’’Water is Everything’’
En kvalitativ studie om
vattenbristen i Palestina
Kurs: Kandidatuppsats i Globala studier, 15 hp Program: Internationellt Arbete - Globala Studier Författare: Deni Taci & Victoria Balika
Examinator: Marco Nilsson Termin: VT 2020
JÖNKÖPING UNIVERSITY
Högskolan för lärande och kommunikation Internationellt arbete
Sammanfattning
Vattenbrist är ett globalt dilemma som sätter många hinder för ett samhälles kapacitet för utveckling. Palestina är ett av de områden som är utsatta för brist på vatten, samt en problematisk tillgång till det vatten de har. Redan knappa grundvattentillgångar överkonsumeras och de saknar tillräcklig kontroll över sina egna vattenresurser och tillgångar. Detta har genomgående negativa effekter på palestinska invånares tillvaro.
Studien ämnar studera de påverkande effekter av vattenbrist på individers vardagsliv, försörjning och levnadsvillkor. Frågeställningar som besvaras är, hur resonerar informanterna kring vattenbristen, hur påverkar vattenbristen individens vardag och vilka strategier använder individen för att bemöta situationen. Insamling av empiriskt material genomfördes med fem semistrukturerade djupintervjuer. För att kunna återberätta berättelser och upplevelser av informanterna utifrån ett individperspektiv för att tillgodose studien med data för analys. Det empiriska materialet analyserades sedan med ramverket Sustainable Livelihood Framework. Detta för att fånga de många komplexiteten i de begränsningar och möjligheter de utsätts för, samt utvärdera dessa utifrån kontexten de befinner sig i.
Resultatet av studien visar att informanterna resonerar kring situationen som väldigt problematisk på grund av ockupationen. I intervjuerna lyfter informanterna att de behöver använda sig av flera olika strategier för att hantera vardagen på bästa sätt. Som att återanvända allt vatten till andra syften. Andra exempel på strategier och metoder som används för att underlätta problematiken med vattenbristen är, bygga ut brunnar, samla regnvatten, tvätta kläder i större omlopp mer sällan etcetera.
Resultatet visar även på begränsande faktorer i vardagen som dålig hygien som sätter hinder för sociala evenemang och möten etcetera Samt sociala påfrestningar som anstränger den sociala tillvaron. Resultatet visar även att individerna försörjning påverkas. Genom mindre tillgång till vatten kan man inte längre odla i samma utsträckning, alltså påverkas dels jordbrukssektorn men även individens trädgårdar vid sina hus. Som i sin tur kan även fungerar som en ekonomisk buffert då dem kan odla sina egna råvaror. Det illustreras flera av dessa sammankopplade fall i studien. Sammanfattningsvis finns det en sammankoppling mellan effekterna av den problematiska situationen och kontext som det palestinska folket befinner sig i och de effekter som detta har på deras dagliga liv och försörjning.
Examensarbete 15 hp Globala Studier
VT 2020
Victoria Balika & Deni Taci Antal sidor: 34
’’Water is Everything’’
Abstract
Water scarcity is a global dilemma and place many obstacles towards a society's capacity for development. Palestine is one of the areas exposed to water shortages, as well as having a problematic affiliation to the access of water they have. Already scarce groundwater resources are over-consumed, and they lack sufficient control over their own water resources and assets. This has shown to contribute to negative effects on the lives of Palestinian residents.
The study aims to study the impact of water scarcity on individuals' everyday lives, livelihoods and living conditions. The research questions that are being answered are, How do the informants reason about the lack of water? how does the water shortage affect their everyday lives, and what strategies and or methods do individuals use to deal with the situation. Collection of empirical material was gathered with five semi-structured in-depth interviews. To be able to recount stories and experiences of the informants from an individual perspective to satisfy the study with empirical data for analysis. The empirical material was then analysed using the Sustainable Livelihood Framework. To capture the many complexities of both the constraints and opportunities they are exposed to, and to evaluate them based on the context they are in.
The result indicates the informants identifying the occupation as the main actor behind the problematic situation. In the interviews, the informants emphasize that they need to use several different strategies to best manage everyday life in adherence to their situation. For example, reusing all left-over water for other purposes. Other examples of strategies and methods used to alleviate the problem of water scarcity are, building wells, collecting, and storing rainwater, washing clothes in larger chunks and more rarely etcetera.
The result also shows limiting factors in everyday life, an example being poor hygiene that impedes social events and meetings etc. As well as social tensions accumulating within the community due water scarcity. The results also show impediments on the individual's livelihood being affected. With less access to water, one can no longer cultivate to the same extent, affecting the agricultural sector but also cultivation on a smaller scale, for example on the individual's gardens at their homes. Which in turn acts as an economic buffer where they can grow their own raw materials and therefore impeding on both the daily life and means of one’s livelihood. There several of these interconnected cases illustrated within the study. In summary there is an interconnection between the effects of the situation and the context that the Palestinian people find themselves in and the effects this has on their daily life as well as livelihood.
Tack till
Vi vill först och främst tacka informanterna som ville vara med och delta i våran studie. Utan ert bidrag hade studien inte kunnat genomföras. Era gripande berättelser har utan tvekan bidragit med relevant kunskap och insikt. Vi är evigt tacksamma för ert deltagande och engagemang. Vi vill även ägna ett stort tack till våran handledare Åsa Westermark för vägledning genom hela arbetet. Tack för all den tid du lagt på att bättra oss och insikt vi har fått ta del av. Tack för ditt tålamod och främst tack för att du alltid trott på oss. Vi vill även ägna extra stort tack till alla vänner, familjemedlemmar och respektive för att ni motiverat oss, hjälpt oss och alltid funnits till hand. Slutligen vill vi tacka varandra, för allt som lett till ett fulländat examensarbete. Det har varit en fröjd. Tack för oss!
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
1.2 Avgränsningar ... 2
1.3 Disposition ... 4
2. Bakgrund ... 4
2.1 Global vattenbrist ... 4
2.2 Israels ockupation av Palestina ... 5
2.3 Ockupationens effekter ... 7
2.4 Vardagsliv, försörjning, levnadsvillkor - Livelihood ... 7
3. Metod ... 10
3.1 Val av metod ... 10
3.2 Urval ... 10
3.3 Forskningsprocess... 11
3.3.1 Bearbetning och analys av data ... 12
3.3.2 Frågeställningarnas koppling till SLF ... 12
3.3.3 Intervjufrågornas koppling till SLF ... 13
3.3.4 Etiska överväganden ... 14
4. Resultat ... 15
4.1 Informanternas uttryck av vattenbristen ... 15
4.1.1 Ockupationens roll enligt informanterna ... 15
4.1.2 Upplevda begränsningar hos informanterna ... 17
4.1.3 Vattenbristens psykiska och sociala utfall ... 19
4.2 Vattenbristens påverkan på informanternas vardagsliv, försörjning och levnadsvillkor ... 20
4.2.1 Hinder i vardagen ... 20
4.2.2 Att odla eller att inte odla? ... 21
4.3 Strategier som används för att bemöta vattenbristen ... 22
5. Analys och diskussion... 25
5.1 Ockupationen, en fundamental faktor ... 25
5.2 Vattenbrist, en hämmande faktor i samhällsutvecklingen ... 26
5.3 Förändringar i sårbarhetskontexten ... 26
5.4 Förändringar i kapitalen ... 28
6. Slutsats och vidare forskning ... 29
Referenser ... 30
Bilaga. Intervjufrågor ... 32
Karta. Karta över Israel. ... 33
1
1. Inledning
Den sedan länge pågående konflikten mellan Israel och Palestina har skapat en problematisk tillvaro för det palestinska folket. Ett tydligt exempel på detta är den rådande vattenbristen som har manifesterats som en följd av konflikten samt en överkonsumtion av knappa grundvattentillgångar. Den genomsnittliga dagliga användningen av vatten i stadsområden i Palestina, är hälften av vad Världshälsoorganisationen anser nödvändigt för att tillgodose grundläggande behov (Tamimi, 2011).
