Examensarbete i Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
”Rörelse är något man bara gör”
En studie om pedagogers syn på barns hälsa och utveckling
“Movement is something you just do”
A study of pedagogues´ views on children's health and development
Hanna Persson
Natalie Elofsson
Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng
Slutseminarium 2017-05-30
Examinator: Sara Berglund
Handledare: Carolina Martinez LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
2
Förord
Det har varit en lång men lärorik process att få ner så många intressanta tankar och idéer i en sådan här formell form. Tillsammans har vi suttit timmar efter timmar och fungerat som varandras stöttepelare. Otaliga diskussioner om allt mellan himmel och jord, ibland oense men oftast överens. Hur fungerar viktväktarna? Vad hette den personen som vi började med för 2.5 år sen? Vad ska vi äta ikväll? Ska du värma mat? Det är några av de dagliga teman vi haft när vi ibland svävat iväg från vårt syfte.
I början av arbetet letade vi gemensamt fram tidigare forskning och relevant litteratur och delade sedan upp böcker och artiklar att läsa in oss på individuellt. Hela arbetet är skapat gemensamt i Google dokument samtidigt som vi suttit tillsammans och diskuterat vad vi läst. Vi har haft fyra intervjuer på två förskolor där Hanna hade ansvaret för intervjuerna på ena förskolan och tvärtom, dock vår båda närvarande vid samtliga intervjutillfällen. Även transkriberingen av ljudinspelningarna hade vi ansvar för två vardera.
3
Abstract
Studiens syfte är att undersöka pedagogers syn på barns hälsa och utveckling i förhållande till fysisk aktivitet och motorik, samt hur miljön används och skapas för att ge förutsättningar för rörelse. Detta undersöks genom en kvalitativ metod och vi intervjuade fyra olika förskollärare på två förskolor, en förskola i en storstad och en i en by. Intervjuerna som genomfördes var
semistrukturerade. För att kunna bryta ner vårt syfte har vi använt oss av frågeställningarna: Hur ser pedagoger på barns behov av rörelse för deras hälsa och välbefinnande? Hur arbetar
pedagogerna för att stimulera fysisk aktivitet? Hur utformas miljön för att främja barns rörelsebehov och motoriska utveckling? Vi har utgått ifrån Lev Vygotskij och John Deweys teorier om miljö, samspel och människans utveckling. Resultaten av studien visar att pedagoger är medvetna om och har viss kunskap om barns fysiska och motoriska utveckling. Ett stort problem enligt samtliga förskollärare är dock den ekonomiska aspekten; det finns inte tillräckligt med pengar för att köpa in nytt material utifrån barnens intressen och synpunkter. Förskollärarna som intervjuas kopplar fysisk aktivitet automatiskt till utomhusmiljön och lägger stor vikt vid det materiella som redan finns på förskolan.
4
Innehållsförteckning
Förord………2 Abstract……….…….3 Innehållsförteckning………..4 1. Inledning………61.1 Syfte och frågeställningar………..………..7
2. Tidigare forskning………..8
2.1 Barns handlingsutrymme utifrån fysiska miljöer………8
2.2 SHAPES- modellen………..………...…9
2.3 Fysisk aktivitet i inne-/utemiljö………...…...10
2.4 Effekter av fysisk aktivitet och motorisk träning………....11
3. Teori………...13
3.1 Miljöns betydelse……….……….…..13
3.2 Interaktioner och social kompetens.………..……….…15
4. Metod……….…16
4.1 Val av kvalitativ metod………..….….16
4.2 Tillvägagångsätt……….…..16
4.3 Urval och intervjupersoner ………..………...17
4.4 Etiska ställningstaganden..……….…..18
4.5 Transkribering och analysmetod.……….18
5. Resultat och analys………...20
5.1 Pedagogers syn på barns behov av rörelse………..………20
5.2 Arbetssätt pedagogerna använder för att stimulera fysisk aktivitet...22
5.2.1 Barn som inte finner glädje i att röra sig………24
5.3 Miljöns utformning för att främja barns rörelsebehov och motoriska utveckling…………25
5.3.1 Möjlighet till påverkan av den fysiska miljön………....27
5.3.2 Barns möjligheter till påverkan av den fysiska miljön………...……27
6. Diskussion och slutsats……….………….29
6.1 Resultatdiskussion………...……….29
5
6.3 Vidare forskning……….32 Referenslista………....….33 Bilaga………...………35
6
1. Inledning
Det är i dag ett faktum att barns rörelsefrihet har minskat (Faskunger, 2008). Troligen på grund av att det idag finns betydligt mer trafik med höga hastigheter. Till följd av den ökade trafiken följer höga hastigheter och otrygga fysiska förhållande till cykling och gång till skolan med, enligt Faskunger (2008). Statens folkhälsoinstitut har ett regeringsuppdrag att göra ett långsiktigt utvecklingsarbete som behandlar miljö och fysisk aktivitet. Den tredje skriften av fyra
delrapporter är skriven av Johan Faskunger (2008) och han skriver att den framtida folkhälsan är beroende av hur barn lever och mår. Ur ett internationellt perspektiv har många barn i Sverige en bra hälsa men stillasittande aktiviteter ökar även här, vilket resulterar i övervikt och fetma samt mental ohälsa.
Att främja en fysiskt aktiv livsstil och motverka övervikt hos barn och unga är ett ständigt aktuellt tema och fokus i media, hos myndigheter och beslutsfattare. Det som kanske inte uppmärksammas lika tydligt är att barnens förutsättningar till en fysiskt aktiv livsstil i dagens samhälle generellt har försämrats. (Faskunger, 2008 s.11)
En av förskolans utgångspunkter är läroplanen och där kan man se att arbete med fysisk aktivitet och motorisk träning är betydelsefullt. Läroplanen (Lpfö98/10) skriver att barnen ska få stöd och stimulans i sin motoriska utveckling samt att de ska träna sin koordinationsförmåga och
kroppsuppfattning och på så sätt få förståelse för värdet att värna om sin hälsa och sitt
välbefinnande. Pedagogerna i förskolan har således en viktig roll när det gäller utformningen av den fysiska miljön och verksamhetens planering och genomförande. Därför är det av värde att se hur pedagoger förhåller sig till och arbetar med detta. Det är också viktigt att kunskap finns hos pedagogerna om hur barn utvecklas psykiskt och fysiskt i både inne och utemiljön.
Utifrån våra tidigare erfarenheter med arbete i förskolan har vi sett att miljön har stor betydelse för barns lek och samspel. Lek och samspel främjar i sin tur rörelse och motoriken. Vi har även varit med om barn som inte finner glädje i att röra sig, på grund av olika skäl, och där har vi insett vikten av en närvarande pedagog. När pedagogen har gått in med positiv inställning och varit med och stöttat barnet har utveckling inom rörelse och motorik skett, enligt våra
7
den fysiska miljön uppmuntrar till lek, samspel och rörelse. I läroplanen står det att miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande (Lpfö 98/10). Pedagogerna ska ta tillvara på och stärka barnens individuella intressen för att ta till sig nya kunskaper och färdigheter samt att skaffa sig nya erfarenheter.
Motorik och fysisk aktivitet är inte bara bra kroppsligt; med möjlighet till motorisk träning menar Folkhälsoinstitutet (1997) att barn utvecklar erfarenheter och tänkandet vilket indirekt även innefattar språket. Både små och stora rörelser går in under kategorin motorik.
Folkhälsoinstitutet trycker även på betydelsen av motorisk aktivitet då barnen anpassar sig till en social kontext. Vi ser därför att en medvetenhet hos pedagogerna ute på förskolorna kan ha betydelse för barns utveckling. Den yrkesmässiga relevansen för detta arbete är att försöka bidra med kunskap och fyra förskollärares synsätt samt förhållningssätt till fysisk aktivitet och
motorisk utveckling.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers syn på barns hälsa och utveckling i
förhållande till fysisk aktivitet och motorik, samt hur pedagoger bygger upp och använder miljön för att skapa rörelse i den vardagliga verksamheten.
Hur ser pedagoger på barns behov av rörelse förderas hälsa och välbefinnande? Hur arbetar pedagogerna för att stimulera fysisk aktivitet?
8
2. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer vi att presentera både nationell och internationell forskning som relaterar till vår studie om pedagogers syn på och förhållningssätt till fysisk aktivitet och motorisk
utveckling. Vi kommer att presentera fem olika studier och dess resultat.
