"Exempelvis så hade jag ett barn som behövde öva på att gå i trappor så då tränade jag detta med barnet" : En kvalitativ fenomenologisk studie om förskollärares erfarenheter av rörelse samt hur barns rörelsebehov i förskolan tillgodoses

“Exempelvis så hade jag

ett barn som behövde öva

på att gå i trappor så då

tränade jag detta med

barnet”

En kvalitativ fenomenologisk studie om förskollärares erfarenheter av

rörelse samt hur barns rörelsebehov i förskolan tillgodoses

KURS: Examensarbete för förskollärare, 15hp PROGRAM: Förskollärarprogrammet

FÖRFATTARE: Madlen Aydin, Viktoria Sofkova HANDLEDARE: Kristina Wennefors

EXAMINATOR: Mikael Segolsson TERMIN: VT 21

JÖNKÖPING UNIVERSITY Examensarbete för förskollärare 15 hp School of Education and Communication Förskollärarprogrammet

VT 21 SAMMANFATTNING

Madlen Aydin, Viktoria Sofkova

“Exempelvis så hade jag ett barn som behövde öva på att gå i trappor så då tränade jag detta med barnet” - En kvalitativ fenomenologisk studie om hur förskollärare uppfattar rörelse samt hur barns rörelsebehov i förskolan tillgodoses.

"For example, I had a child who needed to practice climbing stairs, so I practiced this with the child" - A qualitative phenomenological study of how preschool teachers perceive movement and how children's movement needs in preschool are met.

Antal sidor: 29 Att få röra på sig är betydelsefullt för både kroppen och kognitionen. Syftet med studien är att, utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, undersöka och presentera förskollärares erfarenheter av fysiska aktiviteter i förskolan, hur de arbetar med att tillgodose barns behov av rörelse och vilken betydelse organisationen har för detta. Studien utgår utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod där sex förskollärare har fått dela med sig av sina livsvärlds-berättelser av rörelse i förskolan och hur de inkluderar rörelse i undervisningen. Förskollärarnas berättelser har analyserats utifrån studiens syfte för att sedan sortera in utsagorna i olika teman som synliggjorts. Resultatet visar på att rörelse är betydelsefullt för barns utveckling både socialt och kognitivt. Förskollärares förhållningssätt och förskolans organisation påverkar barns intresse och närvaro av fysisk aktivitet. Resultatet visar även på att olika faktorer som ekonomi, tid och personaltäthet begränsar arbetet med fysisk aktivitet och att förskollärare försöker se möjligheter som kan bidra till att barns intressen till fysisk aktivitet tillgodoses.

Sökord: förskollärare, rörelse, förhållningssätt, organisation, behov, fenomenologi

Postadress Gatuadress Telefon Fax

Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036 – 101000 03612585 och Kommunikation (HLK)

Box 1026

Innehållsförteckning

1. INLEDNING... 1

2. BAKGRUND ... 3

2.1 Rörelse genom lek ... 3

2.2 Miljöns betydelse för barns rörelse ... 5

2.3 Förskollärarens roll för rörelseaktiviteter ... 6

2.4 Yttre faktorer ... 7

2.5 Att utvecklas genom rörelse ... 8

2.6 Fenomenologi som teoretisk utgångspunkt ... 9

3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 11

4. METOD ... 12

4.1 Val av metod ... 12

4.2 Urval ... 12

4.3 Genomförande ... 13

4.4 Databearbetning och analysmetod ... 13

4.5 Tillförlitlighet ... 14

4.6 Etiska aspekter ... 14

5. RESULTAT ... 16

5.1 Förskollärarnas beskrivning av arbetet med att stimulera barns behov av rörelse ... 16

5.1.1 Förskollärarnas förhållningssätt i undervisningen ... 16

5.1.2 Miljöns betydelse ... 18

5.2 Förskollärarnas uppfattning av organisationens betydelse ... 18

5.2.1 Yttre påverkande ramar och faktorer ... 18

5.2.2 Planerade och spontana aktiviteter ... 19

5.3 Sammanfattning av resultat ... 20

6. DISKUSSION ... 22

6.1 Resultatdiskussion ... 22

6.2 Förskollärarnas beskrivning av arbetet med att stimulera barns behov av rörelse ... 22

6.3 Förskollärarnas uppfattning av organisationens betydelse ... 23

6.4 Metoddiskussion ... 25

6.5 Vidare forskning ... 26

7. REFERENSLISTA ... 27

1

1. INLEDNING

Läroplanen föreskriver att förskolan ska vara en rolig, trygg och lärorik plats för alla barn där utbildningen ska utgå utifrån varje individs behov. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande där utgångspunkten tas utifrån läroplanen. Förskollärare har i uppdrag att erbjuda alla barn en lustfylld och lärorik miljö samtidigt som barnet bjuds in till rörelse och lek. Vikten av att se möjligheter som bidrar till att barn i förskolan vistas i varierande miljöer skapar en livsstil som är främjande för barns utveckling och lärande (Skolverket, 2018).

I och med detta vill vi ta reda på hur förskollärare uppfattar rörelseaktiviteter samt hur rörelsebehovet tillgodoses. Under vår utbildning har vi upplevt att det kan skilja sig i arbetet hos förskollärare där vissa planerar in rörelseaktiviteter i utbildningen mer än andra. Detta kan bero på olika faktorer som vi vill ta reda på genom studien. Eftersom många barn spenderar sina dagar på förskolan blir förskolan således en viktig arena för barnen och desto större vikt och anledning blir det att skapa en rolig och lustfylld vardag för barnen.

Zeng et al. (2017) beskriver i sin studie vikten av att barn får röra på sig och att det är en grundprincip för varje barns tidiga utveckling. Fysiska aktiviteter bör vara en del i varje barns liv och detta för att underlätta och upprätthålla en hälsosam och en aktiv livsstil under hela livet. Det framkommer i studien att om förskollärare lägger grunden för fysisk aktivitet i de tidiga åldrarna, genom att barn får utöva fysisk aktivitet, kan detta bidra till att barnen skapar självförtroende inför nästa moment. Genom att barn få utöva fysisk aktivitet i tidig ålder kan de utveckla motoriska färdigheter. Barn kan även stärka konditionen och öka koncentrationen då Zengs studie visar att det finns samband mellan fysisk aktivitet och inlärning. Då det har visat sig i studien att motoriska färdigheter, kondition, koncentration och inlärning utvecklas är detta av vikt att det förekommer i barnens undervisning. Genom att förstå vikten av fysisk aktivitet kan det bidra till en ökad fysisk aktivitet då det kan skapa glädje hos barnen och därmed ett hälsosamt liv (Zeng et al., 2017).

Grindberg och Langlo Jagtøien (2000) lägger betoning på förskollärarens roll i utbildningen där författarna förklarar att förskolläraren har i uppdrag att främja att barn i förskolan ges möjlighet till fysisk aktivitet samt att förskolläraren behöver besitta kunskap i ämnet. Läroplanen (Skolverket, 2018) beskriver även vikten av att värna om sin egen hälsa och välbefinnande där förskollärare ger möjlighet till att barn utvecklar koordinationsförmåga, kroppsuppfattning och motoriska förmåga. Vi upplever även att förskolläraren har en betydelsefull roll när det gäller att synliggöra barns intressen för fysisk aktivitet i förskolan.

2 Genom att vara lyhörd och skapa dialog med barnen kan, enligt Åberg och Lenz Taguchi (2018), förskollärare bidra till en möjlighet att skapa och utveckla ett pedagogiskt arbete och därmed synliggöra barnens förmågor. På liknande sätt beskriver Sheridan et al. (2015) att det handlar om att skapa en positiv inställning till rörelse genom att förskollärare aktivt lyssnar till barnen och är delaktiga och närvarande på det de ser och hör.

Med vår studie vill vi ta reda på hur förskollärare beskriver att de arbetar med rörelse i förskolan utifrån förhållnings- och arbetssätt. Studien syftar även till att ta reda på hur förskollärare tillgodoser barns behov av rörelse. Målet är att studien ska bidra till att ge nyare perspektiv kring arbete med rörelse i förskolan där förskollärare delar med sig av sina uppfattningar och livsvärldar kring arbetssätt och förhållningssätt.

3

2. BAKGRUND

Kapitlet kommer att redogöra för tidigare forskning löpande i bakgrunden kopplat till fysisk aktivitet i förskolan utifrån olika aspekter, men även rörelseaktiviteter kopplat till lek, miljö, förskollärarens roll, utveckling samt teoretisk bakgrund.

