Elevdemokrati - om elevinflytande i grundskolans tidgare år

Malmö Högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle

Examensarbete

15 poäng

Elevdemokrati

– om elevinflytande i grundskolans tidigare år

Student democracy

– Involvement in the earlier school years

Sara Persson

Lärarexamen 210 poäng Handledare: Keijo Eriksson

Samhällsorienterandeämnen och barns lärande

Sammanfattning

Skollagen och läroplanen (Lpo94) framhåller båda två att skolorna i Sverige skall ha och arbeta utifrån ett demokratiskt sätt med elevinflytande och elevdemokrati. Min undersökning syftar till att ta reda på hur några elever i tioårsåldern på två olika skolor upplever sitt inflytande i skolvardagen och vad nämnda grupp vill bestämma över. Skolorna skiljer sig åt i inriktning och huvudman, den ena är en kommunal skola i Eslöv och den andra är en Montessorifriskola i Lund. Undersökningen skedde via enskilda intervjuer med elever från de två skolorna.

Undersökningens frågor handlar om hur elever upplever sitt inflytande/ medbestämmande i undervisningen och vilka kunskaper eleverna har om elevdemokrati. Utifrån elevernas svar skiljer sig skolsituationen åt mellan de båda skolorna. På friskolan arbetar eleverna efter egna, individuella planeringar och eleverna upplever att de får lov att bestämma över saker i skolan som handlar om dem vilket inte eleverna på den kommunala skolan upplevde. Eleverna på den kommunala skolan angav i intervjuerna att de sällan eller aldrig får lov att välja uppgifter eller på annat sätt får påverka sin skoldag. Samtliga elever på de två skolorna uppgav att skolorna har elevråd som demokratiska grupp, men få elever på den kommunala skolan kunde förklara hur elevrådet fungerade och vad det gjorde, något som däremot många av friskoleeleverna visste. Eleverna fick även svara på frågor om vad de vill få inflytande över i sin skolvardag och nästintill alla elever uppgav att de vill vara med och påverka lektionsplaneringen

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ... 1

1.1 Inledning... 1

1.2 Undersökningens syfte och frågeställningar... 1

1.3 Litteraturgenomgång ... 2

2. Metod... 4

2.1 Allmänt om undersökningsmetoder... 4

2.2 Mitt val av metod... 4

2.3 Undersökningsgrupp... 5

2.4 Undersökningens genomförande ... 5

2.5 Databearbetning... 6

2.6 Reliabilitet och validitet... 6

3. Resultat ... 8

3.1 Tycker eleverna att de får vara med och bestämma?... 8

3.2 Om elevdemokrati i klassen och på skolan ... 8

3.3 Vad vill eleverna bestämma över? ... 9

3.4 Upplever eleverna att de har inflytande över sin skolvardag?... 10

3.5 Slutsats och sammanfattning av resultatbeskrivning... 10

4. Diskussion – en analys av undersökningens resultat... 11

4.1 Lektionsplanering ... 11

4.2 Om gemensamma beslut... 12

4.3 Elevernas medbestämmande ... 14

4.4 Upplevelsen om att få bestämma över sin egen skolvardag... 15

4.5 Summering ... 16

5. Referenser... 17

1. Bakgrund

1.1 Inledning

Mycket i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet (Lpo94) handlar om elevinflytande, kapitel 2.4 är ägnat åt ”Elevernas

ansvar och inflytande” och där finns även mål att sträva mot som skolan ska arbeta för att uppfylla. Trots denna betoning på att eleverna ska vara delaktiga i sitt eget lärande tycker jag att det inte har varit någon större fokus på just det fenomenet under mina terminer vid Lärarutbildningen. Jag anser istället att tonvikten har landat på individanpassning och då tappat aspekten på demokrati. Jag har tidigare tillsammans med en kurskamrat skrivit en B-uppsats med titeln ”Barns syn på rättvisa” som handlade om hur mycket tolv elever i tioårsåldern vet om sina och andra barns rättigheter med grund i FN:s barnkonvention. Därför vill jag nu ta reda på vad eleverna vet om deras inflytande och deras möjlighet till påverkning i skolan. För att ta reda på vad eleverna vet valde jag att intervjua några elever i två skolor. Under intervjuer med elever skaffar vi som pedagoger oss en förförståelse för vad barnen vet, i detta fallet lär jag mig om hur elever tänker om sin möjlighet till inflytande över sin skolvardag.

I arbetet kommer jag att använda mig av både Lpo94 och läroplanen som beteckning för

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Vidare

använder jag även elev och barn som synonymer. Skrivregler hänvisar jag till

Rapportens yttre dräkt skriven av Bjerstedt (1997). Läroplanerna är hämtade ur Lärarens handbok (Lärarförbundet, 2004).

1.2 Undersökningens syfte och frågeställningar

Min undersökning syftar till att ta reda på hur mycket några elever i tioårsåldern på två olika skolor får bestämma över sin egen skolvardag samt vad de vill bestämma över. Är de medvetna om vad som är demokrati i skolorna? För att få reda på ovanstående ska jag ta reda på:

• Hur upplever eleverna sitt inflytande/medbestämmande när det gäller undervisningen i några skolor?

