Europa. Detta kan både koppla honom till One nation-konservatismen, men även till den marknadsliberala falangen där det även finns de som är positiva till Europeiskt samarbete.66
4.3 Jämförelse
Människosyn
En skillnad mellan Churchill och valmanifesten ligger i synen på dödsstraff där Churchill
personligen tar en positiv ställning till denna typ av straff, men inget av manifesten tar ställning i frågan eller ens nämner detta. Så medan Churchills ställningstagande pekar på socialkonservativa värderingar så går det inte att veta ifall valprogrammen är socialkonservativa i frågan eller inte. Det kan helt enkelt peka på att manifesten inte lägger något fokus på det.
En annan skiljefråga är synen på homosexualitet där Churchill intar liksom vad gäller dödsstraffet en positiv inställning till homosexuella rättigheter, men inget av valmanifesten nämner ens något om det. Så medan Churchills ställningstagande pekar på en brytning mot socialkonservatismens negativa inställning så är det oklart vart partiet står i frågan.
En likhet är dock att varken Churchill eller valprogrammen tar ställning i abortfrågan. Vilket gör det svårt att avgöra ifall någon av dem har socialkonservativa värderingar eller inte.
64 Liljegren, Bengt (2013). Winston Churchill: Del 1. 1874 – 1939. (Falun: Historiska media) s. 113 – 116 65 Ibid s. 111
18 Både valmanifesten och Churchill ser samhället som det centrala d.v.s. att individen är en del av något större. Vilket kan kopplas till One nation-konservatism, men även traditionell höger.
Viktigaste enhet i samhället
En skillnad mellan valprogrammen och Churchill är den socialkonservativa värderingen av familjen. Medan valmanifesten under Churchills period betonar familjen som den viktigaste enheten i samhället vilket tyder på socialkonservatism är det inte känt vad Churchill anser i frågan. Det kan peka på att Churchill personligen inte lägger något större fokus på den frågan.
Både valprogrammen och Churchill betonar nationalstatens betydelse vilket tyder på One nation-konservatism, men även traditionell höger.
Ekonomisk organisation
En likhet vad gäller ekonomisk organisation är att både valmanifesten och Churchill har en positiv inställning till fackföreningar, det pekar på att de delar One nation-konservativa värderingar i frågan.
En annan likhet finns i att både valprogrammen och Churchill personligen betonar vikten av full sysselsättning istället för att fokusera på inflation, som tyder på att de delar One nation-konservativa värderingar i även den frågan.
Den tredje likheten är att både Churchill och valmanifesten ser positivt på en reglerad marknadsekonomi vilket pekar på One nation-konservativa värderingar.
En skillnad ligger dock i synen på invandring där Churchill tydligt är för en restriktiv invandringspolitik medan inget av valprogrammen tar ställning i frågan. Vilket pekar på att
Churchills personliga inställning är socialkonservativ medan manifestens är okänd vad gäller synen på invandring.
Politisk styrelseform
Churchill förespråkar sociala reformer vilket skulle placera honom bland de One nation-
konservativa, men även valmanifesten visar tydliga exempel på sociala reformer i syftet att ge alla en dräglig levnadsstandard i samhället. Exempel finns bland annat inom skola, sjukvård och bygge av hus. Vilket pekar på att partiet och Churchill har samma åsikter om detta vilket skulle placera dem båda som One nation-konservativa.
19 Medan valprogrammen inte tar upp något om lag och rättvisa, tar Churchill ställning för detta. Vilket gör det svårt att se ifall de delar socialkonservativa idéer i frågan eller inte.
Inställning till Europeiskt samarbete
Både Churchill och valmanifesten är positiva till samarbete inom Europa. Vilket pekar på att de delar One nation-konservativa värderingar i den frågan.
20
5. Partiet under Thatcher
I det här kapitlet kommer materialet från denna period bestående av valmanifest och biografier om Thatcher att analyseras för att sedan jämföras med varandra.
