Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Å rg ån g 95 1 9 7 4
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
R E D A K T I O N S K O M M I T T É
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an
Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n
Umeå: M agnus von Platen
Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,
752 36 Uppsala
m ån gsk iftan d e fö re te e lse . D e t lig g er n ågot till h älften sun t i en sådan inställn in g. D e n tar hän syn till d e o lik a rtad e fö rh ållan d en som råd d e i d et p å m ånga sätt sp littrad e T y sk la n d o ch den g ö r rätt v isa åt d et faktu m att » ja k o b in e rn a » inte v a r en stö rre g ru p p än att det är m en in g sfu llt och i p rin cip m ö jlig t att sä rsk ilja v a rje b e ty d e lse fu ll in d iv i d u ell insats. M e n å an d ra sidan ig n o re ra r en sådan term in o lo g isk p u ritan ism att d et här rö r sig om m än n isk or som hölls sam m an av ett gem en sam t syn sätt och som p å ett g a n sk a lik artat sätt b esva ra de d e utm aningar som d en h isto risk a situ ation en gav. D e t m åste v ara rim lig t att g e en g em en sam b ete ck n in g åt d e m än som från d en »and ra» fran s k a re vo lu tio n en hösten 1 7 9 2 och fram till N a p o leo n s m ak ttillträd e » p o stu lierten d ie p o litisch e G le ic h h e it u nd F reih eit aller B ü r g e r , u n abh än gig v o n d eren H e rk u n ft, B e sitz und so z ialer Stellu n g , in ein em rep u b lik an isch en S taatsw ese n und rie fe n das V o lk zum U m stu rtz d er b e ste h e n d e n S o z i alord n u n g au f». (I: V I II .) N å g o t an geläg et b e h o v av att re se rv e ra term en fö r sådan a som m era o tv e tydigt stod i fö rb in d e lse m ed d en fra n sk a jak o - b in k lu b b en fö re lig g e r inte. O ch som term är o rd e t k o rt, k o n c ist o ch slagk raftigt, d e t är in te o v ä se n t ligt. G iv e tv is utgår en stark su gg estio n från o rd e t och d et kan d ä rfö r inge fö rvän tn in g ar om att de ty sk a ja k o b in e rn a svarad e fö r en h isto risk insats som kan jäm fö ras m ed de fran sk as. M e n i de här p re se n te ra d e an to lo g iern a använ ds inte term en p å ett otillstän d igt sätt o ch k o m p le tteras f. ö. av b e teck n in gen » re v o lu tio n ä ra d e m o k ra te r» .
Ja k o b in is m e n re p re se n te ra d e en m ö jlig v ä g fö r » d en ty sk a b o rg e rlig h e te n s talesm än » hö sten 1 7 9 2 . O m den väg en s v an d ra re tid igare varit o k än d a v e t vi så m y c k e t m er o m de sto rh eter som v ald e d en an dra v ä g e n och u p p sö k te en k o m p ro m iss m ed den g am la o rd n in ge n . A v d essa var W ielan d inte den stö rste, m en han var i h ö g grad rep rese n ta tiv. W e y e rg ra fs lilla avh an dlin g sam m anfattar W ieland s fö rsö k att i takt m ed den sn abba re v o lu tio n sp ro ce sse n m o tiv e ra h ur d et b o rg e rlig a fö rn u fte t kan u tveck las och m o g n a även i ett fe o d a lt o ch ab so lu tistisk t statssystem . B o k e n u tre d e r och so rterar hans argum ent. D e t är som en k ata lo g ö v e r de lib erala u p p lysn in gsm än n en s id e o lo g isk a arsen al d en har sin främ sta fö rtjän st. T y v ä rr har W e y e r g r a f valt en p å frestan d e p resen ta- tio n sfo rm . Fram ställn in gen är i långa styck en ett citatm on tage m en d et är o m ö jlig t att utan tillgån g till W ielan d s sam lade sk rifte r v e ta v arifrån citaten är häm tad e och , fram fö rallt, från v ilk e t år de är; d e t är ju fråga o m en u tred n in g av syn p u n k ter som u tv eck las u n d er try c k e t av en hastig p o litisk u t v e ck lin g och k ro n o lo g in är d ä rfö r särsk ilt vik tig. T ä ta e k o n u r social- o ch b e te e n d e v e te n sk a p lig jarg o n g stör, lik so m de m ån ga tillrättavisn in garn a av W ielan d fö r b ristan d e tan k esk ärp a. E tt e x e m
2 2 8
Övriga recensioner
p el: » In d e m er die k la ssen sp ez ifisch e b ü rg e rlic h e V e r n u n ft zu r allg em ein en h y p o sta sie rt u nd som it auch d em A d e l u n terstellt, ü b e rsie h t er, dass f e u d ale H e rrsc h a ft sub stan tiell d em b ü rg e rlic h en V e r n u n ftb e g r iff w id e rsp re c h e n m u sste» , osv. (s. 8 5 ). D e n re to risk a sn årig h eten sk ad ar fö rfattaren s fö rsö k att h u vu d sak lig en på te x tin te rn a g ru n d e r an alysera sk iftn in g arn a i W ielan d s fö rsö k att av g rä n sa o ch b efä sta sin id e o lo g isk a p o sitio n .