2.1 Rörelse genom lek

I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) redogörs det för att leken ska utgöra en central roll i barns vardag på förskolan. Leken är betydelsefull för barnet. I leken ska barnet erbjudas olika möjligheter för lärande och utveckling där barnet kan utmanas och stärkas i sitt samarbete, problemlösning samt kommunikation. Barnet behöver därmed ges tid och rum för att kunna leka. Att utmanas är värdefullt där barnet tillsammans med förskollärares närvaro och förhållningssätt, stimulerar och utmanar barnets motoriska förmågor. Något som uttrycks i konventionen om barnets rättigheter är barnets rätt till lek och värdet som leken innehar. Att utgå utifrån barnets bästa både inom förskolans verksamhet samt utanför är av hög prioritet (Unicef, 2009).

Olika rörelseaktiviteter i förskolan kan enligt Zeng et al. (2017) främja och utveckla motoriska färdigheter och därav anses det högt värdefullt att skapa rörelseaktiviteter i förskolan. När förskollärare planerar in rörelseaktiviteter i utbildningen och ger barn möjligheten att utöva rörelse redan i tidig ålder kan det skapa och leda till positiv inställning till rörelse hos individen. Positiv inställning till rörelse kan därmed möjliggöra och stimulera individen till utveckling och lärande.

Genom att tillsätta musik till aktiviteter i undervisningen, menar Jederlund (2011) att det påverkar kroppsliga reaktioner där barn rör hela kroppen till musik. I samband med musik och rörelse uppstår även glädje. Människan föds med impulser som driver en till att röra sig rytmisk och genom rytmiken uppstår det känslor. När barn får höra musik kan det leda till att barn rör sig taktfullt även utan att lyssna på musik. Genom att barn erbjuds rörelselekar i förskolan möjliggör barns lärande för begreppsuppfattning och ordförståelse. Tillämpning av musik i samband med digitala verktyg skapar möjligheter för ett socialt samspel individer mellan. På liknande sätt menar Lorenzo-Lasa (2007) att genom användning av musikprogram i samband med rörelse öppnas det upp för nya möjligheter där barn lär sig olika förmågor, som till exempel begreppsuppfattning och ordförståelse, vilket skapar nya sammanhang där barnet ges möjlighet att förstå sin omvärld. För att kunna möjliggöra barns lärande och utveckling krävs

4 det att förskolan hittar möjligheter som finns i leken och miljön för att följaktligen använda det till att både skapa intresse hos barnen samt bidra till ett sammanhang.

Forskning belyser vidare vikten av att förskollärare tillägnar sig större medvetenhet kring barns behov av mer rörelse i förskolan och fokuserar på att finna strategier för mer aktiva rörelseaktiviteter (de Decker et al., 2012). Genom rörelselekar får barn uppleva fysisk och mental träning. I olika rörelselekar som att återskapa olika ljud menar Lorenzo-Lasa (2007) att det bidrar till att barnen skapar olika känslor där barnen fantiserar och föreställer sig vara något annan. Genom att föreställa sig att vara ett djur kan det skapa olika rörelser där barnen förutom att låta som djur rör sig som djuret, vilket i sin tur skapar fysisk och mental aktivitet. I och med att barn lyssnar till musik och föreställer sig olika djur bidrar det till utveckling och lärande där den sociala gemenskapen främjas och utvecklas. I samband med rörelseaktiviteten tillför det att barn och pedagoger delar med sig och tar del av varandras tankar om rörelse som i sin tur utvecklar olika förmågor hos barnen. Lekar som innehåller dans, hopp och balans, samt bollekar är exempel aktiva lekar som främjar fysisk aktivitet och rörelse i förskolan.

Fria leken uppmärksammas i en artikel av Reunamo et al. (2014) som i sin studie synliggör att miljön har en betydelsefull roll kring hur aktiva barn i förskolan är. Forskningen belyser att barn var mer aktiva i fri utomhuslek där barnen kunde välja lek och stimulering. De beskriver vidare att i den fria leken utomhus skapades det fler möjligheter till att forma sin egen fysiska miljö med kamrater där barnen var mer aktiva utan närvarande förskollärare. Betydelsefullt utifrån det som framkom i studien, var att förskollärare behöver arbeta fortlöpande med att involvera barn mer i fysiska övningar. Där kan de tillsammans med barnen förbättra rörelseaktiviteter som höjer den fysiska nivån. Studien visar också på att barn är i behov av mer högintensiv rörelseaktivitet vilket handlar om pulshöjande aktivitet (Reunamo et al., 2014). Vidare belyser de Decker et al. (2012) i sin studie att för lite lekmaterial och trång miljö kan vara en påverkande faktor för hur barn aktiveras fysiskt genom rörelse i förskolan. Studien belyser vidare att det kan handla om huruvida förskollärare besitter kompetens som främjar barn till fysisk rörelse. Forskarna menar att barn i förskolan är mindre aktiva stor del av sin förskolevardag vilket innebär att barn utför mer stillasittande aktiviteter vid inomhuslek. Nordtømme (2015) förklarar i sin studie att leken har en betydelsefull och viktig plats i varje barns liv. Forskningen visar på vikten av att ha tillgång till material och leksaker där dessa redskap är en viktig komponent för barns utveckling. Barns utveckling av erfarenheter i leken

5 möjliggör för barnet att få förståelse för sin kropp. Rummet eller platsen vägleder barnet att kunna berätta för andra om sina erfarenheter som barnet erfarit genom att utforska platsen med sin kropp. Nordtømme beskriver vidare vikten av utrymme i rummet som kan ge barnet möjlighet att tillhöra någonting som exempelvis en lek med rörelse. Att få plats och spelrum i sin lek låter barnet få möjlighet att bevara och skydda leken.

Shoaga (2015) klarlägger i sin studie innebörden av att barn leker och att det dels är genom lek som barnets erfarenheter kommer i uttryck. Forskaren förklarar att barn omvandlar livserfarenheter och upplevelser och utövar kopplingar från livet till leken. Det framkommer också att leken är den främsta faktorn till nya erfarenheter och att leken ses som ett underlättande verktyg i hur barn socialiserar sig utifrån erfarenheter. Vidare belyser studien att barn genom lek skapar sig en förståelse om sig själv samt om andra som är inkluderade i leken.

2.2 Miljöns betydelse för barns rörelse

I sin studie beskriver Miranda et al. (2016) att lärandemiljöer skapas av förskollärare där det finns redskap som barnen kan använda för att utvecklas. Till följd av de olika förskolemiljöer som förskollärarna skapar kan detta bidra till självförtroende hos barnen där de kan utveckla olika förmågor. Studiens resultat påvisar att utomhusmiljön i många förskolor bidrar till mer rörelse då forskningen visar på att barn är dubbelt så mycket aktiva än vad de är inomhus, vilket forskaren belyser beror på hur miljön är utformad. Vidare i studien beskrivs det att utomhuslekar har skapat ett socialsammanhang där det bidrog till inkludering, jämställdhet och gemenskap. Med detta belyser studien vidare att det är viktigt att skapa möjligheter för barn att kunna röra sig i tidig ålder då det lättare kan lära och utvecklas. Om barn ska kunna få möjlighet till att utvecklas behövs det redskap som till exempel sportmaterial, som förskollärare erbjuder och därmed bidrar till lärandemiljöer. Studien belyser vidare forskning kring barns lärandemiljöer där det har påvisats att det finns en koppling mellan utomhusmiljö och lärande där utomhusmiljön främjar barns sociala utveckling, motorisk utveckling och fysisk hälsa. Utomhusmiljön kan även främja koncentration, fantasi samt föreställningsförmåga. De sociala lekarna i lärandemiljöer är betydelsefulla i barns utveckling. Utomhusmiljön uppmuntrar barn till fler sociala lekar än inomhusmiljön, vilket kan bero på att barn blir mer inbjudande till lek i utomhusmiljön. Att forma miljön skulle kunna locka fler barn till lek och rörelse och studien lyfter fram att lärandemiljöer bör formas utifrån barnens intressen och på detta sätt inkludera barnen i förskolan (Miranda et al., 2016). Genom att förskollärare iscensätter och främjar en

6 varierande miljö både inomhus och utomhus bidrar det till att utveckla förmågor så som språket och motoriska färdigheter (Lorenzo-Lasa, 2007).