• Vilken kunskap har elever om sin egen elevdemokrati? • Vad vill elever få inflytande över?

1.3 Litteraturgenomgång

”Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad” så står det i Skollagen kapitel 4:2 och liknande går även att läsa i Läroplanens första kapitel. Grunden till rätten över sitt eget inflytande, över sin skolvardag och över resten av barnens tid, ligger i de mänskliga rättigheterna och står dessutom uttryckligen i FN:s barnkonvention. Alla barn har, enligt Barnkonventionen, rätten till att känna till sina rättigheter. För att kunna ge elever inflytande över sin egen utbildning måste eleverna vara förberedda för det ansvaret. Bland andra arbetar Rädda Barnen för att skolorna i Sverige ska införa barnrättsveckor i undervisningen efter en modell från Peru. Vi pedagoger måste även arbeta aktivt med medbestämmanderätt för barnen och tidigt vänja dem vid att ta beslut som rör dem själva, det är en process som behöver mogna fram där man ser varje framsteg som en vinst (Eriksson, 2001). Det kan vi göra genom att arbeta med demokratiska arbetsformer och inte enbart ”lära ut” om demokrati (Åborg, 2000).

Den svenska skolan domineras i lagstiftning och daglig verksamhet av ett vuxenperspektiv. De vuxna bestämmer vad som är elevinflytande och om inflytandet är tillräckligt. Skolans företrädare har tolkningsföreträde och genom det är eleverna utlämnade till hur väl insatta rektorer och lärare är i regelverket om elevdemokrati (Tham, 1998). Tham skriver vidare om Skolverkets undersökning från årsredovisningen från 1998. I deras undersökning uppgav 84 % av lärarna att eleverna inte skulle ha mer inflytande över lektionerna än de har nu, medan 77 % angav sig vara positiva till att eleverna skulle få mer att säga till om skolmiljöns utformning samt normer och regler för skolan.

Åborg (2000) skriver att de flesta skolor har fastställda trivsel- eller ordningsregler som gäller för hela skolan men för att skolan ska vara demokratisk ska elever få vara med och bestämma eller ha synpunkter, tillsammans med lärare, skolledning och övrig skolpersonal, varje år det kommer nya elever till skolan. Eriksson (2001) skriver däremot att det endast är reglerna i klassrummet som ska utformas tillsammans med eleverna. Eriksson (2001) och Åborg (2000) är däremot överens om att reglerna för ”arbetet och samvaron i den egna gruppen” (Lpo94) ska tas fram i dialog mellan läraren och eleverna, det betyder dock inte att eleverna själva ska få bestämma utan att de måste

ta hänsyn till hur läraren vill ha det i klassrummet. Alla på skolan måste dra i samma riktning för att kunna samarbeta och visa varandra respekt, det gäller både elever likväl som pedagoger. Även om reglerna för skolan skall tas fram på ett demokratiskt sätt är det trots allt rektorn som har ansvar för ordningen i skolan och rektorn kan därför förbjuda något som stör ordningen på det sättet att det går ut över undervisningen eller om det är kränkande för någon/några elever, det vill säga rektorn har sista beslutanderätt (Eriksson, 2001; Åborg, 2000).

Elever som är insatta och arbetar aktivt med sina rättigheter kan göra sina röster hörda och hjälpa till att lösa problem som handlar om dem. I undervisningssituationer kan elevinflytandet användas för att kvalitetssäkra undervisningen genom att den anpassas till var eleverna befinner sig och vad de har för förkunskaper samt vad de vill lära sig mer om, genom att vi som pedagoger lyssnar på barnen (Rädda Barnen u.å.). Att låta barnen vara med och bestämma ska inte betyda att de ska ta alla beslut, Modig (2003, s. 6) uttrycker det så här:

Barnkonventionen handlar inte om barns rätt att fatta beslut, utan om rätten att utrycka åsikter. Att dessa åsikter ska tillmätas betydelse i relation till barnets ålder och mognad innebär inte något krav på att barn ska besluta själva, men självklart finns det många situationer där det är rimligt att barn själva bestämmer och lär sig att ta det ansvar som rätten att besluta innebär. Hur mycket ansvar ett barn ska bära måste ses utifrån principen om barnets bästa.

Modig (2003) skriver även om fem punkter att tänka på för att eleverna ska kunna delta i beslutsprocesser som rör dem så att deras åsikter får konkret inflytande. De två första punkterna är att barnen måste ha begriplig och relevant information för att kunna ta ställning samt att de måste få tid till att tänka själva och diskutera frågan. Vidare skriver Modig om att barnen måste veta syftet med mötet och hur de kan påverka samt att alla barn ska få möjlighet att presentera sina åsikter. Sista punkten handlar om att när målet är att gruppen ska ta fram gemensamma krav och ståndpunkter måste gruppen som helhet godkänna kraven, sluten omröstning kan vara att föredra om man vill säkra att även de mindre talföra är med och påverkar och inte blir överkörda.

