BARNETS BEHOV I FOKUS
EN LITTERATURSTUDIE OM MUNHÄLSA
BLAND BARN MED FUNKTIONS-
NEDSÄTTNING
MARWA MOUSSA
Examensarbete i folkhälsovetenskap Malmö högskola
61-90 hp Hälsa och samhälle
Folkhälsovetenskapliga kandidatprogrammet 205 06 Malmö Maj 2014
BARNETS BEHOV I FOKUS
EN LITTERATURSTUDIE OM MUNHÄLSA
BLAND BARN MED
FUNKTIONS-NEDSÄTTNING
MARWA MOUSSA
Moussa, M. Barnets behov i fokus. En litteraturstudie om munhälsa bland barn med funktionsnedsättning. Examensarbete i folkhälsovetenskapliga
kandidatpro-grammet 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle,
institutionen för folkhälsovetenskap, 2014.
Det bör ligga mer fokus på barn med funktionsnedsättning, eftersom förhållanden under individens unga år har stor betydelse för individens hälsa under hela livet. Tidigare studier har påvisat att hälsan bland barn med funktionsnedsättning är sämre jämfört med övriga barn. Syftet med föreliggande litteraturstudie är att stu-dera hälsan bland barn med funktionsnedsättning, men framför allt stustu-dera om munhälsan bland denna samhällsgrupp jämfört med övriga barn. Sökningen efter vetenskapliga artiklar har utförts i databasen PubMed. Totalt 10 studier uppfyllde inkluderingskriterierna för denna studie.
Resultatet visade att munhälsan och munhygienen är sämre bland barn med funkt-ionsnedsättning jämfört med barn utan funktfunkt-ionsnedsättning. Därmed är tand-vårdsbehovet högre bland gruppen. Orsaken till är bristande ansvar och kunskap bland tand, hälso- och sjukvårdspersonalen. Brist på kunskap finns även bland föräldrarna till barnen. Dessutom underprioriterar föräldrarna barnens munhygien. Slutsatsen är att en sämre munhälsa kan leda till att det allmänna hälsotillståndet försämras bland funktionsnedsatta barn. Mer forskning bör göras inom området för att kunna angripa problemet på ett tidigt skede. Barn med funktionsnedsättning bör prioriteras och fler hälsofrämjande insatser bör sättas in för att främja deras utveckling i positiv riktning.
CHILD'S NEEDS IN FOCUS
A LITERATURE ORAL HEALTH AMONG
CHILDREN WITH DISABILITIES
MARWA MOUSSA
Moussa, M. Child’s need in focus. A literature oral health study among children with disabilities. Degree in public health management 15 Credit. Malmo Univer-sity: Faculty of Health and Society, Department of Public health management, 2014.
There should be more focus on children with disabilities, because the circum-stances in the individual's early years are very important for an individual's health throughout life. Previous studies have shown that the health of children with disa-bilities are inferior compared to other children. The purpose of this literature is to study the health of children with disabilities, especially the oral health among this social group compared to other children. The method used was a literature over-view that was interpreted using the PubMed. A total of 10 studies met the inclu-sion criteria for this study.
The results show that oral health and oral hygiene is poorer among children with disability compared with children without disabilities. Thus, dental care need is higher among the group. The reason is a lack of responsibility and knowledge among dental and health-care personnel. Lack of knowledge is also among the parents of the children. Additionally, the parents don’t prioritize their children’s oral hygiene. The conclusion is that a poorer oral health can lead to general health deterioration among disabled children. More research should be done in the field in order to prevent the problem at an early stage. Children with disabilities should be a priority and more health promotion efforts should be deployed to promote their development in a positive direction.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION 1
BAKGRUND 2
Den svenska folkhälsopolitiken 2
Barn med funktionsnedsättning 3
Barn med funktionsnedsättning i Sverige 5
Ojämlikhet i hälsan 8
Hälsan hos barn med funktionsnedsättning 9
Hälsans determinanter - Vad påverkar hälsan 12
Hälsorisker bland barn med funktionsnedsättning 13
Att tänka och arbeta hälsofrämjande 14
Munhälsa 17
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 19
Frågeställningar 19
Avgränsningar 19
METOD 20
Artikelsökning 20
Inkluderings- och exkluderingskriterier 22
Artikelgranskning 23
Kvalitetsgranskning 23
Databearbetning 23
Etisk övervägande 24
RESULTAT/ANALYS 24
Munhälsa bland barn med funktionsnedsättning i Taiwan 24
Munhälsa bland funktionsnedsatta barn i Bangladesh 26
Munhälsan bland indiska barn med funktiosnedsättning 27
Munhälsan bland barn med funktionsnedsättning i Iran 28
Oral hälsotillstånd bland funktionsnedsatta barn I Bombay 29
Munhälsan bland barn med funktionsnedsättning i Singapore 30
Oral hälsa bland funktionsnedsatta barn i Storbritannien 30
Munhälsan bland barn med funktionsnedsättning i Frankrike 32
Hinder för tandvård bland funktionsnedsatta barn 32
Faktorer som påverkar munhälsan bland funktionsnedsatta barn 32
DISKUSSION 35
Metoddiskusion 35
SLUTSATS 42 REFERENSER 43 BILAGOR
Bilaga 1
1
INTRODUKTION
Har folkhälsovetenskapen något att tillföra vårt sätt att förstå funktionsnedsätt-ning?
Folkhälsovetenskaplig litteratur innefattar i förhållandevis liten omfattning rap-porter som belyser ohälsan bland funktionsnedsatta. Detta trots att folkhälsoarbe-tet är ett arbete som ska uppnås genom att framförallt belysa ojämlikheten i hälsan mellan olika samhällsgrupper och därmed arbeta för att minska denna (Mälarda-lens Högskola, 2013). Idag har det genomsnittliga hälsoläget i Sverige blivit be-tydligt bättre, men hälsoskillnaderna fortsätter att öka i vissa fall mellan grupper i samhället (Sveriges Kommuner och Landsting [SKL], 2014). Enligt Statens folk-hälsoinstitut är hälsan betydligt sämre bland funktionsnedsatta. De stora hälso-skillnader som råder mellan personer med nedsatt funktionsförmåga och den öv-riga befolkningen kan utjämnas med förbättrade insatser (Folkhälsomyndigheten, 2014).
Hälsan bland funktionsnedsatta är sämre än vad den behöver vara. Ohälsan beror i många fall inte på funktionsnedsättningen i sig, utan förklaras av riskfaktorer för ohälsa kopplade till livsvillkor och levnadsvanor. Exempel på riskfaktorer är eko-nomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet (Folkhälsomyndig-heten, 2014). Mer fokus bör ligga på barn med funktionsnedsättning, eftersom förhållanden under individens unga år har stor betydelse för en individs hälsa un-der hela livet (Folkhälsoguiden, 2009). Det är viktigt att arbeta för att förbättra hälsotillstånd hos en särskild utsatt samhällsgrupp, och det bör påbörjas med före-byggande och hälsofrämjande insatser riktade mot de individer som är mest ut-satta inom gruppen.
Visionen med denna litteraturstudie är att öka kunskapen och förståelsen för häl-san bland barn med funktionsnedsättning, med särskilt fokus på munhälhäl-san. Det är en klarhet att mer fokus bör ligga på barn med funktionsnedsättning, så att en för-bättring av deras hälsotillstånd kan uppnås. Tanken är därför att, med denna litte-raturstudie, skapa ny förståelse kring munhälsan bland denna befolkningsgrupp och på så viss underlätta processen av det förebyggande och hälsofrämjande arbe-tet.
2
BAKGRUND
I detta avsnitt presenteras relevant fakta rörande forskningsområdet, vilket är barn med funktionsnedsättning och deras hälsa. Bakgrundsdelen syftar till att sätta in läsaren i ämnet och kommer att behandla det som är relevant för det valda pro-blemområdet.
Den svenska folkhälsopolitiken
Hälsa är ett svåröverskådligt begrepp med olika betydelser. Enligt World Health Organisation [WHO] (2003) definieras hälsa som: “ett tillstånd av fullständigt fysisk, psykisk och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp” (World Health Organisation [WHO], 2003). I Ottawa Charter ses häl-san som en process snarare än ett statistiskt tillstånd. Med detta menas att, för att en individ ska uppleva god hälsa, måste den kunna identifiera och realisera önsk-ningar, tillfredsställa behov och klara sig i sin fysiska och sociala omgivnings-miljö (WHO, 2014).
Den svenska nationella folkhälsopolitiken innefattar ett övergripande mål som innebär att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitiken omfattar 11 målområden som beskriver hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer i människors livsvillkor och vanor som påverkar hälsan som mest. Utgångspunkten i denna studie kommer att vara i tre av dessa målområden vilka är ekonomiska och sociala förutsättningar, barns och ungas uppväxtvillkor och hälsofrämjande hälso- och sjukvård (Folk-hälsomyndigheten, 2013).