Vattenbrist är ett primärt globalt dilemma och enligt prognoserna om klimatförändringar kommer det att bli mer kritiskt under de kommande decennierna. Nuvarande och framtida frågor relaterade till vattenbrist måste få mer uppmärksamhet. Det brådskar att implementera mer hållbara metoder för vattenresursförvaltning. Exempel på hur vattenbristens hämmande effekter på den ekonomiska utvecklingen av länder är allt mer tydliga. (R. Rodriguez. mf. 2018).
Vattenbrist är bland de allvarligaste begränsningarna bakom minskad produktion av grödor i global skala (Ullah, 2019). Vattenbristen är i synnerhet en begränsande faktor men inte uteslutande till jordbruksproduktionen, utan också hela den ekonomiska tillväxten. Kvalitén på vattnet i floder och sjöar är väsentligt för ekonomisk och mänsklig utveckling, därav har man börjat värdera kvalitén på vattnet i större mån (Wang et mf. 2019). Problem med vattenbrist i halvtorra områden har blivit allvarligare de senaste åren. Allvarlig vattenbrist och stora mängder avloppsvatten förorenar flod- och sjövattnet. Vilket är i synnerhet problematiskt i torra områden. (Daoliang Li, Shuangyin Liu, 2019)
Den viktiga innebörden av vatten som ett verktyg för mänsklig överlevnad och utveckling betonas i studierna av Sour, Khalil, Omran (2011) och Daibes (2019). De menar på att tillståndet i Palestina är så akut att en hållbar utveckling inte är aktuell om inte drastiska ändringar sker snarast. Tidigare forskning kring vattenbristen har visat en genomgående negativ påverkan på palestiniernas hälsa och resulterat i hämmande effekter för deras utveckling på många sätt. Vatten är ett av de viktigaste verktygen människan har för överlevnad. I Palestinas fall har vattenbristen enorma effekter på människors vardag och försörjning (AbuZayyad, Rieken. 2015).
Studie utformades efter en identifierad kunskapslucka kring de enskilda människors upplevelser angående vattenbristens effekter på vardagslivet i området Palestina. Med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer har denna studie samlat in enskilda personers berättelser och upplevelser kring vattenbristen, för att lyfta fram ett försummat perspektiv. För att illustrera problemområdet och sätta problemet i en kontext presenteras tidigare forskning om vattenbristens orsaker och effekter ur olika samhällsperspektiv.
2
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att med utgångspunkt i enskilda människors upplevelser och berättelser undersöka vattnets betydelse för deras levnadsvillkor, vardagsliv och försörjning.
1. Hur resonerar informanterna om brist på vatten, vilka exempel på situationer och förklaringar kommer fram i informanternas berättelser?
2. Hur påverkar vattenbristen informanternas dagliga liv?
3. Vilka strategier används för att hantera konkreta problem i vardagen/ när vattentillgången inte är tillräcklig?
1.2 Avgränsningar
Vad som konstituerar en ockupation som fenomen varierar då det finns flera perspektiv som spelar roll i vad som anses vara en ockupation. Med tanke på den polariserade natur av denna konflikt finns det en medvetenhet att alla inte refererar till situationen på samma sätt. I den tidigare forskningen benämns det som en ockupation. Samt refererar även informanterna till det som en ockupation. Vi har därför valt att använda oss av beteckningen ockupation. Vi personligen har inte tagit något ställningstagande i frågan.
Geografiska avgränsningar skedde i form av att enbart inkludera Västbanken (Palestina) och inte resterande delar av området, liksom Gazaremsan eller Israel i sin helhet. Fokusområdet är avgränsat utifrån områdets enskilda unika förhållanden och omständigheter vilket skildras av informanternas berättelser som bor i det valda fokusområdet. Kartan nedan representerar området i sin helhet och inkluderar alla parter i det kollektiv som bildar Israel. Man kan även se Västbanken det valda fokusområdet och den mur som representerar området gränser. (Se Karta) Vi refererar även till området Västbanken som Palestina då det är så våra informanter till stora dela har valt att benämna området.
3
Karta. Karta över Israel
4
1.3 Disposition
Studien är upplagd på följande sätt. Första kapitlet introduceras med en övergripande introduktion till problemområdet. Därefter presenteras syftet och frågeställningarna samt avgränsningar för studien. Kapitel två introduceras med en kontextuell bakgrund kring det valda problemområdet i from av tidigare forskning. Andra kapitlet avlutas med presentation av den valda analysmodellen Sustainable Livelihood Framework (SLF). Kapitel tre introduceras med beskrivning av den valda metoden, forskningsprocess och presentation av informanter. Tredje kapitlet avslutas med insamling och bearbetning av data samt etiskt övervägande. Kapitel fyra redovisar studiens resultat som sedan analyseras i kapitel sex. Uppsatsen avlutas med en slutsats och förslag för vidare forskning.
2. Bakgrund
Nedan presenteras den kontextuella bakgrunden kring problemområdet i form av ockupationens roll i förhållande till vattnet, samt dess effekter på olika samhällsnivåer. Samt den valda analysmodellen, Sustainable Livelihood Framework. Även centrala begrepp och perspektiv kring vardagslivsforskning. Kapitlet bygger på tidigare forskning som i första hand undersökt vattenbristen ur ett samhällspolitiskt perspektiv.
2.1 Global vattenbrist
Problematiken med vattenbristen i halvtorra områden har blivit allvarligare de senaste åren. Nya studier visar att bristen på vattenresurser kan påverka nästan 5,5 miljarder människor inom tio år. Allvarlig vattenbrist och stora mängder avloppsvatten förorenar flod- och sjövattnet. Vilket är i synnerhet problematiskt i torra områden i torra områden. Kvalitén på vattnet i floder och sjöar är väsentligt för ekonomisk och mänsklig utveckling, därav har man börjat värdera kvalitén på vattnet i större mån (Daoliang Li, Shuangyin Liu, 2019).
Vattenbrist kan bli ett stort hinder för hälsa och utveckling. För närvarande uppskattar FN: s barnfond (UNICEF) och Världshälsoorganisationen (WHO) att 1,1 miljarder människor saknar tillgång till vattenförsörjning och 2,6 miljarder människor saknar tillräcklig sanitet. Den globala hälsobördan, förknippad med dessa tillstånd är uppskattningsvis 1,6 miljoner dödsfall varje år. Av både sjukdomar i samband med brist på tillgång till säkert dricksvatten. (Tarras & benjelloun, 2011).
Vattenbrist är ett globalt dilemma och enligt prognoserna om klimatförändring kommer situationen bli mer kritiskt under de kommande decennierna. Nuvarande och framtida frågor relaterade till vattenbrist måste bli mer uppmärksammade. Tidig implementering av mer hållbara metoder för vattenresursförvaltning är nödvändigt (R. rodriguez. mf. 2018).
5 Vattenbrist är ett allvarligt problem i hela världen. I Kina utfördes en studie gällande vattentillgång och dess innebörd. Studien visade att tillgången på vatten per capita i Kina är under 25% av världsgenomsnittet (Wang, mf. 2009). Brist på vatten har resulterat i en flaskhals för Kinas ekonomiska utveckling. Begränsade vattenresurser hindrar inte bara jordbruksproduktionen utan också hela ekonomins tillväxt (Wang, mf. 2009). Orsakerna bakom brist på vatten handlar bland annat om föråldrad infrastruktur för vattenförsörjning, dåligt underhåll och dålig förvaltningspraxis (Wang, mf. 2009). Samtidigt avleds vatten för jordbruket för att tillgodose behoven för industriutveckling och stadsbyggnad (Wang, mf. 2009).
Vattenbrist är bland de mest allvarliga begränsningarna bakom minskad produktion av grödor i global skala. Nästan alla typer av grödor upplever detta problem åtminstone under en del av växtsäsongen. Detta förutses vara ett ökande problem de kommande åren på grund av förändrade klimatförhållanden (R. rodriguez. mf. 2018).
