Datorn i humanistisk forskning.

Samlaren

Tidskrift för

svensk litteraturvetenskaplig forskning

Å rg ån g 95 1 9 7 4

Svenska Litteratursällskapet

Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa

en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.

R E D A K T I O N S K O M M I T T É

Göteborg: Lennart Breitholtz

Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an

Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n

Umeå: M agnus von Platen

Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström

Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,

752 36 Uppsala

o ck så sk illn ad en m ellan p ik tu re n i d ik tu tk a st, g e n o m fö rd a d ik ter, b re v k o n c e p t, u tsk riv n a b re v etc. M e d rätta har hon så långt m ö jlig t u n d vik it b re v vid sam m an ställan d et av m all o ch e x p e ri- m e n tp ro v — i b reven s ö k e r B ir g e r S jö b e r g v an ­ ligen g ö ra sin p ik tu r läslig fö r m o ttagaren ; m an u ­ sk rip ten fö r e re n sk riv n in g en b e h ö v e r han d ä rem ot en d ast s jä lv k u n n a tolka. Stavn in gen som da- te rin g sh jä lp i S jö b e rg s fall tro r ja g d ä rem o t N o r - lén u n d erv ärd erar. D e t är sant, att d en är n y ck fu ll m ed m ån ga återfall sedan han ö v e rg å tt till ny- stavn in g 1 9 2 6 , m en ja g u n d rar om inte en när­ m are m e to d isk gran sk n in g sk u lle k u n n a g e re su l­ tat.

E tt v ik tig t k a p ite l i b o k en har N o rlé n ägnat de p a p p e rsso rte r av m ånga sk ild a slag, som B ir g e r S jö b e rg s m an u sk rip tsam lin g u p p v isa r — o lik h e ­ tern a till sto r d e l betin gad e av hans arb ete p å en tidning, som fö rså g sin a an ställda m ed p a p p ers- b lo ck av o lik a typ, v äxlan d e år från år. H ä r finns g iv e tv is ett stöd fö r d aterin g: har m an ett p a r m a­ nus m ed datum an g iv et (eller m ö jlig t att slu ta sig till) är d et åtm in ston e san n o lik t att p a p p e r av sam m a slag kan dateras till sam m a p e rio d . F ö r den u p p gift jag själv sysslat m ed u n d er ett p ar år: att re k o n stru e ra sk in grad e m an u sk rip t, sp elar g iv e tv is p a p p e rsso rte rn a en stor roll, in te m in st efte rso m sam m a m o tiv o fta fö re lig g e r i skild a varian ter. (M in re k o n stru k tio n av m o tiv et » B o rd d a n s e n » , red o visad i m in uppsats » A r v e t från B ir g e r S jö ­ b e rg » , b y g g e r d elvis p å m ätnin g av p a p p e re t i två av m an u s-varianterna).

L e k to r N o r lé n d elar upp p a p p e rsso rte rn a i g ru p p e r (n u m rerad e m ed b o k stä v e r från A till O , d e lv is m ed u n d era vd eln in gar), b e sk riv e r d em noga, an ger d en p e rio d d å g ru p p e n tycks ha v arit ak tu ell, g e r e x e m p e l p å m an us där den fö r e k o m ­ m er etc. S jä lv har jag an teck n in gar av an alo g art från m in a fo rsk n in g ar i B ir g e r S jö b e rg s sam lin g u n d er 50-talet. Så långt jag ku n n at finn a, är h en ­ nes u p p g ifter i h u vu d sak tillförlitliga.

N å g o t som jag d ä rem o t ick e kan yttra m ig om är W alln ers hävd an d e, att den d a terin gsm eto d som han i b o k e n u tv e ck la r (»en system atiserad m etod fö r u tv ärd erin g av sign ifika n ta hand stilsvariab ­ le r» ) kan tilläm pas äv en p å an dra p ik tu re r än B ir g e r S jö b e rg s . G å r d etta att g e n o m fö ra — även in tern atio n ellt! — är den sjä lv fa lle t y tte rst b e ty d e l­ sefu ll o ch b ö r i v a rje fall n o ggran t p rö vas. R im ­ lig tv is b lir em ellertid d etta en u p p g ift fö r h an d ­ stilse xp ertisen .