Skolverket (2005) beskriver vikten av att forma miljön på ett sätt som bjuder in till rörelseaktiviteter. Det finns flera faktorer i miljön som kan påverka barnets välbefinnande, sådant som proportioner, estetik, kulörer, ljusföring och material. På liknande sätt beskriver Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) att miljö och rum ger i uttryck olika signaler som erbjuder barnet olika möjligheter vilket är viktigt att fundera över huruvida miljön utmanar barnet eller om det är något som barnet redan kan. Det är av vikt att se barnets möjlighet till utveckling där barnets intresse, behov, kompetens och förmågor sätts i fokus. I och med detta är miljön betydelsefull för barnets kreativitet, skapande och fantasi där lek och lärande blir en del av barnets rörelseaktivitet. Genom att forma miljön utifrån barns intressen där de utmanas i sitt lärande bidrar det till att det sker mindre konflikter och att barnen får mer möjligheter att leka tillsammans. I och med att miljön lockar barnet till rörelse bidrar det till bättre hälsa och sundare livsstil och därmed kan barnet utveckla olika förmågor som matematik och språk. Detta möjliggörs genom att barnet leker olika lekar i miljön (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015). För att öka barns engagemang av att vara mer aktiva genom rörelse beskriver läroplanen att varje barn ska ges förutsättning att utveckla rörelseförmåga vilket sker genom att möjliggöra för barnet att delta i fysiska aktiviteter där barnet vistas i olika miljöer för att sedan utforska vad som intresserar barnet (Skolverket, 2018).

2.3 Förskollärarens roll för rörelseaktiviteter

Skolforskningsinstitutet (2019) lyfter i sitt resultat fram vikten av att vara en lyhörd förskollärare genom undervisningen. Detta behöver känneteckna rollen och genomsyra utbildningen i alla avseenden. Att medverka och vara närvarande i barnens rörelseaktiviteter, observera, planera och förbereda beskrivs som kategorier i yrkesuppdraget. Förskollärarens lyhördhet inkluderar att utgå utifrån barns intressen där lekens riktning behöver vara följsam det barnet visar och tar initiativ för. Resultatet påvisar även att om förskollärare riskerar att inte ta hänsyn till det barn visar uppmärksamhet för, vilka behov som finns samt utgå utifrån barns perspektiv så kan detta ge påföljd av att rörelseaktiviteten riskerar att avbrytas eller skapa en negativitet mellan barn och deras samspel. Att delta genom att vara en närvarande förskollärare belyses genom studien som ett sätt att bidra genom att kommunicera och stötta i leken. Det handlar även om att vara närvarande för att kunna motverka och hantera eventuella konflikter

7 i barns lek vilket är konflikter som kan innefatta en osämja kring roller som intas eller runt materialet som används. Som lyhörd förskollärare är det viktigt att agera utifrån barns intressen och behov genom att tillämpa och iscensätta undervisningen på ett lustfyllt sätt (Skolforskningsinstitutet, 2019).

För att kunna utveckla barns lärande krävs det enligt Lorenzo-Lasa et al. (2007) att förskollärare hittar olika möjligheter som finns i miljön och använder dessa för att både väcka ett intresse hos barnet samt bidra till ett sammanhang. Jederlund (2011) hävdar att barn som inte har samma möjlighet till att röra sig i hemmet bör få möjlighet och ges förutsättning att röra sig i förskolan. Förskolan ska vara ett komplement till hemmet och erbjuda varierande rörelseaktiviteter som främjar ett framtida intresse för fysisk aktivitet hos barnet. I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) beskrivs det att det ingår i förskollärarens yrkesuppdrag att erbjuda barnet stimulerande och varierande rörelseaktiviteter i utbildningen som kan bidra till samhörighet, kommunikation och glädje. Känsla av samhörighet, glädje och kommunikation, kan möjliggöra för en lustfylld miljö för barn. Förskollärare kan locka barn till rörelse redan i tidig ålder vilket kan vara en bidragande faktor i att barnet utvecklas i sitt lärande. Genom att utmana barn i rörelse kan de utvecklas och lära sig nya rörelser och därmed förstärks självförtroendet. I läroplanen för förskolan lyfts barnets rätt till inflytande och delaktighet i form av att barnet ska erbjudas möjlighet att få inflytande över sin vardag i förskolan (Skolverket, 2018). Liknande belyser Johannesen och Sandvik (2009) där de menar att förskollärarna är de som har det största pedagogiska ansvaret men att barnet ska få ha inflytande i sin utbildning där barnet är med och påverkar utifrån eget intresse. Detta är någonting som även stärks av läroplanen där utbildningen ska utgå utifrån barns intressen (Skolverket, 2018). Vidare belyser Åberg och Lenz Taguchi (2018) vikten av att utgå utifrån barnet för att skapa meningsfulla undervisningstillfällen som främjar lärandet i olika ämnesdidaktiska aktiviteter så som exempelvis rörelseaktiviteter. I sin avhandling belyser Dolk (2013) att det är viktigt att barns engagemang till rörelse formar aktiviteten då det kan stärka barn som individer. Förskollärarens lyhördhet kan påverkas av många faktorer i utbildningen där en av faktorerna som nämns är stora barngrupper.

2.4 Yttre faktorer

De allmänna råd och bestämmelser som tagits fram av Skolverket (2017) belyser de faktorer som är av vikt inom förskolans regi och organisation för att förskolan ska bedrivas på ett så främjande och lustfyllt sätt som möjligt. Vid fördelning av personal ska faktorer så som barngruppens storlek uppmärksammas och utgås utifrån samt även personalens kompetens och

8 utbildning. För att barngruppens storlek ska upplevas lämplig behövs det anpassas utifrån vad som anses vara en god personaltäthet i förhållande till antalet barn. Alltför stora barngrupper kan påverka förskollärarens lyhördhet gentemot barn. Ytterligare faktorer som kan påverka förskollärarens lyhördhet är det Dolk (2013) beskriver som “Bångstyriga barn” där barnets motstånd kan uppfattas som ett problem. Förskollärarens lyhördhet kan påverkas av barns motstånd när barnet i själva verket försöker tillämpa demokrati i sin utbildning. För att förhindra det motstånd som barn kan utöva menar Sheridan et al. (2015) att förskollärare kan skapa balans där barnen känner sig intresserade och delaktiga samtidigt som förskolläraren använder sin kompetens för att locka barnen och utmana dem i aktiviteter. För att utöva denna typ av ledarskap behövs det att en förskollärare kan vara lyhörd och närvarande. Sheridan et al. menar vidare att barn i förskolan kan hamna i ett mönster där de exempelvis kan återkomma till samma rörelseaktiviteter och förskollärarens roll kan då bli att erbjuda barnen fler alternativ. I sin studie beskriver Gannerud och Rönnerman (2016) flera olika yttre faktorer förskollärare måste förhålla sig till i yrkesuppdraget. Exempelvis ekonomiska ramar, lokalens organisation, verksamhetens mål, barnantal samt personalgruppens dynamik. Utifrån yttre faktorer kan förskollärare påverka det som går att påverka utifrån de förutsättningar som förskollärare har. Bornemark (2018) menar att dessa faktorer är sådana som individen inte kan bortse ifrån där samhället idag kretsar kring mätning och kategorisering där personal blir begränsade i sitt arbete på ett kompetent och etiskt sätt där mellanmänskliga möten minskas. Bornemark menar att personalen ställs inför svåra utmaningar där lösningen ofta är att spalta upp, mäta och kvantifiera.

2.5 Att utvecklas genom rörelse

Grindberg och Langlo Jagtøien (2000) belyser vikten av fysisk aktivitet hos yngre barn och vad fysisk aktivitet kan göra för kropp och kognition. Vikten av att finna balans mellan fysisk aktivitet och vila är någonting som hjälper barnet att tolka kroppens egna signaler och behov (Folkhälsan, 2010). Folkhälsan, som är en organisation där praktisk främjande av människans hälsa i kombination med forskning, belyser barnets behov av att tidigt i ålder lära sig känna sin kropps signaler. Det kan handla om barnets behov av att lära sig nedvarvning, det vill säga slappna av och komma ner i varv, som vidare utvecklar barnets självkontroll. Ökad självkontroll möjliggör i sin tur att barnet kan stärka sin självkänsla vilket kan leda till tron på sig själv och tilliten till egen förmåga (Skolverket, 2018; Folkhälsan, 2010). Grindberg och Langlo Jagtøien (2000) skildrar att fysisk aktivitet kan vara en bidragande faktor för lycka och tillfredsställelse. Lycka och välbehag kan vara ett främjande koncept genom att gynna barnets

9 koncentrationsförmåga och inlärningsförmåga. Fysisk aktivitet är positivt på många olika sätt och Lorenzo-Lasa (2007) beskriver att när barn i aktiviteter som innefattar hopp och balans kan ge barn möjlighet att skapa olika förmågor. Rörelse som innehåller kognitiva, sociala och känslomässiga upplevelser kan bidra till att barnen får det lättare att förstå rörelsens betydelse. Liknande lyfter Joseph et al. (2019) i sin studie vikten av fysisk aktivitet redan i tidig ålder och hur kroppen påverkas där barnets hälsa, välbefinnande, kognitiva och motoriska färdigheter utvecklas positivt.