Problematiken med vattenbristen i halvtorra områden har blivit allvarligare de senaste åren. Nya studier visar att bristen på vattenresurser kan påverka nästan 5,5 miljarder människor inom tio år. Allvarlig vattenbrist och stora mängder avloppsvatten förorenar flod- och sjövattnet. Vilket är i synnerhet problematiskt i torra områden. Kvalitén på vattnet i floder och sjöar är väsentligt för ekonomisk och mänsklig utveckling, därav har man börjat värdera kvalitén på vattnet i större mån (Daoliang Li, Shuangyin Liu, 2019).
Vattenbrist kan bli ett stort hinder för hälsa och utveckling. För närvarande uppskattar FN:s barnfond (UNICEF) och Världshälsoorganisationen (WHO) att 1,1 miljarder människor saknar tillgång till vattenförsörjning och 2,6 miljarder människor saknar grundläggande sanitära nödvändigheter. Den globala hälsoproblematiken, förknippad med dessa tillstånd är uppskattningsvis 1,6 miljoner dödsfall varje år. Av både sjukdomar i samband med brist på tillgång till säkert dricksvatten. (Tarras & benjelloun, 2011).
2.2 Israels ockupation av Palestina
Tidigare forskning visar ett flertal återkommande teman kring orsaker samt effekter bakom vattenbristen i Palestina. Ett tema som utmärkte sig främst gällande orsaker var Israels ockupation av Palestina. Tidigare forskning exemplifierar hur Israels separationsmur har fungerat som ett medel för att avgränsa och ta kontroll av områdets viktigaste naturtillgångar och resurser (Trottier, 2015). Separationsmuren har en således flerdimensionell betydelse och påverkan (Trottier, 2015).
I tidigare forskning argumenteras det för en verklighet där Israel praktiserar diskriminerande politik och praxis (Tamimi, 2011). Vilket har skapat ett omfattande maktsystem för att kontrollera vattenresurserna i området. Detta förbjuder palestinier att utöva suveräna rättigheter över sina vattenresurser och skapar ett beroende av Israel för mycket av deras vattenbehov.
6 Eftersom det framkommer tydligt i tidigare forskning att ockupation haft och har stor inverkan på vattenbristen har det också varit en referens och utgångspunkt i studien. Konstruktionen av muren genom olika delar av Palestina är inte i enlighet med de erkända gränserna från 1967 vilket är en talande indikation till resonemanget som förmedlas (Tamimi, 2011).
Tamimi menar på att Israel anpassar konstruktionen av muren för att inkludera viktiga vattenzoner inom murens gränser (2011). Dessutom förväntas Israel att ytterligare minska de vattenkvantiteter som är tillgängliga för palestinierna genom en politik som inte kontrollerar hur land konfiskeras (Tamimi, 2011). Även om de ockuperade territorierna har den högsta förekomsten av grundvatten, tillåts palestinier av Israel att använda minst mängd i regionen. Medan Israel använder 57,1% av de totala tillgängliga resurserna, är den faktiska tillgången på vatten för palestinier endast 8,2% (Tamimi, 2011). Den faktiska palestinska genomsnittliga dagliga användningen i stadsområden är hälften av vad Världshälsoorganisationen anser nödvändigt (100 Liter) för att tillgodose grundläggande behov (Tamimi, 2011). En faktor som påverkar palestiniernas levnadsvillkor markant.
Det framgår att konstruktionen av muren har lett till djupare exkludering och exploatering, inte bara en separation mellan Palestina och Israel enligt Trottier (2015). Trottier menar på att filosofin eller syftet bakom muren är att det är en del av en sofistikerad plan, som från början hade målet att konsolidera viktiga vattenresurser till Israel (Trottier, 2015). Redan i separationsmurens första fas uppenbarades att konstruktionen i norra delen av västbanken inte alls var slumpmässig. Detta på grund av faktumet att muren går runt viktiga vattenkällor som den västra akviferen, den största vattenkällan i området (Tamimi, 2011).
Majoriteten av brunnarna, särskilt de som nyttjas för jordbruk, borrades före ockupationen 1967. Sedan ockupationen början förbjöd Israel ytterligare borrning för palestinsk användning av bassänger. Palestinierna har varit tvungna att upprätthålla sig med samma vattenkvantitet sedan mitten av 1960-talet, oavsett befolkningstillväxt och dess tillhörande vattenbehov (Tamimi, 2011). Den begränsade tillgången till vatten har försämrats väsentligt sedan muren byggdes (Nijim, 1990). Vilket är en ytterligare faktor som påverkar palestiniernas levnadsvillkor negativt.
I Palestina saknar människor ofta tillgång till lämplig vattenförsörjning och sanitet (Klawitter, 2007). I samband med en genomsnittlig befolkningstillväxt på 3,5% i Palestina ökar även mängden vatten som används. Cirka 160 miljoner kubikmetervatten har pumpats ut från underjordiska akviferer för att tillförse cirka 1,5 miljoner människor. Samtidigt som den naturliga påfyllningen går endast upp i 80–90 miljoner kubikmetervatten. Vilket i sin tur betyder att det pumpas ut cirka 80 miljoner kubikmeter för mycket (Daibes, 2019. Abu-Baker, 2020). Fortsätter man att överkonsumera grundvattnet kan det i framtiden resultera i att vattnet helt försvinner (al-Shalalfeh, Napier, Scandrett, 2018).
7
2.3 Ockupationens effekter
Tidigare forskning har visat på en mängd effekter av vattenbristen, främst på hälsa, jordbruk och ekonomi. Överkonsumtion av den reda knappa tillgången på grundvatten har resulterat i att vattnets kvalité försämrats på grund av föroreningar, som i sin tur påverkat hälsan (Sour, Khalil, Omran. 2011). Som en följd av konflikten skadas avloppen, som i sin tur resulterat i att restvatten och dricksvatten blandats och förorenats (AbuZayyad, Rieken. 2015). Enligt Sour, Khalil och Omran (2011) är 65% av vattenbrunnarna förorenade med nitrater och 57% av vattenbrunnarna är förorenade med klorid. Den dåliga kvalitén på vatten är en av de största effekterna från överkonsumtionen av grundvattnet.
Utöver hälsan påverkas även jordbruket som är en av de största ekonomiska tillgångarna Palestina har. Israels separationsmur avlägsnar bönderna från sina fält vilket därmed påverkar deras försörjning och generella ekonomiska utveckling (Trottier, 2015). I och med att stora delar av vattnet är förorenat förstörs jordbruken och försvårar levnadsvillkoren för bönderna (Sour, Khalil, Omran, 2011). Bönderna har inte tillräckligt med vatten för att kunna bevara sina odlingar som tidigare. Stora delar av Palestina har under en lång tid försörjt sig på jordbruk, som varit en viktig ekonomisk tillgång (Palestinian Farmers in Olive Oil Boom, 2012) . Jordbruk spelar en avgörande roll för att säkerställa jobbmöjligheter och sysselsättning. Vatten utgör en resurs som bidrar till många palestinska industrier som mat, foder, läder, skor, tvål, möbler, kosmetika och turistindustrin (Van Dijk, 2017. Abu-Baker, 2020). Vatten är en förutsättning för ekonomisk utveckling i Palestina. Jordbrukssektorn bidrar med 8% till Palestinas BNP (Klawitter (2007). Israels militära kontrollstationer i Palestina har enorma effekter på Palestinas ekonomi då det hindrar dem från att exempelvis odla, exportera, importera samt röra sig fritt (Palestinian Farmers in Olive Oil Boom, 2012). När Israel har stundvis dragit tillbaka sina militära vägskäl har Palestinas ekonomi blomstrat (Palestinian Farmers in Olive Oil Boom, 2012).
2.4 Vardagsliv, försörjning, levnadsvillkor - Livelihood
Den modell som användes för att analysera den empiriska data var, Sustainable Livelihood Framework (Se Figur). SLF är en lämplig modell då vattenbristen i Palestina är komplext och flerdimensionellt med många aspekter att ta hänsyn till. Med hjälp av SLF analyseras relevanta aspekter för att få en uppfattning om hur individen förhåller sig till situationen, samt hur situationen påverkar dem. Frågeställningarna, 1. Hur resonerar informanterna om brist på vatten, vilka exempel på situationer och förklaringar kommer fram i informanternas berättelser? 2. Hur påverkar vattenbristen informanternas dagliga liv? 3. Vilka strategier används för att hantera konkreta problem i vardagen/ när vattentillgången inte är tillräcklig? lägger fokus på individen och hur eventuell vattenbrist påverkar dem. SLF har använts som ett verktyg för att ställa frågor som har väglett vår datainsamling och analys.