Sed d ur B ir g e r S jö b e rg -fo rsk n in g e n s p e rsp e k tiv in n eb är N o rlé n s o ch W alln ers b o k en in tressan t sp elö p p n in g . D e an vän d er i sin u n d e rru b rik u t­ try c k e t » d a te rin g se x p e rim e n t» , o ch d etta är väl d e t rätta o rd e t — ett e x p e rim e n t som lo c k a r till fo rtsatt fo rsk n in g , m en vars b e ty d e lse d e t ännu är fö r tid igt att p r o fe t e ra om . M an v ill se m eto d en

264

Övriga recensioner

tilläm pad m ed en b red are m all o c h m ed ett rik a re antal m an us att k r o n o lo g is k t s ö k a p lacera. E n d y lik u n d ersö k n in g an tyd es o ck så i fö rfattarn as p lan er.

F ö r e g en d el vill ja g se re su lta te t av d etta, innan jag vågar säga m era än d e t nyss an förd a. G ä rn a sk ulle jag o ck så v ilja p rö v a W alln ers han d stilsvari- ab ler en g an sk a lån g tid fram åt i d en g e n o m g ån g av B ir g e r S jö b e r g s m an u sk rip t so m jag nu sysslar m ed. J a g har i sk riva n d e stund sam lade b åd e in­ stäm m an den o ch in vän d n in g ar, m en h ela frågan är så v ik tig , att jag v ill g ru n d a m in a o m d ö m en fastare innan jag å terv än d er till äm net.

Gunnar Axberger

Datorn i humanistisk forskning

D a to rn i hu m an istisk fo rsk n in g har ett p ar d e c e n ­ n ier p å n ack en och det är nu m ö jlig t att få lite p e rsp e k tiv p å u tv e ck lin g e n . M an ty c k e r sig k u nn a u rsk ilja tre o lik a e ta p p er. U n d e r 50 -talet a rb e ­ tade en h an d full p io n jä r e r täm ligen iso le ra d e och o b em ärk ta. B ö r ja n av 6 0 -talet k o m m ed ett starkt exp an sivt sk ed e. A n ta le t fo rsk a re som tagit d a­ torn till h jälp b ö rja d e k u n n a räkn as i h u nd ratal och d e b le v u p p m ärk sam m ad e av såväl k o lle g e r som en b red are allm än het. D e t n ya h jä lp m e d le t m ö ttes m ed an tin gen sk ep sis e lle r en tu siasm lik ­ som an d ra te k n o lo g isk a in n o v a tio n e r. E n tu sias­ tern a k u n d e m ed all rätt p e k a p å a v se v ä rd a fra m ­ steg inom vissa o m råd en , m en m an h y ste o ck så p å m ån ga håll ö v e rd riv n a fö rh o p p n in g a r om vad som v ar m ö jlig t att g ö ra m ed d et n y a h jä lp m e d ­ let. S k e p tik e rn a var n atu rlig tvis till en d el täm ­ lig en o k u n n ig a och o n y a n se ra d e m o tstå n d are till datorn som sådan. M e n m ån g a m en ad e m ed rätta att an vän d n in g so m rå d en a m åste bli b eg rän sad e och att fram steg en m ån ga g å n g e r in te stod och vän tad e b ak o m h ö rn et.

E fte r d et ex p a n siv a s k e d e t har en k o n so lid e rin g sk ett u n d er 6 0-talets slut o ch 7 0 -ta le ts b ö rja n . D e n har bl. a. u tm ärk ts av att m an slu tit sig sam ­ m an i p r o je k tg r u p p e r e lle r bild at särsk ild a institu t fö r d ato rb a serad fo rsk n in g . E tt fle rta l in tern a­ tio n ella k o n fe r e n se r har hållits och fo rsk n in g s re ­ sultat har p re se n te ra ts i en rad a n to lo g ier. D e t fö rsta sto ra sy m p o siet fö r sp råk - och litte ra tu r­ fo rsk a re h ö lls i N e w Y o r k 1 9 6 4 o ch fö re d ra g e n d ärifrån finn s sam lad e i

Literary data Processing

conference

(N e w Y o r k 19 6 4 ). A n d r a a n to lo g ier av in tresse som k o m u n d er

60-talet

är

The Com­

puter and literary style

(K e n t, O h io 19 6 6 ) ,

Com-

puters in humanistic research

(E n g le w o o d C liffs 19 6 7 ) ,

Automated language Processing

(L o n d o n & S y d n e y 19 6 7 ) och

Les machines dans la lingui-

stique

(P rag u e 19 6 8 ).