2. Metod

2.1 Allmänt om undersökningsmetoder

Patel och Davidsson (2003) skriver om olika aspekter att tänka på när man väljer undersökningsmetod. Till de avgörande faktorerna räknas tillgång på medel och tid som tillsammans med examensarbetets syfte är avgörande för vilken metod som anses mest lämplig att uppfylla avsikten med arbetet. För att samla in information till examensarbetet kan man använda sig utav olika undersökningsmetoder för att genomföra sina undersökningar, bland annat via observationer, dagböcker/loggböcker, enkäter eller intervjuer.

2.2 Mitt val av metod

Syftet med min undersökning är att ta reda på om och hur några elever i tioårsåldern upplever sitt medbestämmande om undervisningen samt vad de vill bestämma över. För att ta reda på ovanstående valde jag att använda mig av intervjuer på två olika skolor. Anledningen till att jag har valt intervjuer som undersökningsmetod är för att jag vill höra hur barnen resonerar då de svarar och ha möjlighet till att ställa följdfrågor till barnen samt att förklarar frågorna om eleverna inte förstår dem. Jag anser mig få mest information genom enskilda intervjuer med eleverna, annars är det lätt att enbart få gruppens majoritetssynpunkter när barnen kan ”hänga med” på det som sägs och kanske inte våga stå för sina egna åsikter (Trost, 2005). Att göra intervjuer tar längre tid än att genomföra enkäter men ger istället möjligheter till djupare svar, kvalitet före kvantitet. Jag känner att mycket går förlorat om man gör en enkät eftersom man då inte kan ställa följdfrågor eller förklara vad som menas med frågorna. Doverborg och Pramling Samuelsson (2000) skriver att intervjuer är en väldigt bra metod för pedagogen att använda sig av för att skapa sig en förståelse för hur och vad barnen har uppfattat i ett arbetsområde eller en situation. Därför känner jag att intervjuer är det bästa sättet att få svar på frågorna om hur eleverna ser på sitt inflytande över sin skolsituation.

I sin bok Kvalitativa intervjuer skriver Trost (2005) om inspelning av intervjuer på band och dess fördelar och nackdelar. Jag valde, efter att ha övervägt Trosts åsikter, att inte spela in intervjuerna eftersom jag anser mig klara av att anteckna svaren efterhand. Intervjuerna sker i ett lugnt rum med en elev åt gången, och under intervjuerna kan man

även anteckna hur barnen använder kroppsspråk och mimik. Wehner-Godée (2003) skriver om videokameran som hjälpmedel och huvudsakliga dokumentation som ett dokumentationssätt som kombinerar det som är bra med bandspelare med det som är fördelen med papper och penna då man får med kroppsspråket, men videokameror är svåra att få tag i och intervjun måste skrivas ut i efterhand efter att man hårdgranskat det inspelade. När man har tittat på det inspelade bandet flera gånger kan det uppkomma osäkerhet på om intervjun är tolkad rätt.

2.3 Undersökningsgrupp

Intervjuerna genomförs på två olika typer av skolor, den första skolan är en traditionell kommunal skola med åldershomogena årskurser i Eslövs tätort. Skolan deltar i en försöksverksamhet med utbildning utan timplan och har elever från förskoleklass upp till årskurs sex med tvåparallella årskurser. De intervjuade barnen kommer från de båda parallellklasserna. Den andra skolan är en Montessorifriskola i Lunds tätort med åldersintegrerad undervisning efter Maria Montessoris metod. På skolan går elever från förskoleklass upp till årskurs nio.

Intervjugruppen på den kommunala skolan bestod av nio elever i tioårsåldern. På friskolan bestod intervjugruppen av sju elever som samtliga är tio år. Sammanlagt intervjuades 16 elever och fördelningen sju-nio var jämn procentuell av antalet tioåriga elever på de två skolorna. De intervjuade eleverna på de båda skolorna hade jämn könsfördelning, sammanlagt var det åtta flickor och åtta pojkar som blev intervjuade.

2.4 Undersökningens genomförande

Jag började med att läsa igenom Lpo94 för att se vad läroplanen säger om elevdemokrati och elevinflytande för att få uppslag till intervjufrågor och till sökord för mer litteratur. Efter att ha läst in litteratur om elevinflytande och vilka rättigheter elever i skolan har skrevs intervjufrågorna (se bilaga) klart som dels handlar om vad och hur eleverna får bestämma över samt vad eleverna vill bestämma över. Kontakten med skolorna skedde via e-post, på den kommunala skolan är jag känd sedan tidigare, dock ej i de berörda årskurserna, och friskolan fick jag kontakt med genom en tidigare föreläsare på Malmö Högskola. Frågorna testade jag sedan på ett par utav eleverna på den kommunala skolan, och kom då fram till att ändra dem lite samt att stryka en av

frågorna då den var överflödig och svår för barnen att förstå. Efter varje fråga upprepade jag vad jag skrivit för eleven för att försäkra mig om att jag förstått eleverna rätt. Efter varje intervju skrev jag ner hur eleven hade varit, det vill säga vilket kroppsspråk de använde, om de behövde hjälp att förstå frågorna, om de svarade snabbt eller behövde tänka länge och annat som kunde hjälpa mig i tolkningen av elevernas svar.