Ekonomiska och sociala förutsättningar
Social trygghet är en avgörande bestämningsfaktor för hälsa. Det gäller särskilt för individer som är beroende av samhällets välfärdssystem. Ju mer generella och icke-exkluderande systemen är, desto mindre diskriminering och stigmatisering innebär det för individen. Individer med en funktionsnedsättning har också extra-utgifter i form av hjälpmedel, mediciner och så vidare. Det är viktigt att individer med funktionsnedsättning får kompensation för sådana kostnader samt får den stöd och service som de behöver från samhället. Genom att förbättra
användbar-3 heten och tillgängligheten i samhället kan vissa ohälsofaktorer försvinna (Folk-hälsomyndigheten, 2013).
Barns och ungas uppväxtvillkor
Barn med funktionsnedsättning har lika rätt till en bra barndom som övriga barn. En stor del av sjukdomar och funktionsnedsättningar innebär dock att barn behö-ver mycket sjukvård samt gå igenom operationer och behandlingar (Folkhälso-myndigheten, 2013). Otillgängliga miljöer funktionshindrar och leder till att barn med funktionsnedsättning inte har samma möjligheter som övriga barn. Sam-hällets insatser måste därför utgå ifrån att göra barnens miljöer tillgängliga och komplettera med stödåtgärder efter varje barns och ungas behov. Målet är att funktionsnedsättningen ska inkräkta så lite som möjligt på deras barndom (Folk-hälsomyndigheten, 2013).
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Det behövs mer kunskap om funktionsnedsättning och funktionshinder inom hälso- och sjukvården. Det handlar om den konkreta tillgängligheten och om att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta sig till hälsoinrättningarna och få del av de insatser som de har rätt till. Det handlar också om personalens och pati-enternas kunskaper om hur funktionsnedsättningen kan påverka det allmänna häl-sotillståndet samt vilka hälsofrämjande och förebyggande insatser som behövs utifrån varje individs enskilda behov. Hälso- och sjukvården måste förmedla in-formation om olika levnadsvanors inverkan på hälsan. Dessutom måste den er-bjuda praktiska möjligheter för människor med olika funktionsnedsättningar att förändra sina levnadsvanor vid behov (Folkhälsomyndigheten, 2013).
Barn med funktionsnedsättning
En funktionsnedsättning innebär att en individ har en nedsättning av fysisk, psy-kisk eller intellektuell funktionsförmåga (Socialstyrelsen [SOS], 2014). Det kan vara ett fysiskt handikapp, rörelsehinder, en sjukdom, synskada, hörselskada, neu-ropsykiatriskt funktionshinder eller utvecklingsstörning av något slag (Statens folkhälsoinstitut [FHI], 2012). Funktionsnedsättning uppstår till följd av en skada som antingen kan vara medfödd eller förvärvad. Sådana sjukdomar, skador eller tillstånd kan vara bestående eller övergående natur (SOS, 2014).
4 Det är svårt att fastställa kriterier om vem som ingår i gruppen barn med funkt-ionsnedsättning. Olika slags funktionsnedsättningar kan ha olika stor betydelse i olika sammanhang, exempelvis i vilken utsträckning funktionsnedsättningen på-verkar hälsotillståndet i munnen. Gruppen barn med funktionsnedsättning är heller inte en homogen grupp. Det förekommer stora skillnader inom gruppen, bland annat vilka möjligheter och behov barnen har (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor [MUCF], 2012).
Det finns svårigheter med att beskriva situationen för barn med funktionsnedsätt-ning eftersom gruppen består av olika individer med olika förutsättfunktionsnedsätt-ningar. Det är även svårt att ge en allmän beskrivning av barngruppen på grund av att det är en stor grupp som innefattas av individer som skiljer sig åt på många olika sätt, avse-ende bland annat ålder och levnadsvillkor. Det är till exempel stora skillnader i levnadsvillkor mellan barn i 5 års ålder och 17 års ålder. Det är därför ännu svå-rare att ge en generell bild av gruppen barn med funktionsnedsättning. Ett sätt att minska generaliseringarna är genom att särredovisa statistik utifrån olika typer av funktionsnedsättningar. Men eftersom det i Sverige saknas registreringsuppgifter att tillgå för att beskriva barn med olika typer av funktionsnedsättningar, blir det svårt att göra en sådan uppdelning. För det första så syns inte alla barn i statisti-ken. Det finns många barn som inte har möjlighet att delta i enkätundersökningar på grund av exempelvis språksvårigheter, lässvårigheter eller koncentrationssvå-righeter. Detta medför till att det föreligger en risk att särskilt utsatta grupper osynliggörs och vissa problem i en grupp riskerar att underskattas. Det föreligger även olikheter mellan olika sorters funktionsnedsättningar, då det finns lätta eller svåra besvär av en funktionsnedsättning. Det leder till svårigheter att hitta under-sökningar där det ingår samma grupp av barn med funktionsnedsättning. Ännu en svårighet i detta är att en del studier riktar sig till en större åldersgrupp än barn eller att den beskrivna barngruppen skiljer sig åt mellan olika studier (MUCF, 2012).
Att beskriva barn med funktionsnedsättningar som en homogen grupp innebär alltså att det finns risk att vissa betydande skillnader mellan olika gruppen döljs eller att särskilda barngrupper med funktionsnedsättning som har det särskilt svårt osynliggörs. Att redovisa barn med funktionsnedsättning som en homogen grupp
5 skapar dock en möjlighet att göra en jämförelse mellan barn med funktionsned-sättning och barn utan funktionsnedfunktionsned-sättning (MUCF, 2012).
Det är av betydande mening att till en början definiera vilka som har valts att ingå i gruppen barn med funktionsnedsättning. En klargörande måste göras, vilket är att studiens fokus ligger på barnet och dennes hälsa och inte funktionsnedsätt-ningen. Varför det är viktigt att fokusera på funktionsnedsättning har sin grund i att individer med funktionsnedsättning är en särskild utsatt grupp, vilket behöver belysas inom folkhälsovetenskaplig forskning (FHI, 2008). I Rapporten från ung-domsstyrelsen presenteras det att andelen unga med funktionsnedsättning som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som ganska eller mycket dåligt är fyra gånger så hög som bland övriga unga, 17 procent jämfört med 4 procent (MUCF, 2012). Utgångspunkten i denna studie kommer därför att vara barn med funktionsned-sättning och deras hälsa, oavsett typ och svårighetsgrad av funktionsnedfunktionsned-sättning.
Barn med funkitonsnedsättning i Sverige
Ovannämnda fakta visar att det är svårt att få fram tillförlitlig statistisk om preva-lensen av barn med funktionsnedsättning i Sverige. Därför kommer all statistik som presenteras nedan att uppskattas med hjälp av uppgifter från olika urvalsun-dersökningar av befolkningens hälsa och välfärd. Skillnader mellan olika under-sökningar avseende urval, metoder och definitioner av funktionsnedsatta har bort-sets. Istället har resultatet från urvalsundersökningarna studerats och det visade sig att andelen barn med funktionsnedsättning är ungefär lika stor i flera av under-sökningarna. De olika genomgångna statistikkällorna ger inte en heltäckande bild av gruppen barn med funktionsnedsättning. Men denna kombination av olika käl-lor visar utifrån befintligt material en bild av funktionsnedsättning bland barn i Sverige.
Statens folkhälsoinstitut har utfört en nationell kartläggning av olika nationella urvalsundersökningar och en uppskattning av antalet barn och unga med funkt-ionsnedsättning presenterades. Kartläggningen visar att 14 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 har en funktionsnedsättning. Definitionen av funktionsnedsättning var följande: ”Funktionsnedsättning betyder här att man exempelvis har ett rörel-sehinder, dyslexi, nedsatt syn eller hörsel. Det kan också vara att man har ADHD,
6 epilepsi eller diabetes” (FHI, 2011). I tabell 1 presenteras andelen flickor respek-tive pojkar med funktionsnedsättning i årskurs 6 och 9.
Tabell 1. Andel elever med funktionsnedsättning, uppdelade på kön och årskurs (i
procent).
Årskurs Flickor Pojkar Samtliga
Årskurs 6 11 13 12
Årskurs 9 16 17 17
Årskurs 6 och 9 14 15 14 Källa: (FHI, 2011)
Totalundersökningen gav dock inte någon information om vilken funktionsned-sättning, hur många funktionsnedsättningar eller funktionsnedsättningens svårig-hetsgrad den svarande eleven hade. Men det visas tydligt att förekomsten av funktionsnedsättningar stiger med åldern. Andelen funktionsnedsatta tycks alltså öka från cirka 6 procent bland de yngsta barnen till cirka 17 procent bland unga som är 16 år. Andelen ökar ytterliga till 20 procent för dem mellan 16 till 19 år och 26 procent för åldergruppen 20 och 24 år (FHI, 2011).
Kartläggningen visar att astma och allergier är de vanligaste funktionsnedsätt-ningar bland barn. De står för ungefär hälften av barns långvariga sjukdomar eller besvär, eller är anledning till att barnen tar medicin dagligen. Läs- och skrivsvå-righeter samt mag- och tarmbesvär tillhör också de vanligaste (FHI, 2011).