8 Livelihood är ett begrepp och ramverk för att förstå olika perspektiv på hur människor lever samt deras levnadsvillkor. Konceptet och ramverket har använts på olika sätt av forskare. Ramverket är således en guide vid studier av hushållens försörjning, med fokus på individen. Modellen grundades ursprungligen 1992 men utvecklades sedan till Sustainable Livelihood Framework av Chambers and Conway 1999 (Ajala, 2008). Under 90-talet började man använda ramverket i olika utvecklingsprojekt. Syftet med SLF är att kunna mäta hur individerna eller samhället kan möta, hantera och övervinna situationer som stress och/eller kriser (UNDP, 2017).
Tillämpningen av SLF innebär att beakta följande aspekter: 1. Förståelse av sårbarhet i ett givet sammanhang. 2. En strategi för att skydda försörjningen.
3. En analys av olika typer av kapital.
Sårbarhetsförhållandet i figuren avser den yttre miljön som människor bor i. Detta inkluderar trender (nationella/internationella ekonomiska trender, förändringar i tillgänglig teknik, politiska system), chocker (sjukdom, död, konflikt, väder) och säsongsbetonade (priser, produktionscykler). Sårbarhetsförhållandet är viktigt eftersom de tre faktorerna har en direkt inverkan på möjligheterna som människor har för att försörja sig nu och i framtiden (UNDP, 2017).
Ramverket omfattar också strukturella och transformativa processer. Detta motsvarar färdigheter, tillgångar (materiella och sociala) och de tillvägagångssätt som kommer att användas av individer och samhällen för att överleva (Se Figur). Och att de kan bibehålla eller till och med förbättra nuvarande och framtida kompetens och tillgångar utan att överanvända deras tillgång till naturresurser (UNDP, 2017).
SLF utgår i första hand från vilka tillgångar som finns. Dessa är uppdelade i fem olika kategorier, humankapital, ekonomiskt kapital, socialt kapital, naturkapital samt fysiskt kapital (Se Figur) (UNDP, 2017). Human kapital representerar förmågor, erfarenhet, arbetsförmåga och det fysiska tillståndet som i kombination tillåter befolkningar att engagera sig i olika strategier och uppfylla sina egna mål för deras försörjning (UNDP, 2017). Ekonomiskt kapital omfattas av mängden pengar, lån, individens/familjens löner, deras besparingar samt krediter från utomstående parter, exempelvis banker. Det vill säga de ekonomiska resurserna som är tillgängliga för människorna som kan bidra till olika alternativ av försörjning. Socialt kapital hänvisar till de sociala resurserna som befolkningen kommer att lita på när de söker sina mål för försörjning. Liksom det sociala nätverket, kontakter, medlemskap i olika organisationer och grupper samt tillit till det lokala samhället. (UNDP, 2017). Naturkapital används för att hänvisa till bestånden av naturligt förekommande resurser (jord, vatten, luft, genetiska resurser, etc.) Det kan användas som insatsvaror för att skapa ytterligare fördelar som livsmedelskedjor, skydd mot erosion av mark eller kust och andra naturresurser som kan stödja försörjningen.
9 Slutligen, fysiskt kapital hänvisar till den grundläggande infrastruktur och produktionsinsatser som behövs för att stödja försörjning (UNDP, 2017).
Figuren nedan visar ett visuellt diagram över Sustainable Livelihood Framework. Pilarna representerar en serie mycket dynamiska relationer. Ingen pil representerar ett direkt orsakssamband, men alla de indikerar en viss nivå av inflytande. Diagrammet sammanfattar de viktigaste komponenterna i försörjningens ekosystem, tillsammans med viktiga påverkande faktorer.
Sammanfattningsvis med hjälp av SLF kan analys av forskningsfrågorna utföras. Syftet med modellen är att finna vad som brister för att uppnå ett Sustainable livelihood (Ajala, 2008). Ramverket tydliggör vad som brister vid kriser och vad som är mer krävande av dem i krissituationer. Detta kan sedan användas för att förebygga osäkerheten och försöka förhindra riskerna att inträffa och stärker individens eller gruppens kapacitet (Ajala, 2008).
10
3. Metod
Nedan följer en redogörelse för metodiken under studien över det insamlade materialet. Samt urval av respondenter, forskningsprocessen med följd av bearbetning och analys av data. Avsnittet slutar med en redogörelse för etiska överväganden.
3.1 Val av metod
Studien har genomförts med kvalitativa djupintervjuer för att kunna besvara frågeställningarna. Syftet med studien är att utifrån respondenternas livsberättelser och upplevelser samla empiriskt material. Frågorna i intervjuerna var semistrukturerade då teman förbereddes innan, men samtidigt lämnade utrymme för respondenterna att tala fritt. Med djupintervjuer kan respondenterna djupgående redogöra sina historier samt upplevelser kring ämnet (Bryman, 2011). Vid genomförande av semi-strukturerade intervjuer är det viktigt att tänka på att intervjufrågorna skall formuleras neutrala. Det är även viktigt att bygga ett förtroende mellan respondenterna och forskaren. Vid framställning av intervjufrågor fanns en genomgående medvetenhet kring detta.
Kvalitativa metoder har vid flera tillfällen kritiserats då de inte är lika omfattande eller generaliserbara som kvantitativa studier (Bryman, 2011). Det finns även kritik gällande kvalitativa intervjuer, att forskaren kan påverka respondenterna. Exempelvis med kroppsspråk, tonläge, hur frågorna ställs etcetera. Dessutom finns det risker att respondenterna svarar efter vad de tror behagar forskaren och inte med sanningen (Bryman, 2011). För att inte påverka respondenterna är det viktigt att de känner förtroende till dig som forskare. Därav valdes intervjuerna att spelas in för att undvika att respondenterna reagerar på när forskaren antecknar och inte, då detta kan vara en faktor som påverkar respondenten (Bryman, 2011). I forskningsprocessen berättas det mer djupgående hur forskarna gått tillväga vid användningen av metoden samt bearbetningen av det insamlade materialet.
3.2 Urval
Urvalet av deltagare har valts med hjälp av snöbollsurval (Bryman, 2011). Vilket innebär att vi i första hand tog kontakt med en informant som sedan ledde oss vidare till andra. Snöbollsurval innebär att man har en eller fler informanter som känner någon och så vidare (Bryman, 2011). För att besvara frågeställningarna riktades urvalet mot individer som är bosatta i Palestina och uppväxta där. Alla deltagare i studien är anonyma och benämns vid fiktiva namn.
Den första deltagaren i studien kallas Ali som är 22 år, uppväxt och bor i Betlehem, Palestina. Ali är just nu student på högskolan där han studerar turism. Likt Ali studerar även deltagare nummer två, som benämns vid Emir, på högskolan med inriktning på turism. Emir är 21 år och uppväxt i en mindre by söder om Betlehem i Palestina. Emir arbetar även som bonde på sin
11 familjs gård. Deltagare tre är en kvinna som vi kallar Amina, hon är 19 år. Amina är en examinerad student som just nu bor på ett flyktingläger i Betlehem. Deltagare nummer fyra var en äldre man som benämns vid Zahir och är 42 år. Zahir arbetar inom avfallshantering och har även tidigare erfarenhet inom icke statliga organisationer, med inriktning på miljö och vatten. Zahir arbetar även extra som lärare på universitet. Den sista deltagaren i studien var en kvinna som är 28 år och kallas för Lea. Lea arbetar som lärare på högstadiet och även hon bor i Betlehem.