5.1 Manifesten
Människosyn
Valprogrammet från 1979 är ett bra exempel på att individen betonas. Det kritiserar tydligt den tidigare iden om ett samarbete mellan staten och individen där individens frihet tagit stryk. Detta vill partiet enligt manifestet råda bot på genom att utöka den inviduell friheten kraftigt. Detta pekar på en marknadsliberal värdering eftersom den individuella friheten som nämns i manifestet kan kopplas till idéer om individualism vilket är kännetecknet för den marknadsliberala falangen.67 Enbart ett av de tre valmanifesten nämner dödsstraff vilket är det från 1979 vilket kan tyda på att partiet inte anser att frågan är viktig. I valprogrammet 1979 står det: “Many people advocate capital
punishment for murder. This must remain a matter of conscience for Members of Parliament. But we will give the new House of Commons an early opportunity for a free vote on this issue”. 68Det är
däremot svårt att avgöra vilken inställning valmanifestet har till just dödsstraff eftersom det inte verkar vilja ta ställning i frågan. Därför är det svårt att avgöra ifall detta är ett socialkonservativt argument eller inte.
Det finns ingen information i valprogrammen om vare sig inställning till homosexuella rättigheter eller abort. Vilket gör det svårt att avgöra ifall de har en socialkonservativ inställning eller inte.
Viktigaste enhet i samhället
Precis som människosynen verkar individen ligga i fokus i valmanifesten under Thatchers period istället för nationalstaten. Drag till individualism betonas flera gånger i valprogrammen under Thatchers period som exempel i manifestet 1983. ”The Conservative Party believes in encouraging
people to take responsibility for their own decisions. We shall continue to return more choice to
67 Margreth Thartcher Fundation. Conservative general manifesto 1979. 2016. http://www.margaretthatcher.org/document/110858 (Hämtad 2016 - 04 - 25) s. 3 – 4
21
individuals and their families”.69 Här ser vi ett tydligt exempel på individualism, det är upp till varje enskild individ att klara sig själv. Det visar på drag till den marknadsliberala falangen inom partiet.
Valprogrammen fokuserar även på familjen som en viktig enhet i samhället vilket även visar på ett socialkonservativt argument vad gäller den frågan. Detta framträder tydligast i manifestet från 1983: ”Supporting Family Life”70 som en av den konservativa statens viktigaste åtgärder.
Ekonomisk organisation
Vad gäller den ekonomiska organisationen finns det flera argument i valmanifesten som pekar på att partiet under Thatchers period har marknadsliberala idéer. Det första är att alla valmanifesten
förespråkar kraftigt sänkta skatter, men ett exempel som kan lyftas fram är från valprogrammet 1979: ”We shall cut income tax at all levels to reward h ard work, responsibility and success;
tackle the poverty trap; encourage saving and the wider ownership of property; simplify taxes - like VAT; and reduce tax bureaucracy”.71Detta gör att valmanifesten har en anknytning till den
marknadsliberala falangen inom partiet vilken förespråkar kraftiga sänkningar av skatter. Vilket i sig är en marknadsliberal värdering.