Copeland et al. (2011) belyser i studien att genom att barn får öva på motoriska färdigheter kan de få möjlighet till att känna sig bekväma med fysiska aktiviteter och därmed utveckla sociala förmågor där kamratrelationerna förstärks. Genom att barnen upplever fysisk aktivitet kan de bli mindre rädda för att inte bli generade över rörelse de inte klarar av. I och med detta är det av vikt att det sker planerade rörelseaktiviteter där barnen kan både röra på sig och utmanas i sitt lärande. Genom att barn rör på sig kan de utveckla olika förmågor så som förbättrat humör, nya motoriska färdigheter och självförtroendet förstärks när barnet klarar av ett moment. Grindberg och Langlo Jagtøien (2000) lyfter vikten av att barnet är fysiskt aktiv i grupp med andra barn som kan leda till en utveckling och ökad förmåga av att fungera socialt och att kunna samarbeta med andra.

2.6 Fenomenologi som teoretisk utgångspunkt

Studien består av en kvalitativ fenomenologisk forskningsansats som präglas av en förståelse av en annan individs perspektiv (Brinkkjaer & Høyen, 2013). Brinkkjaer och Høyen menar att det handlar om att försöka komma nära en människas livsvärld för att på så sätt skapa förståelse kring agerande, erfarenheter samt relationer. Enligt Birkler (2008) grundades fenomenologin av filosofen Edmund Husserl. Husserl beskriver fenomenet som att sätta sig in i människans livsvärld. Att erfara det individen erfar är ett sätt att beskriva fenomenet, men Husserl menar vidare att det inte alltid är så lätt då människan har förutfattade meningar. Även om forskaren i en studie bär på egna erfarenheter och därmed kan tolka ett fenomen så kan detta inte bara ignoreras, men måste för stunden bortse från dessa. Segolsson (2011) beskriver fenomen som någonting som är så som det visar sig för subjektet, det vill säga människan. När människan upplever någonting utifrån hur det framträder, uppenbarar det sig som ett fenomen. Ett fenomen uppenbarar sig utifrån subjektets tidigare erfarenheter och dessa ligger till grund från ens tidigare erfarenheter av ett objekt. Erfarenhet inbegriper hela människans förmågor att bli varse något så som kroppen, känslor och tidigare erfarenheter (Segolsson, 2011).

10 Brinkkjaer och Høyen (2013) beskriver att en fenomenologisk studie belyser vikten av respondentens uppfattningar, vilket även är vårt syfte med studien. Fenomenologi är ett sätt att se olikheterna hos människan då de uppfattningar och upplevelser som individen har är olika beroende på vilka erfarenheter de har, det vill säga individens levda erfarenheter. Det fenomenologiska perspektivet kan bidra till mer förståelse kring förskollärares uppfattningar och upplevelser kring rörelse i förskolan. Författarna belyser att fenomenologi inte handlar om att hitta de förutbestämda svaren, utan det handlar om att förskollärares handlingar, erfarenheter och uppfattningar ska ge en närmare inblick i hur förskollärare främjar rörelse i förskolans utbildning (Brinkkjaer & Høyen, 2013). Enligt Wigg (2009) innebär en människas livsvärld och livsvärldsberättelser vara någonting som utgår utifrån att en individ berättar om sitt liv, upplevelser och erfarenheter som sedan en forskare tar del av och bygger upp förståelse kring. En människa ger en tillbakablick av något som hen erfarit på ett sådant sätt som individen själv minns för att på så vis ge lyssnaren förståelse av berättelsen. Det handlar om att få perspektiv på det som studeras för att få en bild av berättelsen som tagits del av.

Szklarski (2009) nämner begreppet förståelsehorisont inom fenomenologisk studie. Begreppet syftar till att forskaren vill ta reda på vad ett särskilt objekt har för betydelse för människan och inte endast själva objektets betydelse. Szklarski lyfter även vikten av att som forskare försöka förstå och sätta sig in i en annan individs upplevelser. I fenomenologisk forskning beskrivs det att intervjuer som är semistrukturerade eller ostrukturerade anses fördelaktigt då betydelsen av att lyssna och använda öppna frågor är av värde.

11

3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Studiens syfte är att undersöka och presentera förskollärares erfarenheter av fysiska aktiviteter i förskolan, hur de tillgodoser barnens behov av rörelse och vilken betydelse organisationen har för detta.

 Hur erfar förskollärare arbetet i att stimulera barns behov av rörelse i utbildningen?  Hur erfar förskollärare organisationens betydelse av rörelseaktiviteter?

12

4. METOD

I detta kapitel framförs studiens genomförande. Kapitlet innehåller val av metod, urval, genomförande, databearbetning och analysmetod, tillförlitlighet och etiska aspekter.

4.1 Val av metod

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter om fysisk aktivitet samt hur förskollärare tillgodoser barns behov av rörelse i förskolan. Studien har genomförts med kvalitativ metod. Med hjälp av kvalitativ metod har vi genom intervju kunnat samlat in data. Intervjun har genomförts semistrukturerad för att på så vis öppna upp för följdfrågor, vilket har möjliggjort till en fördjupning av intervjun (Bryman, 2018). Detta har bidragit till en detaljrik data. Vi valde att använda oss av öppna frågor i intervjun för att få in ett bredare perspektiv, intressant information, samt att det ger respondenten möjlighet att kunna utveckla egna svar, vilket Bryman (2018) lyfter är någonting som öppnar upp för en mer öppen intervju där respondenten ges möjlighet till fria formuleringar. För att få betydelsefulla svar i intervjuerna utgick vi från vårt syfte och frågeställningar när intervjuguiden togs fram.

För att kunna förstå förskollärares olika uppfattningar och förståelse kring rörelse i förskolan har vi sorterat och urskilt för att kunna få en närmare förståelse kring den slutsats vi söker och det forskningen avser.

4.2 Urval

I urvalet av förskolor så valde vi att intervjua sex förskollärare. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) menar att intervjua sex till åtta personer ur en särskild grupp kan öka möjligheten till att få bredare insamlingsdata där slutsatsen blir ur ett bredare perspektiv. Ur ett bekvämlighets perspektiv valdes förskollärare ut utifrån tidigare kontakt, dels för att vara förtrogen med respondenterna, dels för större chans till respondenternas deltagande. I ett bekvämlighetsurval valdes lättillgängliga respondenter ut vilket Bryman (2018) menar är ett bra urval vid tidsbrist. Detta har gynnat oss i studien då bekvämlighetsurvalet ansågs vara lämpligast tidsmässigt. Då bekanta respondenter valdes ut belyser Roos (2014) detta som fördelaktigt i studien då det kan skapa trygghet för respondenten. På liknande sätt beskriver Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) att valet av respondenter har stor betydelse i att trovärdigt kunna redogöra för hur forskaren har fått tag i de som ska intervjuas och på detta sätt konstatera att intervjuaren är noggrant utvald för bästa resultat. Samtliga förskollärare har mer än tio års erfarenhet av förskolläraryrket.

13

4.3 Genomförande

Inledningsvis tog vi kontakt med förskollärare som vi sedan innan är bekanta med. När vi tog kontakt med förskollärarna informerade vi om vad vår studie handlar om, studiens syfte samt en förfrågan om personen skulle kunna tänkas delta i vår studie via missivbrev. Nästan alla vi frågade tackade ja till att delta och de hade en positiv inställning till studien. Vi informerade om att vi kommer att spela in intervjun samt att intervjun kommer att ta cirka tjugo minuter. Bryman (2018) beskriver vikten av att fånga intervjun med ljudupptagning för att på så vis återkoppla och fånga upp det som respondenten säger. Därefter bestämdes en tidpunkt för genomförandet. På grund av rådande omständigheter i samhället med covid-19 skulle alla intervjuer genomföras genom telefonintervju eller videosamtal. Vi utförde alla intervjuer tillsammans där en av oss ställde frågorna och den andra förde anteckningar. Under intervjun lät vi respondenten tala färdigt innan vi ställde följdfråga eller nästa fråga. Efter varje intervju transkriberades det inspelade materialet till text och detta gjordes direkt för att ha intervjun aktuell i minnet, vilket Öberg (2015) förklarar är en fördelaktig metod. Varje transkriberad intervju lästes igenom flera gånger för att på så vis skapa en helhetsbild av vad respondenten berättade.