Övriga recensioner

2 6 5

E tt annat te c k e n p å att m ån ga fo rsk a re u p p en ­ b arligen an ser att datorn ko m m it fö r att stanna i hu m an istisk fo rsk n in g är tillk o m sten av fle ra sp e ­ c ialtid sk rifter. Främ st m åste m an näm na den o m ­ fattan d e

Computers and the humanities

(N e w Y o r k i9 6 6 f f .) som är o u n d gän glig fö r den som v ill hålla sig å jo u r m ed u tv eck lin gen . F ö r den språk- o ch litteratu rin tresserad e finn s det o ck så an led n in g att k o n su lte ra

Revue: Organisation in­

ternational pour l’étude des langues anciennes

par ordinateur

(Liége 1 9 6 5 ff.),

Beiträge zur

Linguistik und Informationsverarbeitung

(M ü n ch en & W ien 1 9 6 6 ff.),

Computer studies in the hu­

manities and verbal behavior

(T h e H a g u e 19 6 8 ff.) o ch d en sten cilerad e

Calculi

(D artm o u th 19 6 7 ff·)·

D e n allra sen aste u tv e ck lin g e n u n d er kon so- lid e rin g ssk e d e t kan m an stu d era i tre in n eh ålls­ rik a a n to lo g ier. Å r 1 9 7 0 hölls ett sym p osiu m i C a m b rid g e m ed d eltag are från fr. a. En glan d och ty n g d p u n k ten lagd p å d atoran alys av litterära te x ­ ter. F ö re d ra g e n d ärifrån har i utvid gad fo rm sam ­ lats i

The Computer in literary and linguistic re-

search,

ed. b y R . A . W isb ey (C am b rid g e U n i- v e rs ity P ress, C a m b rid g e 1 9 7 1 ) . Sam m a år sam la­ des främ st v ä stty sk a fo rsk a re i A a c h e n fö r att d ry fta d atab eh an d lin g en s relev an s fö r litteratu r­ v e te n sk a p e n . In lä g g en kan m an stu d era i

Litera­

tur und Datenverarbeitung,

hgg. v o n H . Schan ze ( N ie m e y e r , T ü b in g e n 19 7 2 ) . C a m b rid g e sy m p o - siet fö ljd e s 1 9 7 2 av » S e c o n d sym p osiu m on the use o f C om puters in literary resea rch » i E d in ­ b u rgh m ed h u n d ratalet d eltag are från o lik a län­ d er. T ju g o s e x av fö re d ra g e n har sam lats i

The

Computer and literary studies,

ed. by A . J . A it- k e n , R . W . B a ile y , N . H a m ilto n -S m ith (E d in ­ bu rgh U n iv e r sity P re ss, E d in b u rg h 1 9 7 3 ) .

D a to rn är D e n S to ra R ä k n a re n och D e n S to ra E x c e rp iste n . D e n u p p trä d er i båd a d essa ro lle r i d e tre an to lo g iern a. N ä r d et g äller att lösa ren t m atem atisk a u p p g ifte r är datorn o ö v e rträ ffa d och o u m b ärlig . M e d d ess h jälp kan m an nu lätt lösa u p p g ifte r som tid ig are var av sk räc k an d e arbets- k räva n d e. S o m e x e m p e l kan m an näm na W e rn e r M ü lle rs stilu n d e rsö k n in g i d en ty sk a an tologin. G ru n d m a te ria le t u tgö rs där av 7 6 0 sam ban dsbe- räk n in gar. D a to r n u tfö r d essa på några m in u ter m ed an en rä k n in g fö r hand sk u lle ta v e c k o r i an sp råk. F ö r d en k va n titativ t arb eta n d e fo rsk a re n har d a to rn in n e b u rit en m in d re revo lu tio n . D e tta d isk u tera s m y c k e t litet i an to lo g ib id rag en m en finn s d är som en v ik tig fö rutsättn in g.

