Elevinflytande - Pupil participation

1

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete 15Hp

Elevinflytande

Pupil participation

Fredrik Rosdahl

Vårterminen 2013

Handledare: Nils Andersson Examinator: Laid Bouakaz

2

Abstract

Författare: Fredrik Rosdahl Titel: Elevinflytande

Nyckelord: Elevinflytande, intervjuer, Lgr-11

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur eleverna på en skola upplever

elevinflytande. Elevinflytande är något som alltid har intresserat mig, att få möjligheten att påverka ens utbildning och arbets-/lärningsmiljö upplever jag som något väldigt viktigt. Under min egen skolgång var det inte förrän i högstadiet och gymnasiet som elevinflytande togs på allvar av skolan. I denna undersökningen kommer jag undersöka hur elevinflytande ser ut och fungerar på en låg- och mellanstadieskola. Undersökningens syfte är att upplysa hur elever upplever att elevinflytande fungerar på deras skola.

Jag har tagit del av olika teorier om elevinflytande och hur man som pedagog kan arbeta med elevinflytande i skolan. Teorier så som John Dewey "learning by doing", som betonar vikten av att låta elever vara delaktiga i sin egen utbildning och få prova sig fram för att växa till kompetenta demokratiska medborgare.

Min empiri bygger på intervjuer med rektorn, personal samt elever på en skola i västra Skåne samt intervju med en lärare på en skola i norra Skåne. Min empiri bygger också på

observationer utav klassråd i olika klasser samt elevrådsmöte.

Resultatet av denna studien presenteras i större utsträckning i resultats kapitlet i

examensarbetet. Kortfattat, så visar resultatet av denna undersökningen att de medverkande eleverna upplever en stor möjlighet att få påverka sin skola och undervisning via

3

Innehåll

Abstract ... 2

Innehåll ... 3

1. Inledning & Bakgrund ... 5

2. Syfte och frågeställningar ... 7

2.1 Frågeställningar ... 7 2.2 Begreppsförklaring ... 7 2.2.1 Elevinflytande ... 7 3. Litteraturgenomgång ... 8 3.1 Forskning ... 8 3.2 Elevernas perspektiv ... 9 4. Teori ... 10 4.1 "Learning by doing" ... 10 5. Metod ... 12 5.1 Metodval ... 12

5.1.1 Kvalitativa semistrukturerade intervjuer ... 12

5.2 Urval ... 13

5.3 Genomförande ... 14

5.3.1 Intervjupersoner ... 14

5.4 Forskningsetiska överväganden ... 15

5.5 Metodkritik ... 16

6. Resultat & Analys ... 17

6.1 Elevinflytande - Hur uppfattas det? ... 17

6.1.2 Inflytandets villkor - Känsla utav inflytande ... 20

6.1.3 Världens bästa skola - Vikten av att få känna sig delaktig ... 21

6.1.4 Elevinflytande i praktiken ... 24

4

7.1 Förslag till fortsatt forskning ... 28

8. Referenslista ... 29

8.1 Elektroniska referenser ... 30

8.1.2 Föreläsningar ... 30

Bilaga 1 ... 31

Intervjufrågor till lärarna och rektorn ... 31

Intervjufrågor till eleverna ... 31

5

1. Inledning & Bakgrund

Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att; skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas (Lgr 11, 2011 s18). I läroplanen från 2011 står det klart och tydligt vad det förväntas att vi pedagoger, rektorer och elever ska göra och arbeta för. Det är väldigt intressant att enda gången som ordet elevinflytande nämns i Lgr-11 är det under rektorns ansvar. I resten av Lgr-11 "maskeras" ordet elevinflytande med ord som ansvar eller kort och gott till inflytande. Istället för att skriva ut hela ordet elevinflytande under vad lärare och fritidspedagoger ska arbeta för samt vilka rättigheter eleverna har skrivs det istället ansvar och inflytande. Elevernas rätt till att påverka är väldigt tydligt uttryckt i läroplanen från 2011 men ordet elevinflytande som är ett viktigt ord och som det pratas väldigt mycket om ute på skolor nämns endast en gång. Ord som ansvar och inflytande stämmer bra in på vad elevinflytande är och ska vara men

samtidigt borde ordet elevinflytande betonas i större utsträckning i läroplanen än vad det gör. Det finns många infallsvinklar över hur man kan undersöka elevinflytande. Hur det ser ut ur ett genus perspektiv i olika klasser. Vem har mest inflytande och möjlighet att påverka? Tjejer? Killar? Om det är fler tjejer i klassen än killar dominerar dem mer besluten som tas samt vice verse?

Hur ”styr” läraren klassen, är den dominant och hur beter sig eleverna i olika frågor då? I denna undersökningen kommer jag koncentrera mig på vilken uppfattning de intervjuade eleverna har om elevinflytande.

Danell, Klerfelt, Runevad och Trodden menar i sin bok Inflytandets villkor (1999) att goda medborgare tar ett personligt ansvar, en förutsättning för detta är att skolan i sig är en

demokratisk arbetsplats och att elevernas vilja hörs. Det är en del av vårt uppdrag som lärare att lära eleverna om demokrati samt lära dem att bli demokratiska medborgare (Skolverket 2011, s7-9). I denna undersökningen kommer jag undersöka hur elevinflytande i skolan samt hur personalen i skolan arbetar med elevinflytande. Vilka uppfattningar har de intervjuade eleverna om elevinflytande?

Min syn på elevrådet och elevinflytande under min egen skolgång har alltid varit att det fanns inget elevinflytande och elevrådet var något lyxigt för dem som kom med i det. Man fick gå ifrån lektioner och dricka saft och äta bullar. På klassrådet tog elever upp småsaker som de

6

ville ändra på skolan som sen gick vidare till elevråd och därifrån hände det inte särskilt mycket. De i elevrådet kom till klassen ibland och berättade om antimobbningsdagar och liknande men mycket mer än så var det aldrig. Utifrån erfarenhet verkar det som synen på elevinflytande bland elever har ändrats. Jag har arbetat på ett par olika skolor under ett antal år och har genom observationer kunnat se att fler elever är involverade. Skolan jobbar mer för att höra elevernas önskemål och tillfredsställa dem. Elevinflytande har blivit något viktigt och något som eleverna verkar vara väl medvetna om vad det är och innebär. Elevinflytande främjar lärandet (Danell, Klerfelt, Runevad, Trodden 1999). Elevinflytande handlar också om möjligheten att kunna påverka undervisningen i klassrummen. Att som elev kunna vara med och bestämma hur undervisningen ska se ut och hur resultaten ska redovisas (Skolverket 2011). Vad händer om skolan inte lyssnar på elevernas tankar och idéer? Förloras lusten av att engagera sig och lära sig då?

7

2. Syfte och frågeställningar

Det jag strävar efter i denna studie är att få en ökad insikt över hur elever ser på

elevinflytande, vilken uppfattning de har om vad elevinflytande är samt vad det betyder för dem och om det praktiseras på skolan i fråga som studien görs på.

2.1 Frågeställningar

 Vilken uppfattning har de intervjuade eleverna om elevinflytande?

 Hur upplever dessa eleverna deras inflytande i skola?

2.2 Begreppsförklaring

I detta kapitlet förklarar jag de begrepp som har varit avgörande för denna undersökningen. 2.2.1 Elevinflytande

Elevinflytande innebär att eleverna på en skola har rätt till att vara med och påverka

undervisningens utformande, innehåll, förhållande på skolan, arbetsmiljön m.m. Alla elever på skolan har laglig rätt till att vara med och påverka. Både skollagstiftningen och

arbetsmiljölagstiftningen ger eleverna laglig rätt till att vara med och påverkan men även FN:s barnkonvention uttrycker barns och elevers rätt till inflytande i skolan (Skolverket 20/5-2012).