En enkätundersökning med titeln ”Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna” visar mer specifik information avseende svårighetsgrad av funktionsnedsättning, vilken funktionsnedsättning den svarande har samt om bar-net har en eller flera funktionsnedsättningar. Undersökningen genomfördes år 2011 och omfattade ett urval av barn i åldern 2-17 år. Urvalet omfattade 3200 barn och är stratifierad på ålder och kön. Enkäten besvarades av 1461 personer, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 46 procent. En tredjedel av föräldrarna fyllde i enkäten tillsammans med sitt barn. Resultatet från undersökningen visade att var tredje barn har en funktionsnedsättning (33 procent). Cirka hälften har lindringa funkitonsnedsättningar och knappt hälften har måttliga eller svåra
funktionsned-7 sättningar. Den betydligt högre andelen med funktionsnedsättning i denna under-sökning förklaras bland annat av att lindriga funktionsnedsättningar inkluderades i studien. Om lindriga sjukdomar eller funktionsnedsättningar exkluderas blir resul-tatet mer lik den föregående studien (14 procent) (FHI, 2012).
Studien visade att det är vanligare bland pojkar än bland flickor att ha en eller flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Andelen bland pojkar är 36 procent jämfört med 30 procent bland flickorna. Resultatet visade även att fö-rekomsten av långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar är störst i de två äldsta åldersgrupperna (FHI, 2012). Nedan visas i tabell 2 andelen barn som upp-ges ha en eller flera funktionsnedsättningar.
Tabell 2. Andel barn som uppges ha en eller flera funktionsnedsättningar,
uppde-lade på kön och ålder.
Kön Andel (procent %)
Pojkar 36
Flickor 30
Åldersgrupper Andel (procent %)
2-6 år 25
7-12 år 34**
3-17 år 40**
Samtliga 33
**Skillnaden gentemot åldersgruppen 2-6 år är statistiskt säkerställd på 95 procent nivå. Källa: (FHI, 2012)
I studien framgick det att de vanligaste långvariga sjukdomar och funktionsned-sättningar i åldersgruppen 2-17 år är allergisk snuva (8,7 procent), eksem (7,8 procent), astma (6,8 procent) och mag- och tarmbesvär (5,4 %). Det är vanligare att pojkar uppges ha en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning som är mått-lig eller svår, 50 procent jämfört med 40 procent hos flickorna. Den skattade svå-righetsgraden stiger med åldern. Andelen barn som har måttlig eller svår funkt-ionsnedsättning är större bland åldersgrupperna 7-12 år och 13-17 år än bland barnen 2-6 år (FHI, 2012). Detta redovisas närmare i tabell 3.
8
Tabell 3. Andel barn som uppges ha lindriga, måttliga eller svåra
funktionsned-sättningar, uppdelade på kön och ålder (procent %) Svårighetsgrad Pojkar Flickor 2-6
år 7-12 år 13-17 år Samtliga Lindrig 18 18 17 18 19 18 Måttlig eller svår 18** 12 8 16** 21** 15 Totalt 36 30 25 34 40 33
**Skillnaden gentemot Flickor respektive åldersgruppen 2-6 år är statistiskt säkerställd på 95 pro-cent nivå. Källa: (FHI, 2012)
Aktörer som beskriver situationen för barn med funktionsnedsättning med hjälp av register är försäkringskassan och socialstyrelsen. Försäkringskassans statistik från 2011 visade att 27500 individer under 30 år hade aktivitetsersättning (Arbets-förmedlingen [AMS] & Försäkringskassan [FK], 2011). Socialstyrelsens statistik från år 2010 visade att ca 20 000 barn och unga upp till 22 år hade fått stöd enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (SOS, 2012).
Ojämlikhet i hälsan
En viktig resurs och rättighet i en människas liv är hälsan. Den grundläggs under uppväxten och bygger på en god fysisk och psykisk hälsa, ekonomisk och social trygghet, skydd från kränkande behandling såsom utsatthet, brott, mobbning, dis-kriminering samt goda möjligheter att påverka sin livssituation och sin närmiljö. En funktionsnedsättning i sig behöver inte leda till en försämrad hälsa, men i ett flertal undersökningar har det påvisats att barn med funktionsnedsättning har en sämre hälsa. Ur ett hälsoperspektiv är barn med funktionsnedsättning alltså en särskilt utsatt samhällsgrupp (Pellmer & Wramner, 2007). Utifrån rapporten ”Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna” får vi aktuell kunskap som tyder på att barn med funktionsnedsättning behöver ytterligare stöd och hälsofrämjande insatser för att samhället ska uppnå målet som innebär en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (FHI, 2012).
Alla undersökningar som har genomförts under de senaste åren pekar i samma riktning, vilket är att barn med funktionsnedsättning har sämre allmänt
hälsotill-9 stånd än övriga barn. Oavsett hur svår funktionsnedsättning ett barn har, lider bar-net oftare av magvärk, huvudvärk, sömnproblem samt aptitlöshet (FHI, 2012). Dessutom bedömer barn och unga med funktionsnedsättning sin hälsa som sämre än övriga barn och unga (MUCF, 2012). I många fall finns det ingen tvekan om att det finns ett direkt samband mellan funktionsnedsättningen och den nedsatta hälsan. Samtidigt är hälsan hos barn med funktionsnedsättning sämre än vad den behöver vara. En stor del av ohälsan beror inte på funktionsnedsättningen i sig, utan på välkända riskfaktorer för ohälsa som kopplas till livsvillkor och levnads-förhållanden. Det innebär att den högre hälsan är till viss del påverkbar genom samhälleliga insatser (Folkhälsomyndigheten, 2014). Nedan presenteras under rubriken ’’Hälsan hos barn med funktionsnedsättning’’ statistik som visar tydligt att det finns en skillnad i hälsa mellan barn med och utan funktionsnedsättning.
Hälsan hos barn med funktionsnedsättning
Rapporten ”Hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning” visar att elever med funktionsnedsättning mår sämre, har sämre levnadsvanor och löper större risk att utsättas för mobbning än övriga elever (FHI, 2011). Undersökningar som kommer att presenteras nedan avseende barn med funktionsnedsättning och deras hälsa utgår ifrån tre hälsoindikatorer, vilka är självskattad hälsa, stressrelaterade symptom samt vårdbehov och läkemedelsanvändning. Den första indikatorn byg-ger på barnens egen uppfattning om sin hälsa. Den andra bygbyg-ger på hur ofta bar-nen uppger sig lida av olika stressrelaterande besvär såsom huvudvärk och sömn-problem. Den tredje bygger på att om ett barn är i behov av vård eller läkemedel så är det ett tecken på någon typ av ohälsa.
Självskattad hälsa
I en undersökning från Barnombudsmannen fick barn ange hur nöjda de var med kroppen och hälsan, familjen, kompisarna, fritiden, närmiljön, skolan med mera. Resultaten tydde på att hälsan har en större betydelse för barn med funktionsned-sättning än för övriga barn. Samtidigt är barn med funktionsnedfunktionsned-sättning mindre nöjda med sin hälsa och kropp. De upplever också oftare psykisk ohälsa och fler stressrelaterande symptom i sin vardag än elever utan en funktionsnedsättning (FHI, 2011).
10 I en annan ungdomsenkät fick svarspersoner också bedöma sitt allmänna hälsotill-stånd. Resultatet från denna undersökning visade stora skillnader mellan unga med funktionsnedsättning och unga utan funktionsnedsättning. Ungefär 50 pro-cent av unga med funktionsnedsättning angav att de mår ganska eller mycket bra jämfört med över 80 procent bland övriga unga. Andelen unga med funktionsned-sättning som bedömde sitt allmänna hälsotillstånd som ganska eller mycket dåligt är fyra gånger så hög (6,5 procent) jämfört med övriga unga (0,4 procent). I ung-domsenkäten kunde det även påvisas att 30 procent av unga funktionsnedsatta var mycket eller ganska missnöjda med sin hälsa. Motsvarande andel bland unga utan funktionsnedsättning var 8,5 procent (MUCF, 2012).
Somatiska och psykiska besvär
Enkätundersökningen från barnombudmannen visade också att de flesta besvären, såsom magbesvär, huvudvärk, sömnlöshet och aptitlöshet, är ungefär två till tre gånger så vanliga bland barn med lindriga funktionsnedsättningar än barn utan funktionsnedsättning. Samtliga besvär förekommer oftare hos barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar. Aptitlöshet är sju gånger så vanligt bland barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar än barn utan funktionsnedsätt-ning. Sett till typen av funktionsnedsättning visade resultatet att samtliga besvär förekommer mer än dubbelt så ofta hos barn med främst fysiska eller neuropsy-kiatriska funktionsnedsättningar jämfört med barn utan funktionsnedsättning (FHI, 2012).
Nedan i tabell 4 redovisas förekomsten av somatiska och psykiska besvär bland barn med funktionsnedsättning. Tabellen visar svårighetsgraden och typen som förekommer hos barn som har olika somatiska och psykiska besvär. Siffrorna är angivna i procent, (%).