Fokus på våra sökningar av tidigare forskning har varit att hitta avhandlingar och vetenskapliga artiklar som behandlar pedagogers syn, förhållningssätt eller arbetssätt angående fysisk aktivitet och miljö. Dock har det varit svårt att hitta vetenskapliga texter där fokus ligger på pedagogerna istället för på barnen. De valda artiklarna fokuserar på olika metoder. De flesta artiklarna är kvantitativa och några av artiklarna använder sig av experimentell metod. Det gick inte att hitta renodlade artiklar om pedagogernas syn på och förhållningssätt till miljö, motorik och fysisk aktivitet. Däremot fann vi artiklar om hur aktivitetsnivån kan se ut, hur barnen rör sig beroende på vilken utemiljö de befinner sig i samt miljöns betydelse för barns aktiviteter. Här kan vi således se behovet av vår egen studie, för att gå en djupare förståelse för pedagogers tankar och arbetssätt.
2.1 Barns handlingsutrymme utifrån fysiska miljöer
Eriksson Bergström (2013) har skrivit en avhandling som syftar till att beskriva och analysera barns handlingsutrymme utifrån de fysiska miljöer som finns på förskolan. Hon har besökt tre olika avdelningar på två förskolor, där hon dels filmat barnen men även intervjuat ett antal pedagoger. Hennes fokus ligger på sambandet mellan fysisk miljö, barn och pedagogen. Hon observerar därför hur förskolans miljöer kan strukturera och forma barns aktiviteter samt vilka regler och erbjudande som kommer till uttryck och hur aktiviteter skapas utifrån dessa miljöer. Denna text kan starkt kopplas till vårt examensarbete just för att vi undersöker hur miljön kan formas för att främja barns rörelse.
Eriksson Bergström (2013) har genom tre steg skapat en problemformulering för att försöka framhäva sin röda tråd. Det första steget handlar om synen på barndomen där det mer och mer växer fram en förståelse om barndom som ett socialt fenomen, där barn får möjlighet att bidra till
9
normer och värderingar som finns i samhället. Det andra steget handlar om att förskolans miljöer inte enbart kan ses som skapade av vuxna utan att barn är aktiva medskapare till dessa. Samtidigt kan förskolan vara en institution som regleras av vuxna men utifrån barnens bästa. Dessa två steg har gjort att det tredje har skapats samt att forskningsintresset har ökat. Detta steg behandlar barns perspektiv och hur de ser på saker. Även om förskolan kan tänkas vara reglerad och styrd av vuxna och att barn blir disciplinerade av professionella pedagoger är det barnen som ska ses som en aktör som skapar och formar normer och värderingar genom sina handlingar i den fysiska miljön. Eriksson Bergström (2013) ser detta som något intressant och sätter det i relation till att barndomen idag kan ses som styrd. I den senare analysen kommer det fram att pedagoger arbetar med att utgå från barns intresse när de planerar och formar den fysiska miljön. Det är olika bland pedagogerna om det ser miljön som ett hinder eller en möjlighet. En avdelning ansåg att det var miljön som gav förutsättningarna för vad de kunde göra i verksamheten medan en annan avdelning ansåg att det var de fysiska förutsättningarna som ibland kunde hindra deras verksamhet. Den tredje avdelningen menade bara att de hade visst material i vissa rum av praktiska anledningar.
2.2 SHAPES- modellen
Howie, Brewer, Dowda, Mciver, Saunders och Pate (2016) menar att få amerikanska barn uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet. Barn spenderar allt mer tid i förskolan och beroende på vilken förskola barnen befinner sig i påverkar det deras fysiska aktivitetsnivå. SHAPES- modellenär en fallstudie som pågick under tre år med fem dagars observation i början av skolåret och i slutet. SHAPES står för "The Study of Health and Activity in Preschool
Environments" som vi på svenska översätt till "En studie om hälsa och aktivitet i förskolans miljöer". Forskarna har utgått från SHAPES- modellen för att uppnå sina mål inom fysisk aktivitet och mycket fokus ligger på klassrummets utformning. Denna studie kan vi koppla till vårt arbete för att belysa pedagogers förhållningssätt till fysisk aktivitet.
Studien visar två olika lärares arbete med fysisk aktivitet. Den första läraren fokuserade på att införa fysisk aktivitet i ett bredare perspektiv där föräldrarna och samhället var inkluderade. Vi kallar denna “lärare A” som hade mer än 20 års erfarenhet och återkommande hälsoproblem som begränsade medverkan i barnens fysiska aktivitet. Läraren hade en positiv upplevelse av
10
SHAPES- modellen och hade lagt upp en planering som innefattar olika behandlingsområde beroende på vilken månad det var. Ett ämne kunde till exempel vara musik som användes för att främja den fysiska aktiviteten.
Den andra läraren som vi kallar “lärare B” som endast har 1 års erfarenhet fokuserade på högintensiv och strukturerad verksamhet. Denne lärare har även mer mål som bör klaras under tiden för SHAPES-modellen. Målen kunde vara att öka sina fysiska aktivitet eller att öka inomhusaktiviteter till mer än 30 sekunder. Varje dag hade lärare B planerad tid till fysisk aktivitet. Båda pedagogerna beskriver vilka aktiviteter de gjorde inomhus respektive utomhus och hela tiden fanns tanken om att främja barns rörelse och fysiska aktivitet.
Resultaten av användningen av SHAPES-modellen var att pedagogerna blev mer medvetna om vikten av fysisk aktivitet och hur man kunde använda den på bästa sätt. Något som de insett är vikten av pedagogernas inställning och kreativitet för att kunna främja barns rörelse. Flexibilitet angående tid och planering är något de lägger större värde i nu jämfört med tidigare. De vågar nu ändra miljön i rummen och tar del av den utrustning som finns i större utsträckning. Skillnaden mellan lärare A och B är att de använde sig av olika metoder med arbetet i klassrummet. A vävde in fysisk aktivitet i alla hennes aktiviteter under dagen medan B endast planerade in det i vissa aktiviteter. Båda pedagogerna använde sig av muntlig uppmuntran men endast lärare B kunde fysiskt delta.
2.3 Fysisk aktivitet i inne-/utemiljö
Reunamo, Hakala, Saros, Lehto, Kyhälä och Valtonen (2014) har undersökt rörelseläran i den fysiska aktiviteten inom förskolan och daghem. Studien har utförts på 823 finska barn från ett till sju år. Forskarnas resultat visar att miljöfaktorer och sociala relationer har betydelse för den fysiska aktiviteten hos barn. Definitionen av fysisk aktivitet förklarar de som kroppsrörelser skapade av musklerna och som kraftigt ökar energiförbrukningen. För att uppnå denna energiförbrukning används grovmotoriken, som till exempel kan vara springa eller hoppa. De använder även begreppet “grundläggande motorik” som de förklarar innefatta balans, röra kroppen från en punkt till en annan eller har ge/ta emot kraft från ett objekt. Reunamo, Hakala,
11
Saros, Lehto, Kyhälä och Valtonen (2014) menar att möjligheten till fysisk aktivitet kan förstås utifrån det materiella, såsom närmiljön och utrustningen.
Studier forskarna använt sig av visar att förskolemiljön är en betydande faktor för barns fysiska aktivitet. I denna studie har den fysiska aktiviteten riktats in på utelek och tiden som satts av för det. Mindre fasta lekredskap, till exempel klätterställningar, gungor eller rutschkanor, och en större fri yta har visats öka mängden av fysisk aktivitet. De har kommit fram till att hela 71.9 % av barnens fysiska aktivitet med hög intensitet framkommer i den fria leken. Resultat som forskarna kommit fram till är att barn, ju längre bort de är från sina pedagoger, är desto mer fysiskt aktiva. Yngre barns intresse för fysisk aktivitet väcks ofta av en kompis medan äldre barns intresse lättare väcks av en grupp av barn. Forskarna betonar vikten av barns egna initiativtagande till fysisk aktivitet men menar samtidigt att pedagogers lyhördhet på de olika behov som finns hos barnen är till stöd för den motoriska utvecklingen. Motoriken är en viktig del i en fysiskt aktiv livsstil.