FN:s barnkonvention består utav 54 olika punkter som garanterar barns rätt i samhället. Punkt nr 12 säger att varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Punkt nr 13-15 talar om varje barns rätt till yttrandefrihet, tankefrihet m.m. (Barnkonventionen 1989).

Lgr-11 skriver; Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Min egna definition om vad elevinflytande är att man som elev har möjligheten att få bestämma på ens skola. Man har även rätt att bli hörd av sina lärare och bemöt med respekt av lärarna när man framför ens åsikter om hur man kan arbeta i klassrummet/på skolan. Min egen definition utav

elevinflytande är att det är elevernas möjlighet att få göra sin röst hörd och få möjlighet till att påverka sin skolmiljö, undervisningen samt klassrumsmiljö.

8

3. Litteraturgenomgång

Litteraturen jag har valt att använda mig av i denna undersökning förankra begreppet elevinflytande, inflytande och ansvar på ett bra sätt, som är relevant för denna

undersökningen, i hur det dels ser ut i skolan både förr och nu med elevinflytande. Böckerna som redovisas nedantill är de som har spelat den viktigaste rollen i denna undersökningen. Genom att väcka intressanta diskussioner samt ställa intressanta frågor och tankar om elevinflytande.

3.1 Forskning

I läroplanen betonas vikten av en demokratisk arbetsmiljö i skolan. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att förmedla och förankra grundläggande demokratiska värden hos eleverna inför deras framtid (Lgr11). John Dewey lyfter fram i sin boken Individ, skola och samhälle:

utbildningsfilosofiska texter (2004) att man ska se demokrati som ett medel för lärande och

inte som ett mål. Genom att använda demokrati som ett medel i undervisningen förmedlas de demokratiska värdena till eleverna. Med hjälp av att använda demokrati som ett medel kan man också nå demokrati som ett mål. Dewey menar också att utveckling hos eleverna sker i samspel med deras omvärld och inte minst i skolan.

Inflytande i undervisningen, elevhälsa samt inflytande i elevers arbetsmiljö är några stora och viktiga områden som bl.a. Danell, Klerfelt, Runevad & Troddens bok från 1999, Inflytandets

villkor i skolan tar upp på ett utmärkt sätt. Boken lyfter fram olika verktyg man kan använda

för att få ett fungerande elevinflytande i skolan samt hur inflytandets villkor kan se ut i skolan. Rektorn som jag har intervjuat menar bl.a. att elever är den mest outnyttjade resursen som finns på en skola. Eleverna undan ses oftast och istället för att lärarna använder sig utav de extra verktygen som finns på skolan så håller man sig till de "klassiska" i form av att själv styra och planera. Inflytandets villkor i skolan menar bl.a. att man som lärare ska ta till vara på dem extra resurser som finns och att dem kan visa sig på olika sätt, i form av elever som vill engagera sig. Både Deweys bok och Inflytandets villkor i skolan menar att elevers utveckling sker i samspel med miljön eleverna befinner sig i samt hur de bemöts. Vad händer om vi som lärare helt undan ser elevernas vilja och engagemang? Tappas intresset för skolan? Blir de tillbakadragna eller gör dem "revolt" i form av att uttrycka sin vilja och engagemang ännu tydligare tills lärarna ser dem? Som lärare är det viktigt att visa att inflytande fungerar på båda hållen. Båden genom att läraren bestämmer vad eleverna ska göra men även bjuder in dem till att bestämma vad dem vill göra och hur dem kan göra det.

9

3.2 Elevernas perspektiv

En skola som om eleverna betydde något (2002) av Bengt Brodow och Kristina Rininsland

lyfter fram elevers upplevelser av skolan. Vilka uppfattningar har eleverna om elevinflytande och hur upplever dem att det fungerar. Elevers tankar kring möjligheten utav att kunna påverka sin utbildning lyfts fram. Brodow och Rininsland undersökning är tillämplig för denna undersökning då den fördjupar sig i ämnet elevinflytande på ett liknande sätt som denna undersökning kommer att göra. De riktar ett kritiskt varningsfinger till lärare och skolan om att lärarens främsta motpart för ett lärande är eleverna och att det är viktigt att de inte undan ses. Elever är en stor resurskraft i skolan och genom elevinflytande kan lärare och elever tillsammans arbeta fram en harmonisk klassrums- och skolmiljö där eleverna kan lära sig på bästa möjliga sätt utifrån deras potential. Eleverna har en viktig roll i skolans

utformning utav undervisningen och beslut som tas gällande skolan.

Amelie Tham presenterar också elevers uppfattningar om elevinflytande i boken Jag vill ha

inflytande över allt (1998). Hur inflytande över arbetsprocessen i klassrummet och det egna

lärandet hos eleverna påverkas utav elevinflytande. Det finns ingen speciell metod för

elevinflytande men det finns kunskap och en stor mängd pedagogiska verktyg som möjliggör elevinflytande menar Tham. Mitt syfte är att skapa en förståelse för vilka uppfattningar de intervjuade eleverna har om elevinflytande. Tham, Brodow och Rininsland har alla undersökt elevinflytande utifrån elevernas perspektiv. I min undersökningen kommer jag också utgå från elevernas perspektiv om vilka uppfattningar de har om elevinflytande.

Vad alla ovanstående författare har gemensamt i sina böcker är att de alla poängterar vikten utav elevinflytande. Dewey, Brodow och Rininsland uttrycker alla en oro över att lärare inte allt lyssnar till vad eleverna har att säga medans övriga författare mer fokuserar på varför elevinflytande är viktigt och hur eleverna upplever elevinflytandet. Elevinflytande är

tillsammans med lärarna navet/motorn som driver skolan. För att eleverna ska kunna klara sig i den ovissa framtiden krävs det att vi, lärare, ger dem de demokratiska verktygen dem

behöver för att klara sig. Utan verktyg för hur eleverna kan göra sin röst och vilja hörd via demokrati lär dem sig inte de demokratiska värderingarna som läroplanen uttrycker att skolan ska förmedla till dem. Elevinflytande handlar om att elever involveras i ett samarbete med andra och känner sig delaktiga, hörda och respekterade (Tham 1998). Elevinflytande handlar om att eleverna får känna sig delaktiga i skolans beslut och att dem känner sig hörda (Brodow & Rininsland 2002). "Learning by doing", eleverna får inte bara en förståelse över hur något fungerar utan dem får också prova sig fram och på så sätt lära sig olika strategier för hur man

10

kan arbeta (Dewey 2004). För att lärandets grogrund hos elevernas ska kunna utvecklas på bästa möjliga sätt, behöver eleverna få möjligheten till att få påverka det dem ska lära sig.

4. Teori

I detta kapitlet presenterar jag de teorier som jag anser är relevanta för denna undersökningen och överstämmer med min litteratur. Jag har valt att använda John Deweys teorier om

"learning by doing" och att använda demokrati som ett medel och inte som ett mål i min analys. Anledning till att jag har valt just John Dewey är för att jag anser att hans tankar och teorier är dem som lämpar sig bäst för min analys om elevernas svar.

4.1 "Learning by doing"

" Jag tror att verklig utbildning endast kan uppnås genom att barnets begåvning stimuleras av de krav som ställs i den sociala situationen där det befinner sig. Genom dessa krav stimuleras barnet att handla som en medlem av en gemenskap."