11
Tabell 4. Andelen barn i procent som har olika somatiska och psykiska besvär
varje eller varannan vecka (FHI, 2012). Svårighets-grad/ typ Magbe-svär Huvud-värk Sömn-löshet Yr-sel Ryggbe-svär Aptit-löshet Svårighets-grad Ingen 7 8 3 1 4 2 Lindrig 18** 17** 8** 4 4 8** Måttlig/svår 30** 19** 11** 5** 11** 15** Typ Ingen 7 8 3 1 4 2 Huvudsakli-gen fysisk 43** 22** 10** 8** 9* 10** Huvudsakli-gen neu-ropsykiatrisk 23** 20** 17** 7** 13** 22** Allergisjuk-domar 9 14* 5 1 3 6*
* Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. Källa: (FHI, 2012)
Barnets läkemedelsanvändning
Det är betydligt vanligare att barn med funktionsnedsättning använder receptbe-lagda läkemedel jämfört med övriga barn. Sett till typen av funktionsnedsättning är receptbelagda läkemedel vanligast bland barn med huvudsakligen neuropsykia-triska funktionsnedsättningar samt bland barn med allergisjukdomar.
I Följande tabell 5 redovisas användningen av receptbelagda läkemedel utifrån typ och svårighetsgrad av funktionsnedsättning (FHI, 2012). Andelen barn som an-vänder receptbelagda läkemedel redovisas i procent, (%)
12
Tabell 5. Andelen barn som använder receptbelagda läkemedel.
Svårighetsgrad/typ Andel (%) Svårighetsgrad Ingen 5 Lindrig 31** Måttlig eller svår 58** Typ Ingen 6 Huvudsakligen fysisk 32** Huvudsakligen neuropsykiatrisk 51** Allergisjukdomar 48** ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå
Källa: (FHI, 2012)
Avseende receptfria läkemedel mot huvudvärk, ledvärk eller annan värk kan det konstateras att barn med funktionsnedsättning använder sådana läkemedel i högre grad än andra barn. Till frågan gällande användningen av receptfria läkemedel under de senaste 4 veckorna svarade högst andel barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Totalt 41 procent av barn med neuropsykiatriska nedsätt-ningar svarade att de hade under de senaste 4 veckorna använt receptfria läkeme-del mot huvudvärk jämfört med 25 procent bland barn utan funktionsnedsättning (FHI, 2012).
Hälsans determinanter – Vad påverkar hälsan
Hälsan kan sägas vara bra eller dålig beroende på bland annat vilka livsvillkor och levnadsförhållanden en individ har. När det gäller levnadsvillkor bor fler barn med funktionsnedsättning med endast en av sina föräldrar jämfört med övriga barn. Levnadsvillkoren skiljer sig åt mellan föräldrar till barn med respektive utan funktionsnedsättning. Andelen föräldrar till funktionsnedsatta barn med högskole- eller universitetsutbildning är lägre än bland övriga föräldrar. Det gäller särskilt föräldrar till barn med fysiska nedsättningar, 39 procent. Det kan jämföras med 48 procent bland föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Andelen föräldrar som är arbetslösa eller sjukskrivna är också högre bland föräldrar till barn med funkt-ionsnedsättning än övriga föräldrar. Andelen är högst bland föräldrar till barn med
13 fysiska nedsättningar, 8 procent, jämfört med 4 procent bland föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Andelen som har haft svårt att klara de löpande utgif-terna är därmed större bland föräldrar till barn med funktionsnedsättningar jämfört med föräldrar till barn utan funktionsnedsättning (FHI, 2012).
Avseende barnens fritidsaktiviteter och fysisk aktivitet förekommer det små eller inga skillnader mellan barn med respektive utan funktionsnedsättning. Det är dock vanligare att barn med funktionsnedsättning ägnar mer tid åt stillasittande fritids-aktiviteter, såsom teve-och datorspel. Men det verkar inte som om stillasittande fritidsaktiviteter sker på bekostnad av fysisk aktivitet, eftersom barn med funkt-ionsnedsättning är överlag lika fysisk aktiva som barn utan funktfunkt-ionsnedsättning (FHI, 2012).
Barn med funktionsnedsättning är klart överrepresenterade bland barnen med be-tydande problem. Med bebe-tydande problem menas psykosomatiska besvär, kon-centrationssvårigheter, nedstämdhet, bristande välbefinnande och problemens påverkan i vardagslivet. Barn med funktionsnedsättning är överrepresenterade bland de barn som har svårigheter med sina känslor, sin koncentrationsförmåga, sitt beteende samt med att komma överens och umgås med andra. Dessa svårig-heter stör vardagslivet inom familjen, med kamraterna, i skolarbetet samt vid fri-tidsaktiviteter (FHI, 2011).
Hälsorisker bland barn med funktionsnedsättning
I och med att barn med funktionsnedsättning har livsvillkor och levnadsförhållan-den som skiljer sig från övriga barn utsätts de för olika hälsorisker i större ut-sträckning.
Barn med funktionsnedsättning lever i utsatthet. Många barn och unga med funkt-ionsnedsättning lever med sämre delaktighet jämfört med övriga barn och unga. För barn och unga med funktionsnedsättning är risken att utsättas för olika typer av våld, såsom sexuell våld, fysisk våld och mobbning, större än hos övriga barn. De trivs sämre i skolan och utsätts oftare för mobbning jämfört med andra barn (FHI, 2012). Totalt 16 procent av barnen med funktionsnedsättning blir mobbade jämfört med 6 procent bland övriga barn. Risken för funktionsnedsatta barn att
14 utsättas för våld i hemmet är dubbelt så stor som för övriga barn (Barnombuds-mannen, 2012). ”Dejting våld” är även en typ av våld som unga funktionsnedsatta utsätts för i större utsträckning jämfört med övriga unga. Dejting innebär att indi-vider träffas för att se hur bra de passar ihop. ”Dejting våld” definieras som fysisk, sexuell och/eller emotionell våld under en dejting relation. I en studie, utfört av Mitra et. al. (2012) i Massachusetts bland gymnasieelever, visade det sig att ande-len unga som utsattes för ”dejting våld” var 18,1 procent bland funktionsnedsatta jämfört med 6,4 procent bland övriga unga. Resultatet visar att det är 3 gånger troligare att unga med funktionsnedsättning utsätts för ”dejting våld” jämfört med unga utan funktionsnedsättning (Mitra et. al., 2012).
Barn med funktionsnedsättning löper en större risk att drabbas av skador. Skador är bland de faktorer som har ett samband med det fysiska och det psykiska hälso-tillståndet och påverkas av funktionsnedsättningen. I en studie utförd av Sinclair & Xiang (2008) på barn mellan 0-17 år, visade det sig att förekomsten av skador var 3,8 procent bland barn med funktionsnedsättning jämfört med 2,5 procent bland övriga barn. I en annan studie, utförd av Xiang et. al. (2014) påvisades det att förekomsten av brännskador är signifikant högre hos barn med funktionsned-sättning än hos övriga barn. Studien visade att risken att drabbas av oavsiktliga skador i hemmamiljön bland barn med utvecklingsstörning är dubbelt så stor jäm-fört med barn utan funktionsnedsättning (Xiang et. al., 2014).
Sambandet mellan övervikt och funktionsnedsättning hos barn och unga har stu-derats av forskarna Neter e al. (2010). Resultatet visade att 30,6 procent av funkt-ionsnedsatta barn var överviktiga jämfört med 9,9 procent bland övriga barn. Av-seende fetman var andelen feta 10,6 procent bland funktionsnedsatta barn jämfört med 1,8 procent bland barn utan funktionsnedsättning. Fetma hos funktionsned-satta barn och unga är en riskfaktor för att utveckla kroniska sjukdomar och se-kundära tillstånd som förknippas med funktionsnedsättningen såsom trötthet, smärta, trycksår, depression och social isolering (Neter e al., 2010)
Att tänka och arbeta hälsofrämjande
Följande del syftar till att ge en idémässig och teoretisk utgångspunkt för att kunna arbeta hälsofrämjande på ett medvetet sätt.
15
Folkhälsoarbetet och funktionsnedsättning
Folkhälsoarbetet innefattas av två komponenter – att förebygga sjukdom (disease prevention) och att främja hälsa (health promotion). Folkhälsoarbetet definieras som ” det som vi som ett samhälle gör för att säkerställa levnadsvillkor vilka främjar människors hälsa”. Det är ett arbete som måste vara uppbyggt på kun-skaper om faktorer och förhållanden som gör individer sjuka (patogenes) och om kunskaper om vad som gör att individer förblir friska (salutogenes). Arbetet ska vara kunskapsbaserat. Janlert (2000) definierar det som ”förebyggande och hälso-främjande arbete byggt på bästa tillgängliga kunskap baserat på aktuell forskning och beprövad erfarenhet”. Hälsofrämjande innebär att samhället tillvaratar männi-skors positiva krafter och möjligheter samt stödjer deras växande i en hälsosam riktning. Hälsofrämjande arbete skapar möjlighet för människor att öka och för-bättra kontrollen över sin hälsa. Genom att minska skillnader i hälsa kan ekono-miska vinster samt hälsa och livskvalitet för många människor upprätthållas. För att uppnå detta bör man rikta samhällsinsatser på särskilt utsatta grupper, såsom funktionsnedsatta individer, och åtgärderna bör dels omfatta välfärdsinsatser som involverar flera samhällssektorer och dels enskilda riskfaktorer (Pellmer & Wrammer, 2007).