På friskolan skedde intervjuerna under skoltid, och elevernas mentor valde ut vilka elever jag fick intervjua eftersom alla föräldrar inte gett tillstånd till intervjun. På den kommunala skolan intervjuade jag elever när de var på fritids och jag valde själv vilka elever som blev intervjuade efter tips från personalen för att få varierade intervjuer. Intervjuerna tog mellan fem till femton minuter och skedde i ett lugnt rum som var bekant för barnen och angränsade till de rum eleverna uppehöll sig i under intervjutillfället.

Att intervjuerna skedde i ett tomt rum var viktigt för mig eftersom jag ville att eleverna ska känna sig trygga och kunna svara fritt på intervjufrågorna. Jag frågade även alla elever om namn och ålder och berättade då att det endast var för mina egna anteckningar och att eleverna skulle vara anonyma i detta arbete liksom skolornas namn då det inte ska gå att spåra eleverna till deras enskilda svar.

2.5 Databearbetning

Intervjuerna ägde rum på två olika skolor med totalt 16 elever i åldrarna nio-tio år med fördelningen nio – sju mellan skolorna. Efter varje intervju läste jag igenom anteck-ningen från intervjun för att eventuellt komplettera. När alla intervjuerna var genomförda sammanställdes först svaren på de frågor som besvarades med ”ja”, ”nej” samt ”kanske” eller ”ibland” genom att svaren sammanräknades. De övriga frågorna sammanställdes för att se om det var någon genomgående röd tråd bland svaren.

2.6 Reliabilitet och validitet

Drygt en femtedel av eleverna i den aktuella åldern på de två skolorna blev intervjuade. På den kommunala skolan skedde intervjuerna på eftermiddagstid då eleverna var på fritids och underlaget av valbara elever var starkt begränsat. På friskolan valde mentorn

ut vilka elever som skulle bli intervjuade efter instruktioner om att jag ville intervjua olika typer av elever, det vill säga både de självsäkra, verbala eleverna såväl som de lite mer tillbakadragna och tysta. Att inte kunna välja fritt bland eleverna i de båda skolorna gör att underlaget från intervjuerna kan bli fel vinklat då det finns risk för att inte alla typer av elever får komma till tals.

När man intervjuar barn i skolåldern är det viktigt att ta i beaktning att barnen genom erfarenheter vet att vuxna oftast förväntar sig en viss typ av svar, och eleverna försöker därför svara som de tror att pedagogen vill att de ska svara. De vill vara till lags och undvika att svara fel och då uppröra någon, det är svårigheten med intervjuer då man vill veta vad eleverna vet eller har för åsikter. För att undvika att få ”rätt svar” från eleverna ska frågorna hållas neutrala och poängtera att det är vad eleverna tycker och vet, genom sina erfarenheter, som är intressant och ska komma fram ur intervjun. Även tid ska ges för eleverna att tänka färdigt och eventuellt även diskutera med pedagogen om de inte förstår något (Modig, 2003). Antalet intervjuade elever från de två skolorna är också det en viktig faktor att räkna in då endast en dryg femtedel av det totala antalet elever i klasserna blev intervjuade.

Att endast en dryg femte av eleverna i tioårsåldern på de två skolorna blev intervjuade samt att intervjuerna skedde vid olika tidpunkter kan påverka utfallet i undersökningen. Andra saker som kan spela in är att jag ensam tolkningar svaren samt att jag efter ett antal intervjuer eventuellt ställer frågorna på ett annat sätt än vad jag gjorde i början då det är svårt att ställa frågorna på samma sätt när frågorna inte läses upp ordagrant och olika elever kan få olika mycket ”hjälp” från mig till sina svar.

3. Resultat

Jag kommer nedan att redovisa skolornas svar var för sig då svaren från eleverna på de två skolorna, den kommunala i Eslöv och friskolan i Lund, skiljer sig väldigt mycket åt. Endast på två punkter var svaren från eleverna likvärdiga. Svaren delas även upp i olika underkapitel utifrån vad frågorna handlar om.

3.1 Tycker eleverna att de får vara med och bestämma?

På skolan i Eslöv var det inga av de nio eleverna som svarade bestämt ”ja” på frågan om de får vara med och bestämma över sina skoluppgifter, däremot uppgav två tredjedelar att de vid något enstaka tillfälle fick bestämma vad de ville göra, framförallt när och om de var färdiga med sina av läraren fastställda uppgifter. På frågan om de får välja vilka uppgifter de vill göra, till exempel välja mellan att läsa ur sin bänkbok, skriva en berättelse eller andra liknande uppgifter, svarade endast en tredjedel att det kunde hända någon gång ibland.

På friskolan svarade samtliga sju elever att de får vara med och bestämma över sina skoluppgifter och därtill även att de får välja vilka uppgifter/vilken uppgift de vill göra. Eleverna får själva, med lite stöd från sin mentor, göra egna veckoplaneringar där vissa fasta pass ska finnas med samt ett bestämt antal pass i en del ämnen såsom matematik. En elev uttryckte sig ”- Ja, vi får bestämma själv, vissa saker ska man bara göra men vi får bestämma när vi ska göra dem”.