W ielan d k o m m e r väl ald rig att m ötas m ed sam m a re sp e k t som ja k o b in e rn a , m en han och d e an dra lib e ra le rn a g jo r d e ju i viss m en in g d et rik ti ga. D e v ald e att an passa sig till en h isto risk situ ation som ju st då in te g ick att fö rä n d ra i g ru n d en . D e t iro n isk a e lle r trag isk a m ed W ielan d och hans m en in g sfrän d er är att de tro d d e att den k u n d e förän d ras. D e v ar stark are i sin ö v e r ty g e ls e om re v o lu tio n e n s fram g ån g än m ån ga av jak o b in ern a. D e t var d ä rfö r de v än d e sig m o t den .
Christer Åsberg
H a n s R itte :
Das Trinklied in Deutschland und
Schweden. Vergleichende Typologie der Motive. Bis
1800.
W ilh elm F in k V e rla g . M ü n c h en 1 9 7 3 . D e n e u ro p e isk a d ry c k e sv ise d ik tn in g e n från anti ken till v åra dagar har länge v a rit ett i sto rt sett o u tfo rsk a t o m råd e. O m den fra n sk a o ch e n g e lsk a d ry c k e sv isa n finn s bara k o rta re stu d ier, om d en ty sk a har tid ig are fu n n its b ara två lä n g re v e rk : S te id e lsDie Zecher- und Schlemmerlieder im deut
schen Volksliede bis zum dreissigjährigen Kriege
(K a rlsru h e 1 9 1 4 ) , nu fö rå ld ra d och svåråtk om lig , sam t L in n erz
Das Trinklied in der deutschen Dich
tung von Johann Hermann Schein bis Viktor von
Scheffel
( K ö ln 1 9 5 2 ) , v ilk e n ty vä rr b ara fö re lig g e r i m ask in sk rift. D e n sv e n sk a d ry c k e sv isa n beh an d las m y c k e t k o rtfattat av C astrén iStormaktstidens
diktning
(Sth lm 19 0 7 ) , av S a n d w all i k o m m en ta re rn a till L u cid o rs o ch R u n iu s sam lade s k rifte r och n ågot u tfö rlig a re o ch m ed sp e c ie ll to n v ik t p å B e llm a n s v is o r i u n d e rte c k n a d sBellman och Bac
chus
(Lun d 1 9 7 3 ) .I d e tta läge hälsar m an H a n s R itte s a rb e te
Das
Trinklied in Deutschland und Schweden
m ed sto r g lä d je . F ö r d etta är en n o ggran n och system a tisk stu d ie av ty sk a och s v e n sk a d ry c k e s v is e m o tiv från m e d e ltid e n o ch fram till c irk a 18 0 0 . R itte s m a te rial är c irk a 5 0 0 ty sk a o ch lik a m ån ga sv e n sk a b e lägg sam t y tte rlig a re ett p a r h u n d ra p å an dra sp råk , främ st fran ska. F ö r att v id g a p e rs p e k tiv e t d rar han o ck så in en d e l b ib lisk a, an tik a o ch la- tin sp råk ig a m e d e ltid a p a ra lle lle x e m p e l. M å le t är att k o m m a åt d e t g e n re - o ch tid styp isk a, att a v g rän sa o ch b e sk riv a d e v an lig a ste d ry c k e sv ise m o - tiven o ch att v isa o m fattn in g en o ch b e ty d e lse n av m o tivlån en från T y sk la n d till S v e rig e . D ä re m o tÖvriga recensioner