- John Dewey (2004)

Den amerikanska pedagogen John Dewey myntade begreppet "learning by doing" som förankrar sig i aktivitetspedagogiken där teori, praktik, reflektion och handlingar hänger ihop. Genom att aktivt låta elever prova sig fram med att ta ansvar byggs också en förståelse för vad inflytande är och hur det fungerar. Dewey framhåller bland annat det progressiva

undervisningens filosofi om att eleverna behöver få vara delakta i sitt lärandet för att kunna lära sig något. Det praktiska nyttjande av yrkesmässigt och personligt ansvar förankras hos elever som praktiskt får testa sig fram i ansvarets och inflytandets värld (Dewey 2004). Dewey betonar även den enskilda elevens fria växande och utveckling utifrån "learning by doing". Genom att förse eleverna med instrument över hur de kan lära sig och framför allt hur de kan påverka sin utveckling växer också deras förståelse för vad elevinflytande och

demokrati är. Utifrån de reaktioner eleverna får som svar till sina handlingar lär dem sig vad deras handlingar innebär och hur de påverkar - "learning by doing"1. Jag kommer att applicera Deweys tankar och teori kring "learning by doing" i min analys för att tolka de intervjuade personernas tankar och åsikter och utifrån det dra egna teorier om elevinflytande. Idén med elevinflytande är att eleverna ska använda elevinflytande för att bland annat lära sig

demokrati. Deweys tankar kring "learning by doing" via praktiskt deltagande i skolans inflytningsmöjligheter kommer också att analyseras mot de intervjuade elevernas svar.

11

Genom att skapa en meningsfylld vardag där eleverna har möjlighet till att interagera med sin omgivning och med sitt lärande byggs en självdisciplin upp men samtidigt en förståelse för hur demokrati och inflytande kan fungera. Med Deweys uttryck "learning by doing"

sammanfattar han teorier om att prova sig fram och på så sätt skapa sig kunskaper (Dewey 2004).

Dewey betraktar demokrati inte som ett mål utan som ett medel. Frågor som samförståelse och social medvetenhet är två viktiga frågor Dewey behandlade genom att använda demokrati som ett medel för att skapa förståelse med hjälp av demokrati. Elevråden som hålls i skolan handlar om samförståelse och om att samverka tillsammans för att skapa en bättre skola tillsammans. Genom att rösta om olika beslut enligt demokratiska principer, så som att alla har rätt till att göra sin röst hörd, används demokratis som ett medel för att lära och inte som ett mål man arbetar för att uppnå. Via en god kommunikation och interaktion mellan de olika partner i en grupp, i detta fallet skolan bildas det en harmoni som är avgörande för att ett samförstånd ska kunna forma den gemensamma vardagssituationen (Dewey 2004). Dewey argumenterar att skolan är en organisk samhällsgemenskap, organic community2, genom att ständigt arbete för en demokratisk vardag i form av elevinflytande arbetar man även med frågor som jämlikhet och rättvisa mellan elever och lärare gällande möjligheterna att påverka utbildningen i skolan. Den organiska samhällsgemenskapliga skolan fungerar som en allmän korporativ idealstat där olikheter leder till en symbios och samförstående genom ett

ömsesidigt beroende av varandra3. Samtidigt är det viktigt att eleven är aktiv i sitt

kunskapssökande och experimenterar med olika teori för att inhämta kunskap som eleven har nytt av i framtiden. Som lärare är vi de personerna som har den största och den direkta kontakten med de som ska lära sig något. Genom att agera lyhörd och lyssna på eleverna om hur de vill lära sig uppvisar läraren en demokratisk utbildningsfas.

Elevinflytande är så mycket mer än bara elevernas rätt att göra sin röst hörd i skolans beslut. Elevinflytande är även rättvisa mellan eleverna, att varje elev har rätt att framföra sin åsikt i hur ett beslut ska tas i t.ex. lekens gång eller hur eleverna ska lösa en uppgift tillsammans. Kritik mot Deweys teori om "learning by doing" kan vara att det kräver att eleven faktiskt engagerar sig eller har ett intresse för det den ska lära sig. Det kräver också att läraren "lyfter" dem som kanske inte har ett intresse för just det dem ska lära sig och försöker väcka ett

intresse. Sammanfattningsvis så kommer jag applicera Deweys teorier om "learning by doing"

2

Dewey, 2004, s. 152

12

och om att använda demokrati som ett medel och inte som ett mål på de intervjuade eleverna och rektorns svar och utifrån det dra egna teorier och slutsatser om vilka uppfattningar de intervjuade personerna har om elevinflytande.

5. Metod

I denna undersökning kommer jag att använda mig utav följande metoder för att uppnå en analys samt få svar på mina frågeställningar:

 Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektor och elever på en skola i västra Skåne.

 Internetintervju med personal på en skola i norra Skåne.

5.1 Metodval

Anledningen till att jag har valt mig att använda mig av de kvalitativa metoderna beror på att jag tror det är via dem metoderna jag kommer på bästa möjliga sätt (se förklaring nedan) uppnå ett resultat samt få svar på mina frågeställningar. Anledningen till att jag har valt att använda mig av kvalitativa metoder istället för kvantitativ är för att jag anser att det är via de kvalitativa metoderna som jag kommer uppnå bästa resultat. Genom att ställa öppna frågor istället för slutna och direkta frågor som ger korta svar ger jag intervjupersonen större frihet till att utforma sitt svar och inte det svaret som jag nödvändigtvis vill ha. Under intervjuerna ges jag också möjligheten till att ställa uppföljningsfrågor i och med att frågorna är öppna och fria för egen tolkning. Hade jag använt mig av kvantitativa metoder tror jag att jag hade fått ett helt annat resultat än det jag har fått idag.

I undersökningen jag kommer genomföra hoppas jag kunna ge klarhet i hur elevinflytande fungerar på en skola i Skåne. Hur eleverna, rektorn och personalen upplever att

elevinflytandet fungerar samt om eleverna upplever att de får vara med och påverka sin skolgång som de har laglig rätt till.

5.1.1 Kvalitativa semistrukturerade intervjuer

Kvalitativa semistrukturerade intervjuer innebär att intervjuaren gör en lista över specifika ämnen och teman som intervjuaren ställer till intervjusvararen. Frågorna kan komma i ordning men det är inte nödvändigt. På så sett ger man intervjupersonen en stor frihet att utforma sitt

13

svar på de olika frågorna (Patel & Davidson 2011, s.82). Det ges också en större möjlighet till att ställa uppföljningsfrågor på svaren som intervjuperson i frågan svarar på. Via fri tolkning av frågorna hos intervjupersonen ger också svaren en större variation från de olika deltagarna.

5.2 Urval

Jag har utfört intervjuer med personal och elever på två olika skolor i Skåne som jag tidigare har haft kontakt med. Jag har intervjuat rektorn, personal samt elever som sitter med i elevrådet. I elevrådet sitter där med en klasslärare samt en fritidspedagog som hjälper till under elevrådsmötena med allt från hur eleverna ska föra protokoll till att svara på frågor som eleverna har angående diverse frågor de kan tänkas ta upp på mötet. Jag valde att genomföra undersökningen på två olika skolor i Skåne som jag har haft kontakt med tidigare. Jag ansåg att detta skulle vara en fördel då jag redan har skapat en relation till många utav eleverna på skolorna men även till rektorn och personalen.

Fördelarna med att jag gjorde undersökningen på en skolor som jag har varit i kontakt med tidigare är att jag är en känd observatör och på så sett kan "eliminera" en potential stress samt blyghet hos eleverna, rektorn och läraren under tiden dem intervjuas eftersom de redan vet vem jag är och har varit i kontakt med mig tidigare. Nackdelarna med att jag är en känd observatör i denna undersökningen kan vara att i och med att de intervjuade personerna känner mig att deras svar inte blir lika spontan och mer försiktiga och genomtänkta (Patel & Davidsson 2011). De eleverna som jag intervjuade har jag inte undervisat utan jag har kommit i kontakt med dem på fritids, raster och på elevråd, eleverna har vetat vem jag är men jag har inte haft någon större kontakt med dem tidigare.