3.2 Om elevdemokrati i klassen och på skolan

På frågorna om elevdemokrati i klassen och på skolan skilde sig inte var svaren från de intervjuade eleverna på de två skolorna nämnvärt mycket. När någonting ska bestämmas i klasserna på den kommunala skolan uppger eleverna att röstning eller att alla i klassen kommer överens är den vanligaste lösningen, en elev uppgav även att lottning ibland kunde förekomma. Samtliga elever visste att elevrådet fanns när eleverna fick frågan om det finns för olika grupper på skolan som bestämmer saker. Två tredjedelar uppgav att skolan även har ett matråd/kostråd och majoriteten uppgav kamratstödjare som en tredje grupp. Eleverna hade lite svårt att beskriva vad elevrådet gör, vissa visste inte alls

och andra försökte genom att beskriva olika saker som det står om på protokollen som kommer ut till klasserna.

Även på friskolan i Lund uppgav samtliga intervjuade elever att skolan har elevråd och matråd. Cirka två tredjedelar av eleverna nämnde även elevskyddsombud och Tanzaniagruppen som exempel på grupper på skolan som bestämmer olika saker. En elev nämnde även kamratstödjare. För att bestämma saker i klassen uppgav eleverna på friskolan klassråden där alla som ville får säga vad de tycker, och att de ibland använder sig utav röstning vid vissa tillfällen när klassen ska bestämma något tillsammans. Ett par av eleverna sa att det har hänt att klassen har lottat mellan olika förslag. Många av eleverna beskrev att förslag läggs fram på klassrådet och handlar det om något som rör hela skolan tas frågan och förslaget/förslagen vidare till elevrådet som sedan eventuellt går vidare och lägger fram förslaget/förslagen för lärare/skolledning.

3.3 Vad vill eleverna bestämma över?

Eleverna fick frågan vad de vill bestämma över, nu eller i framtiden, i fråga om lektionsplanering, regler, val av tema, skolgården och hur klassrummet ser ut. Samtliga elever på de två skolorna med undantag av en elev vill bestämma över lektionsplaneringen och oftast handlade det om att eleverna vill bestämma hur länge och vilket ämne eller vilken uppgift de ska arbeta med.

Förutom lektionsplaneringen vill eleverna i Eslöv även bestämma över skolgården, oftast nämnde eleverna vad de saknade eller vill ändra med skolgården när jag ställde frågan om de vill bestämma över gården. Val av tema och hur klassrummen ser ut var andra saker som majoriteten av eleverna ville bestämma över men nästan lika många elever ville inte bestämma över nämnda ting och de som svarade ”nej” sade att de var nöjda så som det är. De övriga talade om att de oftare vill byta platser i klassrummen. Fyra av nio elever vill vara med och ta fram regler för klassrummen och/eller skolan. De som svarade ”nej” uppgav skäl som att de är nöjda med reglerna och ett par av eleverna sade att de redan har bestämt reglerna tillsammans för klassrummet.

Friskolans elever svarade ”nej” på nästan alla frågor om vad de vill bestämma över. Val av ett övergripande tema som alla elever i klassen ska arbeta runt var den frågan som

mest splittrade intervjugruppen, tre mot fyra ville bestämma över ett sådant tema antingen ensam eller tillsammans med några andra elever i en liten grupp. Det elever som inte vill bestämma över ett tema som rör alla i klassen svarade att det är bättre så som de har det nu när alla får bestämma över sina egna teman. Reglerna i klassrummet och skolgårdens utformande var det endast en elev på varje fråga som ville bestämma över, de övriga uppgav olika anledningar till att inte vilja bestämma över de punkterna. Om skolgården handlade de flesta kommentarer kring att det inte fattas något på dem och därför anser inte eleverna att de behöver bestämma över sin gård. Reglerna hänvisade många utav de tillfrågade eleverna att de tillsammans har kommit fram till innan. Inte heller hur rummen ser ut intresserade eleverna på friskolan att vilja bestämma över. Två av eleverna nämner att de vill ha en ny matta och att de även ska få det.

3.4 Upplever eleverna att de har inflytande över sin skolvardag?

Eleverna på friskolan uppgav att de känner att de har inflytande över saker i skolan som handlar om dem och att de får lov att bestämma. Endast en elev sa ”ibland” istället för att svara ”ja” på frågan som de övriga i klassen gjort, däremot lade hon till att vissa saker måste man göra och de kan man inte bestämma över.

Eleverna i Eslöv var däremot mer negativa i sina svar. Ingen svarade ”ja” på frågan och endast en tredjedel svarade ”ibland”. De övriga sex eleverna upplevde inte alls att de får lov att bestämma över saker i skolan som handlar om dem.

3.5 Slutsats och sammanfattning av resultatbeskrivningen

Eleverna på de två skolorna där intervjuerna genomfördes upplever sitt inflytande på olika sätt. Av barnen på den kommunala skolan är det inga av eleverna som svarade ”ja” på frågan om de har inflytande eller får välja uppgifter men flertalet av eleverna uppgav att det någon gång ibland kunde hända. De uppfattar inte heller att de får vara med och bestämma över saker i skolan som handlar om dem själva. Däremot vill majoriteten av de kommunala eleverna gärna bestämma över olika saker i skolan som handlar om dem. Röstning är det vanligaste sättet att bestämma saker i klassen tät följt av komma överens. Eleverna i Eslöv vet även om att det finns ett elevråd på skolan men de har svårt att förklara vad elevrådet gör.