D e s to m er d isk u tera s o lik a p ro b le m i sam band m ed e x c e r p e r in g av tex ter. D a to rn s u p p g ifte r är att lagra sto ra tex tm ä n g d er, sö k a igen o m dem fö r att lo k a lise ra te x te le m e n t o ch d ä re fte r sortera, k la ssific e ra och k an sk e räk n a ele m e n te n . M an har u tv eck lat allt m e r s o fistik e ra d e m e to d e r fö r dessa

uP P g ifter och därm ed in fö rt allt m er av analys i själv a ex c e rp e rin g e n . E tt e x e m p e l kan m an häm ta från det le x ik o lo g isk a fältet. A r b e te t m ed kon- k o rd an ser, in d ex och o lik a sorters o rd b ö c k e r b e ­ d revs i dataålderns b ö rja n på en k laste sätt. M a ­ skin en fick arb eta m ed o rd fo rm e r utan hän syn till b ö jn in g och h o m o grafi. På senare år har m an d ärem ot lagt ner m y ck et tid och k raft p å att ut­ arbeta m eto d er fö r autom atisk lem m atiserin g. Ett annat e x e m p e l är från en attrib u tio n su n d ersö k - ning (M ich aelso n & M o rto n i

The

Computer a n d literary studies 1 9 7 3 ) . F ö rsö k till fö rfattarb estäm -

ningar har länge g jo rts p å basis av o lik a elem en ts fre k v e n se r. M ic h aelso n o ch M o rto n har låtit da­ torn inte bara g e svar p å frågan H u r o fta u p p ­ träd er elem en ten ? utan o ck så V a r i satsen u p p ­ träd er de? och H u r o fta u p p trä d er de i o lika p o sitio n er?

E n e rg isk a fram stötar g ö rs fö r n ärvarand e inom in n eh ållsan alysen och d et har satt sina spår i an tologiern a. K a n s k e främ st E d in b u rg h v o ly - m en som ägnar ett h elt avsn itt åt »them atic ana­ ly sis». A n g rep p ssätten är m y ck et lik artad e i de o lik a u ppsatsern a. M an går tillb ak a på sp råk ­ fo rsk aren J . R . Firths b e g re p p » co llo c atio n » , en b ete ck n in g fö r o lik a ord s b en äg en h et att u p p ­ träda tillsam m ans i en text. D e tta täm ligen v ag a b e g rep p g es en m er p recis b estäm n in g som g ö r d et m ö jlig t att p å o lik a sätt m äta sam ban det m e l­ lan ord. På så vis b lir det m ö jlig t att teck n a m y c ­ k et in v eck lad e le x ik a lisk a fält. So m en av fö rfa t­ tarna p å p ek ar var » co llocatio n » ett ur em p irisk syn p u n k t täm ligen o an vän d b art b e g re p p innan datorn kom . F ö rst m ed d a to rh jälp har det varit g e n o m fö rb a rt att g å ig en o m så stora textm än g d er som b eh ö vs fö r att det sk a v ara m ö jlig t att säga något in tressan t om le x ik a lisk a fält.

E n fråg a som d isk u teras i fle ra b id rag är te x t­ ark iven s status. V i får alltfler tex ter tillgän g liga fö r d atabehand ling. H u r sk a d essa a rk iv erad e te x ­ ter se ut och behan dlas? M ån g a v ill ha tex tern a så ren a som m ö jlig t, dvs. fria från v a rje b earb etn in g. M e n v ilk e n tex t ska m an v ä lja om m an har m er än en utgåva? O ch v ilk a h än visn in g sk o d er, varian tu p p g ifter osv. är ab solu t nö d vän d iga? D e t finns ännu in gen en h etlig p raxis och det kan bli ett hot m ot tex tark iven s an vän d b arh et i fram ­ tiden.

Ett närliggan d e p ro b lem är h ur m y ck e t av o lik a d ataan alyser m an sk a ha en b art i m askin läsbar fo rm och h u r m y ck et som b ö r p u b licera s i b ö c ­ k e r och lik n an d e. D e t finns två g ru p p e r m ed dia­ m etralt o lik a u ppfattn in gar. D e n en a h ävdar att d et är o n ö d ig t att p u b lic e ra en m ängd m er eller m in d re lån gtgåen d e an alyser av texter. D e t är bättre och b illigare att ha te x te r lagrad e i m ask in ­ läsbar fo rm tillsam m ans m ed p ro gra m fö r o lik a u p p gifter. S å snart en fo rsk a re har ett p ro b le m ,

2 6 6

Övriga recensioner

sk a han ha m ö jlig h e t att fa sk räd d arsyd d a u p p ­ g ifte r från d atacen tralen . D e n an d ra g ru p p e n in­ v ä n d e r att d etta är en tu n gro d d rutin . B o k e n , inte m ag n ettap en , är d et fle x ib la ste in stru m en tet. D e två u p p fattn in garn a b e h ö v e r inte u teslu ta v a­ randra. V i b e h ö v e r t. ex. k o n k o rd a n se r, in d ex och o rd b ö c k e r som kan fa sto r sp rid n in g och an vän ­ das av m ån ga fo rsk a re . M e n d et b e h ö v e r inte u teslu ta att te x ta rk iv e n m åste stå b e re d d a att ta e m o t fo rsk a re m ed sp ec ia lp ro b lem .