4.4 Databearbetning och analysmetod

Som analysmetod har vi valt att använda tematisk analys och Bryman (2018) menar att i tematisk analys kan forskaren genom intervjuer finna mönster i respondenternas berättelser. Empirin har bearbetats genom att lyssna och transkribera vår data där upptäckten av olika erfarenheter och synsätt har bidragit till närmare uppfattning kring förskollärares perspektiv och livsvärldar. Förskollärarnas berättelser urskildes och sorterades för att kunna komma nära studiens syfte, vilket lyfts fram inom fenomenologisk forskningsansats. Att finna gemensamma nämnare genom intervjuerna som sedan framförs i olika teman är ett sätt att analysera insamlad data. I sammanställning av resultatet kan den som undersöker dela upp informanternas berättelser utifrån vad som är likheter och skillnader dem emellan, det vill säga det som varierar mellan livsvärldsberättelserna (Wigg, 2009). För att analysera data har empirin lästs igenom flertalet gånger. Vi valde att markera begrepp och meningar, med hjälp av överstrykningspennor, som ansågs relevanta och centrala samt besvarade studiens frågeställningar. Att får ordning på empirin kan med fördel göras genom tre grundprinciper som sortera, reducera och argumentera. Sortera lyfts fram som en metod för att skapa en struktur i den insamlade empirin genom att skapa en ordning. Reducering innebär att den insamlade data genom processens gång reduceras där forskaren väljer ut de mest relevanta

14 delarna som en presentation av empirin som då blir koncentrerad. Detta gjordes med hjälp av överstryknings pennor. Argumentering sker som ett sista steg i bearbetning genom att forskaren kopplar samman den insamlade data med teori. Data reducerades fram till teman som vi redovisar i studiens resultatdel (Rennstam & Wästerfors, 2015).

4.5 Tillförlitlighet

En studie bör vara trovärdig enligt Svensson och Ahrne (2015), för har forskarna övertygat sina läsare att resultatet är trovärdigt kan studien bli lyckad. Trovärdigheten kan gestaltas på olika sätt inom den kvalitativa studien. En av dem är transparens. På ett transparent sätt har vi tydliggjort forskningsprocessens för läsaren i detalj där vi berättar för läsaren hur våra tankar har gått genom processen. På detta sätt kan det bidra till att studien blir trovärdig. Ett annat sätt att öka studiens trovärdighet, menar Svensson och Ahrne, är att återkoppla till studiens respondenter där de ges möjlighet till att kommentera och ge synpunkter på resultatet. Liknande lyfter Bryman (2018) där en viktig del av en trovärdig studie innebär att forskaren kontrollerar studiens resultat genom att återkoppla till fältet, vilket gjorts i denna studie. Med detta anses studien fylla trovärdighetskriterierna genom att vi både lyfter fram studiens process samt resultatets pålitlighet. Bryman (2018) och Birkler (2008) beskriver vikten av att bortse från egna värderingar och antaganden i forskning. Inom en fenomenologisk forskningsansats är det av vikt att bortse från egna värderingar för att komma närmare en annan människans livsvärld. Att vara fri från egna värderingar och tolkningar är ett ytterligare sätt att öka trovärdigheten vilket beskrivs som konfirmering.

4.6 Etiska aspekter

Vetenskapsrådet (2017) redogör för fyra etiska forskningsprinciper som forskare behöver förhålla sig till. De fyra allmänna forskningsprinciperna är informationskravet, nyttjandekravet, samtyckeskravet och konfidentialitetskravet. Vi har i vår studie använt oss av alla fyra forskningsprinciper. Informationskravet uppfylls genom att informera respondenten vilket syfte vår studie har samt hur intervjun kommer gå till. Samtyckeskravet uppfyller vi genom att informera respondenten att hens deltagande är frivilligt och att hen närsomhelst under studiens gång kan välja att avbryta. Studien utgår även från nyttjandekravet genom att vi informerar respondenten om att all empiri endast kommer att användas i studiens syfte. Då vi informerat deltagarna om att insamlad data kommer att avidentifieras med deltagarens uppgifter så har studien även tagit hänsyn till konfidentialitetskravet. Alla fyra forskningsprinciperna meddelades muntligt till respondenterna där vi informerade om att den

15 data vi samlat in kommer att förvaras i tryggt förvar samt att all inspelad material kommer att raderas när vårt examensarbete är godkänt.

16

5. RESULTAT

I följande kapitel framförs studiens resultat. För att få svar på studiens frågeställningar och dess syfte har vi valt att dela upp resultatet i teman som är kopplade till de två frågeställningar studien har. De två frågeställningarna kommer att utgöra huvudrubriker med specificerade underrubriker. Förskollärarna kommer att benämnas vid fiktiva namn.

5.1 Förskollärarnas beskrivning av arbetet med att stimulera barns behov av

rörelse

Samtliga förskollärare benämner vikten att vara fysisk aktiv. De menar att förskolläraren behöver vara närvarande för att komma barnet nära och kunna utgå utifrån barnets intressen och behov.

5.1.1 Förskollärarnas förhållningssätt i undervisningen

Förskollärarens förhållningssätt betraktas vara betydelsefullt då barn mestadels efterliknar och gör som den vuxna gör. Förskollärarens närvaro och observerande ligger nära förhållningssättet och huruvida förskollärare väljer att arbeta. I och med att förhållningssättet kan vara avgörande för barns inställning till olika aktiviteter som erbjuds i undervisningen är det viktigt att vara närvarande i sin yrkesprofession. Att vara en närvarande förskollärare kan ge möjlighet till att fånga upp vad det är barnet visar intresse för i utbildningen. Emma:

Vi lyssnar in barnens önskemål, vad dom vill göra. Vi är positiva till deras idéer och hjälper dom med de dom behöver hjälp med, planerar in önskemålen på bästa sätt i utbildningen.

Att vara nyfiken och intresserad som förskollärare är någonting som skapar intresse hos barnen och därav är det av betydelse att vuxna deltar i rörelseaktiviteter. Det är även viktigt som förskollärare att visa och vara delaktig i rörelseaktiviteter för att få med eventuella barn som har svårt att komma in i rörelsen. Möjlighet till delaktighet utgår utifrån en likvärdig förskola där varje barn ska få möjlighet att delta i aktiviteten. Vikten av att vara närvarande och visa för barnen lyfts fram som en värdefull aspekt. Greta:

När de är ute och springer och jagar varann i en lek så kanske jag inte är med o springer i den leken. I en planerad sak är jag naturligtvis med och är en del av det hela så att säga.

Förhållningssättet är betydelsefullt eftersom barn oftast vill vara med där den vuxne är. Förskollärarna anser att den vuxne behöver vara med och leda i utforskandet, speciellt för de

17 yngsta barnens närvaro och deltagande. Genom att låta barn utforska kan det leda till skapande av intresse och tycka att aktiviteten är rolig. Ulla:

För att kunna fånga upp och få barnen intresserade av att delta så behöver även vi pedagoger engagera sig och visa att det är roligt med rörelse.

Vikten av att vara observant för att kunna fånga barns intressen är viktigt just för att största delen av den planerade aktiviteten ska utgå utifrån sådant som barnet har lekt med eller intresserat sig av. Att vara observant förskollärare innebär att barnet observeras kring hur barnet leker i miljön, vad barnet leker, vad barnet gör och vad barnet behöver. Detta görs dels för att kunna planera en fortsatt undervisning där barnet stimuleras och utmanas i sitt lärande för att de på så vis ska ges möjlighet att kunna utvecklas. Genom att förskollärare är observanta kan det generera i kommunikation som kan leda till att barn kan berätta eller visa vad de är intresserade av och därmed kan förskolläraren fortsätta planera undervisningen. Siv:

Att man inte får glömma det individuella tänket kring barn. Något barn kanske har mindre motorisk förmåga. När man planerar måste man kanske inrikta en aktivitet för det enskilda barnet. Exempelvis så hade jag ett barn som behövde öva på att gå i trappor så då tränade jag detta med barnet.

Vikten av att vara lyhörd som förskollärare är ett förhållningssätt där förskollärarna kan fånga upp de barn som ännu inte har utvecklat språket och använder sig av kroppsspråket. Det är betydelsefullt att uppmuntra barn i deras intressen för att på så vis kunna utmana i någonting som upplevs lustfyllt. En respondent framhäver värdet av att tillvarata varje tillfälle som ges. Om vägen till och från en plats ytterligare kan vara en möjlighet till rörelse där barnet utmanas genom att få uppdrag, anses detta som värdefull tid för lärandetillfälle. Britta:

Många kollegor tänker att ska vi till skogen ska barnen hålla varann i handen i led, lite fyrkantigt enligt mig. Men man ser ju att barnen vill ju bara springa och absolut då får dem det under kontrollerade formen. Till exempel kan man säga spring till lyckstolpen där borta så dom får röra på sig.