Jag har informerat berörd personal om studiens syfte samt bett skolan om lov att få genomföra min undersökning samt fått deras godkännande för att intervjua barnen.

Anledningen till att jag har valt att lägga fokus på de eleverna som sitter med i elevrådet är dels för att få insyn i hur elevrådet fungerar på den ena skolan samt vad de elevernas åsikter kring elevinflytande är. I och med att de har valt att sitta med i elevrådet tänker jag att det måste finns någon nyfikenhet eller intresse för elevinflytande på skolan. På den andra skolan i Skåne som undersökningen har genomförts på har jag endast intervjuat en lärare om

elevinflytande. Jag har valt att göra det för att kunna ha den intervjun som en referens och jämförings aspekt på de övriga intervjuerna.

14

5.3 Genomförande

Det första jag gjorde var att ta kontakt med den personal som är ansvarig för elevrådet på skolan där intervjuerna med eleverna och rektorn har tagit plats och fråga om jag kunde komma och observera när elevrådet träffas och har sitt möte. Därefter bokade jag in två intervjuer med den personal som är huvudansvarig för elevrådet. I detta fall en av lärarna på skolan samt rektorn på skolan.

När jag anlände till skolan och till elevrådsmötet så informerade jag eleverna vem jag var och vad jag skulle göra under elevrådsmötet. I denna undersökning var jag en känd observatör. Det vill säga att jag berättade vem jag var och gjorde vid observationstillfället samt jag satt med i rummet under elevrådsmötet (Patel & Davidson 2011 s.91-100).

Därefter genomförde jag fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra olika elever på skolan i frågan samt rektorn på skolan. För att läsa intervjufrågorna se bilaga 1.

Jag kände att detta sätt att intervju passade bäst för dels mig och dels för personerna i frågan som jag intervjuade. Det blev en mer avslappnad atmosfär under samtalet och jag fick på så sätt så bra svar som möjligt på mina frågor.

Jag har intervjuat en lärare som jobbar på en annan skola i Skåne via e-post. Nackdelen med att jag fick göra en intervju via e-post istället för muntligt var att jag inte kunde ställa några direkta följdfrågor och svaren blev väldigt raka. Utrymmet för att diskutera med läraren om hur den tänker kring sina svar försvann helt i och med att vi aldrig träffades personligt. Fördelarna var att jag fick ytterligare ett perspektiv, från ytterligare en skola, på hur elevinflytande kan fungera samt hur hen arbetar med elevinflytande.

5.3.1 Intervjupersoner

Rektorn på skolan i västra Skåne är i 35-års ålder och har jobbat på skolan i ett par år. Rektorn tar del av protokollet från alla elevrådsmöten som äger rum och är ibland med på

elevrådsmötena för att lyssna på eleverna och på så sätt få reda på vad eleverna vill göra på skolan eller ändra på.

15

Läraren på skolan i norra Skåne är i 40-års åldern och har jobbat inom skolan i snart 20år. Han är klassföreståndare för en årskurs 4.

Klassläraren är i 35-års åldern och har jobbat på skolan i flera år. Hon är ansvarig för elevrådet och är den som sammanställer det eleverna vill diskutera samt ta upp. Fritidspedagogen är i 50-års åldern och har jobbat på skolan i flera år. Hon sitter med i elevrådet som ett extra stöd till klassläraren som är huvudansvarig för elevrådet.

Jag intervjuade också fyra elever. En flicka i årskurs 1, en pojke i årskurs 2, en flicka i årskurs 3 och en flicka i årskurs 5. Alla eleverna sitter med i elevrådet och är verksamma. Jag ville få så stor spridning som möjligt mellan åldrarna när jag intervjuade eleverna. För att på så sett se om deras syn på elevinflytande var annorlunda beroende på vilken årskurs eleverna går i. Ovanstående elever anmälde sig själva frivilligt till att bli intervjuade.

5.4 Forskningsetiska överväganden

Enligt vetenskapsrådet finns det fyra specifika huvudkrav man måste upprätthålla när man gör en studie. Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.

Informationskravet och samtyckeskravet. Detta innebär att forskaren skall informera de

berörda i undersökningen om undersökningens syfte samt att deltagaren/deltagarna i undersökningen har rätt att själva bestämma om de vill vara med i undersökningen eller ej. Alla som har deltagit i undersökning har informerats om dessa kraven. De har också informerats om att de kommer vara helt anonyma i undersökningen och jag har fått allas godkännande att använda det inspelade intervjumaterialet för denna undersökningen.

Konfidentialitetskravet innebär att alla som deltar i undersökningen ska ges största möjliga

konfidentialitet och anonymitet. Jag har valt att anonymisera både skolan, personalen, rektorn samt eleverna i denna undersökning. Skolan i frågan kommer att benämnas som

"Skola/skolan" genom hela studien.

Nyttjandekravet innebär att det materialet forskaren samlar in för endast användas för

undersökningsmålet (Vetenskapsrådet 2012). Allt material, intervjuer och observationer, kommer jag efter examinationen av examensarbetet är avslutad att radera.

16

Dessa fyra huvudkrav har jag haft i åtanken under hela undersökningen samt arbetat efter och upprätthållit.

5.5 Metodkritik

I min undersökning har jag använt mig utav kvalitativa semistrukturerade intervjuer när jag har intervjuat eleverna och rektorn. En nackdel med den metoden är att samtalet lätt kunde glida iväg från ämnet och de frågorna som jag ställde, vilket gjorde att jag fick försöka "leda" de intervjuade personerna tillbaka till ämnet och de frågorna jag ställde. Ytterligare en

nackdel är att jag hade önskat att jag hade hunnit intervjua fler elever för att på så sett få en bredare syn på hur fler elever uppfattar elevinflytandet på deras skola. Genom att endast intervjua ett fåtal elever kan synen på hur elevinflytande på skolan blivit något smalt och/eller speglat åt just deras håll.

Ytterligare en nackdel är internetintervjun med en lärare på en annan skola. I och med att vi inte kunde ses i verkligheten och att hon fick frågorna nerskrivna kan det ha lett till att hennes svar inte blivit lika spontana, utan mer genomtänkta.

17

6. Resultat & Analys

6.1 Elevinflytande - Hur uppfattas det?

I läroplanen från 1994 betonades elevers inflytande med större uttryck än i tidigare läroplaner. I dagens läroplan för grundskolan från 2011 nämns ordet elevinflytande endast en gång på de 281 sidorna som utgör de rättigheter och skyldigheter som rektorn, lärare och elever har i skolan. Enda gången ordet elevinflytande nämns är det under "rektorns ansvar", rektorn ska jobba så att ett aktivt elevinflytande gynnas (Lgr 11 2011). Begreppet elevinflytande är långtifrån något nytt. Redan 1946 lyfte skolkommissionen upp ordet på dagsordning och krävde fostran för demokrati. Elevinflytande ska handla om både arbetet i skolan, skolans miljö, lektionerna och skolans formella beslut (Tham 1998).

I den nya skollagen från 2011 står det mer klart att;

"barn och elever ska ges inflytande över utbildning, stimuleras att ta aktiv del i att vidareutveckla den och hållas informerade om frågor som rör dem" (Skolverket 2011). En flicka i årskurs 3 uttrycker sig på följande sätt på frågan; Är det något du vill berätta om elevrådet eller elevinflytande på skolan?

- Alltså, det är ganska viktigt att vi får bestämma lite vi elever det är vi som går på skolan, vissa vuxna tycker kanske att "äh de är bara barn dem vet inte vad de snackar om" men det är oss det gäller, det är vi som går på skolan då är det viktigt att vi får säga vad vi tycker och så är det kul att få bestämma lite också.