Rune Storli och Trond Løge Hagen (2010) har gjort en annan studie där de har undersökt aktivitetsnivån och jämfört barns fysiska aktivitet i utomhusleken på en traditionell gård och i naturlig miljö. Den traditionella gården är ofta platt och är täckt med asfalt och kan exempelvis vara utrustad med gungor, sandlådor, klätterställningar, rutschkanor. Studien har gjorts för att se om där finns några aktivitetsskillnader i de två olika miljöerna. Storli och Hagen (2010) menar att det till stor del är utomhusleken som är associerad till den fysiska leken. Resultatet visade inga större nivåskillnader gällande fysisk aktivitet. Aktivitetsnivån var ungefär densamma i båda miljöerna. Storli och Hagen (2010) menar att barnen i studien som hade låg fysisk aktivitet på gården inte var mer aktiva i den naturliga miljön. Några aktiviteter som var vanliga i den naturliga miljön kunde exempelvis vara att gå, plocka blommor, hoppa medan aktiviteter på gården kunde vara till exempel cykla, kasta bollar eller gräva i sandlådan. Men det visade sig inte ha någon betydelse i vilken miljö barnen befann sig, aktivitetsnivån var ändå ungefär densamma.
2.4 Effekter av fysisk aktivitet och motorisk träning
Ingegerd Ericsson (2003) studie, som är en delstudie av Bunkefloprojektet, handlar om
12
Ericssons (2003) undersökning gjordes hade hon tre hypoteser som prövades: barns grovmotorik förbättras med ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning, barns koncentrationsförmåga förbättras med ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning samt att skolprestationer i svenska och matematik förbättras. Hon delade även in barn i olika grupper utifrån hur mycket fysisk aktivitet de har i skolan. Eleverna i jämförelsegruppen som inte har haft utökad fysisk aktivitet eller extra motorisk träning visar endast ytterst lite förbättring. Däremot har motoriken förbättrats betydligt i interventionsgrupperna som har haft extra träning. Vid projektstart i början av skolåret hade 43 barn god motorik, 42 barn små motoriska brister och 15 barn stora brister. Resultatet ett läsår senare visar att 83 barn har god motorik 24 barn har små brister och endast 3 barn har stora brister. Två läsår senare har 93 barn god motorik, 4 barn små brister och 3 barn stora brister. Det visar en stor skillnad gentemot jämförelsegruppen där det var betydligt “sämre” resultat och de har en högre andel med barn med stora motoriska brister. Ericsson (2003) har kommit fram till att motoriken går att påverka beroende på vilken undervisning elever får, men kunde inte se någon tydlig koppling mellan fysisk och motorisk träning och barns koncentrationsförmåga.
13
3. Teoretiska perspektiv
I detta kapitel kommer vi att presentera relevanta teorier för vår studie. Vi kommer att utgå från Vygotskijs och Deweys teorier om miljö, samspel och människans utveckling. Dessa teorier valdes för att miljö, samspel och interaktion är faktorer som inverkar på utvecklingen av fysisk aktivitet och motorik. De valdes även för att både tidigare forskning och förskollärarna vi har intervjuat nämnt mycket om samspelet mellan barnen och hur viktigt det är för rörelse och fysisk aktivitet. Vi kommer i detta avsnitt att kunna använda oss av begreppen miljö och samspel som verktyg och stöd för att undersöka och analysera hur förskollärarna tänker och förhåller sig till fysisk aktivitet och rörelse.
3.1 Miljöns betydelse
John Dewey (1999) har gjort en beskrivning av miljöns betydelse där han menar att förskolan är en vårdande, fostrande och bildande process och att dessa ord handlar om utveckling. Ordet
education betyder just en process där man leder och uppfostrar, och när dessa begrepp nämns
menar Dewey att det handlar om anpassning till det sociala livet. Miljön kan sammanfattningsvis beskrivas som att den består av de förutsättningar som främjar eller hindrar, stimulerar eller hämmar en individs karaktäristiska aktivitet. Begreppet miljö definieras som “något mera än helheten av de ting som omger en individ” (Dewey, 1999 s.46). Miljön innefattar inte bara den fysiska miljön utan hela omgivningen man befinner sig i. Allt från vänkretsen till materialet runt omkring.
Dewey (1999) nämner en del om den sociala miljön som innefattar alla som har ett socialt samband med andra individer. Vi har i denna studie valt att fokusera på denna del då det kan relateras till vårt syfte samt de svar vi fått från intervjuerna ute på förskolorna. Vi har tidigare nämnt att fysiska aktiviteter kan ses som en interaktion mellan människor och därför tycker vi att det är relevant med denna teori. Vad en människa gör beror på omgivningens förväntningar och villkor och krav samtidigt som man i samspel med andra måste ta hänsyn till andra och kanske då inte fullfölja sina egna aktiviteter. Dewey (1999) menar att när en person rör sig hela tiden så sätter den de andra också i rörelse och vice versa. Den sociala miljön fostrar på så sätt de unga personerna i samhället och man främjar och hindrar visst handlande. Det kan handla om att man
14
lär sig genom att upprepade gånger få samma resultat av sitt agerande. Ska vi ge ett exempel som kan kopplas till vårt syfte i detta examensarbete kan det vara att man känner glädje när man rör sig, och gör man detta flera gånger och man blir glad varje gång och man känner att det är roligt så kommer man tillslut vilja göra det mer. Samma sak om man till exempel slår sig när man hoppar ner från trädets högsta gren. Slår man sig så det gör ont varje gång kommer man tillslut inte hoppa därifrån mer. Man måste praktiskt träna och göra aktiviteter för att lära sig
konsekvenser, positiva som negativa (Dewey, 1999).
En filosofisk tanke Dewey (2004) hade var att alla händelser i samhället kunde göras till föremål för reflektion. Problem skulle inte bara skapas och formuleras utan tänkbara lösningar skulle testas. Grunden för denna filosofi kallas intelligent action som är ett av Deweys främsta begrepp och som han ville få in i samhället. Begreppet intelligent action innebär att tanke och handling är en gemensam nämnare och att teori och praktik inte är varandras motpoler utan varandras
förutsättningar. Samspel utvecklas när individen möter sin omvärld, lär sig benämna omvärlden, lär sig sociala regler och får en uppfattning om sammanhang. Intelligent action visar en bild av människan som aktiv mot sin omvärld där uppgifter utvecklar människan. Det ska aktivt finnas möjligheter att pröva och experimentera i utbildning (Dewey, 2004).
Även Vygotskij har en tanke om miljöns betydelse: “Betydligt mindre tydlig och därför mycket mer betydelsefull är en annan faktors inverkan, nämligen den omgivande miljöns” (Vygotskij, 1995s.36). Miljön har stor betydelse och inverkan på barns aktivitet och Strandberg (2006), som tolkar Vygotskij, menar att det är ganska enkelt att omstrukturera rummen i förskolan. Denna teori kan vi koppla till en av våra frågeställningar som behandlar miljöns utformning för att främja barns rörelsebehov. Strandberg (2006) menar att utveckling sker i rum vi känner oss trygga och hemmastadda i. Parallellt med Vygotskij kan han se en betydelse av några aspekter kring interaktioner och aktiviteter. “Vilka samspel är möjliga? Hur kan barnen relatera till varandra i rummet? Hur kan barnen samspela med läraren i rummet? Vad är möjligt att göra i detta rum? Vilken typ av aktiviteter är möjliga i detta rum? Vilka är omöjliga?” (Strandberg, 2006).
15
som sedan går över till sociokulturella förhållande. Biologisk mognad innebär en ökad förmåga att upptäcka, ingripa i och samspela med omvärlden. Med detta menar han att barn lär sig hantera sin kroppsliga förmåga och hur den fungerar, att kunna greppa föremål med händerna och krypa för att snart ha möjlighet till att gå. I det sociokulturella är kommunikation centralt och det är därigenom enskilda individer blir delaktiga i kunskaper och färdigheter. Genom att höra andras erfarenheter och deras perspektiv på omvärlden lär sig barn vad som är av värde och hur de lättare ska urskilja iakttagelserna som sker i varje händelse. (Säljö, 2000)
Vygotskij och Dewey har snarlika tankar och fokuserar mycket på det sociala samspelet och hur människors interaktion påverkar både människan och miljön.