För att individer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att uppnå fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande måste de kunna identifiera sina strävan-den samt bli medvetna om dem. Dessutom måste de kunna tillfredsställa sina be-hov och förändra eller bemästra miljön. Hälsan ska ses som resurs i vardagslivet och inte målet i tillvaron (Pellmer & Wramner, 2007).
Tidiga insatser är viktiga eftersom de bidrar till att ohälsosamma levnadsvanor kan förebyggas och goda levnadsvanor kan främjas. För att uppnå en jämlik hälsa i befolkningen krävs det att ta hänsyn till hur olika levnadsvanor fördelar sig i olika samhällsgrupper samt ta reda på vilka möjligheter och förutsättningar som finns bland olika samhällsgrupper (Pellmer & Wramner, 2007). Samhällsinter-ventioner visar att människors hälsa och välbefinnande kan förbättras genom att bygga upp samt stödja hälsofrämjande faktorer (Naidoo & Willis, 2007). Exem-pelvis om funktionsnedsatta barn är mindre fysisk aktiva än övriga befolkningen,
16 bör folkhälsoarbetet skapa miljöer som underlättar för barn med funktionsnedsätt-ning att bli mer fysisk aktiva. Processen med att arbeta förebyggande och hälso-främjande börjar med insamling av epidemiologisk data som hjälper oss att, förstå behoven som finns i samhället, identifiera högriskgrupper samt planera behand-ling och förebyggande strategier (Purohit et. al., 2010).
Hälsans bestämningsfaktorer
Människors livsstil baseras inte enbart på fria intellektuella val, utan styrs också av omgivningen, såsom det hälsofrämjande stödet som erbjuds av samhället. Det är därför viktigt att insatser utgår ifrån att stärka människor så att de kan hantera och påverka sin livssituation. Hela ansvaret bör alltså inte ligga enbart på indivi-den. Att förbättra hälsan hos individer är ett ansvar som också bör ligga på sam-hället (Pellmer & Wrammer, 2007).
Disease, illness och sickness
Gränsdragningen mellan sjukdom och hälsa är inte så enkel, särskild då det svenska språket innefattar ett begrepp (sjukdom). För att klargöra begreppet sjuk-dom kan sjuksjuk-domsbegreppen på engelska användas. Vårt sjuksjuk-domsbegrepp mots-varas av de engelska begreppen ”disease”, ”illness” och ”sickness”. ”Disease” innebär en biologisk avvikelse i form av objektiva medicinska störningar. Patien-ten får alltså på grund av biologisk avvikelse en diagnos som grundas på medi-cinska fynd. ”Illness” innebär de upplevelser som patienten subjektivt beskriver och kan både vara en konkret funktionsnedsättning eller någon form av lidande. Begreppet har av vissa forskare jämställt med ”ohälsa”, medan andra har beskrivit det som tillståndet ”att må dåligt” mer generellt. Det tredje engelska uttrycket, ”sickness”, beskriver en sjukroll i relation till samhället såsom oförmåga att klara av sociala krav till följd av sjukdomen. Här spelar en viktig roll vilken kultur och samhälle en individ tillhör (Pellmer & Wramner, 2007).
Inom folkhälsovetenskap ses det friska och det sjukliga tillståndet som överlap-pande och det är av intresse att diskutera vilken avgränsning det finns mellan be-greppen. Hälsokorset är en modell (Figur 1) som beskriver relationen mellan frisk-sjuk och hälsa-ohälsa. Modellen består av två axlar som korsar varandra, där den ena axeln är upplevelseinriktad för hälsa och välbefinnande medan den andra
17 axeln beskriver medicinskt diagnotiserad sjukdom (Nationellt centrum för flexi-belt lärande [CFL], 2004). Figuren tydliggör dimensionen av att individer ur ett medicinskt perspektiv kan vara friska, samtidigt som de upplever frånvaro av väl-befinnande (Pellmer & Wramner, 2007).
Figur 1. Hälsokorset tydliggör relationen mellan frisk-sjuk och hälsa-ohälsa
Källa: (CFL, 2004)
Denna figur kan kopplas till WHO:s hälsodefinition (2003) (Se bilaga 3). Hälsan beskrivs som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefin-nande och handlar alltså inte om enbart frånvaro av sjukdom eller nedsättning (WHO, 2003). Enligt hälsokorset och WHO:s synsätt, kan exempelvis en männi-ska må bra samt uppleva sig ha god hälsa trots att hon i medicinsk mening är sjuk (Fältet D i figur 1). Tvärtom kan man må dåligt utan att i medicinsk mening vara sjuk (Fältet A i figur 1) (CFL, 2004). Kopplas detta synsätt till funktionsnedsätt-ning, innebär det att, bara för att en individ har en funktionsnedsättfunktionsnedsätt-ning, innebär det inte att individen har en sjukdom eller att individen inte har en god hälsa. Detta gäller trots att individen med funktionsnedsättning i medicinsk mening är sjuk.
MUNHÄLSA
Munhälsa bör ses i ett helhetsperspektiv. Idag är det känt att det finns ett samband mellan låg tandstatus, ohälsa i munnen och individens allmänna hälsotillstånd. Hälsotillståndet i munnen påverkar i stor utsträckning individens allmänna hälso-tillstånd, det vill säga den fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. God mun-hälsa kan vara en avgörande faktor avseende att tillgodogöra sig en näringsrik samt varierad kost. Det innebär att smärta eller problem i munhålan kan leda till svårigheter med att inta vissa födoämnen, vilket innebär ökad risk för
undernä-18 ring. Undernäring leder till att individer får en ökad risk för fall och trycksår. För många individer innebär både välbefinnande och livskvalitet att kunna svälja, tugga samt känna smaker. I de fall måltider och ätandet blir ett problem kan detta bidra till att individen drar sig undan socialt (SUS, 2014).
Det finns många olika orsaksfaktorer till att en individ får en sämre munhälsa. Både fysiska och psykiska sjukdomar har en påverkan, men även normala ”friska” åldrandet innebär förändringar som kan orsaka en sämre munhälsa. En orsak till dålig munhälsa är försämrat allmäntillstånd samt funktionshinder (Se bilaga 3). Funktionshinder leder till att individen inte klarar av sina personliga aktiviteter i dagliga livet. När en individ behöver stöttning eller assistans vid munvården kan det upplevas som gränsöverskridande, både för den som behöver hjälp samt för den som utför munhälsovården. Exempel på individer som påverkas av detta är funktionsnedsatta och äldre. Försämrat hälsotillstånd leder också oftast till ett ökat läkemedelsintag. Läkemedel påverkar ofta miljön i munhålan på ett negativt sätt (Skånes universitetssjukhus [SUS], 2014).
Tandvårdsstödet
Tandvården har förbättrats under de senaste årtiondena (SUS, 2014). Idag omfat-tas alla som bor i Sverige av ett tandvårdsstöd från och med det år en individ fyll-ler 20 (FK, 2014). Det nuvarande tandvårdsstödet infördes år 2008 och innefattas av ett allmänt tandvårdsstöd på 150 eller 300 kronor per år (beroende på ålder) samt av ett skydd mot höga kostnader. Skyddet mot höga kostnader gäller vid betalning för tandvård över 3000 kronor. Därefter betalas 50 procent av kostna-derna för tandvård tills dess att kostnakostna-derna har överstigit 15000 kronor. Då beta-las endast 15 procent av kostaderna. Tandvårdsskyddet avsätts av regeringen och uppgår till 5-6 miljarder kronor årligen (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket [TLV], 2012). Från och med den 1:a januari 2013 infördes ett särskilt tandvårds-bidrag. Det särskilda tandvårdsbidraget är till för förebyggande vård för vissa pa-tientgrupper som har sjukdom och funktionshinder. För barn och ungdomar som är yngre än 20 år är tandvården helt gratis (FK, 2014).
19
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med föreliggande litteraturstudie är att utifrån vetenskaplig kunskap skapa en beskrivning över hälsan bland barn med funktionsnedsättning, med särskilt fokus på munhälsan bland denna samhällsgrupp. Nedan följer de frågeställningar som ska besvaras i denna litteraturstudie.
Frågeställningar
- Hur ser det hälsotillståndet i munnen bland barn med både fysiska och psykiska funktionsnedsättningar i åldersgruppen 0-18 år?
- Finns det en signifikant statistisk skillnad avseende munhälsan och tand-vårdsbehovet bland barn med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar i åldersgruppen 0-18 år och barn utan funktionsnedsättning i samma ål-dersgrupp?
- Om det finns en signifikant skillnad avseende munhälsa och tandvårdsbe-hovet mellan barn med och utan funktionsnedsättning i åldersgruppen 0-18 år, vilka faktorer orsakar denna skillnad?