18

5.1.2 Miljöns betydelse

Miljön är en viktig del av barnets lärande och utveckling. Genom att forma och iscensätta miljön på ett sätt där material utmanar barnet, lyfts fram som en framgång i barnets utveckling och lärande. Miljöns utformning behöver formas utifrån barnens intressen vilket kan vara föränderligt och därav kan material behövas bytas ut med jämna mellanrum. Detta betyder att förskollärare hela tiden behöver vara observanta för att se hur miljön lockar och intresserar barnen. Att det finns varierande och inbjudande material tillgängligt i miljön framkommer som betydelsefullt där barnet ges valmöjligheter. Siv:

Att man har utmanande material i innemiljön. Att man byter ut så barnen inte tröttnar på det. Måste finnas olika stationer med material, exempelvis matte, djur, allt möjligt. Dela barngruppen i små grupper för att kunna tillgodose alla barnen osv.

Förskolans utomhusmiljö är en viktig faktor. Vid utomhuslek eftersträvas det att förskollärare tar vara på alla möjligheter som finns. Skogen är en plats som ger barn möjligheter att kunna röra sig mer fritt på samt där de kan klättra eller går hinderbana. Även om de största rörelseaktiviteterna framkom i utemiljön så beskrivs innemiljön som en arena där barnen kan sätta på musik och dansa genom att utöva rörelse med bamsejumpa.

Varje material i miljön kan vara bidragande för att barnet ska ges möjlighet till att fantisera och utveckla föreställningsförmåga. Pernilla:

Att låta fantasin ta över. Exempelvis en liten sten på gården kan vara ett berg. “kom så klättrar vi över berget” fansitsera och få in olika sagor. Exempelvis Bockarna Bruse. Vi har ingen bro men fantisera och skapa en bro av pinnar till exempel.

5.2 Förskollärarnas uppfattning av organisationens betydelse

Förskollärarna beskriver organisationens påverkan i utbildningen. De menar att de kan fullfölja sitt uppdrag utifrån vilka förutsättningar som finns där aktiviteter kan påverkas av olika faktorer.

5.2.1 Yttre påverkande ramar och faktorer

Det finns en vilja att kunna forma och göra miljön mer inspirerande för barnen men att det oftast handlar om ekonomiska faktorer. Ekonomin i form av tid, lokaler och personaltätheten är sådant som kan påverka huruvida undervisning bedrivs. Ekonomin är något som är ett hinder

19 som förskollärarna inte kan påverka. Personalbrist är en påverkande faktor som är avgörande huruvida undervisningen bedrivs då personalbristen kan innebära att mestadels av dagen blir omsorgsfull där de planerade undervisningen hamnar i skymundan. Ytterligare en påverkansfaktor är lokalernas storlek samt utformning vid planering av rörelseaktivitet inomhus. Lokalerna är mestadels uppbyggda så att det inte ges utrymme till alltför mycket rörelselekar förutom vid tillfällen så som vid samlingar där till exempel någon rörelsesång är inplanerad. En respondent menar att det går att ta vara på de möjligheter som finns och göra något bra av det. Britta:

Om man bara vill så finns det möjligheter oavsett. Man kan gnälla på små lokaler, trånga utrymmen, dålig gård, men vill man så går det att anpassa, beror på hur du är som pedagog.

Utomhusgården framställs som en plats där man skulle vilja inspirera barn till mer rörelse men det framkommer att det handlar mestadels om ekonomin. Förutom ekonomin så framkommer det att tiden också är en faktor som kan göra det svårt för förskollärare att skapa och forma utemiljön. Tiden är avgörande för hur personaltätheten ser ut och det kan upplevas svårt att hinna planera för inspirerande och utvecklande utomhusaktiviteter som innefattar rörelse. Emma:

Svårigheterna är den kassa ekonomin, man vill köpa in material som ska vara inspirerande men tyvärr så är det alltid något som sätter käppar i hjulet för en.

5.2.2 Planerade och spontana aktiviteter

En gemensam uppfattning hos respondenterna är betydelsen av att barn får röra på sig många gånger under dagen samt att det finns en variation av rörelseaktiviteter. Till stor del innefattas fysisk aktivitet och rörelse på avdelningarna vid spontana lärandetillfällen. Förskollärarna önskar att de kunde planera och få in mer rörelseaktiviteter i utbildningen då de är väl medvetna om innebörden av att få röra på sig. Förskollärarna beskriver att barn får in rörelse många gånger under dagen men att den sker i spontan lek vilket bidrar till att de inte planerar in rörelse i schemat ofta då upplevelsen är att barn får rörelse ändå. Genom de spontana aktiviteterna får barnen uppleva aktiviteter som bidrar till rörelse som till exempel balansbana, dans till musik, klättra, cykla, hoppa, hinderbana, springa och olika bollekar. Siv:

20 Vi sätter på musik, leker med danssjalar, gör ramsor. De yngsta älskar

sång. Vi har rörelsemoment. Att ha en kvart över kan man fånga upp dessa små stunder. Vi brukar ta fram våra taktila bollar. Släcka ner – vad är det som händer? Och slå på projektorn att sätta på eller hitta på danser tillsammans.

Digitala verktyg, språk och matematik upplevs som ämnen som tagit plats i förskolans utbildning vilket har gjort att rörelse mestadels blivit en spontan aktivitet som inkluderats i de olika ämnena. Genom att förskollärare får in olika ämnen i rörelse anses det som en metod för att skapa ett utbud på olika förmågor som barnen kan utveckla. Pernilla:

Jag tycker det är mer fokus på språk och matematik så rörelse hamnar i skymundan men det kommer mer i efterhand. Om vi har jobbat med matematik exempelvis så ser man att nu har vi försökt träna på 3... Då hoppar vi exempelvis 3 gånger. Kan du hämta 3 av nånting och så vidare.

5.3 Sammanfattning av resultat

I det resultat som vi har redogjort för framkommer det att förskollärarna upplever att rörelse är betydelsefullt i undervisningen. Förskollärarna menar att rörelse finns i nästan allt vi gör och betydelsen av att vara en lyhörd och närvarande förskollärare bidrar till att fånga upp barns intressen för att på så vis kunna forma undervisningen. Förskollärarna uttrycker att de behöver vara delaktiga i rörelselekar tillsammans med barnen för att på så vis vara stöttande i aktiviteten. Miljön beskrivs som en betydelsefull aspekt i undervisningen där barn kan utmanas i sitt lärande. Vi tolkar att förskollärarna har en positiv inställning till rörelse där de nämner olika alternativ och möjligheter som finns i miljön som bidrar till rörelse. Genom variationen av material som erbjuds i förskolan kan barnen få en möjlighet till att klara av nästa moment som erbjuds. Utomhusmiljön är en bra komplettering för inomhusmiljön då barnen utomhus får en möjlighet till att träna grovmotoriken. Trots att utomhusmiljön ses som en möjlighet att utöva grovmotorik så anser vissa förskollärare att även inomhusmiljön är en arena där barnen kan röra på sig till bland annat musik. Förskollärarna beskriver också att undervisningen kan påverkas av olika faktorer så som ekonomi, personaltäthet och lokalens storlek. Detta är något som förskollärare inte kan påverka men vår tolkning är att intresset finns att forma miljön där miljön ger inspiration till att barn får röra på sig. Då tiden inte alltid räcker till upplevs det vara ett hinder och förskollärarna menar att de planerade aktiviteterna hamnar i skymundan och mer

21 tid läggs på de spontana aktiviteterna. Då förskollärarna är medvetna om betydelsen kring rörelse i förskolan menar de att det är av vikt att det förekommer aktiv rörelse i förskolan och trots att de önskar mer planerade rörelse så menar de att barnen får tillfälle till att röra på sig ändå genom de spontana aktiviteterna.

22

6. DISKUSSION

I detta kapitel kommer vi att diskutera och analysera resultatet. Vår studie syftade till att ta reda på förskollärares erfarenheter av fysisk aktivitet i förskolan, hur de tillgodoser barnens behov av rörelse och vilken betydelse organisationen har för detta.

6.1 Resultatdiskussion

De två första underrubrikerna innehåller resultatdiskussionen och den tredje sammanfattar metoddiskussionen.