3.2 Interaktioner och social kompetens
Strandberg (2006) skriver att en utgångspunkt i Vygotskijs teori är att människors samspel inte bara kan vara ett tillvägagångssätt som främjar lärande och utveckling utan att samspel är lärande och utveckling. Han menar att samspel är väsentligt för barns utveckling och att samspel sker i alla sociala relationer. Barnen är till stor del socialt kompetenta och intellektuella, emotionella, sociala och existentiella förmågor har sitt ursprung i sociala relationer. I samspelet mellan vuxna och barn bildas en grund för aktiviteter som “kommer sedan”. Vygotskij menar att aktiviteter som sker i samspel med andra kan kopplas till individens egna och inre tänkande. Av alla aktiviteter som kan bli tillgängliga så väljer oftast barnet att observera och imitera det som det inte riktigt klarar av än själv men kanske klarar tillsammans med en vuxen. Barn imiterar sådant som de håller på att lära sig och detta kallar Vygotskij den proximala utvecklingszonen. Alltså den förmåga som ligger närmast det barnet redan kan (Strandberg, 2006). Det krävs en aktiv pedagog som tar sig tiden att upptäcka och introducera nya saker där man visar hur man kan göra och sedan låter barnet prova själv med en stöttande hand (Björklid och Fischbein, 2011). Vidare kommer vi att använda dessa teorier som stöd för vår analys och göra kopplingar utifrån de svar vi fått in ifrån förskollärarna.
16
4. Metod
Intresset för studien väcktes efter en tidigare etnografisk studie om barns fysiska aktivitet som vi gjort gemensamt. För att få mer kunskap om ämnet till detta arbete läste vi på kring rörelse, fysisk aktivitet, motorik och miljö. Läsningen gjordes bland annat för att vi skulle kunna göra relevanta intervjufrågor (se bilaga) och kunna ha en förståelse för förskolans beskrivning om miljön och betydelsen kring fysisk aktivitet och rörelse. Avhandlingarna och artiklarna till tidigare forskning har också hjälpt oss att få en större förförståelse för studien.
4.1 Val av kvalitativ metod
Vi har valt att arbeta med kvalitativ metod i form av intervjuer för att undersöka pedagogers syn på barns hälsa och utveckling i förhållande till fysisk aktivitet och motorik, samt hur pedagoger bygger upp och använder miljön för att skapa rörelse i den vardagliga verksamheten. Holme och Solvang (1997) menar att kvalitativ metod används för att försöka närma sig det som undersöks och se världen ur dennes perspektiv. Den kvalitativa metoden riktar sig mer mot meningar, innebörder och samband istället för mot siffror som den kvantitativa metoden gör. Denna
forskningsmetod är även tolkande och meningen med den är att främja den allmänna förståelsen av ett fenomen (Alvehus, 2013).
4.2 Tillvägagångssätt
Eftersom vårt syfte handlar om pedagogers syn på barns hälsa och utveckling har vi valt att intervjua förskollärare. Vi har besökt två förskolor, som är kända för oss sedan tidigare, och intervjuat två förskollärare på varje förskola. Kontakten för att boka in intervjutillfället med förskolan i storstaden skedde via telefon och i byn via mailkontakt. Det var även via denna kontakt som informationen gavs om tidsplanen för intervjuerna. Till varje intervjutillfälle avsattes 45 minuter för att kunna ha gott om tid till eventuella diskussioner. På båda förskolorna anpassade vi oss efter förskolornas förutsättningar där intervjupersonerna själva fick bestämma tid och vilken pedagog som skulle börja intervjuas. Båda pedagogerna intervjuades samma dag på respektive förskola. I storstaden intervjuades en förskollärare på fyraårsavdelningen och en förskollärare från femårsavdelningen. På förskolan i byn intervjuades förskollärare från samma
17
avdelning. Under intervjun med förskollärarna beskrev dem exempelvis hur barnen utnyttjade miljön i närområdet samt på förskolegården. Vi hade en förförståelse av den fysiska miljön och hade därför möjlighet att komma djupare in i diskussionerna.
Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer och det innebär att vi som intervjuare följer vårt frågeunderlag med ett antal öppna frågor som hela intervjun fokuserar på. Detta kräver att vi är mer närvarande och aktivt lyssnar så man kan arbeta med följdfrågor (Alvehus, 2013). En av anledningarna till att vi var båda två på förskolorna vid intervjutillfällena var för att en skulle kunna lyssna och styra intervjun medan den andra kunde anteckna. På båda förskolorna hade vi möjlighet att sitta i ett avskilt rum där störningsmomenten inte är så stora. Vi hade delat upp frågorna i kategorier utifrån våra frågeställningar. Vi började med en inledande fråga som handlade om att förskolläraren själv skulle ge sin syn på fysisk aktivitet och rörelse. Frågan behandlade vårt syfte men anledningen var att skapa behaglig stämning istället för den pressade stämning som infann sig när de kom in och satte sig framför oss. Våra frågor gick sedan över till en mer djupgående diskussion om förskollärarnas förhållning- och arbetssätt samt miljön. Vissa av våra intervjufrågor kan vi i efterhand se att de kunde varit tydligare, samtidigt som vi känner att mer tydlighet hade medfört en risk av känslan att där finns ett ”rätt” svar. Vi märkte även att vi till vissa frågor kunde ställt fler följdfrågor för att kunna gå in mer på djupet av förskollärarnas syn och arbetssätt.
4.3 Urval och intervjupersonerna
Platsen på förskolorna valde vi för att ifrån början var tanken att se eventuella skillnader av miljöanvändandet i en by respektive storstad. Vår hypotes var att skillnaden skulle vara mycket större än vad den faktiskt var, så vi valde att i detta arbete inte lägga så stor vikt vid skillnaden. Vi valde att fokusera på åldersgruppen 3-5 år då vi ansåg att den åldern var mest intressent för vårt syfte. Förskollärarna som valdes arbetade med de äldre barnen. Urvalet av förskollärarna blev i första hand ett subjektivt urval. Enligt Holme och Solvagn (1997) känner forskaren till personerna som kan undersökas och forskaren väljer avsiktligt personer som sannolikt kan ge värdefull information. Vårt subjektiva urval blev våra kontaktpersoner och eftersom vi behövde ytterligare en person på respektive förskola fick de välja lämplig förskollärare. Vårt argument för vem av oss som skulle intervjua var att den som inte känner till respektive förskola skulle
18
ansvara för samtalet. Tanken med detta var att det inte skulle bli någon “som du vet” effekt utan vi ville höra allt från dem. Med utomstående ögon kan man se och uppfatta nya saker som annars kanske tas för givet. Materialet som samlades in gjordes i form av röstinspelning för att vi vid senare tillfälle skulle kunna gå tillbaka till intervjusituationen samt att kunna vara mer
närvarande just då.
Förskolorna finns i en storstad respektive by där antal barn på förskolorna är ungefär detsamma. Miljöerna på förskolorna är också ungefär desamma, både utseendemässigt och storleksmässigt. Till exempel har båda en liten backe, klätterställningar, gungor och sandlådor. Däremot är närmiljön till förskolorna olika. I byn är skogen och olika naturmiljöer runt hörnet medan i staden är det cirka 20 minuters promenad bort. Förskolan i staden har åldersindelat år till år och förskolan i byn har uppdelat 1 - 5. I byn har en av förskollärarna cirka 25 års erfarenhet medan den andra har cirka 13 års erfarenhet och de i staden har båda över 30 års erfarenhet som utbildade förskollärare.
4.4 Etiska ställningstaganden
När vi frågade förskollärarna om de ville medverka i studien informerade vi om Vetenskapsrådets forskningsetiska principer; informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Johansson och Karlsson (2013) har definierat de olika forskningsetiska frågorna. Informationskravet innebär att berätta vad vårt projekt ska handla om och hur det ska genomföras, samt meddela att deltagarna när som helst kan avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet innebär vi enbart intervjuar de som vill och har gett samtycke till detta. Konfidentialitetskravet innebär att de som deltar får reda på att namn, förskola och empiri inte sprids till obehöriga. Nyttjandekravet innebär att materialet som samlas in enbart används till vår studie. Vi använde oss av dessa etiska krav och intervjupersonerna informerades om vad syftet med vårt examensarbete var, att de när som helst kunde dra tillbaka sitt
medverkande, att förskolans eller deras namn inte kommer att nämnas och att vårt inspelade material enbart fanns till för oss och eventuellt handledare samt examinator. I vår analys senare i arbetet kommer vi att använda oss av fiktiva namn.
19
Vid varje intervju ställdes frågan om inspelning var okej. Som Denscombe (2009) tar upp är det viktigt att tänka på forskningsetiken och att intervjuer inte genomförs med stöd av hemliga bandinspelningar.