Det framgår tydligt att valprogrammen lyfter fram en betydelse av att staten får kontroll över inflationen i landet, det blir extra tydligt i valmanifestet 1979 där detta även får en egen rubrik. ”To
restore the health of our economic and social life, by controlling inflation and striking a fair balance between the rights and duties of the trade union movement”.72 Detta påvisar ett tydligt
marknadsliberalt argument. Detta blir ännu tydligare i valprogrammet 1983:”The Government's role
is to keep inflation down and offer real incentives for enterprise”.73
Fri marknadsekonomi är något som förespråkas i valmanifesten, för att lyfta fram ett exempel finns ett bra sådant i valprogrammet 1979, vad gäller sjukvården. Partiet vill behålla sjukvårdssystemet,
69 Margaret Thatcher Foundation. Conservative general manifesto 1983. 2016. http://www.margaretthatcher.org/document/110858 (Hämtad 2016 - 04 - 25) s. 13
70 Ibid s. 19
71 Margaret Thatcher Foundation. Conservative general manifesto 1979. 2016. http://www.margaretthatcher.org/document/110858 (Hämtad 2016 - 04 - 25) s. 9
72 Ibid s. 4
73 Margaret Thatcher Foundation. Conservative general manifesto 1983. 2016. http://www.margaretthatcher.org/document/110858 (Hämtad 2016 - 04 - 25) s. 1
22 men betonar det här: ”We shall therefore allow pay-beds to be provided where there is a demand
for them”:74 Detta pekar på att partiet kan tänka sig att införa pay beds vilket kan tolkas som att folk kan betala för att få platser på sjukhuset. Detta kan kopplas till idéer om marknadsekonomi (tillgång och efterfrågan). Vilket skulle innebära att detta är en värdering som hör till den marknadsliberala falangen inom partiet.
Ett annat tecken på fokus på en större grad av marknadsekonomi är ett exempel från valprogrammet 1983: ”To release more money for looking after patients, we will reduce the costs of administering
the Health Service. We are asking health authorities to make the maximum possible savings by putting services like laundry, catering and hospital cleaning out to competitive tender”.75 Det visar
att partiet kan tänka sig att visa tjänster inom sjukvården ska kunna gå till anbudsgivare (de som ger lägst anbud vinner). Detta är ett exempel på ett marknadsliberalt argument.
Gällande inställningen till fackföreningar, är valmanifesten under Thatcher negativa. Det stöds av manifestet 1983: “We shall also curb the legal immunity of unions strikes witout the prior approval
of those concerned thorugh a fair and secret ballot”.76 Det visar på en marknadsliberal värdering.
Valprogrammen betonar också nedskärningar av statliga utgifter vilket stöds av manifestet1979: ”Our planes for cutting goverment spending and borrowing will lower them”.77 Det visar på
marknadsliberala värderingar.
Privatisering är något som också lyfts fram i under Thatchers period som något positivt, vilket bland annat utmärks i valmanifestet 1983: ”We shall transfer more state-owned businesses to independent
ownership. Our aim is that British Telecom - where we will sell 51 per cent of the shares to the private sector - Rolls Royce, British Airways and substantial parts of British Steel, of British Shipbuilders and of British Leyland, and as many as possible of Britain's airports, shall become
74 Margaret Thatcher Fundation. Conservative general manifesto 1979. 2016. http://www.margaretthatcher.org/document/110858 (Hämtad 2016 - 04 - 25) s. 18
75 Margaret Thatcher Fundation. Conservative general manifesto 1983. 2016. http://www.margaretthatcher.org/document/110858 (Hämtad 2016 - 04 - 25) s. 16 - 17
76 Ibid s. 5
77 Margaret Thatcher Fundation. Conservative general manifesto 1979. 2016. http://www.margaretthatcher.org/document/110858 (Hämtad 2016 - 04 - 25) s. 14
23
private sector companies”.78 Det visar en stark koppling till den marknadsliberala falangen inom partiet.
Valprogrammet 1979 innehåller även socialkonservativa argument i form av en mer restriktiv invandringspolitik vilket stödjs av detta citat: ”We shall severely restrict the issue of work
permits”.79 Det visar att det Konservativa partiet kommer efter att ha tagit makten göra det mer restriktivt att söka arbetstillstånd i England. Detta visar på en socialkonservativ hållning vad gäller invandringen till landet.
Kapital, vilket är ett av de områden som socialkonservativa ser positivt på nämns i alla
valmanifesten, men som exempel kan manifestet 1979 lyftas fram: ”We will expand and build on
existing schemes for encouraging employee share-ownership and our tax policies generally will provide incentive to save and build up capital”.80 Det visar att partiet är positiva till kapital vilket visar på ett socialkonservativt argument.