N ä r ett fo rsk n in g so m rå d e u tv eck las äg er så sm ån in gom en m e r e lle r m in d re stark sp ec ia lise­ rin g rum . D e tta g ä lle r även d a tam ask in ell sp råk - och litteratu rfo rsk n in g . M an se r d et ty d lig t när m an jä m fö r d e tre sen aste an to lo giern a m ed tid i­ gare. S p e cia lise rin g e n är säk ert n ö d vän d ig , m en d et kan inte hjälp as att fle ra u p p satser ter sig täm ­ ligen triviala och ännu fle r syn n erlig en intrikata. F ö r d en som är in tressera d av le x ik o g ra fi, te x t­ k ritik , m etrik , fö rfa t tar be stäm n in g, stilfo rsk n in g e lle r tem atisk in n eh ållsan alys har d essa v o ly m e r än då en h el del att b juda.

Ja n Thavenius

Press och litteratur

V id A v d e ln in g e n fö r p re ssfo rsk n in g vid L itte ra tu r­ v e te n sk a p lig a in stitu tio n en i L u n d sysslas in te en ­ b art m ed d e t o m fattande re g istre rin g sa rb e te t fö r S v e n sk t p re ssre g iste r, v ilk e t hittills resu lterat i tre v o ly m e r som tä ck er åren 1 8 8 0 - 1 8 9 4 ( 1 9 6 7 - 19 7 4 ). Sed an 1 9 7 2 u tg er man o ck så tillsam m an s m ed m o d erin stitu tio n en sk riftse rie n

Press & L it­

teratur

; v ilk e n in n eh åller fö re trä d e sv is m in d re b id rag av litteratu r- och p re ssv e te n sk a p lig k a ra k ­ tär. T r e n u m m er har hittills ( 19 7 4 ) p u b lic era ts: 1 .

Norrköpings Tidningar 18 80-98, en innehålls-

analytisk pilotstudie

( 1 9 7 2 ) , 2.

Åtta press histo­

riska studier

( 19 7 4 ) o ch 3.

1800-talets julpub­

likationer som litterärt forum

( 19 7 3 ) .

Fö rfattarn a till d e ssa sam m anlagt 1 0 u p p satser tillh ö r e lle r har tillh ö rt den litteratu rveten sk ap lig a in stitu tio n en i Lu n d . E ld sjä la rn a vid p re ssfo rsk - n in gsavd eln in g en och b ak o m sk riftse rie n är P er R y d é n och In g em a r O scarsso n , v ilk a står d els som re d a k tö re r o ch d e ls som fö rfattare till m eto d stu ­ dien i serien s fö rsta n um m er. D e bid rar d essu to m m ed varsin uppsats i d et an d ra n u m ret, v ilk e t f. ö. — av b åd e up p satsern as o m fån g o ch sk iftan d e k va­ lite t att d ö m a — u p p en b arlig en har tre b e ty g sfö r- fa tta re (e lle r m o tsv aran d e i d e t nya system et) som b id ragsgiv are. M ats B ram stån g har sk riv it om ju l­ p u b lik atio n ern a .

D e 1 0 u p p satsern a u tg ö r en b ro k ig sam lin g av äm n en , p ro b lem stä lln in g ar och m e to d e r av hu­ vu d sa k lig en trad itio n ell litte ra tu rv e te n sk a p lig art. D e n g e m e n sa m m a näm naren är b eh an d lin gen av