4.5 Transkribering och analysmetod
När vi hade utfört våra intervjuer transkriberades de utifrån de inspelade materialet. Våra egna anteckningar som fördes under samtalen kunde vi använda som stöd för att kunna tänka oss tillbaka till tillfällena. Alvehus (2013) menar att det både finns för- och nackdelar med röstinspelning respektive anteckningar så vi valde att göra båda dessa för att samla på oss så mycket empiri som möjligt. Sammanlagt fick vi 14 sidor råmaterial under transkriberingen. Vi valde att dela upp arbetet med att transkribera intervjuerna och hade ansvar för två var. Vi valde att inte använda oss av konversationsanalys där man mycket noggrant transkriberar allt, från intonation till pauser, då det inte kändes relevant för vår studie (Alvehus, 2013). Vi valde istället att försöka förstå vad intervjupersonerna verkligen menade och sätta oss in i innebörden av deras svar. När vi väl fått ner allt till transkriberad text läste vi igenom det flera gånger för att sedan dela upp det i olika kategorier; tematisk analys, utifrån våra intervjufrågor och frågeställningar. Sedan började arbetet med att välja ut det som kunde användas och var relevant för vår studie. Sista steget var att få in det i vår text och stödja det med vår teori (Alvehus, 2013). I det senare arbetet av transkriberingen skrev vi om svaren till ett mer likt skriftspråk för att till exempel slippa onödiga upprepningar och tilläggsord.
20
5. Resultat och analys
I detta kapitel kommer vi att presentera vår analys av våra intervjuer och ta upp det mest
relevanta och väsentliga som förskollärarna nämner. Kapitlet är uppdelat i underrubriker utifrån våra frågeställningar och vi kommer att använda oss av teorierna, som tidigare nämnts som stöd för vår analys. Fiktiva namn kommer att användas på grund av etiska skäl. Förskollärarna från staden väljer vi att kalla Sara och Stina. Förskollärarna från byn kallar vi Lillemor och Lotta.
5.1 Pedagogers syn på barns behov av rörelse
Förskollärarna som intervjuades gav olika svar beroende på vilken förskola vi var på. Det vill säga att förskollärarna som arbetar i samma stad respektive by gav snarlika svar. På frågan om vad fysisk aktivitet och motorik har för betydelse för barns utveckling såg två svar ut såhär:
Sara: Det har jättestor betydelse för där är jättemycket som händer i hjärnan när du utför
en handling. Jag tänker på det kinestetiska, känsel och sånt. /…/ De bildar massor med synapser, det händer jättemycket i övergångarna. Rör du dig inte så dör du. Barn rör sig från det de kommer ut och det är liksom inte planerat utan då är det mer impuls.
Lillemor: Ja asså vi diskuterar mycket, de stenarna där ute där de hoppar från sten till sten. (Pekar) Där har varit föräldrar som tycker det är farligt men vi försöker stå på oss på sådana saker för det är jätteviktigt med avståndsbedömningen och allt det där. Jag känner att de ska få lov att slå sig, såklart vill jag inte det, men det är inte hela världen att få ett skrapsår eller blåmärke. Det kan hända olyckor ändå var som helst, så jag låter dem gärna klättra i träd eller gå balansgång. Vi försöker tänka på att uppmuntra till att prova, givetvis med stöd, så man inte hämmar dem.
På förskolan i staden blev svaren inriktade till hjärnans funktion och vad som sker när en handling utförs. Förskollärarna i byn tänkte mer att de skulle uppmuntra och låta barn prova själva och att de är viktigt att ibland få misslyckas och slå sig för att utvecklas fysiskt och motoriskt. En möjlig förklaring till denna skillnad kan vara att förskollärarna har olika synsätt och erfarenheter om betydelsen för barns fysiska och motoriska utveckling. Det kan vara ett individuellt tankesätt men som ändå är påverkat av arbetskollegor. Samtliga förskollärare visar att de anser att fysisk aktivitet är av stor betydelse för barns utveckling, både motoriskt och socialt. Under alla intervjuer tas vikten av samspel och gemenskap upp i fysiska lekar.
21
Förskolläraren Stina menar att så länge samspelet finns behövs det inget talspråk och då har det ingen betydelse var i språkutvecklingen barnen befinner sig, vilket gör att blir alla inkluderade. Detta kan kopplas till Vygotskijs (refererad i Strandberg, 2006) teori om människors samspel som innebär att samspel är lärande och lärandet sker i sociala relationer.
Tre av fyra förskollärare tar även upp vikten av att tillåta riskfylld lek, till exempel att klättra i träd, hoppa från stora stenar, cykla väldigt fort eller gå balansgång. Lotta ifrån byn säger:
Visst, de har ramlat ner och slagit sig och det har gjort ont och så. Men vi måste, vi har alldeles tillrättalagd miljö i övrigt. /.../ Vi är så rädda för att barn ska slå sig. Det gör ont att leva också, livet är farligt.
För att utvecklas både fysiskt och motoriskt, menar förskollärarna, att barnen måste tillåtas att utforska och få prova själv eller med stöd från dem, en utmanande och riskfylld miljö. Samtidigt framhåller de att förskollärarna måste vara medvetna om riskerna och låta barnen både lyckas och misslyckas. De menar att det är viktigt att barnen känner sig trygga och att alla pedagoger finns som stöd när det behövs.
En viktig aspekt som tas upp är barns språkutveckling. Lotta, från byn, anser att engagerade pedagoger som benämner vad som sker hos barnet i olika situationer har en betydelse för barns begrepp- och talutveckling.
Hela det här med talutveckling. Det är ju även det här begreppsutveckling, hur man förstår sin omvärld och så. Jag menar har du barn som ramlar ner i bästa fall är det någon som frågar ”ramlade du ner?”. Du har ju jättemycket av den språkutvecklingen alldeles gratis där. Istället för att säga ”akta dig så att du inte ramlar ner” ja vad är det? Någonstans måste man få den erfarenheten.
En koppling Lotta gjorde var att rörelse och språkutveckling har ett samband. Hon menar att för att barn ska få erfarenheter av olika konsekvenser av sina handlingar ska den verbala
kommunikationen ske efteråt. Man ska inte hindra barn från att utforska genom att överföra sina individuella ”rädslor” i förhand utan låta barnen skapa egna. Den språkliga utvecklingen sker när man efteråt diskuterar med barnet vad som hände. Detta kan relateras till Säljö (2000) som menar att det är genom lyssna till andras erfarenheter och hur de tolkar omvärlden som barn utvecklar
22
sitt seende om vad som är av värde i olika händelser. De får också en förståelse för andras perspektiv på omvärlden och genom detta kan språkbruket utvecklas. Även läroplanen nämner att barn ska få utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv (Lpfö 98/10).
Stina, från staden, trycker extra på att gemenskap och samspel har betydelse och att språket inte har stor betydelse för den fysiska aktiviteten. I de fysiska aktiviteterna kan barn som inte har språket delta i gemenskapen utan att det hämmar deras rörelse:
I de fysiska lekarna och aktiviteterna finns ofta en gemenskap. För man behöver inget språk i de här jagalekarna och pjättlekarna. Utan där kan alla vara med oavsett sitt språkbruk och språkutveckling eller var de än befinner sig. För de lekarna leker barn i hela världen och har alltid gjort.
Som vi kan se i citatet så menar Stina att barnen som inte har möjlighet att använda det aktuella språket ändå kan vara med i springlekar, förutsatt att barnen har förstått de sociala reglerna.
På frågan om vad förskollärarna tycker är viktigt att barnen utvecklar rent kroppsligt såg svaren lite olika ut. Två av förskollärarna svarade att det var basrörelserna som var viktigast. Dessa definierades som krypa, gå baklänges och hoppa. En annan förskollärare ansåg att balansen är grunden för fysisk utveckling, och menar för att kunna gå och hoppa måste man ha en balans. Den sista förskolläraren menar att det viktigaste att utveckla är de rörelser som behövs för att kunna utföra sina primära behov. Som innan nämnt menar Vygotskij (Strandberg, 2006) att barns utveckling sker i två nivåer. Svaren på denna fråga kan kopplas till hans teori om biologisk mognad när barn lär sig hantera sin kroppsliga förmåga och lär sig hur den fungerar. Förskollärarnas tankar och definition av basrörelse för tankarna till Vygotskijs idéer om de fysiska utvecklingsnivåerna där man först måste kunna till exempel krypa innan man lär sig gå.