Avgränsningar
I denna litteraturstudie har ett flertal avgränsningar gjorts. Endast studier med verifierade statistiska fynd innefattas i studien. Studien behandlar den generella munhälsan bland barn med funktionsnedsättning oavsett typ och svårighetsgrad samt skillnader som finns i munhälsa mellan barn med och utan funktionsnedsätt-ning. Avsikten med detta är att påvisa ifall det finns en skillnad mellan grupperna och därmed presentera orsaksfaktorerna till denna skillnad. Begränsningar har därför gjorts vid val av artiklar, vilka kommer att presenteras under metoddelen. Uppsatsen behandlar endast barn i åldersgruppen 0-18 år.
I denna studie definieras munhälsan hos en individ som ett gott hälsotillstånd i munnen, det vill säga frånvaro av sjukdom i munnen samt att individen har friska tänder och ett friskt tandkött. Detta är en del av munhälsan. Individens egen upp-fattning om sitt hälsotillstånd i munnen betraktas också som avgörande för mun-hälsan. Subjektiva och objektiva mått är lika viktiga för att avgöra hälsotillståndet i munnen bland en befolkningsgrupp (Tandläkartidningen, 2004). I denna studie ligger fokus främst på det subjektiva tillståndet. Orsaken till detta är att det är
20 svårt att få en objektiv mått avseende munhälsan bland barn med funktionsned-sättning. Många barn saknar förmågan att avgöra sitt hälsotillstånd i munnen samt kunskap om vad som är viktigt för deras munhälsa och deras rättigheter inom tandvården (Klingberg & Hallberg, 2012).
I denna studie innebär tandvårdsbehov att individer som på grund av en sämre munhälsa är i behov av en enkel, måttlig eller komplex tandvård. Inom tandvårds-behov inkluderas också tandvårds-behovet av preventiv behandling och/eller behandling av sjukdom eller ohälsa (alla preventionsnivåer).
METOD
Fokus i denna litteraturstudie har varit att systematiskt undersöka den evidensba-serad, främst kvantitativ, forskning som finns om munhälsan bland barn med funktionsnedsättning. Evidensbaserad forskning är forskning som har publicerats i vetenskapliga journaler. I följande del återfinns en transparent beskrivning över hur litteratursökningen i databaserna har genomförts. Tillvägagångssättet beskrivs bland annat med ett sökschema. Till en början beskrivs artikelsökningen och in-kluderings- och exkluderingskriterierna. Därefter presenteras artikel- och kvali-tetsgranskningen. Delen avslutas med en presentation över hur materialet har be-arbetats.
Artikelsökning
Till detta projekt har systematisk litteraturstudie valts som en forskningsstrategi. En genomgång av vetenskapliga original artiklar har utförts inom det valda pro-blemområdet.
Den genomförda litteraturstudien innefattar totalt 9 kvantitativa studier och en litteraturstudie som har analyserat 4 kvalitativa intervjuer. På grund av den valda ansatsen, vilken är kvantitativ ansats, utfördes en sökning efter vetenskapliga ar-tiklar i databasen PubMed. Totalt gjordes 12 sökningar vid tre olika tillfällen där sökord som var relevanta för studiens syfte och område valdes ut. Nedan i tabell 6, 7 och 8 presenteras sökresultaten.
21
Tabell 6. Sökresultat i databasen PubMed under 7 maj 2014.
Datum Sökord Träf-far Granskade abstracts Granskade artiklar Använda artiklar 2014-05-07 Disabled Child-ren 12257 2014-05-07 Disabled Child-ren AND He-alth 5127 4 3 2 2014-05-07 Disabled chil-dren AND Health indica-tors 165 3 2 1
Tabell 7. Sökresultat i databasen PubMed under 8 maj 2014.
Datum Sökord Träf-far Grans-kade abstract Granskade artiklar Använda artiklar 2014-05-08 Disabled child-ren AND Wellbeing 24 2014-05-08 Handicapped children AND Health 5 521 2014-05-08 Children with different types of disability AND Health AND Effects of child health 15 2014-05-08 Health deter-minants AND Children with different disa-bility 22
Tabell 8. Sökresultat i databasen PubMed under 21 maj 2014.
Datum Sökord Träffar Granskade abstracts
Granskade artiklar
Använda artiklar
22 2014-05-21 Oral Health AND Disa-bled children 321 50 18 5 2014-05-21 Oral health AND disor-ders AND Children 0 2014-05-21 Oral health AND Handicapped children 6 2014-05-21 Oral health AND Riscfac-tors AND Disabled chil-dren 15 4 2 2 2014-05-21 Oral health AND children with different types of disa-bility 2 1 1
Inkluderings- och exkluderingskriterier
Inkluderingskriterierna för artiklarna var att de skulle vara vetenskapliga, publice-rade på engelska samt innefatta abstract. Urvalskriterierna för valet av litteratur var vetenskaplighet och nyttjande av texter som är så nära primärkällor som möj-ligt. Kriterier på vetenskaplighet var att artiklarna skulle vara
evidensbaserade. Dessutom skulle författaren ha baserat sitt material på egen forskning eller andras forskning som framgått av referenser.
Artiklar som inkluderades skulle behandla munhälsan bland barn, mellan 0-18 år, med olika typer av funktionsnedsättningar. Artiklarna skulle antingen innefatta en jämförelse avseende munhälsan mellan barn med och utan funktionsnedsättning, eller enbart om det orala hälsotillståndet bland barn med funktionsnedsättning. Artiklar som behandlade faktorer som leder till att munhälsan är sämre och tand-vårdsbehovet är högre bland barn med funktionsnedsättning jämfört med övriga barn, inkluderades också. Artiklarna skulle behandla munhälsan i stort, det vill säga artiklar som behandlade en typ av oral ohälsa exkluderades. Även de artiklar som innefattade en målgrupp med en typ av funktionsnedsättning exkluderades. De studier som inte var tillgängliga på engelska samt artiklar som hade fokus på behandling eller behandlingsmetoder exkluderades.
23 Artikelgranskning
Medan sökningen i databasen PubMed utfördes, lästes alla artiklars rubriker. Ar-tiklarna med en intressant rubrik granskades närmare. Totalt 62 abstracts lästes och 26 artiklar granskades närmare. Med en närmare granskning är det inledning, metod och resultat som granskas närmare. Artiklar som granskades närmare stu-derade den generella munhälsan bland barn med funktionsnedsättning, oavsett typ av funktionsnedsättning. Slutligen valdes 10 artiklar, som uppfyllde inkluderings-kriterierna, att ingå i denna studie. På grund av att det fanns få studier om den studerade området, sammanfattades artiklarna enskilt i resultatdelen. I diskussion-en presdiskussion-enterades diskussion-en analys över de viktigaste resultatdiskussion-en, gdiskussion-enom att bland annat jämföra artiklarnas resultat, samt en diskussion om artiklarnas relevans för studi-ens syfte och frågeställningar. Till en början valdes 12 artiklar, men efter att ha granskat de ytterligare exkluderades 2 artiklar. Detta för att de inte var relevanta för studiens syfte. Slutligen utfördes en kvalitetsgranskning av de 10 artiklarna som inkluderas i studien. Kvalitetsgranskningen gjordes för kvantitativa studier enligt Willman (2006).
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes med hjälp av Willmans (2006) bedöm-ningsprotokoll för kvantitativa studier. Artiklarna granskades kritiskt enligt be-dömningsprotokollet. Det innebär att artiklarna kvalitet graderades och prövades i ett klassificeringssystem där poäng sattes för ett flertal vetenskapliga variabler. Slutligen summerades dessa poäng till en procentsats för varje studie som visade studiens slutliga kvalitet. Resultatet delades in i tre nivåer; artiklar som hade hög kvalitet (≥26 poäng, 80 %) fick grad I, artiklar som hade medelkvalitet (≥23 po-äng, 70 %) fick grad II och grad III fick de artiklar som hade låg kvalitet (≥19 poäng, 60 %). Variabler som studerades var bland annat beskrivning av metod, resultatets signifikans, om urvalet var representativt samt om det återfinns en rim-lig slutsats i artikeln. Sex av artiklarna fick gradering I och fyra av artiklar fick gradering II. Ingen artikel fick gradering III. Resultatet av kvalitetsgranskningen redovisas enligt bedömningsprotokollet (bilaga 1).
Databearbetning
För att få en överblick, sammanfattades artiklarna i en tabell (bilaga 1). I tabellen ingick rubrikerna titel, författare, år och land, syfte, studiedesign och metod,
del-24 tagare och bortfall, resultat, kommentar samt kvalitetsgrad. Artiklarna lästes och sammanfattades flera gånger i syfte att skapa en bra analys av de viktigaste resul-taten som påvisades i studierna. I resultatdelen valdes det att presentera en sam-manfattning över varför studie för sig. I resultatdiskussionen utfördes en analys över de viktigaste resultaten och slutsatserna i alla studier, vilket ledde till att flera kategorier valdes ut i diskussionsdelen. Analysen utfördes genom att studera lik-heter och skillnader som återfanns i artiklarnas resultat samt de mönster som på-träffades mellan och inom studierna. I diskussionsdelen togs det även upp en be-skrivning om varje enskild variabel i protokollet med syfte att säkerställa gransk-ningsresultatet.
Etisk övervägande
Eftersom denna är en litteraturstudie har jag inte behövt söka tillstånd hos en etisk kommitté.