k o n ta k tp u n k te r av n ågot slag m ellan p re ss och sk ön litteratu r. F le rta le t av stu d iern a är tid sm ässigt k n u tn a till d en p e rio d p re ssre g istre t om fattar. H ä r b eh an d las sk ö n litte ratu ren n ärståen d e p r e s sg e n re r i » ’E n afd eln in g fö r sig m ed strängt afm ätta grän s- lin ie r’ . O m fe u ile to n e n (’fö lje to n g e n ’) i några e u ro p e isk a län d ers p re ss, främ st u n d er 18 0 0 - talet» (I. O scarsso n ), » D e t sv e n sk a tid n in gskåse- rie t 1 8 5 0 - 1 9 0 0 » (A . E ricsso n ) o ch » ’O sc a r L e v e r- tin, k r ö n ik ö r ’. E n k o rt e p iso d i en k o rtliv a d tid ­ ning» (P. R y d é n ). U n d e rsö k n in g a r g ö rs av » P r e ­ sen tation och v ä rd e rin g av litteratu r i So cial- D e m o k ra te n o ch V å r t L an d år 1 8 8 7 » (B . G ö ra n s ­ son ), » A n n o n se rin g e n av sk ö n litte ra tu r i d a g sp res­ sen b o k h ö sten 18 8 0 » (H . T h o rse ll) o ch » 18 0 0 - talets ju lp u b lik a tio n e r som litte rä rt fo ru m » (M . B ram stån g ). I en stu d ie ges en fö reställn in g om » L itterärt u tlan d sk lim at u n d e r 18 0 0 -ta le t. N å g r a an teck n in gar om re c e n sio n e r av e n g elsk , fran sk och ty sk litteratu r» (C .- G . H o lm b e rg ). T r a d itio ­ n ella k o m p a ra tio n e r m ellan v e rk lig h e t o ch fik tio n u tfö rs i » Iv a r L o -Jo h a n sso n s Jo u r n a lis te n . T id - n in g sv ärld en o ch d ess v e rk lig h e tsb a k g ru n d » ( C .-G . E v en ä s) o ch » Jo n as och drakarna. E n stu d ie av S ig frid S iw e rtz ’ rom an och d en b ak o m lig g an d e p re ssv e rk lig h e te n » (J. Sm ith).

U tv e c k la n d e t av an vän d b a ra och re le v a n ta k va n titativ a m e to d e r är en v ik tig u p p g ift inom p re ssfo rsk n in g e n . På d etta o m råd e g ö rs fö rtjä n s t­ fu lla fra m ste g i några av u pp satsern a. D e t g ä lle r fra m fö r allt den in n eh ållsan aly tisk a m eto d stu d ien av N o rr k ö p in g s T id n in g a r 1 8 8 0 - 9 8 . O scarsso n - R y d é n p r ö v a r h är en k va n titativ in n eh ållsan a- ly tisk m e to d ik p å en la n d so rtstid n in g i s y fte att g e en r e fe re n sra m till d en sto ra m än gd en k va n titativ a u p p g ifte r som red o visas i p r e ssre g istre t, där lan ­ dets äld sta p ro v in stid n in g in te ingår. D e tta u ttala­ d e, en sm ula b esyn n erlig a, p rim ä ra s y fte m ed u n ­ d e rsö k n in g e n är d o c k av rin ga in tresse. B e ty d lig t m e r in tressan t och den eg en tlig a av sik ten är till- läm p n in gen av d en k va n titativ a in n eh ållsan aly sen , som här m ig v e te rlig t an vän ds i m e to d isk t m er m e d veten fo rm fö r fö rsta g å n g e n i d en in h em sk a litteratu rfo rsk n in g en .

T ill fö rtjä n ste rn a i stu d ien h ö r d en n o g g ran n a p re se n ta tio n e n av statistisk t säk erställd a u rv a ls fö r­ fa ran d en o ch re lia b ilite tsp rö v n in g a r, v ilk a är v ik ti­ g a d elar av te k n ik e n och utan v ilk a m eto d en inte e g en tlig en kan sägas ha något b erättig an d e. D ä r ­ em o t k an in v än d n in g ar resas m o t k a te g o riin d e l­ n in gen , so m bl. a. ry m m e r a n ak ro n ism er b e trä f­ fan d e avgrän sn in gen av den u n d e rsö k ta tid n in g en s k u ltu rm aterial. F ö rfa tta rn a tycks v a ra m e d v e tn a o m detta, m en har m ärk lig t n og b o rtse tt från p r o ­ b lem et i d eras strävan att k o n stru e ra in n eh ållsk a- te g o rie r av g e n e re ll g iltig h et, a p p lice rb a ra även p å m o d e rn a re p ressm aterial än d e t här ak tu ella. D e t fö rtjä n a r att i d e tta sam m an h an g p å p e k a en u p p ­