23
5.2 Arbetssätt pedagogerna använder för att stimulera fysisk
aktivitet
Båda förskolorna har ganska lite planerad fysisk aktivitet och rörelse. Men ju mer förskollärarna tänker efter under intervjuerna kom de på saker de faktiskt gör vardagligen men som de inte tänkt på eller har planerat. Gemensamt för båda förskolor är att de går till en sporthall en gång i veckan med de äldsta barnen och har gymnastik. På gymnastiken kan de till exempel ha
hinderbana
med redskap, springlekar som kräver samarbete eller bollekar som kräver utrymme. Förskollärarna var eniga om att mycket rörelse kommer in automatiskt i den vardagliga
verksamheten. De gav exempel som på- och avklädning, eventuella trappor och promenader till skog eller lekplats. Alla förskollärarna sa även att de försökte vara ute så mycket som möjligt om dagarna för att barnen “ska få springa av sig”. Det är utomhus som barnen har störst möjlighet att tillfredsställa sitt behov av rörelse. När barnen kommer igång med rörelselekar utomhus stoppas de inte. Men inomhus stoppar man dem ofta då det blir mycket stök och spring. Stina avslutade med: “Det blir inte stökigt för barnen, det blir stökigt för oss.” Utifrån Stinas svar kan vi tolka det som att barnen inte har samma synsätt på stökig miljö som pedagogerna. Pedagogerna vill att sin arbetsmiljö ska vara i ordning och detta kan ses som en konflikt då förskolan även är barnens arbetsmiljö.
En intressant skillnad mellan förskollärarna i staden är synen på promenaden mellan förskolan och aktuellt mål, som till exempel kan vara en lekplats. Sara menar att promenaden är viktigt rent fysiskt och motionsmässigt och att där finns tid till verbala samtal och diskussioner om vad som ska hända eller har hänt. Stina menar däremot att promenaden till det aktuella målet hämmar spänningen och intresset och att den är något tråkigt där man måste gå ordentligt och hålla handen. Synen på målet är också olika. Sara menar att det är roligt att komma bort från
förskolegården för att leka med något annat. Lekarna blir också olik det vardagliga med andra saker och man kan se det som en rolig utflykt. Stina ser mer det som något stressande. När de väl kommit till lekplatsen tar det tid att komma igång och när barnen kommit igång är det dags att gå tillbaka. Hon ser hellre att man är på gården med saker de är vana vid just för att de lättare kommer igång i leken.
24
Musik och dans används på båda förskolorna. Lillemor som arbetar i byn påpekar att de har mycket rörelse när alla barnen på avdelningen har sångstund och då använder de sig mycket av kroppssånger. Det är pedagogerna som styr och håller i aktiviteterna på förskolan Lillemor arbetar på. På förskolan inne i staden trycker Sara på den spontana rörelseleken där man sätter igång musik och barnen sjunger och rör sig till musiken: “Den spontana rörelseleken är mycket när man har musik och sjunger, samt gör rörelser och använder armarna.” Sara menar att det ändå är pedagogerna som planerar när barnen ska ha möjlighet till aktiviteterna och att det är pedagogerna som planerar ramarna medan barnen står för innehållet i aktiviteterna.
5.2.1 Barn som inte finner glädje i att röra sig
En fråga som ställdes var hur de arbetar med barn som inte finner glädje i att röra sig.
Förskollärarna hade olika syn och använde olika strategier för att barnen skulle finna intresse för rörelseaktiviteter. Sara och Stina, som arbetar i staden, använder ett arbetssätt där de försöker pusha och uppmuntra barnen. Sara är ofta med om att barnen ber om hjälp där de vill att hon ska springa med bredvid som ett stöd. Stina vill att barnen ska se vinsten med att röra sig och
aktivera kroppen samt att barnen ska inse att de vinner kompisar genom att vara med i aktiviteten eller leken. Detta kan kopplas till Deweys (1999) begrepp education som handlar ommiljöns betydelse. Han ser inte miljön enbart som fysisk utan det kan vara hela omgivningen, där även pedagoger är inkluderade. Dewey menar att miljön består av förutsättningar som både kan främja och stimulera barnens individuella behov. När pedagogerna finns närvarande, tillgängliga och visar sitt stöd lägger de förutsättningarna för barnens utveckling.
Lotta i byn pratade istället om försiktiga och tillbakadragna barn och menar att man ska uppmuntra till att våga, tillsammans med en delaktig och närvarande pedagog. Lotta menar att barn är olika och att vissa barn knappt är rädda för någonting och att pedagogerna ”nästan får hjärtflimmer” när barnen inte är försiktiga. Sedan menar hon att de finns det barnen som inte vågar göra en aktivitet förrän de vet att de klarar av aktiviteten:
Till exempel balans det kan du ju börja att gå runt sandlådan på den brädan. Där kan man ju utmana när man ser att man har ett barn som är väldigt försiktig. Vi har haft barn
25
som har hållit sig på ena sidan av utemiljön under lång tid men sen har vi liksom lyckats att flytta gränserna. Jag tror vi är rätt duktiga på att se det också. Att tänka på att ’barnet har inte gjort det’ vi provar och ser om den kan ta sig eller om man bara har en hand som dem bara känner att vi finns här.
Lotta menar att det är genom stegvis utveckling som de försiktiga barnen tillslut vågar röra sig över hela gården utan oro. Genom att flytta barnens individuella gränser med stöd och
uppmuntran från pedagogerna som uppmärksammat detta, menar Lotta, att det sker en positiv utveckling i barns fysik och inte minst i självförtroendet.
Pedagogers närvaro har betydelse för barn som är försiktiga. Dessa barn är oftast avvaktande och iakttar sina kamrater. Enligt Strandberg (2006) som tolkar Vygotskijs teori är det tillsammans med en vuxen barn imiterar det de sett men inte riktigt klarar av själv. Lillemor, som också är ifrån byn, är inne på samma spår som Vygotskij att det är i olika lekar som barnen är avvaktande, det är därför viktigt att pedagoger är närvarande och deltagande. “Barn gör inte vad vi säger, barn gör vad vi gör” (Strandberg, 2006). Lekarna ska göra så att barnen inte tänker på att de rör sig eller springer.
5.3 Miljöns utformning för att främja barns rörelsebehov
och motoriska utveckling
Samtliga förskollärare menar att miljön har stor betydelse för barns fysiska aktivitet och rörelse, men de har olika syn på den. Stina menar att det är bäst att vara kvar på gården för att där vet barnen vad som finns och hon tycker att där finns mycket roliga saker.
Är vi här är det rörelse från samma sekund de kommer utanför dörren och då är det hela tiden rörelse och fysiska aktiviteter. Men om man ska gå iväg till skogen eller lekplatsen innebär det att man ska promenera i samlad trupp, gå i samma takt och alla ska hinna med. Det är en fysisk aktivitet i sig att gå, men jag tycker inte det är bra. De får ju inte röra sig, de rör ju sig inte på det sättet.
Andra ser hellre att de går iväg till nya platser och menar att barnen rör sig mer därför att det inte är något de är vana vid. Förskolläraren Sara ifrån staden menar att fler nya spännande saker och
26
platser främjar den fysiska aktiviteten. Hon menar också att leken blir helt annorlunda, det blir som ett avbrott i det vanliga och barnen har ett bättre samspel mellan alla i gruppen istället för bara “sina kompisar”.
När vi ställde frågor om miljön så hamnade fokus hos samtliga förskollärare på själva materialet istället för på miljön och omgivningen. De berättade vilka saker de hade på gården och i
inomhusmiljöerna. Sara säger att det är viktigt att erbjuda och ha ett stort utbud av olika sorters material, och att det ska kvitta i vilken miljö man befinner sig i: “Allt man kan göra inne kan man göra ute. Allt handlar om den vuxne och hur den ser på saken.” Alla säger också att det är upp till pedagogerna att utforma miljön och planera verksamheten så att det skapar
förutsättningar för barnen att vara kreativa, kunna leka och röra sig på ett lekfullt sätt.
Förskollärarna i byn är eniga om att skogen är den bästa miljön för fysisk aktivitet och rörelse. Där klättrar de i träd, bygger med grenar, lyfter stenar och andra aktiviteter där de använder hela kroppen och där det krävs styrka och kraft. Detta kopplar vi till Dewey (2004) som menar att problem inte bara ska skapas utan det bör testa tänkbara lösningar. Inne och utemiljön behöver inte vara varandras motpoler. Som Sara menar ovan handlar det om hur den vuxne ser på saken och genom att flytta ut inomhusaktiviteterna utvecklas synen på utemiljön till ett användbart rum och det kan underlätta för den vardagliga verksamheten. En annan lösning kan också vara att flytta ut det material som vanligtvis används inomhus. Stina, ifrån staden, trycker mycket på detta i sina svar och använder detta tankesätt själv. Hon ger ett exempel på att hon ibland flyttar ut staffli, färg och penslar som annars enbart används inne i ateljén.