Elevinflytande är elevernas rätt till att påverka skolan. Skolan domineras utav lagstiftningar som är präglade utav myndigheter ur ett vuxenperspektiv. Det är vuxna som definierar vad elevinflytande är och hur stor rätt eleverna har till inflytande i den dagliga verksamheten (Tham 1998). Flickan i det ovanstående citat, uttrycker en stark åsikt om att det är "oss" (eleverna) som det handlar om, det är eleverna som går på skolan som vill bestämma och vara delaktiga i sin egen utbildning och framväxt. Tack vare att det är vuxna som definierar vad elevinflytande är blir det också vuxna som bestämmer hur elevinflytandet ska se ut och utformas. Dewey argumenterar för att använda demokrati som ett medel för att förmedla kunskap och inte som ett mål som lärare ska eftersträva att skapa hos elever (Dewey 2004). Genom att anpassa Deweys teori om att använda demokrati som ett medel för att skapa förståelse och förmedla kunskap blir eleverna även medvetna om hur de kan påverka och hur man genom demokrati kan nå resultat. Flickan i det ovanstående citatet visar tydliga tecken på att hon vill vara med och påverka sin skolmiljö och undervisning men samtidigt blir hon

18

ibland tillbaka hållen av vuxna och lärare. Läroplanen för skolan från 2011 uttrycker tydligt att skolan ska förmedla grundläggande demokratiska värderingar för att fostra demokratiska och ansvartagande medborgare (Skolverket 2011). Som pedagog är det med andra ord ytterst viktigt att man tar tillvara på elevernas tankar och åsikter och uppmuntrar dem till att komma sina åsikter.

- Det var någon som sa till mig att "eleverna är den mest outnyttjade resursen i skolan" det finns hur mycket som helst som eleverna skulle kunna ta ansvar och som eleverna vill ta ansvar för. (Rektorn)

Barn och elever är kompetenta och genom demokratisk fostran som läroplanen för skolan från 2011 understryker att varje elev ska få uppfylls inte alltid detta. Rektorn uttrycker en

intressant tanke. Eleverna i skolan är en stor resurs i skolan till undervisning men som sällan utnyttjas. Om inte eleverna ses som en resurs med möjlighet att hjälpa till blir dem en bördan då? Lärare skriker dagligen i tidningar och media om att dem är underbemannade trots det finns det en stor resurs i skolan som aldrig eller väldigt sällan används för att föra

utbildningen och utvecklingen framåt. Har man inte något inflytande riskerar det personligt ansvar att gå förlorat.

Genom att "investera" i elevinflytande investerar skolan samtidigt i en pedagogisk och demokratisk utveckling för framtiden hos eleverna. I en skola där eleverna betyder något och dem själva upplever att dem har en påverkan skapas också demokratiska värderingar.

Elevinflytande är bl.a. elevråd och klassråd men även möjligheten att få påverka

undervisningen. Eleverna får rösta om olika förändringar dem vill ha och där majoriteten segrar. Elevråd och klassråd kan jämföras med valet till riksdagen, alla får säga sitt och alla får chansen att påverka vilka ändringar som ska ske sen att man alltid inte får så som man önskar är också en del i den demokratiska läran som skolan ska lära ut. Demokratiarbete i klassen blir en del i arbete för elevinflytande. Det är inte bara en förlust för elever utan även för skolan när många utav de idéer och förslag som eleverna har som skulle kunna hjälpa skolan undan ses (Kessel 2005).

Ansvar och inflytande över undervisning är minst lika viktigt som inflytande över skolans beslut. Genom "eget arbete" individualiseras undervisningen efter varje elev och skapar möjlighet till inflytande över utbildningen. När eleverna får utnyttja sin kreativitet och sin sociala förmåga får de bättre förutsättningarna för att lära sig själva (Korpela 2004). Genom att ge eleverna större inflytande över sin egen utbildning ökar också motivationen för det personliga ansvaret som i sin tur kan leda till insikt över elevens egen självkänsla av att den

19

kan själv. I läraruppdraget om fostran ska pedagogerna i skolan bl.a. öka varje elevs självständighet så att de kan växa till ansvarstagande medborgare och kompetenta vuxna. Genom att ta del utav elevernas egna idéer och förslag över hur undervisningen kan se ut skapas det en gemensam utbildningsplan.

En flicka i årskurs 1 svara på följande sätt över varför det känns viktigt att få vara med och påverka undervisningen;

- För att man...jag vet faktiskt inte..ehm (tänker en stund) För att det känns typ okej, det känns ganska bra för att man vet att man får göra det.

Genom att skolan anpassar sig till den verkligheten som väntar eleverna efter det att de slutat skolan och genom att göra dem delaktiga i planeringen av deras utbildning så byggs saker som social kompetens, flexibilitet, kreativitet och ansvartagande upp (Korpela 2004). När eleverna lämnar skolans värld efter gymnasiet/universitetet förväntas de vara demokratiska ansvars tagande medborgare. Får eleverna aldrig uppleva känsla av att få vara med och påverka undervisningen i klassrummet till beslut om skolan under sin utbildning så kan det hända att de inte lära sig demokratiska värden. Att man måste jobba gemensamt för att på bästa möjliga sätt nå ett så gott resultat men även ta ett eget personligt ansvar för att nå resultat. Flickan i det ovanstående citatet går sitt första riktiga år i skolan. För henne känns det "ganska bra" att får vara med att bestämma. Dewey pratar bland annat om "learning by doing", att låta eleven få testa sig fram genom att prova "sina vingar" (Dewey 2004). Flickan som går i årskurs 1 uttrycker redan att hon tycker det känns bra att få vara med och bestämma över det sker i klassrummet samt på skolan, för hon vet att hon får göra det. Hade hon inte vetat att hon får påverka sin utbildning så kan känslan av att få prova sig fram och att få göra sin röst hörd kunnat gå förlorad. Läraren har tillsammans med eleverna visat att de

gemensamt kan ta beslut med hjälp av demokratiska former. Läraren visar även för eleven att hon och de andra eleverna i klassen har en möjlighet att uttrycka hur de vill att saker ska ske. Genom att läraren är lyhörd för elevernas beslut blir även eleverna lyhörda för vad de får göra och vad de kan göra för att ta del av skolans beslut och de besluten som tas i deras klassrum. Rektorn generella inställning är att det alltid är för lite elevinflytande och att det är något man som pedagog ständigt måste arbeta för att det ska finnas mer av. Samtidigt måste lärarna styra upp verksamheten så det inte blir kaos för att man inte styr upp tillräckligt över lektionerna och hur undervisningen ska fortskridas.

"-Jag kan ju säga generellt sett så är det alltid för lite det är min grundinställning sen kan det till och med bli för mycket då det blir kaos för att man inte styr upp det tillräckligt mycket..." (Rektorn)

20

Rektorn för en ständig dialog med personal och elever på skolan om hur arbetet med elevinflytande ska/kan gå till samt hen pratar med eleverna om hur de upplever att deras möjlighet till inflytande upplevs. Hen uttrycker också en baksida av skolan med att det fortfarande finns lärare som inte arbetar elevfrämjande vad det gäller inflytande och

möjligheter till att påverka undervisningen. Via arbetsbeskrivningar till personalen som facket har godkänt samt utbildningsdagar för personalen hoppas hen på ytterligare ökning av

elevinflytande i klassrummen.

6.1.2 Inflytandets villkor - Känsla utav inflytande

Med ansvar följer också villkor för ansvaret en person ges. I skolan pratas det om elevdemokrati, skoldemokrati, elevinflytande och skolans uppdrag att ge eleverna en

demokratisk fostran (Tham 1998). Det är skolans ansvar att ge eleverna ansvar och inflytande.