2 2 9
strävar fö rfattaren i allm än h et inte e fte r att sök a b elä gga p å verk an från en d ry c k e sv ise p o e t till en annan. D e t ta är fö r ö v rig t nästan o g ö rlig t p. g. a. d e t fa ktu m att d e flesta v iso rn a är an on ym a. D e s s u tom är så m ån ga av v iso rn as m o tiv g ivn a g en om d en en ah an d a dryc k essitu atio n en — b rö d e rn a krin g b o rd e t m ed fla sk o r o ch glas — att ett m o tiv i en o ch sam m a u tfo rm n in g m ed lä tth et kan u p p stå p å två e lle r fle ra håll o b e ro e n d e av varand ra. C a 3 0 k ap ite l ägnas v ar sitt m o tiv , t. ex. lo v p risan d et av vin et, b eru sn in g en , v in e t som k ä rle k sd ry c k , som m ed ic in , som in sp ira tio n sk ä lla fö r p o e te n , som fö ry n g rin g sm e d e l; d ry c k e sb ro d e rn s fö rh å l lande till k rig e t, till h u stru n , till d ö d en ; flaskan som d en älsk ad e; g ra v sk rifte n ö v e r d ry c k e sb ro - d e rn o ch d rö m m en o m att få d ö p å k ro g e n . I v a rje k ap itel g e s fö r st en g e n e re ll b e sk riv n in g av m o tiv et v a rp å fö lje r an rika, b ib lisk a o ch m ed eltid a p a ra lle lle r, d e ty sk a b elä g g en i k ro n o lo g isk fö ljd o ch så d e sven sk a. D e t ty sk a in flytan d et m ärks inte m in st p å an vän d n in gen av ty sk a u ppm an in g ar och tillro p i sv e n sk a v is o r o ch p å återk o m m a n d e rim k e d jo r m ed ty sk t u rsp ru n g såsom saft-k raft o ch g o d -m o d -b lo d . O m d etta o ch o m reg elrätta ö versättn in g a r av ty sk a v is o r till sv e n sk a handlar d e sista k ap itlen i b o k en .
R itte s b ek an tsk ap m ed d e sprid d a, svåråtk o m li g a o ch i m ån ga fall en d ast i h an d sk rift b efin tlig a v iso rn a är im p o n e ra n d e g ru n d lig o ch v id . N å g r a sm ärre k o m p le tte rin g a r kan em ellertid g ö ras. D e N o rd in sk a v is b ö c k e rn a i U p p sa la g e r t. ex. y tte rli g a re n ågra äld re sv e n sk a v is o r i b u rsch ik o s stil: » A ! A ! A ! slå w in i g lasen a» (N o rd in 1 1 2 2 , 2 9 4 ), som har en tysk fö rla g a » A , a, a, v iv a t Saxo n ia» (D e u tsch e S tu d e n te n lie d e r, 1 6 7 ) ; » F risk t up i d e t ta lag» (N o rd in 1 1 1 4 , 5 1 ) ; » B a c c h i go d er/W åtes- b ro d e r» (N o rd in 1 1 1 3 , 90 ), v ilk e n bl. a. in n eh åller m o tiv e t
Der Wein als Mittel gegen Liebesleid;
» H w a r och en b ro d e r k iär, / tar sitt glaas till G e w ä r» (N o rd in 1 1 1 3 , 9 1 ) , v ilk e n bl. a. in n eh åller m o tiv etTrinkgefässe als Waffen
och b o rd e h ö ra till k ap itletAnalogien zum Kriegswesen.