Politisk styrelseform
Vad gäller den negativa synen på välfärdsstaten kan ett exempel tas från valmanifestet 1983. ”The
Conservative Government has already made many radical changes in law and taxation which have greatly improved the way charities and voluntary bodies are financed. The terms governing gifts under covenants have been much improved, and the liability to capital taxation has been lightened or swept away”.81 Ett tydligt exempel på att man hellre ser individerna själva bidra till välfärden än att staten gör det. Detta genom att ge ett tydligt stöd till icke statliga organisationer och
välgörenhetsorganisationer. Det visar tydligt på ett marknadsliberalt argument.
Valprogrammen rymmer även socialkonservativa argument om lag och rättvisa, som exempel kan valmanifestet från 1979 lyftas fram: ” Britain needs strong, effcient police forces with high
78 Margaret Thatcher Fundation. Conservative general manifesto 1983. 2016. http://www.margaretthatcher.org/document/110858 (Hämtad 2016 - 04 - 25) s. 8 - 9
79 Margaret Thatcher Fundation. Conservative general manifesto 1979. 2016. http://www.margaretthatcher.org/document/110858 (Hämtad 2016 - 04 - 25) s. 14
80 Margaret Thatcher Foundation. Conservative general manifesto 1979. 2016. http://www.margaretthatcher.org/document/110858 (Hämtad 2016 - 04 - 25) s. 9
81 Margaret Thatcher Foundation. Conservative general manifesto 1983. 2016. http://www.margaretthatcher.org/document/110858 (Hämtad 2016 - 04 - 25) s. 17
24
morale”.82
Inställning till Europeiskt samarbete
Alla valprogrammen har en överlag skeptisk hållning till ett Europeiskt samarbete, men det som är intressant är att det även finns med positiva inslag. Det som kan lyftas fram som exempel är manifestet från 1979. Det mest framträdande inslaget vad gäller den positiva inställningen i det manifestet är att partiet riktar skarp kritik mot Labour för att de inte sett till så att landet hamnade i gemenskapen tidigare. Dock finns det en övervägande skepsis mot att gemenskapen är på väg att utvecklas åt fel håll. Det finns en oro att Storbritannien håller på att förlora sin suveränitet, som man starkt värnar om. 83 Det pekar på överlag skeptisk hållning vilket är marknadsliberala värderingar, men med vissa undantag.
5.2 Thatchers ideologiska ställningstagande
Människosyn
Thatcher är personligen motståndare till homosexuella rättigheter och röstade emot förslag som skulle öppna upp för detta, vilket pekar på att hon har en inställning som rimmar väl med de socialkonservativa värderingarna i just den här frågan.84
Hon är även personligen en stark förespråkare i användningen av dödsstraff för dom som begått grova brott i samhället.85 Detta pekar också på en socialkonservativ värdering vad gäller den frågan.