FIKTIVT NAMNT
KÖN ÅLDER SYSSELSÄTTNING BOENDE
Ali Man 22 Student Betlehem
Emir Man 21 Bonde/Student By söder om
Betlehem
Amina Kvinna 19 Examinerad student Flyktingläger i
Betlehem Zahir Man 42 Avfallshantering, lärare på
UNI
Betlehem
Lea Kvinna 28 Lärare på högstadiet Betlehem
3.3 Forskningsprocess
Den insamlade data framställdes med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer. Intervjuerna varierade mellan 15 - 60 minuter, alla intervjuer spelades in. Intervjuerna genomfördes via videosamtal online och på engelska. En risk med att spela in intervjuerna är att det kan vara otydligt att höra vad som sägs. Samt kan det förekomma missförstånd då ingen av deltagarna eller forskarna talar engelska som förstaspråk. Dock upplevdes inte några svårigheter med förståelse under transkribering. En av intervjuerna utfördes med hjälp av en tolk. Deltagaren upplevde sig inte ha tillräckliga språkliga kunskaper inom engelska och tog därför hjälp av tolk för att undvika missförstånd. Alla deltagare samt tolken fick innan intervjun läsa igenom och granska frågorna. Intervjun startade med att se till att frågorna är förstådda eller ifall förtydligande behövdes. Detta för att undvika missförstånd samt för att ha möjlighet att i förväg känna efter om hen var bekväm med att svara på frågorna.
Transkriberingen utfördes parallellt med intervjuerna, dock utfördes två intervjuer innan transkriberingen påbörjades. Med transkribering finns även risker, exempelvis svårigheter i att höra vad respondenten säger men även att det är tidskrävande (Bryman, 2011). Transkriberingen analyserades i första hand enskilt för att låta kategorier relaterat till syftet få träda fram. Därefter jämfördes de olika kategorierna. Därnäst studerades kategorierna
12 noggrant för att finna eventuella mönster och teman. Detta genomfördes med hjälp av kodning. Kodningen genomfördes genom att färgsätta de olika kategorierna med enskilda färger. Även detta genomfördes i första hand enskilt och sedan en jämförelse mellan dem. Vidare analys genomfördes även diskussion angående den insamlade data. Resultatet strukturerades i överrubriker och underrubriker, där huvudrubrikerna representerar frågeställningarna och underrubrikerna utformades utifrån teman som framkom under analys av studien. Analysen är strukturerad utifrån fyra huvudteman som framkom under den tematiska analysen. Det insamlade materialet presenteras i kapitel fyra resultat, och analyseras i kapitel fem.
3.3.1 Bearbetning och analys av data
Med utgångspunkt i Lincoln och Gubas (1985, 1994) villkor i Bryman (2011) för pålitlighet utformades intervjuguiden utifrån formatet i semi-strukturerade intervjuer. Intervjufrågorna formulerades öppna för att respondenterna skall känna att de kan tala fritt. Samt lämnades utrymme för följdfrågor då respondenternas svar kan variera och frågor under intervjuns gång kan uppkomma. Intervjufrågorna har formulerats med hänsyn till tidigare forskning, frågeställningarna och analysmodellen. Intervjun var baserad på sju huvudfrågor, dock ställdes ett flertal olika följdfrågor samt tilläggsfrågor som uppkom under intervjuns gång. Dels har frågorna testats av två slumpmässiga deltagare som inte är en del av studien för att värdera och analysera intervjufrågorna.
Frågorna har som mål att besvara studiens syfte och frågeställningar och tar inspiration ifrån analysmodellen SLF. Detta för att djupare granska svaren utifrån och i relation till olika nyckelkoncept av analysmodellen. Även hur de möjligtvis kan relatera med varandra och därmed skapa djupare förståelse för de olika aspekterna. Vid den strukturella proccesen av resultatet och analysen användes induktiv tematisk analys för att organisera och strukturera de framkomna (Hjerm, Lindgren, Nilsson, 2012). Resultatet strukturerades i huvudrubriker och underrubriker, där huvudrubrikerna representerar frågeställningarna och underrubrikerna utformades utifrån teman som framkom under analys av studien. Analysen är strukturerad utifrån fyra huvudteman som framkom under den tematiska analysen.
3.3.2 Frågeställningarnas koppling till SLF
Ramen för hållbar försörjning är ett försök att analysera försörjning på ett holistiskt sätt, fånga de många komplexiteten i försörjningen och de begränsningar och möjligheter som de utsätts för. Dessa begränsningar och möjligheter formas av många faktorer. Allt från trender och strukturer på global eller nationell nivå, som individer inte har någon kontroll över eller kanske inte ens är medvetna om. Till mer lokala normer och institutioner och slutligen de tillgångar som hushållen tillhör eller individ har direkt tillgång och påverkan på. Modellens olika nyckelbegrepp fungerar som analysenheter var man kan undersöka informanternas upplevelser utifrån dessa begrepp. Genom modellen kan man undersöka informanternas berättelser i relation till dessa nyckelkoncept ifrån SLF. Exempelvis kan informanternas betoning av olika
13 slag som skillnader i vattentillgång under sommar och vinter skapa korrelationer till logiska samband mellan modellens olika delar exempelvis Seasonality i detta fall. Sedan kan man undersöka hur denna kontext påverkar och förändrar individernas Livelihood assets och även andra relaterade delar i modellen, för att öppna upp för djupgående analys.
Frågorna är formulerade i ett sådant vis att kunna besvarar studiens syfte och frågeställningar samt med hjälp SLF analysera de framkomna sårbarhets förhållanden som illustreras i modellen. Frågeställningens första fråga “hur resonerar informanterna om brist på vatten, vilka exempel på situationer och förklaringar kommer fram i informanternas berättelser om vattenbristen”, är kopplad till modellen genom att den utifrån dess Vulnerability context och Transforming structures and processes ifrån modellen kontextualiserar individens situation. Modellens olika nyckelbegrepp fungerar som analysenheter var man kan undersöka informanternas upplevelser utifrån dessa begrepp.
Fråga två ‘’ Hur påverkar vattenbristen informanternas deras dagliga liv’’. Utifrån modellen klargör detta individens upplevelser kring vad som influerar vattenbristen men även vilka tillgångar dem har, exempelvis Livelihood assets (Se Figur). Även en närmare titt på deras dagliga liv vilket också kopplas till boxen Livelihood assets. I form av exempelvis ekonomiskt kapital.
Fråga tre ‘’Vilka strategier används för att hantera konkreta problem i vardagen/ när vattentillgången inte är tillräcklig?’’ kopplar till modellen genom att analysera Livelihood strategies och Livelihood assets (Se Figur). För att se vilka konkreta strategier informanterna använder sig av. Samt vilka kapital som kommer i utryck i detta avseende.
3.3.3 Intervjufrågornas koppling till SLF
För att kunna besvara frågeställningarna med hjälp av SLF, inleddes intervjuerna med en generell fråga till vattenproblemet. Detta för att kontextualisera deras bild av situationen. Även utvärdera deras sårbarhetskontext i relation till andra delar i ramverket som påverkar vattentillgången. Detta för att ge en inblick på nyckelområden som påverkar vattenbristen enligt respondenten. Fråga två syftar till att snara av fokusområdet och specialisera på individens enskilda upplevelser. Detta genom att diskutera hur deras försörjning och levnadsvillkor påverkas av vattentillgången samt om det finns specifika tillfällen då detta har förändrats. Frågan har en övergripande koppling till alla delar av modellen (Se Figur).
Fråga tre lägger främst fokus på strukturer och processer med inriktning på deras vardagsliv och levnadsvillkor. Fråga fyra syftar till att besvara eventuella strategier som används för att bemöta vattenbristen, detta är kopplat till boxen livelihood strategies i modellen (Se Figur). Som sedan kopplas till Livelihood outcomes (Se Figur). Fråga fem är anknuten till sårbarhetskontexten i analysmodellen och på så vis urskiljer om det finns faktorer som påverkar vattentillgången vid olika tillfällen på året. För att kunna analysera om det är specifika tider eller faktorer som påverkar vattentillgången.
14 Fråga sex ansluter till livelihood assets främst, då den tydliggör vilken förmåga individen har att påverka sina tillgångar med hänvisning till modellens olika kapital (Se Figur). Frågan framhäver respondentens syn på deras egen individuella förmåga att kunna påverka sin situation. Fråga sju ställs i syfte att besvara eventuella strukturella problem som påverkar livelihood outcomes (Se Figur). Samt de hämmande strukturer eller processer som individen upplever påverkar vattentillgången.