Samtliga intervjuade elever på friskolan i Lund nämnde elevrådet och matrådet när de blev tillfrågade om grupper som bestämmer olika saker på skolan. Många berättade även som hastigast om hur klassrådet och elevrådet fungerar på skolan. Barnen uppgav att de får välja vilka uppgifter de vill göra och när genom sin egen planering, de säger sig även känna att de får lov att bestämma över saker i skolan som rör dem. Nästan alla intervjuade på friskolan svarade ”nej” på frågorna som handlade om vad de vill bestämma över. De som svarade ”nej” uppgav att de är nöjda med situationen som den är nu.

4. Diskussion – en analys av undersökningens resultat

Att olika skolor har olika kulturer är ett välkänt fenomen. På de två skolorna där intervjuerna genomfördes är likheterna i kulturen få. Montessoripedagogiken bygger, enkelt uttryckt, på att barnen ska göra det de vill göra när de vill göra det. Det gör att det till stor del är upp till eleverna att själva bestämma över sitt skolarbete och därigenom kommer elevinflytandet automatiskt in redan vid en tidig ålder. På den traditionella kommunala skolan där intervjuerna genomfördes arbetar lärarna på ett helt annat sätt, nämligen att eleverna ska göra det som de blir tilldelade att göra och förhoppningsvis anpassar lärarna stoffet och uppgifterna till de enskilda eleverna. Även Skolverket (2007) har i sin utbildningsinspektion av den berörda kommunala skolan påpekat att skolan bör förbättra elevernas inflytande över verksamheten och undervisningens innehåll, arbetssätt och arbetsformer samt att skolan snarast måste åtgärda att eleverna inte erbjuds elevens val. Dessa två punkter talar för min uppfattning av att eleverna på skolan i Eslöv inte har inflytande över sin egen skolvardag.

4.1 Lektionsplanering

Samtliga elever på de två deltagande skolorna i undersökningen uppgav att de vill bestämma över lektionsplaneringen. Att få bestämma hur och kanske även med vad och hur länge man ska ägna tid till någon specifik uppgift tror jag ger eleverna en känsla av kontroll och självkänsla. Evenshaug och Hallen (2001) stödjer det när de skriver om genom utveckling/ansvarstagande får barnen en bättre jagbild och växer som individer.

På friskolan använder sig eleverna av egna planeringar, som är ett bra och enkelt sätt att få barnen att ta eget ansvar för sina skoluppgifter. Alla elever klarar inte att helt själva lägga upp en veckas arbete utan måste i så fall få mer stöttning av läraren. De eleverna kanske får möjligheten att välja genom att de ska göra en av två föreslagna sakerna, till exempel olika förslag på matematikuppgifter som mattespel eller laboration. Eleven på friskolan som svarade att hon fick bestämma själv men vissa saker var hon tvungen att göra menade just det, hon kunde inte helt välja bort att ha till exempel matematik men hon kunde välja när och till viss del hur mycket matte hon ville ha den specifika veckan. Jag anser det viktigt för eleverna att lära sig att man i livet såväl som i skolan inte enbart kan välja det man tycker är roligt utan att man ibland får bita i det sura äpplet och även göra det som måste göras.

Jag tror att pedagogerna på den kommunala skolan hamnat i lite av en ond cirkel, om och när de har provat att låta eleverna lägga upp egna planeringar har försöket inte haft ett nöjsamt utfall utan eleverna har kanske inte fått någonting gjort och därför anser deras lärare att de inte klarar av att välja uppgifter själva. Om pedagogen i en klass eller grupp känner att det är för stort eller för komplicerat att införa egen planering under hela veckor för eleverna kan alternativet vara att använda sig av planeringar för vissa arbetspass eller att eleverna får en lista med uppgifter att välja mellan där att visst antal uppgifter skall göras. På så sätt får eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget skolarbete samtidigt som de inte släpps helt fria och tveksamma pedagoger har fortfarande kontroll över vad som händer i dennes klassrum.

4.2 Om gemensamma beslut

När många personer tillsammans skall bestämma någonting som rör dem alla kan man räkna med diskussioner eftersom det oftast finns olika viljor i en grupp. Eleverna fick frågan om hur de gör i klassen när de ska bestämma något, och då det var en öppen fråga var det möjligt för eleverna att ange mer än ett sätt. Det vanligaste svaret från eleverna, nio av sexton, angav röstning som sättet att tillsammans komma överens om saker och ting i klassen. Sju av eleverna uppgav även att ofta kom man i klassen helt enkelt överens om hur man ska göra. Jag blev något förvånad att röstning inte verkade vara ett vanligare sätt och jag frågade några av de eleverna som inte angett röstning som ett sätt att komma överens om de någon gång hade använt sig av röstning i klassen och

fick då svar som att det röstade om vilken film de ska se på eller vem som ska vara lucia. De elever som svarade så verkade inte se dessa företeelser som något de bestämde tillsammans i klassen utan kanske som något friliggande från undervisningen.