U r v a le t v is o r är tillräck ligt sto rt fö r att d e t skall v ara m ö jlig t att u ttala g e n e re lla sanningar o m d en sv e n sk a o ch ty sk a d ryc k esvisan . M o tiv e n s fö r van d lin gar u n d er sk iftan d e tid er o ch i o lik a sam h ällslager b e sk riv s m ed o m sorg. Fram ställningen är i h u vu d sak d e sk rip tiv och något u tfö rlig a re re son em an g om o rsa k e n till
varför
d essa b eh an d lad e m o tiv så e n v ist u p p rep a s årh u n d rad e e fte r årh u n d rade g e s inte. In te h e lle r få r v i någon sam m anfat tande b e sk riv n in g av d r y c k e sv ise g e n re n , väl där fö r att R itte i fö rsta hand är in tresserad av m o tiven i sig sjä lv a och fin n er dem b åd e i v e rk lig a d ry c k e s v iso r fö r laget k rin g b o rd e t att sju n ga och i h ö g tid liga o d en till B ac c h u s, i lä ro d ik te r och an dra g e n rer a v se d d a fö r en läsan de p u b lik . M e n v ill m an k o m m a åt o rsak en till den fö rb lu ffa n d e m o tiv k o n stan sen i backan alisk d ik tn in g får m an n o g utgå från den k o n k re ta situation en där d ry c k e sv iso r används. S p e c ie llt efterso m d en n a situation så o fta finns gestaltad (e lle r är u n d erförståd d ) i visorn a. M an vill ställa frågan: vad b e ro r d e t p å att ju st d essa m o tiv och inga an dra b eh ärsk ar den tysk a och sven sk a (och fö rm o d lig en en stor d el av ö vrig e u ro p e isk d ryck esvisa)? D e t ta g e r R itte in g et svar på. E n b egrän sn in g i hans stu d ie är ju st att den alltfö r o ty d lig t b e sk riv e r fö rh ållan d et till den ic k e litterära v e rk lig h e t där v iso rn a diktats o ch an vänts. M en d et får k an sk e b li en u p p g ift fö r fram tida fo rsk are. D e n nöd vän d iga in ven terin g en av m o tiv är nu g jo rd .
O tv iv e la k tig t blir R ittes stu d ie ett o värd erlig t h jälp m ed el fö r den fo rtsatta u tfo rsk n in g en av den e u ro p e isk a d ryck esvisan . D e n drar fram i lju set åtskilliga b o rtg lö m d a v iso r o ch g e r källh än visn in g ar som ko m m er att b esp ara e fte rfö lja re m yck en m öda, den b e sk riv e r och avgränsar ett stort antal vik tig a m o tiv, den k larg ö r tyd ligt skillnad en m el lan o lik a trad itio n er och d ryc k esvisan s h isto ria och g e r b e sk e d o m H o ratiu s- o ch A n a k re o n ö v e rsä tt- ningarnas b ety d else. S o m ett biresu ltat av sina fo rsk n in g ar kan R itte g ö ra v älgru n d ad e uttalanden o m t. ex. D alin s och B e llm a n s back an alisk a po esi. V a d den senares v iso r b eträffar stäm m er R ittes och m in egen k arak teristik p åfallan d e ofta, v ilk e t känns b etryggan d e. J a g h oppas att han, som han antytt i ett b re v till m ig, får tid att fo rtsätta sina m o tiv stu d ier i den b ack an alisk a diktn in gen också e fte r 18 0 0 .
Bo Nordstrand
N o rm a n Frum an :
Coleridge. The Damaged Arch
angel.
G e o rg e B raz iller. N e w Y o r k 1 9 7 1 . (Lo n don : A lie n & U rw in 1 9 7 2 .)M an ställer sig o fta fråg an d e in fö r d e m ånga o m få n g srik a am e rik an sk a litteratu rk ritisk a v e rk som vräks ut p å m ark n ad en v a rje år. Iblan d frågar m an sig om d et » m eto d isk a» p e tan d et i sm åd etaljer är k o n stru k tiv t, e lle r om det tvärto m sk ym m e r det väsen tliga, n äm ligen själv a litteratu ren .
Fru m an s C o le r id g e b o k är o m fån gsrik och rik på d etalju n d ersö k n in g ar. M e n jag m åste från b ö rja n d e k la re ra att d en är u to m o rd en tlig t fa scin eran d e i all sin rik ed om . Fö rfattaren an vän d er p å ett b ril jan t sätt alla tänkbara källor: h ittills o p u b licerad e p riv a tb re v , an teckn in gar och m an u sk rip t av C o le rid g es eg en hand, såväl som an d ra tid sd ok u m en t. D e n bild som e fterh an d v ä x e r fram är i h ö g sta grad relev an t när d et g ä lle r d ik tn in gen . Fru m an fö r i b o k e n fram m ån ga n y a v ärd erin g ar o ch to lk n in g ar som g år stick i stäv m o t dem som gällt h ittills och som kan synas ytterlig t k o n tro v e rsie lla . J a g har