På frågan har du några positiva/negativa erfarenheter från elevinflytande? Svarar en lärare så här;

- De positiva erfarenheterna är att eleverna känner sig berörda och inkluderade vilket höjer motivationen och medvetenheten. Arbetsglädjen ökar! Arbetet med de

pedagogiska planeringarna blir en gemensam angelägenhet som vi tillsammans beslutar om. Det kommer inte beslut uppifrån (från mig till eleverna) utan vi utarbetar det tillsammans vilket gör att arbetet känns mer som på riktigt för varje elev.

Negativa erfarenheter skulle kunna vara att förstå och vara delaktig i styrdokumenten kräver ” en viss mognad” vilket ju utesluter de svaga eleverna, eller?! Jag kan

personligen tycka det är svårt med yngre elever att få till stånd vettiga diskussioner som leder till utveckling men man får börja i det lilla. Det är ju trots allt en demokratisk rättighet!

Dela ansvaret mellan läraren och eleverna över hur de tillsammans ska lägga upp lektionsundervisningen är ett sätt att inkludera eleverna i hur deras utbildning kan se ut. Genom att dela på ansvaret över vad som ska ske under lektionerna ges det inflytande över vad eleverna ska lära sig och hur de ska lära sig på bästa möjliga sätt. Eleverna får möjlighet till inflytande och de motiveras till att ta ett eget personligt ansvar över sin utbildning. I slut ändan är det dock ändå läraren som har sista ordet över vad som är möjligt att göra och inte göra.

21

- ...lite, många saker brukar man inte få bestämma så mycket men det är då vi kan säga till om saker vi verkligen vill göra, det är typ det bästa i vår klass. Då brukar barnen mest vinna.

Är det någon gång fröknarna inte tycker det är okej att ni får bestämma men ni göra det ändå? - Ja fast, det är typ några saker, som dem är rädda över, det är då dem inte vill att vi ska bestämma över det.

Elevinflytande är något viktigt för eleverna och känslan av att få bestämma trots att lärarna inte alltid vill det är något viktigt och stort för eleverna. Genom att kunna göra sin röst och vilja hörd och även få möjligheten att ta beslut som läraren inte alltid vill får eleverna en "lektion" i demokrati. Skolan har ett ansvar att fostra demokratiska medborgare, genom att vissa för eleverna att genom demokratiska beslut kan eleverna inverka och påverka skolan och undervisningen även när läraren inte vill det. Eleverna får inte bara en förståelse för hur demokrati fungerar dem får även möjligheten att testa sina idéer och tankar, "learning by doing". Dewey menar även att man ska/kan använda demokrati som ett medel att arbeta med och inte som ett mål man ska arbeta för att uppnå (Dewey 2004). Med hjälp av pedagogerna i skolan och med hjälp av stöd från pedagogerna får eleverna prova sig fram och på så sätt lära sig hur och om deras tankar och idéer fungerar och kan genomföras. Utifrån det bygger eleverna upp en minnesbank över hur de kan lära sig på bästa möjliga sätt samt hur de kan inverka och påvverka klassrums undervisningen samt skolans beslut via demokrati. Utav de intervjuade eleverna upplever alla att de får någon möjlighet att påverka

undervisningen genom att läraren informerar vad det är eleverna ska arbeta och hur de ska arbete, var på eleverna får komma med sina egna tankar idéer om hur resultatet ska redovisas på. I de yngre åldrarna uttrycker eleverna dock att lektionerna är mer styrda men att detta inte nödvändigtvis är något negativt.

6.1.3 Världens bästa skola - Vikten av att få känna sig delaktig

- Alltså, det är ganska viktigt att vi får bestämma lite vi elever det är vi som går på skolan...

- Skolan, den här skolan, alltså flyttar du till hit så börja på den här skolan den är bäst! (Flicka årskurs 3)

Världens bästa skola och en skola för alla är något som det pratas flitigt om både på

lärarutbildning, i media bland våra politiker och inte minst ut på skolorna. Pedagogen John Dewey menar att en god kommunikation samt interaktion mellan de styrande (lärarna) och aktörerna (eleverna) är avgörande för att en så harmonisk lärmiljö ska uppstå (Dewey 2004). Jämlikhet och rättvisa är något som måste finnas för att demokrati och demokratiska värden

22

ska kunna existera. Den intervjuade flickan uttrycker vikten utav att eleverna får möjligheten att bestämma och interagera med ledningen på skolan samt med läraren i klassrummet över de besluten som tas. Tack vare att eleverna ges möjligheten att kunna påverka sin lärmiljö

utvecklas också en positiv inställning till skolan. En positiv inställning till skolan leder också till ett positivt lärande. Genom att eleverna upplever skolan som något positivt blir det också roligt att gå till skolan vilket i sin tur också kan leda till att eleverna upplever lärandet som något positivt även om det de ska lära sig just för stunden kan uppfattas som tråkigt.

Delaktighet i utformningen av skolans undervisningen och beslut är något som flickan i citat uttrycker som viktigt. Genom att ge eleverna delaktighet i utformningen av undervisningen och skolans utveckling ökas också motivationen och engagemanget i lärandet (Kessel 2005). Flickan uttrycker också att skolan hon går på är världens bästa skola. Kessel menar att genom delaktighet ökar också elevernas motivation för lärandet men även för skolan. Genom att flickan får möjligheten att vara delaktig tack vare elevinflytande kan det också skapas en större glädje för skolan. Dewey menar bland annat att verklig utbildning endast kan uppnås genom att personen som ska lära sig stimuleras men även att den får ta del av de demokratiska besluten i den sociala miljön där den ska lära sig (Dewey 2004).

Under intervjuerna märks det att eleverna har ett väldigt skiftande intresse för elevinflytande. Tre utav de fem eleverna som intervjuades har ett väldigt starkt intresse för att engagera sig i skolans frågor samt att få möjligheten påverka sin undervisning. De understryker vikten av att få känna sig delaktig i det dem lär sig och känna sig hörda. Att få chansen att uttrycka sina åsikter och bli hörda av deras lärare är ett återkommande tema under intervjuerna. Hos de elever som visar ett mindre intresse för elevinflytande i form av elevråd och klassråd rör det sig mer om att de uttrycker en osäkerhet i vad elevinflytande innebär och vad de har för möjligheter att påverka. Samtidigt understryker även de eleverna vikten utav att få möjligheten att påverka undervisningen.

I och med att eleverna upplever en osäkerhet i vad för frågor och beslut de har möjlighet att påverka besluten i förloras också ett intresse för att engagera sig. Skoltiden ska ge kunskaper för livet. Genom att ge eleverna delaktighet i utformningen av undervisningen och skolans utveckling ökas också motivationen och engagemanget i lärandet (Kessel 2005). Tappas engagemanget och motivationen förloras också lärandet.

I dagens skolvärld styrs lärare av olika mål och krav som behövs för att läraren samt barnen ska kunna uppnå de mål och riktlinjer som ställs på dem bl.a. i läroplanen. Som tidigare nämnts så finns det i skolan ett antal företeelser som styr lärarrollen. Skolagen och läroplanen

23

är de två grundläggande elementen som styr på olika nivåer. Ett ord som hänger över det hela är decentralisering. ”Decentralisering innebär en delegering av ansvar ut/ner i

organisationsstrukturen…" (NE.se).