RESULTAT
Nedan följer en sammanställning av 7 olika studier som innefattar vetenskaplig data om munhälsan bland funktionsnedsatta barn. Dessutom kommer 2 artiklar att presenteras som innefattar information om faktorerna som förknippas med mun-hälsan och tandhälsobehovet bland funktionsnedsatta barn.
Munhälsa bland barn med funktionsnedsättning i Taiwan
Munhälsan är avgörande för individens utveckling och tillväxt. Det är ett flertal studier som har påvisat att munhälsovården bland funktionsnedsatta barn förbises. Det har det påvisats att karies är bland de största munhälsoproblem följt av dålig munhygien och tandlossning bland denna samhällsgrupp. En studie som har ut-förts av Chen et. al. (2014) presenterar vetenskaplig data om munhälsan bland funktionsnedsatta barn i Taiwan.
25
Syfte och metod
Syftet med den genomförda studien var att studera det orala hälsotillståndet samt tandvårdsbehovet bland barn med särskilda behov (barn med funktionsnedsätt-ning). Det är en retrospektiv studie som utfördes i Taiwan, Taipei. Målgruppen valdes utifrån ett flertal kriterier vilka var att barnen skulle vara under 14 år vid genomförandet av studien, barnen skulle ha ett nationellt handikappintyg samt att barnen inte skulle ha erfarenhet av tandvårdsbehandlingar. Barn med cancer, kro-niska progressiva sjukdomar, såsom medfödd hjärtfel och diabetes typ-1 eller metabola sjukdomar uteslöts från studien. Barnen delades in i två åldersgrupper, barn mellan 2-6 år och barn mellan 6-14 år. Faktorer som studerades var bland annat förekomst av karies, skämda, extraherade och fyllda tänder. Antalet behand-lade tänder och bettavvikelser studerades också. Utifrån resultatet bildades två grupper. Den ena gruppen är barn med mjölktänder som hade karies, skämda, extraherade eller fyllda tänder (deft) och den andra gruppen är barn med perma-nenta tänder som hade karies, skämda, extraherade eller fyllda tänder (DMFT). Forskarna utförde en Chi-två test för att studera sambandet mellan åldersgrupper och status av munhälsa. Sambandet mellan typ och svårighetsgrad av funktions-nedsättning och munhälsa studerades också med envägs variansanalys (ANOVA). Den statistiska analysen utfördes med hjälp av SPSS version 17 (Chen et. al., 2014).
Resultat
Totalt ingick 96 barn i åldersgruppen 2-14. 39 av barnen var i åldersgruppen 2-6 år och 56 barn var äldre än 6 år. Resultatet visade att förekomsten av karies, skämda, extraherade eller fyllda tänder var högre bland barn i åldersgruppen 2-6 år (13.8 ± 4.3) jämfört med barn som är äldre än 6 år (10.5 ± 5.3; p < 0,001), oav-sett typ eller svårighetsgrad av funktionsnedsättning. Resultatet visade också att medelvärdet av totalt behandlade tänder bland målgruppen var 14,2 ± 3,8 oavsett åldersgrupp eller kön. Det genomsnittliga antalet av behandlingar på utsatta mas-sor och kronrestaureringar var 7,2 ± 3,9 respektive 5,8 ± 3,2 bland barn i ålders-gruppen 2-6 år och var signifikant högre jämfört med barn över 6 år (3,4 ± 3,3 och 2,7 ± 2,8). Förekomsten av bettavvikelser var betydligt högre bland barn över 6 år (91 procent) jämfört med barn i åldersgruppen 2-6 år (35 procent). Ingen signifi-kant skillnad fanns mellan olika grupper av funktionsnedsatta barn avseende antal
26 behandlade tänder. Kron restaureringar var dock högre bland autismgruppen jäm-fört med övriga funktionsnedsatta grupper. Tandvårdsbehoven var otillfredsställd i alla funktionsnedsatta grupper (Chen et. al., 2014).
Munhälsa bland funktionsnedsatta barn i Bangladesh
I följande studie studeras munhälsan bland barn med en funktionsnedsättning i Banglades.
Syfte och metod
Syftet med denna studie var att studera den oral hälsotillståndet bland funktions-nedsatta barn samt göra en jämförelse mellan barn med och utan funktionsned-sättning avseende den orala hälsan. Det är en tvärsnittsstudie som utfördes i Bang-ladesh. Totalt valdes 110 barn med en funktionsnedsättning och 110 barn utan funktionsnedsättning att ingå i studien. Dessutom delades barnen in i två grupper, barn med blandade tänder (mjölk- och permanenta tänder) och barn med perma-nenta tänder. Barnen var i åldersgruppen 3-14 år. Faktorer som studerades var förekomsten av skämda tänder och saknade tänder. Dessutom studerades tandköt-tet och munhygienen bland målgruppen (Nahar et. al., 2010).
Resultat
Totalt ingick 220 barn i åldersgruppen 3-14 år. Resultatet visade att det genom-snittliga antalet skämda tänder var 5,6 bland barn med mjölktänder och 6,5 bland barn med permanenta tänder. Motsvarande siffror bland barn utan funktionsned-sättning var 3,5 respektive 4. Det genomsnittliga antalet saknade tänder var 1,3 bland funktionsnedsatta barn jämfört med 1,0 bland barn utan funktionsnedsätt-ning. Indexvärdet för munhygien var 3 bland funktionsnedsatta barn och 2,47 bland övriga barn. När det gäller tandköttet hade 36 procent av funktionsnedsatta barn ett normalt och frisk tandkött jämfört med 73 procent bland barn utan funkt-ionsnedsättning. Totalt 50 procent av barnen hade mild gingivit jämfört med 23 procent bland övriga barn. Mild gingivit är en mild form av parodontal sjukdom. Den orsakas av irritation, rodnad och svullnad i tandköttet på grund av plack som bildas. Totalt 14 procent hade märkt gingivit bland funktionsnedsatta barn jämfört med 4,5 bland övriga barn (Nahar et. al., 2010).
27 Munhälsan bland indiska barn med funktiosnedsättning
I Indien får hälften av barnen under 5 år inte den tandvård som de behöver. Detta gäller särskilt bland funktionsnedsatta barn. I Indien är det cirka 2 gånger troligare att barn med funktionsnedsättning har otillfredsställt tandvårdsbehov jämfört med barn utan funktionsnedsättning oavsett ekonomiska förhållanden.
Orala sjukdomar kan ha en direkt inverkan på hälsan hos barn och ungdomar. För att förbättra oral hälsa bland barn med funktionsnedsättning krävs det därför epi-demiologisk data. I följande studie, utfört av Purohit et. al. (2010) jämförs det orala hälsotillstånden bland barn med funktionsnedsättning.
Syfte och metod
Syftet med studien var att jämföra det orala hälsotillståndet bland barn med funkt-ionsnedsättning samt studera behandlingsbehovet bland denna samhällsgrupp. Det är en tvärsnittsstudie som genomfördes bland barn i åldersgruppen 5-15 år med och utan funktionsnedsättning. Studien utfördes i specialskolor statliga skolor i Karnataka, Indien. Totalt 6 specialskolor och 11 statliga skolor ingick i studien. I specialskolorna var 273 barn i rätt åldersgrupp, varav dessa kunde endast 265 barn undersökas. Från de statliga skolorna ingick 310 barn i studien. I studien studera-des periodontal status (om det förekom inflammation eller inte runt tänderna), tändernas status och behandlingsbehovet bland målgruppen (Purohit et. al., 2010).
Resultat
Totalt ingick 575 barn i studien, varav dessa var 265 funktionsnedsatta och 310 utan funktionsnedsättning. Barnen delades in i två grupper, barn i åldersgruppen 5-9 och barn i åldersgruppen 10-15. Studiens resultat kommer att presenteras i följande tabell 9 (Purohit et. al., 2010).
28
Tabell 9. En jämförelse av den orala hälsotillstånd mellan barn med och utan
funktionsnedsättning presenteras. Barnen är i åldersgruppen 5-9 år eller 10-15 år (Purohit et. al., 2010).
Oral hälsotill-stånd
Åldersgrupp (år)
Barn med funkt-ionsnedsättning n och / (%) Kontrollgrup-pen n / (%) Sockerkonsumt-ion 5-15 (16,6) 5,8 % Aldrig besökt tandläkare 5-15 222 (83,8 ) 273 (88,1) Karies 5-9 47 (95,9) 82 (76,6) Karies 10-15 194 (89,8) 119 (58,6) Bettavvikelser 5-15 (66,4) (17,4) n= antal
Resultatet visade också att majoriteten av både grupperna borstade sina tänder dagligen med tandborste och tandkräm. Barn med funktionsnedsättning hade stat-istiskt högre värden avseende periodontium, blödning och tandsten jämfört med övriga barn. Medelvärdet för tandvårdsbehovet var högre bland barn med funkt-ionsnedsättning jämfört med övriga barn (Purohit et. al., 2010).
Munhälsan bland barn med funktionsnedsättning i Iran
Nedan presenteras en studie som innefattar statistik avseende det orala hälsotill-ståndet bland barn med funktionsnedsättning i Iran.