Thatcher tror på ett samhälle där individen har möjlighet att utvecklas själv utan att staten lägger sig i. Detta pekar på värderingar som hör till den marknadsliberala falangen. Dels eftersom hon verkar tro på individen och inte samhället som en enhet och dels eftersom hon verkar vilja kraftigt
begränsa statens inblandning utan det ska vara upp till individen. Denna inställning stödjs ytligare av hennes åsikter gällande kollektivism. Hon är personligen emot kollektivismen och anser att detta är en katastrof, istället ser hon mer positivt på individen. Hon menar att den kollektivism som bedrivits tidigare aldrig fungerat och skulle aldrig göra det heller, så egentligen var det bäst ifall partiet övergav den helt.86
82 Margaret Thatcher Foundation. Conservative general manifesto 1979. 2016. http://www.margaretthatcher.org/document/110858 (Hämtad 2016 - 04 - 25) s. 13
83 Ibid s. 20
84 Björk, Gunnela (2013). Margaret Thatcher, en politisk biografi. (Falun: Historiska media) s. 120
85Cosgrave, Patrick (1980). Margaret Thatcher, premiärminister: en politisk biografi. (Köping: Lindfors)s. 20 86 Ibid s. 13
25
Viktigaste enhet i samhället
Thatcher anser personligen att familjen är en central del av samhället, vilket även pekar på en socialkonservativ värdering i frågan.87
Under ämnet människosyn tar hon en tydlig personlig ställning för individen, men inte
nationalstaten i sig. Vilket pekar på att hon anser att individualism är en viktig enhet i samhället snarare än nationalstaten. Detta gör att hon kan kopplas till marknadsliberala värderingar.88
Ekonomisk organisation
Vad gäller invandring så framgår det att Thatcher personligen är för en restriktiv invandringspolitik till landet pga. en rädsla för att invandringen skulle ha negativa konsekvenser för landet ifall den inte är det. Hennes inställning möts dock av kritik från flera inom partiet, eftersom hon inte diskuterat detta med sina rådgivare. Detta pekar på att hon har en socialkonservativ inställning till invandring d.v.s. förespråkare av en restriktivare invandring till Storbritannien.89
Vad gäller sysselsättning kontra inflation så är Thatcher personligen förespråkare av inflation och anser att det är statens uppgift att hålla ordning på inflationen i landet. Det visar på en
marknadsliberal värdering i den frågan.90
Thatcher förespråkar personligen privatisering, det för att öppna upp en mer fri företagsamhet i England som inte har funnits sedan Andra världskriget. Det visar att på marknadsliberala värderingar vad gäller den frågan.91
Hon är personligen negativ till fackföreningar och vill begränsa deras makt och inflytande. Det visar på marknadsliberala värderingar i just den frågan.92
Hon är även förespråkare av kraftigt sänkta skatter och kapning av statliga utgifter. Det visar på
87 Cosgrave, Patrick (1980). Margaret Thatcher, premiärminister: en politisk biografi. (Köping: Lindfors) s. 9 88 Ibid s. 51 – 52, 62, 64 & 67
89 Ibid s. 179, 180
90 Ibid s. 67, 71, 100, 125
91 Björk, Gunnela (2013). Margaret Thatcher, en politisk biografi. (Falun: Historiska media) s. 106
26 marknadsliberala värderingar.93
Personligen är Thatcher för en fri marknadsekonomi, utan statlig inblandning. Eftersom hon anser att det inte är staten som ska ansvara för medborgarna utan en mer fri kapitalism.94
Politisk styrelseform
Det finns en tydlig personlig negativ inställning till välfärdsstaten hos Thatcher eftersom hon anser att staten enbart ska göra det som den är avsedd att göra. Välfärdsstaten är starkt kopplad till socialismen vilket hon avskyr.95
Thatcher är personligen för en minskad statsmakt där statens roll minskas kraftigt från vad den varit tidigare. Detta visar marknadsliberala värderingar i hennes personliga ställningstagande.96
Det finns ingen info om vad hon anser om lag och rättvisa vilket gör det svårt att se om hon delar de socialkonservativa värderingarna eller inte vad gäller den frågan.
Inställning till Europeiskt samarbete
Thatcher har personligen en skeptisk inställning emot att det Europeiska samarbetet är på väg att gå för långt, enligt henne är det viktigt att Storbritannien behåller sin suveränitet vilken inte får gå förlorad tack vare samarbetet. Hennes skepsis emot samarbetet inom Europa skulle kunna placera henne bland marknadsliberalerna som främst har en skarp skepsis emot ett samarbete mellan Europas stater.97
4.3 Jämförelse
Människosyn
Både Thatcher och valmanifesten lyfter fram individen som i sig själv är central och inte är del av samhället som en enhet. Det tyder på att båda delar de marknadsliberala värderingarna. Det finns dock en skillnad, medan Thatcher lyfter fram skarp kritik mot kollektivism, återfinns i denna kritik inte i valprogrammen.