På båda förskolorna talar de om cyklarnas användning på gården som tillhör respektive
avdelning. I staden har de nyligen gjort en förändring där pedagogerna valt att flytta alla cyklar till en annan avdelnings gård. Genom att flytta cyklarna fick gården en helt annan användning. Barnens lek fick ett annat innehåll; de rörde sig och använde kroppen på ett annat sätt. De förflyttade sig och använde hela gården där de till exempel klättrar mer i träd och använder backarna på gården. Flytten resulterade i att barnen började med mer rollekar. Om barnen vill cykla finns det möjlighet att gå över till den andra gården under förutsättning att det finns pedagoger tillgängliga att följa med. Stina anser att cyklarna utmanar barnen fysiskt och
27
motoriskt men det är i de aktiva lekarna barnen rör sig och utvecklas mest. Hon menar även att: “det har genererat i att barnen är närvarande och engagerade i sina lekar på ett helt annat sätt.”
Förskolan i byn har cyklar som barnen använder dagligen. Intressant nog nämnde en av förskollärarna att hon läst om förskolor som tagit bort cyklar på grund av att det ansågs vara riskfyllt. Lotta säger att även de kan välja att en dag ha förrådet till cyklarna stängt och då ser de en helt annan lek. Vi kan se ett samband mellan svaren från den ena intervjun i staden. Hon menar att man måste se till barnens närmiljö och intresse och just nu har många barn och deras familjer intresse för motocross och folkrace. Ett annat intresse som är vanilgt är lantbruk och alla maskiner som hör till och att då ha möjlighet till att bearbeta sina erfarenheter i leken är något de lägger stor vikt vid. Lotta avslutar med att:
Mycket beror också på vilka barn man har, jag kan ju tänka mig att när dessa barn slutar som är här just nu kanske en del av det här med motorbanan släpper. Nästa år är det säkert ett annat intresse och andra lekar som är aktuella
Båda förskolorna kan se leken på ett tydligare sätt utan cyklar även fast de har lite olika
användningsområde och åsikter om värdet av dem. Begreppet miljö kan tolkas olika men vi ser ett samband med Deweys (1999)definition av begreppet. Miljön innefattar inte bara den fysiska miljön utan hela omgivningen man befinner sig i. Allt från de olika sociala konstruktionerna, till exempel vänkretsen eller relationen mellan pedagog - barn, till materialet runt omkring i
närområdet.
5.3.1 Möjlighet till påverkan på den fysiska miljön
Möjligheten att påverka miljön såg olika ut på de två olika förskolorna. På båda förskolorna påverkar ekonomin inköpet av material men ambitionen finns hos alla pedagoger. I staden finns det något som kallas för “utegruppen” vilken utgörs av pedagoger med stort intresse för
utemiljön. Förskolan har haft utemiljön som ett utvecklingsområde och ser det som fortsatt viktigt att arbeta med. Alla pedagoger på förskolan har möjlighet att ge förslag till gruppen men det är utegruppen som bestämmer vad som ska tas vidare till förskolechefen.
28
Sara, ifrån byn, säger att alla pedagoger i huset diskuterar vad som behövs köpas in och om det finns pengar till det. Men önskemålen ligger hos personalen som får vara drivande och ta det till förskolechefen. De försöker i största möjliga mån vara lyhörda och observanta på barnens
intressen. Alla intervjupersoner menar dock att det är viktig att utnyttja materialet och den miljön som det finns tillgång till, det gäller båda på gården och i närområdet. Sara menar till exempel att: “det är vad vi pedagoger själv gör det till.” Detta för oss till Vygotskijs tankar om rummets samt miljöns betydelse och att det är ganska enkelt att omkonstruera miljöer på förskolan.
5.3.2 Barns möjligheter till påverkan på den fysiska miljön
Alla förskollärare är eniga om att barnen faktiskt inte har så mycket möjligheter till att bestämma över den fysiska miljön i sin helhet. Det är upp till pedagogerna att se och framföra vad deras önskemål är utifrån den planerade verksamheten. Det är också upp till pedagogerna att se och lyssna på vad barnen vill ha och är intresserade av. Synen på detta är lite olika på förskolorna. En förskollärare i staden menar att det inte är en idé att köpa in saker för att barnen som kan säga vad de vill ha är 5-6 åringarna och de slutar ändå i augusti. Den andra förskolläraren i staden menar att man kan köpa in saker som inte är så dyra. Barnen hade velat ha nya bollar och då var det självklart att köpa in detta.
Förskollärarna i byn var eniga om att det är upp till pedagogerna att se och vara lyhörda på vad barnen gör och sedan framföra önskemål om material till cheferna. De säger också att det har betydelse på vad som önskas och att de hela tiden är beroende på vad sakerna kostar. Alla förskollärare menar dock att barnen har stor möjlighet till påverkan på den redan befintliga miljön. Rummet möbleras ofta om efter barnens önskemål och intressen. I det vardagliga har barnen också möjlighet till att använda sig av materialet på olika sätt. Bara för att ett material finns i ett visst rum betyder inte att det måste vara där under hela dagen, utan barnen får förflytta det under förutsättning att de ställer tillbaka det.
29
6. Diskussion
I kommande kapitel kommer vi att diskutera våra resultat. Resultaten kommer att
problematiseras och vi kommer att göra kopplingar till tidigare forskning samt svara på våra frågeställningar. Våra tre frågeställningar kan ses som enskilda men till stor del är pedagogers syn, arbetssätt och miljö sammankopplade i den dagliga verksamheten. Pedagogernas syn på fysiska aktivitet och rörelse avgör deras arbetssätt som i sin tur utgår ifrån den fysiska miljön.
Det övergripande resultatet utifrån vårt syfte och våra frågeställningar kommer vi kort att sammanfatta innan vi diskuterar resultaten mer djupgående. Förskollärarnas syn på barns behov av rörelse är att de anser att barnen ska få tillräckligt med fysisk aktivitet som främjar deras hälsa. Många ser att behovet tillfredsställs i en utemiljö där hela kroppen ofta används i rörelselekar. Genom olika arbetssätt och tankesätt försöker de främja barns olikheter i den fysiska utvecklingen genom att vara närvarande och delaktiga. Gemensamt för samtliga
förskollärare är att de inte har så mycket planerad fysisk aktivitet men att det sker i den dagliga verksamheten och i barns lekar. Miljön utformas efter barns intresse, pedagogernas planering och ekonomiska möjligheter.
En skillnad mellan förskolorna är hur de utnyttjar sin närmiljö. I byn har man bestämda dagar för de olika åldersgrupperna då man går iväg och har sin verksamhet utomhus under hela dagen. De har inget bestämt mål utan de tillsammans med barnen går dit intresset och önskemålen finns. Deras planerade verksamhet för dagen är inte beroende av vilken miljö de kommer att befinna sig i. I staden hade man ett bestämt mål, till exempel en lekplats, dit man gick på förmiddagen och sedan hem till lunch. En möjlig förklaring till detta kan vara att det finns fler möjligheter i byn till ”fri” promenad då där inte finns så mycket trafik att ta hänsyn till. I byn är det heller inget problem att ta med sig lunch då det finns tillgång till stormkök medan förskolan i staden inte har samma möjligheter och tillgångar. Vi tolkar de olika svaren som att den största skillnaden ligger i de individuella förskollärarnas tanke- och arbetssätt.
30
6.1 Resultatdiskussion
På båda förskolorna anser förskollärarna att barnen inte har så stor påverkan på den fysiska miljön på grund av ekonomiska skäl. Detta, menar förskollärarna, kan göra att barnen får mindre möjlighet till inflytande och delaktighet vad gäller inköpen av material. En möjlig konsekvens av detta kan vara att barnens nuvarande intresse och kunskapsutveckling hämmas. Finns inte
material för att kunna undersöka, utforska och sätta sig djupare in ett ämne kan nyfikenheten svalna hos barnen. En av förskollärarna i byn säger att de inte är så bra på att fråga vad det är barnen vill ha, utan de bara antar och observerar vad barnen gör, och där kan man missa värdefulla åsikter som barnen har inom sig. Läroplanen (Lpfö 98/10) menar att barnen ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att ge uttryck för sina tankar och åsikter för att kunna påverka sin situation.