Syfte och metod
Syftet med den genomförda studien var att studera det orala hälsotillståndet bland barn med funktionsnedsättning samt bedöma barnens behandlingsbehov. Det är en randomiserad studie som genomfördes år 1996 i 13 specialskolor i olika socioe-konomiska områden i Mashad, Iran. Bland de 3000 barn som gick i specialsko-lorna, var det 1621 (609 flickor respektive 1012 pojkar) med olika typer av funkt-ionsnedsättning som ingick i studien. I Studien undersöktes förekomsten av karies hos barnen samt barnens munhygien. Dessutom undersöktes tandköttet och tand-vårdsbehovet mättes (Ajami et. al., 2007).
29
Resultat
Totalt ingick 1621 barn i studien, varav dessa var 609 flickor respektive 1012 poj-kar. Resultatet visade att majoriteten av barnen (81,7 procent) var kariesfria. Fö-rekomsten av karies var lägre bland barn med hörselnedsättning jämfört med barn med utvecklingsstörning och synnedsättning. Antalet saknade tänder på grund av karies var dock lägre bland utvecklingsstörda jämfört med syn- och hörselnedsatta barn. Medelresultatet för saknade tänder var 0,141 bland utvecklingsstörda, 0,209 bland hörselnedsatta och 0,245 bland synnedsatta. Förekomsten av fyllda tänder var lägre bland utvecklingsstörda jämfört med övriga grupper. Motsvarande me-delresultat var 0,077 bland barn med utvecklingsstörning, 0,183 bland hörselned-satta och 0,148 bland synnedhörselned-satta. Resultatet visade också att utvecklingsstörda hade lägre behov av tandvård än syn- och hörselnedsatta barn. Totalt sett behövde 26,3 procent en enkel behandling medan 25,1 behövde en komplex behandling bland alla barn. Totalt hade 49,04 procent av barnen otillfredsställd munhygien. Bland alla undersökta barn var bettavvikelser vanligare bland hörselskadade (Ajami et. al., 2007).
Oral hälsotillstånd bland funktionsnedsatta barn I Bombay
I följande del presenteras det orala hälsotillståndet bland funktionsnedsatta bar i Bombay, Indien.
Syfte och metod
Syftet med denna studie var att studera det orala hälsotillståndet bland barn med olika typer av funktionsnedsättning som går i specialskolor. Det är en tvärsnits-studie som genomfördes år 1995 i Bombay, Indien. Sammanlagt 593 barn i ål-dersgruppen 12-14 år ingick i studien. I studien undersöktes förekomsten av ka-ries, skämda, saknade och fyllda tänder, periodontal status och tandvårdsbehov (Bhavsar & Damle, 1995).
Resultat
Totalt ingick 593 barn i studien. Resultatet visade att förekomsten och svårighets-graden av karies var högst bland barn med Cerebral Pares och lägst bland barn med synnedsättning. I allmänhet var förekom skämda tänder i större utsträckning än saknade och fyllda tänder bland målgruppen. Periodontal status studerades
30 också genom att göra en jämförelse mellan blödningar och hälsokompenenter bland barnen. Det visade sig att blödningar förekom i högre utsträckning än häl-sokompenenter bland alla grupper. Nästan alla barn som ingick i studien behövde behandling i form av djupa skalningar och/eller profylax och behövde dessutom instruktioner om munhygienen (Bhavsar & Damle, 1995).
Munhälsan bland barn med funktionsnedsättning i Singapore Nedan följer en sammanfattning av en studie som behandlar det orala hälsotill-ståndet bland barn med funktionsnedsättning i Singapore.
Syfte och metod
Syftet med den genomförda studien var att studera det orala hälsotillståndet bland barn med funktionsnedsättning samt att studera förhållandet mellan olika typer av funktionsnedsättningar och oral hälsostatus. Det är en tvärsnittsstudie som utför-des i Singapore år 1991. Det utförutför-des ett slumpmässigt urval bland barn i ålders-gruppen 6-18 år, det vill säga att alla i populationen hade samma sannolikhet att komma med i stickprovet. Totalt ingick 322 barn med funktionsnedsättning i ål-dersgruppen 6-18 år i denna studie.
Barnen hade intellektuell, hörsel, syn eller fysisk funktionsnedsättning (Vignehsa et. al., 1991).
Resultat
Total ingick 322 barn i studien. Resultatet visade att det inte fanns någon signifi-kant skillnad avseende det orala hälsotillståndet mellan barn med olika typer av funktionsnedsättningar. I en jämförelse mellan barn med och utan funktionsned-sättning kunde det dock observeras en sämre oral hälsotillstånd och ett högre tandvårdsbehov bland barn med funktionsnedsättning oavsett typ och svårighets-grad (Vignehsa et. al., 1991).
Oral hälsa bland funktionsnedsatta barn i Storbritannien
Nedan följer en sammanfattning av en studie, utförd i Storbritannien, där det orala hälsotillståndet jämförs mellan barn med och utan funktionsnedsättning.
31
Syfte och metod
Syftet med den genomförda studien var att studera det orala hälsotillståndet bland barn med och utan funktionsnedsättning. Det är en tvärsnittsstudie som utfördes år 1981 i Birmingham, Storbritannien. Bland de 44 specialskolor som fanns i Bir-mingham valdes 8 skolor slumpmässigt att ingå i studien. I dessa skolor ingick 3562 barn med olika typer av funktionsnedsättningar i åldersgruppen 8-15. I stu-dien ingick också 8 grundskolor och 1344 barn utan funktionsnedsättning valdes slumpmässigt att ingå i kontrollgruppen. Det som studerades i studien var före-komsten av karies, tandköttet samt tandvårdsbehov (Shaw et. al., 1986).
Resultat
Bland de 3562 funktionsnedsatta barn, kunde 3218 barn (94 procent) delta i stu-dien. Bland barnen i grundskolorna var det 1344 barn som deltog. Barnen var i åldersgruppen 8-15. Resultatet visade att 64 procent av barn med funktionsned-sättning respektive 58 procent bland barnen i kontrollgruppen hade karies. Med karies innebär att det förekom tand/tänder som behövde behandlas i form av fyll-ning. Barn med funktionsnedsättning hade också i högre utsträckning skämda, saknade eller fyllda tänder. I tabell 8 presenteras munhygien statusen bland barn med och utan funktionsnedsättning (Shaw et. al., 1986).
Tabell 10. Oral hälsotillstånd bland barn med och utan funktionsnedsättning visas
i andel och antal (Shaw et. al., 1986).
Oral hälsotillstånd Barn med funktions-nedsättning
Kontrollgrupp
God munhygien n och (%)
1684 (52) 1976 (73)
Dålig munhygien n och (%) 215 (7) 42 (3) Tandsten n och (%) 875 (27) 223 (16) Behov av profylax n och (%) 1637 (51) 389 (29) Behov av behandling n och (%) 96 (3) 15 (1)
32 Munhälsan bland barn med funktionsnedsättning i Frankrike
Syftet med studien var att samla vetenskaplig data om munhälsan bland funkt-ionsnedsatta barn och göra en jämförelse mellan barn med och utan funktionsned-sättning avseende munhälsan. Det är en tvärsnittsstudie som utfördes år 2008 i Frankrike. Studien innefattade 2487 barn med funktionsnedsättning i åldern 6-12 år som ingick i en grupp (DC). Totalt 4772 ungdomar och unga vuxna i ålders-gruppen 13-20 ingick i en annan grupp (DA). En tredje grupp (NDC), bestod av 1772 friska barn i åldersgruppen 12-22 år som gick i vanliga skolor. Dataanalysen utfördes med hjälp av 3 index. Den första är Clinical Oral Health Index (COHL), vilket anger nivån av orala hälsoproblem. Den andra är Clinical Oral Care Needs Index (COCNI), som anger nivån av tandvårdsbehov. Den tredje är Clinical Oral Prevention Index (COPI), som anger nivån av behov avseende tandutbildningsini-tiativ (Hennequin et. al., 2008).
Resultat
Resultatet visade att DC-gruppen hade sämre munhälsa och hade ett större behov av både behandling och förebyggande åtgärder avseende deras munhälsa jämfört med NDC-gruppen. Studien visade också att dålig munhälsa ökar hos barn med funktionsnedsättning än övriga barn samt att problemet ökar med åldern. Det vi-sade sig vara 3,97 gånger troligare att barn med funktionsnedsättning har orala hälsoproblem än barn utan funktionsnedsättning. Jämförelser av COCNI distibut-ioner visade att fler barn med funktionsnedsättning var i behov av akut vård eller undersökning eller icke-brådskande vård än barn utan funktionsnedsättning; odds-kvoten visade sig liga på 2,01. Jämförelser av COPI index visade att det är 5,25 gånger troligare att barn med funktionsnedsättning är i behov av förebyggande munhälsovård eller utbildning i munhälsa än barn utan funktionsnedsättning (Hennequin et. al., 2008).
Hinder för tandvård bland funktionsnedsatta barn
Nedan presenteras en studie om barns tillgång till tandvård och upplevda hinder att få god munhygien.