93 Cosgrave, Patrick (1980). Margaret Thatcher, premiärminister: en politisk biografi. (Köping: Lindfors) s. 95 94 Ibid s. 48, 65,75
95 Ibid s. 108, 96 Ibid s. 52 97 Ibid s. 145. 92
27 En av skillnaderna är att Thatcher har en positiv inställning till dödstraff, men det verkar inte
valmanifesten ta ställning till. Det nämns dock i valprogrammet från 1979, men inget tydligt ställningstagande görs utan det menas att detta är en fråga som bör tas upp i parlamentet.
Ingen av dem tar en tydlig ställning till abort, däremot är Thatcher emot homosexuella rättigheter fast valmanifesten har inget fokus på denna fråga. Detta pekar på att hon har ett mer
socialkonservativt ställningstagande, men det är svårt att avgöra vad valprogrammen säger.
Viktigaste enhet i samhället
Det finns en likhet mellan Thatcher och valmanifesten vad de anser är den viktigaste enheten i samhället. Båda förespråkar individualism och betonar det främst. Det pekar på marknadsliberala värderingar.
En likhet som finns mellan både valprogrammen och Thatcher är synen på familjen vilken ses som en central del i samhället. Vilket pekar på att de delar en socialkonservativ värdering i den frågan.
Ekonomisk organisation
En likhet, både valmanifesten och Thatcher personligen, är betoningen på en mer restriktiv invandringspolitik till landet. Det pekar på att dom delar socialkonservativa värderingar gällande den frågan.
En likhet finns även mellan dem vad gäller fackförbund som båda är negativa till och vill begränsa deras makt och inflytande. Vilket pekar på att de delar de marknadsliberala värderingarna i den frågan.
Det finns även en likhet i att både valprogrammen och Thatcher betonar vikten av inflation istället för full sysselsättning. Vilket pekar på att de delar de marknadsliberala värderingarna i även den frågan.
Både Thatcher och valmanifesten är positiva till privatisering, vilket pekar på att de delar marknadsliberala värderingar i frågan.
En likhet är också att både Thatcher och valprogrammen är positiva till kraftigt sänkta skatter, en fri marknadsekonomi och kapningar av statliga utgifter. Det visar på marknadsliberala värderingar.
28
Politisk styrelseform
Både valmanifesten och Thatcher visar en negativ inställning till välfärdsstaten vilket tyder på marknadsliberala värderingar i den frågan.
Det framkommer tydligt i analysen att både Thatcher och valprogrammen vill minimera statens roll, som tyder på marknadsliberala värderingar.
En skillnad är dock att Thatcher inte tar ställning till lag och rättvisa medan valmanifesten visar en positiv sådan. Det pekar på att medan Thatchers inställning är okänd så har valprogrammen en socialkonservativ värdering i frågan.
Inställning till Europeisk samarbete
Det finns enbart likheter mellan valmanifestens inställning till ett Europeiskt samarbete och Thatchers personliga ställningstagande. Både valprogrammen och Thatcher framhäver en tydlig skepsis emot ett mer utökat Europeiskt samarbete då detta kan hota Storbritanniens suveränitet i Europa. Detta kan koppla dem båda till den marknadsliberala falangen i partiet.
29
5. Partiet under Cameron
I detta kapitel kommer den information som framkommit i undersökningen av manifest från Camerons period samt en biografi om hans liv att tas upp, analyseras för att sedan jämföras med varandra. Detta för att kunna se skillnader och likheter mellan partiet och dess ledare. Även ett par tal kommer analyseras som komplement till biografin.
6.1 Manifest
Människosyn
I valmanifestet 2015 benämns homosexuella som en grupp i samhället vars rättigheter partiet skall försvara, men även andra grupper. “Our historic introduction of gay marriage has helped drive
forward equality and strengthened the institution of marriage. But there is still more to do, and we will continue to champion equality for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender people”.98 Detta kan vara värt att lyfta fram eftersom det ställningstagande som partiet gör för homosexualitet bryter direkt mot den socialkonservativa idén. Den präglas bland annat av ett starkt motstånd för
homosexuella rättigheter. Där av framgår det att partiet inte är socialkonservativa i avseende på just denna fråga.