6.2 Förskollärarnas beskrivning av arbetet med att stimulera barns behov av

rörelse

Zeng et al. (2017) lyfter fram fysisk aktivitet som en viktig del i barns utveckling. Genom att barn får utöva fysisk aktivitet i tidig ålder gynnar det barnet i det vuxna livet där de får möjlighet att utveckla olika förmågor för framtiden. Resultatet i vår studie visar att barn som erbjuds utmanande miljö utvecklas förmågor som gör att barnet lär sig exempelvis balansgång, klättra, cykla, hoppa på olika sätt samt att lära känna kroppen genom rytmik. I och med att barn får utveckla olika motoriska färdigheter får barn enligt Lorenzo-Lasa (2007) möjlighet till att förstå sin omvärld. Fysisk aktivitet och rörelse är en möjlighet för barn att vara rörliga i undervisningen, då barn spenderar mycket tid av sin vardag i förskolan är det av vikt att ta tillvara på rörelseaktiviteter i förskolan. Desto viktigare anses miljöns utformning vara för barns möjlighet till rörelse vilket Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) menar eftersom miljön kan bidra till hälsofrämjande lärande och bidra till olika förmågor. En reflektion är att om miljön inte är utformad på ett främjande sätt eller om förskollärarens arbetssätt hämmar rörelse och utveckling av motorik kan effekten av detta bidra till att barn senare i livet går miste om förmågor kopplade till rörelse och motoriska färdigheter. Om barnet går miste av viktiga förmågor när de börjar skolan och inför framtiden skulle detta kunna leda till negativ inställning till rörelse vilket i sin tur kan skapa ytterligare konsekvenser som frånvaro vid till exempel idrottslektion.

För att undvika detta är förskollärarnas förhållningssätt betydelsefullt även om miljön begränsar möjligheterna så är det av vikt att förskolläraren ser och nyttjar varje tillfälle för att främja rörelse i förskolan, vilket då skulle kunna vara bidragande till att barnet skapar intresse och positiv inställning till rörelse. En aktiv förskollärare kan bidra till aktiva barn där barn genom att få prova olika rörelseaktiviteter får möjlighet att skapa ett intresse som de själva kan bygga vidare på. Skolverket (2018) och Jederlund (2011) för fram att förskolan ska agera som

23 ett komplement till hemmet då alla barn har olika förutsättningar och kulturer och därav är det av vikt att barnen får möjlighet till fysisk aktivitet i förskolan. Då förskollärare är medvetna om betydelsen kring effekten av rörelse i förskolan anses det värdefullt att införa rörelseaktiviteter i förskolan.

En reflektion är att förskollärare behöver kunna se möjligheter som kan gynna och locka barn till rörelse och därav betraktas förskolläraren som observant, lyhörd och närvarande för att kunna bidra till utveckling och lärande. På detta sätt menar läroplanen (Skolverket, 2018) att barns rätt till delaktighet och inflytande blir synlig i undervisningen. Trots vetskapen av vikten att barn får möjlighet till att röra på sig menar förskollärarna att det kan handla om förhållningsättet och hur intresserad en förskollärare är. Detta överensstämmer med det Sheridan et al. (2015) beskriver att förskolläraren bör vara aktiv och intresserad i barns aktiviteter för att locka och bidra till att barn blir mer intresserade. Vi tolkar även förskollärarens kunskap kring rörelse i förskolan som framträdande faktor för barns rörelseutveckling, vilket de Decker et al. (2012) beskriver som en bidragande faktor till ett hälsoperspektiv där barn får möjlighet till rörelse samt vetskapen kring rörelse. Förskollärarna försöker se möjligheterna kring att utföra rörelseaktiviteter i förskolan där de kompletterar inomhusmiljön med utomhusmiljön. Detta beskriver Miranda et al. (2016) som bra komplettering då utomhusmiljön bidrar till att barn är mer aktiva än inomhus vilket beror på miljöns utformning i förhållande till rörelsemöjligheter.

En reflektion är att förskollärare behöver ta tillvara på varje yta av miljön där möjligheter kring rörelse inte begränsas, för att på så vis uppmärksamma rörelseaktiviteter. I förskollärarens uppdrag ingår det att arbeta efter läroplanen samt dess intuitioner och en reflektion är att förskollärarens intresse och erfarenheter är avgörande i huruvida förskolläraren tolkar utvecklingsmålen och väljer att arbeta didaktiskt. En ytterligare reflektion är att rörelseaktiviteter i förskolan kan lägga grunden för ett framtida intresse för idrott eller annan fysisk aktivitet. Att som barn få möjlighet att uppleva känslan och förnimmelsen av glädje inom fysisk aktivitet fodrar god fysisk grund som innefattas av motorisk underbyggnad. Genom att barn skapar intresse för fysisk aktivitet kan det leda till att de söker sig till idrottsföreningar på fritiden, vilket också bidrar till sociala relationer.

6.3 Förskollärarnas uppfattning av organisationens betydelse

Gannerud och Rönnerman (2016) beskriver att förskollärarens yrkesuppdrag präglas av flera yttre faktorer och att förskollärare behöver anpassa sig och göra det som är möjligt

24 genomförbart. Forskarna beskriver att ekonomiska ramar, barngruppens storlek och lokaler är yttre faktorer som förskollärare inte kan påverka. I studiens resultat tydliggörs det att en förskollärare menar att de får göra det bästa av det som finns tillgängligt och att allt är möjligt. De återstående förskollärarna anser att ekonomi så som tid, personaltäthet samt lokaler är sådant som påverkar undervisningen. Trots att det är förekommande att lokalerna är trånga så är en tolkning av resultatet att förskollärarna försöker erbjuda och främja rörelseaktiviteter inomhus såväl som utomhus. Liknande beskriver Bornermark (2018) att det finns faktorer inom yrket som förskollärare inte kan påverka. Författaren menar att samhället idag präglas av att allt ska mätas och kategoriseras. En reflektion är att förskolläraren begränsas i sin yrkesroll då tid läggs på att hantera administrativa uppgifter. Dessa arbetsuppgifter ger förskollärarna utmaningar i arbetet med att utbilda barn där förskollärarens närvaro tas ifrån barngruppen. Lorenzo-Lasa (2007) beskriver att det krävs att förskolläraren hittar möjligheter som finns i utbildningen som bidrar till att främja barns rörelseintresse. Utifrån empirin blev det synligt att de strategier som används i att främja barns rörelse i förskolan bidrar till mer medvetenhet kring barns behov.

Även om förskollärarna framhåller att det handlar om att få tiden att räcka till så upplever de ändå att de får in rörelse i undervisningen och ser positivt på detta. En tolkning av empirin är att respondenterna upplevs trygga i sin yrkesprofession med sin kompetens där de beskriver att trots att de inte alltid har tid till att planera in rörelse så förekommer det i undervisningen. Miranda et al. (2016) beskriver betydelsen av att ha varierande material tillgängligt för barnen och se möjligheterna som finns i materialet. Resultatet påvisar att varierande miljö är ett arbetssätt som kan locka och inspirera barn till rörelse med tillgång till olika material. Genom de variationer barnet erbjuds är en reflektion att barnet ges fler valmöjligheter och förskolläraren kan se hur och på vilket sätt miljön och materialet utmanar barnet i barnets lärande. Detta belyser Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) som betydelsefullt för att kunna upptäcka barnets utveckling genom att förmågor, kompetens, behov och intresse uppmärksammas.

En vidare reflektion ur ett samhällsperspektiv är att detta skulle kunna se olika ut mellan förskolor då pengar styr material- och miljöutformningen. Förskolorna i Sverige ska lägga grunden för barnets livslånga lärande vilket sedan följer barnet genom hela skolperioden och vidare i livet. Att fostra barn i förskolan till goda demokratiska samhällsmedborgare ingår i förskollärarens uppdrag (Skolverket, 2018). Ett livslångt lärande mynnar ut i att barnet anses komma ut i samhället som vuxen där de förmågor barnet tillägnat sig leder vidare till att inta

25 ett arbetsliv. Samhället påverkas av detta och skulle inte fungera utan arbetskraft. Individens motoriska färdigheter är grunden för mycket och därav betydelsen av rörelse i förskolan. En reflektion är att individen bör maximera sin egen potential och bli den bästa versionen av sig själv. En utvecklad motorik skapar förutsättningar för en självkänsla och bra självförtroende vilket vi anser i sin tur ger ett aktivt liv.

6.4 Metoddiskussion

I studien valdes en kvalitativ forskningsmetod. Fokus riktades mot att skapa en djupare förståelse för respondenternas upplevelser av rörelse i förskolan samt hur de möter barnets behov av rörelse. Vi upplever att val av metod har varit lämplig utifrån studiens syfte eftersom metoden har synliggjort respondenternas upplevelser och berättelser kring arbetet med rörelse och rörelsebehovet i förskolan. Konsekvensen av val av metod medför att vi anser att vi inte hade kunnat nå ett fördjupat resultat med kvantitativ forskning som metod då det skulle bli problematiskt att komma nära förskollärarens livsvärld genom att ta del av kvantifierbara data. Semistrukturerad intervju med följdfrågor bidrog till att respondenterna kunde berätta mer öppet, vilket Bryman (2018) poängterar som fördelaktigt. Öppna intervjufrågor ledde till att deras egna berättelser och handlingar kunde komma i uttryck.