Att ena många människor i olika frågor verkar för mig vara näst intill omöjligt, att största delen av eleverna angav komma överens som lösningssätt förvånade därför mig. Är det kanske så att lärarna i klasserna vill åt ett visst håll och driver sin klass åt det hållet genom att ”hitta” en ”gyllene medelväg” i elevernas förslag istället för att låta eleverna rösta på de olika framkomna förslagen?

Samtliga i intervjugruppen känner till att skolorna har elevråd men alla, speciellt på den kommunala skolan, kunde inte riktigt förklara vad elevrådet gör. På friskolan däremot fick jag känslan av att alla eleverna ”har koll” på vad elevrådet gör då flertalet av eleverna spontant började förklara hur de gör på skolan för att bestämma något, det vill säga de tar först upp frågan i ett klassråd, därefter i elevrådet och tillslut går de till lärarna eller skolledningen om de vill förändra något. Att eleverna på den kommunala skolan inte är insatta i vad elevrådet på skolan gör handlar antagligen om att demokratifrågor inte är högprioriterade på skolan, de frågorna verkar sopas under mattan av skolledningen eftersom, enligt Eriksson (2001) och Åborg (2000), är det rektorn som har ansvaret för att skolorna ska arbeta demokratiskt.

Inga utav eleverna på den kommunala skolan nämnde elevskyddsombuden som en grupp på skolan som är med och bestämmer medan fem av sju elever på friskolan tog upp gruppen. Det kan bero på att eleverna i den kommunala skolan inte ser nämnda ombud som en grupp som bestämmer eller på att gruppen arbetar i det dolda då alla skolor ska ha elevskyddsombud (Åborg, 2000). Elevskyddsombuden skall dock inte arbeta i det dolda utan alla elever på skolan skall veta vem som är skyddsombud för att kunna rapportera eventuella faror. Att flertalet av eleverna upplyste om kamratstödjarna som en grupp anser jag stödja tesen om att elevskyddsombuden på den kommunala skolan är en dold grupp utan någon egentligt värde förutom på pappret. Elevskyddsombuden på friskolan däremot verkar vara en levande grupp då fem av sju elever uppgav gruppen som bestämmande på skolan.

4.3 Elevernas medbestämmande

När eleverna fick frågan om vad de vill bestämma över blev jag förvånad när eleverna på flertalet av frågorna svarade att de inte ville bestämma över dessa ting. Jag följde därför alltid med ett varför efter varje ”ja”- eller ”nejsvar” från eleverna för att få djupare svar och för att kunna skapa mig en bild av varför eleverna inte vill vara med och påverka saker i deras skoldag. Anledningarna till att inte vilja vara med och bestämma handlade generellt om att eleverna var nöjda som det är nu, eleverna drar alltså slutsatsen om att bestämmer man ska man förändra något och det var lika mellan skolorna. Eleverna såg inte möjligheten att behålla det som de har nu samtidigt som de är med och bestämmer i olika frågor som rör deras skolsituation. Som det går att läsa tidigare i arbetet ville samtliga utom en elev vara med och bestämma över sitt skolarbete/lektionsplanering. På friskolan har eleverna redan egna planeringar och vill fortsätta med det och på den kommunala vill eleverna ha mer att säga till om när det handlar om lektionsplaneringen, det vill säga de vill förändra på den punkten.

Att vara med och bestämma vilket tema respektive klass ska arbeta med var en fråga som splittrade eleverna på båda skolorna i två nästan lika stora grupper med några fler som var positiva till att välja tema för hela klassen/årskursen. På den kommunala skolan hade eleverna som sade ”nej” på frågan inga speciella anledningar, antagligen hade de inga förslag på något tema eller så har de inte så mycket undervisning som är lagd som tema. Bland de elever på friskolan som svarade ”nej” var där en som svarade att det är bättre som de har det nu när alla får bestämma själv vilket tema de ska arbeta med. Att eleverna på friskolan vill fortsätta att bestämma själv över sina temaarbeten kan jag förstå men varför vill inte eleverna på den kommunala skolan vara med och bestämma? Handlar det om att de inte är vana att bestämma och därför tycker att ett temaarbete känns för stort att börja med? Skollagens kapitel 4:2 tar upp det fenomenet och uttrycker det ”inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad”, på den här skolan känner sig eleverna kanske ännu inte mogna nog att bestämma över något så stort som temaarbeten.

Som jag skrivit tidigare i arbetet tror jag det handlar om att eleverna sätter likhetstecken mellan att bestämma och att förändra eftersom de på många frågor svarade att de inte vill vara med och bestämma och på sakerna de vill vara med och bestämma nämnde eleverna nästintill alltid något de ville ändra på. Så var fallet bland annat med

skolgården och hur deras klassrum ska se ut. Eleverna på friskolan är väldigt nöjda med sin skolgård och tyckte att den innehöll allt vad de ville ha, många utav eleverna sa även att deras skolgård är finare än många andra skolgårdar och det måste även jag stämma in i. På den kommunala skolan var det många av barnen som ville bestämma över sin skolgård eftersom de ansåg att det saknades saker på skolgården. Barnen i de två skolorna måste lära sig att man kan vara med och bestämma utan att förändra något specifikt. Det är antagligen även lättare för dem att dra den generella slutsatsen att bestämma är lika med att förändra eftersom de intervjuade eleverna är i tioårsåldern och ännu inte har varit med om val som handlar om att bestämma är lika med att välja att behålla något som det är. Eleverna kan kanske heller inte se vitsen med att vara med och bestämma när de ändå inte vill förändra något, då gäller det för oss pedagoger att visa våra elever att i ett demokratiskt samhälle kan man påverka på många olika sätt, bland annat genom att säga ”- ja, jag vill gärna vara med och bestämma, men just nu är jag nöjd som det är”.