Valprogrammen under Camerons period tar inte upp sin inställning till dödsstraff i något av
manifesten, vilket kan tyda på att partiet inte anser att det är en relevant fråga att lyfta. Detta gör det dock svårt att avgöra vilket ställningstagande partiet har i frågan. Därför går det inte att tydligt se ifall de framhäver en socialkonservativ inställning i frågan eller inte.
Valmanifestet 2010 tar upp partiets inställning till abort vilket beskrivs så här: “providing more free
votes, and protecting the principle that issues of conscience – like abortion – remain subject to a free vote”.99 Det kan tolkas som att partiet egentligen inte tar ställning till frågan utan menar att det
är upp till var och en och ha åsikter om. Detta gör det svårt att avgöra ifall partiet har en socialkonservativ inställning till abort eller inte, men de lyfter ändå upp frågan.
Valprogrammen under Cameron betonar tydligt vikten av att samhället ska bygga på samarbete 98 Conservatives. 2015 manifesto. 2015. https://www.conservatives.com/manifesto (Hämtad 2016 - 04 - 25) s.46 99 Conservatives. 2010 manifesto. 2010. https://www.conservatives.com/~/media/Files/Manifesto2010. (hämtad 2016 - 04 - 25) s.67
30 mellan alla medborgarna i landet. Därför ses samhället som centralt istället för att individen är det centrala. Ett exempel kan lyftas fram från valmanifestet 2010: “We belive there is such thing as
society, it´s just not the same thing as the state”.100 Det visar både på en One nation-konservativ och traditionell höger värdering.
Viktigaste enhet i samhället
Familjen lyfts fram flera gånger i vilket, kan tolkas som att partiet ser detta som en central del av samhället. Ett exempel kan hämtas från valprogrammet 2010: ”Making britain more familey-
friendly means helping families spend more time togehter”.101 Detta skulle kunna peka på en
socialkonservativ värdering där familjen ses som en viktig central del av samhället.
Valmanifesten fokuserar främst på individualism vilket märks av att de använder sig av ord som ”you”102 vilket tydligt riktas till individen. Det visar på marknadsliberala värderingar.
Ekonomisk organisation
Valprogrammen varierar mellan att ha en positiv inställning till fackförbund i valmanifestet 2010: “working with the trade unions, businesses and others to address the growing disparity between
public sector pensions and private sector pensions, while protecting accrued rights.”103 till en mer negativ inställning 2015: “We will tackle intimidation of non-striking workers; legislate to ensure
trade unions use a transparent opt-in process for union subscriptions; tighten the rules around taxpayer-funded paid ‘facility time’ for union representatives; and reform the role of the
Certification Officer”.104 Det tyder på att partiet varierar mellan att vara One nation-konservativa
(positiva till fackförbund) och marknadsliberala värderingar d.v.s. vilja begränsa deras inflytande vad gäller inställningen om fackförbund.
Det finns också tydliga exempel på att man vill göra nedskärningar på statliga utgifter, vilket stöds 100 Conservatives. 2010 manifesto. 2010. https://www.conservatives.com/~/media/Files/Manifesto2010. (hämtad 2016 - 04 - 25) s. foreword 101 Conservatives. 2010 manifesto. 2010. https://www.conservatives.com/~/media/Files/Manifesto2010. (hämtad 2016 - 04 - 25) s. foreword 102 Conservatives. 2015 manifesto. 2015. https://www.conservatives.com/manifesto (Hämtad 2016 - 04 - 25) s. 3 103 Conservatives. 2010 manifesto. 2010. https://www.conservatives.com/~/media/Files/Manifesto2010. (hämtad 2016 - 04 - 25) s. 12 104 Conservatives. 2015 manifesto. 2015. https://www.conservatives.com/manifesto (Hämtad 2016 - 04 - 25) s.19