Till en början var tanken att även utföra forskningen genom observation men vi kom snart fram till att tidsramen vi hade att förhålla oss till var för snäv. Vi hade även som tanke att vi skulle träffa respondenterna på plats i förskolan men i stället genomfördes intervjuerna genom videolänk på grund av olika faktorer. Skulle resultatet se annorlunda om vi hade kunnat ta del av hela kroppsspråket och olika signaler genom intervjun? Genom att utföra intervjun via videolänk och telefon kan detta ha upplevts mer avslappnade och tryggt för respondenten. Fördelaktigt med genomförandet var att förskollärarna kunde intervjuas under fler tidpunkter under dagen vilket också frigjorde tid för vårt arbete med studien. Inspelning med mobiltelefon underlättade arbetet där viktig information eventuellt hade kunnat missats av att endast använda sig av att anteckna intervjuat. Även om transkribering av data var tidskrävande så kunde detta med fördel lyfta fram detaljrik information som vi studerade fram och tillbaka flertalet gånger för djupare analys, vilket även lyfts fram av Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) som en bra metod. Ur ett fenomenologiskt perspektiv möjliggjorde transkriberingen att vi kunde urskilja och sortera fram de teman som var framhävande ur berättelserna. Genom sortering kunde berättelsernas innehåll synliggöra olikheter och likheter utifrån förskollärarens erfarenheter. Berättelserna gjorde det möjligt för oss som forskare att ta del av något för att bygga en förståelse för. Sammanfattningsvis anser vi att studiens insamlingsdata och val av metod har

26 bidragit till och besvarat studies syfte. Vår förhoppning är att andra ska kunna ta del av studien och få nyare perspektiv kring hur arbetet med rörelse kan ske i förskolans utbildning samt hur förskollärare beskriver arbetet av att ta tillvara på och tillgodose barns rörelsebehov. Vi anser att studien är betydelsefull då rörelse bidrar till att barn utvecklar värdefulla förmågor och därmed en utveckling i sitt lärande.

6.5 Vidare forskning

I studien har vi genom intervju tagit reda på förskollärares uppfattningar kring rörelseaktiviteter samt hur de möter barns behov av rörelse i förskolan. Då vi i tidigt skede i studien hade tänkt att även använda oss av observation som datainsamlingsmetod tänker vi att i vidare forskning skulle det vara intressant att observera barn och på så vis ta del av hur undervisningen tar i uttryck i barns rörelselek. Genom observation som metod tror vi att vi skulle få en närmare inblick av utbildningen under en längre period samt genom observation vara en del av barnens vardag.

För barnet kan förskolläraren vara en väldigt viktig och inspirerande person som barnet dagligen träffar och ser upp till vilket gör att vår roll som vuxen är av betydelse för barnets utveckling och lärande. Med detta hoppas vi att studien har inspirerat dig som läsare!

27

7. REFERENSLISTA

Birkler, J. (2008). Vetenskapsteori: en grundbok. (1. uppl.). Liber.

Bornemark, J. (2018). Det omätbaras renässans: en uppgörelse med pedanternas världsherravälde. (1. uppl.). Volante.

Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Studentlitteratur. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.). Liber.

Copeland, K., Kendeigh, C., Saelens, B. & Kalkwarf, S. (2011). Physical activity in child-care centers: do teachers hold the key to the playground? Health education research, (27)1, 81–100. DOI: 10.1093/her/cyr038.

de Decker, E., de Craemer, M., de Bourdeaudhuij, I., Wijndaele, K., Duvinage, K., Androutsos, O., Iotova, V., Lateva, M., Alvira, J.M.F., Zych, K., Manios, Y. & Cardon, G. (2012). Influencing Factors of Sedentary Behavior in European Preschool Settings: An Exploration Through Focus Groups With Teachers. Journal of School Health, (83)9, 654–661. DOI: 10.1111/j.1467-789X.2011.00961.x

Dolk, K. (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Diss. Stockholms universitet.

Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (Red.) (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. (1. uppl.). Liber.

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.). Handbok i kvalitativa metoder (s. 34–54). Liber.

Folkhälsan (2010). Chillahäftet för skolbarn. Folkhälsans förbund.

Gannerud, E. & Rönnerman, K. (2006). Innehåll och innebörd i lärares arbete i förskola och skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Grindberg, T. & Jagtøien, G.L. (2000). Barn i rörelse: fysisk aktivitet och lek i förskola och skola. Studentlitteratur.

Johannesen, N. & Sandvik, N. (2009). Små barns delaktighet och inflytande – några perspektiv. Liber.

Joseph, E-D., Kracht, C-L., Romain, J., Allen, A-T., Barbaree, C., Martin, C-K. & Staiano, A. (2019). Young Children’s Screen Time and Physical Activity: Perspectives of Parents and Early Care and Education Center Providers. Global Pediatric Health, (6),1–13. https://doi.org/10.1177/2333794X19865856

Lorenzo-Lasa, R., Ideishi, R. & Ideishi, S. (2007. Facilitating Preschool Learning and Movement through Dance. Early childhood education journal. 35:1 DOI: 10.1007/s10643-007-0172-9

Miranda, N., Larrea,I., Muela, A., & Barandiaran,A. (2017). Preschool Children’s Social Play and Involvement in the Outdoor Environment, Early Education and Development, 28:5, 525–540, DOI: 10.1080/10409289.2016.1250550

Nordtømme, S. (2015). En teoretisk utdyping av rom og materialitet som pedagogisk ressurs i barnehagen. Nordisk barnehageforskning, 10 (4), 1–14. https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/1429/1276

28 Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P.

Svensson (Red.). Handbok i kvalitativa metoder (s. 220–236). Liber.

Reunamo, J., Hakala, L., Saros, L., Lehto, S., Kyhälä, A-L. & Valtonen, J. (2014). Children’s physical activity in day care and preschool, Early Years, (34)1, 32–48. DOI:10.1080/09575146.2013.843507

Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats. (4. uppl.). Liber. Roos, C. (2014). Att berätta om små barn – att göra en minietnografisk studie. I A. Löfdahl,

M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 46–57). Liber.

Segolsson, M. (2011). Lärandets hermeneutik: tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt. Diss.. Jönköping.

Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. (1. uppl.). Studentlitteratur.

Shoaga, O. (2015). Play and Learning: Inseparable Dimensions to Early Childhood Education. Journal of Educational and Social Research, 5(2), 185–192. DOI: 10.5901/jesr.2015.v5n2p185.

Skolforskningsinstitutet. (2019). Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor – undervisning i förskolan. Systematisk översikt 2019:01. Skolforskningsinstitutet. ISBN 978-91-984383-6-9.

Skolverket (2005). Lärande och fysisk miljö - En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. https://www.skolverket.se/publikationer?id=1827

Skolverket (2017). Måluppfyllelse i förskolan. Skolverket. Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Skolverket.

Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.). Handbok i kvalitativa metoder (s. 17–31). Liber.

Szklarski, A. (2009). Fenomenologi som teori, metodologi och forskningsmetod. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.). Handbok i kvalitativ analys (s. 106 – 121). Liber.

UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Vetenskapsrådet.

Wigg, U. (2009). Att analysera livsberättelser. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.). Handbok i kvalitativ analys (s. 198 – 215). Liber.

29 Zeng, N., Ayyub, M., Sun, H., Wen, X., Xiang, P. & Gao, Z. (2017). Effects of Physical Activity on Motor Skills and Cognitive Development in Early Childhood: A Systematic Review, BioMed Research International, 1–13. https://doi.org/10.1155/2017/2760716

Åberg, A. & Lenz Taguchi, H. (2018). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. (2. uppl.). Liber.

Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.). Handbok i kvalitativa metoder (s. 55–67). Liber.

30 BILAGOR

Bilaga 1 - Intervjufrågor

 Vad innebär begreppet rörelse för dig?  Hur ser arbetet ut kring rörelseaktiviteter?  Kan du ge exempel på rörelseaktiviteter?  Hur ofta planerar du in rörelse i utbildningen?

(vad är det som påverkar att det planeras in ofta/mer sällan?)

 Kan du beskriva hur ni på er avdelning arbetar med att uppmuntra barnen till rörelseaktiviteter, så som exempelvis hinderbana, dans osv?

 Vilken syn har du på behovet av fysisk aktivitet och rörelse i utbildningen?  Hur tar du som förskollärare tillvara på barns intresse?

 Vilka möjligheter ser du kring arbete med fysisk aktivitet?  Vilka svårigheter ser du kring arbete med fysisk aktivitet?  Deltar ni förskollärare i aktiviteter kopplat till rörelse?

(Varför? Varför inte?)

 Hur tillvara tar du miljön för att främja rörelseaktiviteter?  Har du något som du vill tillägga?