Alla delar av analysmodellen är olika analysenheter för granskning i kapitel fem. Som tidigare statuerat representerar pilarna och boxarna en serie mycket dynamiska relationer. Ingen box eller pil representerar ett direkt orsakssamband. Alla indikerar en viss nivå av inflytande. Därav är våra frågeställningar och intervjufrågor nära länkade till dessa specificerade boxar men även baserade på hela modellen.
3.3.4 Etiska överväganden
Bryman lyfter problem kring forskarens egna värderingar och svårigheterna med att lämna dem utanför (2011). Personliga värderingar kan framkomma omedvetet, som vid val av exempelvis forskningsområde, valda tekniker för insamling av data etcetera (Bryman, 2011). Vid all behandling av material och data är det viktigt att reflektera kring detta. Bryman lyfter även att det inte går att undvika helt. Dock går det att motverka påverkan från annat håll (Bryman, 2011). Bryman menar att man som forskare skall uppvisa reflexivitet.
I och med av konfliktens polariserade natur finns det en genomgående medvetenhet kring granskningen av insamlade data. Åsikter och konkreta fakta urskiljs för tydlighet. De källor som användes i studien är alla peer reviewed, vilket i sin tur betyder att de har noggrant granskats och passerat de regelverk för vad som anses vara vetenskapliga texter. Dock fanns det fortfarande ett källkritiskt tillvägagångssätt vid granskning av data från dessa artiklar. Under intervjuerna lades det stor vikt på att ha ett neutralt förhållningssätt gentemot deltagarna för att inte påverka dem. Analysen av intervjuernas insamlade data skedde i förhållande till studiens analysmodell. Med en genomgående hänsynsfullhet till tillvägagångssättet anses studien trovärdig.
Studien tog hänsyn till och följde de etiska principerna angående informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2011). Principerna ser till att respondenterna är informerade om vad studien handlar om och ämnar undersöka. Principerna ser även till att respondenterna blir informerade om möjligheten att när som helst avbryta sitt deltagande om de så skulle behaga (Bryman, 2011). Här notifieras även respondenterna hur studiens material kommer att nyttjas. Respondenterna underrätts också att intervjusamtalet spelas in för vidare transkribering, men att det insamlade materialet enbart hanterats för den aktuella studien. Allt detta för att skapa en så transparent dialog som möjligt, samt förbereda respondenterna vad dem ger sig in på innan den frivilliga intervjun (Bryman, 2011).
15 Studien har även haft hänsyn till och följt vetenskapsrådets etiska principer och rekommendationer. Vetenskapsrådet talar om de fyra principerna inom individskyddskravet, men även två rekommendationer utöver dessa som bör följas (Vetenskapsrådet). Rekommendationerna omfattar att uppgiftslämnare, deltagare samt andra berörda ges ett tillfälle att ta del av känsliga eller kontroversiella avsnitt innan publicering. Även att alla deltagare skall få ta del av ett fullständigt arbete. Studien har haft hänsyn till rekommendationerna och applicerades genomgående.
4. Resultat
Nedan presenteras resultat av den bearbetade data där frågeställningarna besvaras. Resultatet framställs med kodning av transkribering. Rubrikerna är kopplade till frågeställningarna, med underrubriker som är kopplade till olika teman som framkom under den tematiska analysen. Avsnittet börjar med informanternas bild av vattenbristen.
4.1 Informanternas uttryck av vattenbristen
Emir säger att vatten är den mest essentiella resursen för människor generellt, det är en nödvändighet för att bibehålla god hälsa och utföra sina hushållssysslor. Den stora påverkan vatten har på individens vardagsliv, försörjning och levnadsvillkor är något som stärks av alla informanter. Informanterna fortsätter sedan med att berätta att vattentillgången är utom deras kontroll, och kritiserar mängden vatten de får. Emir säger ‘’But in Palestine we have a very problem with water, because we do not control the sources of water here in Palestine. It is not under our control.’’
4.1.1 Ockupationens roll enligt informanterna
Alla fem informanter nämner ockupationen som en av de viktigaste faktorerna bakom vattenbristen. De menar på, att situationen skulle se väldigt annorlunda ut om de hade kontroll över sitt eget vatten och inte var beroende av Israel. Zahir ser på situationen som problematisk och säger att vattenkonsumtionen behöver minska. Men allra främst behövs ett avslut på ockupationen och återta kontroll över sina egna brunnar och vattentillgångar. Zahir resonerar att konflikten mellan Palestina och Israel som väldigt komplext och omfattande. Han menar på att det finns många faktorer som behövs lösas och ta hänsyn till i förhållande till ockupationen. Zahir menar att det är svårt att se vad en har för tillgångar eller möjligheter till vatten om man inte har tydliga gränser gällande vad som är vad, vilket konflikten försvårar.
We have to reduce our water consumption to make sure it is done the right way, we have to also end the occupation if we are talking about the Palestine conflict, end the
16 occupation and if our water resources and water wells were in our control I think our water problem should be much less problematic and we will have more sufficient water to our communities. (Zahir)
Ali har vid flera tillfällen påpekat hur ockupationen är ett ständigt problem och hur deras kontroll och distribution av vatten har varit problematisk. Främst när vattnet stängs av för att försvåra tillvaron för palestinier, enligt Ali. Detta är något som inte förekommer under stora högtider som julafton, då det finns risk att det väcker mycket internationell uppmärksamhet säger Ali.
Yes, when we have a holiday like Christmas, Ramadan etc, they don’t cut off the water because they know we have the holiday. They know when we have holiday. I think the main reason is of political and religious repercussion. (Ali)
En grundläggande faktor som lyfts av både Zahir och Amina är vad som hände 1967. Amina säger att den största anledningen till vattenbristen går att spåra tillbaka till 1967 då israel först nekade palestinier åtkomsten till olika vattenresurser. Historiskt har palestinier hämtat vatten ifrån vattenkällor och dalar i området men inte kunnat det efter de restriktionerna satta från den israeliska regeringen efter 1967 menar Amina på. Amina säger att den israeliska ockupationen kontroll av vattenresurserna är den största faktorn bakom vattenbristen.
I think water situation in Palestine is very bad, but after 1967 because Israel has denied Palestinian access to water resources. But in general, before 1967 Palestinian citizens water resource has been characterized by water springs and valleys, and these valleys has provided the Palestinian with water. (Amina) Likt Amina spårar även Zahir problematiken tillbaka till 1967. Han säger att en av dem grundläggande problemen med vattenbristen är den kvot som fastställdes gällande tilldelning av mängden vatten som förses till palestinierna. Han förklarar att kvoten som fastställdes 1967 utgick från de omständigheterna vid den tidpunkten. Och har sedan dess inte uppdaterats och anpassats efter exempelvis befolkningstillväxt och annan samhällsutveckling. Enligt Zahir är detta ett av de största problem idag då detta inte tillåter dem de resurser som behövs för att vidareutveckla samhället. Zahir säger ‘’So in my opinion, our main problem today is that we are actually hostages of these quotas’’
Emir säger att en av anledningarna till de knappa vattentillgångarna, speciellt på somrarna, är på grund av att Israel tillåter sina invånare överkonsumera den delade vattentillgången samtidigt som palestinska invånare bortprioriteras. Amina säger att om konsumtionen i Israel ökar minskar vår tillgång. Lea och Emir påpekar att Israel prioriterar att ge sina invånare vatten till lyxvaror, exempelvis att fylla sina pooler, därför blir det mindre vatten som tilldelas palestinier. Lea säger “Why should Israelis take water from us and have swimming pools and Greenland and I can't even afford to take a shower”
Emir pratar om hur osäkerheten kring mängden vatten som man får under årets gång. Hans exempel är hur han förhåller sig annorlunda under året. På vintern är inte efterfrågan på vatten
17 lika stor. Men på somrarna nämner han att det är betydligt vanligare att bli utan vatten, vilket kräver mer anpassningar samt ett mer sparsamt användande av vatten. Lea ifrågasätter den rådande situationen kring vattenbristen och anser att den inte behöver se ut som den gör, hon exemplifierar problematiken genom.