Tack vare decentralisering gers skolan stor frihet att själv fatta sina egna beslut gällande skolverksamheten men samtidigt ökar ojämlikheten mellan olika skolor. Ett beslut inom en verksamhet som tas av ledningen/rektorn kan vara främjande men samtidigt kan samma beslut vara ödesläggande för en annan skola. De klara fördelarna var att den växande ojämlikheten idag mellan skolorna var betydligt mindre då samma beslut för alla skolor togs och gällde. En nackdel var om skolan ville göra något utöver det som staten bestämt då blev det betydligt svårare att få ett godkännande, då förfrågan var tvungen att gå igenom en rad politiker (Dahlbeck 2009).

I och med decentraliseringen som skett över skolan kan skolorna själva välja hur de vill arbeta med elevinflytande och på vilket sätt de vill inkludera eleverna i skolvärlden. Den allmänna läroplanen, skollagen och barnkonventionen är fortfarande överhängande väsen som ger eleverna rätt till inflytande i sin utbildning men sen hur skolorna väljer att arbeta med det är upp till varje skola. Kommunaliseringen och decentraliseringen av skolan tillsammans med läroplansreformer har gått i den riktningen att kommuner, enskilda skolor och skolornas lärare har getts större frihet att göra och arbeta hur dem vill (Brodow & Rininsland 2002).

24

6.1.4 Elevinflytande i praktiken

- Det förekommer fortfarande undervisning där barnen inte vet vad är målen, vad är syftet, vad är bedömningen och det är där jag vill lägga in krutet. Att eleverna ska vara med i hela processen. Sen visar all forskningen också att är dem med så får du också resultat.

Det handlar inte bara om inflytande utan det handlar faktiskt om att dem lära sig mycket mer... (Rektor)

Skolan är allt ifrån perfekt och en ständig utveckling behövs för att utveckla en skola för alla. Den amerikanska pedagogen John Dewey menade att; det finns inte något i den progressiva undervisningens filosofi som är så sant som betoningen på att den som ska lära sig något också själv deltar i utformningen av de mål som styr hans verksamhet (Brodow & Rininsland 2002).Vikten utav att få vara med och påverka ens undervisning spelar en central del i elevers utveckling och inlärningsprocess. Rektorn uttrycker en oro över att det fortfarande

förekommer undervisning där eleverna inte känner till varför de arbetar med det dem gör samt att dem inte har någon möjlighet att påverka innehåller i undervisningen. Dewey menar att för att en elev ska kunna lära sig på bäst möjliga sätt krävs det också att eleven får vara med och påverka innehållet, målen och hur resultat ska redovisas för undervisningen. Genom att lärare på undersökningsskolan fortfarande bedriver undervisning där eleverna inte har något

elevinflytande i undervisningen kan göra att många elevers förmåga att prestera på bästa möjliga sätt går förlorad. Varje elev ska få möjligheten att påverka sin undervisning enligt läroplanen från 2011 så att den kan lära sig utifrån de medlen som den lär sig bäst på samt så att den kan lära sig på bästa möjliga sätt för sin egen skull. I och med att vissa elever inte ges möjligheten att få lära sig på bästa möjliga sätt plockas även elevens chans att utvecklas till sin fulla potential bort.

Rektorns personliga erfarenheter från elevinflytande under hans skoltid är att man fick ta det inflytandet som fanns att ta. Rektorns inställning till elevinflytande är positivt, det handlar inte bara om inflytande utan det handlar faktiskt om att eleverna lär sig mer genom att få ta eget ansvar för sin egen utbildning. Eleverna ges möjlighet till att påverka sin egen utbildning samt i en del viktiga val som skolan gör via klass-, elev-, miljö- och matråd.

"...ju mer inflytande man har desto mer ansvar tar man också och då tar du större ansvar för ditt lärande och då når du högre resultat och du växer som människa med mer ansvar...".

"... Det handlar inte bara om inflytande utan det handlar faktiskt om att dem lära sig mycket mer...". (Rektorn)

25

Skolan ska vara en social och kulturell mötesplats som förmedlar de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på (Kessel 2005). Genom ett starkt engagemang från rektorns sida vad det gäller elevinflytande och överlåtande av ansvar till eleverna växer inte bara eleverna utan även skolan.

Eleverna som har intervjuats understryker vikten utav att dem får känna sig delaktiga i sin läroprocess samt att få möjligheten till att påverka sin arbetsmiljö. Eleverna vill ta ansvar för sitt lärande och hur dem lär sig.

En pojke i årskurs 2 uttrycker sig på följande sätt över vikten att få vara med och påverka; - Jo men det känns viktigt för att liksom, det är väldigt roligt för oss och vi får

bestämma och berätta över hur just vi tänker och skulle vi inte ha det hade det inte varit lika roligt på skolan då skulle det liksom bara vara tråkigt.

Det är alltså inte bara viktigt för eleverna att dem får uppleva att dem kan påverka skolan det är också en faktor som gör det roligt för dem att gå i skolan. Skolan har sen dess början, hos vissa människor, haft ett rykte om sig att det är tråkigt att gå i skolan men genom att ge eleverna möjlighet till inflytande över sin egen läromiljö kan eleverna också uppleva skolan som en roligare plats att besöka fem dagar i veckan. Skolan ska vara en plats för

kunskapsinlärning men även en plats för eleverna att ha roligt på. Dewey menar bland annat är du positiv inställd till det du ska lära dig, så lär du dig också mer (Dewey 2004). Genom att skolan ger eleverna en möjlighet att påverka sin undervisning ökar elevernas ansvartagande men även glädje över att få lära sig. Den intervjuade eleven uttrycker en stark vilja av att den vill få påverka sin närmiljö och sin inlärningsmiljö via att poängtera vikten utav att skolan ska vara rolig. Utan någon möjlighet till att få bestämma över sin närmiljö och inlärningsmiljö blir skolan en tråkig faktor som i sin tur kan bidra till att eleven/eleverna på skolan tappar intresset för att engagera sig och ta ett personligt ansvar för sin utbildning. Tappar eleven/eleverna intresset för att lära sig och för skolan riskerar de också att falla igenom skolan.

- Ju mer inflytande man har desto mer ansvar tar man också och då tar du större ansvar för ditt lärande och då når du högre resultat och du växer som människa med mer ansvar... (Rektor)

Människan är en ansvarstagande varelse och ges vi ett ansvar tar dem allra flesta det till sig och försöker leva upp till det ansvaret. Både John Dewey och rektorn på den intervjuade skolan delar liknande uppfattning om hur inflytandet ska/kan se ut. Ge en person möjligheten att aktivt få vara med och bidra till utvecklingen genom att ge den ett eget ansvar över sin utbildning så kommer personen också växa som människa samt som demokratisk

26

medborgare. För att barn ska kunna klara sig i den ovissa framtiden behöver de stöd för att utvecklas från kompetenta barn till kompetenta vuxna (Brodin & Hylander 2008). Det är upp till de kompetenta vuxna som jobbar inom skolvärlden att göra det möjligt för eleverna att utvecklas till kompetenta vuxna, ansvarstagande, demokratiska medborgare.

Barn är kompetenta och besitter en enorm stor kunskap men som lätt kan undan ses när de inte får möjligheten att påverka sin skolmiljö. Vikten av att få känna sig delaktig blir större än vikten av att prestera. Genom delaktighet byggs också en förståelse för hur man presterar och hur man når resultat/mål. Fördelarna med att tänka på klassen och läraren/skolan som en gemenskap är flera. Gemenskap ger möjlighet till många samtal mellan läraren/skolan och eleverna. Det för också över en del av ansvaret för att utveckling ska ske från den enskilda eleven till klassen och undervisningen (Axelsson, Bergöö, Brink, Fast, Jönsson, Kåreland 2009).