Eriksson Bergström (2013) skriver att miljön inte enbart kan ses som skapad av vuxna utan att även barnen är med i skapandeprocessen. Barn kan ses som aktörer som skapar och formar normer och värderingar genom sina handlingar i den fysiska miljön. Om pedagogerna tar tillvara på barnens synpunkter och handlingar samt observerar deras intressen får barnen större utrymme att påverka sin fysiska miljö. Genom barns handlingar anpassar de sin omgivning utifrån sina normer och skapar en kultur på förskolan. Pedagogerna måste ha en förståelse och ta hänsyn till barn som medskapare av miljön. Detta kan göra att barnen får mer inflytande på förskolans miljöer och olika rum.
Det största ansvaret ligger hos pedagogerna då det är dem som har makten. Men det är också deras ansvar att se och vara lyhörda på vad barnen vill och gör och ta hänsyn till detta, utifrån barnens individuella behov. Som tidigare nämns menar en förskollärare att det är viktigt att erbjuda och ha ett stort utbud av olika sorters material och att det ska kvitta i vilken miljö man befinner sig i, utomhus som inomhus. Utifrån vårt resultat samt Howies m.fl. (2016) studie om barns utveckling i fysisk aktivitet kan vi tolka utifrån intervjuerna att miljön har stor betydelse för barns utveckling av fysisk aktivitet. Genom att ha en balans mellan “det gamla vanliga” och nya spännande platser och miljöer ger man barnen största möjlighet till att utvecklas och
31
Flexibilitet i planering och att våga ändra miljön både inne och ute samt pedagogers närvaro och delaktighet är något som bör läggas värde i.
Reunamo, Hakala, Saros, Lehto, Kyhälä och Valtonens (2014)resultat visar att miljön och sociala relationer har betydelse för den fysiska aktiviteten. Vi kan konstatera genom svaren från förskollärarna att de uppfattar samspel framförallt mellan barn men även mellan barn och vuxna kan ha betydelse för barns fysiska aktivitet. Reunamo m.fl (2014) menar att yngre barns intresse och lust för fysisk aktivitet skapas av en kompis medan äldre barns intressen väcks av en grupp barn. Samtliga förskollärare i vår studie tar upp att samspelet är en viktig faktor för den spontana rörelseleken. Precis som några av förskollärarna nämner är det viktigt att vara observant på barnens behov när det gäller utveckling. Detta tas även upp i Reunamos m.fl (2014) studie där barnens initiativ till fysisk aktivitet är viktig men även som pedagog vara lyhörd på barnen behov för att stödja den motoriska utvecklingen. Även miljön har påverkan på barns fysiska aktivitet. Pedagogers syn på hur gården och närmiljön kan användas och hur barnets utveckling sker i de olika miljöerna ser ut att ha betydelse för vilka aktiviteter barn får vara med om.
Något som kom upp i våra intervjuer är relevansen av att gå promenad till ett aktuellt mål som exempelvis en lekplats eller en naturlig miljö i närområdet. Båda förskolorna låter barnen leka och röra sig fritt på gården och menar att barnen utvecklas både motoriskt och motionsmässigt. Det fanns dock olika syn från förskollärarnas sida i vilken miljö barnen rörde sig mest i. Storli och Hagen (2010) undersökning visar att det inte är någon större skillnad på barns
rörelseaktivitet när det gäller förskolegårdens traditionella miljö eller den naturliga miljön i närområdet. Det kan tänkas att barn rör sig mer i en viss miljö men vi tror att det kan ha
betydelse i vilken miljö barnen är vana vid, vad barnen har för intressen samt vilka erfarenheter och lekar barnen är intresserade av.
6.2 Metoddiskussion
Valet av förskollärare och metodvalet kan ha påverkat vår studie. Men med full medvetenhet av att intervjuer kan sätta press på intervjupersonerna och göra så att de svarar utifrån vad vi vill höra valde vi ändå detta då vi ville höra deras ord. Under intervjuerna använde vi oss av
32
ljudinspelningar som även det kan vara distraherande och störande för intervjupersonerna, men vi ville inte riskera att missa eller glömma bort värdefull information. Den som inte höll i diskussionen förde även anteckningar för att belysa det som ansågs vara extra viktigt. Vi valde att inte observera efter intervjuerna då vi inte ville få en pekpinneeffekt, “du sa detta men gör något annat”.
Utifrån den begränsade tid vi hade för denna studie går det inte att dra några generella slutsatser utan vårt resultat fokuserar på de svar vi fått in från de fyra förskollärare vi har intervjuat. Vi har varit väl medvetna och att alla förskolor inte ser likadana ut och att arbetssätt och tankesätt kan se olika ut oss olika pedagoger. Resultaten visar att miljön har stor betydelse och vi är även här medvetna om att möjligheterna för olika miljöer är begränsade beroende på var förskolorna ligger.
6.3 Vidare forskning
Barns fysiska aktivitet är ett hett ämne i dagens samhälle och vi ser att allt fler barn blir
stillasittande inomhus. En studie likt denna, som behandlar pedagogers syn och förhållningssätt, ser vi gärna hade utförts då det inte finns så många i dagens läge. Fler studier kring pedagogers syn och framförallt arbetssätt tror vi hade fått upp ögonen för många och gjort att kunskapen om betydelsen för hur rörelse och fysisk aktivitet främjar utvecklingen hade stärkts. Ett annat perspektiv hade kunnat vara barnens. Hur går deras tankar om förskolemiljön och hur använder de den praktiskt och hur deras möjligheter ser ut till att påverka den fysiska miljön.
Under arbetets gång blev vi intresserade av riskfylld lek då en av förskollärarna tog upp att det var ”farligt att leva och röra sig”. Vi tycker att det hade varit intressant med en studie som behandlar vilka risker det finns när man rör sig fysiskt på gården och i närmiljön. Kanske skulle man kunna jämföra barns och pedagogers olika perspektiv på riskfylld lek.
33
Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Björklid, Pia & Fischbein, Siv (2011). Det pedagogiska samspelet. 2., [kraftigt omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Dewey, John (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.
Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. 4., [utök.] utg. Stockholm: Natur och kultur.
Eriksson Bergström, Sofia (2013). Rum, barn och pedagoger: om möjligheter och begränsningar
i förskolans fysiska miljö. Diss. Umeå : Umeå universitet. Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-67667 (Hämtad 2017-04-21)
Ericsson, Ingegerd (2003) Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer: en
interventionsstudie i skolår 1-3, Lärarutbildningen, Högsk., Malmö.
Faskunger, Johan (2008). Barns miljöer för fysisk aktivitet [Elektronisk resurs] :
samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga. Östersund:
Statens folkhälsoinstitut Tillgänglig på internet:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12226/R200833_barns_miljoer_for_fysisk_aktiv itet_webb.pdf (Hämtad 2017-05-30)
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och
kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Howie, Erin, Brewer, Alisa, Dowda, Marsha, McIver, Kerry, Saunders, Ruth, & Pate, Russell 2016, 'A Tale of 2 Teachers: A Preschool Physical Activity Intervention Case Study', Journal Of
34
http://eds.a.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=eeaca2c1-cd04-4dc0-a135-9b453bc8348f%40sessionmgr4010&hid=4111 (Hämtad: 2017-04-12)
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på
Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Reunamo, Jyrki, Hakala, Liisa, Saros, Leila, Lehto, Satu, Kyhälä, Anna-Liisa, & Valtonen, Juha (2014) 'Children's Physical Activity in Day Care and Preschool', Early Years: An International
Journal Of Research And Development, 34, 1, pp. 32-48. Tillgänglig på internet: http://www-tandfonline-com.proxy.mah.se/doi/pdf/10.1080/09575146.2013.843507?needAccess=true (Hämtad: 2017-04-03)
Storli, Rune, & Hagen, Trond (2010) 'Affordances in outdoor environments and children's physically active play in pre-school', European Early Childhood Education Research Journal, 18, 4, pp. 445-456, Education Research Complete, EBSCOhost, viewed 21 April 2017.
Tillgänglig på internet:
http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/1350293X.2010.525923?needAccess=true (Hämtad: 2017-04-04)
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv, Prisma, Stockholm.
35