The water is scarce now for us, even though it shouldn’t be, there is no reason why not to give us water 24/7 running water basically it comes once every 3 months and you have to ration that water for three months and sometimes its longer. (Lea)
4.1.2 Upplevda begränsningar hos informanterna
Zahir talar om olika tillfällen vattenbristen påverkar människors försörjning. Betlehem, staden Zahir bor i genererar stora dela av sin inkomst genom turism säger Zahir. Företag som hotell och restauranger är beroende av vatten för att hålla igång sin verksamhet. Instanser förekommer där dessa verksamheter måste betala 3–4 gånger det vanliga priset för vatten av privata företag för att kunna exempelvis förse sina gäster med vatten säger Zahir.
Bethlehem is a very touristic destination a lot of hotels and restaurants are in town so many of the hotels for example because they need their hotels running 24 hours. So, some time they pay the water 3-4 times more expensive because they need it at that time. And many time if it is summer time or spring time and they need to wait for the water coming every 30 days there will be a problem. (Zahir) Emir lyfter fram de hämmande effekterna detta har på hans samhälle rent ekonomiskt. Emir talar om missade möjligheter då det finns flera övergivna växthus till en följd av vattenbristen som hade kunnat användas för att stärka hans by.
Zahir, Amina, Ali och Emir nämner den synnerliga problematiken som drabbar jordbrukare vid vattenbrist. Zahir pratar om svårigheterna för jordbrukare att förhålla sig till den kvotvatten de blir tilldelade av israelerna. Likt Zahirs resonemang säger även Emir som arbetar med jordbruk, att han har problem med att odla sitt land då det inte finns tillräckligt vatten, och är tvungen att hitta alternativa lösningar som att minska odlingsmark.
As a farmer who lives with a family that depends on the farming, we have a problem farming our land now because of the shortage of water. We used to farm about 10 hectares of land every year but now we don’t have the amount of water to farm our land, because our crops will die. (Emir)
Zahir tar även upp situationer där individer och familjer som har brukat sin mark i generationer men som blivit av med möjligheterna att odla på sin mark. Detta som en följd av vattenbristen. De har då varit tvungna att leta andra möjligheter att försörja sig på. Zahir pratar även om den sociala utvecklingen och hur det numera är vanligare att bo i lägenhetshus istället för enskilda hus. I enskilda hushåll har du större möjligheter att påverka och kontrollera ditt vatten. Något som försvåras när du bor i lägenhetsbyggnad enligt Zahir.
18 Lea och Emir pratar om svårigheten kring de restriktioner som inte tillåter dem att själva förändra sin situation. Lea pratar om ett tillfälle hon ville bygga en vattenbrunn men fick inget tillstånd. När hon blev tillfrågad om lösningar på vattenbristen svarade hon:
I wanted to build a well but in order to build a well you need a permit from the Israelis and one permit from the municipality, one thing I think is get rid of the permits, if I want to build a well in my home what's it to you. (Lea)
Emir menar på att just nu finns det lite han kan göra för att förändra situationen, han och hans by har inte tillgången till de verktyg som behövs för att lösa problemet kring vattenbristen. Han säger att det enda dem kan göra är att bygga ytterligare brunnar. Och även utöka internationell medvetenheten kring situationen för att påskynda någon sorts lösning. Det finns ett för stort beroende av israelerna menar Emir och det försvårar saker. Även Ali har en blek syn på de strategier han enskilt är kapabel till att använda för att handskas med vattenproblemet. Alla fem informanter menar på att ekonomiska medel hjälper i syfte att förse sig själv med vatten när det behövs.
As an Palestinian people in this village, we don’t have that amount of tools and possibility to solve this problem. But the only thing we can do is building water wells and building tanks of water and just to increase the people’s awareness of the problem. (Zahir)
Zahir pratar även om problematiken att kunna hantera kriser med en för liten vattentillgång. Han exemplifierar utifrån ett nyligen tillkommit projekt i hans arbete som relaterar till hantering av sådan situation. Desinfektering av allmänna platser på grund av Covid-19. Det vill säga, man behöver vatten för att kunna blanda ut desinfektionsmedlet och därför är det viktigt med korrekt beredskap, liksom tillräckligt vatten för hanteringen av dessa situationer. När Lea blev tillfrågad om hon känner att det finns något hon kan göra för att påverka sin situation svarade hon
I do not feel. if you talk to the Palestinian authority, they tell you, they distribute what Israel gives us. They do not answer the phone they don’t answer this and don’t respond, and they say that you are a developing country, so you don’t need as much water consumption as we the Israel a developed country. (Lea)
Zahir pratar om hur vattenbristen förstör för Palestinas möjligheter att förhålla sig klimatvänliga. Zahir säger att med mer pengar kan du förse dig själv med mer vatten genom att köpa vatten på plastflaska. Dock är det ingen metod som han själv uppskattar då det genererar mer avfall vilket skadar miljön. Han ser hellre att man utvecklar ett system att kunna återvinna sitt vatten bättre. Zahir betonar vikten av att minska vattenkonsumtionen på rätt sätt. Han säger att han är mån om de klimatförändringar som försiggår i världen och därför vill främja sätt att återanvända vatten, liksom avlopps och restvatten. Dels vikten av att börja med dessa saker i god tid. Han anser även att det används för mycket kemikalier i jordbruket som i längden förstör. Men att det behövs nu på grund av de akuta problemen med försörjning.
19 4.1.3 Vattenbristens psykiska och sociala utfall
Zahir resonerar även om de negativa psykologiska effekterna kring vattenbristen som har producerat. Och som i sin tur väger ner befolkningen psykiskt. Men även gjort den palestinska befolkningen mer anpassningsbara. Man kan i synnerhet se skillnader när man jämför länder som har rinnande vatten och inte, säger Zahir.
Både Lea och Zahir talar om sociala påfrestningar och konflikter som uppstår på grund av vattenbristen. Detta på grund av att vissa känner sig orättvist behandlade och upplever att andra blir privilegierade. Detta kan resultera i att människor tar till våld för att visa sitt missnöje, men även fungera som en strategi att tillförse sig själv med mer resurser. Lea och Zahir berättar om exempel på hur anställda inom vattenföretagen har hamnat i dispyter, blivit hotade och det har även gått så långt som att folk tänt eld på varandras hus.
Ah the person who actually works in the water facility that distributes the water his life has been threatened a lot. He is a good guy and he does it equally, but as you know there is only so much water. (Lea)
Zahir betonar även de sociala problem som uppstår, främst vid längre perioder utan vatten mellan exempelvis hushåll och även grannskap. Detta på grund av att vissa känner sig orättvist behandlade och upplever att andra blir privilegierade när dem får vatten innan dem själv får det. Detta kan resultera till att människor ibland tar till våld för att visa sitt missnöje.
Sometimes when there is long periods of disconnect of the water some get it some communities feel they is no environmental equality some people feel that some neighbourhoods or some people are privileged some are more privileged than the other so they start compiling about it and start to rebel (Zahir)
If your family is bigger and have more muscles they can go and tell a official you will give us more water and because this family is big they may have member in the police and you know so the larger the family is the more you get your way. (Lea)
När Lea talar om sociala påfrestningar syftar hon till särbehandling mellan grupper. Hon fortsätter med att säga att hon själv upplever att det finns en ojämn fördelningen av resurser mellan invånarna av Betlehem. Lea säger att flyktingar som bor i flyktinglägren får gratis elektricitet och vatten och även andra supplementära varor som “vanliga invånare” inte får. Hon menar på att det inte finns en större skillnad mellan en flykting i Betlehem och en vanlig invånare då alla lider lika mycket. Och därför upplevs detta orättvist och bidrar till att skapa sociala påfrestningar i samhället, enligt Lea.
En delad omtanke bland informanterna är att dem åtminstone borde få den summa vatten som rekommenderas av världshälsoorganisationen. Lea säger, “the Israelis should gives us the same amount of water that as according to the world health organisation and lastly we should control our own water.”