Av de intervjuade eleverna upplever majoriteten att de får vara med och påverka sin undervisning och utbildning på den skolan dem går på. Rektorn på skolan uttrycker

visserligen en reflektion över att det fortfarande sker undervisning där elever inte får vara med och påverka till den rätt som dem faktiskt har rätt till. Där man inte har något inflytande finns inget personligt ansvar (Utbildningsdepartementet 1995). I utbildningsdepartementets

undersökning från 1995 om elev- och föräldrainflytande i skolan, slår de fast att utan något inflytande i skolan försvinner det personliga ansvaret att engagera sig i sin utbildning.

Lärande genom inflytande eller "learning by doing" som John Dewey myntade är ett sätt att se på elevinflytande genom att ge eleverna möjligheten att själva ta ansvar för deras utbildning och bestämma hur de vill att den ska fungera. Genom att ge de intervjuade eleverna

möjligheten att få medverka i skolans beslut via olika skolråd men även i undervisningen skapas en lektion i ansvarstagande och demokrati. Som tidigare nämnts genom att investera i elevinflytande investerar skolan också i elevernas framtid. Utan något inflytande riskera skolan att tappa elevernas intresse för att lära sig.

27

7. Sammanfattning och diskussion

Elevinflytande är inte något givet utan det är något som varje lärare, fritidspedagog och elev måste arbeta för att det ska kunna existera. Eleverna som har intervjuats i undersökningen upplever att de får vara delaktiga i sin egen utbildning och att de har en möjlighet att påverka. För vissa är det ett sätt att få vara delaktiga i undervisningen medans för andra är det en möjlighet att få engagera sig i skolans utveckling och arbete. Alla, av de intervjuade eleverna uttrycker vikten utav att få känna sig delaktig i sin egen utbildning och att få möjligheten att påverka och influera skolan med sina tankar och frågor kring hur de kan göra skolan och undervisningen bättre. Rektorn på skolan uttrycker också en positiv vilja av att alltid utveckla elevernas möjlighet att få vara delaktig i skolans beslut och i undervisningen som ser i

klassrummen. Det finns inga föreskrifter för elevinflytande. Men det finns något gemensamt för de eleverna som har inflytande. De tycks möta sig själva, de möter sin egen förmåga och styrka (Tham 1998).

En positiv inställning till skolan leder också till ett positivt lärande. Ett positivt lärande grundar sig i hur eleverna upplever skolan. Genom att skapa en positiv inställning hos eleverna genom att göra dem delaktiga i skolans arbetssätt och beslut erbjuds eleverna att få komma med egna idéer och framför allt prova sina egna tankar. Dewey menar bland annat att individen som ska lära sig något måste få ta del av den besluten som tas (Dewey 2004). Genom teorier som "learning by doing" ges eleverna en möjlighet att få prova sig fram och tack vare det kan det skapas en positiv inställning gentemot skolan hos eleverna. Om man som individ upplever något som tråkigt eller jobbigt så drar man sig ifrån att göra det. Om istället individen upplever det som något positivt tar den an sig uppgiften på ett lättare sätt. Jag har under denna undersökningen fått svar på mina frågeställningar om vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Jag vet vad elevinflytande betyder för de intervjuade

eleverna, hur eleverna upplever att elevinflytande fungerar på deras skola samt om eleverna

vet vad elevinflytande är. Jag har också fått en tydlig bild på hur elevinflytande fungerar i

praktiken på den undersökta skolan. Eleverna upplever idag att de har ett stort inflytande över sin utbildning och att de har möjligheten att få påverka. De uttrycker även vikten av att få vara med och påverka de beslut som tas i klassrummet, i olika råd/utskott och större beslut som skolan tar. Eleverna upplever också elevinflytande som något viktigt, det är deras möjlighet att påverka. Det är trots allt deras skolgång det gäller, de vill ha inflytande över det som rör

28

deras utbildning. Rektorn på den undersökta skolan upplever att elevernas möjlighet till inflyta och påverka är bra men att man aldrig ska nöja sig. Han vill hela tiden göra eleverna ännu mer involverade i skolans beslut för att ge eleverna en så god insyn som möjligt av vad det innebär att gemensamt ta beslut genom demokratiska vägar. För eleverna är elevinflytande något viktigt och något som de upplever som avgörande för att skolan ska bli en bra plats. Men det är inte bara att skolan ska bli en bra plats det är även att lektionerna ska bli

intressanta och givande för eleverna, med hjälp av elevinflytande ges eleverna möjligheten att få göra sin röst hörd.

7.1 Förslag till fortsatt forskning

I min undersökning har jag kommit fram till vilken uppfattning de intervjuade eleverna har om elevinflytande på deras skola. Jag har också fått en inblick i vad eleverna vill påverka på sin skola samt hur rektorn arbetar för att göra elevinflytandet på skolan ännu bättre. Det hade varit intressant att utvidga denna undersökningen ännu mer. Göra fler intervjuer med elever på skolan samt på andra skolor. Jämföra hur det var förr med hur det är idag genom att intervjua gamla elever som gått på skolan tidigare, exempelviss för 5-10 år sedan. Genom att bredda undersökningen med fler intervjuer kan man också få en större uppfattning om mer exakt hur elevinflytande ser ut hos olika elever samt på olika skolor samt jämföra olika skolor mot varandra.

29

8. Referenslista

Axelsson Monica, Bergöö Kerstin, Brink Lars, Fast Carina, Jönsson Karin & Kåreland Lena (2009) - Bygga broar och öppna dörrar. Stockholm: Liber

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (2008) - Att bli sig själv. Daniel Sterns teori i

förskolans vardag. Vällingby: Liber

Brodow, Bengt & Rininsland, Kristina (2002) - En skola som om eleverna betydde något. Malmö: Gleerups utbildning AB

Danell, Klerfelt, Runevad & Trodden (1999) - Inflytandets villkor. Stockholm: Liber Dewey John, Hartman Sven G & Hartman Ros Mari (2004) - Individ, skola och samhälle:

utbildningsfilosofiska texter / John Dewey. Stockholm: Natur och Kultur

Gustafsson H, Lars (2010) - Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur Kessel, Danny (2005) - Elevrådsboken, av Uppsalas elevråd och Danny Kessel. Uppsala: Uppsala Publishing House

Patel, Runa & Davidson, Bo (2011) - Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur Skolverket (2011) - Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm

Skolverket (2011) - Skollagen. Stockholm

Tham, Amelie (1998) - Jag vill ha inflytande över allt!. Stockholm: Liber

Utbildningsdepartementet (1995) - Där man inte har något inflytande finns inget personligt

30 8.1 Elektroniska referenser FN:s barnkonvention - http://unicef.se/barnkonventionen (2012-05-29 kl. 16.42) Nationalencyklopedin - http://www.ne.se/decentralisering (2013-02-11 kl. 14.13) Sökord; Decentralisering Skolverket - http://www.skolverket.se/lagar-och-regler/2.3351/2.3964/elevinflytande-1.423 (2012-05-20 kl. 21.03) Vetenskapsrådet - http://www.ibl.liu.se/student/bvg/filarkiv/1.77549/Forskningsetiska_principer_fix.pdf (2012-05-20 kl 21.25) 8.1.2 Föreläsningar

31

Bilaga 1

Intervjufrågor till lärarna och rektorn

 Hur var det med elevinflytande när du gick i skolan?

 Hur arbetar ni med elevinflytande?

 Varför har ni valt att arbeta med att utveckla elevinflytande på skolan?

 Hur arbetar ni med de frågorna som eleverna på skolan bryr sig om?

 Hur gör ni eleverna delaktiga i ert arbete?

Intervjufrågor till eleverna

 Vad är elevinflytande för dig?

 Upplever du att ni får vara med och påverka på skolan? Hur?

 Varför är det viktigt med elevinflytande?