4.4 Upplevelsen om att få bestämma över sin egen skolvardag

Att eleverna på den kommunala skolan inte upplever att de får lov att bestämma över saker i skolan som handlar om dem är förståligt när man ser till vad de svarat på de övriga frågorna, då de uppger att de inte får vara med och välja uppgifter eller bestämma över sin skoldag. Skollagen skriver att elever ska ha inflytelse över sin utbildning, har eleverna det när de inte upplever att de får bestämma över saker i skolan som handlar om dem? Det anser i alla fall inte jag då känslan av att få lov att bestämma och att det man tycker spelar in kommer inifrån varje enskild elev och det är eleverna själva som är kontrollpunkterna för sitt eget inflytande. Rädda Barnen (u.å.) skriver att elevinflytandet är viktigt för att kvalitetssäkra undervisningen och den aspekten missar pedagogerna med intervjuade barn på den kommunala skolan eftersom eleverna inte kan se eller uppleva sitt eget inflytande.

Att alla de tillfrågade utom en elev på friskolan upplever att de får bestämma över sin skoldag är en stor eloge till skolan som uppenbarligen arbetar efter skollagen. Eller kan det vara så att skolan är omedvetna om paragraf 4:2 i skollagen och istället har tagit sitt arbetssätt enbart från Maria Montessoris hundraåriga idéer? Ligger friskolan i framkant med sitt arbetande för elevinflytande eftersom den har en ”alternativ pedagogik”?

4.5 Summering

På basis av elevernas svar på intervjufrågorna, skiljer sig skolsituation och inflytandet i högsta grad från varandra mellan de två skolorna. Generella slutsatser från friskolan i Lund är att eleverna är fria och har inflytande över sin undervisning genom sina egna planeringar och har en bild av hur saker och ting beslutas i klass- och elevråd. På frågorna om vad de vill bestämma över svarade de flesta elever ”nej på” nästan alla frågor utom den som handlade om lektionsplanering. Anledningen till att de svarade ”nej” är för att de är nöjda med situationen som den ser ut nu.

Utifrån svaren från eleverna som går på den kommunala skolan i Eslöv drar jag de generella slutsatserna till att handla om att eleverna inte får bestämma över sin utbildning men att de gärna vill vara med och bestämma över det mesta i skolan som berör dem från lektionsplaneringar till skolgården via klassrummets möblering och väggfärg. Att märka att eleverna vill vara med och bestämma borde tyda på att de har uppnått en viss mognad, som Skolverket talar om i kapitel 4:2, som ska nås innan eleverna är mogna att ta del i utformningen av bland annat lektionsplanering. Eftersom eleverna på den här skolan inte har tränats i inflytande redan från skolstarten har de kanske inte varit mogna nog förrän nu.

Genom undersökningen har jag lärt mig vad några elever i tioårsåldern vill vara med och bestämma över och att när de inte vill vara med och påverka beror det oftast på att de är nöjda med hur de har det nu. Genom enkla, kortare intervjuer är det möjligt att få reda på vad eleverna vill och kan om ett visst område, i föreliggande fall om elevdemokrati och om de upplever sig ha inflytande över sin skolvardag.

5. Referenser

Bjerstedt, Åke (1997). Rapportens yttre dräkt, Lund: Studentlitteratur

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar, Stockholm: Liber

Eriksson, Veronica (2001). REAGERA! Gör något åt det som är fel i skolan!, Stockholm: Norstedts Juridik

Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur

Lärarförbundet (2004). Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet

Modig, Cecilia (2003). Frågor och svar om Barns rätt till inflytande. Rädda Barnen Patel, Runar & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Rädda Barnen (u.å.). Barn och utbildning. Art nr: 2001-2712

Skolverket (2007). Undervisningsinspektion i Eslövs kommun. Skolverket Tham, Amelie (1998). Jag vill ha inflytande över allt. Skolverket

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur

Wehner-Godée, Christina (2003). Att fånga lärandet, Stockholm: Liber

Åborg, Ylva (2000). Elevrätt –en bok om elevers rättigheter, Stockholm: Norstedts Juridik

Bilaga

Intervjufrågor

1. Får du på något sätt vara med och bestämma över dina skoluppgifter? 2. Brukar du få välja vilken uppgift du vill göra?

3. Hur får du bestämma?

4. _{Får du bestämma något annat än över dina uppgifter?}

5. Har ni på skolan till exempel matråd och andra liknande grupper?

6. _{Känner du att du får lov att bestämma över saker i skolan som handlar om dig?}

7. _{Vad skulle du vilja bestämma över?} a) Lektionsplaneringen?

b) Regler i klassrummet/skolan? c) Val av tema?

d) Skolgården?