20 Lea känner att den rådande vattensituationen är en kränkning av de mänskliga rättigheterna, och i synnerhet när vattnet plötsligt försvinner i tider av kris. Exempelvis nu när man måste sitta i karantän och det är extra viktigt med saniteten i och med Covid-19.
It is a human right violation, because actually in fact one week ago we did not have any water. We went up to the water tanks and you know as we are on lockdown it is very important that we sanitize, especially in covid-19 situation it’s a human rights abuse. (Lea)
Zahir menar på att det finns ett utrop bland befolkningen att lösa vattenproblemet. Det är en mänsklig rättighet och man kan inte vänta för länge med att lösa detta. Vattnet samt andra fundamentala nödvändigheter enligt WHOS kriterier för ett anständigt liv.
We cannot wait for ages until we solve the water problem for the Palestinian people and the people here deserves to live in dignity at least with the minimum requirements of life. (Zahir)
4.2 Vattenbristens påverkan på informanternas vardagsliv,
försörjning och levnadsvillkor
Vattenbristens påverkning på individens vardag men som även relaterar till en individs sätt att försörja sig kommer i uttryck i exempelvis företag som utför någon sorts tjänst. Zahir exemplifierar detta genom att berätta om tillfällen där han inte har kunnat klippa sitt hår i en frisörsalong på grund av vattenbristen vilket har lett till en förlust för företaget men även påfrestning på Zahirs vardag och allmänna praktiker. Olika företag som utför tjänster blir tvungna att anpassa eller helt avbryta sin verksamhet på grund av problemet. Det förekommer också tillfällen där på grund av vattenbristen måste man ändra tjänsten man utför för att ackommodera för vattenbristen exempelvis frisörsalonger som kan fortfarande klippa ditt hår men inte tvätta det efter. Zahir talar även om vara tvungen att ställa in sociala evenemang på grund av att platsen man ska besöka inte har vatten och är inte kapabel att utföra sin tjänst. Zahir säger
Sometimes it happens when you need to go to your hair cutter and he has a problem and tells you i'm sorry I cannot give you haircut because there is no water, or he do it but he cannot wash your hair for example. happens many time for people happens for me when you want to go certain place and you find that that business is running out of water and unfortunate they cannot provide you with the service. (Zahir)
4.2.1 Hinder i vardagen
Alla informanter talar om att vara tvungna att anpassa sina duschrutiner vilket i sin tur har effekter på ett flertal olika moment i deras vardagsliv. Ett annat exempel i relation till vardagsaktiviteter som påverkas av vattenbristen är möjligheten till att kunna bibehålla en ren
21 hygien. Exempelvis duscha, borsta tänderna och använda rena kläde för att känna sig bekväm nog med att vistas ute bland folk.
Lea berättar om situationer där hon behövt ställa in sina planer då hon känt sig ohygienisk för att hon inte kunnat duscha på en vecka. Hon säger att hon och hennes familj undvikit att gå till kyrkan, tandläkaren och umgås med vänner på grund av detta. Även Zahir pratar om att ständigt känna ett obehag över att vara på sin arbetsplats och att inte ha duschat eller haft tillgång till rena kläder. Zahir säger, ‘’You cannot go and do your daily social practises without feeling uncomfortable ‘’.
Även Amina pratar om aktiviteter i det dagliga livet som få lida på grund av vattenbristen. Det är inte rimligt att hålla med aktiviteter som kräver att du kommer konsumera mer vatten när det inte finns. Om man inte har möjligheten att använda sig av tidigare sparat vatten eller har det ekonomiska kapitalet att köpa till sig den nödvändiga mängden vatten, en ekonomisk påfrestning inte alla kan hantera.
Amina prata även om verkligheten att inte kunna upprätthålla sin trädgård med knappa vattentillgångar. Hon berätta om ett misslyckat försök att ta hand om sina växter under dessa knappa tillgångar och fick se sina växter vissna och dö på grund av brist på vatten. Amina säger Example, I have a plant and then sometimes the water cut off, i can't give it the water and she died. That's what happens, it will affect the plants you have in your garden or home. (Amina)
Även Emir talar om hur viktigt det är att ransonera vattnet så det inte tar slut för snabbt på grund av negativa följder på hälsan. Det är viktigt att se till så alla familjemedlemmar ska kunna duscha och bibehålla sin hygien och hälsa säger Emir. Vid behov använder dem sig av orent vatten för rengöring och matlagning vilket haft effekter på hälsan och därför en negativ påverkan på deras vardagsliv och levnadsvillkor berättade Emir.
4.2.2 Att odla eller att inte odla?
Lea pratar om hur det ha påverkat hennes trädgård som hon använder som ett medel att minska sina utgifter på råvaror då hon odlar citronträd, frukter och olika tesorter. Hon exemplifierar hur vattenbristen har påverkat henne vardag genom att inte kunna utföra sin tradition av att baka bröd med timjan ifrån sin gård. Något hon gör årligen men inte kunnat på grund av den rådande vattenbristen denna sommar. Hon berättar även att eftersom timjan och andra örter som vindruvsblad vilket hon odlar i sin trädgård kräver en viss mängd vatten för att bibehållas, har inte varit aktuellt på grund av vattenbristen. Det har lett till att om hon vill ha dessa varor är hon tvungen att köpa dem från marknaden vilket hon inte har prioriterat.
Runt juni månad brukar Lea samla ihop sina örter hon odlat från sin trädgård och lägga dem i plastpåsar för att sedan frysa dem för bevaring. Men på grund av vattenbristen har hon detta år
22 varit tvungen att köpa örterna på marknaden för en högre kostnad än vad som skulle motsvarat att odla dem själv.
Flera av informanterna talar kring hur vattenkonsumtionen förändras under årets gång. Främst att somrarna är betydligt mer problematiska än vintern i förhållande till hur mycket vatten som används. Zahir och Lea gav exempel på situationer där på grund av den ökade nederbörden och förekomsten av regnvattnet som naturligt sköljer bort smuts vilket minskar det generella vattenbehovet. Zahir säger, “People don’t need to wash in front of their home and streets all the time so logically it is less water demand in the winter”.
In the winter we don’t feel it as much just because we don’t use a lot of water in the winter. You don’t have to wash the stairs or the outside of your house because the rain is washing it and you don’t have to. Ehm water plants. And you can go longer without a shower but in the summer those things are a necessity. (Lea)
Regnvattnet bidrar även till att vattna trädgården, och inom jordbrukssektorn kan bönder förlita sig på regnvattnet till stora delar av bevattning av deras gårdar. Zahir nämner att arbetare inom jordbrukssektorn inte är lika beroende av vatten på vintern, på grund av regnet. Informanterna påpekar vid flera tillfällen att under somrarna är konsumtionen av vattnet högre, som i sin tur leder till att de själva har mindre tillgång.
Detta är något som stärks av Emir, vars familj jobbar inom jordbrukssektorn. Han berättar hur vattenbristen har försvårat hans familj sätt att försörja sig. Exempel på detta är att han har varit tvungen att minska mängden mark han odlar på då vattnet inte räcker till. För att odla all mark krävs det att dem köper till mer vatten vilket hade varit en för stor ekonomisk påfrestning för dem. Istället köper dem varor från marknaden som de tidigare odlade, liksom Lea vår tidigare informant gav exempel på. Detta säger han är den stora effekten av vattenbristen på oss bönder som finns i området.
4.3 Strategier som används för att bemöta vattenbristen
Informanterna använder sig av ett flertal olika strategier för att hantera vattenbristen. En strategi som nämndes hos alla informanter var att bygga brunnar. Dock nämner de alla att det finns en viss problematik i detta då det krävs godkännande från Israel för att få bygga en brunn. Lea berättade i intervjun att hon under en längre tid försökt få ett tillstånd men nekats. Dock berättade Emir att för två år sedan byggdes 27 brunnar i hans by, vilket han sa har underlättat när det gäller tillgång till vatten.
We have the influence on our water accessibility. We don’t need to completely depend on the running water in the pipes. That's why we work here in our village to build water wells, like two years ago we managed to build 27 wells in the village. (Emir)
